En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Betänkande 2023/24:KU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 maj 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.
Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.
Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall vilande till grundlagsförslaget i propositionen punkt 1. Bifall till propositionen punkt 2. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:KU22
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- En tydligare bestämmelse om hets mot folkgruppProposition 2023/24:93
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-05-16
Trycklov: 2024-05-16
Betänkande 2023/24:KU22
Alla beredningar i utskottet
Tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (KU22)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i brottsbalken och som vilande antar ändringar i tryckfrihetsförordningen.
Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.
Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Lagändringarna i brottsbalken föreslås börja gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslår utskottet att riksdagen säger ja till som vilande och att de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-05-22
Debatt om förslag 2023/24:KU22
Webb-tv: En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 maj 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:119
- Protokoll 2023/24:119 Onsdagen den 22 majProtokoll 2023/24:119 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Protokoll från debatten
Anf. 105 Peter Hedberg (S)
Herr talman! I dag debatterar vi konstitutionsutskottets betänkande nummer 22, En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Vi har precis haft en nära tre timmar lång partiledardebatt med EU-tema. Även det förslag som ligger framför oss i dag har kopplingar till EU.
När EU fattade rasismrambeslutet 2008 skulle det vara genomfört i november 2010. Ett syfte med detta var naturligtvis att komma till rätta med rasistiska och främlingsfientliga yttranden som vållar samhällelig och personlig skada, däribland att förneka exempelvis Förintelsen.
Sverige och flera regeringar har under lång tid menat att den lagstiftning vi redan har på området gällande just hets mot folkgrupp svarar upp mot syftet med EU-beslutet. Men EU-kommissionen underrättade Sverige i februari 2021 om dess bedömning att Sverige inte hade införlivat rasismrambeslutet på ett fullständigt och korrekt sätt.
Kommissionen pekade bland annat på en avsaknad av uttryckligt omnämnande i vår lagstiftning av gärningen uppmaning till våld men också att Sverige saknade en straffrättslig bestämmelse som mer specifikt och tydligt kriminaliserade offentligt urskuldande eller förringande av folkmord.
Utöver EU-kommissionens underrättelse och krav på Sverige måste vi i Sverige också ta i beaktande den ökning av antisemitism som vi har sett i vårt samhälle under flera års tid.
Mot bakgrund av detta har vi nu ett förslag att ta ställning till i dag där vi förtydligar befintlig lagstiftning genom att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras. Det framgår också tydligt av lagtexten att regleringen omfattar uppmaning till våld och att enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Det är i grunden en klok avvägning som både regeringen och KU har gjort gällande synen på yttrandefrihet i förhållande till förslagen. Det handlar om förtydligande av brottsbalken och tryckfrihetsförordningen avseende hets mot folkgrupp, och syftar inte till att inskränka yttrandefriheten ytterligare.
Vi lyfte fram i vårt ställningstagande att rättsliga processer kan följa i framtiden som eventuellt påverkar yttrandefriheten. Men som vi vet med all form av lagstiftning är den exakta framtida rättstillämpningen inte alltid möjlig för oss att känna till.
Vi socialdemokrater instämmer i bedömningen att de eventuella inskränkningar av eller påverkan på yttrandefriheten som kan komma i framtiden är förenliga med både regeringsformen och Europakonventionen.
För oss socialdemokrater är det också viktigt att både regeringen och utskottet har uttalat att det handlar om ett förtydligande av befintlig lagstiftning och kodifiering av praxis, samt att debatt om folkmord, dess orsaker eller konsekvenser fortsatt kan föras i samhället.
Det ger tydliga besked om vad dessa lagändringar syftar till. Därför menar vi att den utvärdering som man efterfrågar i Sverigedemokraternas reservation inte är nödvändig.
Med de orden, herr talman, tackar jag för ordet och yrkar återigen bifall till utskottets förslag till beslut och även avslag på reservationen.
(Applåder)
Anf. 106 Lars Andersson (SD)
Herr talman! I dagens betänkande, KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp, behandlas en proposition av regeringen som föreslår vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken för att förtydliga vissa tillämpningsområden vad gäller bland annat, som vi precis hörde, förintelseförnekelse och uppmaning till våld och även för att bidra med ett ytterligare skydd för vissa berörda individer.
Detta känns klokt mot bakgrund av att vi har sett en ökning av dessa hatbrott de senaste åren och att de var bland de vanligaste anmälde hatbrotten under 2022 enligt regeringen.
Det kan också nämnas igen, som vi precis hörde, att EU-kommissionen anser att Sverige inte fullt ut uppfyller kraven på tydlighet i nuvarande lagstiftning. Detta är något som ett dussin andra EU-medlemmar i likhet med Sverige också måste förtydliga.
Sverige som land kanske anser att vi faktiskt har en existerande lagstiftning för dessa brott. Men eftersom Sverige skulle kunna riskera att bli stämd i en fördragsbrottstalan vid EU-domstolen krävs alltså en uppdatering av nuvarande regelverk.
Regeringen bedömer att den potentiella faktiska inskränkning av yttrandefriheten som förslaget skulle kunna innebära dock är förenlig med både regeringsformen och Europakonventionen.
Det finns ett antal remissinstanser som har uttryckt vissa farhågor med förslaget, som Uppsala universitet, Åklagarmyndigheten, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Domareförbund och Publicistklubben. Sverigedemokraterna föreslår därför en utvärdering av lagförslagen efter fem år för att säkerställa att dessa farhågor inte har besannats.
Antisemitism och andra hatbrott har sett ett uppsving över de senaste, ganska många, åren. Dessa brott är naturligtvis varken acceptabla eller förenliga med ett liv i ett fritt och demokratiskt samhälle. De måste med alla medel tydligt bekämpas.
Jag noterar att vi har ett i stort sett enat utskott, vilket är bra. I och med raka och tydliga besked från EU om vad som måste göras från Sveriges håll står vi bakom att regeringen ser till att dessa ändringar ska träda i kraft så snart det är möjligt. I fallet med tryckfrihetsförordningen krävs två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan, och ändringarna föreslås sjösättas den 1 januari 2027, medan lagändringen i brottsbalken, som inte är en del av vår grundlag, kan träda i kraft redan i år, den 1 juli 2024.
Jag yrkar för Sverigedemokraternas räkning bifall till reservationen i ärendet.
Anf. 107 Susanne Nordström (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I Sverige är rätten att föra fram sin åsikt grundlagsskyddad, och det genom yttrandefrihetsgrundlagen. Den ska vi självfallet värna; det känns viktigt att få säga det i det här sammanhanget.
Det kan dock vara lite marigt att tolka lagen. Det är frihet under ansvar som är själva poängen när det kommer till olika sätt att uttrycka sig på. Jag har i denna kammare vid flera tillfällen talat om vikten av balans och om en avvägning som måste göras i yttrandefrihetens namn. I den ena vågskålen finns utsatta gruppers behov av skydd mot nedsättande omdömen och yttranden, och i den andra vågskålen finns utrymmet för den allmänna debatten och därtill möjligheten att framföra kritik.
Herr talman! Det finns dock yttranden som kan vara olagliga, som hets mot folkgrupp, som vi debatterar i dag. Lagstiftningen om hets mot folkgrupp infördes i Sverige och började gälla den 1 januari 1949. Man ville genom denna lagstiftning förbjuda diskriminering och främja likabehandling av olika folkgrupper. Lagen har genom åren utvidgats och skärpts. Det är bra och nödvändigt, eftersom vårt samhälle är under ständig förändring. Våra lagar måste följa med i tidens gång; det finns inget alternativ till det. Och det är exakt det som den nuvarande regeringen har gjort: den har hängt med i tiden.
Någonting hände efter att internet introducerades. Men jag vill verkligen inte skylla allt på internet, för det har också medfört väldigt mycket bra. Kommunikationen globalt har blivit bättre, bekantskapskretsar har blivit större och det är jättelätt att få tag på information. Därmed ökar också kunskapsspridningen.
Möjligheterna att uttrycka sig har ökat, och i samma veva öppnar sig oändliga möjligheter till anonymitet, uppvigling och agitation, vilket kan missbrukas för att sprida hatfulla uttalanden.
Herr talman! Låt mig vara tydlig med att jag verkligen är för fri åsiktsbildning och den yttrandefrihet vi har i Sverige. Men tiderna förändras, som sagt, och vi måste hänga med. Där är vi nu. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken förtydligas och att tillämpningsområdet utvidgas.
I tryckfrihetsförordningen är lydelsen nu att hets mot folkgrupp innebär att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelningar på ras, hudfärg, nationellt eller etiskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Det som är nytt är, som vi har hört tidigare här, formuleringen om uppmaning till våld. I lagtexten kommer det tydligt att framgå att regleringen omfattar uppmaning till våld. Man får inte heller förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av svensk domstol. Detta kommer att ge ett starkare skydd för enskilda personer i de skyddade grupperna och ge dem målsägandestatus och rätt till skadestånd.
Som en konsekvens medför det nya lagförslaget också att en förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott tydligt kriminaliseras. På så vis markerar också samhället ett avståndstagande från sådana avskyvärda handlingar.
Herr talman! Det är viktigt att samhället tar ansvar för att föra kunskap om Förintelsen och andra folkmord vidare och förhindrar att liknande händelser inträffar igen. Genom en ny lagstiftning skapas nu förutsättningar för att i större utsträckning förebygga, förhindra och lagföra hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv.
Anf. 108 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Precis som tidigare talare har varit inne på är detta ett i stort sett enigt betänkande.
Ärendet handlar om att förtydliga den lagstiftning som kallas hets mot folkgrupp. Frågan har utretts av en parlamentarisk utredning, där jag har ingått som Vänsterpartiets representant.
Herr talman! Rasism är ett gift i vårt samhälle som syftar till att skapa splittring och misstro. Flera studier visar att antisemitismen, antiziganismen, islamofobin och hatbrotten mot samer är utbredda i vårt samhälle och att de tyvärr ökar snarare än minskar. Regeringen noterar också i propositionen att hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv är bland de vanligaste hatbrott som anmäls.
Vi som samhälle och som politiska partier i Sveriges riksdag behöver givetvis göra allt vi kan för att mota denna utveckling och bygga ett antirasistiskt samhälle som i stället bygger på tillit och gemenskap och där vi ser varandra som trygghet och inte som otrygghet.
Herr talman! Sverige har under flera år fått kritik från EU-kommissionen om att vi inte lever upp till det så kallade rasismrambeslutet. Sverige är inte ensamt om att få denna kritik, utan ett antal andra EU-länder har fått samma kritik från EU-kommissionen. Dåvarande regering valde därför att tillsätta en parlamentarisk utredning där alla partier har ingått.
När vi samlades i den parlamentariska kommittén var alla partier överens - och så är det nog fortfarande - om att den befintliga lagstiftningen innan detta beslut fattades var tillräcklig. Men den linje som Sverige har anfört har inte vunnit gehör hos EU-kommissionen, och därför lade den parlamentariska utredningen fram ett förslag till regeringen om att förtydliga befintlig lagstiftning. Det är helt enkelt det som vi debatterar i dag: en tydligare bestämmelse för hets mot folkgrupp.
Då kan man givetvis också fundera på det som även tidigare talare varit inne på, nämligen yttrandefriheten. Speciellt i KU brukar vi ju diskutera och debattera denna och vikten av fri åsiktsbildning och att kunna möta varandras argument. Är det då ett verkningsfullt sätt att förbjuda vissa åsikter? Nej, det tycker inte Vänsterpartiet. Vi är dock av den åsikten - precis som, tror jag, de övriga partierna eftersom vi till stor del är eniga i KU - att detta inte är att göra något som i dag är tillåtet otillåtet. Det är väl det som är viktigt att betona i det här ärendet. Det handlar som sagt om att förtydliga befintlig lagstiftning.
Det innebär inte en utvidgning av det straffbara området eller en begränsning av yttrandefriheten. Däremot är det, precis som tidigare talare varit inne på, ett antal nyheter eller vad jag nu ska kalla det. Som Susanne Nordström var inne på kommer nu även enskilda att kunna få målsägandestatus. Det är någonting som vi ser positivt på.
Vi ser också positivt på att det genom detta förtydligande förhoppningsvis kommer att bli enklare för rättstillämpande och brottsbekämpande myndigheter att tolka och tillämpa bestämmelsen. Det kan givetvis också leda till fler domstolsprocesser, men det är inget som Vänsterpartiet anser är negativt. Vi har tvärtom tidigare kritiserat att man inte använder den befintliga lagstiftningen om hets mot folkgrupp på ett sådant sätt som var avsett.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 109 Malin Björk (C)
Herr talman! Post-truth - det blev år 2016 årets ord i Oxford Dictionaries. Begreppet definieras där som "omständigheter under vilka objektiva fakta har mindre påverkan på allmänheten än vädjan till känslor och personlig övertygelse".
Varför blev ordet så populärt just då? Jo, för att post-truth politics användes för att beskriva debatten i samband med presidentvalet i USA 2016 och brexitomröstningen i Storbritannien samma år.
I postfaktisk politik är den offentliga debatten i hög grad bortkopplad från vad som är objektiva fakta, och frågan om de argument som förs fram bygger på sanning eller osanning tillmäts liten eller ingen betydelse alls. Att detta politiska tillstånd har utvecklats så snabbt och farit fram över stora delar av världen har till stor del sin förklaring i det som i dag finns i var mans och kvinnas hand: en smartphone, och de sociala medierna däri.
Ta in det jag sa nyss: Vi har fått en politisk arena där frågan om de argument som förs fram bygger på sanning eller är helt falska kan vara helt irrelevant. Det är en politisk arena som i alla fall jag inte vill befinna mig på eller medverka till att den alls existerar.
Herr talman! I ett politiskt klimat där alla omständigheter som läggs fram ges samma vikt och inget faktum anses vara så absolut att det inte kan ifrågasättas, i ett politiskt klimat där konspirationsteorier sprider sig som ostoppbara skogsbränder i internets undervegetation, i ett politiskt klimat där titeln på den brittiske journalisten tillika Rysslandskännaren Peter Pomerantsevs bok från 2014 Ingenting är sant och allting är möjligt inte längre beskriver bara tillståndet i Ryssland utan faktiskt tillståndet i många delar av världen, inte minst den digitala - i ett sådant läge är det angeläget att slå vakt om det faktum att yttrandefriheten faktiskt har gränser.
När de sista rösterna från nazismens dödsläger tystnat, de som burit vittnesmål om de fasor de där genomlevt, vem ska i deras ställe, i ett sådant postfaktiskt politiskt klimat, bekräfta den fasansfulla historien och se till att den inte skrivs om, förändras, förminskas eller förskönas?
Herr talman! Flera av mina kollegor i utskottet har redan varit inne på detta: Den proposition som regeringen lagt fram och som sju av åtta partier här i kammaren helt står bakom innehåller inte förslag som begränsar yttrandefriheten i stort mer än vad som är fallet redan i dag. Som flera varit inne på är det fråga om förtydliganden. Det är nämligen inte tillåtet i dag att säga vad som helst. Det kan redan i dag vara straffbart att förneka Förintelsen. Och även om det finns vissa oklarheter kring hur praxis enligt den lagstiftning vi nu inför kommer att utvecklas är det angeläget att vi slår fast detta: att yttrandefriheten under vissa omständigheter har gränser.
Herr talman! Wannsee är ett välmående och vackert beläget villaområde som snabbt och enkelt nås med pendeltåget från Berlin, en tågresa jag gjorde för ett par månader sedan vid det senaste i raden av mina Berlinbesök - en tågresa jag vill uppmana alla som besöker Berlin att göra - för att vid pendeltågsstationen Wannsee byta till en buss som ringlar sig fram mellan de ståtliga villorna intill sjön där tjusiga segelbåtar ligger förtöjda vid strandkanten.
I en av de pampiga villorna, med adress Am Grossen Wannsee 56-58, möttes den 20 januari 1942 höga företrädare för SS och Gestapo och en handfull höga statstjänstemän från olika ministerier. Beslutet om Förintelsen var redan taget, men på konferensen diskuterades och beslutades om hur Nazityskland skulle organisera och koordinera förintandet av den judiska befolkningen.
Att besöka villan, som sedan 1992 inhyser ett museum och dokumentationscentrum över Förintelsen, är en omskakande upplevelse. Protokollen från konferensen finns där. De höga juristerna uttrycker sig på ett kliniskt sätt om hur judar ska deporteras och utrotas. Också fotografier av dem som var med finns där, tillsammans med deras respektive cv, många av dem imponerande. Av protokollen framgår att de också har ordets gåva.
Mitt besök där, i februari i år, har etsat sig fast, liksom fotografierna av flera av dem som var med på konferensen. Det är en nyttig bild att bära med sig.
Herr talman! I ett postfaktiskt politiskt klimat är det för mig viktigt att värna om att det i internets undervegetation inte tillåts växa påståenden om att detta bestialiska folkmord, liksom andra internationellt erkända folkmord, inte har skett. Detta förtydligande i lagstiftningen är därför varmt välkommet.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 110 Gudrun Brunegård (KD)
Herr talman! Låt mig börja med att beklaga att detta ärende ska behöva lyftas i Sveriges riksdag. I vårt land finns alla människors lika värde med i själva fundamentet, i grundlagen. Man kan tycka att det därmed borde vara självklart att ingen ska behöva utsättas för någon form av hets kopplat till det faktum att man tillhör en viss ras eller har en viss hudfärg, ett visst nationellt eller etniskt ursprung, en viss trosbekännelse eller sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Samtidigt vet vi att sådant förekommer. Inte minst har den senaste tidens antisemitiska stämningar visat det, när judar uppmanas att dölja attribut som davidsstjärna eller kippa när de går ut. Även antiziganismen är utbredd, vilket framgår av de hatbrott som polisanmäldes 2022. Överlag är de främlingsfientliga och rasistiska motiven vanligast bland de hatbrott som anmäls till polisen.
Jag berättade i förra veckan om min gamla vän, den tyska judiska konstnärinnan Lotte Laserstein, som lyckades ta sig till Sverige den sista månaden som gränsen var öppen för judar innan andra världskriget bröt ut. Efter kriget hade hela hennes släkt utplånats utom systern, som var ett nervvrak, och en kusin i Schweiz.
Att säga till henne eller någon annan drabbad, överlevare eller anhörig till Förintelsens offer, att Förintelsen aldrig inträffat eller är överdriven är förstås en kränkning gentemot både dem själva och alla de nära och kära som mördats i exempelvis Ravensbrück, som Lotte Lasersteins mor, eller i någon annan av nazisternas dödsfabriker och gentemot den stress som Lottes syster levde i när hon höll sig gömd i Berlin under de hemska år som Förintelsen pågick. Ändå finns det i dag inte någon uttrycklig kriminalisering av förnekelse av Förintelsen i svensk hatbrottslagstiftning.
Därför föreslår nu regeringen att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas så att det framgår att det är kriminaliserat att förneka, ursäkta eller uppenbart förringa ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt svensk domstol eller en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten - detta om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i bestämmelsen.
Med tydligare lagstiftning finns förutsättningar att i större utsträckning motverka antisemitiska brott och andra hatbrott. Det kan också bidra till att en sådan gärning kan lagföras på ett effektivare sätt.
Regeringen förtydligar nu att även enskilda personer i de skyddade grupperna omfattas av ordalydelsen hets mot folkgrupp. På så sätt ges enskilda ett bättre skydd mot kränkningar.
Redan i dag finns en paragraf om hets mot folkgrupp i brottsbalken. Den vänder sig mot den som genom ett uttalande eller i annat meddelande som sprids sprider hot eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp som hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.
I det nu föreliggande förslaget förtydligas alltså bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken så att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott kriminaliseras. Nu förtydligas också att uppmaning till våld omfattas. De enskilda personerna i de skyddade grupperna ges på så sätt skydd och får status som målsägande och rätt till skadestånd.
Den del som ligger inom brottsbalken ska träda i kraft vid halvårsskiftet, det vill säga om drygt en månad. Då tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är just grundlagar behöver riksdagens beslut i samband med behandlingen av detta betänkande upprepas av riksdagen efter nästa val och kan därmed träda i kraft den 1 januari 2027.
Det här lagförslaget balanserar alltså mellan behovet att skydda vissa grupper och att värna våra grundlagsskyddade rättigheter att i tal, skrift, bild eller på annat sätt uttrycka vår uppfattning.
Yttrandefriheten får begränsas under vissa förutsättningar. Det gäller exempelvis rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd och förebyggande och beivrande av brott.
Även enligt Europakonventionen får yttrandefriheten begränsas enligt lag med hänsyn till allmän säkerhet, förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller annans goda namn och rykte och rättigheter.
Genom en hänvisning i yttrandefrihetsgrundlagen ska tryckfrihetsbrott anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i en framställning som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen och är straffbara. Därav följer att hets mot folkgrupp är straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott om det begås i grundlagsskyddade medier.
Herr talman! Regeringen bedömer att ändringarna inom det grundlagsskyddade området inte inskränker yttrandefriheten mer än tidigare utan tydliggör den. De föreslagna ändringarna syftar till att stärka skyddet mot hatpropaganda som sker på rasistisk grund och skydda utsatta grupper och individer. För straffansvar krävs att gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 111 Jan Riise (MP)
Herr talman! Det börjar inte jättebra, mitt manus här. "Vi diskuterar i dag", börjar det. Det gör vi ju strängt taget inte, utan vi säger att vi i allt väsentligt är eniga om det här. Det får väl ändå betraktas som en styrkefaktor i sammanhanget, tänker jag, för det är ett angeläget ärende att göra lagstiftningen om hets mot folkgrupp lite tydligare.
Från mitt partis sida har vi deltagit i diskussionerna, varit aktiva i den utredning som lett fram till förslaget och engagerat oss i debatterna.
Hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv var vanligast bland de hatbrott som anmäldes år 2022. I fjol, framför allt efter den 7 oktober, ökade antalet anmälningar om hatbrott med antisemitisk grund.
Andra studier visar på hur utbredd antisemitismen och antiziganismen är i vårt samhälle.
Vi instämmer i bedömningen att det är tydligt att mer behöver göras även om man tar med pågående insatser för att sprida kunskap om Förintelsen och motverka antisemitism och antiziganism och i förlängningen hatbrott. Arbetet mot antidemokratiska och våldsbejakande aktörer behöver alltså stärkas ytterligare.
Under vår tid i regering inrättade vi ett centrum mot våldsbejakande extremism. Vi tillsatte också en utredning som sedermera föreslog en kriminalisering av bland annat förnekelse av Förintelsen, folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Herr talman! Det har nämligen saknats en sådan uttrycklig kriminalisering av förnekelse av Förintelsen i svensk hatbrottslagstiftning. Det är förstås skäl nog - mer än nog, kan man säga - att införa en sådan lagstiftning. Men dessutom har Europeiska kommissionen invändningar mot det svenska genomförandet av det så kallade rasismrambeslutet, som är EU:s straffrättsliga instrument i arbetet mot rasism.
Genom rambeslutet har EU:s medlemsstater åtagit sig att kriminalisera viss rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda. Vid sidan av mer allmänna bestämmelser om sådan propaganda finns ett åtagande att kriminalisera offentligt urskuldande, förnekande och flagrant förringande av vissa brott när detta görs under vissa närmare angivna omständigheter.
Det handlar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt definitionen i Internationella brottmålsdomstolens stadga. Det innefattar också brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som de definieras i Internationella militärtribunalens stadga, det vill säga stadgan för de så kallade Nürnbergrättegångarna mot nazistiska krigsförbrytare efter andra världskriget.
När rambeslutet skulle antas i svensk lagstiftning gjordes bedömningen att den befintliga svenska lagstiftningen skulle motsvara de krav som rambeslutet ställer. Men kommissionen var av en annan åsikt, och i februari 2021 mottog Sverige ett formellt ifrågasättande av vår underlåtelse att genomföra sådan lagstiftning som införlivar rambeslutets bestämmelser. Under alla omständigheter borde vi anmäla sådana bestämmelser till kommissionen, tyckte man i Bryssel.
I svaret till kommissionen försvarade regeringen Sveriges sätt att genomföra rambeslutet genom en mer generell reglering än rambeslutets bestämmelser. Samtidigt angav regeringen, i syfte att tillmötesgå kommissionen, att det fanns skäl att låta utreda om det är möjligt att komplettera befintlig strafflagstiftning med en mer uttrycklig kriminalisering av de nu aktuella gärningarna.
Även om regeringen vidhåller uppfattningen att gärningarna är straffbara enligt mer generella bestämmelser anförs att det skulle kunna finnas ett värde i att införa en straffbestämmelse som uttryckligen tar sikte på just de gärningarna.
Herr talman! Den utredning jag nyss nämnde fick i uppdrag att ta ställning till om det borde införas ett särskilt straffansvar för bland annat offentligt urskuldande, förnekande eller så kallat flagrant förringande av folkmord. Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att ytterligare ta ställning till om straffansvar för hets mot folkgrupp också borde omfatta uppmaningar till våld och gärningar som riktar sig mot enskilda individer i de skyddade grupperna.
Samhället ska inte tolerera våld, hot och hat oavsett vilken ideologi som ligger bakom. Vi i Miljöpartiet vill förebygga att extremistiska och våldsbejakande attityder uppstår. Vi vill agera när de omsätts i handling, med rättssäkerheten som grund, eftersom det är det öppna samhällets värderingar vi ska försvara.
Herr talman! Det kan uppfattas som problematiskt när yttrandefriheten blir en del av frågeställningen. Vi värnar förstås lika självklart som andra om de svenska tryck- och yttrandefriheterna. Dem ska vi vara mycket rädda om. De utgör själva grunden för vår fria åsiktsbildning. Varje tänkbar inskränkning måste prövas noggrant. I det här sammanhanget krävs det att gärningen faktiskt är menad att uppmana till våld eller hot, det vill säga mer än att någon uttalar olika former av missaktning mot en grupp eller en enskild. Den sammantagna bedömningen är att förslagen är förenliga med både regeringsformen och Europakonventionen för mänskliga rättigheter.
Slutligen, herr talman, ser Miljöpartiet positivt på de förslag som också innebär att enskilda brottsoffer ska få ett bättre skydd av bestämmelsen om hets mot folkgrupp.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 112 Malin Danielsson (L)
Herr talman! När detta ärende initierades 2001 och en parlamentarisk utredning tillsattes var Liberalerna skeptiska. Förnekelse av Förintelsen är oerhört allvarligt, men det går inte att bara slänga in ett förbud. Det förändrar inget i grund och botten, sa vår dåvarande ledamot i konstitutionsutskottet. Samtidigt tycker vi faktiskt att när EU-kommissionen riktar kritik mot länder ska de lyssna, oavsett om det gäller Ungern, Sverige eller någon annan.
Den parlamentariska kommittén har stött och blött frågan och kommit fram till en lösning som är väl avvägd och fungerar inom ramen för den lagstiftning vi redan har i Sverige. Mina kollegor har redogjort för de förtydliganden som görs i befintlig lagstiftning och som tydliggör bestämmelsen om hets mot folkgrupp i förhållande till förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott. Det tänker jag alltså inte upprepa. Jag vill dock gå tillbaka till det min kloka kollega sa 2001 när ärendet först aktualiserades om att kriminalisering av förnekande av Förintelsen inte ändrar något i grund och botten.
I dagens samhälle är det lätt för den som vill sprida det som kallas alternativa fakta, men som borde kallas lögner, med hjälp av digitala kanaler och algoritmer som styr vad vi ser. Bara begreppet alternativa fakta vittnar ju om att vi har tappat fotfästet. Vi är inte längre överens om vad som är fakta. Det kan också vara svårt för den enskilde i det otroliga informationsflöde som vi dagligen möter att skilja på fakta och lögn.
Att exempelvis Förintelsen har hänt är ett faktum, och det måste vi upprepa gång på gång och aldrig glömma. Repetition är kunskapens moder, brukar man säga. Det gäller inte bara elever som tragglar glosor utan även hela vårt samhälle och vår gemensamma kunskapsbank.
Det görs många insatser för att den grupp som väljer att köpa lögnen och förneka Förintelsen inte ska växa sig stor eller större som är långt mer verkningsfulla än den vi debatterar i dag. Det handlar om att skolan utbildar varenda elev i vad som hände under Förintelsen, att det fortsatt görs hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och att man fortsätter att förvalta och utveckla det arbete som Forum för Levande historia gör - Om detta må ni berätta - så att det även når kommande generationer. Listan kan göras lång och behöver ständigt fyllas på. Nu fyller vi på den med det här förslaget, men det långsiktiga arbetet behöver fortsätta under överskådlig framtid.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:KU22
Webb-tv: Beslut: En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:119 Onsdagen den 22 majProtokoll 2023/24:119
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Grundlagsförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:93 punkt 1.Ändring i brottsbalken
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:93 punkt 2 och avslår motion
2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 172 och 173.Utvärdering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2023/24:2859 av Matheus Enholm m.fl. (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 62 0 10 M 60 0 0 8 C 19 0 0 5 V 19 0 0 5 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 11 0 0 5 - 1 1 0 0 Totalt 236 63 0 50