Anonyma vittnen

Betänkande 2024/25:JuU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 november 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Beslut

Anonyma vittnen tillåts (JuU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandena.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-11-14
Justering: 2024-11-21
Trycklov: 2024-11-21
Reservationer: 4
Betänkande 2024/25:JuU6

Alla beredningar i utskottet

2024-11-05, 2024-11-14

Anonyma vittnen tillåts (JuU6)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2025.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-11-25
Debatt i kammaren: 2024-11-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:JuU6, Anonyma vittnen

Debatt om förslag 2024/25:JuU6

Webb-tv: Anonyma vittnen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! När ett allvarligt brott begås och ett vittne eller vittnets anhöriga riskerar allvarliga konsekvenser till följd av ett vittnesmål finns det partier i den här församlingen som anser att det är väldigt viktigt att brottslingen får reda på namn och adress till vittnet så att det kriminella nätverk som brottslingen har bakom sig enkelt kan vidta åtgärder som leder till att vittnet tystas. Den ordningen, som har fått råda under rödgröna regeringar, har lett till att kriminella nätverk kunnat utföra mord med vetskapen att vittnen inte kommer att ställa upp.

Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet anser att det råder rimlig maktbalans i kriget mot den organiserade brottsligheten. Det ska sägas att Socialdemokraterna motarbetade förslag om anonyma vittnen i förundersökningar och i domstolar under ungefär hundra procent av sin regeringstid när de hade initiativet i svensk politik. Nu ser de ut att vända på klacken i den här frågan också. Men för den som anser att det är rimligt att utsatta vittnen ska kunna skyddas av anonymitet är det viktigt att komma ihåg att en sådan ordning endast kan komma på plats när Socialdemokraterna sitter i opposition.

Herr talman! Tack vare Sverigedemokraterna och den moderatledda regeringen inför vi nu möjligheten för utsatta vittnen att vittna anonymt.

Herr talman! Ett system med anonyma vittnen i domstol är både prövat av och tillåtet enligt Europadomstolen och finns implementerat i våra grannländer och ett antal andra europeiska länder. Sverige har hittills saknat en sådan möjlighet, trots att den grova organiserade brottsligheten utmärker sig särskilt just i Sverige. Om det är något land som skulle vara betjänt av en möjlighet att vittna anonymt är det Sverige, där vi har sett en utbredd tystnadskultur och ett dödligt våld mot vittnen och deras anhöriga.

I Sverige ville Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna redan för tio år sedan införa möjligheten att vittna anonymt i vissa fall. Med facit i hand kan man säga att det hade behövts redan då. Nu har vi i alla fall en regering på plats som vågar pröva ny mark för att få ett övertag mot den organiserade brottsligheten. Anonyma vittnen är en del i det arbetet.

Regeringen gör också andra saker som stärker skyddet för vittnen, bland annat en översyn av straffrätten och åtgärder som stärker polis och åklagares möjligheter att utreda brott. I sammanhanget vill jag även framföra att både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i flera år har efterfrågat möjligheten för vittnen att vittna anonymt. En gissning är att de under väldigt många år haft vetskap om att det finns värdefulla vittnesuppgifter som inte kommer dem till del men som hade varit av betydelse både i domstol och i förundersökningar om de hade kunnat skyddas av anonymitet.

Många medborgare som lever nära grova brott som utförs i gängrelaterad kontext vill kanske själva vittna för att sätta stopp för våldet eller önskar att andra vågade vittna. Men på grund av hotet mot dem, som de på goda grunder tror finns, förblir de tysta.

Herr talman! Jag tror att ett system med anonyma vittnen kommer att välkomnas av polis, åklagare och medborgare som vill se ett övertag mot de kriminella gängen. Jag konstaterar att de största motståndarna till offensiva förslag i kampen mot den organiserade brottsligheten givetvis är de kriminella själva - men även de rödgröna partierna i den här församlingen ansluter till det motståndet. Med det sagt yrkar jag bifall till propositionen.


Anf. 2 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! För några veckor sedan kom det nyhetsflashar i min mobil som fastnade på näthinnan. De handlade om vittnen som hotades i en pågående gängrelaterad rättegång i södra Stockholm. Det hade kastats sten mot bostäder där det fanns personer som själva saknade gängkopplingar, och det hade kommit hotfulla meddelanden.

Gängvåldet har blivit så brutalt, så gränslöst och så pass utbrett att det nästan passerar obemärkt förbi. Men sådana händelser är inte unika, utan de händer titt som tätt. Det är fruktansvärt och knappast normalt i ett civiliserat samhälle.

Det som förslaget om anonyma vittnen i grunden handlar om är möjligheten att under vissa förutsättningar - under en förundersökning eller i brottmål i domstol - vittna anonymt. Syftet är att få fler att berätta vad de vet utan att de behöver riskera hot och hämnd och att bryta tystnadskulturen genom ett starkare vittnesskydd och därigenom klara upp fler brott.

Innan jag går in på argumentationen bakom vårt ställningstagande vill jag tydliggöra att vi socialdemokrater står bakom regeringens proposition men att vi också har en följdmotion som avser utvärdering av lagen och behovet av ett starkare och bredare skydd för vittnen bortom möjligheten att vittna anonymt. Jag vill därför yrka bifall till våra reservationer, det vill säga nummer 2 och 3, då vi i de delarna tyvärr inte har fått gehör av Tidöpartierna.

Herr talman! Sverige befinner sig i en ihållande nationell kris. Vecka efter vecka vaknar vi upp till krigsliknande referat efter nattens nya skjutningar och sprängningar. Det är uppenbart att ingen regering, vare sig den förra eller den nuvarande, har lyckats vända utvecklingen. I flera avseenden går den till och med fortsatt åt fel håll. Fler oskyldiga svenskar påverkas och drabbas i sin vardag. Våldet blir allt grövre, ständigt nya gränser passeras och framför allt kryper det nedåt i åldrarna.

Bara under det senaste året har antalet barn under 15 år som är involverade i mordärenden ökat med 200 procent. Så här kan vi inte ha det. Vanligt folk är rädda för att gå till jobbet, och barn skickas iväg på morduppdrag.

Vi måste behandla situationen som den krissituation det faktiskt är. Samhället måste fortsätta att flytta fram positionerna. Detta innebär att politiken behöver fortsätta att agera med ännu mer kraft, målinriktat och snabbt.

För att bryta gängkriminalitetens grepp om samhället räcker det inte att fortsätta i samma gamla hjulspår, utan nu krävs ett helt nytt angreppssätt. Det är helt nödvändigt att fortsätta det arbete som den tidigare S-ledda regeringen påbörjade med att skärpa straffen och satsa på polisen och där den nya regeringen har tagit vid. Men ärligt talat: Det kommer inte att räcka. För att det ska få effekt måste också gängledarna, som i dag går fria, sättas dit och nyrekryteringen brytas.

Det innebär att vi måste göra sådant som inte var aktuellt tidigare. Vi behöver vara beredda att göra allt som krävs så länge det är träffsäkert och rättssäkert. Vi socialdemokrater har bland annat föreslagit en maffialag för att komma åt gängtopparna och även punktmarkering av unga på glid för att bryta nyrekryteringen.

Anonyma vittnen är ett annat exempel på ett nytt verktyg som kan behövas i verktygslådan. Faktum är att frågan utreddes redan under den förra Sledda regeringen, men utredningen avrådde från att införa anonyma vittnen då den ansåg att det var en alltför omfattande reform i förhållande till de förmodat begränsade vinsterna.

Men, som utskottet konstaterar i betänkandet: "Situationen har förvärrats avsevärt bara de senaste åren och är i dag en annan än när tidigare utredningar övervägde om ett system med anonyma vittnen borde införas." Detta har alltså Tidöpartierna skrivit under på. Dessa rader sammanfattar ganska väl socialdemokraternas ställningstagande här i dag. Situationen kräver att de brottsutredande myndigheterna förfogar över fler effektiva rättsliga redskap och metoder för att kunna komma till rätta med den allvarliga gängrelaterade brottsligheten.

Under den förra mandatperioden gick vi alltså inte vidare med ett förslag om anonyma vittnen, trots att vi utredde frågan - det första steget i lagstiftningsprocessen - utan vi valde att fokusera på annat, såsom en historisk utbyggnad av polisen.

Vi initierade den största kriminalpolitiska reformen på 60 år, om man får tro statsministern och justitieministern, med en ny förverkandelagstiftning för att kunna beslagta gängens brottsvinster. Lagen började gälla bara för någon vecka sedan. Vi utvidgade även möjligheterna till hemliga tvångsmedel och skärpte ett åttiotal straff.

Med anledning av att vi nu tar ställning för anonyma vittnen vill jag bemöta de huvudsakliga invändningarna och redogöra för vår syn på de aspekterna.

Den kanske främsta kritiken, också från Lagrådet, är att det blir en udda fågel i svensk rätt som utmanar arbetssätt och rådande principer och som därför kommer att ställa höga krav på anpassning. Så är det; det går inte att sticka under stol med. Därför är det rimligt med farhågor.

Däremot är det inte alls omöjligt att implementera anonyma vittnen på ett rättssäkert sätt. Detta har många oss närstående länder, inklusive samtliga grannländer, visat. Det är som sagt uppenbart att vi nu befinner oss i ett läge där samhället måste fortsätta att flytta fram positionerna och där politiken behöver pröva nya metoder.

I övrigt kan man säga att kritiken framför allt har vilat på två ben: oro för konsekvenserna för rättssäkerheten å ena sidan och tandlöshet och ineffektivitet å andra sidan.

Förslaget innehåller nu ett antal rättssäkerhetsgarantier, vilket är bra och något som vi socialdemokrater välkomnar. Det gäller inte minst att brist på kunskap om vittnets identitet kommer att påverka bevisvärdet. Även lämplighetsprövning och möjlighet till överklagande är viktiga rättssäkerhetsgarantier.

Kvar står vi då med risken för att det blir ett ineffektivt verktyg. Är det då värt det? Även om mycket talar för att det kan komma att användas tämligen sparsamt, vilket inte minst erfarenheterna från andra länder visar, kan det inte uteslutas att det kan komma att användas oftare i Sverige med tanke på att vi har en gängkriminalitet som sticker ut.

Åklagarmyndigheten påpekar också att även om det visar sig användas sparsamt kan det, när det väl används, vara av avgörande betydelse, inte minst för att föra förundersökningar som leder till annan fällande bevisning framåt. Det sistnämnda är kanske det allra starkaste argumentet för att införa anonyma vittnen.

Mot denna bakgrund och de olika överväganden som jag har redogjort för står vi socialdemokrater bakom regeringens förslag. Sverige befinner sig i en nationell kris, och vi måste vara beredda att pröva nya metoder. Däremot menar vi att regeringen måste ta två aspekter av denna fråga på större allvar.

Den ena är vittnesskyddet. Regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler åtgärder för ett stärkt vittnesskydd och därtill tydliggöra hur det ska garanteras att vittnens identitet inte röjs.

Den andra är att en sådan här avvikelse i svensk rättstradition naturligtvis behöver utvärderas ordentligt. Det är förvånande att regeringen inte har föreslagit detta i propositionen, men än mer anmärkningsvärt är kanske att regeringsunderlaget inte har hörsammat förslaget, när det väl lagts på bordet som ett tilläggsförslag.

Herr talman! Socialdemokraterna säger som sagt ja till införandet av anonyma vittnen. Gängkriminaliteten eskalerar och kryper allt längre ned i åldrarna. Vi är beredda att göra det som krävs för att vända utvecklingen och bryta den tystnadskultur som upprätthåller gängens våldskapital, inte minst i utsatta områden.

Samhällets insatser ska givetvis vara rättssäkra och träffsäkra, och det bedömer vi att förslaget är.

(Applåder)


Anf. 3 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Som Winnerbäck sjunger i Söndermarken var det en tisdag i oktober, strax innan det mörknade, som omvärlden meddelades att Socialdemokraterna i ännu en politisk fråga har vänt 180 grader och därmed sagt ja till anonyma vittnen.

Det är i sig inget märkligt att som politiker eller politiskt parti omvärdera ställningstaganden - det gör man emellanåt. Men Socialdemokraternas hantering av frågan om anonyma vittnen lämnar en del frågetecken såväl för mig som för många andra.

Moderaterna var emot anonyma vittnen. De hade frågan uppe på sin stämma hösten 2017. Deras partistyrelse ville ändra inriktning i frågan, men den dåvarande partisekreteraren Gunnar Strömmer var emot, liksom den dåvarande MUF-ordföranden Benjamin Dousa. De har haft en debatt där de har stött och blött argument, omvärderat och tagit ställning. Som utomstående har man kunnat följa processen och se omdaningen.

Socialdemokraterna motsatte sig detta å det kraftigaste under åtta år i regeringsställning. Teresa Carvalhos företrädares företrädare, som var justitieminister, var kanske ännu mer övertygad än vad jag var i sitt motstånd mot detta. Det var ju ett tillkännagivande från utskottet som tvingade den dåvarande S-MP-regeringen att utreda det.

Herr talman! Socialdemokraterna pratar om krisinsikt, men jag tycker att det verkar mer som att man har panik och som att man bara följer efter Moderaterna och inte gör någon självständig analys. Hade man inte krisinsikt 2016, 2019 eller 2023?


Anf. 4 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Jag tackar Rasmus Ling för frågan.

Jag kan försäkra Rasmus Ling att vi har haft en debatt om det här förslaget i vårt parti. Vi har en riksdagsgrupp som tar ställning till de förslag som läggs på riksdagens bord. Givetvis har vi haft diskussioner och vridit och vänt på den här frågan.

Vi kan ju inte besluta att regeringen ska vänta med sitt lagförslag för att vi har vår kongress senare i vår. Det hade kanske varit det allra bästa för oss - för att få ett ännu starkare mandat att säga ja till förslaget - men nu ligger ju förslaget på bordet. Omröstningen i riksdagen äger rum i morgon, och denna debatt hålls i dag - vi kan inte vänta med ställningstaganden.

Vi har vridit och vänt på frågan och kommit fram till att skälen att säga ja i dag överväger skälen att säga nej. Vi lät som sagt utreda denna fråga redan under vår tid vid regeringsmakten, och den utredningen avrådde från att införa anonyma vittnen. Det var också därför vi valde att inte gå vidare med ett lagförslag. Vi valde i stället att fokusera på annat, som att skärpa en lång rad straff och satsa historiskt mycket på polisen. Vi initierade också förverkandelagstiftningen för att polisen ska ha möjlighet att beslagta gängens brottsvinster.

Men nu finns ju ett lagförslag på bordet, och vi har tagit ställning till om vi ska säga ja eller nej till det. Det handlar alltså inte om huruvida det ska läggas lagstiftningskapacitet på att ta fram ett lagförslag, för det har redan gjorts. Med tanke på att förslaget nu är utformat på ett sätt som gör det rättssäkert är vi trygga med att säga ja.

Läget förordar att politiken gör mer för att trycka tillbaka gängkriminaliteten. Det är inte enbart detta som kommer att vara lösningen, utan det är en pusselbit bland väldigt många.


Anf. 5 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag fick inget svar på frågan om huruvida det saknades krisinsikt 2016, 2019 eller fram till september eller oktober 2024.

Jag förväntar mig inte att regeringen ska anpassa sig till vare sig Socialdemokraternas eller andra partiers kongresser. Det finurliga är att partier har sådana lite då och då, så man hade kunnat ta ställning till detta 2016, 2019 eller 2022, som väl var det senaste tillfället.

Det är ett väldigt beklagligt faktum, herr talman, att situationen för vittnen har varit katastrofal under lång tid. Många är, på goda grunder, rädda för att vittna. Det ska vi ta på allra största allvar. Jag delar helt Teresa Carvalhos uppfattning att betydligt mer måste göras för att stärka vittnesskyddet och att fler åtgärder måste vidtas för att förbättra det. Här gjordes saker under tidigare mandatperioder - bland annat infördes möjligheten att vittna på distans. Mer behöver dock göras.

Att införa ett system med anonyma vittnen kommer dock inte att bidra till en lösning eller en förbättring. De farhågor som Socialdemokraterna lyfter fram i sin följdmotion, som Teresa Carvalho nämnde lite kort, är värda att ta på betydligt större allvar än vad Socialdemokraterna gör.

En aspekt som har tagits upp alldeles för lite i detta sammanhang är vad som händer i de fall då en domstol har sagt att ett vittne får vara anonymt men identiteten av en eller annan anledning blir röjd. Var ska ansvaret ligga från statens sida - gällande röjandet - om staten har garanterat anonymitet men anonymiteten röjs och det sedan händer någonting med personen i fråga? Jag tycker att man borde belysa det mer än vad man har gjort.


Anf. 6 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! När det gäller det sista instämmer jag naturligtvis med Rasmus Ling och konstaterar att detta är någonting som vi har motionerat om med anledning av den proposition som regeringen lägger fram. Jag kan bara beklaga att regeringen inte har stämt in i de tilläggsförslag som vi har lagt fram vad gäller ett stärkt vittnesskydd och att utvärdera den här lagen. Det borde ju vara tämligen okontroversiellt att utvärdera lagen om man nu är så säker som Tidöpartierna verkar vara i denna fråga. Jag tycker att det är synd att man inte tillmötesgår våra följdförslag.

Vad gäller frågan om krisinsikt tänker jag att det kanske är just krisinsikt här och nu som är det mest relevanta för dem som lyssnar på denna debatt. Vad är de olika partierna beredda att göra för att trycka tillbaka gängkriminaliteten? Det är klart att man kan resonera om vilken ställning olika partier tog 2016, 2019 eller vilka årtal det nu var som nämndes här. Det är också mycket möjligt att vi borde ha landat där tidigare. Jag kan dock konstatera, precis som utskottet har konstaterat i betänkandet, att utvecklingen har varit ganska dramatisk sedan dess. Det råder en värre situation i dag, inte minst sett till det faktum att det är så många barn i vårt land som dras in i en väldigt grov och allvarlig kriminalitet. Det går åt fel håll.

Nu gäller det för alla partier att komma till krisinsikt och vara beredda att göra sådant de tidigare inte trodde att de skulle vara beredda att göra. För vår del har detta lett fram till att vi har tagit ställning för att införa anonyma vittnen, inte för att vi tror att detta är den magiska lösningen på de gigantiska problemen i Sverige utan för att det kanske kan hjälpa till i några fall. Kanske kan det också, tillsammans med väldigt många andra reformer, hjälpa till att mota tillbaka den organiserade brottsligheten.


Anf. 7 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Även om jag inte delar åsikt med Rasmus Ling i frågan håller jag med om analysen av Socialdemokraternas svajiga hållning till väldigt många frågor inom kriminalpolitiken. Jag frågar mig också var krisinsikten fanns 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020 och så vidare. Den här frågan har ju debatterats. Jag har haft åtskilliga debatter med Morgan Johansson, som var Socialdemokraternas justitieminister under åtta år, och har mött ett kompakt motstånd inte bara i denna fråga utan även i många andra. Det har funnits ett kompakt motstånd mot anonyma vittnen i domstol.

Är det en slump att Socialdemokraterna nu, när man sitter i opposition och dessa förslag ändå har tillräckligt stöd för att gå igenom i riksdagen, omvärderar sin egen politik och ger ett annat sken utåt? Jag tror inte att det är en slump, utan jag tror att det handlar om en välkalkylerad analys. Man vill i opinionen inte vara motståndare till offensiva förslag för att komma åt ett väldigt allvarligt samhällsproblem i frågor där Sverigedemokraterna och Moderaterna har hög trovärdighet. Man vill inte vara i opposition mot den typen av politik, för det skulle vara dålig optik för Socialdemokraterna. Där har vi nog anledningen till att man svänger i fråga efter fråga.

Nu har man svängt i fråga om RICO-lagar. Man har svängt i fråga om förvaringsstraff, eller säkerhetsstraff. Man har svängt i fråga om anonyma vittnen. Man har svängt i fråga efter fråga som Sverigedemokraterna och andra partier har drivit i opposition mot en rödgrön regering som har varit emot dessa förslag. Anser Teresa Carvalho att Morgan Johansson har varit en tillgång eller en belastning för svensk kriminalpolitik? Under åtta år var man ju emot allting som man nu säger sig vara för.


Anf. 8 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Politik är inte något statiskt. Det vore märkligt om politiken inte förmådde att utvecklas i takt med samhället. Sverige befinner sig en nationell kris när det gäller gängkriminaliteten. I flera avseenden går det till och med åt fel håll. Läget kräver att vi gör väldigt mycket mer och att politiken tar sitt ansvar genom att agera resolut och våga ta till nya verktyg.

Vi socialdemokrater har omvärderat denna fråga och vill införa anonyma vittnen eftersom vi ser att det är akut att bryta tystnadskulturen som upprätthåller gängens vålds- och skrämselkapital, inte minst i utsatta områden. Vi förväntar oss att andra partier på samma sätt klarar av att omvärdera tidigare ställningstaganden och att till exempel Tidöpartierna klarar av att lyfta blicken från det två år gamla Tidöavtalet och göra allt som krävs, också sådant som inte står där, till exempel att införa en svensk maffialag, punktmarkera varenda unge på glid in i grov kriminalitet och att dra i nödbromsen och sätta stopp för HVB-haveriet så att vi slipper fler rapporter om barn som rekryteras till morduppdrag på HVB-hem som drivs av gängkriminella.

Jag måste också säga att i en nationell kris borde det uppfattas som en styrka med en bred uppslutning bakom nya verktyg, och det borde finnas litet utrymme för tjafs. Men här har Adam Marttinen på bara några sekunder lyckats göra denna fråga till ett politiskt spel och tjafsande om vem som tar vem. Jag tycker att det är att förringa allvaret i denna situation, och jag är säker på att de som lyssnar på debatten är betydligt mer intresserade av att höra vad de olika partierna vill göra för att bryta utvecklingen och vända samhällsproblemen.


Anf. 9 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Det tillhör min demokratiska plikt att synliggöra vilka politiska alternativ som finns, inte i det skådespel vi ser från Socialdemokraterna utan i verkligheten. Det krävs en moderatledd regering med stöd av Sverigedemokraterna för att få anonyma vittnen, säkerhetsstraff och RICO-lagar på plats. Det påstås i debatten att vi inte ska införa RICO-lagar, men i Tidöavtalet står det om deltagande i kriminell organisering, vilket är en del av RICO-lagarna. Kronvittnen har vi redan på plats. Alltså har Socialdemokraterna inte så mycket mer att tillföra.

Det är som sagt en viktig demokratisk upplysning att det vi får höra från Socialdemokraterna i opposition inte har varit verklighet under alla deras år i regering. Då har det funnits ett kompakt motstånd mot just de förslag de nu säger sig vara för. Vad händer om man försöker skaffa sig politisk trovärdighet i dessa frågor och, gud förbjude, vinner valet och sätter sig i knät på Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet som är emot? Vad händer då med dessa sakfrågor? Det är viktigt för väljarna att veta att Socialdemokraterna viker sig väldigt lätt för det motstånd som finns i deras regeringsunderlag, och då får vi ingen handlingskraft från Socialdemokraterna i praktiken. Detta har vi också sett prov på i verkligheten. Vi vet vad vi har fått och vad vi kan förvänta oss av Socialdemokraterna. Men när Sverige fick en ny regering på plats, då började det hända saker i kriminalpolitiken.


Anf. 10 Teresa Carvalho (S)

Herr talman! Adam Marttinen verkar som sagt mer intresserad av att blåsa upp en icke-existerande konflikt i en fråga där vi är överens och göra detta till ett tjafs om vem som ska ta vem. Det är mycket möjligt att Sverigedemokraterna redan har bestämt sig för att fortsätta att samarbeta med Moderaterna och Liberalerna efter nästa val, men vi socialdemokrater hade faktiskt tänkt låta väljarna säga sitt först. Jag företräder Socialdemokraterna, inte något på förhand avgjort regeringsalternativ. Jag företräder vår hållning i denna fråga här i dag, och vi säger alltså ja till att införa anonyma vittnen. Men nu verkar det nästan som att Adam Marttinen inte vill ha en bred uppslutning kring nya verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Varför har vi omvärderat vårt ställningstagande i denna fråga? Under vår regeringstid utreddes frågan, och utredningen avrådde från att gå vidare med ett lagförslag. Då valde vi att fokusera lagstiftningsresurserna på annat, som att skärpa ett åttiotal straff, ta fram förverkandelagen, som ger polisen möjlighet att beslagta gängens brottsvinster, och en rad andra saker.

Men sedan dess har det hänt en del. För det första har krisen förvärrats, vilket Sverigedemokraterna själva skrivit under på i utskottets betänkande. Bara det senaste året, alltså under tiden Sverigedemokraterna har varit ett stödparti till regeringen, har antalet barn involverade i mordärenden ökat med 200 procent. För det andra har förslaget omformulerats till att också innehålla ett antal rättssäkerhetsgarantier, vilket gör det möjligt för oss att säga ja till förslaget. Det är inte konstigare än så, Adam Marttinen.


Anf. 11 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Läget när det gäller den organiserade brottsligheten i Sverige är fortsatt allvarligt. Brottsligheten är systemhotande och undergräver och hotar vårt fria och öppna samhälle. De mest uppenbara och synliga uttrycken för denna brottslighet, alltså den våldsspiral vi ser med skjutningar och sprängningar på en nivå som är helt utan samtida paralleller i länder vi normalt sett jämför oss med, visar på de kriminella gängens hänsynslöshet.

Vi har en brottslighet som äter sig in i samhällskroppen och tjänar pengar på alltifrån narkotika till bedrägerier. Kriminella infiltrerar statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, politiska partier och privata företag. De kriminella gängen tystar vittnen med sitt våldskapital, vilket gör att många brottsutredningar som rör de kriminella nätverken blir svåra att ro i land.

För att trycka tillbaka denna brottslighet lägger regeringen nu om kriminalpolitiken, och Tidöavtalet innehåller en stor mängd offensiva och mönsterbrytande åtgärder. Det handlar om att slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga. Vi har nu en regering som inte bara har viljan utan också den kompetens och den handlingskraft som krävs för att omsätta ord till handling.

Det finns inte ett svar eller en enskild reform som på egen hand kommer att vända utvecklingen, utan det är ett långsiktigt och metodiskt arbete som krävs. Regeringen Kristersson har under de drygt två åren sedan den tillträdde lagt fram en lång rad reformer som steg för steg gör Sverige tryggare. När riksdagen senare i eftermiddag ska besluta om regeringens proposition om anonyma vittnen kommer vi att ta ytterligare ett viktigt steg för att göra det svårare att vara kriminell i Sverige.

Herr talman! I propositionen om anonyma vittnen föreslås att ett vittne ska få lämna uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet. Det brott som vittnet ska höras om ska antingen ha ett minimistraff om två års fängelse eller ett bedömt straffvärde om minst två års fängelse. Skälen för att höra ett vittne anonymt måste också uppväga de svårigheter det innebär för en misstänkts eller tilltalads möjlighet att förbereda och utföra sitt försvar. Därtill ska andra åtgärder för att skydda vittnet vara otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra, och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt.

Möjligheten att höra ett vittne anonymt ska alltså utgöra undantagsfall. Men det är också viktigt att regleringen utformas på ett sådant sätt att den kan användas i de fall åklagare bedömer det som nödvändigt. En åklagare, misstänkt eller tilltalad som vill åberopa ett anonymt vittnesmål ska ansöka om det vid tingsrätten, som fattar beslut i frågan.

Ett vittne ska kunna höras anonymt både under förundersökning och i domstol.

Det anonyma vittnesmålet kan beroende på när under rättsprocessen det genomförs ha olika syften. Åklagarmyndigheten framhåller exempelvis betydelsen av att kunna höra ett vittne anonymt under förundersökningen för att föra utredningen framåt. Men det måste vara möjligt att ett vittne som har hörts anonymt i förundersökningen också ska kunna åberopas i en rättegång. Det är därför inte lämpligt att begränsa möjligheten att lämna anonyma vittnesmål till att endast gälla under förundersökningen.

Regleringen av anonyma vittnen föreslås också innehålla flera rättssäkerhetsgarantier: Rätten som dömer i målet ska inte ha kännedom om det anonyma vittnets identitet - alltså ha samma kännedom om vittnet som den misstänkte - ett offentligt ombud ska förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet, och domstolens beslut ska vara möjligt att överklaga. Ett centralt moment i rättssäkerhetsgarantin är också att domstolens fria bevisvärdering av ett anonymt vittnesmål kommer att göras med utgångspunkt i att uppgifterna lämnas anonymt.

Låt mig också, herr talman, ta tillfället i akt att kommentera de reservationer som finns i ärendet. Det finns en reservation från S om att en grundlig utvärdering bör göras inom erforderlig tid. I den delen har vi i grund och botten inte någon annan uppfattning än Socialdemokraterna. Men med tanke på att regeringen i propositionen har gett uttryck för att det finns skäl att följa upp lagen och dess tillämpning efter att den har varit i kraft en tid menar vi att det saknas skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande om det till regeringen.

Det finns också två oliklydande reservationer från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet respektive Socialdemokraterna om att utveckla vittnesskyddet. Här redogörs det i betänkandet för den utredning som kom 2021 där man hade tittat på behovet av att utveckla vittnesskyddet.

Utredningen fann inte att det fanns skäl att ändra lagstiftningen som reglerar Polismyndighetens personsäkerhetsarbete. Utredningen konstaterade att verksamheten i nuläget är relativt oreglerad, vilket gör det möjligt att anpassa skyddsåtgärderna till olika typer av situationer.

Det innebär inte att ingenting görs. Polismyndigheten arbetar för egen del med att stärka brottsoffer- och personsäkerhetsarbetet, bland annat genom att revidera och fullt ut implementera de riktlinjer och det metodstöd som finns för verksamheten.

Regeringen avser också att återkomma till riksdag med en proposition om en effektivare kontaktförbudslagstiftning. I utredningen som ligger till grund för den kommande propositionen föreslås att kontaktförbud, med eller utan villkor om elektronisk övervakning, ska kunna användas som ett skydd i en rättsprocess där målsäganden, vittnen eller andra förhörspersoner riskerar att hotas eller utsättas för våld.

Med anledning av det arbete som pågår och att det redan finns flera ej slutbehandlade tillkännagivanden om stärkt vittnesskydd saknas det även här skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen.

Slutligen kan jag konstatera att det rödgröna regeringsalternativet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet står djupt splittrade i frågan om behovet av att införa möjligheten att höra vittnen anonymt.

Vi har noterat att Socialdemokraterna har ambitionen att lägga sig så nära regeringen som möjligt när det kommer till frågor om lag och ordning. Det är naturligtvis ett välkommet uppvaknande. Men jag noterar dock att kamraterna i den rödgröna oppositionen röstar nej till många av de mönsterbrytande reformer som regeringen lägger fram.

Risken är därför att svensk kriminalpolitik med en framtida rödgrön regering åter skulle präglas av den handlingsförlamning som vi minns från föregående mandatperioder med socialdemokratiskt regeringsinnehav.

Herr talman! De kriminella gängen hotar och tystar vittnen. Att tystnadskulturen kan brytas och skyddet för vittnen stärkas är avgörande för tilliten till vår rättsordning. Möjligheten att höra vittnen anonymt är avgränsad och ska användas i undantagsfall. Men möjligheten kan komma att bli avgörande för att nå framgång i kampen mot den grova organiserade brottsligheten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Kärrholm (M).


Anf. 12 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Sverige har i dag en grov organiserad brottslighet på frammarsch, med dödliga skjutningar och sprängningar som de värsta av följder. Vi behöver från det offentligas sida agera kraftfullt. Centerpartiet har varit för i stort sett alla effektiva verktyg som löser de problemen.

När det gäller den lagstiftning som vi diskuterar i dag säger regeringen själv att den inte kommer att få användas av gängkriminella eller närstående till dessa vare sig för åtal eller för målsägande. Därmed kan vi konstatera att lagen inte kan förväntas bryta den tystnadskultur som vi ser inom de kriminella gängen.

Vidare bedöms lagen inte komma att användas särskilt ofta, utan i mycket få fall, och då med ett mycket lågt bevisvärde - om ens något. Det kommer inte att betyda något för målens utgång. Det gör i sig värdefulla vittnen till nästan värdelösa vittnen.

Däremot kommer lagen att skapa en stor förväntan hos många att få vittna anonymt. Deras besvikelse kommer rättsväsendet sedan att få hantera. Risken är då att vi får färre som väljer att vittna än före införandet av lagen. Jag skulle vilja höra hur ledamoten ser på riskerna och hur man har beaktat dem.


Anf. 13 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Det är helt korrekt att systemet med anonyma vittnen kommer att användas i förhållandevis få fall. Men vi ser också hur de kriminella gängen med sitt våldskapital tystar vittnen.

Det gäller inte bara andra gängkriminella, utan vanliga, hederliga medborgare. I stadsdelar där de kriminella gängen dominerar skräms vittnen från att medverka i rättsprocesser. Kan detta system i vissa fall leda till att vittnen vågar lämna viktiga uppgifter som kan föra rättsprocesser framåt menar vi att det är ett viktigt bidrag.

Min fråga till ledamoten Liljeberg är: Hur ser Centerpartiet på möjligheter till anonyma vittnesmål i förundersökningar och den möjlighet som det kan innebära, vilket också Åklagarmyndigheten pekar på, att föra utredningar framåt, vilket i sin tur kan leda till ytterligare bevisning som kan användas i rättegången?


Anf. 14 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Det är vanligt att anonyma tips förekommer i väldigt många förundersökningar. Det är en viktig del av dem. Men detta förslag kommer att göra väldigt viktiga vittnen som är värdefulla, som till exempel tillfällighetsvittnen, värdelösa.

De kommer inte alls att ha en avgörande effekt, så som ledamoten säger. De är viktiga för att utreda brott. Men de kommer med sin anonymitet inte att få den vikt som de behöver. De kommer inte att kunna användas som det verktyg som brottsoffer behöver.

Vi är för teknisk bevisning, digitala spår, kameror, avlyssning, dna-bevisning och mycket annat som har föreslagits och finns. Vi är för kronvittnen och vittnesskyddsprogram. Vi kan se över straffskalorna för mened och övergrepp i rättssak.

Men detta är en främmande fågel i vårt rättssystem. Risken är att den nya lagen kommer att kosta mer än den smakar. Det är som en hammare när vi egentligen behöver en skruvmejsel i förundersökningarna.


Anf. 15 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Regeringen vidtar som sagt många viktiga åtgärder för att komma åt de kriminella gängen. Frågan om anonyma vittnen är en del, och det ska användas i undantagsfall.

Men som både Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har konstaterat ser man en stor nytta av att kunna använda sig av detta verktyg. Även om det inte används i så väldigt många fall kan det ha stor betydelse i de enskilda fallen. Det har därmed stor betydelse för att kunna komma åt ledarskikt i kriminella nätverk och trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten ytterligare.


Anf. 16 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Mönsterbrytande - det är det begrepp som Moderaterna, inte minst justitieministern, har använt för att beskriva åtgärden med anonyma vittnen.

Man kan förstås lägga in olika betydelser i ett begrepp som mönsterbrytande. Det skulle kunna handla om att det bara är någonting som är helt nytt och som avviker från det sätt man arbetar på. Men jag tror att många har förväntningar på att mönsterbrytande när man pratar om gängkriminalitet handlar om att det är någonting som ska få stor effekt när det gäller att komma till rätta med situationen.

Herr talman! Nu har vi hört Mikael Damsgaard modifiera detta något i sitt anförande och säga att det förmodligen inte kommer att få särskilt stor effekt. Man kan se på de grannländer som har systemet att det bara är i ett litet fåtal fall det har använts. I den utredning som kom 2021 framgår att det i Norge inte fanns ett enda fall där anonyma vittnen hade använts under 20 års tid. I Finland, som har haft systemet sedan 2012, var det ett fall. I Danmark var det mindre än en handfull fall.

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Mikael Damsgaard vilken effekt han tror att det här kommer att få. Lagrådet har avstyrkt förslaget i sin helhet men också bedömt att det kommer att ha väldigt liten effekt. Och i den andra vågskålen: När det gäller de farhågor som finns, inte minst risken för att färre kommer att vittna öppet - hur ser Mikael Damsgaard på den risken, och hur har han värderat den när han har ställt sig bakom förslaget?


Anf. 17 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! När man jämför med våra nordiska grannländer är det en jämförelse som står sig väl såtillvida att de har kunnat införa ett sådant här system på ett rättssäkert sätt. De har kunnat följa internationella konventioner, vilket också Sverige kan göra.

Däremot haltar jämförelsen när det handlar om i vilken omfattning man kan tänka sig att den här typen av system skulle användas eftersom samhällsutvecklingen ser helt annorlunda ut. I Danmark, Norge och Finland skedde under 2022 sammanlagt åtta dödsskjutningar. I Sverige var det över 60. Vi har en helt annan utbredning av den grova organiserade brottsligheten och det grova våldet än våra nordiska grannländer har. Mot den bakgrunden ser jag det som sannolikt att man kommer att använda instrumentet betydligt oftare i Sverige än man gör i våra nordiska grannländer.

Sedan ska det fortsatt vara ett instrument man använder i undantagsfall, och detta måste vara tydligt. Grundprincipen är att man vittnar öppet i domstol. Det här är en form av vittnesmål där det ställs höga krav för att man ska kunna genomföra det.

Brottsförebyggande rådet har fått ett uppdrag att ta fram informationsmaterial och kommunicera kring hur systemet fungerar och vad det innebär att vittna i domstol.


Anf. 18 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Oftare än noll gånger, oftare än en gång eller oftare än max en handfull gånger under en period på 10-20 år är inte särskilt ofta.

Det är helt sant att vi har fler skjutningar i Sverige än man har i våra grannländer och en värre problematik. Men frågan är vad som väger tyngst - de fördelar som det här systemet potentiellt skulle kunna ha eller de nackdelar som många remissinstanser, även Lagrådet, och kritiker pekar på. Mikael Damsgaard svarade inte på någon av frågorna om de negativa farhågor som finns.

Herr talman! Jag har en enkel och rak fråga: Tror Mikael Damsgaard att det är någon som föredrar att vittna öppet framför att vittna anonymt? Och tror han att möjligheten för några att vittna anonymt kommer att påverka dem som möjligen annars skulle ha vittnat öppet att inte göra det över huvud taget?


Anf. 19 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Det finns naturligtvis många som kan vara oroliga inför att vittna. Här har åklagare och polis en otroligt viktig roll i att motivera och göra människor trygga med att vittna i domstol. Det är en utmaning i dag, och det kommer att vara en utmaning framöver. Jag ser inte att detta lagförslag kommer att ha någon avgörande betydelse i den delen.

Jag kan återigen konstatera att både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ser att det kan finnas stor nytta med det här instrumentet. Det gäller inte minst inom ramen för förundersökningar, där anonyma vittnesmål kan leda brottsutredningar vidare. Det kan göra att man får andra uppslag och en annan typ av bevisning som sedan också kan användas i domstol. Därmed kan man också fälla fler som begår grova brott inom ramen för den grova organiserade brottsligheten.


Anf. 20 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Jag kommer att yrka avslag på regeringens proposition. Men eftersom jag inte tror att det kommer att bli ett sådant beslut i kammaren i morgon yrkar jag också bifall till reservation 4, som innebär ett krav på att regeringen tillsätter en utredning om ett nytt stärkt personsäkerhetsprogram som på allvar skulle kunna bryta tystnadskulturen och skydda inte enbart vittnen utan också brottsoffer.

Vänsterpartiet delar naturligtvis regeringens bedömning att den tystnadskultur och den våldsutveckling som finns är mycket oroande. Den finns särskilt omkring kriminella nätverk och i politiskt eftersatta områden, vilket är djupt problematiskt. Att komma till rätta med tystnadskulturen är en viktig fråga som måste tas på största allvar. Men ett system med anonyma vittnen är inte rätt väg.

Juridik är frusen politik. En politisk majoritet kan driva igenom de förslag till lagstiftning som man önskar. Men juridik är också ett akademiskt ämne och ett kompetensområde. Det ställer krav på grundläggande värden och mänskliga rättigheter som, särskilt efter andra världskriget, har utvecklats som ett värn mot olika övergrepp. Det handlar om respekt för våra grundlagar och för konventioner som Sverige skrivit under. Jag menar att den SD-ledda regeringen ofta underminerar centrala värden, och det gäller mycket ofta rättssäkerhetsfrågor.

Den aktuella reformen har dessutom beretts på ett märkligt sätt trots, eller kanske på grund av, att frågan har varit föremål för flera utredningar. Flera utredningar har avstyrkt genomförande. Det gällde mycket tydligt den förra utredningen. Den fick också ett mycket brett stöd av remissinstanserna.

Den utredning som nu ligger till grund för propositionen hade ett begränsat mandat. Direktiven kan med fog beskrivas som en beställning. Det skulle inte längre utredas om det var rimligt med anonyma vittnen eller inte. Beställningen gick ut på hur ett system med anonyma vittnen skulle kunna förverkligas. Detta faktum uppmärksammades med ogillande av åtskilliga remissinstanser. De fortsätter också att vara starkt kritiska till innehållet i reformförslaget.

Regeringen konstaterar i propositionen att en majoritet av remissinstanserna avstyrker. Jag skulle vilja påstå att den majoriteten består av dem som kommer att vara tvungna att hantera den reform som det nu finns risk att vi antar.

Lagrådet är fortsatt mycket kritiskt, men också många andra tunga remissinstanser - Brå, Domstolsverket, Göta hovrätt, Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern, Malmö tingsrätt, Justitieombudsmannen, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet, Svea hovrätt, Journalistförbundet, Advokatsamfundet, Sveriges Domareförbund, Tidningsutgivarna, Uppsala universitet, Västmanlands tingsrätt med flera.

Det finns också några som tydligt är för, nämligen brottsofferjourerna och Polismyndigheten. Sedan finns det myndigheter som tillstyrker men med starkt kritiska kommentarer. Där ingår Säpo, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Centrum för rättvisa vill varken tillstyrka eller avstyrka men lämnar en serie synpunkter kring rättssäkerhetsfrågorna. De markerar att detta innebär ett avsteg från svenska processtraditioner som aktualiserar väldigt svåra intresseavvägningar och vill därför tidsbegränsa det nu aktuella lagförslaget.

I propositionen får vi bara delvis veta vilka remissinstanserna är och vilka deras argument är. Det finns dock i propositionen en del viktig argumentation från remissinstanserna kring vad som skaver i själva reformförslaget. Det handlar om både praktiska och rättsliga problem i tillämpningen. Hur ska en delgivning gå till? Hur ska sanktioner genomföras mot ett vittne som inte kommer, som vite, hämtning eller häktning? Och hur ska frågan om ed formuleras - för att inte tala om riskerna för eventuell mened och eventuella processer på grund av det?

Flera problematiserar också relationen mellan den vittnesplikt som vi egentligen har och den åtalsplikt som åklagaren har. Hur ska vi kunna göra en intresseviktning mellan vad som är rättssäkerhet för den som är misstänkt eller gärningsperson och vad som kan vara befogade skyddsanledningar för ett vittne när vi kanske är i starten av en process under förundersökningen? Man kanske inte ens vet vem som är gärningsperson. Här finns oerhörda utrymmen för gungfly och mycket svåra bedömningar.

Det kan också ifrågasättas hur man ska klara av att garantera anonymiteten. Det kan handla om processer över lång tid, och det kan handla om processföring i flera instanser efter överklaganden.

Regeringen hoppas uttryckligen på att fler ska kunna och vilja vittna på grund av anonymiteten och att det ska leda till fler fällande domar. Alla, inklusive regeringen, är samtidigt helt eniga om att uppgifter från ett anonymt vittne har ett begränsat bevisvärde. Det öppnar för att vittnets anonymitet riskerar att bidra till en friande dom.

Det finns också stor oro för att reformen drivs av orealistiska förväntningar och kan komma att rubba tilliten till och förtroendet för rättsväsendet. Vittnen kanske till och med avstår helt och hållet om de inte känner sig trygga i att kunna få anonymitet i prövningen enligt reglerna.

Sammanfattningsvis menar jag att detta handlar om signalpolitik från regeringen som i bästa fall kommer att sakna effekt men som i värsta fall får motsatt effekt. Detta, menar jag, är mycket onödigt. Jag yrkar avslag på propositionen, det vill säga bifall till reservation 1.

Sedan vill jag markera att vi behöver göra mycket mer för att kunna förebygga kriminalitet och gängkultur. Det sker bäst på helt andra områden än kriminalpolitiken, men mer måste också göras för att skydda bevispersoner. Därför jag yrkar jag även bifall till reservation 4 om att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt särskilt personsäkerhetsprogram som på allvar skulle kunna bryta tystnadskulturen och skydda vittnen och brottsoffer.


Anf. 21 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Att vittna är en grundläggande medborgerlig plikt, vilket nämndes här av föregående talare. Vi är alla skyldiga att infinna oss till en förhandling i brottmål om domstolen kallar. För det mesta är det ganska odramatiskt, även om många upplever det som obehagligt och blir lite nervösa och oroliga inför uppmärksamheten.

Dagligen står vittnen i rätten och avger sina berättelser och iakttagelser under ed utan att det förekommer hot och påtryckningar. Vår rättsordning har historiskt och av tradition byggt på en öppen och transparent rättsprocess där det varit självklart att vittnen personligen infinner sig och i förhandlingen talar om vem man är och vad man har att tillföra i brottmålet.

Öppenheten utgör en viktig grundbult i regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, som ställer krav på en rättvis rättegång. En misstänkt eller tilltalad ska ges möjlighet att försvara sig.

Herr talman! I den bästa av världar ska det även förhålla sig på det sättet. Vi ska fortsätta värna de principerna. En ny och förändrad brutal verklighet ställer dock nya krav.

Under senare år har gängkriminalitet, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism slagit rot i vårt land. Kriminella med stort våldskapital kontrollerar stora delar av den kvalificerade brottsligheten och utgör i grunden ett hot mot såväl enskilda som näringsliv och vårt samhälle i stort, och i förlängningen även mot vår demokrati. De som har ledande roller håller sig på armlängds avstånd från dem som ska utföra det smutsiga hantverket. Man vet vilka de är, men det är svårt att styrka kopplingen.

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens förslag om anonyma vittnen. Möjligheten att vittna anonymt utgör en viktig pusselbit i målsättningen att få de kriminella ledarfigurerna lagförda och dömda.

Jag tror att de flesta som lyssnar på detta i denna kammare inser att personer som vittnar mot kriminella, som styr med våld och hyser ett förakt mot människoliv, bokstavligen riskerar livet. Och sannolikheten för att de ska mista livet är en lågoddsare. Följden blir att ingen med självbevarelsedrift kliver fram och vittnar. Svaret blir tystnad. Ingen vill i dessa fall tala med vare sig polis, åklagare eller domstol.

Herr talman! Inte oväntat har förslaget mött kritik från skilda håll, för detta är ett annorlunda inslag i vår rättsordning. Det är dock viktigt att slå fast att Europakonventionen om en rättvis rättegång med krav på öppenhet medger undantag om systemet utformas på ett sätt som säkerställer den tilltalades rätt till ett effektivt försvar. Enligt min och Kristdemokraternas bedömning är regeringsförslaget utformat så att det tillgodoser detta krav.

I kritiken har det även anförts att bevisvärdet av anonyma vittnesmål är lågt. Det är självfallet någonting som kan vägas in i domstolens bedömning tillsammans med övrig bevisning och bevisvärdering. Lite förenklat kan det sägas att ett vittnesmål med lågt bevisvärde är bättre än inget vittnesmål alls. Därför kan man inte bortse från att det kommer att ha betydelse. Bevisvärdering är, som sagt, en fråga för domstolen och inte för oss i denna kammare.

Kritiker har även blickat mot våra grannländer, vilket också har nämnts här, som redan har infört möjligheten till anonyma vittnen och pekat på att möjligheten används i väldigt liten utsträckning. Det är säkert sant. Min bedömning, baserad på mina tidigare erfarenheter från polisen, är att det även hos oss lär bli aktuellt i ett fåtal fall.

Men vi har en delvis annan situation, vilket också har nämnts här tidigare, med en nivå på antalet skjutningar och sprängningar som saknar motstycke i Europa. Och vi har också en organiserad brottslighet som har etablerat sig väldigt snabbt och har ett stort inflytande över vårt samhällsliv.

Möjligheten till anonyma vittnesmål begränsas även av kravet på att brottet ska ha ett straffvärde på minst två år. Därför är det inte så att alla och envar kan kräva att få vittna anonymt. I det dagliga livet i domstolarna kommer man därför att fortsätta att komma in och avlägga sitt vittnesmål helt öppet.

Sammanfattningsvis: Anonyma vittnen är någonting nytt i vår lagstiftning och ett försök att bryta den tystnadskultur som har brett ut sig. Det är svårt, som också har nämnts här, att sia om utfallet av detta, och regeringen kommer att följa upp lagen och dess tillämpning. Men vi kristdemokrater välkomnar propositionen som kommer att ge rättsväsendet ytterligare ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionen.


Anf. 22 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt replikera. Men när jag hörde Torsten Elofsson säga att ett vittnesmål med lågt bevisvärde är bättre än inget alls måste jag ändå bemöta detta. Jag tycker nämligen att det är häpnadsväckande och naivt. Om man säger att ett vittnesmål som inte har något bevisvärde skulle vara bättre än inget alls bortser man helt från de risker som är uppenbara med att det är falska vittnesmål, att det är mened som begås och att det inte finns någon möjlighet för domstolen att ställa de följdfrågor som riskerar att vittnets identitet röjs.

Herr talman! Det är inte så att en papperslapp som hittas på backen med ett vittnesmål som man inte kan värdera skulle vara bättre än inget alls, utan det måste naturligtvis styrkas.

Herr talman! Jag arrangerade ett seminarium om anonyma vittnen tillsammans med moderaten Louise Meijer för ett tag sedan. Jag vill minnas att även Torsten Elofsson var och lyssnade på detta. Under seminariet togs ett exempel upp som jag tyckte var ganska talande: Tänk om vi skulle införa möjligheten med anonyma alibin. Jag misstänker att Torsten Elofsson inte skulle tycka att ett anonymt alibi skulle vara bättre än inget alibi alls.


Anf. 23 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag tycker att Rasmus Ling förminskar denna fråga lite grann. Det är inte så att regeringen har bortsett från de komplikationer som finns i fråga om detta, utan man har byggt in ett system för hur denna anonymitet ska hanteras. Domstolen ska inte känna till denna persons rätta identitet. Den ska vara känd av en annan domstol, så att säga, som har beslutat om behovet av och rättigheten för någon att få vittna anonymt.

Om Rasmus Ling hade lyssnat skulle han ha hört att jag sa att domstolen möjligen inte värderar detta vittnesmål så högt som om vittnet hade framträtt med sin identitet och varit känd. Det innebär inte att domstolen bortser från vittnesmålet i sig, men det har kanske ett lägre bevisvärde. Men sammantaget med övrig bevisning kan det vara så att det tillmäts en betydelse.

Jag tycker därför att regeringen har underbyggt sitt resonemang väldigt väl när det gäller hur processen ska gå till med ombud och annat, som jag inte gick in på i mitt anförande. Men jag utgår från att Rasmus Ling är väl medveten om att detta resonemang har förts. Jag utgick från bevisvärderingen som domstolen har att göra. Domstolen gör en bevisvärdering utifrån alla vittnesmål och bedömer om vittnet är trovärdigt eller inte. Även om personen som vittnar är känd av domstolen kan vittnesmålet ha ett lågt bevisvärde, eller hur, herr Rasmus Ling?


Anf. 24 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Naturligtvis kan en person som vittnar öppet ha lågt förtroende. Det är domstolens sak att göra en bedömning under förhandlingen eller efter att förhandlingen är avslutad och väga samman allt.

Men jag vänder mig fortfarande mot att ett lågt bevisvärde är bättre än inget alls, när det är så rent faktiskt att möjligheten att korsförhöra och ställa motfrågor kommer att vara så pass begränsat. Risken är då att det kommer att finnas falska vittnesmål men att man inte kan ta reda på vem det är som vittnar och vilka intressen som finns.

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag beklagar att Kristdemokraterna har kommit fram till att detta är en bra idé.


Anf. 25 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Det jag sa var att alternativet till anonyma vittnen är total tystnad och att man inte får något vittnesmål över huvud taget om en person riskerar sitt eget liv för att ställa upp i vittnesbåset. Då säger vittnet ingenting. Jag tror till och med att en person kan vara beredd att riskera mened för att tiga sig igenom en förhandling. Det är i så fall inte första gången som det händer. Jag tror att man måste ta den risk som denna person utsätts för i beaktande och värna denna person som faktiskt vill hjälpa till att få en ledargestalt inom den organiserade brottsligheten fälld. Personen kanske är en avhoppare som vill ställa upp och göra rätt för sig. Då tycker jag att även Rasmus Ling ska respektera denna inställning och också respektera den risk som denna person utsätter sig för för att gagna en rättvis rättegång och ett bra bemötande.


Anf. 26 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Sverige har i dag en grov organiserad brottslighet på frammarsch, med dödliga skjutningar och sprängningar som dess värsta följder. Den organiserade brottsligheten har gått från handel med narkotika och vapen till att även hantera svart arbetskraft, trafficking, bedrägerier mot både välfärden, företag och enskilda, avfallsbrottslighet och olaga spel. Vi ser även tecken på infiltration, korruption och otillåtna påtryckningar i fråga om både myndigheter och företag.

Från det offentligas sida behöver vi agera kraftfullt. Vi behöver ge rättsväsendet och även andra delar av samhället rätt verktyg och resurser för att både förebygga och bekämpa detta. Vi behöver samtidigt klara av att hantera mängdbrott och våld mot barn och kvinnor, liksom att ha en polisiär närvaro i hela landet. Det anstår oss inte som stat att ha lägre ambitioner än så.

Vi i Centerpartiet har varit för högre straff för vapenbrott och för införandet av preventiva tvångsmedel och vistelseförbud. Vi har även stått bakom de historiskt stora resurstillskotten till hela rättsväsendet och ser positivt på ett ökat användande av bland annat kameror. Vi är kort sagt för effektiva verktyg som löser de problem vi har.

Herr talman! Vittnesmål från personer som har sett eller vet saker är ofta en viktig del av bevisningen i brottmål. Det är ett stort hinder och problem om det finns en tystnadskultur som gör att personer tvekar eller vägrar att vittna på grund av rädsla eller oro, detta oavsett om det är befogat att känna så eller inte. Att bryta tystnadskulturen och få fler att känna sig trygga med att vittna är mycket viktigt. Därför är det avgörande att ha effektiva och rättssäkra verktyg och metoder för att uppnå detta.

Regeringen, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna föreslår nu ett införande av anonyma vittnen. Lagrådet och ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget. Man säger att en rättegång enligt regeringsformen ska genomföras rättvist, ett begrepp som omfattar de grundläggande rättssäkerhetsprinciperna att förfarandet ska vara objektivt och kontradiktoriskt samt att parterna ska vara likställda i processen. Lagrådet anser att det finns anledning till starka principiella betänkligheter mot förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Man anser dock att den föreslagna regleringen ändå får anses acceptabel och förenlig med den svenska rättsordningen. Detta noterar vi, men det gäller enbart om utgångspunkten är att de anonyma vittnesmålen tillmäts ett mycket lågt bevisvärde. Skälet till det mycket låga bevisvärdet i ett anonymt vittnesmål är att det avgörande är att vittnet berättar vem denne är, hur relationen till den målsägande, den misstänkte eller den åtalade ser ut samt vad vittnet sett eller vet, liksom övriga omständigheter.

Allt detta handlar om att man ska kunna bedöma vittnets trovärdighet och tillförlitlighet och därigenom korrekt kunna avgöra vittnesutsagans bevisvärde. Utan att veta vittnets identitet och övriga omständigheter är detta i stort sett omöjligt. Regeringen anger dock följande i redovisningen av konsekvenserna av förslaget:

"Förslagen bedöms ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare verktyg för att utreda brott och bryta den tystnadskultur som finns omkring de kriminella nätverken. Möjligheten att vara anonym i en rättsprocess kopplad till konflikter i och mellan kriminella nätverk bedöms öka vittnens benägenhet att medverka i en rättsprocess. Detta förväntas bidra till att fler brott kan klaras upp och att fler gärningsmän kan dömas för allvarliga brott."

Det är vad regeringen skriver. Men regeringen anför i samma proposition att det inte är lämpligt och att det inte kommer att bli aktuellt att personer som har en nära relation med den tilltalade får vittna anonymt. Det torde innebära att medlemmar i samma kriminella nätverk inte kommer att få vittna anonymt mot varandra. Inte heller närstående till vare sig målsägande eller misstänkta kommer att få göra det. Det är svårt att förstå hur förslaget kommer att bryta tystnadskulturen inom kriminella nätverk när regeringen själv säger att lagen inte ska omfatta dessa grupper.

I stället blir det så kallade tillfällighetsvittnen som kan ges anonymitet. Det handlar alltså om personer som inte på något sätt varit inblandade i men av en tillfällighet har råkat bevittna ett brott. Trots att ganska många rekvisit ska uppfyllas för att beslut om anonymitet ska medges kvarstår det faktum att dessa många gånger mycket värdefulla vittnen förlorar det mesta av sitt bevisvärde när de blir anonyma. Värdefulla vittnen blir genom anonymiteten nästan värdelösa. Med ett tillfällighetsvittne, som hade kunnat medverka till en fällande dom om personen hade vittnat öppet, kan anonymiteten göra att det blir en friande dom.

Regeringen säger vidare i sin konsekvensutredning att antalet beviljade ärenden bedöms bli få med den utformning som regleringen föreslås få. Det handlar om endast ett begränsat antal fall årligen, vilket vi också har sett från våra nordiska grannländer. Att dessa anonyma vittnen skulle få den dämpande effekt på brottsligheten som anges får nästan anses orimligt, men det kommer med stor sannolikhet att skapa en stor förväntan hos vittnen att framför allt polis, åklagare och domstolar ska kunna ge dem en möjlighet som inte finns.

Herr talman! Centerpartiet är för ett ökat stöd till och skydd av vittnen. Vi är öppna för skärpta straff för övergrepp i rättssak och mened. Vi är för ett ökat användande av kronvittnen, och vi ser som sagt positivt på många av de förslag som har lagts fram eller förväntas komma inom kriminalpolitiken med ökad teknisk bevisning, såsom avlyssning, kameror, dna-bevisning och annat.

Vi är dock inte redo att ge avkall på rättssäkerheten och få en lag på plats som kommer att användas mycket sällan och som när den används kommer att leda till ett mycket lågt bevisvärde - och detta samtidigt som det finns en risk att många andra värdefulla vittnen blir så besvikna över att inte omfattas av lagen att de kommer att välja att inte vittna alls. Det gör att den föreslagna lagen i slutändan innebär en risk att det inte alls blir fler som vittnar utan i stället färre.

Sammanfattningsvis anser vi att införandet av anonyma vittnen inte är en effektiv lagstiftning mot den grova organiserade brottsligheten. Vi yrkar bifall till reservation 1, som innebär avslag på förslaget att införa anonyma vittnen.


Anf. 27 Martin Melin (L)

Herr talman! Lagen om anonyma vittnen i brottmål handlar om att stärka skyddet för vittnen till grova brott. Det handlar om vittnen som har civilkuraget - som har styrkan, viljan och orken - att trots hot och kanske till och med våld hjälpa rättsväsendet att se till att skyldiga personer kan fällas i domstol. Lagen ska finnas till för att de som vittnar förhoppningsvis ska kunna berätta vad de vet eller vad de har sett utan att drabbas av repressalier, hot eller våld som riktas mot dem själva eller deras anhöriga.

Både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har uppgett att man ser problem med att bedriva förundersökningar där vittnen skräms till tystnad. Därmed har vi politiker två vägar att gå: Antingen gör vi någonting åt det här, eller också sitter vi tysta, blundar och håller för öronen och hoppas att allting löser sig ändå. En sådan politiker vill i alla fall inte jag vara. Jag vill se skillnader, jag vill se förbättringar och jag vill se lösningar.

Då kommer vi till det som vi debatterar i dag, nämligen om anonyma vittnen är lösningen på det problem vi ser. Jag vet inte det, och jag tror inte att någon annan här inne heller vet det. Men förhoppningsvis är det här en av de pusselbitar som rättsväsendet behöver för att bättre kunna klara upp just grova brott och förhoppningsvis även få fällande domar i domstol. Som enskild lag är det här knappast någonting som kommer att lösa problemen, som jag sa tidigare, men det tror jag inte heller att någon av oss här inne har påstått.

Jag vet att det finns remissinstanser som är negativa till detta. De befarar att rättssäkerheten kommer att åsidosättas. Jag förstår kritiken och ser oron, men jag delar den inte. Jag känner mig trygg med att vi har kompetenta åklagare som kan värdera vittnets betydelse och dess trovärdighet. Jag har även förtroende för att våra domstolar kan göra dessa bedömningar.

Jag inser att bevisvärdet hos ett anonymt vittne är lägre än om vittnet inte hade varit anonymt. Men som den kristdemokratiska ledamoten nyss sa: Om alternativet är att vi inte har något vittne alls måste det ändå vara bättre att ha ett vittne som pratar, även om bevisvärdet är lågt.

Vi har också hört andra tala om att det är skillnad på ett vittne i en domstolsförhandling och ett vittne i en förundersökning. Om ett mord sker och polisen inte vet någonting men någon ringer och säger sig veta vem som är skyldig. Jaha, säger polisen, kan du berätta det? Nej, det tänker jag inte göra, säger personen i fråga, för jag vågar inte och kommer själv drabbas i så fall. Om man då utlovar anonymitet kanske man får ett namn. Därifrån kan man sedan jobba vidare. I min värld är detta bra.

Jag vet att det finns en annan syn på frågan i andra partier. De ser hellre personskydd för hotade vittnen som alternativ. Men det löser inte problemet. Vittnet kommer fortfarande att vara under hot och får leva med oro och skräck dag som natt och undra om det är denna natt som ens hus eller lägenhet sprängs. Jag kan försäkra er att det inte är roligt att leva under ett sådant hot. Det kommer inte heller ett vittne att tycka.

I dag är det en medborgerlig skyldighet att vittna, men jag menar att samhället också är skyldigt att kunna skydda ett vittne.

Nu inför vi denna lag, och sedan får vi se hur den kommer att användas och vilka resultat den ger. Jag står bakom propositionen, herr talman.


Anf. 28 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Jag har en väldigt kort och enkel fråga till Martin Melin. Vi hörde precis argumentationen, och jag har tidigare sett gemensamma presskonferenser och liknande. Men jag undrar vilken hållning Liberalerna som parti har i fråga om anonyma vittnen vid rättegångar. Jag har förstått att man är för det för att driva förundersökningar framåt, men vilken hållning har partiet antagit vad gäller anonymitet vid rättegångar?


Anf. 29 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag tackar Rasmus Ling för frågan. Vi har ett beslut från vårt landsmöte om att stödja anonyma vittnen. Det var väldigt jämnt. Precis som Socialdemokraterna hade vi interna diskussioner om för- och nackdelar.

Utvecklingen i samhället går med raketfart. Vi ser att det blir allt svårare för rättsväsendet - polis och åklagare - att driva förundersökningar på grund av att våldskapitalet har ökat enormt i dessa grupperingar. I dag skyr de inga medel. Det är en utveckling som vi har sett bara under de senaste två, tre, fyra åren.

Vi har som sagt haft en debatt. Den var inte lätt. Vi har pratat om för- och nackdelar, och vi har flera åklagare och poliser i partiet som har kommit med sina åsikter och synpunkter. Efter att vi sett den utredning som ligger till grund för denna proposition - det kom ju också en utredning 2021, och det finns även äldre utredningar - och så som den är utformad har vi beslutat oss för att stå bakom den, vilket vi gör i dag.


Anf. 30 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Det är helt sant att utvecklingen på området har varit negativ och att det finns all anledning att arbeta för att vittnen överlag ska få ett betydligt bättre skydd än vad man har i dag. Jag hoppas och utgår från att både Martin Melin och regeringen tycker det. Oavsett vad vi tror att detta kommer att leda till kommer det här trots allt att röra ett fåtal. Den stora mängden vittnen kommer även i fortsättningen att få vittna öppet och kommer att behöva ett större skydd från rättssamhället än vad som är fallet i dag.

Herr talman! Jag ska inte bli långrandig. Vi har haft en diskussion. Jag beklagar att minoriteten i Liberalerna inte fick gehör. Men säga vad man vill om Liberalerna är våra partier ändå ibland lika i det avseendet att vi ofta har transparenta diskussioner och att man kan följa vad olika företrädare tycker och tänker. Jag tror att det gagnar demokratin på flera olika sätt.


Anf. 31 Martin Melin (L)

Herr talman! Jag har inget mer att tillägga.


Anf. 32 Rasmus Ling (MP)

Herr talman! Nu har riksdagens partier genom sina företrädare i justitieutskottet redogjort för sina ståndpunkter om förslaget att införa anonyma vittnen i svensk rätt. Jag ska som sista talare ut i mitt inlägg redogöra för varför jag och Miljöpartiet säger nej till förslaget. Jag yrkar avslag på förslaget i betänkandet och bifall till reservation 1.

Regeringen har argumenterat för att det här är en mönsterbrytande åtgärd som behövs för att gängbrottsligheten har blivit ett så allvarligt samhällsproblem som det de facto är. Men samtidigt står det i propositionen att bedömningen är att anonyma vittnen kommer att användas ytterst sparsamt.

Utifrån våra grannländer, som har detta sedan olika tidpunkter tillbaka, vet vi att det inte används speciellt ofta. I Norge har man använt det i noll fall, enligt vad juristerna där kan komma ihåg. I Finland har det använts vid ett tillfälle. Då handlade det om krigsbrott i Irak eller Syrien. I Danmark har det använts vid ett par tillfällen.

Frågan är, herr talman, vad som är mönsterbrytande. Jag är rädd för att det inte är det oroande mönstret att få vill eller vågar vittna, utan det som är mönsterbrytande är att det avviker från en grundläggande ordning i svensk rätt men utan att ha några uppenbara fördelar.

Herr talman! Man kan ha invändningen att även om det inte skulle användas i särskilt många fall skulle det kunna vara till hjälp i ett enstaka fall. Och om det så bara är i ett fall är det ändå värt allt detta. Jag har fört diskussioner med företrädare som är positiva till förslaget som har argumenterat så: Det räcker med ett fall för att det ska vara värt det. Men då bortser man från de risker som finns.

Med denna förändring är nämligen risken stor att om möjligheten att vittna anonymt ges för en eller några kommer det att skapa förväntningar hos den stora massan att kunna använda detta regelmässigt. Det är inte jag som hittar på det här, utan det varnar inte minst Lagrådet för men även många andra. Finns möjligheten för några kommer alla att vilja ha den, för det är aldrig bekvämt att vittna, inte ens i enkla fall. Många gånger är det farligt. Det finns ingen som helst anledning att negligera det. Det här kommer att röra sig om mycket få fall, och de allra flesta kommer även i fortsättningen att behöva vittna öppet. Det går inte att nog understryka att det behöver göras väldigt mycket mer för att stärka skyddet för dem.

Frågan är också, herr talman, vilken nytta ett anonymt vittnesmål ger. Den konstruktion som man har valt, det vill säga att rättens domare och nämndemän inte kommer att veta vem som vittnar, är bra på så sätt att det blir rättvist under rättegången genom att försvaret och de som ska döma har samma information, men det gör också att värdet blir väldigt begränsat.

Jag är rädd för att det som flera har tagit upp i debatten om att bevis med ringa värde är bättre än inget leder helt fel. Man bortser då från risken att det kan vara ett felaktigt vittnesmål och att det därmed blir ett villospår i stället för ett litet bevisvärde. Det, herr talman, är en risk som i så fall sätter rättssäkerheten ur spel.

Herr talman! En aspekt som jag tycker har diskuterats för lite överlag är vad som händer i de fall där ett vittne har beviljats anonymitet men anonymiteten sedan röjs. Om vi kommer att se sådana fall framöver, där någon som har fått statens garanti att förbli anonym sedan blir utsatt för en hämndaktion, hur kommer då ansvarsutkrävandet att se ut? Vad kommer det att göra med förtroendet för rättsväsendet? Det här är frågor, herr talman, som inte har fått några svar och som i alltför liten utsträckning har belysts.

Herr talman! Jag ska inte gå in alltför djupt i beredningen av det här ärendet, men eftersom jag nu ändå står här i talarstolen kan jag ta tillfället i akt att klaga över att remisstiden var i kortaste laget och att antalet remissinstanser var för litet. Det var alltför snävt.

Herr talman! Jag kan konstatera att Lagrådet avstyrker hela förslaget. Lagrådet förutsätter att bevisvärdet av ett anonymt vittnesmål kommer att vara oerhört lågt. Värderas det å andra sidan högt blir det i stället ett hot mot rättssäkerheten. Lagrådet pekar också på att förväntningarna från allmänheten kommer att vara ganska stora på den här reformen och de möjligheter den kommer att ge.

Herr talman! Mycket talar alltså för att det här förslaget kommer att skada och att vinsten blir ingen alls eller väldigt begränsad. Därför, herr talman, borde riksdagen avslå propositionen. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 november.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-11-27
Förslagspunkter: 3, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om anonyma vittnen i brottmål,
    2. lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att 5 kap. 1 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
    3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att 35 kap. 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:20 punkterna 1-3 och avslår motionerna

    2024/25:2703 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. (V),

    2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 1 och

    2024/25:3230 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).
    • Reservation 1 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD63009
    M59009
    C02103
    V02103
    KD15004
    MP01404
    L15001
    -1100
    Totalt24557047
    Ledamöternas röster
  2. Utvärdering m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 2 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD63009
    M59009
    C20004
    V00213
    KD15004
    MP14004
    L15001
    -1100
    Totalt187932148
    Ledamöternas röster
  3. Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet för vittnen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1929 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 12,

    2024/25:2056 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 16,

    2024/25:2891 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 1,

    2024/25:3228 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 3 och

    2024/25:3229 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 2.
    • Reservation 3 (S)
    • Reservation 4 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD63009
    M59009
    C00213
    V00213
    KD15004
    MP00144
    L15001
    -1100
    Totalt153935647
    Ledamöternas röster