Terrorism
Betänkande 2023/24:JuU15
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 februari 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om terrorism (JuU15)
Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2023/24:2156 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Indraget stöd vid deltagande i krig utan svenskt uppdrag
- Motion 2023/24:2450 av Emma Berginger m.fl. (MP) En förstärkning av det civila försvaret och krisberedskapen
- Motion 2023/24:2484 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) Rättspolitik
- Motion 2023/24:2522 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Muslimska brödraskapet
- Motion 2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
- Motion 2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Rättspolitik
- Motion 2023/24:397 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) Krafttag mot illegal migration för ett säkrare Sverige
- Motion 2023/24:453 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Terrorism
- Motion 2023/24:485 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Vissa frågor rörande Mellanöstern och Afrika
- Motion 2023/24:712 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder mot krigs- och terrorbrott
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-02-08
Trycklov: 2024-02-08
Betänkande 2023/24:JuU15
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om terrorism (JuU15)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-02-14
Debatt om förslag 2023/24:JuU15
Webb-tv: Terrorism
Dokument från debatten
- Onsdag den 14 februari 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:71
- Protokoll 2023/24:71 Onsdagen den 14 februariProtokoll 2023/24:71 Terrorism
Protokoll från debatten
Anf. 265 Mikael Damsgaard (M)
Herr talman! Ärendet som vi nu debatterar är ett motionsbetänkande där ett tjugotal motionsyrkanden som berör området terrorism behandlas. Justitieutskottet föreslår i betänkandet att samtliga motionsyrkanden avslås. I betänkandet finns också två reservationer.
Herr talman! Sveriges säkerhetsläge har förändrats och försämrats under en längre tid. I dag möter vi tre huvudsakliga parallella hot mot vår inre säkerhet: terrorism och våldsbejakande extremism, olika statliga aktörer som agerar fientligt mot Sverige och grov organiserad brottslighet.
I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala, från ett förhöjt till ett högt hot. Bakgrunden var det kraftigt försämrade säkerhetsläget och bedömningen att hotet kommer att bestå under lång tid.
Terrorismen har i modern tid utövats med många olika syften och med olika tillvägagångssätt, alltifrån flygplanskapningar till ensamagerande personer som med skjutvapen eller fordon dödar civila urskillningslöst. Under 1970- och 1980-talen stod separatistiska grupper som IRA i Storbritannien och ETA i Spanien för ett stort antal attentat. I mer närliggande tid har ett stort antal attentat utförts såväl i Europa som globalt av grupper eller individer med koppling till våldsbejakande islamism. Vi har också upplevt ett antal allvarliga attentat begångna med motiv kopplade till en våldsbejakande högerextremism.
Gemensamt för alla former av terrorism är det systematiska och hänsynslösa användandet av våld och förstörelse för att injaga rädsla och försöka tvinga fram politiska förändringar. Våldet drabbar ofta människor slumpvis utifrån att man råkar vara på fel plats vid fel tillfälle.
Herr talman! Sverige ska präglas av öppenhet, demokrati och respekt för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Människor ska kunna röra sig tryggt och fritt, delta i sammankomster och uttrycka sina åsikter utan rädsla för att utsättas för hot och våld. Arbetet mot terrorism är därför centralt för att skydda vårt sätt att leva i ett fritt demokratiskt samhälle.
Den svenska lagstiftningen mot terrorism var länge eftersatt, vilket vi moderater i många år har kritiserat. Under senare år har dock viktiga steg tagits. Efter många års väntan trädde den nya terroristbrottslagen i kraft 2022. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt. Vi moderater välkomnade de nya lagarna men konstaterade att flera problem kvarstod som olösta liksom att straffskalorna för flera brott var för milda. För knappt ett år sedan kriminaliserades också deltagande i terroristorganisation. Det innebär att Sverige nu har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet, men arbetet med att ytterligare stärka skyddet fortgår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Terrorhotet varierar som sagt över tid i fråga om både aktörer och intensitet. Många andra länder har levt med höga terrorhotnivåer under lång tid, men där har samhället i stort kunnat fortsätta fungera som vanligt. Det måste vi i Sverige också klara samtidigt som arbetet för att bekämpa terrorhotet pågår med oförminskad kraft. Arbetet med att skydda samhället mot våldsbejakande extremism och terrorism måste därför vara uthålligt, långsiktigt och strategiskt. Att ha mål och inriktningar i en nationell strategi har varit en framgångsfaktor i det arbetet.
Den första nationella strategin mot terrorism togs fram 2008. Strategin har därefter förnyats 2012 och 2015. Men sedan dess har hotet från den våldsbejakande extremismen och terrorismen blivit alltmer komplext och svårbekämpat. Det finns nu ett bredare hot mot Sverige som syftar till att urholka förtroendet för samhället och dess institutioner och i förlängningen försvaga vår demokrati. I samband med Folk och Försvar i Sälen tidigare i år presenterade regeringen därför en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism.
Arbetet ska utgå från fyra tydliga strategiska områden - det ska förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, skydda samhällets människor och funktioner och slutligen hantera situationen under och efter ett attentat.
Varje strategiskt område rymmer flera konkreta åtgärder. Det handlar om att skola, socialtjänst och polis ska stärka sin samverkan och utöka de tidiga insatserna för att minska radikalisering och rekrytering av barn till extremistmiljöer. Det handlar om att stärka arbetet för att stoppa finansiering av terrorism, minska tillgången till vapen och snabbare kunna upptäcka personer som utgör säkerhetshot för att förhindra attentat. Det handlar om att stärka skyddet av kritisk infrastruktur och öka möjligheten till kamerabevakning där det behövs. Slutligen handlar det om att genomföra gemensamma taktiska utbildningar med personal från räddningstjänst, polis och hälso- och sjukvård för att förbättra vår förmåga att hantera ett attentat som inte har kunnat förhindras. Målet är att strategin ska medverka till att kraften i hela vårt samhälle kan mobiliseras för att effektivt bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism.
Slutligen innebär det skärpta säkerhetspolitiska läget och den ökade hotbilden mot Sverige från bland annat våldsbejakande islamism liksom ny lagstiftning att det är viktigt att säkerställa att Säkerhetspolisen har tillräckliga ekonomiska resurser för sitt uppdrag. Regeringen har därför tillfört Säkerhetspolisen betydande resurser. Sedan 2022 har budgeten ökat med ungefär 500 miljoner kronor, vilket är en ökning på 25 procent. Satsningarna kommer att fortgå framöver.
Med det vill jag avslutningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 266 Anna Wallentheim (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Herr talman! Det här är min fjärde debatt om frågor rörande terrorism och extremism bara denna mandatperiod, dels på grund av motioner från allmänna motionstiden, dels på grund av debatter utifrån skarpa lagförslag om straffskärpning och ekonomiska sanktioner.
Det innebär såklart att mycket redan är sagt i den här kammaren, både av mig och av andra. Från både högerkant och vänsterkant har vi stått här i talarstolen och talat om terrorism som begrepp. Vi har talat om dess historiska utveckling. Vi har talat om de ökande hoten. Mycket är alltså redan sagt. Man skulle kunna sammanfatta det med att terrorism och extremism alltid ska fördömas och att terrorister ska få kännbara straff.
Men det handlar också om det förebyggande. Precis som i alla mina andra debatter vill jag ta chansen att prata om hur viktigt det är att både terrorism och extremism förebyggs. Det är nämligen så att inget barn och ingen ungdom föds till terrorist eller extremist. Så länge vi väljer att fokusera på det finns det alltid en möjlighet att förhindra att en människa blir terrorist eller extremist och att terroristdåd begås.
Så sent som i går hade jag en interpellationsdebatt med justitieministern där jag undrade hur regeringen jobbar med att förhindra skolattentat, som är ett ökande hot i Sverige. Anledningen till detta är att extremismen bland våra barn och unga ökar och att de rör sig i forum där man både uppmanar till och uppmuntrar skoldåd. Många av fallen har tyvärr sin grogrund i extremism. När det gäller skolattentaten i Sverige har de många gånger kopplingar till högerextremism.
Polis och lärare och Center mot våldsbejakande extremism pekar på att de får fler och fler signaler från lärare, vårdnadshavare, socialtjänst med flera om tecken på att attentat är på gång eller på ökad radikalisering av unga. I dessa samtal med berörda aktörer inom området kommer det också fram att vi har en ökande grupp unga i vårt samhälle, oftast pojkar, som isolerar sig från verkligheten och fördjupar sig i farliga nätforum. Det är forum där extremism, konspirationsteorier och tanken på olika former av skolattentat eller till och med terroristattentat diskuteras, planeras och hejas på.
Under de senaste veckorna har man kunnat läsa en artikelserie i Aftonbladet om våldsamma skoldåd. Där beskrivs hur några av de unga männen som utfört skolattacker i Sverige de senaste åren har radikaliserats på nätet och blivit pådrivna av personer som hyllar våld och extremism i forum som Tiktok och Snapchat. Unga killar beskriver själva hur de hamnat i en ond spiral av utanförskap, hat, extremism och våldsromantik där de på nätet hittar forum för gemenskap och pådrivning. Det här är ett växande fenomen som gör mig orolig. Dessa forum på nätet är enligt polisen stora utmaningar och otroligt svåra att hantera och förebygga.
Men som jag nämnde tidigare pekar forskare inom både terrorism och extremism tydligt på att det aldrig börjar med barnen. Det här är tankar och idéer som föds när främlingsfientlighet, rädsla för det okända och hat får fäste hos vuxna och i samhället, och de sprids sedan till våra barn och unga.
Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till att uppdatera den nationella strategi som föregående talare pratade om, som då var en ny strategi mot terrorism. Det ledde till att man kunde lämna över 28 propositioner med lagförslag som var specifikt riktade mot terrorism och våldsbejakande extremism. Strategin lade grunden för två blocköverskridande överenskommelser om kampen mot terrorism. Det är något som vi som land ska vara stolta över, för det är ett styrkebesked när en stor majoritet i Sveriges riksdag står bakom lagförslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Det är välkommet att den nya regeringen fortsätter arbetet som den socialdemokratiska regeringen påbörjade. Som föregående talare nämnde ligger en uppdaterad strategi på bordet som vi inom kort ska behandla i kammaren.
Terrorism och våldsbejakande extremism fortsätter dessvärre att växa och vara ett hot mot vårt land och vårt sätt att leva. Sverige har ju efter sommaren 2023 gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. Därför måste vi alla självklart fortsätta jobba med att både förhindra och förebygga den här typen av våldsdåd och tankar.
I en tid när Sverige för varje dag blir både farligare och fattigare krävs handlingskraft för att öka svensk säkerhet. Vi behöver tydliga straffskärpningar och åtgärder mot extremism på nätet. Fler poliser måste få de verktyg som krävs för att ta tag i situationen. Detta är några av de åtgärder som är avgörande i kampen mot extremism och terrorism.
Samtidigt vet vi att det krävs mer. Vi måste också klara av utmaningen att angripa roten till hatet, stå upp mot hotet mot vår demokrati och åter bygga upp den starka samhällsgemenskap som vi en gång kände stor tillit till i Sverige.
När den svenska nynazismen växte sig stark på 1990-talet bemöttes den med hela samhällets samlade kraft. Polis och underrättelsetjänst agerade, men det togs flera andra initiativ från både politiken och civilsamhället för att bemöta den ökade extremismen.
Det är därför enligt oss socialdemokrater dags för en ny nationell samling mot extremismen och för demokratin och tilliten i vårt land. Vi yrkar därför bifall till reservation nummer 1.
(Applåder)
Anf. 267 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag vill också, liksom Anna nyss, framför allt fokusera på det förebyggande arbetet. Jag tror aldrig att vi kan komma ifrån hur extremt viktigt det är. När jag läser utskottsbetänkandet uppskattar jag att man beskriver detta ganska mycket, trots att det kommer från Tidöpartierna.
Center mot våldsbejakande extremism har, menar jag, fått väldigt stor betydelse. Centret startade 2018 och har fått successivt utvidgade möjligheter att agera. Det är en enhet inom Brå, som i sig har fått skapa ytterligare enheter. Jag tycker att det skulle kunna vara befogat att göra Center mot våldsbejakande extremism till en egen, självständig myndighet. Men det viktiga är vad de gör, oavsett organisationsformen eller kappan omkring dem. Extra viktigt är det alltmer utvecklade arbete man bedriver inriktat inte minst mot skolan och de unga. Det är inte de unga som är onda, men det är de unga som riskerar att bli attraherade av extremisterna och kanske börja agera och följa inte minst vad som sker på nätet.
Inom Center mot våldsbejakande extremism har man bland annat en grupp som agerar kraftfullt när det gäller skolattacker och är specialiserad på att upptäcka sådana. Man har också olika team som kan agera snabbt, bland annat ett mobilt stödteam som kan agera gentemot både stora och, vilket kanske är extra viktigt, små kommuner, som inte har de resurser och erfarenheter som kanske har hunnit samlas i de större kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
På centret får man, visar det sig, cirka en oroskontakt per vecka, från en förälder, en lärare eller någon annan som är orolig för vad som kommer att hända med en viss ungdom; det handlar om rädsla för radikalisering. Man klarar av att mobilisera kring denna person på ett strategiskt sätt eftersom man utgår från kunskapsbaserade praktiker, som i sin tur har sin grund i forskning och beprövad erfarenhet i Sverige och internationellt.
Jag nämnde att man har ett mobilt stödteam, som kan vara flexibelt och agera. Man har metodstöd när det uppkommer hot omkring eller mot en viss skola, som också kan komma utifrån - det vet vi ju. Man har nyligen också publicerat en rapport om hur man kan arbeta förebyggande digitalt och som polis eller socialtjänst arbeta med onlinenärvaro för att motverka radikalisering via nätet.
Jag vill också nämna att centret förstås samarbetar med andra myndigheter i bred omfattning och står för väldigt mycket nätverkande och systembyggande med andra viktiga organisationer som polisen, Säpo och många andra. Man har också samverkan med forskare och stimulerar till och tar fram publikationer i egen regi, bland annat om män, maskulinitet och våldsbejakande extremism. Jag tror att detta är viktiga källor för oss att reflektera ytterligare över.
En annan aspekt av centrets viktiga verksamhet som jag skulle vilja nämna är att man har haft ansvaret för att ta emot återvändande kvinnor och barn från Syrien. Man har kunnat satsa på att förebygga fortsatt radikalisering och påskynda återanpassning. Det har handlat om många olika insatser. Man har både kunnat vara med och stödja rättsliga processer i de fall där brott har begåtts av återvändare och även tydligen lyckats väl med att stödja de barn som har kommit tillbaka. Man har därmed hindrat en fortsatt radikalisering och kunnat åstadkomma en återanpassning.
Här tycker jag att vi kan se väldigt starka insatser på det förebyggande området, som bygger på att vi stärker mänskliga rättigheter och demokratiska insatser i Sverige.
Anf. 268 Adam Marttinen (SD)
Herr talman! Vi debatterar motionsbetänkandet om terrorism. Sverigedemokraterna är av uppfattningen att vi i Sverige har alldeles för många terrorhot. En del har kanske historiskt varit av motsatt uppfattning - det kan man i alla fall tro när man granskar den politik som har legat till grund för den största tillväxten av våldsbejakande extremism i vårt land.
I Säkerhetspolisens årsböcker genom åren framgår det ganska tydligt att den grupp som är störst när det gäller våldsbejakande extremism, det vill säga den våldsbejakande islamismen, har sin grund i den invandring som tidigare regeringar har haft ansvar för. Till stora delar är bredden och omfattningen på det terrorhot vi har i Sverige i dag tydligt kopplad till Sveriges tidigare invandringspolitik.
Detta har Sverigedemokraterna varit emot. Sverigedemokraterna har varit av uppfattningen att vi inte ska ha någon massinvandring till vårt land. Vi har inte varit av uppfattningen att vi behöver fler terrorhot i Sverige. Människor som hyser sådana sympatier och utgör ett hot mot vårt land ska inte få uppehållstillstånd i Sverige eller svenskt medborgarskap. De ska inte kunna åka till Syrien eller Irak och delta i terrorkrig - mörda kvinnor och barn - för att sedan komma tillbaka till Sverige, stanna kvar här, behålla sina medborgarskap och leva på bidrag. Detta har varit effekten av de tidigare regeringarnas politik, och det har Sverigedemokraterna varit emot.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Enligt den linje som kommer sig av att vi är av uppfattningen att vi har alldeles för många terrorister i vårt land har vi en reservation i betänkandet. Sverigedemokraterna har motionerat om ytterligare en möjlighet att utvisa människor ur vårt land. Det är nämligen, skulle jag vilja påstå, den brottsförebyggande åtgärd där vi har mest att hämta - att utvisa människor som utgör terrorhot ur vårt land.
Vi har i dag möjligheten att utvisa människor som utgör ett hot mot riket säkerhet. Det är en rätt svårtillämpad lag förvisso, men vi har den möjligheten. Om Sverigedemokraterna hade fått bestämma hade det varit lite mer tryck i den frågan. Vi får se om den här regeringen lyckas leva upp till det. Det är en fråga som jag kommer att följa ganska noggrant. Det vill jag göra er uppmärksamma på.
I vår motion tar vi sikte på en tidigare lag som har funnits i Sverige om utvisning i rikets intresse. Det handlar alltså om en breddning av möjligheten att utvisa personer som på ett eller annat sätt utgör ett hot eller inte bör vara kvar i Sverige.
Låt mig också nämna något mot bakgrund av debatten här i dag. Det är lätt att partier blir ensidiga. När Socialdemokraterna talar om terrorism är det nynazism och högerextremism man tar upp, och sedan är det tyst.
Jag vill betona att det finns en påtaglig risk för terrorattentat kopplade till den högerextrema miljön. Det är inte så konstigt, utan det framgår av Säkerhetspolisens årliga rapporter att det är en av de större miljöerna i vårt land. Vi har också tidigare haft den våldsbejakande autonoma miljön som har varit mer vilande, men man ska inte ta alldeles för lätt på det heller.
Miljöer rör sig och växer lite olika och utgör hot i olika situationer på olika sätt. Därför är det väldigt bra att vi har en säkerhetspolis som har fått utökade befogenheter och att vi har en regering som ser till att Säkerhetspolisen får en större kostym sett både till resurser och till verktyg, liksom att vi har en polis som får detsamma. Detta hjälper vårt land att hålla koll på personer, oavsett om personerna har högerextrema, autonoma eller islamistiska motiv. Det hjälper att vi har en regering som beaktar det och inte ensidigt stirrar sig blind på en eller annan extremism för att det passar det politiska narrativ som man vill driva igenom.
Jag tycker det är lite anmärkningsvärt att Socialdemokraterna helt negligerar den största hotande miljön för vårt land, den våldsbejakande islamismen. Men det får stå för Socialdemokraterna. Vi står för vår politik, och jag yrkar bifall till vår reservation om utvisning i rikets intresse.
Anf. 269 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Jag ska inte bli långrandig i denna sena kväll, men jag tänkte i alla fall säga några saker.
Vi har ingen reservation i det här ärendet. Vi har några yrkanden, men de behandlas med så kallad förenklad behandling. Vi kommer ju snart att få en debatt om den skrivelse som regeringen har lämnat till riksdagen, den nationella strategin mot terrorism, och där kommer jag att utveckla våra ståndpunkter lite till.
Herr talman! Jag vill passa på att ta upp situationen inom kriminalvården och den oro jag känner för den pressade och svåra situationen där, som riskerar att leda till en massa negativa saker. Ett av hoten är faktiskt radikalisering och i förlängningen terrorism den dag individer kommer ut från fängelserna, om de har blivit radikaliserade under tiden där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Terrorism
Jag ser med oro på att regeringen inte tar detta på allvar. Man ser inte kopplingen mellan exempelvis dubbelbeläggningar och risken för att personer som tidigare inte har varit i sådana miljöer kan få spendera mycket tid obevakade med hatpredikanter eller andra som är djupt radikaliserade.
Jag debatterade detta häromveckan med justitieministern. Jag tycker inte att jag får de svar som både jag och svenska folket borde få. I stället talar man om att det är enbart positivt med dubbelbeläggningar och att man ska planera för det när man bygger nytt. Man blundar för riskerna, herr talman. Jag och Miljöpartiet kommer att påminna om detta.
Jag säger inte att det inte i vissa fall kan finnas positiva sidor för dem som sitter i fängelse med att dela cell, men när situationen är så pressad och det inte finns några handlingsalternativ eller någon flexibilitet är det inte positivt utan tvärtom mycket riskfyllt och oroande.
Jag ska också säga något om Center mot våldsbejakande extremism, som är en mycket viktig verksamhet. Vi har tidigare föreslagit att de skulle kunna bli en egen myndighet, men vi vill åtminstone att de ska vara starka och få resurser att jobba strukturerat mot våldsbejakande extremism.
I sammanhanget är förstås Säkerhetspolisen, Säpo, den allra centralaste myndigheten. De har över tid fått stora medelstillskott, och vi ser att de kommer att behöva detta också framöver. Det handlar om tillskott i pengar och i verktyg för att arbeta mot terrorism och för Sveriges säkerhet i en tid som är väldigt oroande.
Herr talman! Vi kommer som sagt att få återkomma till de här diskussionerna när vi debatterar skrivelsen, och då kommer vi att ha ett antal ytterligare förslag. Men här och nu nöjer jag mig med att yrka bifall till utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 15 februari.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:JuU15
Webb-tv: Beslut: Terrorism
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:72 Torsdagen den 15 februariProtokoll 2023/24:72 Terrorism
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 79.- Reservation 1 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 206 94 0 49 Utvisning i rikets intresse m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:397 av Ludvig Aspling och Nima Gholam Ali Pour (båda SD) yrkande 1 och
2023/24:485 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 63 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 14 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 237 63 0 49 Motioner som bereds förenklat
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.