Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Betänkande 2023/24:KU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 mars 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor(pdf, 404 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:9 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut

Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9)

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-15
Justering: 2024-02-29
Trycklov: 2024-02-29
Reservationer: 5
Betänkande 2023/24:KU9

Alla beredningar i utskottet

2024-01-30, 2024-02-15

Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihet och om massmediefrågor (KU9)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Utskottet hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag, begränsning av sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter, språkbruket i radio och tv samt reklam riktad mot barn.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-19
Debatt i kammaren: 2024-03-20
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KU9, Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Debatt om förslag 2023/24:KU9

Webb-tv: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Susanne Nordström (M)
Anf. 113 Susanne Nordström (M)

Fru talman! I dag debatterar vi KU:s betänkande nummer 9 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Hur ter sig då den perfekta demokratin? Ja, det kan man verkligen fråga sig i dessa tider. Jag tänker på det som skaver, exempelvis när man argumenterar och ger sig på en person och dennes ibland påhittade etiketter eller tillkortakommanden i stället för att rikta sig mot själva sakfrågan. Det tycker jag är fegt och oanständigt.

Ett annat fenomen som skaver är desinformation och påverkanskampanjer. Det behövs inte många varv på X, eller Twitter, för att inse att det där finns många konton vars enda syfte är att skapa konflikt och polarisering.

Jag tänker också på när man censurerar sig själv för att man är orolig för repressalier, som i värsta fall kan leda till att man förlorar både vänner och försörjning.

År 2013 myntade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson begreppet åsiktskorridor. Han skriver på sin blogg: "Men när åsiktskorridoren blir så smal att även många av våra mer klassiska socialdemokratiska, liberala, konservativa ställningstaganden också kan kallas samhällsfarliga eller betraktas som rejäla tankevurpor, då riskerar vi att helt missa de riktigt skruvade verklighetsuppfattningarna och de sant samhällsomstörtande idéerna."

Fru talman! Jag tror att många fler än jag känner på sig vilka frågor som kan befinna sig i Ekengrens åsiktskorridor. Frågorna varierar såklart över tid, men detta är ett intressant fenomen.

Självcensur - låt oss hålla oss kvar vid den företeelsen ett tag, för den hänger ihop lite grann med åsiktskorridoren. Jag var på ett intressant seminarium om just självcensur för ett tag sedan. Där presenterades en undersökning som gjorts som en del i en SOM-undersökning. Där visade man vilka frågor som orsakar självcensur och i vilka sammanhang.

Det framkom att självcensuren i Sverige är hög och att den utgör en svaghet i vår demokrati. Föga förvånande var det på sociala medier som förekomsten av självcensur var störst. Detta kan man läsa om i Talande tystnad? - En ESO-rapport om självcensur i Sverige.

Fru talman! Är det på internets sociala medier som de fria, demokratiska samtalen kan och ska föras? Svaret på den frågan är väl: Ja, men kanske inte bara där.

Att bekämpa desinformation och hatpropaganda är nödvändigt, men det måste ske utan att vår grundläggande rätt till yttrandefrihet offras. I stället för att förespråka censur och snabba reaktioner på innehåll som kan vara kontroversiellt eller stötande bör vi satsa på att stärka medvetenheten, kritiskt tänkande och mediekunskap bland medborgare.

Det som uttrycks på digitala plattformar känner, som vi vet, inga landsgränser.

EU har tagit flera steg för att bekämpa desinformation online. Det hände en del före 2018, men jag börjar med 2018. I april 2018 presenterade kommissionen en EU-strategi. Man samlade de stora digitala plattformsföretagen liksom reklambranschen, medier och civilsamhälle för att ta fram en uppförandekod om desinformation.

Lite senare samma år, i oktober, inrättade EU en uppförandekod om desinformation, vilken undertecknades av ett antal onlineplattformar, bland annat Facebook, Google och Twitter, som det hette då. Enligt denna uppförandekod är onlineplattformarna skyldiga att årligen rapportera om sina åtgärder i arbetet med att bekämpa desinformation.

I december fortsatte detta med ytterligare en handlingsplan för demokrati. Och i juni 2022 presenterade kommissionen en förstärkt uppförandekod.

Vi kan helt klart konstatera att våra digitala plattformar spelar en alltmer central roll i vårt informationsutbyte och i vår åsiktsbildning. EU:s förslag för att bekämpa desinformation och hatpropaganda på internet är lovvärt - absolut. Men det måste balanseras noggrant för att inte äventyra den fria åsiktsbildningen och yttrandefriheten, som är grundläggande i vårt samhälle.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta en annan fråga.

I dagens digitaliserade värld är våra personuppgifter en alltmer värdefull tillgång, och krav på skydd av den personliga integriteten växer. Det är inte rimligt att vår offentlighetsprincip används för kriminella ändamål. Kriminella drar nytta av denna öppenhet och tillgänglighet. Den öppenhet och tillgänglighet som traditionellt är till för att hämma korruption ger nu de kriminella carte blanche att botanisera på valfri internetsida för att i lugn och ro kunna planera sin nästa stöt. Offentlighetsprincipen ska användas för samhällsnyttan och inte för kriminella.

Dessa frågor engagerar. Det märks inte minst på de motioner som har skrivits. Där kan jag hålla med motionärerna.

Regeringen beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter, lagöverträdelser, adresser, civilstånd och andra uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. Det välkomnas. Detta uppdrag ska redovisas i november i år.

Kan vi stärka och skydda den personliga integriteten kommer vi även att göra det svårare för kriminella att utnyttja vår öppenhet.

Peter Hedberg (S)
Anf. 114 Peter Hedberg (S)

Fru talman! Jag tänkte börja där Susanne Nordström slutade. Jag kunde skönja ett litet hopp när hon sa: Där kan jag hålla med motionärerna. Men tyvärr kom det inget yrkande på vår reservation, så jag får själv yrka bifall till reservation nummer 4.

Precis som Susanne Nordström sa tillsatte regeringen i oktober 2023 en utredning för att se över grundlagsskyddet för nätdatabaser och söktjänster som tillhandahåller och offentliggör känsliga personuppgifter. Den ska mycket riktigt redovisa sitt uppdrag i november detta år. I vår reservation framhåller vi vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på området, eftersom vi tydligt kan se att det finns väldigt många problem med dagens ordning.

Det är orimligt - det har blivit helt orimligt - att det är så enkelt för vanliga medborgare och kriminella att i detalj kartlägga enskilda personers levnadsförhållanden. Offentlighetsprincipen är viktig för att möjliggöra ett transparent samhälle och för att man ska kunna granska makten. Men den tekniska utvecklingen har medfört oönskade effekter. Det är inte rimligt att kriminella element kan planera och genomföra rena dåd mot enskilda personer utifrån exempelvis uppgifter om fordonsinnehav. Men det är heller inte så att offentlighetsprincipen ska tjäna som ett instrument för privatpersoner att i detalj och systematiskt kartlägga andra privatpersoners liv.

EU-kommissionen har som bekant under lång tid haft synpunkter på just vår gällande ordning. Därför ser vi verkligen fram emot att regeringen kommer tillbaka med förslag på detta område. Vi var överens tidigare, men tyvärr röstades vår regerings förslag ned. Vi hoppas att vi kan få möjlighet att vara konstruktiva i den kommande processen.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga något generellt om tryck- och yttrandefriheten mot bakgrund av det senaste årets händelser. Vi har haft koranbränningar och diverse andra opinionsyttringar som har uppfattats som kontroversiella, kränkande och försvårande för svensk säkerhet. De har väckt stor uppståndelse både inrikes och utrikes. Och jag vet att det är väldigt många ledamöter i denna riksdag som har tagit emot otaliga mejl och samtal, för att inte tala om alla dessa personliga interaktioner och möten där dessa opinionsyttringar har lyfts fram.

Det är många som har uttryckt oro för Sverigebilden, vår Natoprocess och påverkan på sammanhållningen i landet. Men samtalen har också innehållit oro gällande just yttrandefriheten och eventuella begränsningar av den.

Det är kanske naturligt att de mest intensiva och engagerade diskussionerna gällande yttrandefriheten sker när något provokativt inträffar. Det är då gränserna för både vad som är lagligt och vad som är socialt accepterat prövas.

Jag har både som gymnasielärare och som politiker befunnit mig i situationer där yttrandefriheten har diskuterats, ofta just i relation till aktuella och kontroversiella situationer. Jag har ibland blivit förvånad över vad unga, och för den delen vuxna, tror är olagligt i dag men också vad de tycker borde vara olagligt.

Fördjupar man dessa samtal finner man ofta intressanta resonemang om respekt, känslor och förståelse. Jag är övertygad om att vi som politiker och förtroendevalda har ett särskilt ansvar att diskutera frågor som rör just yttrandefriheten och dess gränser, även när det handlar om svåra ämnen.

Samtalet och diskussionen om yttrandefriheten leder kanske inte alltid till att man blir överens. Men det är inte heller nödvändigt. Ibland är faktiskt det demokratiska samtalet i sig det allra viktigaste, särskilt i en tid av polarisering och enkla lösningar.

(Applåder)

Jan Riise (MP)
Anf. 115 Jan Riise (MP)

Fru talman! Jag fann till min förvåning att jag stod som nummer tre på talarlistan. Det har aldrig hänt förut för min del. Efter lite diskreta efterforskningar förstår jag att det beror på att jag för en gångs skull håller med utskottet och yrkar bifall till utskottets förslag. Någon gång är den första för allting.

Miljöpartiet har alltså inga egna reservationer eller särskilda yttranden i detta betänkande. Men icke desto mindre finns det naturligtvis gråzoner här och där, där det finns goda skäl att fortsätta diskussionerna.

Miljöpartiet vill bland annat ställa större krav på internetplattformarna, eller techjättarna om man så vill, och därmed intensifiera arbetet med att bekämpa hatbrott på nätet. De stora plattformsföretagen har utvecklats till dominerande forum för såväl monologer som dialoger och diskussioner i allehanda frågor. Inte sällan sker en hel del anonymt, vilket också har medfört att det är möjligt att utan risk för sanktioner ösa ut allehanda okvädingsord eller genomföra andra verbala angrepp.

Miljöpartiet vill liksom alla andra partier, hoppas jag, generellt motverka diskriminering, hot och hat mot förtroendevalda. Det är helt enkelt så viktigt att undanröja problem som har med diskriminering och hot att göra, eftersom det utöver allt annat i form av obehag, rädsla och därmed sämre livskvalitet också påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang.

Inom politiken hämmas särskilt kvinnors möjligheter att delta på lika villkor av risken att utsättas för kränkande behandling, hat och hot. Enligt Jämställdhetsmyndigheten riskerar alla politiker högt upp i hierarkin att utsättas för våld, men kvinnor på höga positioner är mer utsatta än män. Unga kvinnor och kvinnor som driver frågor om jämställdhet och om mäns våld mot kvinnor är särskilt utsatta för härskartekniker, nedsättande behandling och trakasserier. Samhället måste kraftsamla för att motverka detta uttryck för våld mot kvinnor. Och för att knyta ihop den säcken vill jag säga att de stora plattformsföretagen förstås är centrala aktörer i detta arbete.

Fru talman! Låt mig också säga någonting om databaser med känsliga personuppgifter. Det har debatterats i flera år, och det pågår en utredning i ämnet som ska lämna förslag i november i år, vilket tidigare talare också har tagit upp.

De databaser som det handlar om är alltså enkelt tillgängliga på nätet med omfattande och känsliga personuppgifter. Det kan vara uppgifter om förekomst i brottsregister eller om psykisk tvångsvård. Men det kan också vara mer vardagliga saker som adresser, telefonnummer, bilinnehav och andra uppgifter som många kan uppfatta som intrång i den personliga integriteten.

Den utredning som jag nyss nämnde ska alltså se över om det finns skäl att inskränka grundlagsskyddet för att publicera sådana integritetskänsliga uppgifter på internet.

Den tidigare regeringen agerade för att begränsa möjligheterna för de mest integritetskänsliga söktjänsterna. Men initiativ och förslag stoppades i riksdagen, bland annat efter uttalanden från konstitutionsutskottet. Enigheten bland riksdagens partier var helt enkelt inte tillräckligt stor.

När mediebolags hemsidor svarar på en förfrågan från mig eller någon annan, till exempel om namnet Riise förekommer på sajten, är de svar som jag får hämtade från en databas. Och det är väl egentligen ingen som ifrågasätter om det är klokt eller angeläget. Om jag eller någon fotbollsspelare med samma efternamn förekommit i tidningen är det förstås en bra service att jag kan få läsa det.

Men när andra organisationer, med så kallade utgivningsbevis för sina sajter, i princip bara tillhandahåller uppgifter som i och för sig är offentliga men som uppfattas som väldigt personliga blir det ett integritetsintrång som är både onödigt och kanske också kränkande. Dessa sajter utgör därmed allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet. Innehållet skyddas alltså av grundlag, oftast genom att dessa sajter har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.

Det är förstås rätt betänkligt, för att inte säga bisarrt eller befängt, att det ska vara möjligt att enkelt och billigt att söka efter någons eventuella lagöverträdelser eller domar, eller ännu värre att som brottsoffer veta att uppgifterna om det övergrepp som det kan ha handlat om är lätta att få fram på nätet för vem som helst.

Sverige har fått kritik av EU-kommissionen på grund av dessa webbplatser, och det handlar om ett grundlagsundantag för GDPR.

Det är min förhoppning att den pågående utredningen kommer fram till förslag till relevanta och adekvata begränsningar i fråga om att tillhandahålla känsliga uppgifter online och att vi är tillräckligt många som kan enas om dem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Victoria Tiblom (SD)
Anf. 116 Victoria Tiblom (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande KU9 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor, och jag yrkar bifall till reservation 5.

Barn och unga har ofta svårare än vuxna att sålla och vara kritiska till budskapen som de möter och kan därför anses vara extra mottagliga för reklam. Enligt radio- och tv-lagen får inte reklam i tv-sändningar, sökbar text-tv och beställ-tv syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Produktplaceringar får inte heller förekomma i tv-sändningar eller i beställ-tv-program som huvudsakligen riktar sig till barn under tolv år. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 december 2020 ska även en leverantör av en videodelningsplattform följa dessa regler. Detta gäller däremot endast för tv-sändningar från Sverige.

Den största delen av reklamen och reklambudskapen ges via alla de digitala kanaler och plattformar som barn hanterar. Många tv-kanaler använder dock plattformar som finns utomlands där mer generösa lagar gäller. I dagsläget saknas också förbud mot riktad barnreklam på internet och i digitala appar. Detta möjliggör att reklamen ändå når barn i Sverige. För att komma till rätta med denna situation och säkerställa att alla barnprogram kan ses utan risk för reklam bör vi skärpa den befintliga lagstiftningen.

I Sverige kan privatpersoner, företag och andra organisationer anmäla reklam till RO, Reklamombudsmannen. Men man kan fråga sig om RO har följt med i utvecklingen som skett under de senaste åren. I dag har de flesta barn tillgång till mobiler och plattor och exponeras på så sätt för reklam på ett helt annat sätt än tidigare.

Även om det finns en självreglering av reklam i 27 länder i Europa och en organisation som de samarbetar genom, EASA, räcker det inte för att säkerställa att reklam inte når barn. Sverige borde i EU verka för att svensk lagstiftning om reklam riktad mot barn i tv-sändningar ska utgöra en miniminivå i hela Europa.

Fru talman! De senaste åren har vi kunnat se en ökning av så kallade news avoiders, det vill säga personer som känner ett minskat förtroende för traditionella medier.

De digitala plattformarna har vuxit sig så stora att de nu utgör den viktigaste arenan för det demokratiska samtalet och åsiktsbildningen.

Trots detta är skyddet för yttrande, åsikts- och informationsfriheten mycket svagt. Framför allt är transparensen dålig, och den enskilde är i praktiken rättslös eftersom denne kan stängas av eller blockeras utan förvarning eller möjlighet till överklagande. Det är oroande att privata företag på vaga grunder kan ta bort opinionsbildares möjligheter att nå ut med sitt budskap.

De största medieplattformarna utgörs i dag av techjättar från främst Kina och USA. Dessa aktörer har fått omfattande möjligheter att påverka informationsspridningen i Sverige. Flera inflytelserika debattörer och politiker, men även vanliga medborgare, har tystats på dessa plattformar i sociala medier genom att de fått sina konton avstängda, oftast på godtyckliga grunder.

Fru talman! Motionärerna bakom motionerna Yttrandefrihet på internet och Mediefrågor efterlyser ett tillkännagivande om att det på sociala medieplattformar bör vara otillåtet att avtala bort en viss inriktning av åsiktsbildning. Motionärerna efterfrågar vidare ett tillkännagivande om att algoritmer inte bör få premiera eller missgynna vissa åsiktsriktningar eller partier. Inget innehåll på dessa plattformar bör få raderas, modereras eller förfördelas utifrån politisk eller filosofisk åskådning. Det är viktigt att medierapporteringen är mångfasetterad, nyanserad och saklig.

Nätplattformarna behöver lyda under principen om kontraheringsplikt, vilket juridiskt innebär ett förbud mot att neka avtal eller utföra en prestation utan saklig grund. Utgångspunkten bör vara att endast innehåll som är olagligt enligt svensk lag ska få censureras och att godtycklig avstängning eller begränsning av användarkonton bör förbjudas. Svensk domstol bör i en omfattning som säkrar att plattformarna upprätthåller lagen kunna pröva fall där kontohavaren fått sitt konto avstängt eller fått kontots innehåll modererat. I fall där en mediaplattform vidtagit åtgärder som en domstol senare bedömer som olagliga bör det finnas möjlighet till sanktioner och skadestånd.

Malin Danielsson (L)
Anf. 117 Malin Danielsson (L)

Fru talman! De senaste åren har vår yttrandefrihet debatterats flitigt. Var ska egentligen gränsen gå? Följande brukar tillskrivas Voltaires tankar om yttrandefrihet: Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det. Står vi fortsatt bakom det? För många svenskar har svaret genom tiderna varit ett rungande ja. När hotnivån höjdes i svallvågorna av LVU-kampanjen och koranbränningarna var svaret dock inte lika självklart som tidigare, även om vi med tiden sett att kraven på att begränsa yttrandefriheten minskat i takt med att situationen inte upplevts som lika akut.

Detta är en av anledningarna till att det är viktigt att begränsningar i yttrandefrihet övervägs väldigt noggrant och att det krävs breda majoriteter när vi gör förändringar. Inskränkningar i yttrandefriheten ska inte göras lättvindigt eller i akuta lägen.

En annan fråga som utmanar yttrandefriheten är den ökande mängd desinformation vi ser i samhället. Desinformation är inget nytt. Det som är nytt är mängden desinformation, att den kan nå dig genom din mobil dygnet runt och att algoritmer styr vilka flöden du tar del av.

Desinformation som sprids snabbt kan få väldigt stor påverkan. Europaparlamentets talman Roberta Metsola besökte Sverige häromdagen och tog bland annat upp att man redan nu ser ryska påverkansförsök inför parlamentsvalet i vår. Desinformation fick det brittiska kungahuset att häromdagen gå ut och dementera att den brittiska kungen är död. Det finns också exempel på att desinformation har lett till att börsen har hickat till och fått ekonomisk påverkan.

Det sker nu arbete på EU-nivå för att stävja desinformation och öka transparensen, inte minst på våra plattformar. Det är viktigt, för dessa frågor behöver lösas gemensamt med den styrka som unionen besitter. Detta är inte en fråga som ett enskilt land kan lösa.

Fru talman! Slutligen vill jag särskilt lyfta upp den del i utskottets ställningstagande som gäller det frivilliga grundlagsskyddet för databaser.

Redan när detta infördes varnade konstitutionsutskottet för att det skulle uppstå konflikter med skyddet för den personliga integriteten och att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister. Utskottet framhöll att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser med mera utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet och att det är viktigt att grundlagarnas tillämpningsområde är tydligt avgränsat.

Fru talman! Utvecklingen har tyvärr gått i den riktning som utskottet befarade. Den digitala utvecklingen har gjort att det man tidigare behövde höra av sig till en myndighet för att få nu finns ett par knapptryck bort via en enkel sökning på nätet. Dessutom får man ofta mer information i sökresultatet än man har efterfrågat. Uppgifter från dessa databaser har även fått helt nya användningsområden, vilket får stora konsekvenser för människors integritet. Inte minst ser vi detta i den ökande mängden äldrebedrägerier.

Här har vi ett stort ansvar att hitta en bättre balans mellan å ena sidan offentlighetsprincipen och yttrandefriheten och å andra sidan rätten till privatliv och personlig integritet. Jag har höga förväntningar på den utredning som regeringen nu har tillsatt, som är mycket välkommen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Malin Björk (C)
Anf. 118 Malin Björk (C)

Fru talman! Yttrandefriheten är en grundläggande fri- och rättighet och utgör en av demokratins hörnstenar. Rätten för var och en att uttrycka sin åsikt gäller i förhållande till det allmänna - till staten. Vi som lagstiftare kan begränsa denna frihet endast under vissa förutsättningar och för ett syfte som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle.

Det fria ordet och en fri press är förutsättningar för en vital demokrati. I ett historiskt perspektiv har vi sett att ett samhälle där fri press frodats har lett till ökat inflytande för samtliga medborgare. En fri press är även en förutsättning för att makthavare ska kunna hållas ansvariga för sina beslut och förehavanden. Att värna det fria ordet, allas vår yttrandefrihet och fria medier är därför helt centralt för att slå vakt om vår demokrati.

Med det sagt får vi inte vara naiva och heller inte trampa snett när vi pratar om yttrandefrihet och vari denna frihet består - särskilt inte i dagens medielandskap, där den yngre generationen knappast har morgontidningen och kvällens nyhetssändning på tv som primära källor till information. I stället är det de sociala medieplattformarna, såsom Instagram, Youtube och Tiktok, som dominerar stort när det gäller de yngres medievanor. Detta är plattformar och informationskanaler som ligger helt utanför det kontrollsystem för medier som vi här i Sverige historiskt sett har lutat oss mot för att försäkra oss om att medierapporteringen är saklig och objektiv och att en ansvarig utgivare kan ställas till svars för eventuella övertramp.

Fru talman! I går lyssnade jag till Magnus Hjort, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar. Detta är en myndighet som uppenbarligen kommer att ha allt brådare dagar under våren i takt med att dagen för valet till Europaparlamentet, den 9 juni, närmar sig. När valdagen kryper närmare kommer försöken att påverka valets utgång att öka. Det gäller inte bara försök till påverkan från oss som sitter här i salen och från våra partikollegor under kampanjer såväl på gator och torg som i sociala medier. Liksom andra EU-medborgare kommer vi att bli utsatta för en helt annan sorts påverkan i detta EU-val, nämligen påverkansoperationer från främmande makt - företrädesvis med rysk avsändare.

Ryssland arbetar oerhört aktivt för att sprida desinformation och påverka utgången av det stundande EU-valet. Ryssland kommer, framför allt via olika plattformar och sociala medier, att spä på polariseringen och öka konfliktnivån i olika frågor som är aktuella i EU-valet. Ryssland kommer via dessa kanaler att sprida falska uppgifter och narrativ, bland annat om Ukraina och Zelenskyj, i syfte att minska vårt engagemang för det krig som pågår alldeles nära oss och försvaga EU:s vilja att fortsätta stödja Ukraina.

Fru talman! Som jag redan varit inne på har vi i dag en helt annan medial arena än för bara tjugotalet år sedan. Den digitala utvecklingen som skett sedan dess har förändrat medielandskapet i grunden, och det har fört med sig det goda att vi getts nya möjligheter att göra våra röster hörda och ta del av andras yttranden.

Men denna utveckling har även inneburit andra möjligheter för illasinnade aktörer att nå fram till var och en av oss när vi skrollar på mobilen på bussresan hem eller surfar på datorn hemma vid köksbordet. I de flöden vi tar del av kommer det garanterat att dyka upp någon form av falsk nyhet, desinformation, ja, även ren propaganda. Sådant pumpas nämligen in i systemet, inte sällan snyggt paketerat, från såväl auktoritära stater som terroristorganisationer. Denna desinformation och propaganda är allt annat än lätt att genomskåda. Som generaldirektör Magnus Hjort påpekade i går i sin föredragning behöver vi folkbildande insatser på detta område för att inför EU-valet öka allas vår medvetenhet om risken för att ta del av och sprida felaktig information och ren desinformation.

Herr talman! Den yttrandefrihet som vi ska slå vakt om och som värnas i våra grundlagar handlar om relationen mellan individ och stat. Men de stora sociala medieplattformarna är privata aktörer, och min rätt att uttrycka en åsikt innebär inte automatiskt att dessa plattformar är skyldiga att sprida just min åsikt. För det demokratiska samtalet är det oerhört viktigt att de globala plattformsföretagen tar ansvar för vad som läggs ut på deras plattformar för att undvika att hat, hot och ren desinformation sprids och tillåts florera där.

Centerpartiet välkomnar de åtgärder som har vidtagits inom ramen för EU-samarbetet på detta område med bland annat uppförandekoder för nätplattformarna för att motverka desinformation, vilket ledamoten Susanne Nordström tidigare redogjorde för. Men Centerpartiet vill göra mer. Vi vill att en utredning tillsätts för att undersöka hur de globala plattformsföretagen påverkar vår demokrati och framför allt hur skyddet för vår demokrati kan stärkas i ett förändrat medielandskap där några få plattformsföretag har stor påverkan på vår åsiktsbildning. Centerpartiet anser det angeläget att se över hur skyddet kan stärkas för att möta de ökande problem som finns med desinformation, propaganda och påverkansoperationer.

Jag yrkar bifall till reservation 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-03-20
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 4, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2023/24:KU9, Beslut: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 2023/24:KU9

Webb-tv: Beslut: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1134 av Jan Ericson och Lars Beckman (båda M) yrkande 2.
    2. Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:355 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 2,

      2023/24:448 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1-11,

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 5 och

      2023/24:2626 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 13.
      • Reservation 1 (SD)
      • Reservation 2 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910015
      SD006210
      M580010
      C02103
      V18006
      KD15004
      MP15003
      L11005
      -1010
      Totalt209216356
      Ledamöternas röster
    3. Granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2466 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 4.
      • Reservation 3 (C)
    4. Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:269 av Yusuf Aydin (KD),

      2023/24:280 av David Perez (SD),

      2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 12,

      2023/24:1840 av Carita Boulwén (SD) yrkande 2,

      2023/24:2299 av Sten Bergheden (M) och

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 4 (S, V)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S091015
      SD620010
      M580010
      C21003
      V01806
      KD15004
      MP15003
      L11005
      -1100
      Totalt183110056
      Ledamöternas röster
    5. Språkbruket i radio och tv

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1764 av Michael Rubbestad (SD).
    6. Reklam riktad mot barn

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:413 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 13.
      • Reservation 5 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910015
      SD062010
      M580010
      C21003
      V18006
      KD15004
      MP15003
      L11005
      -1100
      Totalt23063056
      Ledamöternas röster
    7. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:355 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

      2023/24:1049 av Roland Utbult (KD) yrkande 3,

      2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkandena 15 och 24,

      2023/24:2589 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C),

      2023/24:2640 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 82-84,

      2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 5,

      2023/24:2669 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 166 och 168,

      2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2 och 14 samt

      2023/24:2686 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 30.