Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Valfrågor

Betänkande 2023/24:KU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Valfrågor(pdf, 400 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:12 Valfrågor

Beslut

Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Stillbild från Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:KU12, Teckenspråkstolkat beslut: Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval

Teckenspråkstolkat beslut: 2023/24:KU12

Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-04-23
Justering: 2024-05-02
Trycklov: 2024-05-03
Reservationer: 3
Betänkande 2023/24:KU12

Alla beredningar i utskottet

2024-03-21, 2024-04-09, 2024-04-23

Regeringen bör se över valbarhet och folkbokföring vid kommunval (KU12)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Utskottet anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Förslaget om tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-05-07
Debatt i kammaren: 2024-05-08
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KU12, Valfrågor

Debatt om förslag 2023/24:KU12

Webb-tv: Valfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Susanne Nordström (M)
Anf. 8 Susanne Nordström (M)

Fru talman! I dag debatterar vi betänkande KU12 Valfrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. I det här betänkandet finns det olika frågor som rör just val, och jag kommer att välja att fokusera på en speciell fråga.

Val är valrörelse, ett myller av politiska frågor, debatter, motsättningar, agendasättning och inte minst profilering av kandidater. Det är så vi är vana vid att det ser ut vart fjärde år, och kanske också vart femte år, när det är EP-val. Allmänna val är fint. Det är demokratiskt. När det är valrörelse är det intensivt. Det vet inte minst vi som sitter i det här huset.

I Sverige litar vi på vårt valsystem. Tack och lov är valfusk och manipulering av val ytterst sällsynt i vårt land. Kan då val bli odemokratiska? Och vad menar vi med odemokratiska val? Att fel låt vinner i mello eller att fel parti vinner i ett val är sådant som händer - ingen jämförelse i övrigt. Jag brukar säga att man får de politiker man förtjänar, för man har själv varit med och röstat fram dem. Eller som min kollega i KU Ulrik Nilsson så klokt uttryckte det: Det är bara i demokratier man kan förlora val.

Fru talman! Får vi de politiker vi röstar på, eller får vi det inte? För att komma i fråga för en riksdagsplats måste man vara folkbokförd i Sverige. För val till regioner måste man vara folkbokförd i den region där man ställer upp. För kommuner gäller precis samma regler; du måste vara folkbokförd i den kommun där du blir invald. Väljarna vill veta att kandidaterna som står på den valsedel man har stoppat i valurnan stämmer, inte bara på valdagen utan när länsstyrelsen har kontrollerat valresultatet.

Det var bland annat detta som vi ledamöter i konstitutionsutskottet kunde konstatera i vår valuppföljningsgrupp. Låt mig berätta mer. Det har nämligen konstaterats att man kan kandidera till flera kommuner eller regioner samtidigt och sedan i efterhand folkbokföra sig i den kommun eller region där man har störst chans att bli invald. Detta har uppmärksammats av både Valprövningsnämnden och Valmyndigheten och nu även av KU.

Skatteverket har en e-tjänst för ändring av adress i folkbokföringen eller ändring av folkbokföringsort. Det är en bra service som är öppen alla dagar, dygnet runt.

Vidare tillåter folkbokföringslagen att det datum då folkbokföringen ska börja gälla kan tidigareläggas en vecka från den dag då anmälan görs. Detta kan såklart vara praktiskt och fylla en viss funktion för en del personer. Det kan vara en välbehövlig möjlighet på alla sätt och vis, men den stora frågan här och nu är om det är rimligt sett ur ett demokratiskt perspektiv.

Fru talman! Vi kan titta närmare på detta ur ett väljarperspektiv, alltså det här med att kunna ändra sin folkbokföringsort i anslutning till valdagen. Vi kan leka med tanken och rent hypotetiskt säga att Valfrid Botesson - jag har googlat namnet; det finns ingen som heter så - är en charmant, kompetent och tillmötesgående person som många i den lilla kommunen A tycker är värd att lägga sin röst på, och så gör de det. Men vad invånarna i kommun A inte vet är att den lille slyngeln Valfrid finns med på kommunvalsedlar i fler kommuner, i både B och C. Efter valet visar det sig att det inte gick så bra för Valfrids parti i kommun A, men väl i kommun B, så Valfrid ändrar sin folkbokföring dit.

Jag menar att man i stryktipset kan helgardera med en etta, ett kryss eller en tvåa, men i ett kommunval får man bestämma sig för vilken valsedel man ska stå på.

Hans Ekström (S)
Anf. 9 Hans Ekström (S)

Fru talman! Valsystemet kan låta tekniskt och tråkigt, men det är en viktig grundsten i en stabil demokrati. Att människor kan lita på att val går rätt till är en förutsättning för att valresultatet ska ha legitimitet och för att människor ska känna att de som har blivit valda har blivit det på rätt sätt.

Det är också viktigt med igenkänning. Olika länder har olika traditioner för hur val går till. En svensk väljare som kommer till England skulle inte känna igen sig, för där har man ett personvalssystem i enmansvalkretsar - ett helt annat system. I Sverige har vi listor med flera kandidater. I Finland står alla kandidater med siffror. Man röstar på en person, och så blir det indirekt också ett partival. Det är olika system.

I varje land känns det system som man själv har som det självklara. Om systemet förändras mycket på en gång skapar det stor förvirring, och väljarna kommer inte att känna legitimitet inför valresultatet. Därför krävs en varsamhet från oss politiker när vi ändrar valsystemet. Det ska göras i små steg och i bred politisk enighet. Om vi genomför en stor förändring av valsystemet i politisk konfrontation undergräver vi också demokratins legitimitet.

I huvudsak har det svenska systemet levererat pålitliga resultat med stor legitimitet. Detta bör vi vara rädda om. En fråga som har växt är den som Susanne Nordström var inne på, nämligen frågan om var man kan kandidera. Kan man till exempel kandidera i flera olika kommuner eller valkretsar som riksdagskandidat? Detta verkar orimligt, och det är bra att konstitutionsutskottet i enighet tillkännager för regeringen att detta bör utredas.

En fråga som länge har tagits upp och som med stor iver drevs av Liberalerna när de var i opposition är de synskadades möjlighet att rösta. Det är naturligtvis väldigt besvärande om det för denna grupp är svårt att upprätthålla valhemligheten. Där måste man titta på de nya tekniska lösningar som finns för att hitta en bra lösning för de synskadade. Detta är inte alldeles enkelt, men det är viktigt att komma framåt.

En sak som kan minska valdeltagandet är långa köer och väntetider. Här har kommunerna och deras valnämnder ett stort ansvar för att se till att det finns tillräckligt med vallokaler med god kapacitet. Vi har också gjort förändringar av hur valsedelsställen organiseras, vilket har skapat förvirring på sina ställen. Även här kan man i små steg göra förändringar som gör att valsystemet fungerar smidigare.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Malin Björk (C)
Anf. 10 Malin Björk (C)

Fru talman! Den 9 juni är det dags att återigen gå till valurnorna för att lägga sin röst på ett av de partier och en av de kandidater som ställer upp i årets val till Europaparlamentet.

Jag har sagt det flera gånger under den här våren, bland annat i mina anföranden här i talarstolen, men jag upprepar mig gärna och säger det igen: Det är ett viktigt val vi har framför oss. Det är viktigt för Sverige, viktigt för Europa och viktigt för Sveriges plats och roll i den europeiska gemenskapen. Därför är det viktigt att var och en av oss som har rätt att rösta i detta val tar till vara denna rätt.

Det här är så pass viktigt att jag faktiskt önskar att få se en repris av det som hände när vi gick till val senast, i september 2022, och då menar jag en repris av det vi fick se på själva valdagen utanför många av landets vallokaler. Där ringlade sig köerna långa med väljare som tålmodigt väntade på sin tur för att få lägga sin röst.

Om vi får ett lika högt valdeltagande som senast det begav sig - drygt 84 procent i riksdagsvalet den 11 september 2022 - kommer sådana scener att utspela sig på nytt den 9 juni i år. Då kommer vi att få se långa, ringlande köer med väljare som väntar mer eller mindre tålmodigt på sin tur att få rösta.

Valdeltagandet i det senaste EU-valet, som ägde rum 2019, låg dock på 55 procent, så det är väl smått utopiskt av mig att föreställa mig en upprepning av det som hände den 11 september 2022. I ärlighetens namn är det scener som vi faktiskt inte vill se igen - de där enormt långa köerna som det hände att människor lämnade därför att de faktiskt inte hade tid att invänta sin tur.

Sådant är självfallet inget att eftersträva. Det är däremot ett högt valdeltagande - absolut - men detta får vi knappast av att medborgare tvingas stå i timslånga köer för att lägga sin röst. Vi får det heller inte av att den som har haft tålamod att vänta och sedan kliver in i valbåset där möts av ett fullkomligt gytter av valsedlar, där det kan vara nog så svårt att hitta rätt.

Fru talman! Jag nämnde nyss att drygt 84 procent av landets röstberättigade lade sin röst i riksdagsvalet 2022. Det är en hög siffra vid en internationell jämförelse, men det var en minskning med hela 3 procentenheter jämfört med riksdagsvalet dessförinnan, alltså 2018. Vi är nog alla här överens om att en sådan tydlig nedgång i valdeltagandet inte är bra.

För att lyckas vända denna nedåtgående trend måste vi se till att det blir lätt att göra rätt. Själva valsystemet måste vara robust. De väljare som går till valurnorna måste förstå hur de ska gå till väga när de väl är på plats, så att de kan vara trygga i att den röst de vill lägga verkligen hamnar där den ska.

Inför valet 2022 hade nya regler införts för att stärka skyddet kring valhemligheten, och detta innebar att även de ställen där valsedlar fanns att hämta skärmades av. Det medförde minst sagt stora logistiska utmaningar i vallokalerna, som några här har varit inne på tidigare, och gjorde att proceduren inne i vallokalen tog längre tid för väljaren, något som i sin tur ledde till köbildning.

I botten av alla dessa problem ligger också det gytter av valsedlar som jag nämnde nyss, alltså själva valsedelssystemet. När vi stod här i kammaren för ett år sedan och debatterade betänkandet Valfrågor framhöll jag att vi måste se till att valsedelssystemet förändras i tid före valet 2026, för att åtgärda det som vi såg hända vid valet 2022.

Centerpartiet hade en reservation i det betänkande om valfrågor som KU lade fram förra året, och där uppmanade vi regeringen att skyndsamt tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur ett nytt valsedelssystem kan utformas. Det gläder mig att se att detta nu har skett.

En parlamentarisk sammansatt kommitté har tillsatts för att se om det är dags att avskaffa det nuvarande systemet med partispecifika valsedlar och ersätta det med gemensamma eller neutrala valsedlar. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i september 2025, det vill säga ett år före nästa riksdagsval.

Inget kommer förstås att hinna ändras till det närliggande valet till Europaparlamentet den 9 juni, så fram till valdagen väljer jag att hålla fast vid min bild av ringlande köer utanför landets vallokaler i ett försomrigt Sverige där alla våra medborgare inte bara nöjer sig med att vara svenskar utan ser sig som självklara EU-medborgare.

Fredrik Lindahl (SD)
Anf. 11 Fredrik Lindahl (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 3 i konstitutionsutskottets betänkande 12 avseende valfrågor.

Fru talman! Vi börjar närma oss mitten av mandatperioden, och om några veckor är det val till Europaparlamentet. Det är alltså både lägligt och lämpligt att vi lyfter upp valfrågorna på agendan igen.

Det är ett motionsbetänkande som vi behandlar i dag, men det har en egen bilaga från konstitutionsutskottets valuppföljningsgrupp. KU beslutade nämligen i maj förra året att inom utskottet tillsätta en grupp bestående av en representant för respektive parti med uppgift att genomföra en uppföljning av 2022 års val.

Gruppen valde att belysa följande frågor i uppföljningen: formella krav på överklaganden, rapportering av incidenter och klagomål, Valprövningsnämndens kansliorganisation och resurser samt valintegritet och de allmänna valens legitimitet.

Samtliga av riksdagens partier står bakom innehållet och synpunkterna i rapporten. Det är enligt mig positivt då det stärker underlagets parlamentariska tyngd. I egenskap av ordförande för valuppföljningsgruppen vill jag tacka alla deltagande ledamöter för er insats och för alla konstruktiva diskussioner vi har haft under vårt arbete.

I mitt anförande kommer jag att passa på att nämna några av de iakttagelser och reflektioner som gruppen har uppmärksammat. I likhet med det som uttalades vid utskottets tidigare uppföljning är det av vikt att ta till vara allmänhetens engagemang för att förbättra regelverk och rutiner inom valadministrationen. Om incidenter rapporteras och omhändertas direkt skulle det vara möjligt att korrigera avvikelser och brister under tiden ett val pågår. Det är inte fallet om klagomål kommer in först i form av ett överklagande.

Om vi kan effektivt sammanställa incidenter som uppmärksammas av Valmyndigheten, Valprövningsnämnden och de kommunala valnämnderna kan man samtidigt få en överblick över vilka delar i valsystemet som inte fungerar som det är tänkt. Sverigedemokraterna anser att man med nationell samordning under och efter ett val kan identifiera sårbarheter som otillbörligen kan påverka valresultatet.

Men det är också viktigt att den instans som formellt hanterar överklaganden får det administrativa stöd som behövs för att arbetet ska ske effektivt men också rättssäkert. Eftersom antalet överklaganden steg så pass mycket vid valet 2018 fanns det ett behov av ett omtag.

Informationsinsatser om vilka instanser som ansvarar för vad är en viktig åtgärd som är till stöd för allmänheten. För en väljare kan det vara långt ifrån självklart vart man ska vända sig och när man ska göra det. Med exempelvis kontaktformulär och tydlig information kan andelen ärenden som hamnar fel minskas, och formella överklaganden av val kan komma in i rätt tidsperiod och med rätt underlag så att Valprövningsnämnden kan fatta välgrundade beslut och avgöranden.

Den nya lagstiftningen för att stärka väljarnas skydd vid röstmottagningen och skyddet för valhemligheten med krav på avskärmningar för valsedlarna har uppnått sitt syfte, men det har varit mycket utmanande för kommunerna i form av köer. Här är det viktigt att valnämnderna drar lärdom från erfarenheterna från 2022 års val och säkerställer att man anpassar ytorna för placeringen av tillräckligt många valsedels- och röstbås för att effektivt kunna hantera den strida strömmen av röstande. I det hänseendet konstaterar gruppen att valsedelssystemet nu också ska ses över.

Sverigedemokraterna har under lång tid varit förespråkare för en valsedelsreform. Det är därför glädjande att vi har nått en överenskommelse med regeringen i denna fråga i form av Tidöavtalet. Till följd av denna överenskommelse beslutade regeringen den 15 februari 2024 att en parlamentariskt sammansatt kommitté ska utvärdera och överväga förändringar av valsystemet, inklusive för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar.

Det är en bred översyn av valsystemet som kommittén kommer att genomföra. Man kommer att titta på en utvärdering av valsedelssystemet med partispecifika valsedlar och göra en internationell överblick. Man ska inte minst analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bland annat personer med funktionsnedsättningar, till exempel synnedsättning, att delta i valen på lika villkor.

Konstitutionsutskottet föreslår ett tillkännagivande. Både Valmyndigheten och Valprövningsnämnden har i sina erfarenhetsrapporter från valen 2022 tagit upp frågan om en kandidats valbarhet och folkbokföring vid val till region- och kommunfullmäktige sedan åtminstone en kandidat folkbokförde sig efter valdagen i den kommun där kandidaten sedermera kunde bli invald. Detta gick tack vare den flexibilitet som folkbokföringslagen medger om retroaktiv ändring av sin folkbokföringsadress. Det är uppenbart för de flesta att detta inte var intentionen med kommunallagens krav på valbarhet till kommun- och regionfullmäktige.

Utskottet delar myndigheternas uppfattning att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i mer än en kommun eller region att ändra sin folkbokföring på valdagen eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald. Ett enigt KU vill därför rikta ett tillkännagivande till regeringen, med utgångspunkt i en av Sverigedemokraternas kommittémotioner, om att utreda frågan.

Avslutningsvis: Till följd av ett annat tillkännagivande från förra mandatperioden i betänkande 2021/22:KU6 har Justitiedepartementet nyligen remitterat promemorian Biträde åt väljare. I promemorian föreslås ändringar i vallagen som innebär att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när en väljare på grund av funktionsnedsättning eller liknande anlitar ett biträde för att göra i ordning sina röster eller ta valsedlar. För Sverigedemokraterna, som var ett av de partier som lade fram en kommittémotion på området, är detta givetvis väldigt glädjande.

Röstmottagare omfattas som bekant av tystnadsplikt och straffansvar för att skydda väljarens valhemlighet. Sverigedemokraterna vill att denna tystnadsplikt även omfattar väljarbiträden, eftersom väljare som behöver ta hjälp av andra för att rösta oftast är den grupp i samhället som är absolut mest sårbar. Vi anser att man ska säkra upp ytterligare för att skydda deras rätt till valhemlighet.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 12 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! I denna debatt hanterar vi i konstitutionsutskottets betänkande ett antal motioner, men i betänkandet ingår också Valmyndighetens och Valprövningsnämndens erfarenhetsrapporter och förslag från konstitutionsutskottets valutvärderingsgrupp, som några tidigare talare har varit inne på.

Inledningsvis konstaterar jag att ett enigt konstitutionsutskott föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring. Det bör inte vara möjligt för en person att kandidera i flera kommuner och sedan retroaktivt, efter valdagen, ändra sin folkbokföring för att bli invald där man har fått tillräckligt stöd.

Valmyndigheten och många kommuner påtalar problemet med de köer som uppstod vid vallokalerna som en följd av de avskärmade valsedelsställen. Det noterade vi vid någon av vallokalerna även i min hemkommun Vimmerby, där jag förra mandatperioden satt i valnämnden.

Regeringen beslutade den 15 februari i år att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet. I arbetet ska ingå att analysera för- och nackdelar med att övergå till ett system med gemensamma eller neutrala valsedlar. Det har jag sett prov på i Litauen och i Sydkorea.

Jag vill också ta upp frågan om väljare med synnedsättning och annan funktionsnedsättning. Rätten att rösta och rätten till valhemlighet gäller förstås även dem. I nuläget har en sådan person rätt att få hjälp av en röstmottagare eller någon man själv anlitar att ta den valsedel man vill använda. Röstmottagare har tystnadsplikt.

Konstitutionsutskottet har tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen, som riksdagen ställt sig bakom, om att väljare med synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. I den utredning som nämnts behöver det analyseras hur alternativa valsedelssystem kan påverka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att rösta.

Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall till betänkandet och avslag på motionerna.

Jan Riise (MP)
Anf. 13 Jan Riise (MP)

Fru talman! Betänkandet Valfrågor behandlar ett 40-tal motioner från allmänna motionstiden 2023/24. Det arbetet har kompletterats med en uppföljning av 2022 års val som utskottet genomfört i en grupp som särskilt tittat på bland annat incidenter, överklaganden och valbarhet, framför allt i kommunvalen. En återkommande fråga inom Miljöpartiet handlar om rösträttsålder, och jag ska säga något om det alldeles strax.

Först vill jag säga att vi står bakom utskottets tillkännagivande om att utreda sambandet mellan valbarhet och folkbokföring. Det är orimligt och kan ju heller aldrig ha varit avsikten att det ska vara möjligt att välja folkbokföringsort efter det att valresultatet börjar bli känt. Det är ett hål som helt enkelt behöver täppas igen.

Jag noterar även att de motioner som väckts avseende valsedelssystemet föreslås avslås i avvaktan på det utredningsarbete som är på gång, vilket verkar rimligt.

Det är också angeläget att förbättra möjligheterna för utlandssvenskar att använda sin rösträtt. Förbättrad information, inte minst om vilka regler som gäller för brevröster, kan vara ett bidrag. Här finns utrymme för förbättringar, kan man tycka. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter detta arbete.

Arbetet med att göra det möjligt för väljare med synnedsättning att rösta med bevarad valhemlighet bör självklart också fortsätta. En del i det arbetet är utformningen av valsedlar, som ju är under utredning.

Fru talman! Demokratin är hotad på många håll i världen, och situationen förvärras år från år. Demokratin behöver snarare utvecklas, förankras och breddas. Det kan ske på många olika sätt, bland annat genom att inkludera fler unga människor. I länder som Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien och Ecuador får 16-åringar rösta, så även i delar av USA, Tyskland och Estland. De som är skeptiska till en sänkning av rösträttsåldern ifrågasätter ofta om ungdomarna är vuxna nog att rösta, medan andra, som statsministern i helgens partiledardebatt i tv, menar att rösträtt har med myndighetsålder att göra.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel skriver en grupp tyska forskare om en undersökning baserad på mer än 10 000 unga vuxna i Tyskland. Forskarteamets utgångspunkt var att uppskatta rösträttens effekter på hur ungdomarna sökte information. Det visade sig att rösträtten i sig kanske inte har någon betydelse för politiska ställningstaganden, men den gjorde stor skillnad i fråga om politiska diskussioner och att använda väljarstöd i form av appar av olika slag, till exempel valkompasser. Det förefaller, skriver forskarna, som att detta till och med är mer utpräglat för 16-åringar än för 18-åringar. Rätten att rösta förändrar alltså beteendet. Det är en ganska viktig slutsats.

Det går alltså inte att dra slutsatsen att det är olämpligt att de som i dag inte har rätt att rösta för att de är för unga får rösträtt. Det kan tvärtom vara en tillgång både för dem själva och för demokratin. Inom Miljöpartiet anser vi att det är hög tid för en sänkning även i Sverige och att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år i kommun, region- och riksdagsvalen. En försöksverksamhet på kommunal nivå bör kunna inledas.

Det var år 1909 som allmän rösträtt för män infördes. Rösträttsåldern var då 24 år. År 2021 var det 100 år sedan kvinnor för första gången kunde utnyttja sin rösträtt. Rösträttsåldern sänktes successivt under seklets gång. År 1945 sänktes den till 21 år, 20 år senare till 20 år och så 1975 till dagens rösträttsålder, 18 år. Snart har det gått ett halvt sekel sedan dess.

Vi anser att det är dags för ytterligare en sänkning i syfte att bredda och stärka demokratin. Det är viktigt av flera skäl, bland annat att varannan ung person inte känner sig inkluderad i samhället och att de flesta upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet. Samtidigt ser vi hur unga engagerar sig i viktiga samhällsfrågor, till exempel klimatfrågan. Vi ser också fördelar med att de flesta skulle gå i gymnasieskolan med goda möjligheter till kunskapsinhämtning det år de får rösta för första gången. Unga vill vara med och påverka!

Vi tror att sänkt rösträttsålder ger möjlighet att i tidig ålder praktiskt introduceras till den demokratiska infrastrukturen, vilket förutom det demokratiska värdet i sig även kan stärka sammanhållningen och respekten för samhällets grundläggande värderingar. Vi är övertygade om att ungas tilltro till det politiska systemet - och till samhällsinstitutioner generellt - skulle öka om de får delta i det.

Demokratiutredningen, som lämnade sitt betänkande 2016, föreslog att en försöksverksamhet med en rösträttsålder på 16 år skulle genomföras vid lokala val, något som ännu inte har blivit verklighet. Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, och det är Europas högsta. Med en sänkning till 16 år som rösträttsålder skulle denna snittålder sänkas till 18 år. Vi har från Miljöpartiets sida tidigare motionerat om detta, och jag tänker att vi återkommer med uppdaterade kunskaper, erfarenheter och förslag vid ett lämpligt tillfälle.

Malin Danielsson (L)
Anf. 14 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Om bara några veckor börjar förtidsröstningen inför EU-valet, och den 9 juni är själva valdagen. Då har 7,6 miljoner svenskar möjlighet att avgöra vilka som ska få äran att inta de 21 platser som Sverige har i Europaparlamentet.

Det är inte bara EU som går till val i år. 2024 är ett supervalår. Halva jordens befolkning beräknas få möjlighet att rösta i något av de val som planeras i 76 länder världen runt. I betänkandet som vi debatterar just nu hanterar vi valfrågor främst ur ett mer praktiskt och tekniskt perspektiv. Vilka lärdomar kan vi dra av 2022 års val? Vilken påverkan hade den köbildning som blev vid vissa vallokaler? Ska det vara möjligt att folkbokföra sig i en kommun först efter det att valresultatet är klart? Svaret på den sista frågan är nej, som ni hört flera av mina kollegor säga tidigare.

Det handlar också om hur vi säkerställer att personer med synnedsättning kan rösta med bibehållen valhemlighet, om hanteringen av utlandsröster är tidsenlig så som den sker i dag och så vidare. Det är viktiga frågor för att säkerställa valens legitimitet, men val är så mycket mer. Det är tack vare demokratiska val och fredliga maktöverlämnanden som vi är många i världen som numera lever i fred och frihet. I Sverige väljer vi vem som ska få förtroendet att styra, och vart fjärde år har vi möjlighet att utvärdera och se om förtroendet finns kvar eller om vi hellre ser ett annat alternativ. Diktaturer, statskupper och krig - alternativen till demokratiska val är sällan trevliga.

Herr talman! Det våras inte längre för demokratin i världen. V-Dem-institutet, som årligen redovisar hur demokratin utvecklas i världen, tecknar en väldigt dyster bild. Sedan 2009 har andelen av världens befolkning som lever i länder som autokratiseras varit större än andelen som lever i länder som demokratiseras.

Andra oroväckande trender är att länder utsätts för desinformation och utländsk påverkan. Det arbetas med sådana frågor bland annat på EU-nivå, inte minst med tanke på det kommande EU-parlamentsvalet, där varningarna om rysk desinformation duggar tätt. Senast i går kunde man läsa i DN att Tyskland och Frankrike bedöms vara extra utsatta när det kommer till rysk desinformation inför, under och efter EU-valet och att anledningen bland annat är att länderna är mäktigast i EU och att de står bakom stöd till Ukraina, vilket såklart inte ligger i Rysslands intresse.

Herr talman! Vad gäller frågorna i betänkandet vill jag särskilt lyfta fram vikten av att den utredning som ser över valsedelssystemet inför kommande val säkerställer tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Precis som en tidigare talare varit inne på är det en hjärtefråga för Liberalerna att man med bibehållen valhemlighet ska kunna rösta även om man har en synnedsättning. Det gäller också att personer med intellektuella funktionsnedsättningar får ett lättbegripligt system. Vi drev det i opposition, och vi driver det nu när vi sitter i regering. Det är ett viktigt uppdrag i den kommande översynen av valsedelssystemet att röstproceduren blir enklare för personer med intellektuell funktionsnedsättning och att det blir möjligt för personer med synnedsättning att rösta med bibehållen valhemlighet.

Herr talman! Jag vill lyfta upp ytterligare en liberal käpphäst, även om det än så länge inte finns stöd för den i riksdagen. Det gäller skilda valdagar för riksdagsvalet respektive kommun- och regionvalen.

Den gemensamma valdagen och Sveriges fyraåriga mandatperioder gör att Sverige i dag är ett av de demokratiska länder i världen som har längst tid mellan valen. Den gemensamma valdagen leder till att riksdagsvalet hamnar i fokus och att region- och kommunalval ofta hamnar i skymundan, inte minst i regioner med mindre medial bevakning av de lokala fullmäktigevalen. Detta vill vi åtgärda genom skilda valdagar.

Det finns ytterligare skäl till att svenska folket skulle behöva gå till valurnorna vid fler tillfällen än en gång vart fjärde år, men jag kommer inte att gå in på dem nu. Jag konstaterar bara att jag hoppas att vi på sikt kan ha skilda valdagar i Sverige.

Jag yrkar bifall till betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-05-15
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2023/24:KU12, Beslut: Valfrågor

Beslut 2023/24:KU12

Webb-tv: Beslut: Valfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Valsedelssystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1636 av Niels Paarup-Petersen (C) och

    2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 9.
  2. Spärrarna vid val till kommunfullmäktige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2135 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD).
  3. Ersättare i kommunfullmäktige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:99 av Magnus Jacobsson (KD).
  4. Rösträtt och valbarhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om valbarhet och folkbokföring och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2023/24:1 av Robert Stenkvist (SD) yrkandena 1 och 2,

    2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2023/24:1305 av Joakim Sandell (S) samt

    avslår motionerna

    2023/24:86 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkande 2 och

    2023/24:1119 av Jan Ericson (M).
  5. Utlandssvenskar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:718 av Markus Wiechel och Lars Andersson (båda SD),

    2023/24:1092 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2023/24:1730 av Ann-Sofie Alm (M).
  6. Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:127 av Eric Palmqvist (SD),

    2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 7,

    2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 9,

    2023/24:849 av Larry Söder (KD) och

    2023/24:1597 av Karin Sundin (S).
    • Reservation 1 (S, V)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD006111
    M60008
    C19005
    V02103
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -0110
    Totalt1261156246
    Ledamöternas röster
  7. Incidentrapportering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7.
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD061011
    M60008
    C19005
    V21003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1100
    Totalt24162046
    Ledamöternas röster
  8. Digital signering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:206 av Magnus Jacobsson (KD).
  9. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:175 av Markus Wiechel (SD),

    2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 6,

    2023/24:471 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 2-4 och 8,

    2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 6,

    2023/24:505 av Robert Hannah (L) yrkandena 1-4,

    2023/24:624 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2023/24:638 av Sten Bergheden (M),

    2023/24:661 av Stefan Olsson (M),

    2023/24:736 av Mikael Damsgaard (M),

    2023/24:851 av Dan Hovskär (KD),

    2023/24:1047 av Adnan Dibrani (S),

    2023/24:1188 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1 och 2,

    2023/24:1523 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

    2023/24:1671 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 1.