Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Socialförsäkringsfrågor

Betänkande 2024/25:SfU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Socialförsäkringsfrågor(pdf, 677 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:20 Socialförsäkringsfrågor

Beslut

Behandling av skrivelse om undantagsbestämmelse i sjukförsäkringen och nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU20)

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Riksdagen välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Riksdagen sa också nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 66
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-04-29
Justering: 2025-05-08
Trycklov: 2025-05-09
Reservationer: 66
Betänkande 2024/25:SfU20

Alla beredningar i utskottet

2025-04-10, 2025-04-29

Skrivelse om undantagsbestämmelse i sjukförsäkringen har behandlats (SfU20)

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för sin bedömning och de åtgärder som man avser vidta utifrån Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av undantagsbestämmelsen övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Socialförsäkringsutskottet välkomnar granskningen av hur Försäkringskassan tillämpar användningen av undantagsbestämmelsen och delar regeringens bedömning i fråga om Riksrevisionens rekommendationer. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till cirka 200 förslag i motioner om socialförsäkringsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om en översyn av den undantagsbestämmelse som behandlas i Riksrevisionens rapport, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-05-13
Debatt i kammaren: 2025-05-14
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:SfU20, Socialförsäkringsfrågor

Debatt om förslag 2024/25:SfU20

Webb-tv: Socialförsäkringsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Caroline Högström (M)
Anf. 211 Caroline Högström (M)

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi ett motionsbetänkande med en minst sagt bred palett. Socialförsäkringsförmånerna spänner över stöd till den som är sjuk, den som vårdar en närstående och den som får ekonomiskt stöd på grund av exempelvis en funktionsnedsättning och över finansiering av gemensamma insatser.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom. Den ska finnas där när livet förändras och behoven är som störst. Men lika viktigt är det att den stöder återgång till arbete, för trygghet handlar inte bara om pengar utan även om att känna gemenskap och egenmakt.

Sjukförsäkringen har i alltför hög grad kommit att bli en lösning på flera problem som samhället inte lyckats lösa. Alltför många människor fastnar i långa sjukskrivningar eftersom det finns brister i andra system. Det kan handla om brister i vården, i arbetsmiljön eller i det förebyggande arbetet. Ofta är det kvinnor mitt i livet arbetande i offentlig sektor som drabbas hårdast.

Herr ålderspresident! Moderaternas utgångspunkt är tydlig: Vi ser människors potential och inte bara deras problem. Vi vet att sjukskrivning i många fall bör undvikas för individens skull.

En heltidssjukskrivning kan leda till förlorad social kontakt, försämrad psykisk hälsa och längre väg tillbaka. I värsta fall kan en sjukskrivning medföra att personer med psykisk ohälsa mår ännu sämre i en alltför passiv sjukskrivning när det sociala skyddsnätet dras undan och arbetsplatsen och gemenskapen med kollegor kommer allt längre ifrån dem. Därför är det så viktigt att det inte enbart är en sjukskrivning för sjukskrivningens skull utan att det är en aktiv vårdinsats i syfte att få den försäkrade att komma på fötter igen. Vi värnar ett sjukförsäkringssystem som både ger stöd när det behövs och främjar återgång till arbete.

Herr ålderspresident! Det är glädjande att sjukfrånvaron på många håll är historiskt låg ur ett längre perspektiv. Men samtidigt ökar antalet långa sjukskrivningar, särskilt på grund av psykisk ohälsa. Det oroar oss – och det kräver åtgärder.

Regeringen har därför redan vidtagit flera viktiga åtgärder som jag vill passa på att nämna här i kammaren i dag.

Man har ökat budgeten för arbetsplatsnära rehabiliteringsstöd.

Man har gett ett skarpt uppdrag till Försäkringskassan att förbättra samverkan med vården, arbetsgivaren och företagshälsovården.

Statsrådet har hållit rundabordssamtal med kommuner och regioner om sjukskrivningarna, vilket är särskilt angeläget i och med att det är i de sektorerna vi ser störst andel sjukskrivna.

Man har gjort viktiga satsningar inom socialutskottets område för forskning på kvinnosjukdomar såsom endometrios och klimakteriebesvär.

I januari i år presenterade regeringen en nationell strategi för psykisk ohälsa och suicidprevention.

Regeringen har också gjort en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om att arbetet ska utvecklas för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa och suicid samt förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa.

I vårändringsbudgeten gör regeringen en förstärkt satsning på den specialiserade psykiska vården.

Försäkringskassan får i uppdrag att stärka uppföljningen av arbetsgivares planer för återgång i arbete samt att förbättra samordningen av rehabilitering.

Regeringen har också tagit initiativ till Sveriges första nationella strategi mot ensamhet, vilket är en viktig pusselbit för att främja psykisk hälsa.

Det jag har beskrivit är bara några delar i ett helhetsgrepp. Vi moderater är övertygade om att lösningen ligger i att inte enbart förlänga sjukskrivningstiden utan också minska orsakerna bakom att människor blir sjuka. Det här är ytterst en fråga om människors liv och hälsa, och därför är det mycket positivt att vi har en regering som tar denna fråga på stort allvar.

Herr ålderspresident! Jag vill också kort kommentera Riksrevisionens granskning av arbetet med att förebygga sjukskrivningar och underlätta återgång i arbete, som hanteras i detta betänkande.

Det är en viktig granskning som visar att det finns förbättringspotential, minst sagt, bland annat när det gäller styrning och uppföljning inom Försäkringskassan och vården. Det stärker den moderata linjen. Det krävs tydligare samverkan, bättre koordinering och fokus på återgång till arbete. Regeringen har redan tagit initiativ som svarar upp mot detta, inte minst genom att utveckla arbetet med försäkringsmedicin och rehabiliteringskedjan. Men det krävs fortsatt uppföljning, inte minst med kvinnors hälsa i fokus.

Oppositionen målar ofta upp en mörk bild av moderat politik inom socialförsäkringen. Men faktum är att vi fokuserar på rättssäkerhet, träffsäkerhet och återgång i arbete. Vänstersidans lösning tenderar att vara att sjukskriva fler och förlänga sjukskrivningarna. Vår lösning är att fler ska komma tillbaka snabbare. Medan vänstersidan dömer ut människor från arbetsmarknaden till ensamhet i långa sjukskrivningar ser vi potentialen hos människor och vill att de ska få vara en del av en arbetsgemenskap – i den utsträckning de har möjlighet till.

Vi ska ha en sjukförsäkring som är varm i krisen men som också förväntar sig att både individ och omgivning agerar för tillfrisknande. Det kräver ansvar från individen och från vården, arbetsgivaren och myndigheterna. Samverkan är nyckeln.

Herr ålderspresident! När vi ändå talar om samverkan vill jag passa på att säga några ord om samordningsförbunden. Där samlas Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommuner och regioner för att samverka runt individer som ofta står långt från arbetsmarknaden och vars resa för att komma tillbaka ofta är lång.

Med framgångsrika insatser kan samordningsförbunden göra stor skillnad för individerna. För ett par veckor sedan fick jag möjlighet att besöka Surahammar och Samordningsförbundets insats där. Där mötte jag engagerade medarbetare och en deltagare som beskrev sin resa från hemmasittande till att nu ha ett arbete – otroligt inspirerande! När vi samverkar och ger samhällets gemensamma stöd för att komma tillbaka kan vi göra en enorm skillnad för den enskilde.

Herr ålderspresident! Jag vill också säga något om jämställdhet. Kvinnor är överrepresenterade när det gäller vård av anhörig och närståendepenning. De tar ett allt större ansvar för den obetalda föräldraledigheten, och framför allt är kvinnor överrepresenterade i sjukfrånvarostatistiken.

Den här bilden oroar. Men lösningen ligger i förbättringar av arbetsmiljön, vårdkedjor och satsningar på forskning och det förebyggande arbetet. Just där gör den här regeringen skillnad.

Moderaterna tror på reformer, inte reträtter. Vi tror på frihet under ansvar – också inom socialförsäkringarna.

Därmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare, Mats Sander och Viktor Wärnick (alla M).

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 212 Malte Tängmark Roos (MP)

Herr ålderspresident! Det finns sedan ett par år tillbaka ett utredningsförslag på regeringens bord om att möjliggöra för studenter att bli deltidssjukskrivna. Det finns även flera färdiga utredningsförslag som skulle leda till att bland annat kulturarbetare, idrottare och företagare fick ett starkare skydd i sjukförsäkringen – helt enkelt en större trygghet.

Regeringen har dock än så länge inte gått vidare med några av dessa utredningsförslag, och jag vill fråga Caroline Högström varför regeringen inte agerar för att fler företagare, studenter, kulturarbetare och idrottare med flera ska få ett starkare skydd i den svenska sjukförsäkringen. Det här borde vara ganska okontroversiella frågor, men vi ser tyvärr inget agerande från regeringen.

Caroline Högström (M)
Anf. 213 Caroline Högström (M)

Herr ålderspresident! Tack, Malte Tängmark Roos, för frågan!

Jag kan såklart inte ge mer insyn än att säga att frågan bereds i Regeringskansliet, men jag vill passa på att lyfta fram någonting som jag tycker är en viktig skillnad mellan den moderatledda regeringen och Miljöpartiets tidigare regeringssamarbeten, och det är just den historiska satsningen vi nu ser för att motverka psykisk ohälsa.

När vi klev in i Regeringskansliet gjorde vi tydliga offensiver. Vi prioriterar psykisk hälsa i primärvården, och vi ser också sambandet mellan skola, socialtjänst och sjukvård. Lösningen är ju inte att gömma och glömma människor i statistiken, utan lösningen är tidiga insatser och tätare uppföljning.

Det är just det den här regeringen gör, och det är så vi faktiskt kommer åt den situation vi ser inom sjukförsäkringen och kan få fler att komma tillbaka till arbete.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 214 Malte Tängmark Roos (MP)

Herr ålderspresident! Frågan bereds i Regeringskansliet, säger Caroline Högström. En av de här utredningarna, den senaste, presenterades för två år sedan. De andra utredningarna har legat på regeringens bord ännu längre än så. Jag kanske är naiv; jag är ganska ny här i riksdagen. Men jag tycker inte att det borde ta två år att läsa igenom ett utredningsbetänkande och komma fram till vilka förslag som man vill genomföra.

Jag återkommer till min fråga: Varför tar det så lång tid att bereda de här frågorna? De har ju legat på ert bord ganska länge.

När det gäller psykisk hälsa så satsar regeringen absolut på det, och det tycker jag är en av de få bra grejerna som den sittande regeringen gör. Vi i Miljöpartiet lade i vårt budgetförslag mer pengar på psykiatrin och på de satsningar på psykisk hälsa som vi vill se. Men jag tar gärna en kapprustning i vem som kan satsa mest på att motverka den psykiska ohälsan.

Jag vill nog ändå ha ett svar från Caroline Högström: Hur lång tid ska det ta att bereda en fråga i Regeringskansliet?

Caroline Högström (M)
Anf. 215 Caroline Högström (M)

Herr ålderspresident! Jag skulle aldrig våga mig på att kalla en miljöpartist för naiv, men jag kan konstatera att när Miljöpartiet var en del av regeringsunderlaget under åtta år hände det heller inte särskilt mycket på det här området. Det är först när ni är i opposition som ni säger att ni vill göra saker. Men när ni hade makten och möjligheten såg vi inte så mycket. Jag tror därför att Miljöpartiet blir svaret skyldigt varför det tar tid.

En av faktorerna var att vi inte kom till ett dukat bord. När vi tog över makten 2022 var inflationen skyhög. Vi hade inte reformerna på plats, och många av de utredningar som sedan har presenterats har inte riktigt varit sådana som vi kan jobba vidare med direkt, utan de kräver mer arbete.

Jag tror snarare att det här är ett resultat av tidigare miljöpartistisk och socialdemokratisk politik som vi nu försöker städa upp.

(Applåder)

Åsa Eriksson (S)
Anf. 216 Åsa Eriksson (S)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 38.

Sjukförsäkringen ska givetvis vara en trygghet för alla som jobbar. När livet vänder, när kroppen eller psyket säger ifrån, ska vi kunna lita på att samhället finns där. De borgerliga partierna valde en annan väg när de gjorde om sjukförsäkringen, en väg där sjuka misstänkliggjordes och pressades och där ekonomin många gånger till slut tvingade tillbaka människor i arbete innan de var redo. Det försökte vi steg för steg ändra på när vi hade regeringsmakten. Vi gjorde vad vi kunde, men det fanns inte majoritet i riksdagen för att göra sjukförsäkringen tillräckligt bra.

Herr ålderspresident! Vi socialdemokrater säger att det inte är människan det är fel på utan systemet. Vi vill att fokus flyttas från att pressa sjuka människor till att hjälpa människor tillbaka till arbetsförmåga. Det kräver att arbetsgivare, sjukvård och ibland även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tar ett större ansvar. Det är inte rimligt att den som är sjuk ska bära hela bördan själv.

Vi socialdemokrater har många förslag för att göra sjukförsäkringen mer rättvis, mer solidarisk och mer effektiv, men jag vill i dag lyfta fram tre delar.

För det första: Det orättvisa karensavdraget måste tas bort. Karensavdraget slår allra hårdast mot de arbetare som varje dag behöver finnas på sin arbetsplats för att ta hand om de gamla, köra bussen eller fortsätta bygget man jobbar på. En barnskötare som är sjuk två gånger på en månad, kanske för att hen har blivit smittad av sjuka barn, förlorar i dag 2 256 kronor i minskad lön på grund av karensavdrag. Det är väldigt mycket pengar för den som inte har en särskilt hög lön.

Herr ålderspresident! Hälften av LO-medlemmarna uppger att de det senaste året har gått till jobbet minst en gång fast de varit sjuka. Detta gäller 7 av 10 handelsanställda. Sverige är det enda landet i Skandinavien med dubbla, eller egentligen trippla, självrisker i sjukförsäkringen. Inget annat nordiskt land har karensavdrag. Ändå verkar de finska, danska och norska arbetsplatserna fungera alldeles utmärkt.

Trots det här vill SD-regeringen behålla systemet med karensavdrag. Det är kortsiktigt och orättvist. Vi menar att det inte bara är rätt för individen att ta bort det orättvisa karensavdraget utan också samhällsekonomiskt klokt. När sjuka har råd att stanna hemma för att bli friska minskar också smittspridning, och långvariga sjukskrivningar kan förebyggas.

För det andra: Garantiersättningen i sjukersättningen måste höjas. I dag är den på en så låg nivå att knappt någon kan leva på den en hel månad. Det är ett hån mot de människor som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte har arbetsförmåga. Med en höjd garantiersättning visar vi att samhället står bakom de här människorna och att vi värderar deras liv och deras insats. Det är en fråga om värdighet men också om jämlikhet.

För det tredje vill vi socialdemokrater bredda samverkan inom Finsam. Det handlar om att ge människor med komplexa behov, som kanske har varit sjukskrivna länge, som har psykisk ohälsa eller samsjuklighet, en verklig chans att hitta tillbaka till arbetslivet. Vi hörde Caroline Högström nyss beskriva den utmärkta verksamheten i samordningsförbundet i Surahammar. Det finns väldigt många fler runt om i landet.

Jag frågar mig varför SD-regeringen inte styr de statliga myndigheterna så att man använder verktyget Finsam på ett effektivt sätt. I dag faller tyvärr alldeles för många människor mellan stolarna. Vi läste senast i går i Arbetsvärlden om att Arbetsförmedlingen nu har ett projekt för att bli av med de jobbiga fallen i stället för att använda verktyget Finsam, som hade varit alldeles utmärkt för att hjälpa gruppen människor som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

När myndigheter går samman i gemensamma insatser kan förmåga byggas i trygghet och individen få stöd att försörja sig själv. Finsam har visat att samverkan funkar, men i dag når man inte tillräckligt många. Vi socialdemokrater vill alltså se en breddad lagstiftning som gör att fler grupper kan få samordnat stöd. Regeringen måste nu akut se till att styra Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att de redan i dag använder det superpotenta verktyget Finsam som det var tänkt.

Den som betalar priset för regeringens och generaldirektörernas nonchalans är de sjuka och de arbetslösa, som får fortsätta ett liv i utanförskap. Det är skamligt.

Herr ålderspresident! Riksrevisionens rapport om användningen av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning, som också ingår i betänkandet, är en förändring av regelverket som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde när vi hade regeringsmakten för att inte tvinga bort sjuka människor från yrken och arbetsplatser som de har utbildning och kompetens för.

Den rapporten visar något viktigt, nämligen att Försäkringskassan saknar beslutsstöd för hur övervägande skäl ska tolkas. Det skapar osäkerhet för handläggarna men framför allt för de människor som behöver stöd i en tuff livssituation. Att man blir uppsagd och kastas ut i arbetslöshet i stället för att få den rehabilitering, det stöd och kanske den anpassning som krävs för att komma tillbaka till det jobb man kan och de kollegor man känner ska givetvis undvikas när övervägande skäl talar för att det finns en väg tillbaka.

Jag är stolt över de förändringar vi gjorde av lagstiftningen. Vi socialdemokrater motsätter oss en skärpning av bedömningarna. Men i stället för att se till att handläggarna på Försäkringskassan får bättre verktyg och stöd för att göra rättssäkra och individuella bedömningar väljer regeringen att gå i en annan riktning. De vill se över hur begreppet används, och vi socialdemokrater befarar att det är ett sätt att ytterligare strama åt bedömningarna. Det är fel väg att gå, och därför har vi gjort ett särskilt yttrande om det.

Herr ålderspresident! Sjukförsäkringen ska finnas där när människor inte klarar av att arbeta på grund av sjukdom. Den ska inte vara en kontrollmaskin där människor bollas runt utan ge trygghet medan arbetsförmågan tryter. Vi socialdemokrater menar att det måste finnas utrymme för individuella bedömningar. Alla sjukfall ser inte likadana ut. Människor är inte mallar. De är individer. De har olika möjligheter till återgång i arbete, och de ska få stöd att nå sin fulla arbetsförmåga så fort det bara går.

Vi vill ge Försäkringskassan i uppdrag att säkerställa att arbetsgivarna kommer in tidigare i rehabprocessen, att stödet ges snabbare, att insatser sätts in i tid och att fler får stöd att återfå sin arbetsförmåga i stället för att fastna i passivitet och utanförskap.

Vi socialdemokrater tror på en sjukförsäkring som både ger trygghet när man är sjuk och bidrar till att människor kommer tillbaka till arbete. Det är rättvist, humant och hållbart. Vi tror på ett samhälle där trygghet går hand i hand med ansvar, där ingen lämnas efter och där systemen byggs för människan – inte tvärtom.

Sverige ska ha en sjukförsäkring att lita på. Men det kräver politisk vilja. Det har vi tyvärr inte sett röken av från SD-regeringen. Vi socialdemokrater vill bygga en sjukförsäkring som håller i både motvind och medvind. Men för det krävs helt uppenbart en progressiv majoritet här i riksdagen, och det hoppas jag att väljarna röstar för om drygt ett år, för då blir det åka av.

(Applåder)

Ingemar Kihlström (KD)
Anf. 217 Ingemar Kihlström (KD)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets majoritetsbeslut. Det innebär också avslag på alla motioner inom området socialförsäkringsfrågor.

Vi vet inte något om vår egen morgondag. Livet kan innehålla situationer som innebär att vi behöver stöd från sjukvården och även ekonomiskt stöd. Vi bör alla ha möjligheten att känna trygghet och att det gemensamma bär och ger stöd när man av olika anledningar inte förmår göra det man önskar.

För oss kristdemokrater är det viktigt att socialförsäkringarna bidrar till ekonomisk trygghet oavsett var och när i livet du befinner dig. Samtidigt kan fortfarande mycket mer göras för att fler inte ska behöva bli sjuka samt för att fler ska komma tillbaka till aktivitet och arbete efter en sjukdomsperiod. Vi kristdemokrater förespråkar ett trygghetssystem som ger ekonomisk trygghet genom livets olika skeden. Hur systemet är uppbyggt har stor betydelse för såväl människors trygghet som människors beteende och drivkraft att arbeta.

Herr ålderspresident! Trygghetssystemet behöver ha en inriktning och modell som gör att varje person får motivation att delta i åtgärder som leder tillbaka till god hälsa. Målet bör också vara att varje individ kommer tillbaka till arbetsliv och aktivitet så snart som möjligt, naturligtvis utifrån den förmåga och kapacitet personen har eller på sikt kan nå. Här är det viktigt att samhälle och arbetsgivare samverkar med god rehabilitering utifrån varje enskilt fall.

För att minska sjukskrivningstalet långsiktigt är även det förebyggande arbetet centralt. Vi kristdemokrater vill betona att detta förebyggande arbete måste ses i ett brett perspektiv. Det räcker inte att fokusera på arbetsplatsen och de problem som kan uppstå där. Livets olika delar måste vara möjliga att förena.

Det måste finnas möjlighet till individuella val, inte minst för familjerna. Basen för detta är en politik som brett bidrar till att minska stressen och som skapar goda förutsättningar för förbättrad folkhälsa. Möjligheterna för var och en att få ihop sitt livspussel påverkas av den förda politiken inom många olika områden.

Vi anser att politiken i möjligaste mån ska undvika att styra och ställa i människors liv. I stället bör den vara inriktad på att kontinuerligt skapa bättre förutsättningar för enskilda och familjer att få ihop sin vardag. Vi vill ge människor makt över sin vardag, och det ska finnas möjlighet till valfrihet. Tyvärr har vi under de gångna åren sett hur den S-ledda regeringen gått i motsatt riktning och velat styra mer i enskildas och barnfamiljers vardag.

Vi vill genomföra ett tydligt skifte inom familjepolitiken där makt och inflytande över den egna vardagen flyttas från politiken till den enskilda familjen. På så sätt kan dagens stressade föräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som kombinerandet av föräldraskap och arbetsliv underlättas.

Herr ålderspresident! All sjukdom går självklart inte att undvika genom ett starkt förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården måste kunna erbjuda god, tillgänglig vård inom rimlig tid. Hälso- och sjukvården ska hjälpa oss att må bra och ge vård när vi blir sjuka. Den behöver också ha ett hälsofrämjande och vårdande uppdrag. De hälsofrämjande insatserna behöver få större fokus. Varje person har ett eget ansvar, men fler samhällssektorer måste bidra för att alla människor ska ha en god psykisk hälsa och för att preventiva insatser ska fungera.

Utgångspunkten för sjukförsäkringen är att den ska vara trygg för den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som kan återfå arbetsförmågan, helt eller delvis, ska naturligtvis få hjälp och gott stöd för att komma åter i arbete. Allt annat vore ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Vi vill att sjukförsäkringssystemet ska se till människors möjlighet, och det är viktigt att systemet ger drivkrafter för att ta till vara varje persons arbetsförmåga och erbjuda olika vägar tillbaka till arbete. Den enskildes arbetsförmåga ska betonas, och därför behövs en möjlighet till större flexibilitet.

I dag är systemet ganska stelbent. Vi har länge argumenterat för att de fasta stegen i sjukförsäkringen, som i dag är 25, 50, 75 eller 100 procent, bör förändras. Vi anser att den enskilda personen fulla förmåga och möjlighet till arbetsinsats inte tillvaratas i dagens system. Vi fortsätter att förespråka och argumentera för större flexibilitet genom en personanpassad procentsats mellan 20 och 100 procent utan fasta steg.

Ett ytterligare skäl för ett sådant system är att det skulle vara mer tillåtande mot människor som till exempel har förlorat en närstående. I dag sjukskriver sig många på grund av sorg. Det finns visserligen en möjlighet för den som arbetar i ett företag med kollektivavtal att få viss ledighet i samband med ett dödsfall. Men därefter är systemets trubbighet något som försvårar för människor som har förlorat någon att komma tillbaka i normal arbetsförmåga i rätt takt.

Herr ålderspresident! Vårdköerna är fortfarande oacceptabelt långa. Vi har länge argumenterat för åtgärder som ska komma till rätta med det. För oss framstår det som står i Tidöavtalet om en ökad statlig styrning som ett gott steg. Kortare vårdköer ger möjlighet till snabbare tillfrisknande och att komma tillbaka fullt ut och efter egen förmåga till arbete. Det är positivt för varje människa men också för vårt samhälle.

Många orsaker till sjukdom har sin grund i psykisk ohälsa. Regeringen har sedan den tillträdde och i sina senaste budgetar ökat satsningarna för att stödja arbetet att möta den psykiska ohälsan. Under en kristdemokratisk minister görs nu ett betydande arbete för att förbättra denna livsviktiga vård. Det är också en viktig pusselbit för att minska sjukskrivningarna och öka folkhälsan.

Det behövs naturligtvis också fokus på rehabilitering och att åtgärder sätts in för att motverka ohälsa. Ett reformarbete behövs för att öka arbetsutbudet. En förbättrad rehabilitering och arbete utifrån den förmåga man har ger förutsättningar för att möta de ökade sjukskrivningarna.

Herr ålderspresident! Kristdemokraterna ger som sagt sitt stöd till utskottets förslag. Detta motionsområde visar dock, likt många andra områden, att det inte finns en samlad politik inom oppositionen. Reservationerna görs till stor del enskilt, och man kan undra vad den gemensamma linjen är om det mot förmodan och min egen förhoppning blir en annan regering efter nästa val. Men det är nog en fråga som vi inte får svar på i denna debatt.

Tidöpartierna har som regeringsbas enats om ett politiskt handlingsprogram inom många områden, så även inom socialförsäkringsområdet. Vi håller på att sjösätta politiken, och vi återkommer med fler förslag.

(Applåder)

Clara Aranda (SD)
Anf. 218 Clara Aranda (SD)

Herr ålderspresident! I kväll debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande om socialförsäkringsfrågor. I betänkandet behandlar utskottet även regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning.

Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 46 och även läsa upp vårt ställningstagande vid den specifika punkten.

”Regeringen bör verka för att öka kunskapen om effektiva rehabiliteringsinsatser och se över åtgärder för att utveckla rehabiliteringsinsatserna för sjukskrivna som lider av psykisk ohälsa. Regeringen bör i sitt arbete särskilt beakta behovet av insatser för att stärka kvinnors psykiska hälsa. Den psykiska ohälsan är ett jämställdhetsproblem. Kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män.

Regeringen bör även utveckla arbetet med kunskapshöjande insatser för att öka medvetenheten om tidiga tecken på psykisk ohälsa och se över strukturer där tidiga tecken på psykisk ohälsa kan hanteras med snabba åtgärder som en del av ett systematiskt proaktivt arbete. Kunskapen bör även stärkas hos berörda aktörer.

Regeringen bör dessutom överväga att inkludera ett suicidpreventivt fokus i det fortsatta arbetet med sjukförsäkringen, beakta behovet av en översyn och analys av Försäkringskassans förändringsarbete med särskilt fokus på sjukfrånvaro vid psykiatriska diagnoser, överväga möjligheten att införa krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet och beakta behovet av att rikta in det samlade nationella arbetet med suicidprevention på sjukförsäkringens problemområden. Kunskapen om och förståelsen för innebörden av psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa behöver vidareutvecklas.

Regeringen bör också verka för behovsanpassad myndighetskommunikation genom att ge berörda myndigheter i uppdrag att se över sin kommunikation med den målgrupp som har stressrelaterad psykisk ohälsa.”

Herr ålderspresident! Trots det faktum att psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken bakom sjukskrivningar är Sverigedemokraterna ganska ensamma om att prata om faktiska åtgärder för att hantera detta, inte minst i den kontext som rör sjukskrivningar. Därför är jag glad att Moderaterna, med Caroline Högström i spetsen, också lyfter fram detta viktiga område i kammaren i kväll. Jag kommer att fortsätta att särskilt ta upp området i dagens debatt för att frågan helt klart behöver bli mer uppmärksammad.

Att kvinnor i betydligt större utsträckning blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och är sjukskrivna längre är inget nytt. Det har vi vetat om ett tag. Det är tyvärr återkommande när det gäller frågor som rör kvinnors hälsa. Både vård och forskning på området har länge varit eftersatt. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit på för att kunskapen måste öka om sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor. För oss är det här en helt avgörande fråga om grundläggande jämställdhet.

Herr ålderspresident! Jag är därför särskilt stolt över att Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen presenterat den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin, med ett riktat fokus på att stärka forskningen om kvinnors hälsa och sjukdomar. Det är en satsning som ska fokusera på sjukdomar och tillstånd som är unika för eller vanligare bland kvinnor.

När det gäller psykisk ohälsa utifrån ett sjukförsäkringsperspektiv är vi i väldigt stort behov av ökade kunskaper. Vi behöver ta reda på vilka faktorer som leder fram till den psykiska ohälsan, vilka konsekvenser det får och vilken behandling som är mest effektiv, inte minst beträffande återgång i arbete.

Vi vet att psykiatriska diagnoser, exempelvis depression och ångest, i många fall leder till långtidssjukskrivningar. En sjukskrivning i sig är ingen behandlande åtgärd, och en alltför långvarig sjukskrivning kan i sin tur förvärra den psykiska sjukdomen. Därför är rätt insatser tidigt i sjukskrivningsprocessen helt avgörande för både individen och samhället.

Vi kan därmed också konstatera att vi behöver fortsätta i samma riktning som den sittande regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har påbörjat, det vill säga ett stärkt fokus på forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor.

Vi behöver också bli bättre på att ta till oss av den nya forskningen och göra det både snabbare och mer effektivt, inte minst för att säkerställa att det finns ett vetenskapligt stöd bakom de insatser som sätts in vid långtidssjukskrivningar vid psykiatriska diagnoser. Vi behöver säkerställa insatser som gör skillnad på riktigt, som hjälper, som behandlar och som förändrar liv.

Herr ålderspresident! Jag vill också nämna Sverigedemokraternas och regeringens arbete med tidiga insatser och vårdmodeller som kan möta olika former av psykisk ohälsa snabbt och på ett ändamålsenligt sätt utifrån individuella behov. Det är helt avgörande i sammanhanget. Det är otroligt viktigt att vi stärker primärvårdens arbete mot psykisk ohälsa. Detta är faktiskt den första riktade satsning som någonsin genomförts vad gäller primärvårdens arbete med psykisk hälsa.

Arbetet med att motverka och förebygga psykisk ohälsa i Sverige fortsätter att vara en av Sverigedemokraternas och regeringens viktigaste prioriteringar. Med ett långsiktigt fokus och satsningar som står i proportion till det faktum att psykisk ohälsa och suicid är en av vår tids stora hälso- och samhällsutmaningar kommer vi att göra skillnad.

I vårändringsbudgeten för 2025 finns en förstärkt satsning på den specialiserade psykiatriska vården som innebär att ytterligare 500 miljoner kronor avsätts under 2025 med syftet att öka antalet vårdplatser inom vuxenpsykiatrin samt öka antalet platser för självvald inläggning på avdelning. Detta visar ännu en gång att vi tillsammans med regeringen tar denna fråga på väldigt stort allvar.

Herr ålderspresident! Jag skulle kunna stå här och prata väldigt länge om våra många och banbrytande satsningar på området psykisk hälsa, fast jag inser att jag behöver begränsa mig något då timmen är sen. Sammanfattningsvis kan vi alla konstatera att förutsättningarna att minska antalet långtidssjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser ökar med de mångfasetterade insatser som jag har redogjort för i mitt anförande, och vi kommer att fortsätta detta arbete.

Herr ålderspresident! Jag nämnde inledningsvis regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning. Jag vill också framföra att Sverigedemokraterna står bakom analysen i regeringens skrivelse då vi ser att det finns ett behov av att Försäkringskassan vidtar åtgärder för att öka likformigheten och träffsäkerheten i användningen av bestämmelsen om övervägande skäl, utifrån vad som framgår av Riksrevisionens iakttagelser och dess rekommendationer till myndigheten.

För oss är det viktigt att säkerställa det vi menar att uppdraget också innebär: att vi får en likformig och träffsäker tillämpning genom att Försäkringskassan rättar till befintliga brister i sina riktlinjer om hur regeländringen ska tillämpas. Med detta sagt kommer Sverigedemokraterna att följa Försäkringskassans arbete noga för att se till att uppdraget inte leder till en alltför strikt bedömning. Det är enligt oss inte syftet med uppdraget.

(Applåder)

Patrik Karlson (L)
Anf. 219 Patrik Karlson (L)

Herr ålderspresident! Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och aktivt stödja vägen tillbaka till arbetslivet. Under denna mandatperiod har regeringen bland annat tagit initiativ för att sänka trösklarna för återgång i arbete för den som varit sjukskriven.

Ett viktigt exempel är förslaget om arbetsprövning med bibehållen sjukpenning. Det innebär att den som har rätt till hel sjukpenning i överenskommelse med sin arbetsgivare ska kunna prova att arbeta under en kort period utan att förlora sin ersättning. Arbetsprövningen kan ske i upp till 14 dagar åt gången, dock högst två gånger per år. Genom denna reform ges sjukskrivna en ny möjlighet att pröva sin arbetsförmåga i liten skala, utan oro för att stå utan inkomst.

För individen kan detta betyda snabbare rehabilitering och ökad självkänsla, och för arbetsgivaren och samhället innebär det att värdefull kompetens tas till vara. Jag tror att det är så de flesta av oss vill att sjukförsäkringen ska fungera – som en trampolin tillbaka in i arbetsgemenskapen, inte kvicksand man fastnar i.

Vi har också tagit emot och arbetar vidare med bredare underlag för att främja ett längre och hållbart arbetsliv. I höstas presenterades studien Ett mer hållbart och längre arbetsliv. Den redogör för åtgärder som kan göra det möjligt för fler att orka och vilja arbeta längre upp i åldrarna, något som vi ser ett behov av i dag i och med att vi har kompetensbrist på arbetsmarknaden. Detta är solklart viktigt för samhällsekonomin men också för individens självbestämmande. Genom bättre arbetsmiljö, kompetensutveckling i arbetslivet och flexibilitet i pensionssystemet lägger vi en grund för att de som kan och vill arbeta längre får göra det.

Herr ålderspresident! Ett konkret problem som har funnits är regeln att en egenföretagare över 55 år inte får byta till kortare karenstid i sjukförsäkringen. Detta har under lång tid både uppfattats som orättvist och hämmat äldre företagares trygghet. Glädjande nog ska denna karenstidsregel slopas. Det är rimligt att äldre egenföretagare får samma möjlighet som andra att anpassa sin trygghet. För företagaren handlar det om att våga fortsätta driva sitt livsverk utan oro för att stå utan ersättning vid sjukdom på äldre dagar.

Egenföretagare och studenter är två grupper som historiskt ibland har hamnat i kläm i våra trygghetssystem. Vi har länge drivit på för att alla ska ha ett rimligt skydd, oavsett om man är anställd, driver eget eller studerar. En dynamisk ekonomi och ett livslångt lärande kräver att människor vågar satsa, både på sina företag och på sig själva, utan rädsla för att helt stå utanför trygghetssystemen om något oförutsett skulle hända. Det står helt klart att vi behöver hänga med i samhällsutvecklingen och modernisera våra regler så att de passar både dagens arbetsmarknad och våra utbildningsmönster.

Herr ålderspresident! Varje krona i våra välfärdssystem är avsedd att hjälpa – den sjuke, den arbetslöse, den funktionsnedsatte, studenten eller pensionären. När bidragsbrott begås eller felaktiga utbetalningar sker ur systemen sviks både skattebetalarna och de behövande. Det undergräver också allmänhetens förtroende när rubriker om välfärdsfusk dyker upp gång på gång.

Det är därför den här regeringen har gjort kampen mot bidragsbrott och fusk till en av våra prioriterade frågor. Vi kan redan nu se en rad genomförda och planerade insatser för att komma åt problemen. Jag gläds åt att vi tar tag i detta, för jag vill fortsatt ha ett brett och generöst välfärdssystem. Det kräver att vi är hårda mot dem som utnyttjar det otillbörligt.

Ett exempel på lagstiftning på området som redan är på plats är lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar. Den lagen innebär att myndigheter helt enkelt fått ökad skyldighet att dela information för att upptäcka fusk och fel. Tidigare kunde sekretess och stuprör hindra exempelvis Skatteverket och Försäkringskassan från att enkelt utbyta uppgifter – nu har vi ändrat på det.

En annan del är den betalningssäkring inom socialförsäkringen som blev lag den 1 mars 2025. Det innebär att Försäkringskassan numera, precis som Skatteverket, vid skattefusk kan få möjlighet att via domstol frysa tillgångar hos den som är återbetalningsskyldig till följd av fusk, om det finns påtaglig risk att personen annars smiter från sitt betalningsansvar. Då kliver Kronofogden helt enkelt in och tar egendomen i anspråk till dess att skulden betalas eller drivs in.

Genom vårt samlade arbete mot felaktiga utbetalningar ökar vi legitimiteten i trygghetssystemen. Alla som på ett eller annat sätt är beroende av en ersättning – sjukpenning, pension, studiemedel eller annat – ska känna att systemet är solitt och pålitligt. Skattebetalarna ska veta att deras pengar används rätt. Och de som följer reglerna, de allra flesta, ska slippa misstron som sprids när fusk uppdagas. Det vinner vi alla på, för det är så vi upprätthåller viljan att finansiera våra trygghetssystem även framåt.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Tony Haddou (V)
Anf. 220 Tony Haddou (V)

Herr ålderspresident! Man ska kunna känna sig trygg med att trygghetssystemen finns där om man blir sjuk. Tyvärr funkar det inte alltid så. Vi har hört otaliga historier om människor som trots att läkare bedömt dem som för sjuka för att arbeta förlorar sin sjukpenning från Försäkringskassan med hänvisning till att de kan ta ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

Situationen förbättrades dock 2021 när Vänsterpartiets mandat behövdes i förhandlingar med Socialdemokraterna. Då fick vi igenom förbättringar i sjukförsäkringen som innebär att fler får sjukskrivning efter dag 180. Detta verkade dock störa regeringen och Sverigedemokraterna en aning, och de tillsatte en utredning som skulle utvärdera de nya reglerna i sjukförsäkringen. Slutsatsen i utredningen var att man borde slopa de nya reglerna som gör att fler nu faktiskt får möjlighet att bli friska och återgå till sina arbeten.

En liten klapp på axeln kan regeringen kanske få för att man inte genomför utredningens förslag. Men det man också gjorde när man tillsatte den utredningen var att man lade ned en annan utredning som skulle titta på ytterligare förbättringar i sjukförsäkringen.

Detta säger lite om regeringen och de ambitioner den har eller inte har, för det finns mycket som behöver förbättras i sjukförsäkringen.

Huvudmålet för sjukförsäkringen måste vara att människor ska bli friska, återfå sin arbetsförmåga och återgå i arbete eller kunna söka nytt arbete – inte att sjukskrivningstalen ska vara så låga som möjligt. Sifferpolitiken i sjukförsäkringen har alltför länge fått vara styrande. Det måste också vara ett mål att man ska få ekonomisk trygghet under tiden.

Herr ålderspresident! Jag ska säga några ord om karensavdraget också.

Karensavdraget innebär en stor ekonomisk börda för dem som arbetar i klassiska arbetaryrken, särskilt för dem som är extra utsatta för smitta eller i en bransch där man behöver undvika att smitta andra, till exempel i förskola och vård.

Sverige är unikt i Norden med att ha en dubbel självrisk i sjukförsäkringen – vi har ett karensavdrag samtidigt som vi inte ger hundraprocentig ersättning de efterföljande dagarna. Inga andra nordiska länder har det systemet.

Regeringspartierna varnar för måndagssjukan om karensavdraget tas bort. Det är märkligt att den sjukdomen bara verkar förekomma i Sverige. Att förlora tusen kronor i lön för att man blir sjuk en månad är en kostnad som många LO-arbetare inte har råd att ta. Därför går många till arbetet trots att de är sjuka, med risk för att smitta andra och samtidigt slita på sin egen hälsa. Det är dags att Sverige likt andra nordiska länder skrotar karensavdraget.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 39.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 221 Anders W Jonsson (C)

Herr ålderspresident! Socialförsäkringssystemet, som vi debatterar denna sena timme, är en oerhört viktig del av det svenska trygghetssystemet. Inte minst gäller det sjukskrivningssystemet.

Om man drabbas av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada ska man ha en trygghet som innebär att man inte därtill får stora ekonomiska problem. Sedan många år tillbaka har vi i Sverige stora problem med sjukförsäkringssystemet. Så är det fortfarande. Inte minst nu kan vi se hur kostnaderna för sjukförsäkringssystemet kraftigt har ökat. De ökade med 14 miljarder till 90 miljarder under 2024. Det är den största ökningen på många år. Hälften av kostnaden härrör från psykisk ohälsa.

Att systemet varierar så kraftigt över åren utan att det för den skull finns skillnader när det gäller vilka sjukdomar, skador eller olyckor som inträffar i landet är ett tecken på att systemet inte fungerar. Se bara på detta med den psykiska ohälsan! I Norrbotten är det bara 41 procent av sjukskrivningarna som beror på psykisk ohälsa medan det i Dalarna, som egentligen är ett liknande län, är 54 procent.

Nu under vintern fick vi siffror som visar att upprepade sjukskrivningar är dubbelt så vanliga för personer under 30 år som för personer över 30 år. Man skulle annars kunna tänka sig det motsatta, alltså att det blir mer korttidsfrånvaro ju äldre man blir, men så är det inte. Var sjätte under 30 var sjukskriven sex gånger per år.

Skillnaden blir uppenbar när man jämför två viktiga trygghetssystem, nämligen pensionssystemet och sjukförsäkringssystemet. Pensionssystemet har sedan decennier tillbaka varit präglat av att vi har försökt hålla politisk borgfred. Det har inte varit snabba kast, utan det har varit stabila lösningar. Sjukförsäkringssystemet har däremot varit öppet för politiska strider och snabba kast åt olika håll. Detta är bekymmersamt för statsfinanserna. Det är bekymmersamt för företagen, som får ta konsekvenserna av en väldigt snabbt varierande sjukskrivningsfrekvens. Men det är mest allvarligt för individerna, som känner oro för vilka regler som egentligen gäller om de drabbas av sjukdom eller skada.

Vi måste se att sjukskrivning är en medicinsk åtgärd som inte bara har positiva effekter utan också ett antal biverkningar. Det finns, herr ålderspresident, gott om forskning som visar att långtidssjukskrivningar är förknippade med försämrad hälsa. Till exempel är sjukskrivning förknippad med en åtta gånger högre risk för självmord.

Precis som i den övriga sjukvården, där man noga väger åtgärder vid insättning av läkemedel – vilka fördelar har läkemedlet för patienten, vilka nackdelar har det, och kommer biverkningarna att överväga de positiva delarna av behandlingen? – måste man också tänka vad gäller sjukskrivningar. Det förs i debatten ofta fram att nekad sjukskrivning skulle vara väldigt allvarligt för individen. Så kan det säkert vara i vissa fall.

Men Riksrevisionen gjorde för några år sedan en väldigt bra genomgång där man tittade på drygt 5 000 sjukskrivna. Vissa av dem hade beviljats fortsatt sjukskrivning, men andra hade inte fått det. De båda grupperna var helt jämförbara. Granskningen visade att ett nekande av sjukpenning också ger positiva effekter i form av ökade chanser att återgå till arbetet och minskad risk att lämna arbetsmarknaden med förtidspension. Det mest intressanta var att man inte kunde se någon skillnad när man jämförde hälsotillståndet i de båda grupperna.

Vi har fått kraftigt ökade kostnader. När sjukförsäkringsministern fick frågan vad detta kunde bero på sa hon: Jag har ingen aning. Men en förklaring är faktiskt de förändringar som gjordes under den förra mandatperioden. Centerpartiet röstade för dem.

Den viktigaste förändringen var att man efter 180 dagars sjukskrivning inte skulle ha hårda krav på sig att börja leta efter ett annat arbete, utan om det fanns möjlighet att återgå till det tidigare arbetet skulle man kunna fortsätta att vara sjukskriven. Detta var en förändring med de bästa avsikter – den skulle leda till att fler människor kom tillbaka till det arbete de hade haft tidigare. Men en utredning som kom för drygt ett år sedan visade att så inte blev fallet. Utredningen visade att sjukskrivningarna har blivit längre och att återgången till tidigare arbetsgivare inte har ökat. Utredningens slutsats till regeringen var: Gör om! Gör rätt! Backa bandet!

Det vi har att debattera i dag är Riksrevisionens rapport, som i princip kom till samma slutsats: Sjukskrivningarna har blivit längre, återgången till de egna arbetsgivarna har minskat och det har inte blivit några effekter när det gäller ekonomiskt stöd eller individens hälsa.

Det anmärkningsvärda, herr ålderspresident, är att regeringen inte gör någonting åt detta. Utredningen har man lagt i en byrålåda. På basis av Riksrevisionens rapport ger man en del olika uppdrag, men man funderar inte på allvar på de förändringar som gjordes under den förra mandatperioden med så negativa konsekvenser.

Herr ålderspresident! I debatten tar man ofta upp karensavdraget och att det skulle vara en nödvändig reform att ta bort det. Men tar man bort karensavdraget kommer det att leda till fler sjukskrivna, inte färre. När en sjukskrivning för individen blir billigare kommer det också att bli fler som blir sjukskrivna. Detta kommer, herr ålderspresident, att leda till att fler individer drabbas.

Det leder också till att företagen får ta kostnaderna. Svenskt Näringsliv har räknat ut att det handlar om 14 miljarder årligen. Jag ser inte framför mig att Centerpartiet skulle medverka till att fler människor ska vara sjukskrivna genom ett borttaget karensavdrag. I stället borde man förutsättningslöst titta på ett annat förslag, nämligen att ha ett mindre karensavdrag vid inledningen av en sjukskrivningsperiod och ett andra karensavdrag senare.

Jag vill kommentera det som hände under förra året och som fortfarande är aktuellt, nämligen att den nuvarande regeringen tog bort högkostnadsskyddet för företag och arbetsgivare.

Högkostnadsskyddet innebar att man skulle kunna kompenseras om man skulle få för höga kostnader för sjukskrivningar. Det var ett gammalt system. Det infördes 2010 och förändrades en del 2015.

Det fanns två syften. Det ena och viktigaste syftet var att se till att människor med funktionsnedsättning skulle ha lättare att få arbete. Framför allt småföretag, som anställer människor med funktionsnedsättning, skulle inte ständigt behöva tänka på: Kan det här leda till höga sjukskrivningskostnader? Det andra syftet var förstås att stötta inte minst småföretagen, som är de som är absolut bäst på att anställa människor som är långt borta från arbetsmarknaden.

Detta avskaffades i ett klubbslag här i kammaren, och nu ser vi konsekvensen. Ytterligare en börda har lagts på de svenska småföretagen. Dessutom kommer människor med funktionsnedsättning ännu längre bort från arbetsmarknaden.

Det finns andra saker som vi från Centerpartiet vill lyfta. Det handlar om detta med att kvalificera sig in i delar av socialförsäkringssystemet. Vi tycker att det är viktigt att man funderar vidare på det. Det handlar om ytterligare åtgärder för att underlätta för småföretagare. Som några tidigare talare har nämnt handlar det om att sänka tröskeln för att återgå i arbete efter sjukskrivning – utifrån mer flexibilitet i fråga om vilka nivåer det handlar om.

Sist men inte minst handlar det om att stärka samordningsförbundens möjlighet att arbeta. Där är det, herr ålderspresident, anmärkningsvärt att regeringen inte gör mer. Här finns det en bred politisk enighet. Vi ser tydligt vilka positiva effekter det har, men regeringen är påfallande inaktiv.

Jag vill, herr ålderspresident, yrka bifall till reservation 1.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 222 Malte Tängmark Roos (MP)

Herr ålderspresident! I den föregående debatten om ekonomisk familjepolitik pratade jag om den trygghet som det svenska välfärdssystemet finns till för att skapa och om hur vi som riksdagsledamöter har ett ansvar att laga de revor i välfärden som vi vet finns i dag.

Jag vill fortsätta den här debatten i samma anda, för precis som barnbidraget och föräldraförsäkringen finns till för att skapa trygghet för barnfamiljer finns sjukförsäkringen för att skapa trygghet för alla när de blir sjuka – för att säkerställa att ingen ska behöva leva i fattigdom och utanförskap på grund av sin sjukdom eller sin funktionsnedsättning.

När man vill men inte kan arbeta på grund av sjukdom ska man ha rätt till ersättning för att klara sitt uppehälle och till stöd och hjälp för att komma tillbaka till hälsa, arbete, studier eller annan sysselsättning.

Sedan länge fungerar det dock inte alltid så. Alltför många människor blir utförsäkrade i förtid eller helt nekade sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuka och utslitna människor tvingas söka jobb de inte kan få eller genomföra. I slutändan tvingas många att med mössan i hand be socialtjänsten om försörjningsstöd – med höga krav och låga ersättningar.

Enligt siffror från Socialstyrelsen var 14 procent av alla som fick försörjningsstöd år 2022 människor som var sjukskrivna med läkarintyg men som inte fick sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan – 14 procent. Ytterligare 3 procent var människor som fick en så låg sjukersättning eller aktivitetsersättning att de behövde försörjningsstöd för att uppnå en skälig levnadsstandard. I över 25 kommuner i Sverige uppgår andelen sjukskrivna bland dem med ekonomiskt bistånd till över en fjärdedel. I vissa kommuner är det så många som 40 procent.

Kommunerna tar kostnaderna för statens misslyckande, och människor tvingas ut i fattigdom och otrygghet. Systemet har gått sönder.

Herr ålderspresident! Det går att lösa det här problemet. Miljöpartiet vill införa en gemensam försäkring för sjukdom och arbetslöshet – ett sömlöst och heltäckande trygghetssystem under en enda myndighet som är tydligt och som omfattar alla. I Miljöpartiets Sverige ska det helt enkelt inte gå att bli utförsäkrad, att bli bollad mellan myndigheter som inte vill ta ansvar eller att få en så låg ersättning att försörjningsstöd är den enda utvägen.

Som ett steg mot denna arbetslivstrygghet vill vi reparera rådande system. Människor som är sjuka måste få en ersättning som det går att leva på. Stödet ska vara individanpassat. Fokuset måste ligga på rehabilitering och återhämtning för de drabbade, inte på att hetsa människor tillbaka till arbete.

Karensavdraget måste avskaffas. De hårda tidsgränser som finns i försäkringen i dag vill vi ersätta med kontinuerliga avstämningar så att individen får rätt insatser när det gäller rehabilitering och stöd. Reglerna för att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och att prova på att arbeta och studera utan att riskera att förlora sin ersättning måste bli mer flexibla. Och fler människor måste inkluderas i systemet redan från början.

Studenter behöver ges möjlighet att sjukskriva sig på deltid, precis som vanliga lönearbetare. I dag tvingas studenter som blir sjuka en lite längre tid att välja mellan att fortsätta att plugga på heltid och riskera att bränna ut sig, att bli sjukskrivna på heltid och då behålla sina studiemedel men hamna långt efter i sina studier eller att hoppa av studierna helt, vilket tusentals studenter väljer att göra varje år.

Det finns ett färdigt utredningsbetänkande på regeringens bord – utredningen tillsattes av en tidigare, rödgrön regering – med förslag för att möjliggöra deltidssjukskrivning för studenter. Det skulle stärka studenternas hälsa och ekonomiska situation och minska avhoppen från utbildningarna med mer än 2 000 studenter varje år. Regeringen har än så länge inte visat något intresse för att genomföra utredningens förslag. Det är dags att man nu gör det.

Herr ålderspresident! Det är inte bara studenternas ställning i socialförsäkringarna som behöver stärkas. Det gäller även kulturarbetare, idrottare, gigarbetare, behovsanställda, företagare och frilansare. Det är grupper som bidrar enormt till det svenska samhället, till kulturen och till ekonomin men som i ett oerhört stelbent socialförsäkringssystem inte får åtnjuta samma trygghet som vi andra.

Även här finns det i dag färdiga utredningsförslag på regeringens bord – utredningarna är tillsatta av en rödgrön regering. Det är förslag om hur dessa gruppers ställning kan stärkas. Det handlar till exempel om att beräkna sjukpenninggrundande inkomst på historiska inkomster i stället för på antagna framtida inkomster. Detta skulle göra att nämnda grupper kan få en SGI som motsvarar vad de faktiskt betalat in till sjukförsäkringssystemen. Men om det är mer fördelaktigt ska det fortsätta att finnas möjlighet att få sin SGI beräknad på förväntade inkomster. Det finns också förslag om att statliga konstnärspolitiska stipendier ska ingå i SGI, vilket skulle ge konstnärer en bättre och tryggare ekonomisk situation vid sjukdom och arbetslöshet.

Det har gått två år sedan utredningen Ett trygghetssystem för alla presenterades. Men varje gång regeringspartierna får frågan om när en proposition kommer svarar de att frågan bereds i Regeringskansliet. Då undrar man: Varför dröjer det?

Jag kanske är naiv, men jag tycker verkligen inte att det ska behöva ta två år för regeringspartierna och Sverigedemokraterna att läsa ett utredningsbetänkande och komma fram till vilka förslag som de vill genomföra. Det är hög tid att utredningarna om trygghetssystemen omvandlas till propositioner med syfte att stärka kulturarbetarnas och andras arbetslivstrygghet.

Herr ålderspresident! Även den som är arbetslös kan få cancer. I lagstiftningen hanteras ofta grupper som separata. Men i verkligheten kan en person tampas med en rad olika utmaningar samtidigt. I dag nollas den sjukpenninggrundande inkomsten om man som arbetslös får en sanktion från Arbetsförmedlingen. I stunden är sanktionen framför allt att a-kassan dras in under fem dagar. Men de långsiktiga konsekvenserna är desto mer drastiska.

När en arbetslös blir sjukskriven utan att ha kommit i arbete efter en sådan sanktion nekas den personen sjukpenning. En cancersjuk person kan därför stå utan sjukpenning och utan möjlighet att vara tillgänglig på arbetsmarknaden. I sin sjukdom kan personen samtidigt behöva söka försörjningsstöd för att klara sig.

Det är inte orimligt med sanktioner om man missköter sitt arbetssökande, men det är orimligt att misstag ska kunna drabba en svårt sjuk människa flera år senare. Miljöpartiet anser därför att SGI måste skyddas vid sanktioner från Arbetsförmedlingen och att regeringen omedelbart borde återkomma med ett förslag om detta.

Fru talman! Alla människor har rätt att leva sina liv i trygghet. Vi kan ge dem den tryggheten. Genom att laga revorna i våra socialförsäkringar kan vi se till att människor som blir sjuka i Sverige får den hjälp de behöver, oavsett om det gäller ett par dagar för en lönearbetare med feber eller resten av livet för en företagare med kroniskt trötthetssyndrom. Om Tidöpartierna inte är villiga att göra det den här mandatperioden är Miljöpartiet redo att göra det i regeringsställning nästa mandatperiod.

Jag yrkar bifall till reservation 25 och reservation 36.

Jessica Rodén (S)
Anf. 223 Jessica Rodén (S)

Fru talman! Ett samhälle som håller ihop är ett samhälle där vi värnar de mest utsatta och där trygghetssystemen faktiskt ger trygghet. Det är ett samhälle där solidariteten inte bara är ett vackert ord utan ett löfte – från oss alla, till varandra.

Men detta samhällskontrakt håller på att rivas sönder. Inflationen har slagit hårt mot svenska hushåll. Allt färre barnfamiljer får ekonomin att gå ihop. Ensamstående föräldrar tvingas välja mellan att tanka bilen till jobbet och att sätta frukt på bordet. Samtidigt är arbetslösheten skyhög, det byggs inga bostäder och samhällsproblemen växer. Regeringens politik går helt klart i otakt med människors verklighet.

Jag vill särskilt lyfta fram behovet av att reformera arbetsskadeförsäkringen. Den infördes för att skydda den som skadas i sitt arbete – inte som ett bidrag utan som en försäkring. Den är en rättighet och ett erkännande från samhället: Om du sliter ut dig ska samhället finnas där för dig om du behöver det.

I dag fungerar dock inte försäkringen. Ansvarigt statsråd har sagt här i kammaren att det krävs fler analyser, men vad Sveriges löntagare behöver är handling. Regeringen och Sverigedemokraterna pratar om att fler ska komma i arbete men ignorerar att deras egen politik leder till fler varsel och ökad arbetslöshet. Samtidigt sviker man dem som redan har ett jobb att gå till.

Dagens system är snårigt och tungrott. Det är inte ovanligt att personer med dokumenterade arbetsskador nekas ersättningar, eftersom sambandet mellan skadan och jobbet anses vara otillräckligt klarlagt. Det är orimligt.

Detta drabbar särskilt kvinnor. Kvinnors arbetsmiljöproblem – som slitskador, belastningsskador och psykisk ohälsa – är ofta svårare att mäta än ett brutet ben. Men det gör dem inte mindre verkliga. Kvinnor i vård, omsorg och skola sliter ut sig på jobbet men har svårt att få sina skador godkända som arbetsskador. Systemet är byggt för en annan tid, för en annan typ av arbete och för en annan kropp.

Vi socialdemokrater vill se en modernisering av arbetsskadeförsäkringen. Det är alldeles för svårt att få ta del av försäkringen. Försäkringen är inte jämställd. Kvinnodominerade yrken får sällan sina arbetsrelaterade skador erkända, eftersom bedömningarna är anpassade efter en annan typ av kropp och en annan typ av arbetsmiljö.

De undantag som successivt byggts in i systemet måste också bort. Vi behöver en försäkring som faktiskt gäller alla som arbetar – inte ett lapptäcke av regler som skyddar vissa mer än andra.

Fru talman! Den psykiska och kognitiva belastningen i arbetslivet har ökat, och det måste också återspeglas i regelverket. Ingen ska lämnas utan skydd bara för att arbetslivet har förändrats. Vi socialdemokrater vill se en arbetsskadeförsäkring som möter dagens arbetsliv och som erkänner att skador kan se olika ut och att alla kroppar är värda att skyddas. Tryggheten ska gälla för alla yrken, alla kön och hela arbetsmarknaden.

Utredningens förslag ger oss en unik möjlighet att rätta till de orättvisor och brister som länge har plågat systemet. Att inkludera psykisk ohälsa, stressrelaterad utmattning och sjukdomar som till exempel långtidscovid som arbetsskador är en fråga om grundläggande rättvisa och ett erkännande av hur dagens arbetsmiljö faktiskt ser ut.

Vi måste modernisera försäkringen i takt med ett föränderligt arbetsliv. Gigjobb, distansarbete och nya anställningsformer kräver ett skydd som inte bara gäller traditionella arbetsplatser. Skyddsnätet ska gälla alla, oavsett hur eller var man arbetar.

Det är samtidigt viktigt att arbetsskadeförsäkringen hänger ihop med helheten i vår syn på sjukförsäkringen. Min kollega lyfte tidigare behovet av att ta bort karensavdraget, höja garantiersättningen och bredda samverkan inom Finsam. Det är viktiga steg. Tillsammans handlar det om att skapa ett trygghetssystem som är rättvist, jämställt och begripligt.

Trygga socialförsäkringar är en grund för att hela arbetsmarknaden ska fungera. Tryggheten ska inte underskattas. Den är en förutsättning för både frihet och ansvar. Ett starkt samhälle investerar i människors trygghet för att alla ska kunna bidra utifrån sin förmåga.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-05-15
Förslagspunkter: 32, Acklamationer: 27, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:SfU20, Beslut: Socialförsäkringsfrågor

Beslut 2024/25:SfU20

Webb-tv: Beslut: Socialförsäkringsfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3303 av Anders W Jonsson m.fl. (C) och

    lägger skrivelse 2024/25:71 till handlingarna.
    • Reservation 1 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD620010
    M59009
    C02004
    V19005
    KD16003
    MP15003
    L12004
    -2000
    Totalt27720052
    Ledamöternas röster
  2. Socialförsäkring och välfärd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1244 av Jonathan Svensson (S),

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 19, 20 och 30,

    2024/25:2461 av Hans Eklind (KD),

    2024/25:2589 av Boriana Åberg (M),

    2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 21,

    2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 26 och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (V)
    • Reservation 4 (C)
    • Reservation 5 (MP)
  3. Merkostnadsersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1333 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 och

    2024/25:1402 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkandena 1-5.
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (MP)
  4. Närståendepenning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1402 av Daniel Persson m.fl. (SD) yrkandena 6, 7 och 9,

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 5,

    2024/25:2616 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2,

    2024/25:2841 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 46.
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
    • Reservation 10 (C)
    • Reservation 11 (MP)
  5. Gränsöverskridande situationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 5 och 6 samt

    2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 4.
    • Reservation 12 (S)
    • Reservation 13 (C)
  6. Försäkringskassans verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 29,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 13 och 14 samt

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 14 (S)
    • Reservation 15 (V)
    • Reservation 16 (C)
  7. Socialförsäkringsförmåner för utlänningar med tillfälligt skydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 27,

    2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 17 och

    2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13.
    • Reservation 17 (S)
    • Reservation 18 (C, MP)
    • Reservation 19 (V)
  8. Välfärdsbrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 18,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 12 och

    2024/25:3028 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13.
    • Reservation 20 (S)
  9. Företagare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 3,

    2024/25:849 av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1204 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8,

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 4,

    2024/25:2635 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 9,

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 17,

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 17 och

    2024/25:3175 av Bo Broman (SD).
    • Reservation 21 (SD)
    • Reservation 22 (V)
    • Reservation 23 (C)
    • Reservation 24 (MP)
  10. Studerande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:37 av Stina Larsson (C),

    2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 16,

    2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 27 och

    2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 100.
    • Reservation 25 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD620010
    M59009
    C02004
    V01905
    KD16003
    MP01503
    L12004
    -2000
    Totalt24354052
    Ledamöternas röster
  11. Studerande med funktionsnedsättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:856 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 15.
    • Reservation 26 (V, MP)
  12. Idrottare och kulturutövare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:553 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 4,

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 20 och

    2024/25:3165 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 27 (V)
    • Reservation 28 (C)
    • Reservation 29 (MP)
  13. Förmånsnivåer i sjukpenningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 3,

    2024/25:1777 av Åsa Hartzell (M),

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 6,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 11,

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2 och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
    • Reservation 30 (V, C, MP)
  14. Förläggning av arbetstid

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.
    • Reservation 31 (C, MP)
  15. Rehabiliteringskedjan och arbetsförmågebedömningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1241 av Jonathan Svensson (S),

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 23 och 25,

    2024/25:1706 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkande 3,

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 15 och 16,

    2024/25:2638 av Märta Stenevi m.fl. (MP),

    2024/25:2640 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 3 och 4,

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 71 och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 8, 9, 15 och 16.
    • Reservation 32 (SD)
    • Reservation 33 (V)
    • Reservation 34 (C)
    • Reservation 35 (MP)
  16. Sjukpenninggrundande inkomst

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 21 och 22,

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 17,

    2024/25:1926 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 14,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 8,

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 7,

    2024/25:3068 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 23 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 32.
    • Reservation 36 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 36 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S191014
    SD620010
    M59009
    C20004
    V01905
    KD16003
    MP01503
    L12004
    -1100
    Totalt171126052
    Ledamöternas röster
  17. Sjukpenninggrundande inkomst vid sanktioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 10.
    • Reservation 37 (MP)
  18. Karensavdraget

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:860 av Sofia Amloh (S),

    2024/25:884 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:1246 av Johan Büser och Dzenan Cisija (båda S),

    2024/25:1508 av Louise Thunström (S),

    2024/25:1580 av Karin Sundin (S) yrkande 3,

    2024/25:1847 av Gunilla Svantorp och Hanna Westerén (båda S),

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 4,

    2024/25:2186 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

    2024/25:2348 av Johan Andersson m.fl. (S),

    2024/25:2440 av Denis Begic m.fl. (S),

    2024/25:2454 av Jennie Nilsson m.fl. (S),

    2024/25:2514 av Mathias Tegnér m.fl. (S) yrkande 3,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1.
    • Reservation 38 (S)
    • Reservation 39 (V)
    • Reservation 40 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 38 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD620010
    M59009
    C20004
    V00195
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -1100
    Totalt170933452
    Ledamöternas röster
  19. Flexibel återgång till arbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 4, 26 och 28 samt

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 21 och 22.
    • Reservation 41 (SD)
    • Reservation 42 (V)
  20. Sjukpenning för arbetssökande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2124 av Sanna Backeskog m.fl. (S) och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 45.
    • Reservation 43 (C)
  21. Preventionsersättning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkande 24,

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 11 och

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 11.
    • Reservation 44 (SD, MP)
    • Reservation 45 (V)
  22. Sjukskrivning vid psykisk ohälsa

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 10-18 och 21 samt

    2024/25:1973 av Ann-Sofie Alm (M) yrkande 2.
    • Reservation 46 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 46 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD062010
    M59009
    C20004
    V19005
    KD16003
    MP15003
    L12004
    -1100
    Totalt23463052
    Ledamöternas röster
  23. Jämställd sjukförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1580 av Karin Sundin (S) yrkande 2,

    2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 21,

    2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 10 och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 1 och 4.
    • Reservation 47 (S)
    • Reservation 48 (C)
  24. Rehabilitering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:425 av Serkan Köse (S),

    2024/25:435 av Serkan Köse (S),

    2024/25:780 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:1333 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 5,

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 5-8,

    2024/25:1512 av Malin Larsson och Anna-Belle Strömberg (båda S),

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 12, 13, 23-25, 27 och 28,

    2024/25:2386 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 8,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkandena 3 och 4 samt

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 6, 7, 11-14, 23 och 24.
    • Reservation 49 (S)
    • Reservation 50 (V)
    • Reservation 51 (C)
    • Reservation 52 (MP)
  25. Rätten till sjuk- och aktivitetsersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:743 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S),

    2024/25:1328 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1,

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 30 och 32,

    2024/25:1553 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD),

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkandena 7, 9 och 10 samt

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 53 (S)
    • Reservation 54 (SD)
    • Reservation 55 (V)
    • Reservation 56 (MP)
  26. Arbetsmarknadsbegreppet inom sjuk- och aktivitetsersättningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 8,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 5 och

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.
    • Reservation 57 (S, V, MP)
  27. Garantiersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1906 av Isabell Mixter m.fl. (V) yrkande 36,

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 6 och

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6.
    • Reservation 58 (S, MP)
    • Reservation 59 (V)
  28. Studier och arbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1328 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2,

    2024/25:1403 av Clara Aranda m.fl. (SD) yrkandena 27, 29, 31, 33 och 34,

    2024/25:1706 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:3039 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 8 och 9 samt

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 18, 19 och 21.
    • Reservation 60 (SD)
    • Reservation 61 (C, MP)
  29. En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2644 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och

    2024/25:3026 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 10.
    • Reservation 62 (S, V, MP)
  30. Återbetalningsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:2644 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.
    • Reservation 63 (MP)
  31. Jämställd arbetsskadeförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:726 av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S),

    2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 11 och

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 26.
    • Reservation 64 (S)
    • Reservation 65 (C, MP)
  32. Övriga frågor om arbetsskadeförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3158 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 27-29.
    • Reservation 66 (C)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.