Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlighet, sekretess och integritet

Betänkande 2024/25:KU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 januari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Offentlighet, sekretess och integritet(pdf, 412 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:7 Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7)

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 20

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-12-17
Justering: 2025-01-16
Trycklov: 2025-01-16
Reservationer: 5
Betänkande 2024/25:KU7

Alla beredningar i utskottet

2024-12-03, 2024-12-17

Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU7)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-01-21
Debatt i kammaren: 2025-01-22
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KU7, Offentlighet, sekretess och integritet

Debatt om förslag 2024/25:KU7

Webb-tv: Offentlighet, sekretess och integritet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Lindahl (SD)
Anf. 49 Fredrik Lindahl (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet KU7 Offentlighet, sekretess och integritet. Jag kommer främst att uppehålla mig kring den del som rör informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner.

Offentlighets- och sekretesslagen reglerar sekretess mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Undantag görs genom sekretessbrytande bestämmelser om exempelvis uppgifter om enskildas hälsotillstånd. Dessa kan delas med socialtjänsten vid behov av vård eller stöd. Generella sekretessbrytande regler tillåter även utlämnande av uppgifter om det är nödvändigt för en myndighets verksamhet, eller om den enskilde samtycker. Sekretess hindrar inte heller att socialtjänsten och hälso- och sjukvården lämnar uppgifter till polisen vid misstankar om brott, särskilt när det gäller brott mot unga eller terroristbrott.

En särskild lag från 2016 ålägger vissa myndigheter att dela information vid samverkan mot organiserad brottslighet.

Sett till den våldsamma samhällsutvecklingen är dessa frågor högaktuella, och det finns några nyheter som har tillkommit under denna mandatperiod. Den 1 juli 2024 trädde lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft.

Syftet med denna lag är att förenkla informationsdelning mellan berörda statliga myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa korrekta beslutsunderlag och minska felaktiga utbetalningar. Aktörer som omfattas av lagen ska som huvudregel lämna ut uppgifter både på begäran och på eget initiativ när dessa är nödvändiga för en annan aktörs verksamhet.

Felaktiga utbetalningar är en samhällsutmaning som inte bara kostar skattebetalarna stora summor utan också undergräver förtroendet för vår gemensamma välfärd. Den nya lagen förväntas effektivisera bekämpningen av arbetslivskriminalitet och förhindra att organiserad brottslighet utnyttjar våra trygghetssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Som ett led i denna reform inleddes Utbetalningsmyndighetens verksamhet den 1 januari 2024. Myndigheten har en central roll i att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem. Den administrerar dessutom en ny ordning med transaktionskonto, vilket ytterligare bidrar till att förhindra felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.

För att ytterligare stärka Utbetalningsmyndighetens arbete har regeringen lagt fram proposition 2024/25:45, som innehåller förslag om utökade skyldigheter att lämna uppgifter till myndigheten. Syftet är att göra det enklare och effektivare för myndigheten att utföra dataanalyser, granskningar och urval. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025, och propositionen bereds för närvarande i finansutskottet.

Regeringen har även lagt fram proposition 2024/25:65, som syftar till att öka informationsflödet till brottsbekämpningen. Förslaget innebär en ny lag som ålägger statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor en skyldighet att på begäran och på eget initiativ lämna uppgifter till Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter. Dessutom föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som ger socialtjänsten och hälso- och sjukvården utökade möjligheter att dela information i brottsbekämpande syfte. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025 och bereds i justitieutskottet.

Regeringen beslutade den 19 oktober 2023 att tillsätta en utredning med syfte att förbättra möjligheterna för myndigheter att utbyta information särskilt för att förhindra och bekämpa fusk, felaktiga utbetalningar och brottslighet. Utredningen har kartlagt myndigheternas behov av förbättrat informationsutbyte och analyserat möjligheter att lämna ut sekretessbelagda uppgifter, både på begäran och på eget initiativ. I augusti 2024 överlämnade utredningen delbetänkandet SOU 2024:63. I det föreslås en generell bestämmelse om utbyte av sekretesskyddade uppgifter. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Det återstående arbetet i utredningen inkluderar en analys av hur offentlig information kan delas mer effektivt mellan myndigheter och en översyn av myndigheternas registerförfattningar. Den slutliga redovisningen av uppdraget ska lämnas senast den 28 april 2025.

Man kan konstatera att det just nu händer väldigt mycket på det här området. Detta speglar den höga ambitionsnivån i det samarbete som Sverigedemokraterna har med regeringen i form av Tidöavtalet, bland annat när det gäller att arbeta fram åtgärder för att komma åt och stävja välfärdsfusket och den organiserade brottsligheten.

Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Susanne Nordström (M)
Anf. 50 Susanne Nordström (M)

Fru talman! I dag debatterar vi som sagt KU7 om offentlighet och sekretess. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

I de här frågorna är ett fokus på att skydda barn och unga från att dras in i kriminalitet väldigt viktigt, för att inte säga avgörande. Det krävs att skolor, socialtjänst, polis och andra aktörer kan samverka för att tidigt identifiera och stödja dem som är i riskzonen. Detta arbete förhindras i dag av sekretesslagar som inte riktigt är anpassade efter dagens verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Låt mig få berätta om hur det skulle kunna gå till - eller snarare hur det går till. Låt säga att det finns en orosanmälan gällande en ung pojke. Anmälan finns där för att han befinner sig i kriminella kretsar. Det är inte akut, för han har inte gjort någonting som är olagligt. Socialarbetaren som har hand om ärendet vet att sekretessen får brytas vid allvarliga brott, men bedömningen som görs är att det inte är tal om något allvarligt brott.

I de här sammanhangen kan det dock gå väldigt fort. Med några knapptryckningar och ett sms finns det ett uppdrag om att skjuta någon mot belöning. Det kan gå rysligt fort från det att den unga pojken bara umgås med kriminella till dess att det där sms:et dyker upp i hans telefon.

Om skolan, polisen och socialtjänsten hade möjlighet att dela den här informationen redan vid tidiga varningssignaler skulle det vara möjligt att ingripa i tid, innan det där sms:et skickas. Men så fungerar det inte i dag. Skolan kanske rapporterar att pojken inte gör något fel i klassrummet, och socialtjänsten har inget annat än en orosanmälan att gå på. Samtidigt sitter polisen på kunskap som den inte får dela.

Det behövs fler pusselbitar än bara de där som kallas kantbitar för att hela bilden ska bli tydlig. Vi vill inte att fler barn ska få sina liv förstörda för att myndigheter inte får prata med varandra.

Fru talman! Det finns också en annan aspekt på detta som behöver lyftas fram, och det gäller de tjänstepersoner och poliser som står mitt i det här systemet. De vet att det krävs starka skäl för att bryta sekretessen. Men vad händer när situationer utvecklas i en rasande fart? Hur ska de kunna bedöma om det är tillräckligt allvarligt för att agera? Rädslan för att göra fel och kanske även riskera juridiska konsekvenser kan leda till att man avstår från att dela information trots att det kanske skulle kunna förhindra att något tragiskt händer.

Den grova brottsligheten har eskalerat och är i dag en av våra största samhällsutmaningar. Vi har skjutningar och sprängningar, och organiserad kriminalitet har spridit sig från storstäder till mindre orter och skapat otrygghet i hela landet. Unga människor i utsatta områden riskerar att dras in i kriminalitet, och kvinnor är särskilt utsatta för en växande otrygghet i det offentliga rummet.

Den ekonomiska brottsligheten utgör en annan sida av problemet. Fusk med bidrag, skattebrott och penningtvätt urholkar våra gemensamma resurser och försvårar för seriösa företag att verka. Då de här brotten ofta har kopplingar till organiserad kriminalitet är det avgörande att myndigheter har verktyg för att effektivt bekämpa strukturerna. Det här såg vi inte riktigt i vårt land för 20 år sedan.

För att hantera de frågor jag nu har nämnt behöver vi förändra hur myndigheter samarbetar och delar information. Ibland kan sekretesslagarna bli ett hinder, särskilt nu när samhället behöver mer samverkan och informationsutbyte än tidigare.

Ett annat exempel är att det i dag är lätt att byta kommun för att slippa tvångsåtgärder eller för att hindra barnen från att gå till skolan, och det är svårt att få tag på familjer som ständigt byter kommun. Det behövs således upparbetade rutiner kring delning av uppgifter mellan landets socialtjänster. Det ska inte vara möjligt att hålla barn borta från skolan i flera år. Vi läste nyligen om ett fall där barnen i en familj hölls borta från såväl skola och tandvård som LVU. Det är ett misslyckande när barn far illa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Regelverket måste förenklas och göras tydligare så att sekretess inte längre används som en ursäkt för att samarbetet inte fungerar. Målet är att brottsbekämpning och sociala insatser ska kunna ske effektivt utan att integriteten hotas i onödan.

Fru talman! Vi behöver en lösning som gör det möjligt att agera snabbare och mer samordnat utan att tumma på rättssäkerheten. Bara så kan vi skapa ett tryggare samhälle för alla.

Jessica Wetterling (V)
Anf. 51 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4.

Jag hade tänkt lägga upp mitt anförande på ett visst sätt, men efter att ha lyssnat på två anföranden känner jag att jag kanske behöver ge Vänsterpartiets bild även i vissa frågor som jag inte hade tänkt ta upp i just det här ärendet.

Betänkandet heter Offentlighet, sekretess och integritet, och föregående talare lyfte integriteten på slutet. Det är det som är det svåra i vår vardag som politiker: Offentlighetsprincipen är en omistlig del av vår demokrati. Den utgör en garanti för vår rättssäkerhet, för en rättvis förvaltning och för ett effektivt folkstyre.

Den möjliggör för allmänheten att få insyn i, kontrollera och granska den offentliga verksamheten och makten. Den kommer också till uttryck på olika sätt i våra grundlagar, exempelvis när det gäller yttrandefrihet och meddelarfrihet för tjänstemän samt allmänna handlingars offentlighet. Att vi som medborgare och invånare, liksom medier, har tillgång till information från myndigheter och kan begära ut handlingar är också grundläggande för att tilltron till myndigheterna ska kunna upprätthållas. Det är även en viktig del av möjligheten att granska myndigheter ute i landet.

Samtidigt ska människors integritet självklart skyddas. De första två talarna siktade in sig väldigt mycket på kriminalitet och problemet med sekretess i vissa fall. Jag kan hålla med om att det absolut är ett problem om det är så som det målas upp, det vill säga att sekretesslagar hindrar oss från att komma åt allvarlig brottslighet - att man gömmer sig bakom det filtret i stället för att vidta riktiga åtgärder för att komma till rätta med kriminalitet och fånga upp särskilt barn som lever i utsatthet eller befinner sig i en riskzon, vilket vi fick höra i föregående anförande.

Man behöver dock skilja på de olika uppdrag som olika myndigheter har, tänker jag. Det är exempelvis viktigt att socialtjänsten även kan arbeta förtroendeskapande. Vi har till exempel sett en LVU-kampanj där socialtjänsten misstänkliggörs och där det sprids information om att alla barn omhändertas ifall man kontaktar kommunen och är orolig. När sådant florerar är det klart att det skapas en misstänksamhet, kanske särskilt bland personer som inte har så god kunskap om vad socialtjänsten egentligen är satt att utföra. Det är klart att många kanske drar sig för att be om hjälp om de tror att de här falska ryktena är sanna.

Framför allt polisen brukar påpeka att det krävs många andra delar av samhället för att fånga upp de här barnen. Ibland är det tyvärr redan för sent när polisen blir inblandad.

Jag ska inte orera för mycket om mig själv, men jag har erfarenhet av grov kriminalitet på senare tid. Jag vet alltså vad jag pratar om, även om det ibland påstås att vänsterpartister inte har någon aning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

När det gäller det här betänkandet hade jag tänkt rikta in mig på integritetsaspekten, som jag tycker är intressant. Det är som sagt alltid en balansgång mellan vad som ska vara offentligt och den personliga integriteten.

Vi har precis nyligen tagit del av en utredning, där jag hade möjlighet att sitta med i en referensgrupp, som riktade in sig på de allt fler hemsidor som delar med sig av bland annat domar. Utskottet har också grottat ned sig i detta. Det handlar om databaser som på ett och samma ställe samlar många av de olika uppgifter om oss som är offentliga.

Databaserna används på ett tveeggat sätt, skulle jag säga. De används både för att genomföra bedrägerier och som ett sätt för en del att känna en större trygghet. Man kan kolla upp vem det är man har kontakt med och om personen finns på riktigt. Det är givetvis ett problem i vårt samhälle att det ser ut på det sättet.

Fru talman! Många av oss är i dag väldigt digitala. Internet har gått från vad det var när jag gick i mellanstadiet - man lärde sig vad Altavista var och kunde skriva en mening och eventuellt få svar - till att i dag vara vår källa till svaret på nästan allt. Nu behöver man knappt ens skriva en fråga, utan man kan nästan få svaret utan att ha ställt frågan.

Det är också ett sätt för oss att hålla kontakten med våra nära och kära och att dela med oss av det som hänt på senare tid. Vi har kontakter över hela världen, men varje gång vi gör någonting på internet lämnar vi också ett digitalt fotspår. Jag kan erkänna att jag ofta har godkänt cookies på slentrian, men den som börjar titta där kan ibland se att det står att man nu delar med sig av informationen till 300 andra. Jag har personligen börjat försöka att begränsa hur min information delas, men många trycker bara på okej och kommer vidare till det de egentligen vill göra. Det är ju också bekvämt att inte alltid behöva skriva in lösenord och så vidare.

Alla dessa fotspår och data om vad vi gör samlas in av olika aktörer som håller koll på vad vi gör. Det kan vara ägaren till hemsidan du besöker, din internetleverantör, polisen eller utomstående hackare som håller koll på vad du gör på nätet. När en allt större del av våra privata data samlas, kanske inklusive sådant som man ibland vill hålla för sig själv men som man valt att uppge i olika sammanhang, blir de också kvar där. Baksidan av detta är att massor av privat information om oss och hur vi använder internet och sociala medier ligger lagrad hos leverantörerna, och vi har gett ifrån oss den alldeles frivilligt.

Nu kanske debatten framför allt kretsar kring vilka som äger de olika plattformarna och kring deras kopplingar till olika stater, men vi måste också inse att många av de data som till vardags sparas ned kan vara känsliga. Detta är någonting vi behöver vara medvetna om.

Hur många av oss vet egentligen att ett besök på en webbplats eller en nedladdning av en app många gånger leder till att våra personuppgifter delas med 10-30 andra aktörer eller företag utan att vi har någon som helst relation till dem? Den brittiska dataskyddsmyndigheten har konstaterat att datahanteringen strider mot de dataskyddsregler som finns och att detta genomsyrar hela branschen.

Fru talman! Jag tror att vi alla är överens om att detta område präglas av problem som politiken kommer att behöva bevaka och hantera framöver. Även AI är ju en fråga som ständigt är aktuell nu för tiden. Det finns många tydliga tecken på att den omfattande datainsamlingen får negativa konsekvenser. Detta har blivit en allt viktigare fråga för många. Människor känner en oro för hur deras personuppgifter hanteras och vidtar olika åtgärder för att skydda sig eller avstår helt från att använda vissa tjänster som upplevs som osäkra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Ändå är konsekvenserna av både den hittills genomförda och - framför allt - den pågående och kommande datainsamlingen svåra att kontrollera och överblicka. De senaste åren har detta område uppmärksammats genom skandaler och olika läckor, exempelvis när köphistoriken för drygt en miljon apotekskunder i Sverige delades med andra. Säkerhetsluckor och andra svagheter upptäcks dagligen, och de som vill komma åt uppgifterna blir allt fler.

En personuppgiftsincident som den som drabbade dessa svenska apotekskunder kan innebära att uppgifter röjs, vilket kan medföra risker för personers fri- och rättigheter, få allvarliga konsekvenser för enskilda och påverka tilltron till den som har behandlat personuppgifterna. Vänsterpartiet anser därför att Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag att förebygga personuppgiftsincidenter bör stärkas. Av det skälet anser vi även att regeringen bör agera för att stärka enskildas integritet när det gäller digital marknadsföring och att det bör tillsättas en utredning för att se över omfattningen.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 52 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! I dag behandlar vi ett motionsbetänkande om frågor som rör offentlighet, sekretess och integritet. Detta är frågor där det finns grundlagsskydd.

Grundprincipen i Sverige är att var och en har rätt att uttrycka sina tankar och åsikter i skrift och i radio, tv och andra medier samt att man har rätt att ta del av allmänna handlingar. Den rätten begränsas dock av hänsyn till vissa intressen, som skyddet för en enskild persons ekonomiska eller personliga förhållanden.

Regeringsformen anger att det allmänna ska verka för att demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden och värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det är genom detta som det finns skydd mot intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Det är anledningen till den stora försiktigheten när det gäller att godkänna alltför många övervakningskameror runt om i samhällena och till att det inte är tillåtet att seriekoppla registreringarna från trafikkameror för att kartlägga om någon kör för fort mellan fartkamerorna.

Begränsningarna får aldrig gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med begränsningarna, och de får inte hota den fria åsiktsbildningen. Begränsningar får inte heller göras endast på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning. Genom förbudet mot åsiktsregistrering har privatlivet ett grundlagsskydd.

Europakonventionen beskriver skyddet för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och vars och ens rätt till respekt för sitt familjeliv och privatliv, sitt hem och sin korrespondens. Också EU-stadgan reglerar skyddet av personuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Likaväl som det finns omfattande sekretessbestämmelser finns det sekretessbrytande bestämmelser som gäller mellan vissa bestämda myndigheter i vissa bestämda fall. Exempelvis kan hälso- och sjukvården lämna uppgifter om en enskilds hälsotillstånd om det behövs för att personen i fråga ska få nödvändig vård och behandling om personen är underårig eller missbrukare eller får psykiatrisk tvångsvård.

Socialtjänsten kan också under vissa förutsättningar bryta sekretessen och lämna uppgifter till polisen för att förhindra terroristbrott eller penningtvätt och finansiering av terrorism. Sekretessen kan också brytas generellt om den enskilde ger sitt samtycke. Hälso- och sjukvården har en långtgående sekretess men kan ändå lämna uppgifter till polisen för att förhindra eller avbryta vissa brott och vid misstanke om brott mot personer under 18 år.

Fru talman! Den 1 juli förra året trädde lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft. Det är i högsta grad rimligt med tanke på att kriminella beräknas lura till sig uppemot 75 miljarder kronor från välfärdssystemen. Lagen innebär i korthet att statliga myndigheter lättare ska kunna dela uppgifter som behövs för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Den utbetalningsmyndighet som skapades vid förra årsskiftet ska bidra till att på ett effektivare sätt upptäcka felaktiga utbetalningar och förebygga brott. Flera utredningar som gäller informationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter pågår eller bereds. Syftet är att skattepengar inte ska användas för att finansiera brottslig verksamhet eller för att tillskansa sig pengar man inte har rätt till, exempelvis utbetalningar från CSN.

Fru talman! Det är djupt stötande att olika söktjänster samlar in och offentliggör eller säljer uppgifter om privatpersoners förhållanden som kan utnyttjas i kriminellt syfte. Det kan exempelvis vara uppgifter som ringar in ensamstående och välbärgade åldringar, som sedan utsätts för bedrägeriförsök eller inbrott.

Ett annat sätt kan vara att passa på att länsa hemmet medan ägaren är på semester, efter att brottslingen har kombinerat en sökning på bilregistret utifrån bilar på flygplatsernas långtidsparkeringar med andra söktjänster som avslöjar var ägaren bor.

Offentlighetsprincipen var inte avsedd att på det sättet lämna ut personuppgifter om enskilda, utan den syftar till att granska makten. Därför har regeringen utrett grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om adress, telefonnummer, civilstånd och andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden.

I det betänkande som redovisades i november förra året föreslås att det undantag som finns i mediegrundlagarna för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter ska utvidgas till att omfatta alla personuppgifter. Det betänkandet är just nu ute på remiss och bereds inom Regeringskansliet.

Eftersom det rör sig om en grundlagsändring behöver det fattas likalydande beslut två gånger med val emellan. Därför är denna grundlagsändring tänkt att träda i kraft den 1 januari 2027. Den kommer att vara ett viktigt steg i rätt riktning för att skydda enskilda från organiserad brottslighet och för att kombinera integritetsskyddet med brottsbekämpningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Malin Björk (C)
Anf. 53 Malin Björk (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick. Det handlar om att enskilda, opinionsbildare och granskande journalister inte bara kan begära ut utan även har rätt att få ut allmänna handlingar. Den rättigheten gör att medborgare kan få insyn i den offentliga maktutövningen och kan kontrollera hur makten utövas.

Denna offentlighetsprincip lyfter vi svenskar ofta fram med stolthet, och det med rätta. Den lägger grunden för en fri åsiktsbildning och för en fri debatt i många olika samhällsfrågor. Men offentlighet gäller förstås inte alltid. Den kan begränsas om behovet finns att skydda vissa uppgifter och det intresset väger tyngre. Då får allmänhetens rätt till insyn ge vika, och känsliga uppgifter sekretessbeläggs för att de berörda skulle kunna skadas om uppgifterna lämnades ut.

Men om lagstiftningen om offentlighet och sekretess inte är helt aktuell utan slår lite snett, så att uppgifter som är skyddsvärda faktiskt inte skyddas, eller så att uppgifter som den enskilde tar för givet att våra myndigheter kan dela med varandra faktiskt inte delas, då finns det skäl att göra förändringar. Centerpartiet anser att det behöver ske.

Fru talman! Vi lever i en tid som ter sig osäker på flera sätt. Det finns hotbilder från främmande makt men även inom landet. Flera har varit inne på det. Den grova organiserade brottsligheten har under senare år tagit stora kliv framåt. I dag hotar den tryggheten för många i våra städer och bostadsområden.

En brottstyp som ökat lavinartat under det senaste decenniet, samtidigt som skjutningar och sprängningar skjutit i höjden, är bedrägerier. Det är inte alls konstigt, eftersom det är betydligt mer lönsamt och klart mindre riskabelt att ägna sig åt bedrägerier än att kränga knark, och för dem som åker dit är straffen oftast låga.

Jag skulle kunna tala en stund bara om bedrägerier. Jag hade som åklagare, som jag jobbade som tills för några år sedan, ett intresse för den brottstypen redan 2015. Men det fanns väldigt få satsningar på att utreda och att bekämpa den brottstypen.

Det känns som att man överlag har varit väldigt senfärdig med att förstå vilken enorm intäktskälla det har varit och på vilket sätt vi har möjliggjort för våra kriminella att begå bedrägerier.

Vid de så kallade vishingbedrägerierna, där bedragaren genom förslagen manipulation får sina offer att logga in på banken, kan ett offer på nolltid bli av med alla sina besparingar.

Här har bankernas övergång till helt digitala lösningar för sina kunder i kombination med vår offentlighetsprincip och söktjänsterna som finns dessvärre medfört en stor pengakran för den grova brottsligheten.

Med hjälp av dagens söktjänster är det fritt fram för den kriminelle att leta upp lämpliga offer, hitta hela personnumret för det utvalda offret, ringa ett samtal och kapa offrets bankid och hela kontot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Så här har våra personuppgifter blivit ett av de viktigaste verktygen för att begå lukrativa brott och därmed göda den organiserade brottsligheten. Jag menar att vår personliga integritet har trätts för när.

Fru talman! Sverige är faktiskt unikt i världen när vi låter uppgifter om ålder, boende, inkomst, fordonsinnehav, bolagsengagemang och mer därtill vara tillgängliga för alla och envar. Under senare år har dessa uppgifter samlats och systematiserats i privata databaser, utan att den enskilde haft någonting att säga till om.

På det sättet har vi skapat en guldgruva för storskaliga bedrägerier mot äldre och utpressningsliknande upplägg mot företagare. På det sättet kan kriminella även kartlägga rivaler och deras familjemedlemmar, liksom vittnen och aktörer inom rättsväsendet, som jag själv har blivit varse, och sedan skicka iväg en 13-åring till en utvald adress för att spränga en port.

Vi måste komma ihåg att vi är unika i Sverige på det här området. Det är hög tid att vi gör någonting åt det. Jag är väldigt glad att vi fick ett betänkande i november, som flera har varit inne på här, för att ändra förutsättningarna för detta. Det är definitivt hög tid att göra det.

Det blir en sådan kontrast när man tittar på våra myndigheter och deras möjligheter att dela relevant information. De är väldigt begränsade. Myndigheter som samarbetar för att bekämpa brott har i mer än ett decennium flaggat för att de inte kan lämna över information till varandra på ett effektivt sätt. Vi har sett hur väldigt avancerade kriminella upplägg väldigt strategiskt använder sig av det.

Här sätter sekretesslagstiftningen stopp. Som jag sa inledningsvis gäller normalt sett en långtgående insyn för varje medborgare och en rätt att ta del av uppgifter från olika myndigheter. Men för myndigheterna har närmast motsatsen gällt.

I många fall är det fullt rimligt och motiverat med sekretess mellan myndigheter - det vill jag ändå understryka. Detta handlar naturligtvis om vissa myndigheter. Men när det gäller brottsbekämpningen blir man förvånad. Det blir nästan obegripligt.

När jag hör vd:n för söktjänsten hitta.se argumentera om att deras tjänst hjälper polisen att få del av information som polisen annars inte kan få ut av en annan myndighet är det något som är bakvänt, och det måste förändras. Det är därför vi i Centerpartiet vill se en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att kunna dela information i syfte att samverka och förebygga brott.

Vi vill absolut att sekretessen stärks för de personuppgifter som används för att kartlägga brottsoffer och för att begå brott. Vi ser därför också fram emot det förslag som regeringen kommer att lägga fram så småningom för att skydda den personliga integriteten och som bygger på betänkandet från november.

Jan Riise (MP)
Anf. 54 Jan Riise (MP)

Fru talman! Betänkandet Offentlighet, sekretess och integritet täcker, som ni har hört av mina utskottskollegor, en hel del både viktiga och intressanta aspekter. Jag står bakom väldigt mycket av det som har sagts här. Det gäller inte minst det som ledamoten Björk precis presenterade.

Även om KU:s betänkanden sällan eller aldrig uppnår kioskvältarstatus finns här väldigt många angelägna inlägg att lyfta fram och som säkert kommer igen vid flera tillfällen. Låt mig bara ge några exempel. Om de redan har behandlats i inläggen före mitt inlägg får det bli en liten återkoppling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

I flera motioner talar man om behovet av att utveckla sekretesslagstiftningen på ett sådant sätt att samarbete mellan myndigheter och kommuner skulle kunna underlättas. I väldigt många fall handlar skälen till förslagen framför allt om att stävja den ständigt ökande brottsligheten i både förebyggande och bekämpande syfte.

Ordet brott förekommer väldigt många gånger, säkert med goda intentioner. Jag vill förstås precis som alla andra göra vad som kan göras för att förhindra brott, och om de ändå begås vill vi underlätta utredningsarbetet.

Det finns emellertid en annan aspekt som jag gärna vill lyfta fram. Det gäller det förebyggande arbetet, det hälsomässiga och sociala, som inte sällan handlar om barn och unga som riskerar att hamna fel. Det är barn och unga som behöver samhällets stöd för att komma rätt, få en möjlighet att gå i skolan med betyg och kunna välja bort en kriminell eller annan form av destruktiv framtid.

Goda exempel finns på olika håll i landet, också i mitt hemlän Halland, på sådant samarbete mellan bland andra polis, skola, socialtjänst och fritis. För en del är tillit och samtal avgörande pusselbitar; andra behöver kanske mer. Men sammantaget är de möjliga vinsterna både i pengar och livskvalitet stora för dem det berör.

Jag säger inte detta för att polemisera mot andra syften, som brottsbekämpning och brottsförebyggande, men jag menar att det finns goda skäl att vidareutveckla goda exempel och erfarenheter. Det gäller kanske också de kontexter av långsiktiga engagemang som innebär en delvis annan syn på budgetering av sociala verksamheter.

Fru talman! Det leder mig osökt över till det uttryck som handlar om hur det bästa blir det godas fiende. Om personlig integritet är det goda och tillgänglig informationsteknologi det bästa vi åtminstone för närvarande har förstår ni nog vart mitt resonemang är på väg.

Nu pågår olika beredningar i Regeringskansliet, exempelvis om det kloka i att låta privata företag sälja domar avseende enskilda personer till vem som helst som frågar. Jag har förståelse för att vi som utskott väljer att avvakta utfallet, men det hindrar inte några kommentarer här.

Jag tror att vi behöver vara väldigt vaksamma på den utveckling vi ser framför oss när det gäller vår personliga integritet. Och, som många här har varit inne på, är vi ju redan där. Det handlar om att företag och andra kan ha tillgång till och dessutom sälja obegripligt stora mängder data om oss som privatpersoner till företag som vill sälja allt möjligt till just oss.

Varje gång vi accepterar kakor på en hemsida ger vi bort en bit av vår information, som kan användas för reklam eller andra former av kommunikation. Lägg därtill AI, artificiell intelligens, med närmast ofattbara möjligheter att lägga pussel med våra liv.

Jag tänker att vi kommer att se fler motioner och inlägg om dessa frågor kommande år. Vi behöver alltså ha diskussionen levande hela tiden så att det bästa inte blir det godas fiende.

Under resans gång kan vi ta ställning mot möjligheterna att sälja uppgifter om vad människor eventuellt är dömda för. Det framstår för mig som väldigt olyckligt att en eventuell dom om till exempel ringa narkotikainnehav för 20 år sedan kan påverka en persons möjligheter att få ett arbete i dag. Det är slöseri med båda mänskliga och administrativa resurser.

Vi kan bli bättre på att klicka bort kakor på webbsidor. Vi kan säga nej till partipolitiska annonser eller andra meddelanden utan avsändare. Vi kan säga nej till det mesta och fokusera på att i stället bejaka meningsfulla idéer som att hjälpa barn och unga genom tidiga och samordnade insatser. Vi kan välkomna initiativ som stärker vår personliga integritet. Vi kan välja att föreslå utökade områden för Integritetsskyddsmyndigheten, vilket också finns som förslag här och har diskuterats tidigare.

Malin Danielsson (L)
Anf. 55 Malin Danielsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Ett öppet och fritt samhälle kräver transparens och skydd för den personliga integriteten likaväl som verktyg för att upprätthålla lag och ordning.

Det är därför av yttersta vikt att diskussionen om sekretess, integritet och offentlighet ständigt är pågående och att varje förändring vägs och balanseras utifrån båda perspektiv. Detta är frågor som berör oss dagligen i vår vardag och som kan påverka vår tillit till samhället om vi inte lyckas hitta rätt balans.

Den organiserade brottsligheten utmanar inte bara vår syn på sekretess och samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Den utmanar även synen på sekretess i välfärdssystemen och andra offentliga stödsystem då dessa utnyttjas av den organiserade brottligheten.

Kraven på myndigheternas tillgång till information och möjlighet att utbyta information om enskilda personer och företag för att minska felaktiga utbetalningar ökar. Flera utredningar är på gång inom området, och Utbetalningsmyndigheten har nyligen etablerats som ett led i att minska felaktiga utbetalningar. Vi i konstitutionsutskottet lär få anledning att återkomma i frågorna i och med konkreta lagstiftningsförslag framöver.

Fru talman! Frågan om individens integritet behöver ständigt bevakas när nya verktyg införs. Ett förutseende konstitutionsutskott uppmärksammande redan för tio år sedan riksdagen på de eventuella problem som skulle kunna uppstå när ett frivilligt grundlagsskydd för databaser infördes.

I dag ser vi konsekvenserna av detta. Med några enkla knapptryck kan vem som helst ta reda på mängder av information om sina grannar, om sina barns lärare eller om någon av oss här inne i salen. Man får information om var en person bor och vad bostaden är värderad till, vilka bilar personen äger och om han eller hon har begått några brott. Man får veta hur gammal personen är och så vidare, och så vidare.

Det är inte bara nyfikna grannar som använder informationen; det gör även kriminella gäng som lurar pengar av årsrika eller personer med funktionsnedsättning. Samtidigt tjänar kommersiella bolag pengar på att tillhandahålla dessa uppgifter, som de enkelt kan begära ut från våra myndigheter. Det finns horribla exempel där en del tjänster till och med erbjuder ett litet pling i mejlen när det registrerats att någon äldre har blivit ensamstående. Det innebär då ofta att makan eller maken har gått bort.

Nyligen presenterades en utredning vars uppdrag var att se hur vi kan få bukt med de problem som skapas när våra personuppgifter finns tillgängliga på nätet, som de gör i dag. Det är dessutom bortom vår kontroll att själva kunna ta bort dem. Jag ser fram emot den fortsatta hanteringen av detta ärende.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Per-Arne Håkansson (S)
Anf. 56 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet

Fru talman! Offentlighetsprincipen är en viktig förutsättning och en viktig faktor för vårt öppna och fria samhälle.

Det är något som vi har hävdat också i EU-sammanhang genom åren. Redan vid EU-inträdet för svensk del lyfte vi fram vikten av att bevara och värna offentlighetsprincipen.

Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande 7 om offentlighet, sekretess och integritet. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 1, som vi från Socialdemokraterna har lämnat in.

Det pågår just nu förändringar gällande offentlighet och sekretess särskilt kopplat till brottsbekämpningen. En del har resulterat i konkreta propositioner från regeringens sida, medan viktiga delar fortfarande utreds. I vår reservation betonar vi vikten av informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner. Vi förväntar oss att regeringen under nästa år återkommer med konkreta förslag, utöver den proposition som presenterades i slutet av november förra året.

I vår reservation lyfter vi fram bifall till inlämnade motioner. Det gäller motion 1710 av Eva Lindh med flera och 2685 av Ida Karkiainen med flera, yrkande 9. Vi yrkar också delvis bifall till en del motioner som är uppradade i vår reservation.

Vi menar från Socialdemokraternas sida att den breda parlamentariska majoritet som vill se de förändringar av offentlighetsprincipen som nu har lyfts fram är en styrka i sig. Brottsutvecklingen och samhällets förmåga att bekämpa denna ställer krav på oss som lagstiftare att ge myndigheter och kommuner relevanta verktyg. Det är också en förutsättning för att de tjänstemän, poliser, lärare och socialsekreterare som i mångt och mycket utgör den första linjen i detta arbete ska kunna utföra det så effektivt som möjligt.

Fru talman! En del sekretesshinder behöver i möjligaste mån kunna undanröjas för att möjliggöra detta. Samtidigt är det av stor vikt att perspektivet personlig integritet och säkerhet finns med i arbetet. Den enskildes rättigheter gentemot staten är av stor vikt. Medborgarperspektivet är lika viktigt att ha med sig som det övergripande samhällsperspektivet.

Det finns en del nödvändiga förändringar som nu kommer att genomföras, men en del kan också vara svåröverblickbara. Därför menar vi att det behövs en översyn av den här typen av frågor framöver. Med ett helhetsgrepp kan vi få en ökad kunskap och ökade möjligheter att agera i frågan.

Fru talman! Jag vill betona att ett ökat informationsutbyte mellan olika samhällsaktörer inte enbart handlar om brottsbekämpning så till vida att polisen i en pågående brottsutredning ska lyckas hitta någon att lagföra. Det handlar lika mycket om ett förebyggande arbete där myndigheter kan utbyta information för att kanske i tid kunna hjälpa ungdomar på glid eller skydda arbetstagare från att utnyttjas på arbetsmarknaden - eller för den delen att polisen kan informera en kommun om gängkriminella som startar HVB-hem. Det om något kan vara en hygienfaktor i ett samhälle som med kraft vill motverka ökad rekrytering till de kriminella gängen.

Offentlighet, sekretess och integritet

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-01-22
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 7, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2024/25:KU7, Beslut: Offentlighet, sekretess och integritet

Beslut 2024/25:KU7

Webb-tv: Beslut: Offentlighet, sekretess och integritet

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1710 av Eva Lindh m.fl. (S),

    2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkandena 18 och 19,

    2023/24:2558 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S),

    2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 8,

    2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 9,

    2024/25:3127 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 16 och

    2024/25:3197 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 8.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD63009
    M59018
    C00213
    V21003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1100
    Totalt191942242
    Ledamöternas röster
  2. Handel med personuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:266 av Ingemar Kihlström (KD),

    2023/24:937 av Dzenan Cisija (S) och

    2024/25:568 av David Perez (SD).
  3. Utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:2490 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 20 och

    2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 23.
    • Reservation 3 (C)
  4. Offentlighetsprincipens tillämpning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1150 av Staffan Eklöf (SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:3204 av Staffan Eklöf (SD) yrkandena 1 och 2.
  5. Personlig integritet och digital marknadsföring

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 9.
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V02103
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -2000
    Totalt28621042
    Ledamöternas röster
  6. Integritetsskyddsmyndighetens uppdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:440 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 11 och

    2024/25:369 av Azadeh Rojhan (S).
    • Reservation 5 (V)
  7. Ökad insyn i användningen av skattemedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:518 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2024/25:2663 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
  8. Offentliggörande av de s.k. Stasiarkiven

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:176 av Markus Wiechel (SD) och

    2024/25:2996 av Markus Wiechel (SD).
  9. Särskild sekretess för att skydda tjänstemän som arbetar i utsatta områden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:2413 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 8.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.