Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Betänkande 2024/25:KU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är avslutat

Planerat beslutsdatum
Information kommer

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

Sammanfattning av ärendet

Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen har följts upp (KU5)

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet anmäler för riksdagen resultatet av uppföljningen enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-11-28
Justering: 2024-12-10
Trycklov: 2024-12-18
Betänkande 2024/25:KU5

Alla beredningar i utskottet

2024-11-14, 2024-11-28

Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen följs upp (KU5)

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-01-21
Debatt i kammaren: 2025-01-22

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 9 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Detta betänkande är liksom det tidigare ett sådant som inte ska behandlas av kammaren men som ändå ska anmälas. Det handlar om uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

Enligt riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa detta arbete och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Denna gång gäller uppföljningen år 2023. Det bygger även på iakttagelser och yttranden från sju andra utskott, som givetvis har varit värdefulla för konstitutionsutskottet i våra slutsatser.

Subsidiaritetsprincipen handlar om att beslut ska fattas på ett så effektivt sätt och så nära medborgarna som möjligt. Den används för att avgöra om en fråga ska beslutas på EU-nivå eller i medlemsstaterna, det vill säga maktfördelningen mellan de nationella parlamenten och Europeiska unionen. Nyligen var det också EU-val, så detta är verkligen någonting aktuellt.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till EU-parlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sverige skiljer ut sig bland medlemsstaterna i EU. Vi är ett av få länder där parlamentet prövar alla förslag.

Genom den uppföljning vi har gjort kan man se en samlad effekt av olika förslag. Yttrandena från de andra utskotten innehåller också intressanta iakttagelser om utvecklingen inom olika politikområden och hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av lagstiftningsakter från EU.

Vid den förra uppföljningen uppmärksammade utskottet att få nationella parlament använde sig av subsidiaritetsmekanismen. I en rapport om EU:s framtida konkurrenskraft föreslås att en EU-utredning tillsätts för att analysera varför de nationella parlamenten inte använder sig av den möjlighet man har att subsidiaritetspröva förslag till EU-lagstiftning. Detta är någonting som vi kommer att bevaka framöver.

Ett utskott som har yttrat sig till KU är skatteutskottet. De för ett resonemang om att man kan behöva öka sitt engagemang för att förbättra möjligheten att nå tröskeln för omprövning, det vill säga tröskeln för ett gult kort i de fall där riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande om att man anser att utskottet strider mot subsidiaritetsprincipen. På grund av tidsramen med en åttaveckorsfrist ser dock skatteutskottet, och även vi i KU, en utmaning i att informera övriga nationella parlament medan det fortfarande finns tid för dem att i sin tur agera. Därför är värdet av samarbete och informationsutbyte mellan de olika nationella parlamenten någonting som återkommande har framhållits. Det har tidigare även övervägts hur ett sådant samarbete kan komma till stånd och vilka hinder som kan finnas för det.

En värdefull väg för informationsutbyte mellan nationella parlament är att vi har en representant från riksdagen vid EU-institutionerna. Det är också en väg som används av utskotten.

Även miljö- och jordbruksutskottet har intressanta reflektioner i sitt yttrande när det gäller tröskeln för gult kort. Man konstaterar att denna uppnåtts endast tre gånger. Samtidigt konstaterar miljö- och jordbruksutskottet att de flesta andra parlament gör en form av urval av vilka akter man väljer att pröva. Man har också tidigare funderat över huruvida riksdagen bör överväga en sådan ordning.

Vi i konstitutionsutskottet är som sagt lite tråkiga, men vi är också ganska trygga. I denna fråga fann vi att det fanns övervägande skäl att behålla den ordning som råder.

I förra årets uppföljning noterade vi i utskottet som sagt att endast ett begränsat antal parlament har lämnat motiverade yttranden under senare år. Samtidigt framstår det som att flera nationella parlament i stället lämnar in yttranden inom ramen för den politiska dialogen och kanske i ett tidigare skede än vad riksdagen gör. Det har givetvis väckt ett antal frågor för oss i KU. Vi genomförde också en resa till Bryssel under förra året där vi grottade ned oss ännu mer i dessa frågor. Detta är givetvis någonting som vi avser att fortsätta följa.

Vi noterar också någonting som kanske är lite anmärkningsvärt: I sin årsrapport för 2023 räknar kommissionen endast fem av riksdagens sju motiverade yttranden som just motiverade yttranden. De ger inte heller någon förklaring till varför två av våra sju motiverade yttranden inte räknas med. Vi anser att det hade varit bra om man kunnat få den förklaringen.


Anf. 10 Jan Riise (MP)

Herr talman! Det är trevligt att komma redan som nummer två bland anförandena. Att jag samtidigt är sist är naturligtvis en annan sak.

Herr talman! Detta handlar om subsidiaritetsprincipen. Redan där riskerar man att snubbla på orden, men detta ord och det som det står för är väldigt centralt för Sveriges och andra länders förhållande till EU som helhet.

Subsidiaritetsprincipen har hängt med i snart 40 år. Den blev alltså relevant redan när Sverige gick med i unionen på 90-talet. Sedan dess har den utvecklats och utgör nu en del av det så kallade Lissabonfördraget från 2009.

Kärnan i principen är enkel: Saker som kan göras bättre på nationell, regional eller lokal nivå ska EU inte föreslå någon lagstiftning om. Rent praktiskt går det till så att riksdagen får möjlighet att bedöma varje förslag till rättsakt från EU utifrån just det perspektivet. Beroende på frågans karaktär och ämnesområde avgörs vilket av riksdagens utskott som ska behandla frågan. Det är viktigt att komma ihåg att den prövning som riksdagen gör genom de olika utskotten inte gäller huruvida den föreslagna åtgärden ska genomföras eller inte utan på vilken nivå den bäst genomförs.

Man ska också komma ihåg att samtliga 27 länders parlament gör subsidiaritetsprövningar. Det är emellertid inte så vanligt att medlemsländerna samarbetar om prövningarna. Det har att göra med olika frågor, men inte minst det förhållande att allting i så fall måste översättas till allting annat spelar in.

Herr talman! Konstitutionsutskottet gjorde för ett år sedan en genomgång av mer allmänna synpunkter på subsidiaritetsprincipen och i vad mån möjligheten att kommentera de rättsakter som föreslås genom exempelvis så kallade motiverade yttranden används av de nationella parlamenteten. Sverige svarar för en oproportionerligt stor del av de förhållandevis få yttranden som lämnas av nationella parlament, och förhållandevis många länder lämnar inga yttranden alls. Det kan förstås bero på många olika saker. Även över tid har förändringar skett.

Till det ska läggas den så kallade Draghirapporten, som publicerades för några månader sedan. Den förre italienske premiärministern och Europeiska centralbankens tidigare ordförande Mario Draghi uttrycker där bekymmer för de mervärden som skapas eller förloras i en struktur av nationella och europeiska regler som inte är optimala, med uppbyggnad av onödig administration i EU och/eller i respektive medlemsland.

Herr talman! Mitt parti Miljöpartiet är ett frihetligt parti som är emot alla diskriminerande strukturer som förtrycker och begränsar människors frihet. Vi ser överdriven maktkoncentration som odemokratisk med risk för korruption. Därför behöver makten ständigt granskas kritiskt. Det gäller staters makt över individer och företags makt över arbete och ekonomi, likaväl som fördomars och andra strukturers makt över människor.

Lösningen är förstås att dela på makten. Beslut ska tas nära människor, och medborgarna ska ses som medskapare av vår demokrati. Det finns ett betydande stöd för en sådan åsikt. Det finns många sorters kunskap, och en del av den är baserad på närhet.

Det är den ena sidan av saken. Vi är också medlemmar i Europeiska unionen och ska såklart arbeta för att medlemskapet ger oss fördelar, besparingar och nya möjligheter utan att vi ger avkall på de frågor där vi har speciella förutsättningar, till exempel när det gäller tryck- och yttrandefrihet.

Som en avslutande fundering, herr talman, tycker jag att det finns goda skäl att se över vårt sätt att som riksdag kommunicera med kommissionen. Har vi under resans gång vunnit eller förlorat inflytande, information, delaktighet och ansvar? Det förefaller ju som om systemet med motiverade yttranden inte har någon större betydelse i dialogen mellan EU och dess medlemsstater.

Vi har i KU också vid åtskilliga tillfällen diskuterat anmälningar avseende enskilda statsråds relationer i arbetet med EU-nämnden. Uppenbarligen har andra parlament i Europa olika andra sätt att föra fram synpunkter. Skulle frågan om hela gränssnittet mellan EU och riksdagen komma att ses över med en internationell utblick skulle åtminstone jag kunna rösta för det.

Med det sagt tackar jag för ordet och föreslår att betänkandet läggs till handlingarna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Utskottets anmälan lades till handlingarna.

Beslut

Information kommer