Avskildhet i anslutning till dygnsvilan – för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Betänkande 2024/25:SoU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 4 december 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5)
Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten.
Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård.
Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:SoU5
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshemProposition 2024/25:41
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:3260 av Maj Karlsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:41 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
- Motion 2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:41 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
- Motion 2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:41 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Beredning, Genomförd
Justering: 2024-11-28
Trycklov: 2024-11-28
Betänkande 2024/25:SoU5
Alla beredningar i utskottet
Det ska bli möjligt för Sis att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan (SoU5)
Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten.
Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård.
Lagändringarna föreslås börja gälla 15 december 2024.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-12-04
Debatt om förslag 2024/25:SoU5
Webb-tv: Avskildhet i anslutning till dygnsvilan – för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Dokument från debatten
- Onsdag den 4 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:43
- Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 decemberProtokoll 2024/25:43 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
- Onsdag den 4 december 2024Talarlista 2024/25:20241204
Protokoll från debatten
Anf. 1 Christian Carlsson (KD)
Herr talman! Varje barn förtjänar att få växa upp i en trygg familj där det möts av kärlek och omtanke. Barn ska därför så långt som möjligt få växa upp i familjeliknande förhållanden om de inte kan bo kvar hemma, men i vissa fall räcker inte familjehem eller ens HVB-hem till för att omhänderta ett barn eller en ungdom. Allt fler barn i Sverige blir placerade hos Statens institutionsstyrelse, Sis.
Till Sis kommer en del av samhällets mest utsatta barn. Det handlar om unga flickor med allvarligt självskadebeteende och unga missbrukare. Det handlar också om tungt kriminella personer som har gjort sig skyldiga till grova brott och antingen omhändertagits enligt LVU eller dömts till sluten ungdomsvård.
Problembilden för de här barnen och ungdomarna är ofta komplex. Många av de intagna har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och flera olika diagnoser på en och samma gång. Ibland handlar det om unga gängkriminella som blivit missbrukare på grund av att de behövt använda tramadol för att begå de grova brotten. Som en följd av de grova brotten kan de också ha drabbats av allvarlig posttraumatisk stress som gör att de har stora psykiatriska behov.
Tyvärr har inte Sis historiskt rustats med de verktyg som krävs för att klara uppdraget. Det här har naturligtvis blivit särskilt problematiskt och påtagligt i och med att vårdbehoven hos dem som placeras blivit allt tyngre och allt fler av dem som placeras på Sis har koppling till gängkriminalitet.
Sis uppger att de i dag vårdar så många som 200 LSU-dömda brottslingar. Myndigheten bedömer att ungefär hälften av de intagna på Sis nu är kopplade till kriminalitet, om man även räknar med de LVU-placerade.
Samtidigt som vi ser denna snabba utveckling med allt fler kriminella på Sis kommer vi från en situation där personalen fram till i våras inte fick begränsa tillgången till telefon och dator. Man fick inte heller genomsöka rummen efter vapen och droger. Detta ledde till att drogleveranser kunde beställas till hemmen, att flickor med självskadebeteende kunde fortsätta att stämma träff med förövare för att prostituera sig och att rymningar kunde planeras inifrån våra Sis-hem.
Ett annat problem har varit att Sis inte haft befogenhet att låsa om de boende nattetid. Det har inneburit dels ökad risk för rymningar, dels att ungdomar kunnat ge sig på varandra. Efter att en avdelning med säg sju åtta ungdomar låsts runt 22-tiden på kvällen har de boende kunnat smita ut från sina rum för att göra upp ifall de haft något otalt med varandra.
Situationen på kvällar, helger och framför allt nätter är mycket allvarlig. Såväl personal som barn och ungdomar har tyvärr fått möta både hot och våld. Så här kan vi inte ha det. Det handlar om tungt kriminella ungdomar med stort våldskapital. Om vi inte sätter stopp för våldet skulle det hela mycket väl kunna få dödlig utgång. Tryggheten och säkerheten på Sis behöver stärkas.
I dagens proposition föreslås därför att Sis ska få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan. Det innebär att Sis kommer att få möjlighet att låsa om de boende nattetid om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet eller för att förhindra att barnet eller ungdomen avviker.
Det här är en efterfrågad reform, ska sägas. I juli 2023 bad Sis själva i en skrivelse till regeringen om att det skulle införas en möjlighet att nattetid hålla vissa barn och unga avskilda från varandra.
Nu levererar vi kristdemokrater, regeringen och våra samarbetspartier på detta. Det här är ett väl balanserat förslag, där vi fullt ut respekterar de enskilda ungdomarnas friheter och rättigheter men också barnens och personalens behov av trygghet och säkerhet.
Som sagt förtjänar varje barn att växa upp i en trygg familj där det möts med kärlek och omtanke. Men när det inte är möjligt och samhället kliver in för att ta ansvaret är det också vår skyldighet att säkerställa tryggheten och säkerheten för barnen. Med dagens beslut kommer tryggheten och säkerheten för barnen och ungdomarna på de särskilda ungdomshemmen att öka. Därför yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Anf. 2 Gustaf Lantz (S)
Herr talman! I dag debatterar vi hur vi kan ge utökade möjligheter att hålla barn och unga som är placerade på Sis-hem avskilda under dygnsvilan. Förslaget tar inte sikte på alla barn och unga som är placerade hos Sis. Det är endast personer som är dömda enligt lagen om särskild ungdomsvård eller som vårdas enligt lagen om vård av unga på avdelningar med förhöjd säkerhetsnivå som berörs av de föreslagna reglerna.
Möjligheten till avskildhet finns till för att upprätthålla ordning på boenden men även för att hindra rymningar. Tyvärr har vi i Sverige en exceptionell situation där en stor del av alla skjutningar och sprängningar utförs av barn och unga som rymt från Sis-hem. Detta är något som måste få ett omedelbart slut.
Polisen har blivit bättre på att klara upp denna typ av brottslighet. Men det hjälper inte mycket den familj som förlorat en familjemedlem att förövaren grips. Vi måste göra allt som står i vår makt för att förebygga brottsligheten. Om vi kan hindra rymningar från Sis-hem kan vi försvåra att mordplaner blir till fullskaliga trauman och tragedier.
Men detta är bara en liten pusselbit i det förebyggande arbetet. Tyvärr lämnas mycket viktigt arbete ogjort av regeringen. Regeringens prioritering är glasklar: skattesänkningar till dem med högst inkomster.
Vi ser en kriminalvård som håller på att haverera, samtidigt som flera underåriga snart ska skickas dit. Vi ser skolor där barn med NPF-diagnoser inte kommer till sin rätt. Vi ser en socialtjänst som kämpar i motvind. På detta har vi en kostnadsexplosion efter år av hög inflation.
Herr talman! Ändå läggs så lite på det som kan hjälpa oss att ta oss ut ur vansinnet. Hus sprängs. Människor kidnappas. Mammor och pappor skjuts just för att de är mammor och pappor. Barn skjuter barn. Ändå görs dessa stora skattesänkningar.
Men med det sagt är den lilla pusselbit som ligger på bordet i dag viktig och rimlig. Det är förvisso en inskränkning av den personliga friheten att under natten inte kunna röra sig ute i allmänna utrymmen på avdelningar. Men den begränsningen får anses som relativt liten och proportionerlig sett till syftet med åtgärden. De flesta remissinstanser delar den uppfattningen.
Ett viktigt förtydligande i den föreslagna lagen är att det alltid kommer att vara möjligt att tillkalla personal för att få hjälp under tiden för avskildhet. Det är viktigt att ambitionsnivån avseende vård, behandling och arbetsmiljö inte sänks som en följd av de föreslagna reglerna. Såväl Sis som regeringen har ett arbete att göra gällande detta. Vi socialdemokrater har tidigare motionerat om ett förbud mot ensamarbete i klientnära kontakter inom den slutna ungdomsvården som ett sätt att säkerställa rimliga arbetsvillkor. Framför allt gäller det att ge rimliga förutsättningar för en god vård och behandling.
Den socialdemokratiska regeringen påbörjade ett arbete med att reformera Sis. I detta arbete låg att se över de befogenheter Sis-hemmen har. Det är bra att det arbetet nu fortgår och att vi kan ta nödvändiga steg för att öka tryggheten på de låsta ungdomshemmen. Eftersom det på Sis-hem placeras barn och unga som är väldigt utsatta i livet måste vi dock vara varsamma.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av effekterna av införandet av regler om avskildhet i anslutning till dygnsvilan på Sis och en utvärdering av huruvida tillämpningen av lagen om avskildhet i anslutning till dygnsvilan har skett på ett ändamålsenligt sätt.
Det är viktigt att få relevanta verktyg på plats i ungdomsvården, men det är samtidigt viktigt att det blir rätt. Om lagstiftningen visar sig användas på ett sätt som vi som lagstiftare inte avsett är det viktigt att vi snabbt får kännedom om detta så att vi kan ompröva lagstiftningen.
Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 12.
(Applåder)
Anf. 3 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag haltade ju fram hit till talarstolen, men det jag framför allt tyckte haltade var ledamoten Lantz resonemang i den här debatten.
Ledamoten Lantz anklagade Tidöpartierna och regeringen för att inte göra tillräckligt för det förebyggande arbetet. Det den här regeringen har gjort under denna mandatperiod är dock att på allvar påbörja en offensiv för att vi ska knäcka de kriminella gängen genom en kombination av brottsbekämpande och, kanske framför allt, brottsförebyggande åtgärder.
Det handlar om ett batteri av åtgärder som börjar med ett föräldraansvar och att vi ska stärka varje förälders möjlighet att ta sitt ansvar. Vi satsar på föräldraskapsstöd, vi satsar på samarbetet mellan skola och socialtjänst med skolsociala team och vi satsar på att få en helt ny socialtjänstlag på plats. Den kommer nästa år och har ett förebyggande perspektiv.
När den förra, socialdemokratiska regeringen lät utreda den nya socialtjänstlagen gav man som uppdrag att den nya lagen inte skulle få vara kostnadsdrivande. Ledamoten Lantz behöver svara på hur det kommer sig. Hur kan en ny socialtjänstlag innebära högre ambitioner för det förebyggande arbetet om den socialdemokratiska regeringen ger som uppdrag att den inte får kosta mer pengar?
Vi gjorde om, herr talman, och vi gjorde rätt. Vi utredde lagstiftningen vidare, och nästa år kommer en ny socialtjänstlag som höjer ambitionerna. Med genomförandet av den nya socialtjänstlagen följer också över 8 miljarder kronor. Syftet är att vi på riktigt ska kunna jobba mer förebyggande, och tidigt, för att förhindra att barn och unga ska hamna i så allvarliga sociala problem att de ska behöva vårdas hos Statens institutionsstyrelse.
Anf. 4 Gustaf Lantz (S)
Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för anförandet och frågan!
Den socialtjänstlag som vi hoppas snart kommer på plats utreddes av en utredare som heter Margareta Winberg. Hon tillsattes av en socialdemokratisk regering. Detta var ett gediget arbete som vi trodde skulle genomföras i direkt anslutning till regeringsskiftet. Utredningen låg klar, men regeringen valde att fördröja och förhala. Jag vet inte hur många gånger jag stått i den här talarstolen och efterfrågat när den kommer.
Det lovades guld och gröna skogar och att det skulle vara en helt annan produkt än den som Margareta Winberg hade utrett och som den förra, socialdemokratiska regeringen hade berett. Det var dock samma lag. Den hade fått ge vika och ställts långt bak i kön i regeringens arbete. Det är jättebra att den nu kommer, och det är jättebra att vi får en förebyggande ansats i den nya socialtjänstlagen. Det är bra så, men kom inte och säg att det här är den nuvarande regeringens arbete. Det är jättebra att den kommer till slut, men det har dröjt alldeles för länge.
När det gäller satsningar på det förebyggande arbetet är det lärare, socialsekreterare och resurspersoner inom kommuner som ska göra detta, liksom regioners bup. Detta är viktiga delar, och det är bara att titta på regeringens budget och se hur man prioriterar. Precis som jag sa i mitt förra anförande är det stora skattesänkningar till dem som tjänar bäst och ett tydligt ställningstagande med mindre satsningar på kommuner och regioner än det som Socialdemokraterna har föreslagit.
Anf. 5 Talman Andreas Norlén
Den här debatten handlar om ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård.
Anf. 6 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag förstår påpekandet från talmannen, men det handlar ju om att vi måste börja mycket tidigare om vi ska nå målsättningen vi faktiskt är överens om i den här kammaren, nämligen att förhindra att barn och unga ska behöva hållas avskilda nattetid på våra statliga ungdomshem. Vi måste jobba förebyggande. Därför är den nya socialtjänstlagen så viktig.
Men den var inte klar, ledamoten Lantz! Den var i alla fall inte klar om man har ordentliga ambitioner med lagstiftningen - ja du ser, jag blir så engagerad att kryckorna går i golvet! Man kan inte säga att den var klar om man har så höga ambitioner med att lagstiftningen på riktigt ska bidra till att vi jobbar tidigt och förebyggande.
Den förra, socialdemokratiska regeringen tillsatte mycket riktigt Margareta Winberg som utredare av den nya socialtjänstlagen - men med uppdraget att den inte fick driva upp kostnaderna. Min bestämda uppfattning är att den nya socialtjänstlagen innebär högre ambitioner. Det driver kostnader. Därför har vi kompletterat utredningen, och därför har vi gjort om och gjort rätt.
Vi har sett till att det med den nya socialtjänstlagen också följer kraftigt ökade resurser på 8 miljarder under kommande år i en särskild kompetens- och bemanningssatsning, just för att kunna leva upp till det ledamoten Lantz lyfter fram: att vi behöver fler medarbetare i socialtjänsten som möter våra ungdomar och som tidigt kan gå in och agera. De ska inte behöva vänta till dess att det gått så galet att man behöver göra ett akut omhändertagande och placera ett barn eller en ungdom på ett ungdomshem eller HVB-hem, eller rent av döma ungdomen till sluten ungdomsvård.
Det är nu det händer, ledamoten Lantz. Det är nu det socialpolitiska paradigmskiftet faktiskt sker. Nu ser vi på allvar till att mobilisera samhällets goda krafter: skola, socialtjänst och polis. Vi river sekretesshinder för att förbättra samarbetet. Nu händer det. Äntligen får vi en politik som på allvar kan komma till rätta med grundproblemen. Men, herr talman, vi ska vara ödmjuka och säga att det kommer att ta tid innan vi ser de verkliga resultaten av arbetet.
(Applåder)
Anf. 7 Gustaf Lantz (S)
Herr talman! Det är en efterlängtad socialtjänstlag, och jag vet att det är många inom socialtjänsterna ute i landet som verkligen ser fram emot att den blir verklighet i alla delar. Den har dock dröjt för länge.
Jag har svårt att se skillnaden mellan det förslag som den socialdemokratiska regeringen tog fram, och som sedan fick ligga på vänt, och det som kommer nu. Att säga att den här regeringen skulle lägga mer pengar på kommuner, socialtjänster och förebyggande arbete är direkt felaktigt.
Om regeringen tror att man kommer att kunna lösa brottslighet genom förebyggande insatser och genom att skjuta till pengar endast till en omställning och en inkörning av en ny lag tror man fel. Det här är långsiktiga åtaganden där man måste sätta kommuners och regioners arbete högt. Då kan man inte sänka skatten med miljarder på miljarder för dem med högst inkomster. Sverige står inför mycket stora utmaningar, och några som har att stå i främsta linjen i detta är våra socialsekreterare, med socialtjänstlagen som verktyg.
Jag tycker att det är bra att ta fasta på att vi är överens om mycket och att vi kan sluta upp kring de förslag som nu kommer i den nya socialtjänstlagen. Jag beklagar bara att det har dröjt så pass länge. Den 12 januari, direkt efter maktskiftet, avskaffades danstillståndet för krogar, så det fanns ju vissa saker som låg högt upp på agendan. Det här är visserligen en lite större produkt, ska väl i ärlighetens namn sägas. Men det är bra att den till slut kommer, när den nu kommer.
(Applåder)
Anf. 8 Mona Olin (SD)
Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande SoU5 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem.
Vi har under lång tid följt diskussionen om användandet av avskiljningar inom Statens institutionsstyrelses verksamhet. Det är en fråga som går rakt in i kärnan av hur vi som samhälle tar ansvar för våra mest utsatta barn och unga. För Sverigedemokraterna är det självklart att vi måste hålla en ständig dialog om hur vi kan skapa trygga, rättssäkra och utvecklande miljöer för dessa unga samtidigt som vi garanterar en säker och trygg arbetsmiljö för personalen.
Avskiljning är ett kraftfullt verktyg. Det är ett verktyg som kan vara nödvändigt i akuta situationer där ordningen eller säkerheten på institutionen hotas eller där den unge riskerar att skada sig själv eller andra. Men vi är också fullt medvetna om att detta är en metod som kan vara mycket påfrestande för den enskilda individen, särskilt för barn och unga i redan utsatta situationer.
Vi måste vara realistiska. För att vi ska kunna fasa ut avskiljningar måste alternativa och välfungerande metoder redan finnas på plats. Det är inte bara en fråga om resurser utan också om gedigen utbildning och en kulturförändring inom myndigheten. Personalens säkerhet och arbetsmiljö måste fortsatt prioriteras, och det är centralt att den har de verktyg som krävs för hanteringen av ungdomar som kan utgöra en fara för sig själva eller andra.
Herr talman! Vi anser att regeringens förslag i propositionen är väl avvägt. Att ge Sis möjlighet att på särskilda ungdomshem hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan är en pragmatisk lösning för att öka säkerheten och tryggheten för alla inblandade. Det handlar inte om att normalisera avskiljningar utan om att skapa en strukturerad och rättssäker ram för när och hur detta kan ske.
Avskildhet i samband med dygnsvila ska endast användas om det är absolut nödvändigt, till exempel för att upprätthålla ordning och säkerhet eller för att förhindra att den unge avviker från hemmet. Vi ställer oss därför bakom regeringens förslag och socialutskottets rekommendation att riksdagen ska anta detta.
Herr talman! Det är också viktigt att påminna om att de unga som vistas på särskilda ungdomshem befinner sig i en mycket sårbar situation. Många av dem har en historik av trauman, destruktiva beteenden och bristande stöd från samhället. Det är vårt ansvar att säkerställa att de får en chans till rehabilitering och utveckling i en trygg och stödjande miljö.
Trygghet måste dock även gälla personalen. Att arbeta på ett särskilt ungdomshem är krävande, och utan rätt verktyg riskerar vi att försätta personalen i omöjliga situationer. Förslaget om avskildhet i anslutning till dygnsvilan är därför ett viktigt steg för att skapa bättre förutsättningar för både ungdomar och personal.
Sverigedemokraterna vill betona vikten av att myndigheten tar sitt ansvar och agerar proaktivt för att minska behovet av avskiljning. Till dess att de nya metoderna är på plats ser vi det dock som nödvändigt att personalen har tillgång till redskap som både skyddar den unge från sig själv och andra och ger en trygg arbetsmiljö.
Vi stöder därför regeringens proposition och ser fram emot en fortsatt dialog om hur Sis-verksamheten kan utvecklas till att bli både tryggare och mer effektiv såväl för de unga som är i stort behov av stöd som för den personal som dagligen arbetar med några av samhällets mest utsatta individer.
Avslutningsvis vill jag betona att vårt långsiktiga mål är tydligt: Avskiljningar ska fasas ut. Men detta måste ske under ordnade former där både personalens och de ungas säkerhet säkerställs. Vi har ett ansvar att ge Sis det stöd och de resurser som krävs för att detta mål ska kunna förverkligas.
Med det sagt yrkar vi bifall till förslaget i propositionen.
(Applåder)
Anf. 9 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Våldtäkter, sexuella övergrepp, stryptag, krossade knäskålar, utslagna tänder, andnöd, förnedring och kränkningar - ja, de senaste årens rent makabra rapporter om våld, övergrepp och missförhållanden inom Sis har inte lämnat någon av oss oberörd. Efter otaliga larm från såväl de placerade barnen som barnrättsorganisationer, Ivo och JO är det ett faktum att vi inte kan garantera de Sis-placerade barnens säkerhet eller trygghet.
De som utsätter de barn som vi har lovat att hjälpa för våld och övergrep är de vuxna - den personal som arbetar med barnen. När den massiva rapporteringen, vittnesmålen och anmälningarna inte längre gick att blunda för och inga ursäkter längre gick att hitta trädde en förödande bild av en myndighet i kris fram. Övergreppen och missförhållandena har inte skett i ett vakuum. Vi vet i dag att såväl inbyggda våldsmetoder som styrnings- och ledningsbrister utgör grunden för en djupt dysfunktionell organisation. Det är vi nog alla överens om i dag.
Det var i ljuset av det här som regeringen valde att agera. Nu pågår ett massivt utredningsarbete för att helt reformera barn- och ungdomsvården. Det är något som vi har arbetat för länge och som vi är mycket glada att regeringen gör. Men effekterna av det här ligger långt fram i tiden; missförhållandena i sig finns fortfarande kvar. Därför är jag är mycket oroad över det förslag vi debatterar här i dag.
Herr talman! Regeringen vill ge personalen möjlighet att låsa in vissa av de placerade barnen på deras rum nattetid. Bakgrunden till förslaget är enligt regeringen att man vill öka tryggheten och säkerheten på de särskilda ungdomshemmen. Problemet är att förslaget inte bara kränker barns rättigheter utan också att möjligheten införs i en verksamhet med enorma brister, vilket kan få förödande konsekvenser.
Ett flertal remissinstanser har varit mycket kritiska då de anser att det är ett alltför långtgående ingrepp att låsa in barn under flera timmar, i små utrymmen, innan andra metoder har prövats. De anser att regeringen borde se till att myndigheten har tillräckligt med resurser och kompetent personal som är lämplig för uppdraget innan så inskränkande åtgärder vidtas.
De menar vidare att det kraftigt kan ifrågasättas om den nya lagen går i linje med de internationella konventioner och rekommendationer Sverige är bundet av. Kritiken handlar huvudsakligen om att förslaget inte är förenligt med barnkonventionen, till exempel artikel 3 om barnets bästa, artiklarna 20 och 24 om rätt till bland annat hälsa och utveckling, artikel 12 om åsiktsfrihet och rätten att bli hörd samt artikel 37 om skydd mot bland annat tortyr, annan grym behandling och bestraffning.
Institutet för mänskliga rättigheter, Ecpat och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys lyfter också fram att förslaget inte är i linje med de rekommendationer Sverige har fått av FN:s tortyrkommitté, barnrättskommitté och kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen besvarar kritiken med att räkna upp en rad åtgärder som myndigheten nu arbetar med för att stärka vårdkvaliteten och tryggheten på de särskilda ungdomshemmen. Det är lite som att säga: Vi har redan agerat, men det har inte hjälpt - nu har vi inget annat val än att låsa in barnen, för deras egen skull. Man nämner knappt de övergrepp som personalen har utsatt de unga för - den brutala verklighet som har föranlett att hela ungdomsvården ska reformeras.
Det blir än mer anmärkningsvärt när vi läser Riksrevisionens senaste rapport, som kom nyligen. Här konstateras nämligen att det finns olämplig personal på samtliga hem som Riksrevisionen besökt. Långt ifrån all personal har genomgått de obligatoriska utbildningarna gällande omsorg och stabilisering. Hemmen är dessutom i dåligt skick. Kritiken fortsätter med att Sis inte säkerställer god kvalitet på hemmen, då man inte följer upp arbetet för att se om det ger effekt. Myndighetens ledning har inte säkerställt tillräcklig bemanning eller kompetens.
Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har säkerställt att Sis har de förutsättningar som krävs för god och effektiv vård. Regeringens svar är att inskränka de placerades rättigheter - i en djupt dysfunktionell organisation - och helt enkelt skapa mer incitament till våld. Det är högst anmärkningsvärt att regeringen nu inte kan garantera att de inte ger en förövare nycklarna och makten att låsa in ett offer.
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet varken blundar för eller förnekar att det finns stora problem med upplopp, våld och rymning och att situationen vid ett flertal tillfällen har blivit oerhört allvarlig och självklart helt oacceptabel. Det är politikens skyldighet att agera för att det här inte ska uppstå, men inte genom att bryta mot grundläggande rättsprinciper och utsätta barn för kränkningar och fara.
Vi vill därför att regeringen i stället snabbt ser över möjligheten att införa kristeam som kan komma och stärka de boenden som är i behov av det. Med sådana team skulle man, när så behövs, kunna stärka såväl säkerheten som vården utan att ge incitament till våld och utan att kränka barns rättigheter. Med vårt förslag vill vi visa att det finns andra vägar att gå om man bara vill. I grund och botten handlar detta egentligen om vår syn på barn.
I alla andra fall hade vi ställt oss frågan vilka risker som står emot de eventuella effekterna. Kan vi garantera att lagen inte kommer att innebära att barn utsätts för lidande, övergrepp eller våld? Svaret är nej. Kan vi garantera att lagen inte kommer att utnyttjas i felaktigt syfte? Svaret är nej. Kan vi garantera att lokalerna är brandsäkra, så att inlåsning av barnen inte innebär livsfara? Svaret är nej. Kan vi då inrätta den här lagen innan andra vägar verkligen har prövats? Svaret är nej. Tror vi att detta kommer att leda till tryggare vård för barnen? Svaret är nej.
Därför, herr talman, yrkar jag avslag på förslaget - alltså reservation 1 - och yrkar i stället bifall till vårt förslag i reservation 2. Med det hade vi fått ja på samtliga ställda frågor och dessutom åtgärdat problemen.
Anf. 10 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Den moderatledda regeringen genomför nu de största socialpolitiska reformerna på generationer. Det handlar om att lösa brännande problem, adressera långsiktiga utmaningar och rusta vårt samhälle för morgondagen. Det handlar både om skyndsamma åtgärder för att här och nu komma till rätta med akuta brister och om ett uthålligt arbete för att förbättra socialtjänsten, förstärka barnrättsperspektivet och utveckla den statliga barn- och ungdomsvården så att den håller högre kvalitet och levererar bättre resultat än i dag.
När det gäller det sistnämnda vill jag såklart lyfta fram den utredning som regeringen har tillsatt i syfte att ge den statliga barn- och ungdomsvården en nystart. Statens institutionsstyrelse, Sis, kommer inte att finnas kvar i sin nuvarande form. Någonting nytt och bättre ska skapas, och jag vet att det finns ett stort och brett stöd för detta.
Regeringens socialpolitiska initiativ är många. Av särskild vikt är naturligtvis den nya socialtjänstlagen, som planeras att träda i kraft den 1 juli nästa år. Den nuvarande socialtjänstlagen skrevs i början av 80-talet, i en helt annan tid än i dag. Då hade vi till exempel inte alls de utbredda problem med gängkriminalitet som vi har i dag. Denna gängkriminalitet lockar in allt yngre barn och ungdomar i sin brutala och blodiga verksamhet. Behovet av en ny socialtjänstlag är skriande.
Äntligen får vi snart en modern socialtjänstlag där socialtjänsten får ett tydligt och lagstadgat förebyggande uppdrag och ansvar. Vi får en socialtjänstlag som slår fast att socialtjänsten ska arbeta kunskapsbaserat och att insatser och åtgärder ska genomföras och vidtas utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Den nya socialtjänstlagen, och de 8 miljarder som är kopplade till reformen, markerar en rejäl och välbehövlig ambitionshöjning. För detta är jag som moderat mycket stolt och glad.
Herr talman! Varför tar jag upp den nya socialtjänstlagen när vi i dag har att debattera regeringens förslag om att ge Sis möjlighet att hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan? Jo, därför att jag vet att dagens debatt i stor utsträckning kommer att handla om vad vi kan göra för att förhindra att olika tvångs- och begränsningsåtgärder behöver användas.
Det förebyggande arbetet måste alltid komma först. Med förebyggande arbete syftar jag i detta sammanhang såklart på det arbete som Sis kan och behöver göra inom sin verksamhet för att skapa trygghet och säkerhet utan att använda sig av den nya möjlighet till avskildhet nattetid som regeringen nu föreslår ska införas. Konkret handlar det om bemanning, kompetens, ändamålsenliga lokaler, goda säkerhetsrutiner, differentierade vårdavdelningar och mycket annat.
Men det förebyggande arbetet handlar också om att vi behöver göra mer för att förhindra att barn och ungdomar över huvud taget placeras hos Sis. Därför lyfter jag fram den nya socialtjänstlagen. Därför lyfter jag fram de 8 miljarderna i kompetens- och bemanningssatsningen. Därför skulle jag också vilja nämna regeringens satsningar på föräldraskapsstöd, på skolsociala team, på fritidskort och på hembesöksprogram. Alla dessa åtgärder är viktiga för att förebygga sociala problem och för att förhindra att de kriminella gängen rekryterar barn och unga.
Herr talman! Trots regeringens ambitiösa och omfattande förebyggande arbete kommer många unga att behöva vårdas inom Sis. Nu ser vi att allt fler unga döms till sluten ungdomsvård, mycket tack vare regeringens offensiv mot de kriminella gängen. Arbete pågår som bekant med att inrätta särskilda ungdomsfängelser som tar över ansvaret för de dömda ungdomarna, men till dess att de är på plats är det Sis som har ansvaret för de unga som döms till sluten ungdomsvård. Då måste Sis ha verktyg för att upprätthålla trygghet och säkerhet, och ärligt talat har man inte det i dag.
Att skapa trygghet och säkerhet på Sis särskilda ungdomshem är elementärt också för möjligheten att bedriva en god vård i syfte att hjälpa ungdomarna tillbaka till ett liv fritt från droger, kriminalitet och de andra sociala problem som är orsaken till att de är placerade inom Sis. Därför behövs den lagändring som regeringen nu föreslår, som handlar om att ge Sis möjlighet att i vissa fall hålla unga i avskildhet under dygnsvilan.
Konkret innebär detta att vi ger Sis möjlighet att hålla boenderum låsta nattetid när det bedöms som nödvändigt med hänsyn till ordning och säkerhet. Möjligheten är dock begränsad - bara den som med stöd av LVU vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller den som avtjänar sluten ungdomsvård kan komma att hållas avskild nattetid.
Dessutom ska proportionalitetsprincipen givetvis gälla vid tillämpningen av möjligheten. Åtgärden är också förknippad med tydliga begränsningar. Exempelvis får avskildheten inte vara längre än nio timmar per tillfälle. Ungdomen ska såklart också alltid ha möjlighet att tillkalla personal.
Trots att denna möjlighet alltså är både begränsad och strikt reglerad vill tre av riksdagens partier avslå regeringens proposition. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet säger trots de mycket allvarliga incidenter med hot, våld och rymningar från de särskilda ungdomshemmen nej till att ge Sis utökade befogenheter. Jag tycker att det är anmärkningsvärt, ja, rent av naivt, om jag ska vara tydlig.
För mig och Moderaterna är det alldeles självklart att tvångsåtgärder, såsom att låsa boenderum nattetid, ska undvikas i största möjliga mån. Men för mig och Moderaterna är det också alldeles självklart att vi måste förhålla oss till verkligheten, och verkligheten är den att mycket grovt kriminella ungdomar med stort våldskapital vårdas inom Sis. Det finns ungdomar där som har gjort sig skyldiga till åtskilliga mord, sprängningar och andra synnerligen grova våldsbrott, och det har varit alldeles för många incidenter med grovt våld inne på hemmen och rymningar från hemmen.
Denna verklighet kräver att Sis får fler verktyg. Arbetet med att höja kompetensnivån och stärka bemanningen på Sis är viktiga verktyg som måste fortsätta att utvecklas. Genom detta arbete i kombination med bland annat differentiering, noggranna placeringar och säkerhetsbedömning har jag goda förhoppningar om att man ska kunna förebygga rymningar, hot och våld. Men som lagstiftare kan vi inte basera vårt arbete på enbart goda förhoppningar. Begränsningsåtgärder, såsom de riksdagen redan sagt ja till när det gäller att begränsa tillgången till internet och mobiltelefoner och nu möjligheten att hålla ungdomar avskilda nattetid, måste också finnas i Sis verktygslåda. Annars äventyras faktiskt säkerheten för både ungdomar och personal på Sis.
Herr talman! Därför yrkar jag bifall till utskottets förlag och alltså bifall till regeringens proposition om att ge Sis bättre möjligheter att upprätthålla trygghet och säkerhet på statens särskilda ungdomshem.
(Applåder)
Anf. 11 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Det är bra att Johan Hultberg berättar om allt regeringen gör som är bra. Mycket av det håller vi med om, och man har tagit stora och viktiga steg när det gäller den omvälvande reformen av Sis.
Men nu pratar vi om något regeringen gör som faktiskt är dåligt. Jag vet inte om ledamoten själv har funderat på vad som hade hänt med honom som människa om han hade suttit inlåst i nio timmar eller vad som hade hänt med hans barn om de hade suttit inlåsta i nio timmar, inte en eller två gånger utan massvis med gånger. Vad i en så djupt inskränkande hantering av ett barn kommer att leda till att barnet blir mindre våldsamt eller farligt för samhället? Jag är inte naiv utan verklighetsförankrad.
Låt mig till ledamoten ställa de frågor jag ställde i mitt anförande. Kan ledamoten garantera att lagen inte kommer att innebära att barn utsätts för lidande, övergrepp eller våld? Kan ledamoten garantera att lagen inte kommer att utnyttjas i felaktigt syfte? Kan ledamoten garantera att lokalerna är brandsäkra så att inlåsning av barn inte kommer att innebära livsfara? Sist men inte minst: Vilka fakta stöder att detta kommer att göra placerade barn mindre våldsamma?
Anf. 12 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag tror att vi måste vara otroligt ödmjuka inför de svårigheter man har att hantera inom Sis. Man möter ungdomar med stora, komplexa behov som man inte är utrustad att möta. Vi vet att samarbetet inte fungerar tillräckligt väl med andra resurser och instanser i samhället, som måste ta sitt ansvar för att dessa ungdomar ska få hjälp med de grundläggande orsakerna till att de är utåtagerande, våldsamma och så vidare. Vi har goda exempel på integrerad vårdform där regioner kommer mycket närmare Sis-hemmen och kan behandla ungdomarna. Detta behöver utvecklas, och det är mycket det den långsiktiga utredningen och reformen av den statliga barn- och ungdomsvården syftar till.
Men ledamoten Karlsson och jag är också överens om att vi har akuta och allvarliga problem inom Sis. Därför jobbar regeringen parallellt med den långsiktiga reformen och med att adressera de akuta problemen, vilka handlar om säkerhet, platsbrist och bristande vårdkvalitet. Därför har Sis fått en förändrad instruktion, därför har det inrättats en särskild överdirektör och därför har Sis fått kraftiga förstärkningar i anslaget i såväl vårändringsbudget som höstbudgetar så att man ska kunna öka bemanningen och jobba med ökad differentiering.
Herr talman! Det är svårt att ge garantier. Men när en ny lagstiftning om ytterligare begränsningsmöjligheter införs måste Sis göra investeringar i lokalerna. Innan den nya lagstiftningen kan användas måste Sis investera i brandskyddsåtgärder, nya dörrar och mycket annat. Det krävs givetvis anpassningar innan den nya lagen kan tillämpas i praktiken.
Anf. 13 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Ska jag uppfatta det som att lagen inte kommer att införas innan dessa åtgärder är vidtagna? Det vore i så fall fantastiskt.
Jag håller med Riksrevisionen om att regeringen har genomfört bra åtgärder, men här hamnar man helt fel. Helt plötsligt ser man inte längre de brister där man tidigare haft ett sådant högt tonläge i fråga om att åtgärda.
Alla ändamål helgar inte medlen, framför allt inte när det gäller barn och när vi vet att det inte kommer att ge effekt. En trängd människa är en mycket farlig människa.
Jag delar uppfattningen att vi har situationer som är mycket allvarliga, och det är inte utan anledning barn placeras på Sis. Men Vänsterpartiets alternativa förslag är att man skulle kunna sätta in förstärkningsteam vid de tillfällen när institutionerna behöver stöd. Det skulle vara humant och ge effekt och säkert vara mycket bättre för personalen, om vi ska se till deras välmående. Ingen mår bra av ett system där vi jobbar med fler våldsmetoder i en redan våldsam organisation.
Åter till min fråga: Kommer dessa åtgärder att vidtas innan lagen införs?
Anf. 14 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Det pågår ett parallellt arbete. För att Sis ska kunna hålla ungdomar avskilda nattetid behöver lagstiftningen komma på plats. Men givetvis behöver Sis också göra anpassningar av lokalerna, och därför har regeringen redan förstärkt Sis med ytterligare anslag så att man kan investera i den fysiska miljön. Det är oklart när Sis kommer att kunna tillämpa den nya lagstiftningen i praktiken eftersom det kommer att krävas investeringar i bland annat nya dörrar för att lagstiftningen ska kunna tillämpas.
Låt mig vara tydlig med att detta handlar om en möjlighet. Det handlar inte om att någon i kammaren, i regeringen eller i Sis ledning vill hålla barn och ungdomar avskilda nattetid. Men det handlar om att ge Sis möjligheten om det är nödvändigt för att upprätthålla säkerhet och ordning. Det är så det formuleras i lagstiftningen.
Jag får frågor från ledamoten Karlsson om huruvida jag kan garantera än det ena, än det andra. Kan ledamoten Karlsson garantera att inget barn, ingen ungdom eller personal misshandlas till döds på Sis för att man i dag inte har dessa möjligheter? Nej, det kan inte ledamoten Karlsson. Det är ju så den bistra verkligheten ser ut.
Vi behöver göra avvägningar mellan olika värden och målsättningar. För mig, Moderaterna och regeringen är det jätteviktigt att fortsätta arbetet med att höja kvaliteten i vården, stärka bemanningen och jobba mer med differentiering. Men det måste också finnas möjligheter för Sis att hantera akuta säkerhetsproblem.
Jag vill inte vakna en morgon och höra att en ungdom eller personal misshandlats till döds på ett statligt ungdomshem och veta att om vi gett Sis andra verktyg hade det kunnat förhindras. Därför, herr talman, behövs tyvärr den här lagstiftningen.
(Applåder)
Anf. 15 Martina Johansson (C)
Herr talman! Vi kan konstatera att samhället har misslyckats med vården och omsorgen av en del av de barn och unga som behöver någon form av stöd från samhället. Vi ser nu konsekvenserna av att insatser till familjer med behov inte kommit tillräckligt tidigt samtidigt som samhället inte förmått skydda barn och unga utan tidigare problematik från att dras in kriminalitet.
Resultatet av dessa misslyckanden är att vissa barn och unga begår mycket grova brott. Inte sällan handlar det om barn med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser och social utsatthet. För att de här barnen ska komma på rätt spår i livet och kunna leva ett normalt liv behövs rätt vård och behandling. Begränsnings- eller tvångsåtgärder mot unga ska som huvudregel endast användas i undantagsfall. Barnkonventionen är svensk lag sedan 2020 och innebär att alla beslut ska fattas utifrån barns bästa.
Herr talman! Misslyckandena i samhället har pågått i många år under flera regeringar, flera regionstyren och flera kommunstyren. Barnen och ungdomarna får betala priset för att vuxensamhället har svikit.
Att barn och unga far illa och begår hemska handlingar är inget nytt, men det har inte skett i så stor utsträckning tidigare, och det har inte varit så grova brott. Det är ett tecken på att samhället har misslyckats med att skydda barnen.
Att ge rätt stöd till barn och unga är det vi måste fokusera på dels för att motverka att fler dras in i kriminalitet, dels för att fler ska få framtidstro och kunna leva utan gängen. Fler ska lämna samhällsvården och leva ett så kallat vanligt liv.
En rektor jag träffade i måndags sa något klokt, som jag känner att vi ibland behöver använda oss av i den här debatten. Om en elev inte klarar skolan är det inte elevens fel utan personalen på skolan som inte har gett eleven rätt förutsättningar. Vi borde alltså fokusera på att om en ung person har begått ett brott är det inte den unges fel utan vuxensamhället som misslyckats med att ge rätt stöd i rätt tid.
Herr talman! De barn och unga med störst behov av stöd, vård och omsorg som antingen är dömda för ett brott eller har tvångsomhändertagits med stöd av LVU och är på Sis högst säkerhetsklassade boenden har ett par saker gemensamt. De är barn, det vill säga under 18 år, och vuxensamhället har misslyckats med att skydda dem och ge rätt stöd, vård och behandling tillräckligt tidigt.
Herr talman! Om samhället har misslyckats, är det då barnen som ska bära konsekvenserna av det? Är det barnen som ska straffas med att låsas in på sina rum nattetid för att vi inte har gett rätt stöd i tid till familjen? Är det barnen som ska straffas för att vi inte har tillräcklig kompetens och tillräckliga behandlingsmetoder på våra Sis-hem? Är det barnen som ska straffas för att vi inte har tillräcklig bemanning nattetid som kan skapa lugn även då?
Att låsa in ett barn på hens rum nattetid är inte förenligt med barns rättigheter; det måste vi komma ihåg. Men, herr talman, även jag och Centerpartiet ser tyvärr att vi behöver ta tag i detta i dag, även om begränsningsåtgärder ska vara sista utvägen för att skydda barn och unga.
Centerpartiet har landat i att yrka avslag på lagförslaget som ligger på bordet i dag. Samtidigt föreslår vi en motsvarande lag - fast vi vill tidsbegränsa den. Den ska gälla i ett år. Vi vill att den lagen ska innehålla att hälso- och sjukvårdspersonal ska vara med och fatta beslutet om avskildhet vid dygnsvila, precis som vid vård i enskildhet. Det ska också finnas tydlig dokumentation av riskbeteenden och att andra åtgärder inte är tillräckliga för att upprätthålla säkerheten.
Regeringen bör säkerställa att oberoende barnombud nu införs på Sis och återkomma inom ett år med en redovisning av effekterna av införandet av begränsningsåtgärder - även tidigare sådana - som vi har fattat beslut om, så att vi vet att de ger den effekt vi vill ha.
Herr talman! Regeringen har svarat på en rapport från Riksrevisionen med många bra åtgärder för att förbättra kvaliteten, bland annat på Sis. När besluten får effekt borde behovet av inlåsning minska.
Vi har som sagt beslutat om begränsning av elektronisk kommunikation och besök, men vad har det gett för effekt? Det måste vi få svar på innan jag vill fatta beslut om att Sis ska ha möjligheten att fatta den här typen av beslut tills vidare.
Herr talman! Jag måste be ledamoten Johan Hultberg, som tidigare stod i talarstolen och sa att Centerpartiet är naiva som vill yrka avslag på lagförslaget, att läsa hela vårt förslag. Vi säger faktiskt att den här typen av lagstiftning behövs, men inte att den ska gälla tills vidare. Det måste hela tiden ifrågasättas om detta är vad som behövs. Lagen bör innehålla bestämmelser om vilka som fattar beslut och vilka krav på dokumentation som bör gälla.
Framför allt får vi inte glömma att barnombud på Sis behövs nu. Det här kommer ju att påverka våra barn och unga.
Centerpartiet står bakom alla sina reservationer, och jag yrkar bifall till reservation nummer 9.
Anf. 16 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt ta replik på ledamoten Johanssons anförande, men hon apostroferade mig så tydligt att jag känner mig nödgad att göra det.
Ja, jag tycker att Centerpartiet är naiva. Jag tycker verkligen det. Jag önskar att den här lagstiftningen inte behövdes. Jag önskar att vi hade större säkerhet och trygghet på ungdomshemmen. Jag önskar att vi inte hade 15-20-åringar som gjort sig skyldiga till mord och sprängningar och som har ett våldskapital som är otroligt svårt att ta in. Jag önskar att verkligheten var en annan. Men verkligheten är vad verkligheten är.
Vi behöver ge Sis verktyg att upprätthålla säkerhet och ordning. För mig och Moderaterna är det jättetydligt att det arbetet först och främst handlar om att stärka kompetensen, att göra investeringar i lokaler, att jobba med differentiering, att se till att vårdkedjan fungerar bättre, att mer resurser kommer in från psykiatrin och regionerna och att man jobbar med goda säkerhetsbedömningar och individuella placeringar för att rivaliserande gängkriminella inte ska hamna på samma avdelning - allt det där är grunden.
Om Sis bedömer att det är nödvändigt för att upprätthålla säkerhet och ordning eller förhindra en fritagning tycker jag att det är rimligt att Sis har möjlighet att hålla ungdomar i avskildhet. Varför tycker ledamoten Johansson att vi ska vänta med det? Ska vi invänta att det första dödsfallet på en Sis-institution inträffar? Jag tycker inte det.
Anf. 17 Martina Johansson (C)
Herr talman! Det låter som om jag och ledamoten Hultberg står långt ifrån varandra, men det gör vi faktiskt inte. Jag håller med om att kompetensen behöver öka, att lokalerna behöver förändras och att det behövs en annan typ av differentiering och en helt annan vårdkedja. Mycket av det jag tog upp i mitt anförande handlar om att vuxensamhället många gånger har misslyckats.
Vi är överens om att som situationen ser ut nu behövs den här typen av lag. Det som skiljer mellan mig och ledamoten Hultberg är att jag inte vill att den här lagen ska gälla tills vidare. Jag vill att det ska vara en lag som det krävs att vi omprövar med jämna mellanrum så att vi inte har den om vi inte verkligen behöver den.
Som riksdagsledamot har jag som verktyg att avslå liggande förslag och komma med ett motförslag som säger: Kom tillbaka med en likadan lag som gäller i ett år! Det är det verktyg jag har.
Jag har föreslagit för regeringen att vi gemensamt samlas när det gäller barns och ungas rättigheter och de olika typer av insatser som vi i dag sätter in, där vi många gånger är överens. Vi borde göra detta gemensamt, regeringen och samtliga partier i riksdagen, under ett paraply där vi kunde jobba för att säkerställa att vi verkligen gör rätt saker och inte missar någonting på vägen.
Men eftersom regeringen inte släpper in Centerpartiet och andra partier i den typen av diskussion där vi kan ta ett helhetsgrepp under ett helhetsparaply får jag använda mig av det verktyg jag har: att avslå förslaget men att be regeringen att göra en lag som är tillfällig så att vi inte tillåter denna typ av begränsningar längre än nödvändigt.
Så nej, jag är inte naiv. Men jag ser att lagen behöver vara tidsbegränsad.
Anf. 18 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Vad innebär ett avslag på propositionen? Det innebär att Sis inte har möjlighet att, om det anses nödvändigt, hålla barn och ungdomar i avskildhet nattetid. Då finns inte den möjligheten. Det är vad ledamoten Johanssons och Centerpartiets förslag innebär.
Jag fick läsa reservationen och betänkandet flera gånger innan jag över huvud taget förstod vad Centerpartiets poäng var. Men nu har jag förstått att det egentligen är samma lagstiftning man önskar men att den ska vara tidsbegränsad.
Herr talman! Då är det väl ändå på sin plats att påminna om att den här kammaren med ett enkelt klubbslag kan upphäva vilken lagstiftning som helst. Det är att införa ny lagstiftning som är tidskrävande; att avskaffa lagstiftning är i grunden ingen särskilt tidskrävande och lång process.
Skulle molnen på himlen skingras, verkligheten ljusna, säkerheten på Sis bli bättre och myndigheten säga att man inte längre behöver dessa befogenheter kan vi med enkelhet avskaffa lagstiftningen. Men jag tycker att det vore olyckligt att på förhand sätta upp ett datum för när möjligheten ska försvinna, särskilt givet att vi inte vet när den nya lagstiftningen i praktiken kan börja tillämpas. Sis behöver ju också göra investeringar i sina hem rent fysiskt för att kunna nyttja den nya lagstiftningen.
Herr talman! Det är ett naivt förslag från Centerpartiet att avslå propositionen. Men jag är glad över att vi har samsyn om hur vi ska jobba med att höja kvaliteten inom Sis och om den långsiktiga ambitionen. Vi är också överens om uppfattningen att vi i största möjliga utsträckning och i den bästa av världar aldrig ska behöva använda den här typen av åtgärder. Men då krävs också att vi förhåller oss till verkligheten här och nu och hanterar både de långsiktiga utmaningarna och de akuta problemen.
(Applåder)
Anf. 19 Martina Johansson (C)
Herr talman! Det är skönt att man kan ha ett replikskifte så att vi kan förtydliga vad det är vi står för. Vad är det vi har samsyn om, och var skiljer vi oss åt?
Det är klart att en ny lag är tidskrävande. Men återigen: Jag såg att detta var det verktyg som jag och Centerpartiet kunde använda för att tydliggöra vad vi vill. Vi tycker inte att det här är en begränsningsåtgärd som ska finnas tills vidare.
Låt mig ställa en retorisk fråga till ledamoten och hoppas att Moderaterna och regeringspartierna kan ta den utsträckta hand som jag i nuläget ändå ger. Jag skulle vilja se att vi kunde jobba gemensamt, för jag är helt övertygad om att vi då skulle komma ännu längre. Vi skulle få ännu bättre tidiga insatser, vård och behandling av de barn och unga som behöver det - för det är vi ju helt överens om.
Jag har ett antal gånger frågat varför inte regeringen kommer med tydliga återkopplingar på de insatser som regeringen gör och som är bra. Jag frågar igen: Vad ger de för effekt? Det är viktigt att veta för att vi inte ska bomma eller missa någonting. Vi ska inte ha insatser som inte ger det vi vill ha.
Jag avslutar med denna retoriska fråga och en önskan om gemensamma arbeten så att vi vet att vi verkligen gör allt vi kan för att inte fler barn ska hamna i kriminalitet och för att fler barn ska återgå till samhället.
Anf. 20 Gulan Avci (L)
Herr talman! Vi har tagit del av berättelser om ett samhälle där tryggheten är förlorad. Vi ser en utveckling där föräldrar kämpar för att hålla sina barn borta från gängen men står maktlösa. Det är en verklighet där många barns vardag är präglad av våld, otrygghet och svek. Det är barn som är svikna av sina närmaste och av samhället och pojkar med ett farligt våldskapital, som är ett hot mot sin omgivning och mot sig själva.
Herr talman! Det är en alarmerande utveckling vi ser. Våldet eskalerar, och gängen rekryterar allt yngre barn. Samhällets ansvar är tydligt: Vi måste skydda dessa barn från att falla ännu djupare samtidigt som vi har en skyldighet att skapa trygghet för alla som riskerar att drabbas av gängens våld.
Inte ens de särskilda boendena som ska vara en trygg plats för de barn som har fått en placering där är en fristad från gängens grova våldsvärld. Konflikter tas med in, blossar upp och eskalerar. Nya medlemmar rekryteras. Hämndaktioner planeras. Personal hotas, och våldet ökar. Det är ingen överdrift att hävda att situationen är allvarlig och kräver handling.
Det är i det perspektivet som förslaget vi har att debattera i dag ska ses. Det handlar om att stärka säkerheten och öka tryggheten på våra särskilda ungdomshem och klippa av gängens tentakler in dit.
Förslaget ger möjlighet för personalen att använda avskildhet som en sista utväg i akuta situationer där inga andra åtgärder har fungerat och där det finns hög risk att unga skadar sig själva eller andra.
Det är viktigt att understryka att den nya lagen ska vara noggrant reglerad. Avskildhet kommer endast att användas för ungdomar som vårdas med stöd av LVU på särskilda ungdomshem med förhöjd säkerhet eller för dem som avtjänar påföljden sluten ungdomsvård.
Den maximala tiden för avskildhet kommer att vara nio timmar, och ett sådant beslut ska alltid kunna överklagas. Jag tycker att det är en bra balans mellan att å ena sidan skydda och vårda ungdomar och å andra sidan värna om säkerheten för alla inblandade.
Herr talman! I en ideal värld skulle tvångsåtgärder vara överflödiga. Sis-hemmen är till för att hjälpa, vårda och skydda några av samhällets mest utsatta barn. Men verkligheten ser annorlunda ut. Vi har att hantera en verklighet där hot och våld har blivit en del av vardagen. Problemen är djupt rotade, och det kräver långsiktiga lösningar. Men att inte agera vore ett stort svek.
Regeringen har redan vidtagit åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten, öka säkerheten och stärka styrningen av Sis. Det är viktiga, men inte tillräckliga, åtgärder. Fler reformer krävs för att skapa en tryggare miljö på våra ungdomshem.
Samtidigt har en del oppositionspartier i den här debatten försökt skapa en missvisande bild av förslaget. De tar till överdrifter och försöker anlägga en bild av att regeringen vill låsa in barn utan att bry sig om deras framtid. Precis som jag sa inledningsvis ska proportionalitet självklart råda. Avskildhet ska alltid användas med största försiktighet. Men att inte ge personalen nödvändiga verktyg för att garantera en trygg miljö på de särskilda ungdomshemmen är att vända ryggen åt de problem som finns. Det är problem vars existens ingen av oss i den här kammaren kan förneka.
Herr talman! Huvuduppdraget för Sis är och ska förbli att arbeta vårdande och med ett tydligt brottsförebyggande fokus. Samtidigt måste vi vara ärliga med hur verkligheten ser ut. Våldet har redan orsakat stort lidande. Familjer har förlorat sina barn till gängen, och oskyldiga har fallit offer för en våldsspiral som måste brytas.
Den åtgärd regeringen föreslår är inte en lösning på alla problem, men den utgör ett nödvändigt steg för att skapa trygghet för barnen som bor på dessa hem, för personalen som dagligen möter en tuff verklighet och för samhället i stort. Det handlar om att ge unga en chans till vård och stöd i en säker miljö samtidigt som vi skyddar andra.
Herr talman! Att säkerställa trygghet för barn på våra Sis-hem är en fråga om ansvar. Det handlar om att agera mot våld och kriminalitet som förvandlat dessa hem från skyddade miljöer till platser där hot och osäkerhet är vardag.
Regeringens förslag är en del av lösningen - ett verktyg för att stärka säkerheten och skapa trygghet för både barn och personal. Vårt uppdrag är tydligt. Vi ska möta verkligheten med åtgärder som gör skillnad. Det är vår plikt att agera här och nu.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 21 Maj Karlsson (V)
Herr talman och ledamoten! Det här blir lite märkligt för mig. Även om jag är vänster har jag i dessa frågor mest samarbetat med partier högerut. Liberalerna är ett av de partier jag har samarbetat mest med genom åren för att skydda barn som placeras på Sis. Vi har varit väldigt överens om att vi inte är ute efter att skydda kriminella. Vi vill förebygga kriminalitet. Vi vill förebygga att människor utsätts för grovt våld. Men vi står upp för att barn inte ska utsättas för våld utan få vård och behandling. Vi har varit helt överens i de frågorna.
Liberalerna var ett av de partier som tillsammans med oss drev frågan om att helt förbjuda avskildhet. Det är det som blir lite märkligt i den här diskussionen: Det låter som att Sis inte har verktyg, men de har möjlighet att använda både vård i enskildhet och avskiljning - en ganska långtgående metod. De möjligheterna finns redan.
Det här förslaget handlar om att barn ska vara inlåsta under mycket lång tid i en dysfunktionell organisation. Jag tror att Liberalerna för några år sedan hade delat min uppfattning. Nu verkar ni ha bytt fot.
Ledamoten tyckte i sitt anförande att vi överdrev. Jag önskar innerligt att hon hade rätt. Rapport efter rapport har dock visat det motsatta.
Min fråga är: Tror ledamoten att det kommer att förebygga mer våld ute i samhället att man gör det möjligt att under många timmar låsa in barn som är i behov av samhällets vård?
Anf. 22 Gulan Avci (L)
Herr talman! Tack för frågan, ledamoten Maj Karlsson!
Liberalerna kommer alltid att kämpa för att barn som lever i utsatthet får den bästa vården och den bästa tryggheten. Men Liberalerna lever också i en verklighet där vi ser hur samhället har utvecklats. Vi ser den verklighet som råder på de särskilda ungdomshemmen i Sis, där en stor grupp av de intagna är pojkar som av olika anledningar har dragits in i gängkriminalitet och har med sig ett starkt våldskapital.
Vi måste göra många olika insatser. På ledamoten Maj Karlsson låter det som att detta är den enda åtgärden. Jag var i mitt inledningsanförande tydlig med att detta måste vara den sista utväg som personalen på de särskilda ungdomshemmen kan ta till. Det krävs många steg innan man hamnar där.
Att inte se utvecklingen med det enorma våldskapital som drabbar inte bara de enskilda barnen utan också andra är att blunda för verkligheten. Liberalerna kommer inte att blunda för den verkligheten.
På ledamoten Maj Karlsson låter det som att regeringen sitter med armarna i kors. Har ledamoten missat alla åtgärder som regeringen har vidtagit när det gäller det viktiga brottsförebyggande arbetet för att stoppa den här våldsspiralen och se till att inte fler barn dras in i den fruktansvärda gängkriminaliteten?
Vi ser verkligheten, och vi agerar utifrån den verklighet som råder. Ett steg i det mycket viktiga arbetet för att förändra Sis är att ge personalen de verktyg som krävs för att upprätthålla trygghet och säkerhet och skapa en bra miljö för de barn och unga som finns i de här hemmen.
Anf. 23 Maj Karlsson (V)
Herr talman! Jag vet inte om ledamoten missade att jag tydligt deklarerade allting bra som regeringen gjort. Vi har varit mycket pådrivande i det. Jag inledde också mitt anförande med att säga att ledamotens parti och jag har samarbetat i dessa frågor med exakt samma mål och syfte: Vi vill att barn och unga ska få vård. Det har varit vår gemensamma punkt. Det har jag inte ifrågasatt med ett ord.
Det jag har pratat om är det här lagförslaget, som jag tror är förödande. Anledningen är att det införs i en dysfunktionell organisation. Anledningen till att vi ville få bort avskildhet var att vi ser att det missbrukas. Då blir det farliga barn. Det är hela poängen här.
Vi är inte naiva. Det är väldigt lätt att pådyvla någon det, men det är inte naivt att vilja att barn ska få vård och omsorg. Det remissinstanserna säger om lagförslaget och det Sis själva säger är att det behövs mer personal. Det behövs bättre resurser. Det behövs förstärkning. Därför är det precis detta vi föreslår - att vi får resursteam som kan komma in och stötta Sis när det ballar ur, för det gör det. Vi vet vad det är för ungdomar vi har att göra med, och vi vet också att detta inte kommer att ge effekt.
Jag tog upp detta med ledamoten från Moderaterna. Man kan ju bara tänka sig själv: Vad händer med mig som människa om jag är inlåst i nio timmar? Jag kommer inte att komma ut och vara lugn och harmonisk. Jag kommer att vara i en mycket trängd situation.
Jag tycker att det här är ett farligt förslag.
Jag tycker också att vi ska akta oss för att pådyvla varandra saker vi inte står för. Däremot måste vi i en sådan här allvarlig situation diskutera vilka åtgärder som kommer att ge effekt. Att låsa in barn har aldrig visat sig bra. Att låsa in barn under de förutsättningar som anges i lagförslaget kommer inte att ge positiv effekt på lång sikt.
Anf. 24 Gulan Avci (L)
Fru talman! Ledamoten Maj Karlsson säger att Sis är en dysfunktionell organisation. Vi håller med varandra om detta. Frågan är då varför man inte gjorde någonting åt saken när Vänsterpartiet var ett samarbetsparti till Socialdemokraterna i åtta år. Nu kommer man med ett nytt uppvaknande och ser de enorma problem som finns på Sis. Det är precis det som den här regeringen adresserar.
Jag var tydlig, och mina kollegor från regeringssidan var tydliga, med att lagförslaget är en sista utväg som ska tas till vid särskilda situationer för att upprätthålla trygghet och säkerhet på de särskilda ungdomshemmen nattetid. Det finns en tydlig reglering för lagen.
Liberalerna är självklart alltid öppna för att följa upp och utvärdera nya lagar och se om de träffar rätt. Men att inte agera, att inte se till att skapa säkerhet och trygghet och stärka miljön för de barn och unga som vårdas på ungdomshemmen, är att svika de barn och unga som redan varit svikna av de närmaste, som inte sett hur de dragits in i gängkriminalitet, men också av samhället.
Självklart behövs det både brottsbekämpande åtgärder och brottsförebyggande insatser. Framför allt behövs det förebyggande insatser för att stoppa den våldsspiral som förpestat hela vårt samhälle, som förstört livet för så många barn och som krossat så många familjer. Men att inte våga se verkligheten och inte heller våga ta till verktyg som kan uppfattas som tuffa är också ett svek mot de barn som redan far illa.
Medan ledamoten Maj Karlsson fortsätter att kritisera och inte se verkligheten kommer Liberalerna att fortsätta ta ansvar för att vända på utvecklingen.
(Applåder)
Anf. 25 Ulrika Westerlund (MP)
Fru talman! Miljöpartiet föreslår att denna proposition som vi debatterar här i dag ska avslås. Vi har redogjort ganska utförligt för skälen till detta i vår följdmotion. I mitt inlägg här i dag tänker jag, kanske som avslutning på den här diskussionen, lägga lite tid på att berätta vad andra än Miljöpartiet och oppositionen har att säga om det här förslaget. Det är nämligen en ganska bidragande orsak till att Miljöpartiet har landat där vi har landat.
Vi har stor förståelse för allvaret i situationen. Vi tycker också att säkerheten och tryggheten på Sis-hemmen måste öka. Men vi delar i huvudsak den oro som har lyfts upp av ett antal stora remissinstanser. De betonar det som också redan har framförts av andra i den här debatten; de ser att möjligheterna som föreslås i det här förslaget riskerar att bidra till att öka problematiken snarare än förbättra den.
Det är också viktigt att komma ihåg att enligt barnkonventionen har även barn som är placerade särskilda rättigheter, precis som alla andra barn har.
Jag vill nämna till exempel Socialstyrelsen. De lyfter fram rekommendationen från FN:s kommitté för barnets rättigheter om att vidta lagstiftningsåtgärder för att uttryckligen förbjuda användningen av bland annat isolering och avskiljning av barn i den här typen av omvårdnadsmiljöer.
Barnombudsmannen menar att det finns alltför stora risker med den föreslagna regleringen om avskildhet vid dygnsvilan och tänker att den kan komma att påverka barn och deras rättigheter på ett långtgående sätt.
Rädda Barnen lyfter fram faktumet att det att isoleras mot sin vilja riskerar att leda till risker för barn på såväl kort som lång sikt, särskilt för barn med psykisk ohälsa och erfarenheter av trauma och andra riskfaktorer.
Jämställdhetsmyndigheten påminner om flickors utsatthet och att granskningar och tillsyn har visat att Sis i återkommande fall tillämpat sina särskilda befogenheter på ett otillåtet sätt, att det har drabbat flickor i större omfattning samt att fler flickor redan känner otrygghet på hemmen.
I det här sammanhanget vill jag också lyfta fram ny forskning som presenterades för ett par veckor sedan. Den visar att risken att ett barn inte överlever barndomen ökar när samhället går in och omhändertar barnet. Det är naturligtvis mycket oroande ny kunskap. När staten omhändertar och placerar barn är ansvaret alltså mycket stort vad gäller hur innehållet i vården ser ut. Det är tydligt att ett mycket stort förändringsarbete behöver ske.
Fru talman! Regeringen har tillsatt ett stort antal olika utredningar inom området barn i samhällets vård. Det är tydligt att det finns ett stort engagemang i frågan. Det är såklart väldigt positivt. Och det är tydligt i den här debatten att vi är många som delar engagemanget. Ingen vill att barn ska fara illa. Ingen vill att barn ska utsätta sig själva eller andra för risk eller brott. Vi anser dock att det i regeringens hållning finns en slagsida mot repression, som vi tror kan leda till en negativ utveckling.
Barnperspektivet måste få ett större genomslag. Det kräver större personaltäthet, bättre innehåll i vården och nära kontakt och dialog med barn och unga samt med organisationer som företräder barn och unga. Det är en förutsättning.
Man ska även komma ihåg att många unga som befinner sig i samhällets vård kommer från socialt utsatta förhållanden; många har psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättningar. Det här ställer väldigt höga krav på samhället och på vården.
Fru talman! Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har framfört ett antal krav som de anser måste vara uppfyllda för att förslaget ska genomföras på ett bra sätt. De menar bland annat att lagstiftningen borde bli tillfällig - det hörde vi debatteras tidigare - i avvaktan på att översynen av den statliga barn- och ungdomsvårdens uppdrag blir klar. De menar också att det bör införas en bestämmelse som anger att hälso- och sjukvårdspersonal fortlöpande ska utvärdera barnets eller den ungas mående när det finns ett beslut om avskildhet vid dygnsvilan.
Miljöpartiet anser att de här kraven är bra. Vi tänker att regeringen borde ta dem i beaktande, om förslaget nu genomförs.
Regeringen föreslår själv att de tänkta lagändringarna ska följas upp och gav i september ett uppdrag till Sis om att följa upp tillämpningen av bland annat avskildhet i anslutning till dygnsvilan. Det är en bra åtgärd.
Vi anser dock att olika åtgärder inom Sis behöver följas upp genom en oberoende utvärdering gjord av en annan aktör än Sis själva. En sådan uppföljning behöver vara genomgripande och kvalitativ och tydligt innefatta barn- och rättssäkerhetsperspektivet. Barnets företrädare behöver kunna finnas med på lämpligt sätt i en sådan uppföljning. Och givetvis är det allra mest centralt att barns egna upplevelser och erfarenheter kommer till uttryck.
Miljöpartiet anser också att det behöver finnas oberoende observatörer på Sis-hemmen som barn och unga ska kunna kontakta vid missförhållanden och när deras rättigheter inte tas på allvar. En effektiv och välfungerande klagomålsfunktion behövs också. Den som i dag finns på Ivo är inte tillräcklig.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om det allra viktigaste i det här sammanhanget, som också har lyfts fram flera gånger av andra talare: Staten behöver ta ett mycket större ansvar för hela området, för att förebygga att barn far illa eller dras med i kriminell aktivitet på det sätt som vi har sett de senaste åren.
Miljöpartiet avsätter i sin budget 1 miljard till brottsförebyggande arbete och 1 miljard till socialtjänsten för att möjliggöra deras arbete. På senare tid har det nämligen lyfts fram i exempelvis medier att socialsekreterare och socialchefer upplever att de inte kan fullfölja angelägna placeringar av unga eftersom det inte finns ekonomiskt utrymme i realiteten. Det är uppenbart att staten behöver bidra med mer resurser. Regeringen behöver ta frågan på största allvar och göra andra budgetprioriteringar.
Jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 11 om just den oberoende klagomålsfunktionen och observatörerna.
Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:43 Onsdagen den 4 decemberProtokoll 2024/25:43 Avskildhet i anslutning till dygnsvilan - för ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,
2. lag om ändring i lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:41 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna
2024/25:3260 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 1,
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 1 och
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 1 (V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 61 0 0 11 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 0 17 0 7 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 10 0 0 6 - 2 0 0 0 Totalt 242 52 0 55 Bemanning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3260 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 7.- Reservation 2 (V)
- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 20 0 0 4 V 0 17 0 7 KD 16 0 0 3 MP 0 0 15 3 L 10 0 0 6 - 2 0 0 0 Totalt 263 17 15 54 Dokumenterat riskbeteende
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.- Reservation 4 (C)
Hälso- och sjukvårdspersonal
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 6 och
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 5 (C)
- Reservation 6 (MP)
Beslutets giltighetstid
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4.- Reservation 7 (MP)
Ändringsförslagen i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 8 (MP)
Tidsbegränsad lagstiftning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.- Reservation 9 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 0 0 17 7 KD 16 0 0 3 MP 15 0 0 3 L 10 0 0 6 - 2 0 0 0 Totalt 258 20 17 54 Klagomålsfunktion
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5 och
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 8.- Reservation 10 (C)
- Reservation 11 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 0 20 4 V 0 0 17 7 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 10 0 0 6 - 2 0 0 0 Totalt 243 15 37 54 Utvärdering m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3261 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 4 och
2024/25:3262 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 5 och 6.- Reservation 12 (S, C)
- Reservation 13 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (S, C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 0 0 17 7 KD 16 0 0 3 MP 0 0 15 3 L 10 0 0 6 - 1 1 0 0 Totalt 149 114 32 54
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.