Jan Riise (MP)

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Motion till riksdagen 2024/25:3313 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:60 Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyddet för den akademiska friheten behöver stärkas i grundlag och tillkännager

Inlämnad

2025-01-22

Förslag

30

Datum

2025-01-22

Utskottsberedning

2024/25:KU25 2024/25:UbU15

Riksdagsbeslut

(30 yrkanden): 30 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3304 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:64 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga

Inlämnad

2025-01-17

Förslag

4

Datum

2025-01-17

Utskottsberedning

2024/25:JuU25

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3306 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:66 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen om hur Sverige ligger till när det gäller att nå

Inlämnad

2025-01-17

Förslag

14

Datum

2025-01-17

Utskottsberedning

2024/25:FiU17

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Interpellation 2024/25:252 Nationella minoritetsspråk och neddragningar av anslag av Eva Lindh (S) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Sámi Giellagáldu är en samnordisk språklig organisation som bland annat arbetar med språkforskning och standardisering av det samiska språket. Sámi Giellagáldu finansieras av

Inlämnad

2024-11-30

Svarsdatum

2025-01-16

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Interpellation 2024/25:169 Elförsörjningen i Halland av Aida Birinxhiku (S) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Tidigare i höst meddelade Vattenfall att det havsbaserade vindkraftsprojektet Kriegers flak utanför Trelleborg pausas. En avgörande faktor är de höga kostnaderna för anslutning till stamnätet.

Inlämnad

2024-10-29

Svarsdatum

2025-01-14

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:3293 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara en frivillig möjlighet för myndigheter, kommuner och regioner att på eget

Inlämnad

2024-12-12

Förslag

3

Datum

2024-12-12

Utskottsberedning

2024/25:JuU9

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson

Datum

2024-11-28

Motion till riksdagen 2024/25:3279 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen om hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska tidsbegränsas till ytterligare

Inlämnad

2024-11-27

Förslag

4

Datum

2024-11-27

Utskottsberedning

2024/25:JuU21

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3269 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende, utom den del som handlar om samhällsintroduktion. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2024-11-22

Förslag

2

Datum

2024-11-22

Utskottsberedning

2024/25:SfU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3268 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:29 Riksrevisionens rapport om Kriminalvårdens behandlingsverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för hur Kriminalvårdens

Inlämnad

2024-11-20

Förslag

2

Datum

2024-11-20

Utskottsberedning

2024/25:JuU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3267 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:40 Riksrevisionens rapport om SiS särskilda ungdomshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lämpligt sätt tillgängliggöra en överblick över allt som görs på området

Inlämnad

2024-11-20

Förslag

5

Datum

2024-11-20

Utskottsberedning

2024/25:SoU11

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:41 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:41 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan för ökad trygghet

Inlämnad

2024-11-08

Förslag

8

Datum

2024-11-08

Utskottsberedning

2024/25:SoU5

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3256 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:37 i den del som handlar om att Polismyndigheten ska få göra automatiserade ansikts- och fingeravtrycksjämförelser i Migrationsverkets

Inlämnad

2024-10-30

Förslag

1

Datum

2024-10-30

Utskottsberedning

2024/25:JuU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:20 Anonyma vittnen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka vittnesskyddsprogrammet och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2024-10-16

Förslag

2

Datum

2024-10-16

Utskottsberedning

2024/25:JuU6

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken bör skapa rätt förutsättningar för ett livslångt lärande för befolkningen att hantera de globala megatrenderna

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

112

Datum

2024-10-04

Utskottsberedning

2024/25:KrU1 2024/25:KrU7 2024/25:KU25 2024/25:MJU9 2024/25:SfU18 2024/25:SfU20 2024/25:SoU12 2024/25:SoU16 2024/25:TU6 2024/25:UbU1 2024/25:UbU10 2024/25:UbU11 2024/25:UbU12 2024/25:UbU13 2024/25:UbU14 2024/25:UbU15 2024/25:UbU2 2024/25:UbU3 2024/25:UbU7 2024/25:UbU8 2024/25:UbU9 2024/25:UU14

Riksdagsbeslut

(112 yrkanden): 112 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3043 av Jacob Risberg m.fl. (MP) Fred och rättvisa i Palestina Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en permanent vapenvila mellan Israel och Hamas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2024-10-04

Förslag

21

Datum

2024-10-04

Utskottsberedning

2024/25:SfU18 2024/25:SoU22 2024/25:UU15

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag