Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Betänkande 2023/24:UU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen har behandlats (UU10)

Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2023. Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism.

Riksdagen anser att regeringen bör verka för att EU ska uppdatera dessa regler så att det blir enklare att terroristlista organisationer som bedriver en statsunderstödd terrorism. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista iranska Islamiska revolutionsgardet.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet, och säger nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2023 till handlingarna. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete och den förda politikens inriktning.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-04-25
Justering: 2024-05-07
Trycklov: 2024-05-13
Reservationer: 13
Betänkande 2023/24:UU10

Alla beredningar i utskottet

2024-04-11, 2024-04-25

Skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen har behandlats (UU10)

Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2023. Utrikesutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism.

Utrikesutskottet anser att regeringen bör verka för att EU ska uppdatera dessa regler så att det blir enklare att terroristlista organisationer som bedriver en statsunderstödd terrorism. Regeringen bör i samband med detta även verka för att EU ska terroristlista iranska Islamiska revolutionsgardet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet, och säger nej till övriga motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-05-14
Debatt i kammaren: 2024-05-15
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:UU10, Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Debatt om förslag 2023/24:UU10

Webb-tv: Verksamheten i Europeiska unionen under 2023

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Rasmus Giertz (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande Verksamheten i Europeiska unionen under 2023. Med hänvisning till det pågående samarbetet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna, och att utskottet tillstyrker ett av våra motionsyrkanden, har stora delar av vår politik vunnit gehör i utskottets ställningstaganden. Därför väljer vi att inte ha några reservationer i betänkandet, och jag vill därför börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det är ett omfattande betänkande som vi i dag debatterar, och det sträcker sig över en lång rad områden. Jag kommer därför att fokusera på EU:s ramverk för terrorlagstiftning. Senare i debatten kommer även min kollega Markus Wiechel att hålla ett anförande.

Herr talman! Den ryska paramilitära gruppen Wagner har sedan länge verkat på Rysslands uppdrag över hela världen. Ofta har gruppen satts in i konfliktområden i Afrika, och den har använts för att stödja ryska utrikespolitiska mål. Det kan röra sig om att stötta olika regimer, som Ryssland har goda relationer med, eller att använda brutalt våld mot oppositionen och andra ryska mål. Vi har även sett hur gruppen deltagit i bland annat den ryska invasionen av Ukraina.

Det råder inget tvivel om att Wagnergruppen har begått flera folkrättsbrott i de konflikter den har varit inblandad i. I de konflikter där Wagnergruppen har satts in är det snarare vanligt förekommande än undantag att gruppen knyts till olika folkrättsbrott. Detta gäller inte minst i Ukraina.

I Mali, där Sverige tidigare hade större militär närvaro, har gruppen anlitats av den auktoritära regimen för olika uppdrag. Det har varit en starkt bidragande orsak till den negativa utvecklingen vi har sett i landet, vilket har lett till att många internationella aktörer har dragit sig därifrån.

Under förra riksmötet när utskottet behandlade verksamheten i EU under 2022 föreslog utskottet ett tillkännagivande om att regeringen inom EU aktivt bör verka för att skapa enighet för en terrorlistning av Wagnergruppen. Riksdagen beslutade sedan i enlighet med utskottets förslag.

Herr talman! Det råder inte något tvivel om att Islamiska revolutionsgardet har haft en direkt roll i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi ser återkommande exempel på mord, tortyr och förtryck. Islamiska revolutionsgardet skyr inga medel när det utövar sin fanatism. Bestialiskt våld kan rikta sig mot vem som helst, så länge det anses gynna dess sak.

Även om IRGC är en del av Irans officiella militär spelar de en central roll i landets användning av terrorism som ett verktyg för den iranska staten. De planerar, organiserar och verkställer terrordåd runt om i världen. Samtidigt har de skapat, stöttat och styrt andra terroristgrupper i hela världen och bistått dem militärt, ekonomiskt och politiskt.

Herr talman! Definitionen av terrorism är tydlig. En terroristorganisation använder våldshandlingar som är politiskt betingade och som syftar till att påverka samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Det råder därmed inga tvivel om att IRGC ägnar sig åt terrorism. Av den anledningen är det inte heller en slump att andra länder redan i dag betecknar organisationen som en terroristorganisation. Det märkliga i sammanhanget är snarare att Sverige och EU inte gör det, när också svenska och europeiska medborgare drabbas av dåden.

Herr talman! Under 2023 ställde sig ett enat utrikesutskott och en enad riksdag bakom förslag från Sverigedemokraterna om att den svenska regeringen ska driva på för en terrorlistning av det iranska islamiska revolutionsgardet. I det arbete som gjorts särskilt i denna fråga har det blivit tydligt att det rättsliga ramverket för att genomföra en sådan terrorlistning skiljer sig åt mellan EU och andra länder. Till exempel har USA ett mer modernt och mer flexibelt system. Nu krävs det att en rättslig instans eller motsvarande nationell myndighet, såsom en domstol eller åklagare, fattar beslut om att inleda en förundersökning eller att väcka åtal mot en grupp eller organisation, eller att det finns en fällande dom för en terroristhandling, för att IRGC ska kunna klassificeras som en terrorgrupp. Det finns därmed betydande svårigheter för att politiskt fatta beslut om terrorlistning i dag.

EU:s nuvarande ramverk för terrorlistning togs fram för 23 år sedan, efter terrorattackerna den 11 september 2001 i USA. Tyvärr har detta ramverk visat sig vara ineffektivt och att det kan försvåra, komplicera och försena processen för att lista vissa grupper som terrororganisationer. Mot denna bakgrund finns det starka skäl att snarast möjligt verka för en översyn och sedermera en uppdatering av EU:s regelverk för terrorlistning.

Herr talman! Det är därför positivt att det nu finns en majoritet i utskottet för ett tillkännagivande om att vidta åtgärder för att EU ska inleda en översyn av de rättsliga förutsättningarna för att tillämpa sanktioner mot terrorism och därmed bifalla Sverigedemokraternas motionsyrkande.

Översynen bör resultera i en modernisering av de rättsliga grunderna för terrorlistning så att dagens hotbilder kan fångas upp och bli tillämpliga i arbetet mot statsunderstödda grupper som begår terroristhandlingar, till exempel Wagnergruppen och Islamiska revolutionsgardet. I samband med detta bör regeringen även verka för att EU ska terrorlista Islamiska revolutionsgardet.


Anf. 2 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Jag lyssnade noga på anförandet från ledamoten. I detta är vi överens om att vi behöver uppdatera och få till en analys på EU-nivå om hur vi kan komma framåt så att vi kan uppdatera grunden för terrorismsanktionerna. Men ledamoten sa också att det nu finns en majoritet för detta, men det fanns redan förra året.

Vi var ett antal partier som redan då lyfte upp frågan och såg att vi inte kom framåt. Jag minns också att den ledamot som deltog för Sverigedemokraterna i den debatten sa att det innebar att slå in öppna dörrar att rikta ett tillkännagivande till regeringen. Men det är precis det som nu sker, vilket vi välkomnar.

Vad är skillnaden när det gäller ställningstagandet hos Sverigedemokraterna detta år?


Anf. 3 Rasmus Giertz (SD)

Herr talman! Tack till ledamoten Linnéa Wickman för frågan!

Vi har som bekant redan riktat tillkännagivanden till regeringen vad gäller att terrorlista både Islamiska revolutionsgardet och Wagnergruppen. Nu har det gått ungefär ett år sedan dess, och man har inte lyckats nå tillräcklig framgång.

Vi ser att vi behöver trycka på ytterligare för att komma vidare i frågan och få dessa terrorgrupper terrorlistade.


Anf. 4 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Jag delar bilden att det behöver tryckas på i den här frågan.

För ett år sedan hade Sverige ordförandeskapet i EU. Vi hade kunnat samla en majoritet i Sveriges riksdag i den här frågan redan då, inte minst när det gäller terrorlistningen av IRGC. Men vi lyckades inte få till det under det svenska ordförandeskapet, och vi har trots allt tappat väldigt mycket tid.

Min fråga, den vidare frågan, till ledamoten är om Sverigedemokraterna ångrar att man inte redan för ett år sedan riktade ett tillkännagivande till regeringen i den här frågan. Det är ju ett faktum att IRGC och inte minst Wagnergruppen begår terrorhandlingar och att det internationella samfundet och EU i dag inte förmår införa sanktioner mot de här grupperna i tillräckligt hög grad, så jag undrar förstås om man ångrar att vi nu har tappat ytterligare tid i det här arbetet.


Anf. 5 Rasmus Giertz (SD)

Herr talman! Jag instämmer i att både Wagnergruppen och IRGC borde ha varit terrorlistade för länge sedan.

Som ledamoten känner till har Sverigedemokraterna ett samarbete med regeringen, och jag tvivlar inte på att regeringen har gjort sitt yttersta för att driva på för terrorlistning av både Wagnergruppen och IRGC inom EU. Men vi ser att det med EU:s nuvarande ramverk är oerhört svårt att terrorlista.

Därför är det glädjande att våra båda partier har kunnat enas om majoritet i utskottets ställningstagande i den här frågan.


Anf. 6 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Det blir tydligt i dagens debatt, som behandlar verksamheten i Europeiska unionen under 2023.

Jag kommer att lyfta fram de områden som vi socialdemokrater anser vara särskilt viktiga utifrån de reservationer som vi har i betänkandet. Det är ju ett mycket omfattande betänkande, inklusive en skrivelse från regeringen.

Vi lever i en tid som påminner oss om att EU bildades som ett fredsprojekt i ruinerna efter två världskrig. Länder som var svurna fiender blev goda grannar, och i sin strävan efter fred, frihet och demokrati bands man också samman av handel och samarbete. Det lade grunden för en historiskt lång period av fred.

Men nu rasar åter kriget på vår kontinent. Bara ett hundratal mil från detta riksdagshus kämpar Ukraina inte bara för sin egen frihet och rätt att bestämma sin framtid utan också för Sveriges säkerhet och vårt sätt att leva.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har omkullkastat den europeiska säkerhetsordningen och är ett flagrant brott mot folkrätten. Men Ryssland underskattade Ukrainas försvarsvilja och västvärldens beslutsamhet i stödet till Ukraina. Aldrig, herr talman, har EU haft så starka sanktioner på plats som mot Ryssland.

Den politiska enigheten under det svenska ordförandeskapet i EU 2023 om att prioritera stödet till Ukraina var viktig. Att bibehålla tempot i att få på plats ytterligare sanktionspaket mot Ryssland och stoppa kringgående av nuvarande sanktioner var fokus för EU under 2023. Dessa sanktionspaket är avgörande för att krympa Putins krigskassa.

Ett tydligt exempel på hur kringgåendet går till är den ryska skuggflottan på Östersjön med fartyg i dåligt skick, som möjliggör för Ryssland att kringgå sanktionerna mot landets oljeexport. Samtidigt utgör dessa fartyg en stor miljörisk för Östersjön, då ett oljeutsläpp skulle få katastrofala miljökonsekvenser. Förekomsten av dem kan dessutom möjliggöra spionage mot Sverige.

Vi socialdemokrater menar att skuggflottan måste förbjudas och beläggas med sanktioner.

Herr talman! Det har också varit avgörande under 2023 att fortsätta det ekonomiska, humanitära och militära stödet till Ukraina och att se till att avkastningen från de frysta ryska centralbankstillgångarna kommer Ukraina till del och kan användas för att köpa ammunition och vapen till Ukrainas försvar. Det är verkligen en fråga som brådskar där Sverige behöver fortsätta trycka på.

Vi socialdemokrater menar att vi borde kunna gå längre än vi hittills lyckats med på EU-nivå och möjliggöra att försöka använda de frysta ryska centralbankstillgångarna som säkerhet för lån som går till att stötta Ukraina. På det sättet kan en stor summa pengar frigöras, och vi använder Putins pengar för att stötta Ukraina. Det skulle göra livsviktig nytta för att pressa tillbaka Ryssland på slagfältet.

Det är i denna tid också avgörande att stärka den samlade europeiska försvarsförmågan och EU:s förmåga att ta ansvar för unionens egen och dess närområdes säkerhet.

Herr talman! När vi förra året debatterade verksamheten i Europeiska unionen 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att verka för en terrorlistning av den ryska Wagnergruppen. Med tanke på hur Wagnergruppens ledning och organisation förändrats sedan dess menar vi att regeringen måste se över och bedöma behovet av terrorlistning också av andra ryska militära företag.

Dessa företags affärsidé är att underminera mänskliga rättigheter och begå krigsbrott. Nykoloniala arrangemang upprättas med värdländer där företagen skaffar sig rätt att exploatera naturtillgångar för att finansiera sin verksamhet. Det är verksamhet som inkluderar internationell brottslighet som trafficking, smuggling av militär materiel och penningtvätt.

De militära företagens hänsynslöshet är att jämställa med terrorism. De utgör också ett tydligt exempel på att den ryska regimens imperialistiska ambitioner sträcker sig långt bortom Ukrainas gränser.

Herr talman! Dessa företag är inte ensamma om att bedriva statsstödd terrorism. Islamiska revolutionsgardet, IRGC, är den iranska regimens väpnade gren. Man bedriver terror och repression såväl mot den egna befolkningen i Iran som mot människor utanför landet och fängslar utländska medborgare på falska grunder.

Det var därför ett viktigt beslut som riksdagen tog för drygt ett år sedan om ett tillkännagivande också när det gäller att regeringen ska verka för en terrorlistning av IRGC i EU.

Men i dag får vi konstatera att regeringen inte har lyckats. IRGC har inte satts upp på EU:s terrorlista, och än så länge har budskapet från regeringen varit att kraven för att en terrorlistning ska kunna ske inte är uppfyllda. Även om åsikterna går isär bland jurister om det finns en hållbar juridisk grund eller inte sa utrikesminister Billström så sent som för någon vecka sedan i en interpellationsdebatt att det fortfarande saknas stöd i EU-kretsen för en terrorlistning.

Redan för ett år sedan var vi ett antal partier som menade att den rättsliga grunden för terrorlistningar måste ses över i EU och ett uppdrag ges att genomföra en översyn i EU i syfte att ta fram en modell som ger EU förmåga att med bibehållna krav på rättssäkerhet använda en sanktionsregim för terrorism också mot till exempel Wagnergruppen och IRGC.

När nu nästan ett år har gått får vi återigen konstatera att det nuvarande ramverket inte räcker till och att det är uppenbart att EU med det i dag rådande regelverket inte förmår att införa sanktioner mot terrorism när terrorismen kommer direkt från stater. Det här måste vi förstås göra något åt för att förbättra motståndet i en tid när auktoritära regimer flyttar fram sina positioner.

Vi välkomnar därför att riksdagen nu, ser det i alla fall ut som, kommer att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att den ska verka för att EU uppdaterar dessa regler så att det blir enklare att terrorlista organisationer som bedriver statsunderstödd terrorism och, återigen, att regeringen i samband med detta även ska verka för att EU terrorlistar det iranska islamiska revolutionsgardet.

Herr talman! Den politiska kampen i världen framstår alltmer som valet mellan frihet och förtryck, mellan sammanhållning och splittring. Det blir särskilt tydligt när vi blickar tillbaka på arbetet inom EU under 2023 och när vi blickar framåt att EU:s utvidgning är det tydligaste verktyg som EU har för att slå vakt om unionens grundläggande värden och säkra demokrati, rättsstatens principer och reformer i EU:s kandidatländer. Det är sett till detta nödvändigt att välkomna fler medlemsländer i EU, förutsatt att de genomför den prestationsbaserade och mödosamma process som vägen till ett medlemskap innebär.

Under överskådlig tid kommer dessa frågor att behöva ägnas mycket kraft, och så har också skett under 2023. Inte minst visar Ukraina att det trots ett brinnande krig är möjligt att ha en hög reformtakt för att nå ett medlemskap, om den politiska viljan finns där.

Ett EU med fler medlemsländer kommer också att kräva inre reformer. Vi vill slå vakt om den svenska budgetrestriktiva linjen. Vi vill se att omfördelning prioriteras framför en utökad budget och att reformer för beslutsfattande kan ske på det utrikespolitiska området. Samtidigt behövs bättre verktyg som gör att befintliga medlemsländer som monterar ned sin demokrati och frångår de värden som unionen vilar på ytterst kan uteslutas ur EU. Det handlar om att vi behöver demokratisäkra EU i den tid vi lever i.

Herr talman! När vi i den svenska OSSE-delegationen besökte EU:s nyaste kandidatland Georgien, som fick sin kandidatstatus i december 2023, rådde det ingen tvekan om att det fanns ett överväldigande stöd bland folket och civilsamhället för ett EU-medlemskap. I dagarna har vi kunnat se hur hundratusentals georgier har demonstrerat just för detta och mot den ryska agentlag som landets ledning nu ser ut att genomdriva, samtidigt som fredliga protester våldsamt har slagits ned.

När vi träffade en rad civilsamhällesorganisationer som arbetar för kvinnors rättigheter, bekämpar korruption och står upp för minoriteters, inte minst hbtqi-personers, rättigheter var det glasklart att de reformer som EU-medlemskapet kräver också är den självklara vägen mot stärkt demokrati i landet.

Vi besökte också EU:s civila övervakningsinsats EUMM vid kontaktlinjen mellan den georgiska utbrytarregionen Sydossetien och Georgien. Där kunde vi se hur ryska militärbaser har byggts upp på georgiskt territorium som ett pärlband sedan kriget 2008.

I Georgien vet man vad ofrihet innebär, och det är därför lätt att förstå folkets starka vilja att ta steg mot EU. När vi nu ser hur landets ledning tar beslut som helt går på tvärs mot vägen till ett EU-medlemskap genom att driva igenom ett lagförslag som kopierats från Ryssland, som innebär att organisationer och medier som får ekonomiska bidrag från utlandet stämplas som utländska agenter, visar detta tydligt vad alternativet till ett EU-medlemskap är för Georgien och många andra kandidatländer. I Ryssland har denna agentlag effektivt slagit undan benen för fria medier och politisk opposition, och det är svårt att se att den ryska lagen inte skulle få samma konsekvenser i Georgien.

Ytterst visar detta åter på att kampen i vår tid står mellan frihet och förtryck, där EU är och måste vara en trygg demokratisk hamn. Det som sker i Georgien är också ett tydligt exempel på den allvarliga geopolitiska situation som präglar vår omvärld och EU-arbetet, där Ryssland, var man än engagerar sig politiskt eller militärt, gör världen mer ofri och auktoritär.

Herr talman! Om mindre än en månad är det val till EU-parlamentet, och det är ett val där vi ser hur högerextrema, högerpopulister och proryska krafter försöker flytta fram sina positioner. I Sverige kan vi till och med se hur Sverigedemokraterna har en egen trollfabrik, som massproducerar och sprider desinformation om politiska motståndare, sina egna samarbetspartier och Sverige. Detta hotar vår demokrati inifrån, och med det vi också ser ske runt om i Europa, den ökade splittringen, riskeras ytterst även stödet till Ukraina på lång sikt.

Vi socialdemokrater vill se ett Europa med starkare sammanhållning och styrka, för det är avgörande för att stå upp för säkerheten, demokratin och rättsstatens principer. Jag hoppas att vi när vi har denna debatt nästa år kan konstatera att vi också ser detta i EU, med ett nytt parlament, en ny EU-kommission och en ny mandatperiod som har tagit vid.

Avslutningsvis står vi socialdemokrater förstås bakom de särskilda yttranden som Socialdemokraterna har lämnat i både finansutskottet och skatteutskottet samt våra reservationer i betänkandet.


Anf. 7 Ann-Sofie Alm (M)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 7 under punkt 3. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Det kan tyckas lite bakvänt att vi debatterar en skrivelse, Verksamheten i Europeiska Unionen under 2023, som ju är en tillbakablick, när vi sedan också ska hantera motioner som är framåtsyftande, men oavsett detta är det vad vi gör i dag.

Jag vill tacka utrikesutskottets kansli för ert goda arbete med betänkandet och även regeringen för denna tillbakablick över verksamhetsåret. Som framgår av skrivelsen har regeringen haft ett stort engagemang och lagt ned tid och kraft för att hålla riksdagen löpande informerad. Det tackar vi extra för.

Herr talman! Det första halvåret 2023 var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Detta ska nämnas i särskild ordning då det goda arbete som då gjordes har satt Sverige i en god position för framtida framgångsrika arbeten.

Under det halvåret arbetades det med att göra EU grönare, friare och säkrare med prio på säkerhet, konkurrenskraft, energi och den gröna omställningen samt alltid och främst demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Klimatpaketet Fit for 55 överenskoms, och betydande migrationsöverenskommelser ingicks.

Herr talman! Europa befinner sig i ett oerhört spänt läge och i en säkerhetspolitiskt minerad tid, med ett grannland som Ryssland försöker ta med våld. Hela 2023 präglades av Rysslands olagliga, fullskaliga invasion av Ukraina.

Tre sanktionspaket lanserades för att begränsa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Det har handlat om bland annat importförbud för petroleumprodukter, diamanter, gasol och vissa metallvaror, om att förhindra Ryssland att komma in på europeisk energimarknad, om införande av en No Russia Clause för att förbjuda vidareexport till Ryssland med mera.

Här måste vi också nämna inrättandet av ett internationellt rättscentrum i Haag för att lagföra aggressionsbrott mot Ukraina och uppstarten för arbetet med att kunna använda de frysta ryska tillgångarna och avkastningen av desamma till återuppbyggnaden av Ukraina. Allt detta är positivt för Ukraina.

EU bidrog även till Ukrainas försvarsförmåga genom att öka det finansiella stödet inom den europeiska fredsfaciliteten och enades om att skicka 1 miljon enheter artilleriammunition till Ukraina under våren 2024.

Sverige lyckades under sitt ordförandeskap ena EU:s medlemsstater och behålla den enigheten för att fortsätta leverera stöd till Ukraina, politiskt, humanitärt och militärt. Den enigheten, herr talman, är vårt europeiska guld. Den enigheten kommer att fortsätta hjälpa Ukraina att vinna freden, ända till dess att Ryssland förlorar kriget. Hela Ukraina ska leva i fred, demokrati och frihet.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är ett fullskaligt politiskt misslyckande för Putins Ryssland. Putin trodde att det skulle ta tre dagar att ta Ukraina; Ukrainas motstånd är nu inne på sitt tredje år.

Putin trodde att kriget skulle splittra Europa - Europa har aldrig varit mer enat än nu. Putin trodde att Nato skulle försvagas av kriget - Nato har aldrig varit starkare än nu.

Europa står som en stolt och stark värdegemenskap mot det brutalt aggressiva Ryssland. Vi välkomnar Ukraina som medlemsstat i EU. Vi välkomnar Ukraina som medlem i Nato.

Herr talman! Anslutningsförhandlingar har inletts med Ukraina och även Moldavien. Georgien är kandidatland, och Bosnien och Hercegovina kommer att inleda anslutningsförhandlingar. Utvidgningen är ett sundhetstecken.

Viljan från de länder som vill ansluta sig att införa de lagar, regler och reformer som krävs är beundransvärd. Att Ukraina klarar av att genomföra alla dessa reformer som krävs mitt under brinnande krig visar på den oerhört starka motståndskraft som människorna i Ukraina har, och det visar också på den oerhört stora längtan och beslutsamhet Ukrainas folk har att fortsätta leva i frihet och europeisk gemenskap.

Den intensitet med vilken det georgiska folket demonstrerar mot den så kallade ryska agentlagen visar med all tydlighet att våra georgiska systrar och bröder också hör hemma i det fria väst. Men det visar också på hur delikat balansgången är för EU, för hur ska man kunna ställa hårda krav på framtida medlemsländer utan riskera att landets regering förs in i Rysslands famn?

Svaret på detta är mer internationell och västlig närvaro. Därför var det mycket välkommet att Sveriges biståndsminister Johan Forssell i förra veckan besökte Georgien. Att samtidigt meddela att vår svenska regering stöder georgiska ideella organisationer med ytterligare medel var i sammanhanget en viktig markering.

En annan värderingskamp finns i Belarus, mellan folket och den ryssvänliga regeringen. Vi står helhjärtat bakom det belarusiska folkets frihetskamp.

Dessa länders värderingskamp visar på den enorma attraktionskraften inom Europeiska unionen. Vi ska fortsätta att samla den kraften. Vi ska göra EU starkare, grönare, friare och säkrare.

Medan den tidigare regeringen var farligt passiv när det gällde att stå upp för svenskt skogsbruk är vi tvärtom väldigt aktiva. För några år sedan skrev ett tiotal EU-länder ett gemensamt brev för att värna det aktiva skogsbruket. Då avstod den rödgröna regeringen från att skriva under. Nu samarbetar vi tvärtom nära med likasinnade länder.

Det gäller även frågor om ekonomisk konkurrenskraft. De nordiska statsministrarna antar snart i maj en gemensam deklaration om just konkurrenskraft. Sverige och Norden ska vara en motor i arbetet för att stärka den europeiska ekonomin. Vi ska göra EU starkare, grönare, friare och säkrare.

(Applåder)


Anf. 8 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Om mindre än en månad, den 9 juni, är det val till Europaparlamentet. Valet avgör mycket av inriktningen för Europa framöver. Jag tycker att rödgröna väljare ska välja Jonas Sjöstedt, som är Vänsterpartiets toppkandidat, med lång politisk erfarenhet både från EU och från Sveriges riksdag.

Men något som många missar är att EU-valet är lika avgörande för Sveriges åsikter och ställningstagande i EU. Det är därför bra att EU-minister Jessika Roswall deltar i dagens debatt, för regeringen är ansvarig för den politik som man för i EU:s ministerråd. Vi behandlar i dag regeringens skrivelse om den förda politiken under förra året.

Herr talman! Vi ser nu hur kriget i Gaza rasat i mer än sju månader. För någon vecka såg vapenvilan ut att vara nära, men i sista sekund sa Israel nej till en överenskommelse om vapenvila. I stället har Israel nu med full kraft inlett en markoffensiv i den sista staden, Rafah - ett Rafah dit många miljoner har flytt undan striderna för att söka skydd. FN-organet OCHA rapporterar nu att under förra veckan flydde 20 procent av människorna i Rafah. Det är ett par hundra tusen människor som nu är på flykt igen. För en del är det åttonde gången de flyr under krigets sju månader.

Många politiker i väst, som Biden och Billström, har sagt att invasion av Rafah är en röd linje för dem. När det nu sker ser vi inga tecken på att denna röda linje verkställs och att pressen ökar på Israel.

I Israels anfall mot Gaza har i skrivande stund över 35 000 människor dödats och miljoner fördrivits. Israels bombningar har förvandlat Gaza till ruiner, och genom blockaden hindrar man mat, vatten, el och mediciner från att nå dem som behöver. WHO larmar om att barn dör av svält samtidigt som nödhjälpen stoppas på vägen. Situationen i Gaza är en mardröm.

Vänsterpartiet är tydligt i samband med denna EU-skrivelse. Vi är enda parti som har skrivit en så kallad följdmotion. Vi kräver att Sverige och EU ökar pressen på Israel för att få fred. Självklart ska vi också öka pressen på Hamas, men skillnaden är att Hamas är en terrororganisation och inte har någon ambassad i Sverige.

Vi vill att EU säger upp sitt handelsavtal med Israel och inför ett stopp för handel med vapen med Israel. Vi vill att EU ska arbeta för att Israels ockupation av Palestina ska upphöra.

Sverige behöver driva på för att EU ska ta ställning för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Att den svenska regeringen inte i dag kräver detta är pinsamt. Permanent vapenvila vore en självklarhet - ett tillfälligt och kort eldupphör kan aldrig rädda Gazas människor.

Israels ockupation av Palestina har skapat en av världens mest segdragna konflikter. Redan genom den process som ledde till att staten Israel utropades 1948 skapades grogrunden för dagens konflikt. Hundratusentals palestinier fördrevs från sina hem. Det kallas för nakba, och minnesdagen för nakba infaller i dag den 15 maj. Sedan följde sexdagarskriget 1967, och Israel ockuperade och blockerade då Gazaremsan, Västbanken och östra Jerusalem i strid med folkrätten.

Konflikten mellan Israel och Palestina är inte en konflikt mellan jämlika parter. Israel är en av världens största krigsmakter, vars militärapparat understöds av USA. Landet har ett större ansvar enligt folkrätten i egenskap av ockupationsmakt. Samtidigt är det viktigt att understryka att folkrättens regelverk, bland annat förbudet mot attacker mot civila, omfattar samtliga parter, även Hamas.

Våldet har ökat även på Västbanken. I skuggan av attackerna mot Gaza har ett stort antal palestinier dödats av israelisk militär och aggressiva bosättare. Andra har drivits bort från sina marker och hem. Många byar har tvingats tömmas. Våldet är direkt sanktionerat från den israeliska regeringen. Bland annat har vapen delats ut till bosättare på Västbanken av den högerextrema ministern Itamar Ben-Gvir, vapen där det många gånger sitter svenska sikten från det svenska företaget Aimpoint.

Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer och fördrivningen ökar. Nya israeliska vägar byggs på Västbanken. Byggandet av den mur som länge har fördömts av FN fortsätter. Israeliska soldater och bosättare har upprepade gånger förstört anläggningar på Västbanken som har finansierats med svenska biståndspengar. Till detta kommer alla de biståndsprojekt som förstörts i Gaza under de pågående attackerna.

Bosättningarna utgör ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen och anses vara ett krigsbrott av Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Så länge Israel vägrar att respektera palestiniernas grundläggande mänskliga rättigheter kommer det inte vara möjligt att uppnå fred.

De sanktioner som EU har antagit mot extremistiska bosättare inom ramen för sanktionerna mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna är förvisso välkomna men långt ifrån tillräckliga för att utgöra en kraftfull markering mot den israeliska bosättarpolitiken. Regeringen bör därför ta initiativ till att Sverige ska rikta ytterligare sanktioner mot israeliska bosättare och driva på för att de ska införas i EU.

Israels ockupation av Palestina hade inte varit möjlig om inte EU haft ett så förmånligt handelsavtal med Israel och utan USA:s militära bistånd till Israel. Europeiska unionen har år efter år riktat kritik mot Israel utan att förändra situationen för palestinierna. Israel har konsekvent kunnat ignorera den kritiken från EU utan att det har fått några konsekvenser.

EU måste sätta tyngd bakom sitt budskap. Samarbetet mellan EU och Israel är omfattande. Associeringsavtalet är villkorat med respekt för mänskliga rättigheter. Det associeringsavtal som finns med Israel bidrar med stora handelsförmåner till det israeliska näringslivet och stora ekonomiska fördelar. På så vis bidrar EU till att stärka den ekonomiska basen i ockupationspolitiken.

Sverige bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område, och man bör suspendera det nuvarande associeringsavtalet så länge Israel inte avvecklar bosättningar och vägspärrar på ockuperat område, avbryter blockaden av Gaza och upphör med byggandet av muren på Västbanken.

Att strypa vapentillförseln är ett effektivt verktyg för att sätta press på alla parter. I dag förekommer ingen vapenexport från EU till de palestinska parterna, men flera EU-medlemmar exporterar vapen till Israel. All vapenexport från EU-medlemmar till Israel måste upphöra. Sverige bör ta initiativ för att EU ska införa ett vapenembargo mot Israel.

Begångna krigsbrott måste utredas, och de ansvariga måste ställas till svars i Internationella domstolen, ICJ, och Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Sverige bör driva på för att EU ska vidta åtgärder för att underlätta ansvarsutkrävande för de begångna krigsbrotten. Det är helt enkelt dags att arrestera Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Du medborgare som lyssnar på denna debatt kanske funderar på hur du ska rösta i EU-valet. Jag skulle lägga min röst på Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är det enda parti som konsekvent, ända sedan i höstas, har röstat för vapenvila och eldupphör i Gaza. Vi står upp för folkrätten. Vi står upp för fred och frihet för alla folk och kräver att den svenska regeringen nu skärper sig och på allvar stöder de krafter som verkar för fred.

Jag står givetvis bakom alla Vänsterpartiets fem reservationer men yrkar bifall bara till Vänsterpartiets och Miljöpartiets reservation nummer 11 om kriget i Gaza.


Anf. 9 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Den 9 juni är det EU-val. Utgången avgör om vi håller gränsen mot Putin- och Orbánkrafter, mot klimatförnekare och mot desinformation - för frihet, fred och klimat.

År 2023 - året för skrivelsen från regeringen - var naturligtvis en trampolin inför valåret 2024. Det var ett år då EU lovade Ukraina ammunition men inte lyckades leverera och lovade tuffare sanktioner mot Putins krigskassa men inte levererade fullt ut även om nya sanktionspaket tillkommit. Så kan vi visa flera steg.

Enighet sägs ibland vara målet, men enighet kan vara att man följer den som vill minst och att det är den som vill minst som sätter agendan. Det innebär att det är Viktor Orbán, till exempel, som håller i taktpinnen. Det är inte en enighet att sträva efter.

Vi måste skärpa EU:s förmåga utrikespolitiskt, säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt. Det handlar om trovärdighet. När vi talar om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat kräver det att vi själva lever upp till vad vi säger och att vi säkrar att EU:s medlemsländer faktiskt gör det. Annars har vår röst inte trovärdighet när vi talar gentemot andra.

Vi har en värderingskamp globalt mellan auktoritära krafter och liberala krafter. Det finns i och för sig andra också, men man kan huvudsakligen se det så.

Från Centerpartiets sida är vi tydliga med att vi vill använda demokratilåset och att det ska vara ett effektivt demokratilås som EU har. Vi har också sagt att möjligheten att utesluta måste finnas på bordet - om man inte efter återkommande krav levererar.

EU behöver utveckla fler verktyg i sin verktygslåda för att kunna möta den bredd av hot som EU möter i dag, som alla medlemsländer möter. Det har talats om hybridhot i form av rysk flotta i Östersjön. Det är verkligen hybridhot hos oss, inte bara en skuggflotta. Det är en hybridattack som Ryssland har arrangerat. Men det är bara en av många olika attacker som ständigt pågår. Här krävs mer kraft för att EU ska vara att räkna med.

Jag vill yrka bifall till reservation 3 under punkt 1.

Som jag har nämnt var 2023 ett år då vi såg hur Ungern, under Orbáns ledning, fortsatte att göra sin auktoritära resa, att vara Putins trojanska häst i EU och att stoppa, förhindra och försena stöd till Ukraina och kraftfullare sanktioner gentemot Ryssland. Till slut handlade det också om frågan om medlemskap för både Ukraina och Moldavien men framför allt Ukraina i det här läget. Även om vi kunde se att han till slut lämnade rummet för att kunna lösa ut den frågan visar detta hur oerhört svårt det är att nå enighet och hur mycket man måste ge. Det kostade en del rättsstatspengar och en del av demokratilåset att få detta till stånd. Detta är något som man måste klara att hantera.

Men vi har samtidigt under 2023 sett Polen göra ett annat vägval. Man har bytt från den auktoritära linjen till en liberal. Man står upp för mer av den rättsstat som EU baseras på. Det tycker jag är en positiv bild att ta med från 2023. Människor gör skillnad, och människors val gör skillnad. Människors val den 9 juni kommer på samma sätt som det polska folkets val under 2023 att göra skillnad i fråga om vilken väg EU tar framåt. Ska det vara mer auktoritärt sinnade krafter, mer populister, mer nationalister och mer extremer eller mer liberala och frihetliga krafter? Där står valet.

Det gäller att hålla gränsen. EU måste kunna både sätta och hålla gränser. Man behöver då naturligtvis också ha förmåga att hantera sanktioner. Frågan om skarpare EU-sanktioner har berörts på flera sätt. Det har varit fråga om Magnitskijsanktioner, som till slut har kommit till men inte fullt ut. Vi har nämligen inte klarat av att möta den systematiska penningtvätt och korruption som pågår och som är en del av det blodomlopp som verkligen gynnar de auktoritära krafterna. Här måste man inte bara tala utan också handla och hålla gränsen. Här krävs mer.

Vi har från vår sida velat se en kraftfullare sanktionsregim gentemot rysk olja, gas, bankväsen och Rosatom än vad vi har mäktat med. Vi vet varför vi inte kommer fram. Det är för att det är svårt att nå enighet eftersom det finns trojanska hästar i rummet. Det ställer oss alla inför utmaningar. Vi måste bättre möta dem framåt.

Vi har sett nationella Magnitskijsanktioner som en väg att utmana. När man läser betänkandet framstår det som om vi skulle ha bara svenska, men vi ser ju att andra länder runt omkring oss har den typen av lösningar. Vi tycker att man ska bygga med underifrånperspektiv och kanske samverka i Norden och Baltikum. Vi vet att de baltiska stater har motsvarande möjligheter, och på det sättet kan vi skapa en kritisk massa för att påverka och bidra till att förflytta positioner också i EU. Detta är någonting som vi pekar på i ett av våra yrkanden, som jag dock inte yrkar bifall till här och nu.

En annan fråga är den om en tribunal. Vi hörde tidigare om EU-centret för att kunna samla in bevis. Det är bra. Men man måste nå hela vägen fram till att nationalförsamlingen beslutar om en tribunal som verkligen kan adressera det aggressionsbrott som Ryssland har begått. Det är viktigt att hålla den frågan levande och inte lämna den.

Herr talman! Här finns ett tillkännagivande, vilket inte är så vanligt i det här läget. Det handlar om att man måste förändra den rättsliga grunden för terrorlistning. Rådets ståndpunkt från 2001 präglades av händelserna den 11 september, 9/11, när världen chockades över det som hände i New York. Man skapade då en rättslig grund som inte tar in det som har hänt sedan 2001. Vi har sett statsunderstödda terrorgrupper, till exempel Wagner, och vi har jobbat för att få den terrorlistningen. Vi ser också vad som händer med IRGC, men när vi försöker driva dessa frågor heter det alltid att det inte finns någon rättslig grund.

EU måste förmå att skapa en rättslig grund och uppdatera den bas som finns för terrorlistning. Det verkar som om man på flera ställen nu inser att man borde ha gjort mer av detta under de år som gått. Vi hoppas att regeringen nu verkligen gör slag i saken och inte bara söker enighet utan faktiskt försöker att driva på även om det kostar.

Det är bra att vi har nått detta tillkännagivande. Det handlar återigen om att sätta gränser och att hålla gränsen även om det kostar och blåser lite grann. Så kan även vi skapa förflyttningar. Det ska inte bara vara de auktoritära, bakåtsträvande krafterna som sätter mål och försöker skapa en förflyttning av våra värderingar.

Håll gränsen för frihet, för fred och för klimatet, också i det kommande valet!


Anf. 10 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Vi lever i en mörk tid, där den regelbaserade världsordningen ställs inför utmaningar från auktoritära länder som Ryssland, Iran och Kina. Det är en period där grundläggande värden som fred, frihet och demokrati återigen måste försvaras. Det är samma värden som en gång inspirerade tre kristdemokrater i Europa - Adenauer, Schuman och De Gasperi - att starta den europeiska gemenskapen som ett fredsprojekt med målet aldrig mer krig.

EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform, och ett starkt och enat EU kan ge svenska ståndpunkter i globala frågor genomslag på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt. Målen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inkluderar att främja demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna samt att arbeta för konfliktförebyggande och internationell säkerhet. Sverige har uttryckt en ambition att driva på för att EU ska stärka sin roll som utrikes, säkerhets- och försvarspolitisk aktör, vilket också syns i genomförandet av den strategiska kompassen, den militära förmågeutvecklingen och främjandet av den europeiska försvarsindustrin.

Europeiska rådet har sedan starten av Rysslands oprovocerade, olagliga och oförsvarliga invasion av Ukraina betonat vikten av ansvarsutkrävande och stöd för utredning av de ryska och belarusiska aggressionerna samt andra krigsförbrytelser. Rådet har också gett sitt stöd för arbetet med att skapa en tribunal för att lagföra brotten mot Ukraina och en framtida kompensationsmekanism. Sverige deltar i kärngruppen som arbetar med att etablera en tribunal för prövning av aggressionen mot Ukraina.

EU och dess medlemsstater utgör världens främsta givare av bistånd. Sveriges regering har i sin reformagenda för bistånd betonat EU:s betydelse som en kanal för svenskt bistånd och vikten av att uppnå utvecklingseffektivitet. Reformagendan tydliggör regeringens avsikt att bidra till att stärka EU:s roll som en global aktör, samtidigt som man strävar efter att EU:s utvecklingssamarbete ska präglas av öppenhet och följa de överenskomna principerna för effektivt utvecklingssamarbete på internationell nivå.

Herr talman! Förra året var särskilt betydelsefullt för Sverige inom EU-samarbetet, inte minst med tanke på att vi under första halvåret för tredje gången fick axla rollen som ordförandeland. Ambitionen var tydlig: att göra EU säkrare, grönare och friare.

Konkret innebar detta att Ukraina sattes högst upp på prioriteringslistan. Ett så långsiktigt och enigt stöd för Ukraina som möjligt måste fortfarande vara ambitionen såväl för varje nytt beslut i EU-kretsen som för varje dialog med våra samarbetspartner.

EU tar nu på allvar upp frågan om unionens konkurrenskraft och gör nödvändiga reformer, värnar styrkan den inre marknaden och söker mer frihandel. Med Fit for 55 i hamn, med allt vad det innebär för svenskt näringsliv, och det fasta försvaret av EU:s grundvalar och medlemsländernas rättsliga institutioner fick ordförandeskapet samfällt ett mycket gott betyg, och vårt utökade kontaktnät skapar goda möjligheter att få unionen att fokusera på sina kärnvärden.

Herr talman! Framtidens EU behöver såväl gränser som frihet. Europa står inför flera omfattande utmaningar: irreguljära migrationsströmmar, hotet från Ryssland, beroendet av Kina och klimatförändringar. För att möta dessa måste vi återigen definiera vad vi vill att EU ska vara och vilka värden vi strävar efter.

Kärnuppdraget måste vara tydligt: att garantera freden, friheten och frihandeln. Tyvärr ser vi en tendens till att allt fler detaljer regleras i Bryssel, vilket leder bort från detta uppdrag.

Säkerheten och oberoendet måste stärkas, särskilt med tanke på det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Europa står inför. Det kräver en förstärkt försvarsindustri, utökning av Frontex för att säkra gränserna och ett minskat beroende av Kina.

EU bör inte detaljreglera skog och mark. I stället behöver vi se dess potential särskilt inom jord- och skogsbruket som utgörande en del av lösningen både för klimatutmaningen och för livsmedelsförsörjningen. En realistisk klimatpolitik med en folklig förankring är avgörande för att nå 2040-målen. En viktig del av klimatmålen är att påskynda elektrifieringen och snabba på investeringar i kärnkraft.

Den ekonomiska och personliga friheten i unionen måste prioriteras, och den inre marknaden behöver fortsätta att utvecklas. Samtidigt krävs uppdaterad lagstiftning för att möjliggöra innovation, särskilt inom digitalisering och AI. EU ska inte blanda sig i medlemsländernas sociala politik. Det är viktigt att respektera nationell suveränitet, särskilt när det gäller frågor som vård, socialförsäkring och arbetsmarknad.

Herr talman! Sverige står, liksom övriga medlemsländer, inför ett Europaval som kommer att forma EU:s framtid. Vi bör sträva efter det som bäst tjänar både Sverige och Europa. I dag yrkar jag därför bifall till reservation 7. I övrigt stöder Kristdemokraterna förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 11 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Det är krig i Europa. Ukraina har blivit invaderat av det auktoritära Ryssland, som försöker att frånta ukrainarna deras rätt till frihet, demokrati och självbestämmande.

Samtidigt upplever civilbefolkningen i Gaza helvetet på jorden. Israels krig mot terrororganisationen Hamas, till följd av Hamas terrorattacker den 7 oktober, har resulterat i ett besinningslöst dödande av tiotusentals oskyldiga palestinier.

I Jemen är över 2 miljoner barn under fem år undernärda, och 90 000 barn beräknas ha dött till följd av det nioåriga kriget.

Det brutala kriget i Sudan, som blossade upp igen för ett drygt år sedan, har resulterat i världens största barnflyktingkris med över 4 miljoner barn på flykt från våldet.

I detta turbulenta omvärldsläge ska EU agera i solidaritet med dem vars självständighet, demokratiska friheter och grundläggande mänskliga rättigheter hotas. EU ska vara en tongivande röst för folkrätten. Det har visat sig extra viktigt med ett starkt och stabilt EU i dessa frågor när allt fler europeiska regeringar, inklusive vår svenska, agerar populistiskt, oberäkneligt och utan konsekvensanalys. Från en dag till en annan stoppar man livsviktigt bistånd och bryter långvariga samarbeten. På så vis kastar man tusentals oskyldiga civila människor under bussen, eller under tanksen i detta fall.

Herr talman! EU är vårt viktigaste forum för internationellt samarbete. Tillsammans ska vi möta en alltmer polariserad värld med demokratiskt samarbete och alliansbyggande. EU ska verka för konfliktförebyggande och krisberedskap, både inom och utom unionens gränser. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara jämställd och inkluderande.

I dag står vi inför många olika säkerhetspolitiska kriser och utmaningar. Vårt samhälle präglas av allt från klimatförändringar och pandemier till cyberattacker och angrepp på demokratin och yttrandefriheten. För att vi ska kunna möta dessa olika typer av hot krävs en ökad krisberedskap inom EU och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar.

Arbetet för fred handlar om att lösa de konflikter som pågår men också om att arbeta för att krigen aldrig ska bryta ut. Det handlar om solidaritet och om att se till att våra samhällen är stabila och trygga och kan klara av krissituationer. Målet är att lämna efter oss en säkrare, rättvisare och hållbarare värld till kommande generationer.

Herr talman! Nu har Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina pågått i snart två och ett halvt år. Detta krig är av en helt egen karaktär. Det är en ensidig och oprovocerad invasion, och den ukrainska krigsmakten måste ha resurser för att försvara landets självständighet och frihet. Vi får inte tappa fokus eller tappa greppet om det stöd och de löften vi gett Ukraina. Vår solidaritet får inte sina, oavsett vad vissa populistiska partiers företrädare säger. Ukraina hör hemma i Europa; det visar både historien och den ukrainska folkviljan. Detta måste vi också fortsätta att göra tydligt för Putin.

Samtidigt som det ekonomiska och militära stödet till Ukraina fortsätter måste EU sluta att dubbelspela med den ryska regimen. Det är fullständigt oacceptabelt att EU:s länder de senaste två åren köpt ryska fossila bränslen för nära 200 miljarder euro. De ryska intäkterna från dessa köp, som gått rakt in i Putins krigsmaskineri, är betydligt större än den totala summan för EU:s och medlemsstaternas finansiella, militära och humanitära stöd till Ukraina under samma period. Inte ens Sveriges regering har på två år lyckats stoppa den ryska gasimporten till Sverige, trots enighet i riksdagen.

Herr talman! Det krävs att EU och medlemsländerna fortsätter att stötta Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt i kampen mot Ryssland så länge det behövs. Det krävs också att EU och medlemsländerna omedelbart stoppar all energiimport från Ryssland. Det krävs att alla brott mot internationell rätt, internationell humanitär rätt och internationell lag om mänskliga rättigheter samt ekocidbrott i och i samband med kriget i Ukraina utreds. Det krävs dessutom att en särskild tribunal för att utreda och åtala de skyldiga bakom Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina inrättas, med politiskt och ekonomiskt stöd från medlemsländerna.

Det krävs att EU fortsätter att aktivt stötta återuppbyggnaden av Ukraina och det ukrainska arbetet för att leva upp till kriterierna för EU-medlemskap samt att EU fortsätter att stötta fria medier, opposition och MR-organisationer i Ryssland och Belarus.

Herr talman! För var dag som går når lidandet i Gaza nya ofattbara nivåer. Hotet kommer inte bara från bomberna som regnar ned över Gaza utan också från bristen på mat, vatten, mediciner och sjukvård. Miljöpartiet tar avstånd både från alla former av terrorattacker och från krigföring som bryter mot humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Att se våld som en lösning på Israel-Palestina-konflikten är en återvändsgränd. På det viset kommer fler människoliv att gå till spillo. Krigsbrott kan aldrig rättfärdiga nya krigsbrott. Att döda civila för att bekämpa terrorister är oacceptabelt. Det är en ond spiral som bara föder mer våld, hat och förödelse. Både palestinier och israeler har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser. EU bör ta en aktiv roll i det långsiktiga arbetet för försoning och fred och bana väg för en hållbar tvåstatslösning.

Herr talman! Det krävs att EU kraftfullt verkar för en permanent vapenvila och att Israel stoppar det besinningslösa våldet mot Gazas civilbefolkning. Enligt principen om responsibility to protect, skyldigheten att skydda, har EU ett ansvar att skydda civila människor när man misstänker att krigsbrott begås.

När Sveriges regering vacklar i stödet till civila krävs att EU säkerställer det ekonomiska stöd som behövs för att FN-organet UNRWA ska kunna utföra sitt arbete. Det krävs att EU verkar för att gisslan som hålls av Hamas och de 5 000 illegalt frihetsberövade personer som hålls av Israel släpps och kan återförenas med sina familjer.

EU måste pausa associeringsavtalet med Israel, eftersom Israel bryter mot artikel 2 i avtalet om att respektera mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Inga EU-pengar ska heller gå till israeliska forskningsprojekt som bidrar till Israels krigföring och förtrycket av Palestina. EU och medlemsländerna måste omedelbart stoppa all vapenexport till och allt militärt samarbete med Israel.

Sverige bör driva på för att EU sätter upp bosättare och politiska ledare i Israel som uppviglar till våld på EU:s sanktionslista och för att EU omedelbart inför ett förbud mot produkter från olagliga bosättningar.

Slutligen måste EU verka för att få till stånd en hållbar fredsprocess som leder till en rättvis tvåstatslösning.

Herr talman! Skatteflykt är ett problem som drabbar nästan alla världens länder. Utvecklingsländerna beräknas förlora omkring 1 700 miljarder kronor varje år till följd av skatteflykt. Detta är långt mer än världens sammanlagda bistånd. I Sverige ligger denna siffra på runt 23 miljarder årligen, vilket är mer än det sammanlagda stödet till Ukraina och Palestina. För hela EU uppskattas skatteflykten motsvara runt 650 miljarder kronor. Det är en ofattbart hög siffra.

När vissa partiers företrädare börjar se gränser för stödet till Ukraina, och när vår regering vill begränsa biståndet och helst avveckla stödet till Palestina, skulle ett kraftfullare arbete mot skatteflykt snabbt kunna frigöra betydligt mer pengar och resurser för stöd till exempelvis Ukraina, Gaza, Jemen och Sudan än vad EU hittills lyckats mobilisera.

Herr talman! Jag står självklart bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 4.


Anf. 12 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Nu debatterar vi ett betänkande där vi blickar bakåt, med särskilt fokus på det svenska ordförandeskapet. Men precis som många före mig tänkte jag ta mig friheten att även blicka lite framåt.

Men först en tillbakablick. Målet med det svenska ordförandeskapet var att göra Europa lite säkrare, grönare och friare, och det lyckades vi med.

Omfattande stöd säkrades till Ukraina i dess kamp mot Rysslands fruktansvärda anfallskrig. Vi enades om att leverera 1 miljon artillerigranater till Ukraina, introducerade flera nya sanktionspaket mot Ryssland, tog initiativ till att frysa ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad och förhandlade fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott.

Vår liberala klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog världens mest ambitiösa klimatpaket i mål. Fit for 55 har förändrat spelplanen för klimatpolitiken, och EU har tagit på sig ledartröjan i klimatfrågan.

Sverige satte genom sitt ordförandeskap fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft och produktivitet, inte minst genom att kraftfullt driva på för fortsatt global frihandel i en tid då protektionismen åter gör stora landvinningar - och detta är något regeringen fortsätter att driva på.

Mycket är gjort, men mer finns att göra när vi blickar framåt.

Herr talman! Demokrati är en färskvara. Europas liberala värderingar är fortsatt hotade, och partier till både höger och vänster vill försvaga Europasamarbetet. Men ett starkare Europa är en förutsättning för ett starkare Sverige. Ukraina måste vinna mot Putin, och både Sverige och EU måste fortsätta att öka stödet till Ukraina till dess att den sista ryska soldaten har lämnat landet. För att detta ska ske behövs gemensamma uppköp av försvarsmateriel och ännu fler och effektivare sanktioner samt att ryska tillgångar i Europa beslagtas och kanaliseras till återuppbyggnad, att importen av olja och gas från Ryssland upphör och att EU agerar internationellt för att stoppa den ryska skuggflottan i Östersjön. Ukraina måste också välkomnas in i den europeiska gemenskapen - för Ukrainas och hela Europas frihet.

Herr talman! I Europa ska mänskliga rättigheter och den liberala demokratin vara en självklarhet. Samtidigt ser vi hur utvecklingen i flera länder, inte i bara Ungern utan även i Slovakien, går åt fel håll. Vi måste därför utrusta EU med de verktyg som krävs för att säkerställa respekt för demokratin och rättsstatens principer.

Den grundläggande rätten till fri och säker abort ska vara garanterad i alla EU-länder. En kvinna ska ha rätt att välja oavsett om hon bor i Malmö eller på Malta. Rätten till abort måste grundlagsskyddas på EU-nivå.

Herr talman! Det är tillsammans vi kan göra störst skillnad. Så har det varit historiskt, och så är det även när vi blickar framåt.

Liberalerna har i decennier arbetat för ett starkare djurskydd på alla europeiska bondgårdar. I en tillbakablick lyser den liberala EU-parlamentarikern Marit Paulsens stjärna starkt i denna fråga. Hon ledde på sin tid arbetet med att få till stånd en gemensam europeisk djurskyddslag. Den satte en lägsta ribba för hur djur får behandlas i Europa. Men arbetet fortsätter. EU-lagstiftningen måste skärpas så att det europeiska djurskyddets miniminivå höjs och blir mer som i Sverige.

Herr talman! EU ska fortsätta att vara världens främsta klimatorganisation. För att det ska bli verklighet är Fit for 55 ett bra steg på vägen, men mer kan göras. Klimatambitionerna måste växlas upp, och ännu fler satsningar på kärnkraft, sol, vind och vatten behöver göras i hela Europa. Här måste alla EU-länder axla sitt ansvar, och därför har Liberalerna föreslagit att EU-kommissionen ska få mandat att stoppa nedläggning av säker kärnkraft i EU:s medlemsländer. Kärnkraftsskeptikerna ska inte styra den europeiska klimatpolitiken.

Herr talman! Precis som många redan varit inne på är det mindre än en månad kvar till Europaparlamentsvalet. Det är med stor oro jag ser hur de högerpopulistiska krafterna i Europa växer sig starkare. Det finns partier som vill se ett tak för stödet till Ukraina, begränsa hbtqi-personers rättigheter och riva upp EU:s mest ambitiösa klimatpaket någonsin.

Slutligen: Till hösten väntar det ungerska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Ungern har en regering som inte bara sluter avtal med diktaturen i Peking och sviker Ukraina utan som i praktiken även motsätter sig de värden EU vilar på. En relevant fråga att ställa sig är om Viktor Orbán kan tillåtas bära det tunga ansvaret att leda EU:s arbete i en tid då så mycket står på spel. Om friheten i Europa ska försvaras måste sådana krafter bekämpas och Europasamarbetet fördjupas. Ett starkare Europa ger ett starkare Sverige.

(Applåder)


Anf. 13 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag reagerade på slutet på Elin Nilssons anförande då hon utan att nämna Sverigedemokraterna vid namn ändå lyfte fram Sverigedemokraternas politik på EU-nivå och vad som är problematiskt med den när det gäller klimatfrågan och synen på hbtq-personer.

Elin Nilsson kom också in på Viktor Orbán, som mitt i sommaren tar över ordförandeskapet i EU. Vi går nu in i en formativ period i EU med tanke på att Europaparlamentsvalet innebär ett nytt parlament och att förutsättningar för Europaparlamentet kan ges för lång tid framöver. Vi är många som har krävt att Ungern ska fråntas ordförandeskapet i EU eftersom man bryter mot rättsstatens principer, och jag undrar hur Elin Nilsson ser på det. Jag tror att det skulle vara en viktig markering, men det verkar tyvärr inte bli så utan Orbán ser ut att ändå kunna få makten genom sin starka ställning och att han gång på gång blockerat inom EU-samarbetet.

Men kärnfrågan är egentligen inte Viktor Orbán utan Sverigedemokraterna och deras grupp i Europaparlamentet, ECR. Nu tar Elin Nilsson tydligt avstånd från sin samarbetspartner i Sveriges riksdag. I dagens EU-betänkande målar Sverigedemokraterna ut sig som det EU-kritiska partiet men är det enda parti som inte har någon reservation. Sverigedemokraterna sätter dagordningen i riksdagen och styr regeringen från baksätet. Vill Elin Nilsson ha denna situation i Europaparlamentet? Risken är nämligen stor att vi hamnar där efter Europaparlamentsvalet och att Sverigedemokraternas grupp ECR stärks och även den andra högerextrema gruppen. Då blir det inte möjligt att bilda breda mittenmajoriteter där Liberalernas grupp Alde kan hoppa fram och tillbaka.

Hur ser Elin Nilsson på samarbetet med Sverigedemokraterna på EU-nivå?


Anf. 14 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

För alla som är lite insatta i europeisk politik och den politik som förs i Europaparlamentet finns inga frågetecken när det gäller hur vi ser på ett samarbete med Sverigedemokraterna och deras grupp i Europaparlamentet. Det är inget vi strävar efter, och vi är ofta en stark motpol till den politik de för. Under denna mandatperiod har den liberala gruppen i Europaparlamentet ofta varit tungan på vågen, och det hoppas vi kunna fortsätta att vara.

Vår ambition är att fortsätta driva en liberal mittenpolitik. Vi har inga ambitioner att stödja vare sig partier på vänsterkanten eller partier på högerkanten i Europaparlamentet.


Anf. 15 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Elin Nilsson säger att det inte finns några frågetecken. Jag skulle vilja säga att det finns många frågetecken kring Liberalernas vägval. Vi var många som var frågande kring Liberalernas vägval innan valet i Sverige 2022, och nu har vi sett hur det har lett fram till att Sverigedemokraterna sitter i baksätet och styr den regering som Liberalerna ingår i.

Sverigedemokraterna är inte direkt otydliga. Deras toppkandidat Charlie Weimers har gått ut och sagt att han vill ha ett Tidöavtal, fast på europeisk nivå. Han ser framför sig att han ska samarbeta med Liberalerna och att Liberalerna ska lägga sig ned lika platt som man gör i Sverige om och om igen på europeisk nivå. Han ser framför sig att det blir Liberalerna som öppnar dörren åt honom för att han ska kunna göra det som Liberalerna säger att man motarbetar. Och han har ju hjälp av regeringsföreträdare i Italiens Meloni, i Slovakiens Fico och i Ungerns Orbán.

Som Kerstin Lundgren var inne på har vi turen att ha återtagit Polen. Där har vänsterkrafter tillsammans med liberala krafter återtagit makten, återtagit rätten för public service att verka. Så sent som i går lade Liberalerna fram en utredning som krymper utrymmet för public service genom att man skär i dess budget när kostnaderna ökar. Det är den utvecklingen vi ser i Ungern och Polen och som vi är oroliga för ska komma till Sverige och till Europaparlamentet.

Jag undrar fortfarande om Elin Nilsson kan räta ut dessa frågetecken som jag fortfarande ser när det kommer till Liberalernas och Sverigedemokraternas samarbete.


Anf. 16 Elin Nilsson (L)

Herr talman! Det var högt och lågt i ledamotens anförande, men jag ska försöka svara kort och koncist.

Inför riksdagsvalet 2022 var Liberalerna tydliga med att vi kan samtala med alla för att komma framåt. Det gjorde vi. Det ledde fram till det samarbete som finns i Sveriges riksdag i dag. Det var inte oväntat för väljarna. Man visste vad man röstade på när man röstade på Liberalerna. Det här är ett resultat som vi såg framför oss. Vi tar ansvar för Sverige. Vi tar tag i stora samhällsproblem.

När det gäller Europaparlamentet är det inte den situationen. Där ser strukturen annorlunda ut. Där ser vi inte framför oss ett samarbete med den grupp som Sverigedemokraterna ingår i.

(Applåder)


Anf. 17 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Den 29 februari i år överlämnade regeringen sin skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 till riksdagen. Därefter har regeringen mottagit utrikesutskottets betänkande UU10 om regeringens skrivelse. Även jag, herr talman, kommer att blicka dels bakåt, dels lite framåt.

Under våren 2023 var Sverige, som ni vet, ordförande i Europeiska unionens råd. Det redogjorde jag för när jag var här i kammaren den 13 mars för att debattera den skrivelsen och det betänkandet om det svenska EU-ordförandeskapet. Jag tänker inte upprepa det jag sa då, förutom på en punkt. Jag vill återigen ta tillfället i akt att tacka för det goda och konstruktiva samarbete som vi hade med riksdagen under det svenska ordförandeskapet. Jag vill även tacka min företrädare Hans Dahlgren för allt han gjorde inför ordförandeskapet och det goda samarbete han och jag hade i samband med regeringsskiftet.

Herr talman! År 2023 blev ytterligare ett år då mycket av arbetet i EU tyvärr kom att kretsa kring konflikter. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsatte att prägla EU-arbetet. Hamas terroristattacker i Israel den 7 oktober och den påföljande israeliska militära interventionen i Gaza förde ännu en konflikt högt upp på agendan.

Även om konflikterna fick stort och nödvändigt utrymme har det också hänt väldigt mycket annat under 2023 som är värt att lyfta fram. Jag tänkte nämna några av dessa saker: På svenskt initiativ lade kommissionen under våren fram en strategi för en långsiktig konkurrenskraftsagenda. Klimatpaketet Fit for 55 fördes i hamn. Under hösten inleddes diskussionerna om den strategiska agendan. Under året nåddes en överenskommelse om migrations- och asylpakten. Rättsstatsfrågorna stod fortsatt högt på agendan. Utfrågningar av Polen och Ungern ägde rum i enlighet med artikel 7-förfarandet i EU-fördraget.

Herr talman! Jag har läst utrikesutskottets betänkande med stort intresse. Jag noterar att utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om en översyn av reglerna för EU:s sanktioner mot terrorism. Jag noterar också att utskottet vill ha fylligare information om överträdelseärenden och domar.

Jag kan meddela att vi överväger hur vi kan tillmötesgå de önskemål som utrikesutskottet har utan att det leder till orimligt långa texter. Vidare tycker jag att det är positivt att flera utskott och EU-nämnden valt att dela med sig av sina erfarenheter i form av yttranden till utrikesutskottet. Frågorna som berörs i yttrandena vittnar om den bredd och det djupa engagemang som finns.

Herr talman! Verksamheten i EU 2023 ligger bakom oss. När vi nu blickar framåt har vi ett spännande och viktigt år framför oss. Om mindre än en månad är det val till Europaparlamentet, och därefter ska en ny kommission utses. När EU:s stats- och regeringschefer träffas i slutet av juni på Europeiska rådets möte ska de anta prioriteringar för de kommande fem åren, den så kallade strategiska agendan.

Utrikesutskottets ledamöter och jag diskuterade den strategiska agendan när jag besökte utskottet så sent som i förra veckan. Jag tänkte därför inte upprepa mig här heller, men jag kan kort konstatera att regeringens prioriteringar vad gäller den strategiska agendan i allt väsentligt bygger på de prioriteringar som vi hade under det svenska ordförandeskapet: säkrare, grönare och friare.

Stödet till Ukraina förblir högst upp på dagordningen, men regeringen betonar även konkurrenskraften, energin och den gröna omställningen, hanteringen av migrationen, den gränsöverskridande brottsligheten och rättsstatens principer.

Herr talman! Att leda arbetet i rådet under det svenska ordförandeskapet var ett rejält kompetenslyft för oss politiker och för tjänstemännen i förvaltningen. Jag vill tacka mina kollegor som efter regeringsskiftet snabbt fick sätta sig in i EU-politiken. Det kan, som ni vet, vara rätt snårigt ibland, men Sverige lyckades. Det var ett mycket väl genomfört ordförandeskap.

Nu måste vi alla förvalta och utveckla de lärdomar vi fick med oss. Sverige ska ha en fortsatt stark röst inom EU-samarbetet. Vi har därför bland annat sjösatt en ny och fördjupad form för samråd och samarbete med näringslivet, arbetsmarknadens parter och andra viktiga representanter. Vi kallar det för EU-arbetsgrupper. I grunden handlar det om att tydligare och bättre underbyggda positioner ska mejslas fram, för ju intressantare vi blir som samarbetspartner för andra medlemsländer, desto mer kan vi stärka vårt inflytande i EU:s olika förhandlingsprocesser.

Om vi inte är förberedda kommer Sverige att hamna i utkanten av förhandlingsbordet i Bryssel, liksom om vi kommer in för sent och för lite i processerna. Här tror jag verkligen att vi måste arbeta tillsammans.

Herr talman! En annan viktig fråga för att stärka Sveriges inflytande är att få in fler svenskar i EU:s institutioner. Även om de anställda i institutionerna ska ha det gemensammas bästa för ögonen är det viktigt att det finns en förståelse för alla medlemsstaters förutsättningar och synsätt och en geografisk balans. Denna förförståelse går förlorad om vi har allt färre svenskar i institutionerna. Därför satsar vi nu på att öka det antalet.

Vi gör det dels på kort sikt genom att utveckla vårt informations- och nätverksarbete i Bryssel och med Universitets- och högskolerådet, dels genom ett långsiktigt arbete. Vi satsar på att öka antalet svenska praktikanter i institutionerna, vi ökar antalet stipendier till College of Europe, som är en viktig inkörsport till EU:s institutioner, och vi jobbar aktivt med mentorsprogram. Dessa åtgärder kommer kanske inte att ge snabba resultat, men de kommer på sikt att leda till förändring.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har lyft upp frågan om EU:s utvidgning högt på den politiska dagordningen. Under det senaste halvåret har EU:s ledare beslutat att Ukraina, Moldavien samt Bosnien och Hercegovina ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Att Ukraina sökte medlemskap i EU direkt efter den ryska invasionen har bidragit till ett nytt fokus på utvidgningen.

Det finns flera kandidatländer på västra Balkan. Förra året besökte jag Albanien och Nordmakedonien, och i år har jag besökt Bosnien och Hercegovina. Det som har slagit mig när jag har träffat personer från kandidatländerna är hur otroligt mycket ett framtida EU-medlemskap betyder för dem.

I förra veckan var utrikeshandelsministern i Georgien efter den senaste tidens negativa händelseutveckling, som flera här har talat om. Samtidigt viftas det med EU-flaggor på gatan. Jag kan bara instämma i allt det som Linnéa Wickman och Ann-Sofie Alm sa om utvecklingen där och att folket stöder ett EU-närmande. Det är tydligt att det är fler som vill vara med i Europeiska unionen. Här handlar det inte bara om när eller hur, utan det handlar också om att vara redo för EU:s del.

Som går att läsa i skrivelsen hölls det en första fördjupad diskussion om EU:s framtid under EU-ministrarnas informella möte i Uppsala i juni förra året. Sedan dess har framtidsfrågorna diskuterats löpande, också mot bakgrund av en kommande utvidgning. Vi kommer helt klart att få anledning att återkomma till dessa frågor - framtidsfrågorna och utvidgningsfrågorna.

Herr talman! Avslutningsvis konstaterar jag att 2023 var ett riktigt bra år för Sverige i EU. Vi har lett arbetet i Europeiska unionens råd. Vi har påverkat EU-politikens inriktning, bland annat att konkurrenskraften har förts högt upp på den politiska dagordningen.

Regeringen lägger nu om den svenska EU-politiken för att stärka Sveriges röst inom EU-samarbetet. Vi fördjupar formerna för samråd och samarbete, och vi arbetar både kort- och långsiktigt med att få in fler svenskar i institutionerna. Det är bra för Sverige, och det är bra för EU.

Regeringens skrivelse till riksdagen innehåller många angelägna områden som EU kommer att behöva arbeta vidare med under året.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).


Anf. 18 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Jag gled in lite på denna fråga i det replikskifte som jag hade med Elin Nilsson från Liberalerna. En av de stora frågorna efter EU-valet är ju hur en ska bilda politisk majoritet när valet är över.

Det är kul att det sitter många skolelever uppe på läktaren så att vi kan ha en liten genomgång av hur EU funkar kontra Sverige. I svensk politik brukar man forma en majoritet, så som regeringen har gjort med det man brukar kalla Tidöpartierna, men i EU har man flytande majoriteter där olika partigrupper utgör olika majoriteter i olika frågor.

Ofta handlar det om att den högerkonservativa gruppen, som Jessika Roswall tillhör, gör upp med socialdemokrater med stöd av liberaler och den gröna gruppen i Europaparlamentet. Men på senare år har de två högerextrema grupperna i Europaparlamentet fått mer makt och inflytande och blivit insläppta av den högerkonservativa gruppen EPP.

Efter valet den 9 juni bedöms de två högerextrema grupperna växa, och frågan är om detta kommer att resultera i ökad makt och inflytande. I Sverige släppte Moderaterna makt till rasisterna i Sverigedemokraterna genom Tidöavtalet, även om de hölls utanför regeringen. Frågan är om Moderaterna planerar att göra ett Tidavtal på europeisk nivå. Charlie Weimers från Sverigedemokraterna är väldigt tydlig med att det är vad man vill. Tänker Moderaterna ge högerextrema som Le Pen, Meloni och Orbán makten i EU?

Sverigedemokraterna har nu i TV4:s granskning visat att de har en del tomtar och troll, och det är inga mysiga troll hämtade från John Bauers sagor utan nättroll som organiserat trakasserar och sprider desinformation. Man skapar fejkkonto på fejkkonto som genererar tusentals inlägg och skapar följare.

Som svar ser vi en trumpism där man går till full attack och beskyller stora etablerade mediehus för desinformation, samtidigt som man själv driver ett fejkat mediehus och gömmer sig bakom humor. Jag undrar: Hur ser statsrådet Roswall på dessa fejkkonton?


Anf. 19 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tänker fokusera på skrivelsen, utskottets betänkande och det som vi pratar om: EU. Jag kommer inte att svara helt på frågan om hur Europaparlamentet kommer att samla sig. Jag tror inte att de skulle uppskatta om ett annat parlament lägger sig i det.

Under den tid då vi ledde ministerrådet under ordförandeskapet hade jag den stora äran att få representera Sverige i Strasbourg, framför allt, så jag har god kännedom om hur parlamentet fungerar. Jag har även jämfört en hel del med hur vårt fantastiska parlament fungerar, men detta ska jag inte heller lägga tid på.

Jag tror att jag kan svara generellt utan att jag lägger mig i för mycket i hur Europaparlamentet ordnar sig. Jag skulle säga så här: Jag tror att det är viktigt att man samlar majoriteter för att få igenom sin politik. Det är så den här regeringen har jobbat här, och det är så jag tror att man får göra.

Om man tror på något, om man har en idé och om man vill komma till rätta med problem och utmaningar i samhället får man samla majoritet för sina idéer och förslag. Det är så jag hoppas att mina partikamrater i Europaparlamentet också kommer att fortsätta att jobba. Det är mitt svar i dag.

(Applåder)


Anf. 20 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vi står inför ett EU-val, och jag är övertygad om att EU-minister Jessika Roswall har ett visst inflytande över de moderata Europaparlamentarikerna och att hon ingår i de typer av kretsar, som jag utgår från att statsministern också ingår i, där man diskuterar vilka vägval som Moderaterna vill göra.

Moderaterna har tidigare visat sig framgångsrika i att till exempel utesluta Orbán från sin partigrupp just därför att han har varit för högerextrem. Jag tror också att det är viktigt att man som EU-minister i ett EU-val diskuterar frågan hur valet görs, och det är därför jag lyfter upp de fejkkonton som Sverigedemokraternas trollfabrik skapar.

Vi har nu mindre än en månad kvar till valet. När jag tar upp min telefon eller när skoleleverna på läktaren tar upp sina telefoner, hur vet vi om de inlägg som är postade i sociala medier är fejk eller på riktigt? Vet eleverna om det är någon som gömmer sig bakom humorn för att smutskasta sina politiska motståndare och aktivt sprider desinformation eller om det är korrekt information?

Här har både jag och Jessika Roswall ett stort ansvar för att det är en korrekt och riktig debatt. Men vi har ett parti, Sveriges näst största parti här i riksdagen, som aktivt driver fejkkonton för att sprida desinformation för att skapa en valrörelse som inte följer de demokratiska spelregler som vi har kommit överens om.

Jag vill höra från EU-ministern att hon vill se en valrörelse utan fejkkonton och att hon vill se en sjyst EU-valrörelse där argument står mot varandra och där man pekar ut vilken riktning man vill ha för EU på ett rakt, tydligt och debatterande sätt. Detta kommer att avgöra hur stark den svenska demokratin är, hur stark demokratin är när det gäller att engagera människor så att de deltar i EU-valet, att de går och röstar och att de lägger sin röst på politiska partier, inte på partier som sprider politisk desinformation.

(Applåder)


Anf. 21 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Det finns två delar i detta som jag vill svara på.

Som EU-minister eller som politiker generellt sett vill jag se ett högt valdeltagande i alla val men i synnerhet i Europaparlamentsvalet. Eller nej, jag ändrar mig, det ska det vara i alla val. Det är för att det är så stora frågor som står på spel, de frågor som vi har pratat om här: säkerhet, klimatförändringar och brottslighet. Alla dessa frågor kräver gemensamma svar, vilket kräver att vi också går och röstar i detta otroligt viktiga val.

Jag gör min del där. Vi partier har ett stort ansvar. Regeringen har tillskjutit pengar till bland annat skolval, apropå att vi har ungdomar på läktaren. Där tror jag att vi alla har en viktig del. Inför valet ser vi en oro för ökad desinformation. Detta ser vi i många länder. Vi har haft partiöverläggningar där vi har tittat på vilka risker som vi ser. Där får vi inte vara naiva över huvud taget, utan vi måste vara vaksamma och se till att vi motverkar all den desinformation som finns.

Som sagt har partierna ett stort ansvar här. Jag tycker att vi tillsammans med våra myndigheter har ett gott samarbete för att motverka detta. Jag kom precis från Grekland där vi pratade mycket om hur valet påverkas av olika desinformationskampanjer.

Svaret på Håkan Svennelings fråga är såklart att jag vill ha en sjyst valrörelse. Jag kommer i alla fall att dra mitt strå till stacken i den delen.

(Applåder)


Anf. 22 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Tack till ministern för att hon är här och debatterar med oss i utskottet i dag!

Jag kommer att ställa lite frågor kopplat till det tillkännagivande som riksdagen alldeles snart kommer att rikta till regeringen om att uppdatera EU:s grund för sanktioner när det gäller terrorism. Den höga representanten Josep Borrell sa så sent som i slutet av april i EU-parlamentet att de rättsliga förutsättningarna inte bedöms finnas på plats för en terrorlistning av IRGC.

Det är ganska tydligt och klart att det nuvarande regelverket behöver uppdateras för att vi effektivt från EU:s sida ska kunna bekämpa terrorism och använda sanktionsverktyget bättre än vi lyckas med i dag.

För oss socialdemokrater går det inte att vänta ännu ett år för att se vad regeringen eventuellt kommer att göra i EU-kretsen. Vi riskerar att tappa ännu mer tid givet att det hade kunnat finnas ett tillkännagivande på plats redan för ett år sedan kring detta. Nu när tillkännagivandet kommer - hur kommer regeringen skyndsamt att arbeta i EU-kretsen för att driva denna fråga?

Medan jag har ordet ska jag också passa på att yrka bifall till reservation 5. Det ska ju vara rätt och riktigt. Det hör ändå inte till vanligheterna att vi föreslår tillkännagivanden, och reservationerna har ändrats lite sedan utskottet behandlade betänkandet.


Anf. 23 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Som jag sa i mitt anförande har jag läst utskottets betänkande. Som gammal riksdagsledamot uppskattar jag verkligen att göra det, även om vissa av mina medarbetare tycker att jag överdriver. Det var långt och bra. Jag läste just den här delen baklänges och framlänges, och jag har också läst och tagit del av vad utrikesministern har sagt i olika diskussioner.

Jag motsätter mig vad Linnéa Wickman säger om vad regeringen eventuellt kommer att göra och inte. Utrikesministern har flera gånger varit tydlig med att vi dels har drivit den i riksdagen förankrade positionen när det gäller IRGC, dels har verkat för att få EU-enighet om listning. Men det var inte riktigt det Linnéa Wickman frågade mig om nu.

Vi har också drivit att EU-institutionerna behöver se över de rättsliga förutsättningarna. Precis som Linnéa Wickman nämnde i sitt anförande finns det olika uppfattningar om dem bland jurister. Vi kommer såklart att fortsätta att driva på, konsultera andra medlemsstater och på olika sätt samarbeta med andra länder. Den här regeringen kommer som sagt att vara aktiv och stark. Jag skäms inte ett dugg för och har inga problem med att vara obekväm i vissa situationer, och det har inte mina kollegor heller. Vi driver på, men det krävs också flera andra för att få igenom saker.

Det går alltså inte att påstå att vi eventuellt inte kommer att göra något. Vi kommer att fortsätta att driva på för att göra det som är nödvändigt.


Anf. 24 Linnéa Wickman (S)

Herr talman! Jag får konstatera att för ett år sedan motsatte sig en majoritet i Sveriges riksdag att vi skulle driva på för att skapa en analys kring vad som behöver göras i EU för att förändra de rättsliga förutsättningarna och grunden för terrorlistningar.

När vi socialdemokrater hade överläggningar med regeringen kopplade till frågan om IRGC för drygt ett år sedan fick vi inte gehör för att regeringen då inom sex månader skulle återkomma med en rättslig analys av vad som skulle kunna behöva göras för att ta steg framåt i EU. Vem vet - hade vi fått en majoritet med oss då kanske vi hade kommit längre i dag i EU-kretsen.

Sverige har ju, inte minst när det gäller det rättsliga stödet till Ukraina, gått i bräschen för att utveckla det och hur vi använder den internationella rätten i detta. Nu är det uppenbart att vi behöver uppdatera EU:s verktyg, och Sverige behöver gå i bräschen.

Jag hör förstås vad statsrådet säger. Vi kommer nogsamt att följa arbetet och hoppas att regeringen skyndsamt börjar arbeta i EU-kretsen utifrån behovet av en ny rättslig grund. Det är trots allt bråttom att få de verktyg som behövs på plats för att bekämpa internationell terrorism som hotar människor både i deras egna länder - Iran är ett tydligt exempel - och i hela världen och vår säkerhet här i Sverige.


Anf. 25 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Linnéa Wickman och jag är nog överens om vikten av att ha möjlighet till sanktionssystem och att man behöver jobba aktivt med att utveckla dem allteftersom, men det handlar också alltid om balans, effektivitet och rättssäkerhet. Jag är inte jurist nog att uttala mig exakt om detta, men från svensk sida driver vi detta i enlighet med det mandat som regeringen har från riksdagen och som vi har utarbetat väl tillsammans.

Vi får återkomma till detta. Jag är helt säker på att Socialdemokraterna och Linnéa Wickman kommer att återkomma till utrikesministern.

(Applåder)


Anf. 26 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det här blir ett slags uppsamling av debatten.

När det gäller terrorlistning och rättslig grund har regeringen till utskottet givit bilden av att det inte finns mer att göra. Men nu finns det uppenbarligen momentum i EU-kretsen, och då är det viktigt att regeringen skyndsamt agerar och lyssnar in kravet på att uppgradera den rättsliga grunden. Vi ska inte ha al-Qaida som modell som modell för terrorlistning.

En annan fråga handlar om en internationell tribunal. Det framstod nästan som att regeringen hade förhandlat fram en internationell tribunal för aggressionsbrott. Det var inte statsrådet som sa det, men det hördes i debatten. Jag vill bara få ett klargörande av hur det egentligen ligger till, eftersom statsrådet har varit ansvarig.

Det är bra att regeringen genom statsrådets tydlighet i den här debatten markerar att frågan om överträdelseärenden kommer att tas på allvar och att man överväger hur man ska komma vidare i det arbetet, för det är naturligtvis viktigt att se när överträdelseärenden öppnas.

Jag tycker också att det är bra att man har varit i Georgien, men jag undrar om regeringen och statsrådet är beredda att vara tydliga gentemot Georgiens regering med att den väg man väljer nu hotar EU-medlemskapet och kandidatstatusen. Det behöver vara tydligt redan nu. Det är viktigt, utöver att man ger stöd till civilsamhället.

Slutligen: Är statsrådet beredd att driva i EU att man skärper kraven på Israel för att få in humanitärt stöd?


Anf. 27 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Det var många frågor. Frågan om att uppdatera den rättsliga grunden kanske klarades av i mitt tidigare replikskifte.

Kerstin Lundgren inledde sitt anförande med någonting i stil med att EU misslyckats under föregående år, och jag blev lite orolig då, men sedan kände jag att det tog sig. EU har faktiskt lyckats. Jag tycker att EU under förra året lyckades med att behålla enigheten och stötta Ukraina. Det var en oerhörd framgång, liksom många andra delar.

När det gäller frågan om en tribunal måste ansvar självklart utkrävas för de brott som begåtts av Ryssland under aggressionen. Under ordförandeskapet drev vi på för att det skulle inrättas en tribunal. Som Kerstin Lundgren minns fanns det ju då lite olika argument för var den skulle lokaliseras. Vi stöder initiativet att inrätta en tribunal för aggressionsbrottet i Ukraina och att den i så fall skulle vara ett komplement till den internationella brottmålsdomstolen.

Det viktiga är att redan nu under kriget se till att samla in bevis. Sverige stöder det arbetet med personal men också på olika sätt med kompetens. Det är fruktansvärda siffror vi kan läsa om när det gäller hur mycket man redan har samlat in om det som förmodligen kommer att ses som krigsbrott. Det är oerhörda siffror på kanske 70 000 eller 100 000 fall.

Vad gäller Georgien vill jag tacka både Linnéa Wickman och Ann-Sofie Alm som tog upp det i sina anföranden. Jag tycker att det är mycket allvarliga signaler vi får. Det var därför Johan Forssell var tydlig när han besökte Georgien förra veckan och därför vi är tydliga med vårt stöd till de civilrättsorganisationer som finns i Georgien.

Jag får återkomma till den sista frågan i nästa anförande.


Anf. 28 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Georgien är ett land med ett mycket starkt civilsamhälle. Det syns på gatorna. Jag hörde uppgifter om att 4-4 ½ procent av Georgiens befolkning demonstrerade den senaste helgen. Det är en oerhört stark signal om vart det georgiska folket vill gå. Men tyvärr har regeringen valt en annan väg.

Vi har hört den ledande kraften i Georgien, Ivanisjvili, säga att man ska vara medlem i EU senast 2030. Med den väg som Georgien och den nuvarande ledningen verkar välja måste EU vara tydligt med att det inte är möjligt. Här står Georgien verkligen inför ett vägval.

Det räcker inte att bara uttala sitt stöd för civilsamhället, utan man måste också vara tydlig i sin kritik mot det vägval som de ledande krafterna gör och våga utmana Ivanisjvili, som för landet i rysk riktning. Jag tycker att det är en viktig signal som behöver komma från EU. EU är alldeles för tyst i dag i den delen. Det georgiska folket, som så starkt har manifesterat sitt motstånd, måste få höra att vi agerar och höjer vår röst.

Jag hoppas att statsrådet kan bekräfta att regeringen är beredd att driva på för ett uttalande från EU:s starka röst i denna del.

I fråga om Israel handlar det om öppna gränsövergångar och ett stopp för invasionen av Rafah. När det gäller bosättningarna och våldet på Västbanken måste det komma ett tydligt svar, om vi menar allvar med en tvåstatslösning.


Anf. 29 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag börjar med Georgien. Jag instämmer i det som Kerstin Lundgren säger. Vi i EU måste vara tydliga i vår kritik, och det är vi. Jag vet inte exakt vad Johan Forssell har sagt i sina möten, men jag är säker på att han har gjort på samma sätt som jag när jag har träffat olika representanter. Jag har varit tydlig med hur ett EU-närmande måste gå till. Det finns väldigt tydliga kriterier som ska uppfyllas, och vi är lika tydliga mot alla kandidatländer.

Utvecklingen i Georgien just nu är oroväckande. Flera representanter från EU:s olika institutioner har besökt Georgien för att markera detta. Så huruvida EU har varit alldeles för tyst har vi kanske olika uppfattningar om.

I fråga om Israel börjar jag med bosättare på Västbanken, något som flera har tagit upp i olika reservationer - det nämns i varje fall i betänkandet. När jag sa att jag läser baklänges och framlänges menar jag att jag kanske missade om det var i en reservation eller inte; jag ber om ursäkt för det.

Hur som helst har regeringen och de flesta partier här samma uppfattning. Vid Europeiska rådets senaste möte fattades beslut om sanktioner mot ett antal enheter, men Sveriges regering och Sveriges riksdag är öppna för att driva på för fler.

Situationen på Gaza är fruktansvärd. Det viktiga nu är att Israel måste göra mer för att skydda den humanitära rätten och se till att förnödenheter kommer in. Här har vi på europeisk nivå också fått fram hjälp. Senast jag var här pratade vi om att Cypern hade öppnat möjligheten att skicka förnödenheter till Gaza den vägen. Det räcker absolut inte, men det är en viktig del.

Allt detta är självfallet något som fortfarande står högt på agendan, och vi måste se till att få stopp på det här.

(Applåder)


Anf. 30 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Det är glädjande att regeringen ställer sig bakom en tvåstatslösning och också är öppen för att driva på för fler sanktioner mot bosättare. Men jag skulle självklart hellre höra att man driver på och inte bara att man är öppen för att driva på.

Både EU och Sveriges regering säger att man stöder en tvåstatslösning. Om vi ser bortom det pågående kriget i Gaza, som är fruktansvärt och som vi skulle kunna prata om i timmar, vill jag också höra något om en eventuell framtida tvåstatslösning, som vi ju stöder.

För att få till stånd en sådan lösning och för att den ska bli hållbar krävs att det finns två parter som på något vis är likvärdiga. Men förra veckan lade ju Sverige ned sin röst när det handlade om att göra Palestina till en fullvärdig medlem i FN. Vi ser även många andra saker som över huvud taget inte är likvärdiga, till exempel handeln. Vi har tullfri handel med Israel, och det gäller även varor från bosättningar. Palestinsk handel däremot sker på israeliska villkor, och varorna måste gå genom Israel för att nå Europa.

Ett annat exempel är visumfrihet. Israeliska medborgare, även bosättare, har visumfrihet när de reser till EU, men palestinier har ingen visumfrihet.

Då har vi inte ens tagit upp frågan om att militärt kunna försvara sig mot den andra parten! Jag ska inte gå in mer på det, men jag vill veta hur regeringen kan arbeta genom EU för att göra konfliktens båda parter mer likvärdiga så att man kan få till stånd en framtida hållbar tvåstatslösning.


Anf. 31 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jacob Risberg tog upp många olika delar, och jag kommer nog inte att svara på allt. Jag vet ju att ni har haft en särskild debatt om frågan, och ni har säkert också regelbundna diskussioner med utrikesministern om detta.

När Sverige avstod i den nämnda omröstningen gjorde vi det tillsammans med likasinnade länder, såsom Finland, Nederländerna, Storbritannien, Kanada, Österrike, Lettland och Litauen. Som jag nyss sa till Kerstin Lundgren är det för oss just nu helt avgörande att få till en omedelbar humanitär vapenvila, frisläppande av gisslan, skydd av civila och humanitärt tillträde. Detta är något som regeringen vill se omedelbart. Det är också något som EU vill se omedelbart.

Frågan gällde hur vi arbetar med det här inom EU. Det gör vi såklart bland annat genom att trycka på. Europeiska rådet har antagit slutsatser i frågan. Och Sverige har varit drivande för att EU-ländernas ambassadörer ska samlas för att trycka på för en omedelbar humanitär vapenvila.

Vi arbetar alltså på olika sätt, men i huvudsak gör vi det genom att vi EU-länder samlas, lyfter frågan och pratar om den i olika ministerråd och i Europeiska rådet.


Anf. 32 Jacob Risberg (MP)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det låter lovande att ni vill trycka på mer för att få till stånd en omedelbar vapenvila. Men samtidigt ser vi att svenska staten mitt under brinnande konflikt ingår försvarsmaterielsamarbeten med olika israeliska företag. Det skulle regeringen givetvis kunna stoppa.

Man skulle även kunna begränsa och till och med stoppa handeln helt med Israel för att visa att man menar allvar, särskilt med tanke på att handeln är tullfri. Det här är en skattesubventionering av handeln med Israel.

Att bara använda ord gentemot Israel och säga "vi kräver en omedelbar vapenvila" verkar man inte komma speciellt långt med. Vi har en massa andra medel att ta till. Det är välkommet att sanktioner har införts mot vissa militanta bosättare, men vi skulle kunna införa sanktioner mot samtliga bosättare. Samtliga bosättare befinner sig ju illegalt på de ockuperade områdena. Vi skulle kunna visa allvar gentemot Israel genom att säga att det inte längre blir någon tullfri handel. Varför ska vi ha kvar associeringsavtalet när Israel bryter mot dess artiklar, till exempel skrivningarna om mänskliga rättigheter?

Det finns en rad saker som skulle kunna göras för att driva på det här, och inte bara säga "vi kräver en omedelbar vapenvila".


Anf. 33 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Herr talman! Jag tror som sagt att det viktigaste just nu är att få in humanitär hjälp och förnödenheter till befolkning på Gaza. Det är fokus för vårt arbete, och inte bara vårt utan även alla andra nationer runt omkring. I ett annat anförande nämnde jag att jag nyss varit i Grekland. Då pratade vi mycket om just detta.

EU måste tala med en tydlig röst. Det är det som vi jobbar för - att se till att det blir enhetligt. Det rör också frågan om att vidta olika ensidiga åtgärder. Ska man få effekt jobbar man tillsammans. Det är därför jag tror på EU-samarbetet. Det är samma sak när det gäller sanktioner. Ska man få någon effekt av dem sätter man in dem tillsammans, och vårt samarbete sker inom EU.

(Applåder)


Anf. 34 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Det betänkande som vi nu debatterar är omfattande, och mycket av det är relevant mot bakgrund av att vi närmar oss det mycket viktiga EU-valet med stormsteg. Det är som bekant ett val som står mellan Sverigedemokraterna och de partier som konsekvent har valt att rösta för mer makt till Bryssel och mindre till Sverige.

Jag tänkte mot bakgrund av detta lyfta några frågor som ligger mig mycket varmt om hjärtat, och naturligtvis tänker jag börja med Iran. Det är nämligen ingen slump att vi i dag riktar ett tillkännagivande till regeringen om ett uppdaterat ramverk för terrorlistning. Jag och Sverigedemokraterna har som bekant regelbundet i många år pushat för en terrorlistning av Islamiska republikens revolutionsgarde, IRGC. Slutligen kunde också för ett år sedan en majoritet tydligt deklarera detsamma, då vårt förslag vann gehör och regeringen fick ett tillkännagivande.

Fru talman! Ännu har dock ingenting hänt rent praktiskt i EU, trots att det i EU har funnits starka röster som pushat för detta, inte minst min partikollega Charlie Weimers. Återkommande har vi fått höra att det krävs en behörig myndighet som menar att en särskild grupp har sysslat med terrorism för att EU ska kunna terrorlista gruppen i fråga. Det finns redan i dag behöriga myndigheter som tydliggjort att IRGC är en terrorgrupp. Men då har vi fått höra EU-kommissionens socialdemokratiska utrikesföreträdare Josep Borrell sprida falsarier om att dessa myndigheter måste finnas i EU.

Fru talman! Det här stämmer inte. Det räcker med en behörig myndighet i ett tredjeland, varför vi har en drös olika domstolsbeslut att använda. Ändå har dessa falsarier nästlat sig in hos regeringsföreträdare på nationell nivå i olika EU-länder, där de sprids som en löpeld.

Fru talman! Där finns också svaret till Linnéa Wickman, som tidigare berörde detta ämne. Redan för ett år sedan uppfylldes nämligen samtliga kriterier. Egentligen är det bara socialdemokraten Josep Borrells ovilja att gå vidare med detta som är problemet. Om de svenska Socialdemokraterna hade lyckats prata med honom kanske vi hade fått se en förändring.

Fru talman! Även om det redan i dag skulle gå att terrorlista IRGC om bara ansvarig kommissionär kände för det har hela den här tragiska cirkusen satt fingret på att det legala ramverk som används inom EU för att kunna genomföra en terrorlistning är föråldrat och djupt ineffektivt. Precis som min partivän Rasmus Giertz anförde tidigare under debatten finns det betydligt modernare regler i exempelvis USA, ett land som i likhet med många andra för länge sedan har terrorlistat IRGC.

Vi kan helt enkelt inte ha en situation där livsviktiga beslut, såsom att terrorlista uppenbara terroristorganisationer som IRGC, ska stoppas av en socialdemokratisk EU-byråkrat som ingen har valt. Att tycka detta borde inte vara särskilt kontroversiellt utan snarare en självklarhet.

Fru talman! Något som också behandlas i detta betänkande och som är relaterat till det här är frågor som rör specifika sanktioner. Som de flesta som har följt dessa debatter känner till har Sverigedemokraterna varit drivande i att införa olika former av Magnitskijsanktioner. Vi menar att det bör införas en svensk version av dessa. Men vi tycker också att EU:s Magnitskijlagstiftning behöver breddas till att också inkludera korruption och penningtvätt för att kunna bli mer effektiv.

Därtill har det kanske sällan varit mer passande än nu att framhålla vikten av att rikta Magnitskijsanktioner mot azeriska förövare och ledande företrädare efter deras obeskrivliga grymheter när de oprovocerat valde att invadera Armenien och Artsach. Det vi såg i det senaste kriget borde inte ha förvånat någon. Men ändå kunde det ske inför öppna ögon utan att de ansvariga i den azeriska diktaturen drabbades nämnvärt.

Fru talman! Ett annat ämne som jag tänkte lyfta särskilt och som behandlas i detta betänkande är hur man från EU:s sida ska tackla den kubanska kommunistdiktaturen. Ända sedan den kubanska revolutionen 1959 har kubaner valt att riskera sina liv för att med båt ta sig över till USA, ibland genom att bara använda hemmasnickrade flottar. Faktum är att var tionde kuban har valt att lämna sitt hemland. De har kunnat vittna om det omfattande förtryck som sker i denna diktatur.

Därtill vet vi tack vare omfattande vittnesmål från bland annat MR-aktivister att angreppen mot dem som förespråkar demokrati har varit konstanta och i flera fall även förvärrats, inte bara genom utökade trakasserier utan även genom att antalet politiska fångar, som ofta utsätts för skoningslös och daglig tortyr, har ökat. De fångar som drabbas hårdast är minderåriga, kvinnor och hbt-personer.

Fru talman! Det är således ingen hemlighet att yttrandefrihet, pressfrihet, organisationsfrihet eller något som ens kan jämföras med fria val inte existerar i denna skurkstat. Ändå valde riksdagen år 2019 att trotsa människorättsförsvararna och exilkubanerna när de varnade för det djupt kritiserade EU-Kuba-avtalet, PDCA. Nämnda avtal innebar i korthet att man legitimerade den djupt odemokratiska kubanska kommunistregimen. Samtidigt har man aktivt hållit den politiska demokratiska oppositionen utanför samtalen.

Vad vi i dag vet är också att situationen sedan detta avtal slöts inte har blivit bättre utan tvärtom. Dessutom har vi klart och tydligt sett hur denna regim har skickat kubanska soldater att slåss på Rysslands sida i det fasansfulla kriget mot Ukraina. Det är därför i sammanhanget extra glädjande att regeringen genom bistånds- och handelsministern har öppnat för att vi säger upp detta skamfulla EU-Kuba-avtal, som faktiskt bidrar till den obeskrivliga ondska som vi ser i Ukraina.

Fru talman! I dessa tider ser vi hur auktoritära stater som förtrycker sina folk och hotar andra väljer att knyta sig närmare varandra. Vare sig det gäller Ryssland, Iran, Kina, Kuba, Venezuela, Belarus eller någon annan diktatur gläds jag åt att utrikesutskottet med nuvarande majoritet har en betydligt tuffare linje mot dessa än tidigare. Det är min fasta övertygelse att vi inte bara ska samarbeta mer med likasinnade utan också vara tydliga när auktoritära stater begår övertramp.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 35 Björn Wiechel (S)

Fru talman! Den här debatten förs som alla har noterat av utrikesutskottet. Att då även jag som ledamot av finansutskottet anmält mig till debatten beror på att det i betänkandet finns ett särskilt yttrande som berör Sveriges verksamhet i Europeiska unionen och som en samlad opposition har ställt sig bakom. Detta särskilda yttrande handlar om att Sveriges regering agerar - eller, om man så vill, icke agerar - på ett sådant sätt att Sveriges finanser äventyras och att riksdagens möjlighet att bedriva finanspolitik försämras.

Detta särskilda yttrande beskriver och kritiserar ett dåligt politiskt hantverk, en regeringsduglighet som brister. I grunden handlar det om hanterandet av Sveriges återhämtningsplan. Efter pandemin upprättades nämligen en europeisk återhämtningsfond som alla medlemsländer skulle få pengar från om de levde upp till vissa villkor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen lämnade därför in en plan, som också godkändes, och pengarna skulle betalas ut.

Fru talman! När SD-regeringen efter regeringsskiftet ändrade Sveriges finanspolitik, och därmed plötsligt inte längre lever upp till villkoren, och heller inte har uppvisat några alternativa insatser för att leva upp till villkoren på ett annat sätt, riskerar Sverige att inte få pengarna. För Sveriges del handlar det om hela 38 miljarder kronor. Än har vi inte sett ett enda öre. Snart är vi ensamma i EU om att inte har fått ut några pengar.

Vi från Socialdemokraterna och andra partier har under hela hösten, vintern och våren återkommande tagit upp ämnet med berörda statsråd, men inga betryggande svar har givits. Det närmaste som regeringen har kommit någon form av konkretion av hur läget är för oss att få pengarna är finansministerns svar att man inte vet.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt. Därför skriver vi följande i det särskilda yttrandet, som alla fyra oppositionspartier står bakom: "Sveriges återhämtningsfond omfattar 38 miljarder kronor. Men på grund av regeringens finanspolitik är det oklart om Sverige lever upp till de åtaganden och insatser som ligger till grund för att få pengarna utbetalda. Finansutskottet har vid flertalet tillfällen begärt att regeringen ska informera utskottet om ärendet. Likaså har frågan lyfts i debatter och interpellationer. Trots det har regeringen inte givit betryggande svar på vare sig om, när eller hur mycket pengar som Sverige beräknas få eller gå miste om. Ovissheten om dessa miljardbelopp försämrar finansutskottets möjligheter att planera och bedriva ekonomisk politik."

Fru talman! Vad gäller SD-regeringens verksamhet i Europeiska unionen utifrån ett svenskt ekonomiskt intresse och svenska medborgares välfärd finns det anledning att från riksdagen vara mycket kritisk.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-05-15
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 6, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:964 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 24,

    2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 13,

    2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och

    2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 15.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009313
    SD610011
    M60008
    C01905
    V00213
    KD17002
    MP00162
    L14002
    -1010
    Totalt1531913146
    Ledamöternas röster
  2. Sanktioner mot Ryssland

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:476 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 25,

    2023/24:482 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 17 och 20,

    2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 4 och

    2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 42.
    • Reservation 5 (S, MP)
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD610011
    M60008
    C00195
    V21003
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -0101
    Totalt1731101947
    Ledamöternas röster
  3. Översyn av sanktionerna mot terrorism

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en översyn av EU:s sanktioner mot terrorism och en terroristlistning av Islamiska revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2023/24:476 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 26 och

    2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21.
    • Reservation 7 (M, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD610011
    M06008
    C19005
    V21003
    KD01702
    MP16002
    L01402
    -2000
    Totalt21291046
    Ledamöternas röster
  4. Sanktioner mot israeliska bosättare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 28.
    • Reservation 8 (V, MP)
  5. Ansvarsutkrävande för ryska krigsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 41 och

    2023/24:2562 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 3.
    • Reservation 9 (S, MP)
    • Reservation 10 (C)
  6. Kriget i Gaza

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 27 och 31.
    • Reservation 11 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD610011
    M60008
    C19005
    V02103
    KD17002
    MP01602
    L14002
    -1100
    Totalt26538046
    Ledamöternas röster
  7. EU:s utvecklingspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:462 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 10,

    2023/24:2343 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 33, 34 och 43 samt

    2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 19-21.
    • Reservation 12 (V)
  8. EU-kriminalisering av skatteflykt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2836 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 36.
    • Reservation 13 (V, MP)
  9. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:115 till handlingarna.
  10. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.