Planering och byggande

Betänkande 2023/24:CU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om planering och byggande (CU15)

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 49

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-08
Justering: 2024-03-07
Trycklov: 2024-03-27
Reservationer: 8
Betänkande 2023/24:CU15

Alla beredningar i utskottet

2024-01-18, 2024-01-25, 2024-02-08

Nej till motioner om planering och byggande (CU15)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att utskottet föreslår att motionerna ska avslås beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-04-03
Debatt i kammaren: 2024-04-04
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:CU15, Planering och byggande

Debatt om förslag 2023/24:CU15

Webb-tv: Planering och byggande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 107 Malcolm Momodou Jallow (V)

Fru talman! Nu är vi här igen och ska debattera betänkandet Planering och byggande.

I Sverige är det kris i dag. Bostadsbrist, bostadssegregation och ett enormt behov av klimatomställning fortsätter att prägla dagens bostadspolitik och Sverige. Samhället är orättvist och ojämlikt. Klimatkrisen, fattigdomen och klassklyftorna ökar. Sverige har en regering som vägrar ta sin del av ansvaret för klimatomställningen. I stället för regeringen en politik som leder till ökade utsläpp.

Vi borde kunna bättre än det vi ser i dag. För varje dag som går ser vi hur klyftorna i samhället ökar. Vi ser alltmer av allvarlig fattigdom i Sverige, ett av världens rikaste länder. Vi borde kunna bättre.

År 2008 införde den dåvarande regeringen en nollvision för vräkning av barnfamiljer, men förra året nådde vi det största antalet vräkta barn sedan mätningarna startade. Nästan alla dessa vräkningar beror på att hushållet inte har råd med hyran, det vill säga fattigdom. Det är skamligt att vi inte kan bättre. Det är varken ett krig eller en naturkatastrof som har skapat det här. Det är politiska beslut, eller brist på politiska beslut, som har lett oss hit, där vi befinner oss i dag.

Fru talman! Utan ett tydligt och starkt statligt engagemang kommer vi inte att kunna vända denna utveckling. Utan en stark regering som har viljan att bryta fattigdomen, ojämlikheterna och orättvisorna vi stångas med kommer det att fortsätta utför, både i statistiken och i verkligheten.

Fru talman! Sverige saknar i dag en sådan regering - en regering med politisk vilja, som vågar satsa på att det ska byggas fler miljövänliga hyresrätter som vanliga människor har råd att bo i. Vi saknar en regering som ser vad utanförskap verkligen är och som vågar göra något åt det. Vi saknar en regering som ser till att det görs en stark statlig och regional planering och som vågar pressa de kommuner som i dag inte tar sin beskärda del av bostadsförsörjningsansvaret för alla invånare.

Vi saknar en regering som inte bara intresserar sig för att gynna de rikas boende utan som förstår att det är bra för hela samhället om även de invånare som har minst ekonomiska resurser slipper fattigdom och kan leva ett drägligt liv i en egen bostad.

Fru talman! Målet med en statlig bostadspolitik måste vara att den ska bidra till en jämlik och hållbar samhällsutveckling, inte bara ekonomiskt och ekologiskt utan även socialt. I dagens Sverige talas det mycket om utanförskap. Man talar om bostadsområden som borde rivas, främst för att de som bor där representerar detta utanförskap.

Det talas mycket om att planeringen borde ta fasta på det svenska traditionella och småskaliga. Bort med det grå och storskaliga! Låt staten bestämma vad som är fult och vackert! Låt alla bo i hus som liknar Sverigedemokraternas Sverigehus, så borde väl allt utanförskap också försvinna! Och om alla dessutom äger sina bostäder försvinner även fattigdomen, och så blir allt bra. Så låter det.

Fru talman! Om det ändå vore så enkelt. Men så talar den som aldrig har varit en del av det så kallade utanförskapet. Så talar också den som inte förstår vad stadsplanering och mångfald handlar om. Så talar den som lever i ett eget skapat utanförskap, åtskild från den verklighet som gäller för så många andra invånare. Så talar många här i denna kammare, fru talman.

Fysiska miljöer kan absolut bidra till utanförskapskänslan. När ingen längre bryr sig och när till och med makthavarna säger att människors hem borde jämnas med marken kan det självklart vara svårt att känna sig delaktig i samhället.

Men i grunden handlar utanförskap och segregation om att få samma möjligheter till utbildning och arbete. Byggnaderna i sig är inte huvudproblemet, och att riva dem löser inte heller problemen. Inte heller hjälper det att, som regeringen, fortsätta att ombilda alla billiga hyresrätter som är kvar. För vart ska alla de som bor där ta vägen sedan - alla de som inte kan köpa sina bostäder? Vart ska alla dessa människor ta vägen? Var ska de bo? Ska de bo i de uppsamlingsgetton som med tiden kanske kommer att skapas? Det är där som bara de med den sämsta ekonomin och med de allra sämsta förutsättningarna i livet till sist kommer att bo när allt annat är sålt.

Fru talman! De blandade bostadsområden som det ständigt mumlas om handlar alltid om dessa hyresområden. Ingen vill blanda invånare med olika bakgrunder och inkomster i de välbärgade områdena. I villakvarteren ska inget byggas, och absolut inte flerbostadshus med hyresrätt!

I innerstäderna ska det vara så dyrt som möjligt att bo, med höga inköpspriser för bostadsrätter och ordentliga marknadshyror för hyresrätter - allt för att hålla utanförskapsfolket borta.

En seriös regering borde fokusera på att alla kommuner ska ta ett större ansvar för bostadsförsörjning för alla invånare, oavsett inkomst eller bakgrund. Även de rika kommunerna måste ta detta på allvar och ta sitt ansvar, vilket de inte gör i dag.

Större press bör läggas på samtliga kommuner att se till att det byggs fler billiga hyresrätter - bostäder för vanligt folk och bostäder som vanligt folk också har råd med. I detta har staten en enormt viktig roll att spela. Vänsterpartiet vill att regeringen snabbar på införandet av regional planering i fler regioner än i dag.

Fru talman! Bygg- och fastighetssektorn står sammantaget för en mycket stor del av miljöpåverkan och energianvändningen i samhället. Det går därför inte att prata om bostäder, planering och byggande utan att prata om det stora behovet av en grön omställning. Klimatet kan inte vänta, och för att samla den nödvändiga kraften måste samhället våga gå före och visa vägen genom kollektiva lösningar.

Vänsterpartiet vill att det redan i detaljplanen ska vara möjligt att ställa krav på energieffektivitet, typ av uppvärmning, konstruktion med mera. Det skulle öka förutsättningarna för ett mer hållbart byggande. Vi vill ändra plan- och bygglagen så att detta blir möjligt.

Vi vill också att renovering och energieffektivisering av det befintliga flerbostadsbeståndet på allvar sätts igång. Men i tider då vi mer än någonsin skulle behöva statliga styrmedel för energieffektivisering av flerbostadshus väljer alltså de högerkonservativa partierna i stället att avveckla allt sådant stöd utan att ersätta det med något annat än orden "vi ska bygga kärnkraft".

Avvecklingen är upprörande på många sätt. Kraven på energieffektivisering har ökat de senaste åren, även från EU. Samtidigt sitter Sverige på ett enormt bestånd av flerbostadshus som är i stort behov av upprustning och energieffektivisering. Detta måste åtgärdas, inte för EU:s skull utan för klimatets skull.

Om alla dessa bostäder energieffektiviserades skulle det innebära en enorm skillnad för hela samhället - inte bara för enskilda boende eller fastighetsägare. Ett riktat statligt stöd är helt avgörande för att åtgärda behoven. Inte minst kommer det att drabba befintliga hyresgäster hårt om inget stöd finns, eftersom det då blir de som ensamma tvingas stå för hela notan genom sina hyresavier.

Men med en regering som ökar utsläppen och dessutom samarbetar med ett parti som i sommar går till val med löftet att riva upp EU:s stora lagstiftningspaket Fit for 55 ser framtiden väldigt mörk ut.

Kritiken mot regeringens brist på bostadspolitik har blivit alltmer högljudd, och den kommer från allt fler håll. Bostadskrisen är massiv. Allt färre hus byggs, och arbetslösheten i branschen ökar för varje dag.

I sin iver att visa att man gör något satsar regeringen på att omdana regler. Förenklingar ska lösa krisen, säger man. Hårt kritiserade byggregelförenklingar som riskerar att leda till fönsterlösa rum i nybyggda bostäder och så låga takhöjder att en lång person inte kan gå rak tävlar med andra dumma regelförenklingar som stoppar funktionshindrade från att bo i studentrum på samma villkor som alla andra i samhället.

Det är verkligen inget fel i sig att se över regelsystem och lagar, men i dessa fall riskerar det att slå hårt mot både funktionsnedsatta och sunda bostäder, samtidigt som byggandet knappast kommer att öka på grund av dessa förslag.

Vänsterpartiet vill ha ett samhälle för alla - för fattiga och för rika, men också för personer med funktionsnedsättning. Vi måste fortsätta bygga ett samhälle som är fritt från diskriminering och där människor möts med respekt för varandra. Att bygga bort tillgängligheten är ett steg tillbaka.

Fru talman! Det byggs inga bostäder nu. Hur ska vi utrota hemlösheten om inte med fler bostäder? Hur ska misshandlade kvinnor kunna lämna de våldsamma männen om det inte finns bostäder? Var ska familjer som vräks på grund av fattigdom bo om det inte finns några hyresrätter kvar med rimliga hyror? Hur ska folk över huvud taget kunna bo och leva på ett acceptabelt sätt om det inte finns bostäder?

Det realistiska svaret är att det Sverige vi i dag lever i har blivit så ojämlikt och fattigt att det är näst intill hånfullt mot invånarna att som högerpartierna prata på om att det är nya egnahemsrörelser, bebyggda med SD:s Sverigehus, som ska lösa situationen. Vilka, fru talman, ska ha råd att bo där i dagens Fattigsverige? Folk har inga pengar.

Fru talman! Att vara den som gång på gång upprepar att det är fler hyresrätter som människor har råd med vi måste planera för och bygga känns i sammanhanget bra, för det är vad som krävs i verklighetens Sverige.

Fru talman! Jag kan i dag inte yrka bifall till några reservationer. Utskottet beredde inte just detta betänkande på traditionellt sätt, och därmed har vi inga reservationer. De som undrar vad Vänsterpartiet tycker får gärna gå in och titta på våra tidigare reservationer i frågan.


Anf. 108 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag inleder med att yrka bifall till vår reservation 8.

Vi befinner oss i en klimatkris, och vi ser redan i dag konsekvenserna av ett förändrat klimat. Vi behöver rusta hela Sverige för ett nytt klimat - klimatanpassa Sverige. Vi ser översvämmade källare i Gävle och i Skåne. Vi ser jordar som torkar för våra lantbrukare. Vi har sett vägar rasa sönder på grund av extremväder. Vi måste rusta Sverige för ett nytt klimat, och det gäller inte minst byggsektorn och samhällsplaneringen.

Regeringen har lagt fram en klimatanpassningsstrategi som en skrivelse i stället för en proposition, dessutom försenat. Den innehåller inte alls den ambitionsnivå och de åtgärder som skulle behövas för att rusta landet. I sin senaste budget avvecklade regeringen också centrala myndigheters arbete med klimatanpassning när man avvecklade medel till både länsstyrelserna och MSB.

Vi i Miljöpartiet vill rusta Sverige starkt i ett förändrat klimat.

Sedan 2008 ska byggnadsverk och bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämningar och erosion. Det är dock ett vanligt problem att gamla detaljplaner inte lämplighetsprövas. Om kommunen inte upphäver den gamla detaljplanen kan bygglov inte heller nekas, vilket innebär en risk för att nybyggnation sker i områden som är olämpliga från klimatanpassningssynpunkt. Eftersom det inte finns någon skyldighet för kommuner att upphäva dessa gamla detaljplaner anser Miljöpartiet att det bör utredas hur planerna ska hanteras i syfte att minimera risken för klimatrelaterade olyckor, översvämningar och erosion.

Länsstyrelserna har en viktig roll i att samordna, stötta och följa upp kommunernas klimatarbete. För att säkerställa en klimatanpassad planering föreslår vi också att expertmyndigheter får i uppdrag att ta fram tydliga riktlinjer för vilka krav som länsstyrelserna ska ställa på kommunerna i planprocesserna. Klimatanpassning måste börja beaktas fullt ut vid planering och byggnation.

Vattenhantering är centralt för klimatanpassning. Ett välfungerande va-system lägger grunden för ett fungerande och hälsosamt samhälle. Behovet av att förnya va-systemen är dock stort runt om i landet.

Att hantera dagvatten i marken i stället för i avloppsledningarna är en avgörande åtgärd för att skydda avloppsnätet och minska utbyggnadsbehovet av fler och större ledningar. I många fall är sådana åtgärder även enklare och billigare. Det krävs dock att den berörda markägaren, oavsett om det är en kommun eller en privat fastighetsägare, kan vidta åtgärderna, och i många fall uppstår problem när det gäller ansvaret för dagvattenhanteringen.

Vi anser därför att det bör införas en möjlighet att ställa krav på fastighetsägare att ta hand om en del av dagvattnet inom fastigheten. Vi anser också att det bör tillsättas en utredning med uppdrag att utreda möjligheten att reglera andelen hårdgjord yta inom tomtmark, kvartersmark och allmän platsmark. För att undvika översvämningar måste vi säkerställa mark som släpper igenom vatten.

Vatten behöver också nyttjas mer effektivt. När vi minskar vattenförbrukningen minskar vi även behovet av nya vattentäkter och utbyggnad av vattenreningsverk och avloppsreningsverk. Samtidigt undviker vi brist på vatten. Vi anser att det behövs ett brett arbete för att minska onödig vattenanvändning och föreslår därför att alla nya byggprojekt ska ha en plan för att minimera vattenförbrukningen under byggnadens hela livslängd och att det ska ställas krav på vattensparande blandare och snålspolande toaletter vid renoveringar av hyreslägenheter. Vi anser också att innovativa vattensparande lösningar ska uppmuntras vid nybyggnation.

Vi behöver rusta oss för ett förändrat klimat, men en del av detta handlar också om att minska utsläppen av växthusgaser så att den klimatförändring vi står inför blir så lindrig som möjligt. I stället har vi i dagsläget en regering som kraftigt ökar utsläppen av växthusgaser så att Sverige inte längre väntas nå sina klimatmål och inte heller sitt bindande klimatåtagande inom EU. Även här har regeringen i stället för att presentera klimathandlingsplanen som en proposition lagt fram en skrivelse till riksdagen, en skrivelse som inte innehåller åtgärder för att kraftigt minska utsläppen utan i stället skjuter hela ansvaret på nästa regering.

Vi i Miljöpartiet vill att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser, säkerställa att Sverige uppfyller sin del av Parisavtalet och samtidigt tillvarata alla de möjligheter som kommer med klimatomställningen, så även inom bostads- och byggnadssektorn. Bostadsbyggandet står nämligen för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp. Vi anser att vi behöver en lagstiftning som medför ett mer hållbart byggande.

Byggsektorn står också för en femtedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att kraftigt minska byggsektorns klimatpåverkan och användning av nya naturresurser föreslår vi att det omgående införs bindande krav på minskade utsläpp under byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtid, användning och rivning.

Regleringen av klimatdeklaration för byggnader behöver också skärpas. Klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnaden under hela dess livscykel, inklusive markarbeten och renovering, och även rivning ska påverka klimatdeklarationen.

För att bygga ett hållbart samhälle och minska vår klimatpåverkan behöver vi ställa om till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi.

Vårt samhälle står inför omfattande utmaningar när det gäller att både minska utsläppen av växthusgaser och minimera vår resursförbrukning.

En mer hållbar resursanvändning inom byggsektorn är en stor och viktig del i denna omställning, då svenska byggnader beräknas stå för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp.

För att främja god resurshushållning i byggsektorn anser vi att det bör införas en kvotplikt för användning av återbrukat material vid renovering och nybyggnation. Kraven på andelen återbrukat material bör också stegvis ökas.

Vi vill även att Boverket får i uppdrag att utreda hur byggregler kan formuleras för att möjliggöra återanvändning av byggmaterial i mycket större utsträckning.

Även när det kommer till rivning behöver vi ställa om till en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi. Det är i stort sett alltid bäst att renovera och återanvända saker på plats i stället för att riva eller byta ut. Vi behöver systematiskt ställa om till en mer cirkulär byggnadsprocess där byggnader inte rivs om det inte är nödvändigt.

Den cirkulära ekonomin inom byggsektorn måste utvecklas. Vi anser att förutsättningarna för ombyggnad, påbyggnad och bevarande av stommen alltid ska utredas innan rivningslov kan ges. Vi föreslår också att det ska införas krav på en tidig materialinventering för byggnader knutet till ansökan om rivningslov och krav på att användbara byggelement återbrukas.

De fastigheter som redan är byggda är en värdefull resurs som vi ska vara rädda om. För att undvika rivningar vill vi att det ska tillsättas en utredning i syfte att skärpa kraven på underhåll av byggnader och fastigheter så att de bibehålls i brukbart skick samt att plan- och bygglagen ses över för att underlätta påbyggnation och ombyggnation framför rivning.


Anf. 109 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag på grund av den förenklade motionshanteringen i år inte kommer att yrka bifall till några av våra motioner.

Däremot vill jag redogöra för några av de förslag som vi socialdemokrater har lagt på riksdagens bord men som SD-regeringens företrädare här i Sveriges riksdag tidigare har avslagit.

Planering och byggande, som det här betänkandet handlar om, är en grundläggande del i hur bland annat våra bostadsområden ska se ut i framtiden. Vi bygger inte enbart hus; vi bygger samhällen.

Plan- och bygglagen, PBL, är en form av samordning mellan alla intressenter inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas samman med kraven på snabba processer med minimalt krångel.

Den socialdemokratiska regeringen har drivit arbetet med regelförenklingar, och vi tar för givet att det arbetet fortsätter. Dock ser vi inte så mycket av det.

Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det.

Samtidigt är det viktigt att påpeka, framför allt för SD-regeringen, att regelförenklingar inte är något allena saliggörande för bostadsbyggandet. Ingen kan bo i en regelförenkling. Bostadsbristen är något som måste byggas bort.

Den här regeringen har ofta understrukit regelförenklingar som ett av de viktigaste bostadspolitiska initiativen man avser att arbeta med. Total politisk enighet råder om att försöka formulera så enkla regler som möjligt, men det har som väntat visat sig vara lättare sagt än gjort.

Boverket har nyligen fått skjuta fram sitt förslag till nya byggregler efter att ha mottagit mycket hård kritik för sitt hittills presenterade förslag. En stor risk med Boverkets förslag är att oklara regler hämmar snarare än befrämjar byggandet.

Fru talman! Många detaljplaner överklagas runt om i Sverige. Förutom att byggandet fördröjs kan de långa tiderna av väntan också i slutändan påverka bostadspriserna.

Problemet är naturligtvis inte att människor överklagar. Det är en rättighet i en demokrati att man får möjlighet att påvisa problem och få sin sak prövad och att en ordentlig bedömning av exempelvis detaljplaner görs.

Problemet är att det inte finns tidsgränser som begränsar hur lång tid överklaganden får ta. Trots att förändringar har gjorts - det har gjorts flera - för att korta processtiderna tar processen med överklaganden fortfarande alltför lång tid.

Vi socialdemokrater anser att det behöver sättas tidsgränser. Bland annat borde en gräns för delgivning finnas, det vill säga en gräns för hur lång tid som ges för att hämta ut ett beslut. Det finns inte i dag.

Vidare skulle begränsad rätt till överklagan kunna säkerställas genom en snävare krets av sakägare, begränsade möjligheter till överklagan av bygglov då de stämmer överens med detaljplanen, begränsat antal överklaganden som kan göras i ett ärende med mera. Men allt detta måste självklart vägas mot kraven på rättssäkerhet och enskildas rätt att invända mot fattade beslut.

Vi socialdemokrater ser därför ett behov av en översyn av dessa frågeställningar med tydligt fokus på att begränsa möjligheterna till överklaganden för att underlätta en hållbar samhällsutveckling.

Fru talman! Jag hade ganska höga förväntningar på den här debatten om planering och byggande redan förra året, när vi började behandla de motioner som berör området. Regeringen har ju haft hög svansföring och talat om en rivstart av bostadspolitiken, men det har snarare lett till en tvärnit för nybyggnationen. För att citera en av aktörerna på bostadsmarknaden när han visade försäljningssiffrorna förra året: Patienten är död.

SD-regeringen talar sig varm för småhusbyggande, men dess passivitet gör nu att småhusföretag faktiskt går i konkurs och att flera tusen löntagare varslas inom småhussektorn.

Samtidigt har totalt 1 714 byggfirmor och entreprenörer slagits ut under 2023, enligt UC. Antalet konkurser i Sverige ökade till det högsta sedan finanskrisen på 90-talet, och arbetslösheten i Byggnads a-kassa har ökat med 67 procent sedan i somras.

Därför hade jag och väldigt många med mig förväntat oss att regeringsunderlaget kunde presentera vad regeringens rivstart innebär och vilka nya regelförenklingar som skulle lösa problemet med att hushållen inte längre har råd att efterfråga nyproducerat.

I stället presenteras ingenting nytt. Det pratas mycket, men det finns inga förslag på riksdagens bord från SD-regeringen om hur bostadsbyggandet ska komma igång igen.

Tyvärr är inte Liberalernas talesperson här, men jag tänkte ändå citera honom från förra årets debatt. Vi vilar på hanen, sa han då, och när inflationen går ned behöver vi vara beredda.

Inflationen har nu gått ned. Vad väntar SD-regeringen på, och hur har man förberett sig? Det ligger ju ingenting på bordet.

Den här passiviteten gör att ytterligare 1 750 byggbolag riskerar att svepas med i en konkursvåg framöver, enligt en artikel i Dagens industri den 20 mars i år - och detta trots att räntan beräknas sänkas under året. Halva mandatperioden har snart gått, och när vi tittar i regeringens propositionslista kan vi bara konstatera att det är två förlorade år.

Under hela tiden sedan den nuvarande SD-regeringen tillträdde har vi fått höra hur bostadsministern har rivstartat med strukturella förändringar för att öka och snabba på bostadsbyggandet. Denna rivstart har ännu inte resulterat i ett enda förslag på riksdagens bord.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis understryka att bostadsbristen är någonting som behöver byggas bort. Vi kommer inte att lösa detta med enbart nybyggnation, men det är viktigt att vi bygger nya bostäder - och det krävs bostäder som vanligt folk kan efterfråga. Bostadsbyggandet har kollapsat, och enligt många bedömare lär det bli sju svåra år. Ett ökat bostadsbyggande handlar om finansieringsfrågan, och den lyser just nu med sin frånvaro. Det krävs alltså fler åtgärder än bara regelförenklingar.


Anf. 110 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! De senaste månaderna har vi haft en rad debatter i kammaren om bostadspolitiken. Kvällens debatt handlar i huvudsak om planering och byggande. Planering och byggande är ett omfattande område som berör planering i många avseenden, från statlig nivå via regionerna och länsstyrelserna ned till kommunal nivå.

När det gäller den regionala planeringen har Stockholms, Skånes och Hallands län en regional bostadsplanering som innebär att man har översikt över hur länets behov av bostadsbyggande ser ut. Kommunerna är inte bundna till den regionala planering som tas fram, men den skapar bra förutsättningar att faktiskt jobba över kommungränserna gällande behovet av bostadsbyggande. Detta är någonting som Sverigedemokraterna har talat om sedan utredningen kom. Det bör införas också i övriga delar av landet; vi tror att det skulle gynna förutsättningarna.

I huvudsak är bostadsbyggandet dock ett kommunalt ansvar. Det är ju där bostäderna byggs. Vi ska skapa förutsättningarna för att fler bostäder ska kunna byggas. Här behöver man också titta på länsstyrelsernas arbete i samverkan med kommunerna för att öka bostadsbyggandet, och det är någonting vi ser att regeringen i dag kartlägger. Man tittar på hur samverkan fungerar och kan utvecklas.

Fru talman! Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har ju identifierat ett område som är eftersatt, nämligen småhusbyggandet. Vi vet att det är många som efterfrågar denna attraktiva boendeform och att ett ökat småhusbyggande även skulle kunna få många andra effekter på bostadsmarknaden. Bland annat skulle det ge möjlighet att få igång flyttkedjor där människor lämnar efter sig en billigare hyresrätt till förmån för andra, ekonomiskt svagare, hushåll.

Småhus är dock även väldigt attraktiva eftersom det är en trevlig boendeform - kanske framför allt för våra småbarnsfamiljer. Därför är frågan om att skapa möjligheter att bygga fler småhus viktig att följa, och det gör Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen. Det är också därför vi i vår budget har infört en planeringsstimulans till kommunerna för småhusbyggande. Vi kartlägger också byggbar mark för småhus för att reformen ska kunna komma igång snabbare och småhusens andel av bostadsbyggandet öka.

Fru talman! Estetik och gestaltning är en viktig fråga när vi pratar bostadsbyggande och planering. Att vi bygger vackra bostadsområden och bostäder är avgörande för hur vi kommer att se våra samhällen framöver. De hus vi bygger i dag ska stå där under väldigt lång tid framöver, och därför behöver vi ha en tanke bakom vad vi bygger.

Här är det viktigt att vi har en ökad medborgardialog för att se till att skapa delaktighet i det som byggs och en större nöjdhet med de bostadsområden och bostäder som byggs. Därmed kan vi minska överklaganden och andra diskussioner när det gäller nyproduktion och nya bostadsområden i våra kommuner. Det är av största vikt att väga in det folkliga intresset så att vi i huvudsak får de bostäder och bostadsmiljöer som efterfrågas. Där är medborgardialogen avgörande, och det är något vi behöver titta närmare på och skapa förutsättningar för att genomföra.

En stärkt kulturmiljökompetens och en kulturell planering är områden där kommunerna skulle behöva ha större stöttning från statens sida, i form av en stimulans, för att kunna jobba vidare med de bostadsområden som ska byggas och ha en helhet i tänkandet när bostadsområden planeras.

Gestaltningen av stadskärnan och bilden av den kommun man bor i är oerhört viktig och en del av identiteten för den som bor i bygden. Därför är det viktigt att kommunerna får förutsättningar att gestalta kommunen utifrån ett historiskt perspektiv, och vi vet också att det många gånger är detta diskussionerna handlar om när nya byggnationer - och även utsmyckningar i den offentliga miljön - planeras.

En annan viktig fråga som bereds inom Regeringskansliet och där det också finns ett tillkännagivande från riksdagen gäller detta med att flytta gamla byggnader och att det inte ska ställas nybyggnadskrav när man flyttar en gammal byggnad. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att titta på vilka avsteg från nybyggnadskravet som görs ute i kommunerna vid flytt av gamla bostäder.

Detta är en viktig fråga för att möjliggöra flytt. Vi har ju ett tydligt exempel i form av Kiruna, där man flyttar många bostäder på grund av omständigheter som det är svårt att rå för när gruvdriften utökas. Den svenska lagstiftningen ska ju inte förhindra möjligheten att ha kvar det gamla kulturarvet i form av bostadsbyggnader, utan man ska kunna bevara det som man en gång har haft.

Trygghetsaspekten ska såklart ingå i planeringsprocessen redan från början, men den ska även ingå i den områdesplanering som görs utifrån de bostadsområden vi har i Sverige i dag. Den ska utgå från en nationell handlingsplan för att skapa förutsättningar för fler trygga bostadsområden i Sverige. Här har vi utredningen om en stärkt trygghet i den bebyggda miljön, det vill säga BID-samverkan. Det bidrar till den viktiga trygghetsaspekten tillsammans med planering av byggande där man har den aspekten i grunden.

Fru talman! Ekonomin är en del i detta - när vi har planerat för byggande ska vi såklart också skapa förutsättningar för människor att ta del av den nyproduktion som skapas. Där har vi kommittén som gör en översyn av amorteringskravet för att möjliggöra för fler hushåll att efterfråga de bostäder som byggs, tillsammans med någonting som Sverigedemokraterna bevakar, nämligen startlån för förstagångsköpare. Jag hoppas att vi snart ser ett förslag från regeringen i den frågan.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut, fru talman.


Anf. 111 Anna Vedin (M)

Fru talman! Hemma på min ö Marstrand är strandskyddet en stor och betydelsefull fråga. Som Marstrandsbo vill jag att samhället ska leva året om och att det ska kunna finnas skola och affär samt företag och verksamheter så att det går att arbeta i samhället. Att Marstrand dessutom är en stor turistattraktion där naturen, havet och fästningen lockar tusentals besökare varje år gör att balansen mellan utveckling och bevarande ställs på sin spets.

Att ha långsiktiga planeringsförutsättningar för hur och var man bygger i våra kommuner är ett måste för att samhällsplaneringen ska fungera. Men också var man inte får bygga och på vilka grunder är en del av förutsättningarna. Översiktsplan, PBL, bevarandeplan, strandskydd och naturreservatsrestriktioner är något kommunerna hela tiden måste utgå från i sin samhällsplanering. Att dessa planer och lagar harmonierar med Sveriges utveckling är en förutsättning för Marstrands och många andra orters överlevnad.

Den fysiska planeringen, alltså hur mark- och vattenområden ska användas, visas i den översiktsplan som varje kommun har. Det är den som reglerar var man får bygga, vad man får bygga inom olika områden och var man inte får bygga. För att få den långsiktiga strukturen för den fysiska planeringen att fungera i Sverige har en utredning tillsatts med syfte att titta på en översiktsplan för Sverige. Boverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en vägledning för översiktsplaneringen som ett led i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Detta är positivt, för översiktsplaneringen kan bidra till att nå de nationella klimatmålen.

Fru talman! Vi vet att sju av tio vill bo i småhus. För att klara detta behövs det mer byggbar mark. Därför är jag glad att regeringen gett ett sådant uppdrag. Statlig mark behöver avyttras, och kommunerna måste ta fram lämplig byggbar mark. För att kunna hitta byggbar mark, både på land och i vattnet, är strandskyddet som det är utformat i dag en stor begränsning. Tidöpartierna har dock en överenskommelse gällande strandskyddet som gör att orter kan leva året om. Det är jag mycket glad över.

Regelverken måste vara enklare så att de gynnar byggnation. Möjligheternas byggregler kommer att innebära en förenkling för byggmarknaden då kraven på hur man bygger blir flexiblare. Till exempel behöver takhöjden inte alltid vara 2,40 utan kan vara 2,30, vilket kan innebära att det är möjligt att renovera en äldre fastighet utan att helt bygga om den.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn för att bidra till att nå Sveriges miljö- och klimatmål. Boverket ska enligt uppdraget bland annat analysera hur rivning av befintliga byggnader kan undvikas och hur de kan återbrukas i sin helhet samt analysera vad detta innebär för valet av olika byggmaterial.

Att saker ofta tar lång tid är en återkommande synpunkt, alltifrån långa bygglovsprocesser till lantmäteriets långa handläggningstider och kostnader. För att få ned ledtiderna har regeringen tillsatt en produktivitetskommission som tittar på och utreder frågan.

Fru talman! Hemma på min ö är det jag har sagt förutsättningar för att samhället ska kunna leva året om. De äldre fastigheterna kan få fortsätta vara tidstypiskt byggda, ungdomar kan få möjlighet att bo kvar och näringsverksamhet som är beroende av vatten och bryggor kan få finnas. Besöksnäringen kan leva, med vandringsstigar, båtliv och restauranger som lockar besökare från världens alla hörn. Skolan, affären och biblioteket kan få finnas kvar då det finns människor som lever och verkar i samhället året om. Att skapa långsiktiga, bra planeringsförutsättningar, som regeringen gör, är ett villkor för att jag och många fler ska kunna få leva och bo året om där vi vill.

Fru talman! Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 112 Alireza Akhondi (C)

Fru talman och kära kollegor! Vi behandlar nu motioner från i höstas om planering och byggande. Jag funderade rätt mycket på vad jag skulle säga i dag och om jag bara skulle kopiera mitt anförande från förra gången det begav sig. Ärligt talat har det ju inte hänt särskilt mycket på detta område trots att regeringen lovade rivstart.

Vi har haft ett antal debatter om bostadsbyggandet och det faktum att det har kraschat, med varselvågor och konkurser som följd. Hela debatten har nu reducerats till att handla om regelförenklingar, men inte ens det har vi sett röken av här i kammaren.

Precis som kollegan Leif Nysmed påpekade är det bekymmersamt att frågan om finansiering inte berörs alls. I åtminstone min värld är den avgörande för att vi ska kunna få fler bostäder på plats. Någonstans måste vi ju inse att det inte spelar någon roll vilka regler vi har om man ändå inte har råd att bygga det som behöver byggas. Framför allt måste vi fundera på hur vi får till en produktivitetsökning och sänkta kostnader i produktionen så att folk har råd att efterfråga det som byggs.

Vi har en situation med kraftigt ökade byggmaterialpriser. Tyvärr har det cirkulära inte fått genomslag fullt ut i byggandet, och produktivitetsökningen i branschen har i princip varit obefintlig i årtionden. Detta adresseras inte någonstans, och det tycker jag är djupt beklagligt.

Vi följer givetvis Bygglovsutredningen och Boverkets arbete med nya regler. I våra motioner har vi föreslagit att man ska se över överklagandeprocesserna i syfte att korta dem och se till att det främst är sakägare som kan överklaga. Vi vill även se lite tidsramar så att man får ned ledtiderna. Det sägs att det tar nio år från planering till färdig bostad. Man skulle vinna mycket på att minska tiden något.

Vi ser fram emot utredningen om strandskydd, som tyvärr sköts i sank under förra mandatperioden. Centerpartiet tror att detta hade kunnat vara ett sätt att adressera landsbygdens problem och nuvarande situation. Vi hoppas dock fortfarande att en proposition ska läggas på riksdagens bord.

Efter 3 minuter och 48 sekunder inser jag att det inte finns så jättemycket mer att säga i denna debatt. Jag avslutar med att säga att vi också hade ett antal förslag, så det var inte bara Miljöpartiet som tyckte att man skulle reservera sig. Men vi har ju ett förfarande i utskottet med förenklad beredning, vilket gör att jag nu står här och försöker få klockan att ticka lite fortare så att det ska se bra ut.


Anf. 113 Larry Söder (KD)

Fru talman! Om elen stängs av där hemma går de flesta i taket ganska snabbt. Skulle elen vara avstängd för en stor del av befolkningen i en vecka eller två skulle rubrikerna och mycket av den massmediala uppmärksamheten handla om detta. Fallerar snöröjningen under 24 timmar upptar det mediernas uppmärksamhet så till den milda grad att inget annat tränger igenom. Men det faktum att vi har en bostadsmarknad som vi i många delar har lämnat över till kommuner och myndigheter som i sin iver att göra rätt och riktigt skapar en dysfunktionell bostadsmarknad, det gäspar vi åt och går vidare i livet som medborgare.

Många av oss, däribland jag, säger att bostadspolitiken förtjänar en större diskussion och större uppmärksamhet just på grund av att vi har en dysfunktionell bostadsmarknad. Planeringen går alldeles för långsamt, och byggandet både går långsamt och är alldeles för dyrt, tycker jag.

Detta faktum har, som vi alla vet, funnits i många år. Oavsett vilken regering som sitter har det fortsatt att vara likadant. Därför är jag väldigt glad över att denna regering försöker ta de långa riktlinjerna och försöker göra något åt den dysfunktionella bostadsmarknaden. Det är inte en stor åtgärd som gör detta, utan det är många små åtgärder som ska hjälpa till för att få marknaden att fungera igen.

Många här har tagit upp planeringsbonusen, som går till kommuner för att omvandla kommersiella lokaler till bostäder. Denna och bonusen för att planlägga för småhus är exempel på bra incitament för att kommuner ska tänka inte bara på hyresfastigheter och bostadsrätter utan även på småhus, som faktiskt efterfrågas.

Jag är även glad över att man har givit Lantmäteriet i uppdrag att ge en färdplan för att fortsätta digitalisera samhällsbyggnadsprocessen, vilket jag tror ger oanade vinster i framtiden. Det kommer inte bara att underlätta, förenkla och skynda på planprocessen, utan nya användningsområden kommer att upptäckas och nya företag växa upp.

Lantmäteriet har även fått i uppdrag att gå över till koordinatbestämda fastighetsgränser, vilket kommer att underlätta och effektivisera avstyckningsarbetet. Dessa olika saker, tillsammans med att man givit i uppdrag att se över statlig mark att avyttra för att bygga bostäder på, gör att man kommer en bit på väg.

Det har även startats en produktivitetskommission för att se över de skenande kostnaderna för bostadsbyggandet. Precis som min centerpartistiska kollega sa kan vi inte bygga bostäder som är alldeles för dyra för att man ska kunna bo i dem. Något måste göras åt detta faktum att vi bygger bostäder som är alldeles för dyra och att priserna ökar långt över löneökningarna, vilket betyder att vi får bostäder som ingen kan bo i, som ingen kan hyra och som ingen kan äga.

Men räcker detta? Självklart inte! Mer press måste sättas på kommunerna när det gäller marktillgång och hur processen fungerar. Det är helt orimligt att man som anmälare i början av processen inte vet vad som förväntas av en eller vilken tid som kommer att tas i anspråk för hela processen tills man kan börja bygga sitt hus.

Det är även helt otillfredsställande att man som medborgare i en kommun får betala cirka 5 000 kronor i avgift och i en annan kommun 25 000 kronor i avgift för en service som är precis likadan. En mer transparent taxa som är mer kopplad till den faktiska kostnaden kanske vore ett steg i rätt riktning, så att kommunerna inte kan lägga in precis vad som helst i en bygglovstaxa.

Vi måste även låta länsstyrelserna mer frimodigt arbeta med kommunerna för att hitta lämpliga platser att bygga på samt se till att man planerar och bygger utifrån de behov som finns i en region eller kommun. Länsstyrelserna är vår part som kan hjälpa till att se till att regionerna faktiskt planerar utifrån det behov som finns.

Kort sagt har vi tyvärr på nationell nivå alltför länge lagt oss i pausläge och inte tagit tag i de strukturella problem som finns på bostadsmarknaden, både stora och små. Men det är dags att våga tro att det går att förändra och att vi får en bättre framtid.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-10
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 10, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Klimatfrågor i planeringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 11 och 12.
      • Reservation 1 (MP)
    2. Hantering av dagvatten

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:903 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9 och

      2023/24:1521 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13.
      • Reservation 2 (MP)
    3. Fysisk aktivitet i planeringen

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:905 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.
      • Reservation 3 (MP)
    4. Levande stadskärnor

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1384 av Christian Carlsson (KD) och

      2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 44.
      • Reservation 4 (MP)
    5. Återbruk av byggnader och material

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 4, 6 och 8 samt

      2023/24:1219 av Stina Larsson (C).
      • Reservation 5 (MP)
    6. Frågor om rivning av byggnader

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 9-11, 26-29, 32, 34 och 36.
      • Reservation 6 (MP)
    7. Vattenförbrukning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1521 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 14, 15 och 17.
      • Reservation 7 (MP)
    8. Klimatdeklaration för byggnader och gränsvärden för klimatutsläpp

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:901 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 30 och 31 samt

      2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 32.
      • Reservation 8 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD63009
      M59009
      C21003
      V21003
      KD14005
      MP01305
      L14002
      -2000
      Totalt28613050
      Ledamöternas röster
    9. Bygglov för laddinfrastruktur

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2274 av Kristina Axén Olin m.fl. (M).
    10. Säkerhetskrav för hissar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1841 av Carita Boulwén (SD).
    11. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.