Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2024/25:KU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 december 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna. Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5
Propositioner: 1
Framställningar / redogörelser: 1

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-11-21
Justering: 2024-11-28
Trycklov: 2024-11-29
Betänkande 2024/25:KU1

Alla beredningar i utskottet

2024-10-15, 2024-10-24, 2024-11-07, 2024-11-21

20,1 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Konstitutionsutskottet föreslår även att riksdagen lägger redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-12-03
Debatt i kammaren: 2024-12-04
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2024/25:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Matheus Enholm (SD)
Anf. 44 Matheus Enholm (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

KU är kanske inte det utskott som har flest debatter här i kammaren. Det är min första för i höst och troligen också min sista före jul. Därför vill jag börja med att tacka alla kollegor i utskottet för ett gott arbete under året. Jag vill även rikta ett stort tack till kanslipersonalen för ett väldigt skickligt arbete.

När utgiftsområde 1 debatteras brukar det ibland framhållas att område 1 i sammanhanget har en ganska ringa mängd pengar men att det för den sakens skull inte är oviktigt. Det håller jag verkligen med om.

Det vi talar om är rikets styrelse, alltså den del av statsapparaten som omfattar riksdag, regering, statschef och andra närliggande funktioner. Om medlen till dessa organ inte är väl avvägda, hur ska då de andra delarna av det offentliga kunna fungera? Samtidigt är det sant att vi som politiker inte ska ge mer pengar till oss själva - eller till myndigheter vars uppgifter man kan ifrågasätta - än vad som verkligen behövs. Varje förslösad skattekrona är som alla vet en stöld från folket.

Att oppositionen och regeringsunderlaget prioriterar och motiverar olika är inte konstigt, utan det är så det fungerar och ska fungera i en demokrati. Att budgetförslagen år efter år är ganska lika varandra i utgiftsstorlek får väl ändå sägas vara en indikation på att den svenska demokratin lever och är ganska välmående.

Fru talman! Jag vill göra några nedslag i den budget som nu förhandlats fram av Tidöpartierna.

Monarkin utgör en central del av Sveriges kulturarv och spelar en viktig roll som en enande symbol för vårt samhälle. Vi ska vara stolta över att vi i denna alltmer föränderliga värld kan bevara våra traditioner, som en grundsten för ett stabilt och tryggt samhälle.

Under 2023 genomförde kungen och kungafamiljen hela 982 programpunkter. En viktig händelse var till exempel högtidlighållandet av att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och 50 år sedan kungen blev statschef.

För att kunna genomföra behövliga säkerhetsinsatser i Kungliga hov- och slottsstatens verksamheter till följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget och för att kunna genomföra insatser i syfte att vårda och förvalta kulturarv och miljöer inom Kungliga hov- och slottsstatens verksamheter ökas anslagen så att de uppgår till 190 miljoner 2025 och 194 miljoner 2026.

Hov- och slottsstaten är dessvärre inte den enda som behöver stärka säkerheten. Vi behöver göra det även här i riksdagen, vilket vi tyvärr märker behov av allt oftare. Riksdagsförvaltningen får därför medel för detta. It-säkerhet, fastighetsförvaltning och bevakning kommer att stärkas.

En lite gladare nyhet är att Sverige kommer att inneha ordförandeskapet i Nordiska rådet nästa år. För att möta de krav som detta medför föreslås en ökning av anslaget med 3,4 miljoner. Det är både bra och viktigt att det nordiska samarbetet fördjupas.

En annan liten men glad nyhet är att resebidragen för skolor ökar. Det är i sammanhanget måhända lite pengar, men detta leder till att fler unga kan komma till riksdagen och på plats ta del av den demokratiska process som sker här.

Deltagandet i den demokratiska processen är mycket viktigt. Demokratin börjar med unga. Men folkstyret förverkligas genom de allmänna valen. Vi stärker därför Valmyndigheten med 95 miljoner kronor. Detta ska främst gå till att göra it-systemen robusta och säkra och till att man ska kunna göra de nyanställningar som behövs. Efter ändringar i vallagen som syftar till att göra de allmänna valen säkrare och tillgängliga behövs det även en förstärkning på ytterligare cirka 13 miljoner, som vi tillför myndigheten.

Fru talman! Nu har jag gått igenom några av de punkter jag ville lyfta och som vi samarbetspartier har enats om i budgeten på vårt område. Mina kollegor i utskottet kommer säkert att berätta mer om sina - eller våra - prioriteringar i sina anföranden. Men jag stannar där.

(Applåder)

Ida Karkiainen (S)
Anf. 45 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Socialdemokraterna lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi nu från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande när det gäller det utgiftsområde som vi nu debatterar. Det gäller alltså utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Innan vi går in på det vill jag säga några övergripande ord om var vi befinner oss.

Det är halvtid i mandatperioden. Från regeringspartierna lyfter man fram hur det ljusnar vid horisonten, hur inflationen bekämpats, hur arbetslinjen stärks och hur tillväxten ska ta fart. Från oss i opposition kommer ni att höra hur gängvåldet kryper ned i åldrarna, hur regeringen har skapat en nationell sjukvårdskris, hur arbetslösheten är rekordhög, hur Sveriges tillväxt är bland de sämsta i hela Europa och hur oansvarigt det är att i en svår kostnadskris för vanligt folk satsa på ofinansierade skattesänkningar för de mest välbeställda.

Från partipolitiken är det alltså inget nytt. Ibland kan det vara tryggt med en hederlig höger-vänster-konflikt i svensk politik, särskilt när omvärlden skakar.

Om vi lyfter blicken något kan vi konstatera att 120 miljoner människor är på flykt undan krig, väpnade strider och förföljelse. Vart femte barn i världen lever i eller flyr från konflikt. Pandemins ekonomiska konsekvenser tynger många människor än i dag. Demokratin har backat tillbaka i världen, och auktoritära krafter breder ut sig.

I denna kontext kan en budgetdebatt inom utgiftsområde 1 te sig futtig. Statens budget omfattar totalt cirka 1 400 miljarder, och just det område vi nu diskuterar omfattar strax över 20 miljarder. Det är litet men grundläggande. Därför är vi också, brett över partigränserna, överens om många saker i budgeten. Det ger en stabilitet i vår demokratis kanske mest grundläggande institutioner. Men på några punkter är vi inte överens, och dem vill jag redogöra för.

Fru talman! Jag återgår till det ekonomiska läget i Sverige. Det är som sagt fortsatt ekonomiskt tuffa tider. Finansminister Elisabeth Svantesson sa i en debatt förra veckan här i talarstolen: "Ett hushåll måste planera sina utgifter och kan inte använda mer pengar än det har, och i svåra tider behöver många vända på varje krona för att ekonomin ska gå ihop. Även staten måste göra det, och därför gör vi tuffa prioriteringar, som att minska biståndet." Hon sa vidare: "Vi effektiviserar också statens verksamheter och minskar antalet myndigheter. Denna förmåga att prioritera saknar den andra sidan i politiken, vilket jag beklagar."

Låt mig då, fru talman, berätta att besparingar inte gäller för regeringens egen verksamhet. I budgeten finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet. Budgeten för 2025 är nästan 700 miljoner kronor högre än den för 2024. Man kan se på detta över mandatperioden. Anslagsökningen som aviserats för 2025 är jämfört med budgetanslaget för 2022 2,3 miljarder högre. Det är en ökning med nästan 30 procent. Även om ett ökat anslag kan vara motiverat, inte minst som en följd av ökade krav på säkerhet och av den allmänna löne- och kostnadsuppräkningen, framstår en 30-procentig ökning över en mandatperiod som för stor mot bakgrund av det ekonomiska läget, som ställer stora sparkrav på välfärden när det kommer till kommuner och regioner, som pressas hårt ekonomiskt.

Fru talman! En annan punkt där vi inte är helt överens gäller minoritetspolitiken. Minoritetspolitiken har länge fått stå tillbaka och blivit utan ökad resurstilldelning. Vi ser, till skillnad från regeringen, ett behov av stärkta resurser. En början är en ökning med 10 miljoner kronor i grundanslag för 2025, så att minoritetsorganisationerna åtminstone kan ha anställd personal. Det är det ena.

Det andra, som är riktigt allvarligt, är att regeringen drastiskt minskar anslagen för språkcentrum för minoritetsspråken. Ovissheten inför framtiden är stor.

Fru talman! Jag är född i Tornedalen. Här bor människor som fortfarande bär på en skam över att ha finska eller meänkieli som modersmål - på grund av den dåvarande försvenskningspolitiken. Den förbjöd människor att tala finska eller meänkieli på exempelvis skolrasterna, och i sina yttersta former bestraffade den barn med våld. Vi är många i min generation som tappat språket till följd av den. Det är en stor sorg.

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har bedrivit ett gediget arbete med att samla in berättelser och bekräfta den tornedalska historien, men nu måste staten visa att man är beredd att göra upp med historien. Det räcker inte med att trycka upp sanningskommissionens arbete i en populärversion som broschyr. Det måste till mer åtgärder.

Fru talman! Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, mot lokaler och mot företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld. Det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Omvärldshändelser och pågående konflikter har också påverkat säkerheten för religiösa grupper i Sverige. Att skydda civilsamhällets organisationer är självklart i huvudsak polisens uppgift, men det finns många enklare säkerhetshöjande åtgärder som kan vidtas för att göra verksamheterna tryggare. Här har organisationerna själva många goda förslag. Vi vill därför stärka dem i det arbetet genom att ge mer stöd till just det säkerhetshöjande arbetet.

Fru talman! Förra veckan besökte konstitutionsutskottet Judiska Centralrådet och den judiska församlingen här i Stockholm. Vi berörde frågan om religionsfrihet men också vilka insatser som behövs för att främja judiskt liv i Sverige. Religionsfriheten är en absolut rättighet och har ett starkt skydd av vår grundlag. När den hotas i form av dem som till exempel vill störa en högtid eller hota människor på väg till en synagoga måste staten göra allt den kan för att stärka verksamheten och säkerheten.

Att antisemitismen år 2024 fortfarande förekommer och dessutom ökar i samhället är fullständigt oacceptabelt. Vi föreslår därför som sagt att ytterligare medel läggs på säkerhetshöjande insatser men också på det förebyggande. För att fler ska kunna skapa sig en förståelse för historien, så att den aldrig mer upprepar sig, vill vi att fler ska kunna delta i hågkomstresorna till Förintelsens minnesplatser.

Fru talman! Vi motsätter oss den neddragning av mediestödet som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 och föreslår i stället att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna för att driva journalistik framåt utmanande. Därför var det bra att ett nytt mediestöd kom på plats för ett tag sedan. Samtidigt ser vi att de risker vi varnade för när stödet infördes nu ser ut att ha blivit verklighet. Betoningen på den geografiska spridningen har lett till att mediemångfalden på nationell nivå prioriterats ned och att flera medier som tidigare fått stöd nu blivit utan. Kvartal, Hemmets vän och Altinget är bara några exempel på medier som bidragit till den journalistiska mångfalden med olika samhällspolitiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärderingar. Vi ser också hur en stor del av lokaltidningarna, som var det centrala att värna när det nya stödet tillkom, har fattat beslut om att lägga ned sin verksamhet. Vi ser därför ett behov av att den utvärdering som ska ske i samband med budgetpropositionen för 2027 tidigareläggs, så att inte medier som hade kunnat överleva försvinner i onödan.

Fru talman! I vårt budgetalternativ finns också förslag för att finansiera upp Institutet för mänskliga rättigheter till den nivå som var tänkt för institutet. Regeringen saknar 18 miljoner för detta ändamål. Att stärka mänskliga rättigheter borde vara en prioritering för regeringen, särskilt då vi ser en negativ utveckling inom flera områden, bland annat när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Fru talman! Korruptionen äter mänskliga rättigheter till frukost, brukar det heta. Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå, och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Den senaste tiden har vi kunnat läsa hur kriminella driver HVB-hem, hur kontrakt i offentliga upphandlingar tilldelas oseriösa företag och hur den personliga assistansen utnyttjas som pengakran till den kriminella ekonomin. Att släppa in marknaden i den offentligt skattefinansierade verksamheten har inneburit stora risker, och vi ser nu hur våra pengar göder den organiserade brottsligheten. Vi måste få ett slut på den misslyckade marknadspolitiken.

Fru talman! Jag har en sista sak jag vill säga, och jag ber om ursäkt för att jag dragit över talartiden. Trots våra meningsskiljaktigheter i politiken, vilka ofta framställs som stora, vill jag understryka att konstitutionsutskottet är ett utskott där vi pratar med varandra på ett respektfullt sätt och till och med försöker överbrygga meningsskiljaktigheterna. I en stark demokrati visar vi på skiljelinjer men klarar också av att kompromissa. Än så länge gör vi det, och det vill jag passa på att tacka mina utskottskollegor och utskottskansliet för.

Louise Meijer (M)
Anf. 46 Louise Meijer (M)

Fru talman! Låt mig börja detta anförande om utgiftsområde 1 Rikets styrelse med ett lite bredare anslag. Vårt budgetområde i konstitutionsutskottet är en pusselbit av många som utgör hela statsbudgeten. Låt mig därför börja med att kommentera just helheten så här halvvägs in i mandatperioden.

För drygt två år sedan tog Moderaterna och samarbetspartierna över ansvaret för ett land som befann sig i flera svåra kriser samtidigt. En tvåsiffrig inflation, skyhöga el- och bränslepriser och höga räntor pressade hushållen. Vi ärvde ett utanförskap som tillåtits växa i decennier och en skola i kris. Vi ärvde ett Sverige med en systemhotande gängkriminalitet som precis slagit sitt rekord i dödsskjutningar. Det var ett Sverige som länge blivit både fattigare och farligare.

Fru talman! Sedan hösten 2022 har vi steg för steg jobbat hårt för att genomföra Tidöavtalet och med det göra Sverige rikare och tryggare. Med den budget som den moderatledda regeringen nu presenterar stärker vi tanken att varje person som befinner sig i Sverige ska vara självförsörjande. En undersökning visar att en av fyra vuxna i arbetsför ålder inte försörjer sig själv genom arbete. Därför stärker vi drivkrafterna för att arbeta och ökar kraven på självförsörjning. Det är väl värt att nämna att en familj som består av en polis och en sjuksköterska kommer att få ungefär 9 000 mer i plånboken nästa år.

Vi gör massiva insatser och satsningar på att trycka tillbaka kriminaliteten, gängen och våldet mot kvinnor. Effektiv brottsbekämpning, fler poliser och högre straff är viktigt för detta - och givetvis att strypa den kriminella ekonomin och stoppa nyrekryteringen av unga genom förebyggande åtgärder. Till detta kommer satsningar på fossilfri energi, försvaret och inte minst Ukraina.

Fru talman! Den moderatledda regeringen lägger nu fram en budget som i all enkelhet gör gatorna tryggare och plånboken större. Vi tog över regeringsmakten i ett Sverige som hade blivit fattigare och farligare. Tillväxttakten var bland de lägsta i EU, och våldsutvecklingstakten var bland de högsta. Vi fick väljarnas mandat att vända den utvecklingen. Steg för steg, reform för reform och budget för budget gör vi just detta.

Hur hänger då det här ihop med rikets styrelse, utgiftsområde 1 och konstitutionsutskottet? Jo, med Tidöavtalet säkrar vi folksuveränitetsprincipen: att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det är en princip som konstitutionsutskottet har en vana av att diskutera och analysera. För detta ändamål, för att kunna genomföra den här budgeten och för att kunna genomföra de reformer som vi fick mandat för lägger vi 300 miljoner kronor extra på Regeringskansliet.

Fru talman! Hur ser då just utgiftsområde 1 ut? I detta utgiftsområde hittar man pengarna som regeringen lägger på statschefen, Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet, länsstyrelserna, demokratipolitik, mänskliga rättigheter och nationella minoriteter. Totalt lägger vi ungefär 20 miljarder på detta. Detta är ett budgetområde som i mångt och mycket upprätthåller och utvecklar vår demokrati och rättsstat. Vid en internationell utblick skulle vi se att demokratin och rättsstaten i många fall går åt fel håll. Inte minst följer vi utvecklingen i Georgien noggrant.

Fru talman! Här hemma har en av våra grundlagar, regeringsformen, fyllt 50 år i år. När den nya regeringsformen kom till fördes det resonemang om huruvida den skulle innehålla en maktdelning eller inte. Konstitutionsutskottet hade vid den tiden, liksom nu, en socialdemokratisk ordförande, Hilding Johansson. Han sa då: "Det hör definitivt till det förgångna att bygga upp en författning så att olika statliga organ skall balansera varandra för att förebygga en omfattande statlig verksamhet eller att det centrala i författningen skall vara att skydda den enskilde mot den statliga verksamheten."

Moderaternas partiordförande Gösta Bohman hade däremot en annan syn på maktdelning. Han sa: "Varje maktutövning måste kontrolleras och balanseras, även den demokratiska. Och den demokratiska makten måste övervakas inte bara genom det demokratiska systemet i sig utan också genom att man däri bygger in särskilda spärregler."

Moderaternas hållning, det vill säga att Sverige ska erbjuda ett starkt skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, gäller fortfarande. Just därför är det värt att notera att redan 2021, det vill säga före regeringsskiftet 2022, ville Moderaterna tillföra 10 miljoner mer än Socialdemokraterna till Regeringskansliet för att finansiera en utredning om enskildas fri- och rättigheter och domstolars oberoende.

Båda dessa utredningar har nu satts igång, och arbetet med dessa är till för att stärka våra individuella fri- och rättigheter och därmed stärka demokratin och rättsstaten. Och jag är stolt över den moderatledda regeringens arbete för att stärka just den svenska rättsstaten.

Herr talman! Under utgiftsområde 1 ligger också minoritetspolitiken. Sedan den 7 oktober förra året är det en minoritet här i Sverige som lidit allvarligt. Ingen annan minoritet eller grupp i Sverige har på så kort tid sett en sådan akut försämring av sina möjligheter att leva ett öppet och fritt liv som judarna.

Rasism och intolerans är naturligtvis förkastligt oavsett mot vem eller vilka detta riktas. Men antisemitismen har en särställning. Ingen annan grupp möter hat och hot från så många håll samtidigt - från nynazism, högerextremism och autonom våldsbejakande vänster men också från islamism och en antisemitism med rötter i Mellanöstern.

På grund av denna situation går stora delar av medlemspengarna som organisationerna får in till att sköta just säkerheten. Det var också därför som regeringen i den förra budgeten, alltså den som gäller för nuvarande år, sköt till pengar för säkerhetshöjande insatser. Det gör vi nu igen. Nu tillför vi ytterligare 10 miljoner kronor i permanenta medel som är öronmärkta för judiska organisationer för arbete med säkerheten kortsiktigt. Vi tillför även 10 miljoner för att stärka judiskt liv här i Sverige. Regeringen fortsätter också satsningarna på hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser i syfte att ge fördjupad kunskap om Förintelsen och om den nazistiska regimens förbrytelser mot judar, romer och andra grupper.

På kort sikt behöver vi jobba med säkerhet och trygghet kring judarnas situation i Sverige. Men på lång sikt måste vi stärka möjligheten för judarna att leva ett fritt och öppet liv i Sverige. Låt oss hoppas att nästa års 250-årsjubileum av judiskt liv här i Sverige blir just en sådan vändpunkt.

Herr talman! Det sista jag vill kommentera är anslaget till länsstyrelserna. Det ökar vi nu med 180 miljoner, och merparten av dessa pengar går till att stärka arbetet med det civila försvaret. I den tid som vi lever i är totalförsvaret och däri det civila försvaret helt nödvändigt, och satsningarna på detta är alltså brådskande.

Med detta sagt vill jag önska alla i utskottet, såväl kollegor och ledamöter som kanslipersonal, god jul och tacka för ett gott samarbete. Precis som utskottets ordförande nyligen sa hoppas jag att även vårens arbete kommer att präglas av konsensus och sökande efter överenskommelser och gemensam förståelse när vi går in i den spännande vårgranskningen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jessica Wetterling (V)
Anf. 47 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! För inte så länge sedan åt jag middag med en bekant i Göteborg. Efter en trevlig middag skulle vi skiljas åt vid centralstationen. Då började hon rätta till sin kappa och knöt den hårt. Sedan frågade hon mig om hennes kolt syntes.

Helt ärligt blev jag ganska ställd. Jag kunde inte riktigt förstå varför hon ställde frågan - i Göteborg, på en plats där alla är goa och där jag alltid har känt mig trygg.

Herr talman! När man under hela sitt liv har upplevt och blivit ifrågasatt som nationell minoritet, och när man dagen innan har fått lyssna på ett seminarium om huruvida man är en privilegierad minoritet eller ett utsatt urfolk, är det kanske inte så konstigt att man känner sig otrygg och utsatt i våra offentliga rum på ett sätt som många av oss i majoritetssamhället har svårt att relatera till.

Många vittnesmål kommer från våra minoriteter om såväl den utsatthet som man känner som den rasism som riktas mot en. Senast förra veckan besökte, som sagt, konstitutionsutskottet den judiska församlingen här i Stockholm och träffade judiska företrädare. Det var ett möte som kändes särskilt viktigt med tanke på antisemitismen i samhället och hur den har ökat det senaste året och riktats brett mot den judiska minoriteten.

En sak av många som jag tog med mig från detta möte var vikten av kunskap och utbildning, eftersom det ger oss verktyg i majoritetssamhället att stå emot den rasism och de fördomar som enskilda sprider mot våra minoriteter. Våra nationella minoriteter och andra minoriteter i vårt samhälle ska aldrig behöva stå ensamma i den utsatthet som de befinner sig i.

I Vänsterpartiets budgetförslag avsätter vi också de medel som krävs för att genomföra förslagen från utredningen Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige.

Herr talman! Målet borde vara, och måste vara, att alla som lever i Sverige självklart ska känna sig trygga och inkluderade i vårt samhälle, där vår mångfald och våra skillnader ses som den stärkande rikedom som de är och där våra olika kulturer bemöts respektfullt.

För nästan exakt 25 år sedan beslutade denna riksdag att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Det var i december 1999. I Sverige har vi fem nationellt erkända minoriteter sedan dess och även ett erkänt urfolk - samerna. Det förpliktigar. Och staten har särskilda skyldigheter gentemot dem, särskilt när det gäller att skydda och utveckla minoriteternas språk och kultur. Särskilt den svåra situationen för våra minoritetsspråk kräver ordentliga insatser från staten. Staten har nämligen framgångsrikt bedrivit en assimileringspolitik historiskt, precis som utskottets ordförande tidigare talade om.

Tyvärr kan man inte säga att denna regering håller fanan särskilt högt, trots ett 25-årsjubileum. De språkcentrum som finns för varje minoritet går nu en mycket osäker framtid till mötes. Och regeringen väljer att dra bort de språksatsningar på drygt 40 miljoner som har funnits och försöker samtidigt påstå att den totala nya summan på 8 ½ miljoner i praktiken ska vara en satsning. Dessutom ska det samiska språkcentrumet också vara med och dela på dessa 8 ½ miljoner. Tidigare fick de ett eget anslag.

Jag har svårt att tro att de som tillhör våra nationella minoriteter och de anställda på språkcentrumen som nu blir färre håller med. Dessutom drog regeringen också in finansieringen för den samnordiska, språkliga organisationen Sámi Giellagáldu, som drivs av sametingen i Norge, Finland och Sverige. För nästa år räddas verksamheten, då sametinget i stället använder en del av sitt knappa anslag för finansiering. Detta agerande är faktiskt ganska pinsamt och skämmigt. Jag kan citera Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson, som sa så här: "Det här är katastrofsiffror som redovisas av regeringen. Det här kommer innebära stora nedskärningar på språkarbetet."

Herr talman! Man kan inte säga att man inte visste vilka konsekvenser den här budgeten skulle få och hur det kommer att drabba samtliga nationella minoriteter. Vi i Vänsterpartiet anser att arbetet för de nationella minoriteterna måste utvecklas, inte avvecklas, och avvisar därför de kraftiga nedskärningar som regeringen gör. Totalt satsar vi över 150 miljoner mer på anslaget till åtgärder för nationella minoriteter.

Det kan konstateras att regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar i budgeten efter två år vid makten är tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, skolan och äldreomsorgen genomför man skattesänkningar för de rika. På punkt efter punkt misslyckas regeringen med att hantera de allvarliga samhällsproblem vi står mitt uppe i, och stora grupper tycks vara osynliga för regeringsunderlaget. Man bortser helt från de problem som drabbar dem som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.

Med regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar ojämlikheten. Den växande arbetslösheten lämnas utan åtgärder, och klimatomställningen får vänta. Dessutom fortsätter nedskärningarna inom välfärden. Vänsterpartiets budgetförslag står i stället för en politik som på riktigt hanterar dessa samhällsproblem och skyddar dem som har det sämst ställt.

Herr talman! Jag tycker att ordföranden för utskottet på ett föredömligt sätt gick igenom de satsningar som regeringen väljer att göra i sin budget. Jag kan väl bara instämma och säga att vi från Vänsterpartiets sida också avvisar de horribla ökningarna av anslaget till Regeringskansliet.

Vi som parti behöver givetvis också göra prioriteringar i vårt budgetförslag, och en av de prioriteringar vi väljer att göra är att sänka arvodet till riksdagsledamöter. I stället avsätter vi medel för att stärka Sametinget, inrätta en nationalscen för Sápmi och, som sagt, genomföra strategin för att stärka judiskt liv i Sverige.

Vi behåller också det särskilda anslaget för den nationella minoriteten romer. Om vi ska uppfylla det mål som Sverige har satt upp om att nå romsk inkludering till 2032 behöver den här regeringen snabba på sitt arbete. Den kritiken kan tyvärr riktas även mot föregående regering, som sänkte anslaget till att i stort sett endast omfatta en tjänst på Länsstyrelsen i Stockholms län - som skulle göra en utvärdering om att arbetet inte hade gått framåt. Det är lite pinsamt.

Jag ser att min talartid löper ut. Det sista jag särskilt vill lyfta fram i Vänsterpartiets budget är frågan om mediestödet. I vår budget avsätter vi en halv miljard mer än regeringen till mediestödet, men det krävs mer än pengar. Det krävs uppenbarligen också nya riktlinjer för att stärka mångfaldskriteriet. Det är sorgligt att det som vi från oppositionen varnade för nu genomförs.

Larry Söder (KD)
Anf. 48 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag så att jag har det gjort.

Ämnet för dagens debatt är budgeten för rikets styrelse, ett område där vi faktiskt tar stora delar för givna. Här hittar man en stor del av vårt lands demokratiska system: statschefen, regeringen och riksdagen, liksom stödet till såväl de politiska partierna och valorganisationen som de oberoende granskande institutionerna Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Riksrevisionen och Institutet för mänskliga rättigheter.

Det handlar alltså till stora delar om sådant som värnar vår demokrati och viktiga värden som mänskliga rättigheter, skyddet för minoriteter och hågkomsten av till exempel Förintelsen - värden som är helt avgörande för att vi ska ha en vital demokrati och en demokrati värd namnet.

I det kapitel i budgetpropositionens utgiftsområde 1 som handlar om demokratipolitik och mänskliga rättigheter lyder portalavsnittet så här: "Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika."

Delaktighet tar vi för givet - kanske lite för mycket. Den 9 juni i år hölls val till Europaparlamentet, och tvärtemot vad vi alla hoppades på kunde man konstatera att valdeltagandet i Sverige sjönk med 1,88 procentenheter jämfört med EU-valet 2019 och landade på 53,39 procent.

Det är märkligt att bara drygt hälften av de röstberättigade brydde sig om att rösta med tanke på att lagarna och direktiven från EU ligger till grund för en stor del av våra lagar. Enligt Svenska institutet för Europapolitiska studier handlar det om ungefär 20-30 procent av all svensk lagstiftning. I Sveriges kommuner och regioner påverkas ungefär hälften av punkterna på fullmäktiges dagordning direkt eller indirekt av EU. Det tror jag inte att medborgaren eller den förtroendevalda i kommun och region har koll på.

Jag vill i detta sammanhang lyfta hotet mot Sveriges judiska befolkning. Den är en av de nationella minoriteterna men har en särställning, inte minst på grund av de eskalerande antisemitiska stämningar som råder sedan Hamas terrorattack mot civila judar i områdena nära Gaza den 7 oktober och det krig som bröt ut till följd av detta.

Det är ett direkt uttryck för antisemitism när enskilda judar bosatta i Sverige ställs till svars för vad Israels regering gör. De upplever problem med hot och hat trots att de faktiskt befinner sig i Sverige och inte i Israel. Jag skäms som svensk när judiska barn inte kan gå i skolan utan trakasserier, när många judar inte längre vågar bo kvar i Malmö, när judar tvingas dölja sin identitet och när judiska församlingar har tvingats ställa in högtidsfiranden och minnesstunder eftersom det inte har gått att garantera säkerheten.

Antalet anmälda hatbrott med antisemitiska motiv har ökat kraftigt i Sverige. Det är ingenting jag kan kalla demokrati. Detta får inte stå oemotsagt, och det är oroväckande att till och med ett politiskt parti representerat i Sveriges riksdag först efter kraftiga påtryckningar utifrån förmådde göra sig av med företrädare som spritt antisemitiskt hat på nätet och vid demonstrationer. Vi måste alla visa ledarskap och inte vika oss i kampen mot antisemitismen. Att de som samlas för att demonstrera för Palestina får trakassera journalister och andra i sin väg utan konsekvenser är oförlåtligt i ett demokratiskt samhälle.

Den judiska minoriteten har fört fram säkerheten som en central fråga. I årets budget ökade regeringens anslag för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund med 30 miljoner kronor till 74 miljoner årligen. Detta är ett viktigt komplement till polisens arbete för att upprätthålla säkerheten, men det kan inte ersätta polisens arbete.

För att motverka antisemitism behövs också utbildningsinsatser av olika slag, inte minst riktat mot den yngre generationen. Det är nödvändigt för en stark och uthållig demokrati att varje generation är utrustad med kunskaper och förmågan att själv hitta svar samt förstå och värdera information. Regeringen förlänger därför bland annat bidraget på 6 miljoner kronor till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser. Man tillför också medel till Forum för levande historia för att öka kunskapen om antisemitiska attityder i Sverige och om spridning av antisemitism på nätet.

Jag hoppas inte att det kommer en vändpunkt nästa år, som är det år då judarna har varit i Sverige i 250 år, utan jag hoppas att det sker i år. Jag tycker att det är anskrämligt att vi har en situation där en minoritet känner sig så pass hotad att den inte ens kan vara kvar i Sverige.

Catarina Deremar (C)
Anf. 49 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Att debattera utgiftsområde 1 Rikets styrelse är att påminnas om vikten av att värna den liberala demokratin. Det är en demokrati som levererar samma rättvisa och samma friheter till alla och som ger varje människa möjlighet att forma sitt eget liv. Det är en demokrati med medborgerliga rättigheter som skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.

Tyvärr är utvecklingen globalt sett just nu mycket oroande på den här punkten. Demokratin är sedan ett antal år på tillbakagång i världen. Så sent som i går möttes vi av chockerande nyheter från det demokratiska Sydkorea om att presidenten där hade utlyst undantagstillstånd och omedelbart införande av krigslagar. Detta är något som skulle förbjuda all politisk aktivitet och sätta alla medier under statlig kontroll.

Man lyckades samla parlamentet, och snart kom det andra, mer lugnande nyheter: Parlamentet hade underkänt presidentens krigslagar. Just nu ser det ut som att den sydkoreanska demokratin har stått pall för detta angrepp - i alla fall den här gången.

Herr talman! För att vaka över de fri- och rättigheter som vi i Sverige tillförsäkras i vår grundlag krävs en effektiv förvaltning som värnar rättssäkerheten och behandlar oss alla lika. Inom utgiftsområde 1 finns en rad institutioner som ska säkerställa att våra myndigheter lever upp till detta. Här finns anslagen till Riksrevisionen, Justitieombudsmannen och Integritetsskyddsmyndigheten bland flera andra. Här finns också anslag till länsstyrelserna och till Regeringskansliet.

Dessutom har vi mediestödet, som infördes i år efter att de tidigare reglerna för stöd till mediebranschen gjordes om. Inför den förändringen fanns en stor osäkerhet i branschen om vilka som faktiskt skulle få stöd och hur den nya regleringen skulle slå. Nu kan vi konstatera att långt ifrån hela anslaget om en dryg miljard kronor delades ut under det första året. Enligt Mediemyndigheten var anledningen att inte tillräckligt många medier kvalificerade sig för stödet.

Vi i Centerpartiet lyfte redan inför att det nya mediestödet skulle införas att det var viktigt att följa upp stödet för att bedöma dess effekter. När mediestödet sedan antogs i riksdagen var KU enigt om vikten av att följa upp utfallet när den nya regleringen varit i kraft i några år och de äldre stöden har fasats ut.

Jag vill understryka att vi i Centerpartiet kommer att fortsätta följa detta för att se om mediestödet riktas till dem som faktiskt behöver det. Det är helt avgörande för en livskraftig demokrati att ha medier som bevakar och granskar och ett mediestöd som är träffsäkert.

Herr talman! Eftersom majoriteten i denna riksdag har antagit en budget med en annan inriktning än vad vi i Centerpartiet har föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 1. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Först ska sägas att Centerpartiet är överens med regeringen om resurstilldelningen när det gäller flertalet poster, men på några punkter skiljer vi oss åt.

Framför allt reagerar vi på anslaget till Regeringskansliet. Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområde 1. I regeringens budget går mer än hälften av den summan, totalt cirka 10,4 miljarder kronor, till Regeringskansliet. Det innebär att Regeringskansliet har fått en betydligt större kostym sedan den här regeringen tillträdde - anslaget är drygt 2 miljarder kronor större än för tre år sedan.

Som skäl för den här expansionen anger regeringen bland annat att pengarna behövs för att fullfölja regeringens reformagenda. Detta sker samtidigt som regeringen har lagt besparingskrav på en rad myndigheter, som är de som i praktiken ska genomföra regeringens politik och reformer.

I ljuset av detta är det nästan stötande att man expanderar Regeringskansliet i så stor utsträckning. Centerpartiet har förståelse för att det behövs förstärkningar, bland annat på grund av säkerhetsläget och Sveriges inträde i Nato, men det är inte motiverat med en så här stor expansion. Centerpartiet vill minska anslaget till Regeringskansliet med 600 miljoner kronor för nästa år jämfört med regeringens budget.

Dessutom vill vi att 50 miljoner kronor av anslaget ska användas för att inrätta en kriskommission för infrastrukturen. Vi kan inte acceptera att Sverige i dag har tåg som står stilla och vägar som förfaller. Här måste någonting ske snarast. Regeringen måste ta fram en plan för att lösa de allvarliga problem som drabbar resenärer och arbetspendlare - och därmed även näringslivet - i stora delar av vårt land när tågen inte går och vägarna inte är farbara.

Herr talman! Det finns ingen tid att förlora när det gäller den gröna omställningen. Snabbare tillståndsprocesser är avgörande för svenska företags konkurrenskraft och för att behålla investeringar i Sverige. Tyvärr stoppas vissa processer på grund av långa handläggningstider hos länsstyrelserna. Åtgärder måste vidtas för att förkorta tiderna. Regeringen satsar visserligen en del resurser på att stärka länsstyrelsernas arbete med effektiva tillståndsprocesser, men Centerpartiet anser att det inte räcker. I vår budget lägger vi ytterligare 10 miljoner kronor på detta arbete.

Vi vill även ge ytterligare 10 miljoner kronor till länsstyrelserna för ett annat ändamål. Det här gäller inga småsaker. Jag vill inte höra att vi i Centerpartiet nu silar mygg - alltså att vi skulle fästa uppmärksamhet på småsaker.

Det här med mygg är faktiskt ingen liten sak. Jag kommer från Uppsala län. Jag har nedre Dalälvsområdet i min närhet och vet därför hur det kan vara där på somrarna.

För dem som bor i området kring nedre Dalälven är det helt nödvändigt att stickmyggorna bekämpas. Det måste göras för att människor ska kunna leva ett fullgott liv där. Då måste staten ta sitt ansvar och försäkra att statliga pengar finns på plats, så att de drabbade kommunerna kan köpa in och få leverans av bekämpningsmedel som fungerar. Därför lägger vi i Centerpartiet i vår budgetmotion 10 miljoner extra årligen till länsstyrelserna för att säkerställa permanenta resurser för myggbekämpning.

Herr talman! Det finns starka krafter som vill splittra och destabilisera den demokratiska världen. Dessa krafter vinner på ett högt tonläge i den politiska debatten, med tillspetsade formuleringar som främjar konfrontation i stället för samtal och samförstånd.

Vi får inte vara naiva för de krafter som strategiskt jobbar för att öka konfliktnivån i vårt land. Dessa krafter vill inte Sveriges bästa.

Vi lever i en tid då vi inte kan ta demokratiska landvinningar för givna. Att försvara Sverige i oroliga tider är nödvändigt. Däri ligger att försvara våra grundläggande rättigheter och våra grundlagar. Detta innefattar att rusta våra grundlagar och våra institutioner så att de nu och framgent kan garantera demokrati, säkerhet, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter.

Det här är ord som förpliktar. Jag håller även med tidigare talare om allt som har sagts från talarstolen om antisemitism.

Det är upp till var och en av oss att se till att detta kommer i ordning.

Malin Danielsson (L)
Anf. 50 Malin Danielsson (L)

Herr talman! Det utgiftsområde vi nu debatterar utgör grunden för regeringens och riksdagens arbete och för arbetet med de nationella minoriteterna, demokratipolitiken, politiken för de mänskliga rättigheterna, medierna och den granskning som utförs av bland annat Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Detta område i budgeten berör med andra ord avgörande delar för en vital liberal demokrati.

Jag kommer att ta upp ett par saker jag vill uppmärksamma lite extra.

KU har under hösten haft förmånen att dels träffa landshövdingarna när de besökte riksdagen, dels göra ett länsbesök i Skåne där vi bland annat besökte länsstyrelsen. Länsstyrelserna har ett komplext uppdrag. Som statens förlängda arm ska de bland annat arbeta med samverkan, hantera de målkonflikter som uppkommer i tillståndsprövningar och utöva tillsyn. I länsstyrelsernas uppdrag speglas inte sällan högaktuella områden. Så även i detta budgetförslag.

Herr talman! Sverige befinner sig i ett allvarligare säkerhetsläge än de flesta av oss tidigare har upplevt. Häromveckan påmindes vi om allas vår roll när det gäller beredskap i och med den broschyr som landade i våra brevlådor. Länsstyrelserna har också en viktig roll när det gäller att stärka det civila försvaret, som en del av totalförsvaret, och därför tillskjuts det mer medel till detta i budgeten.

Energifrågan gör också avtryck i budgeten. Ett ökat behov av el leder till fler ansökningar om havsbaserad vindkraft, vilket behöver hanteras effektivt och därmed också kräver mer resurser. Den gröna omställningen ställer också högra krav. En effektiv tillståndsprövning behövs för att Sverige ska vara ledande i den snabba gröna omställningen, vilket också ger avtryck i årets budget.

På konstitutionsutskottets resa till Skåne hade vi även förmånen att besöka Institutet för mänskliga rättigheter, också kallat MR-institutet. De mänskliga rättigheterna är en av den liberala demokratins grundstenar och bör omfattas av ett starkt skydd. Därför är det glädjande att detta nyinrättade institut under året erhöll A-status, det vill säga det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprinciperna, alltså det internationellt tongivande regelverket för institutionernas uppdrag. Under året har institutet släppt ett antal läsvärda rapporter som belyser mänskliga rättigheter i Sverige.

Herr talman! Ibland kan man höra någon sucka och uttrycka att allt väl ändå inte kan vara en mänsklig rättighet, och det stämmer givetvis. Långt ifrån allt är en mänsklig rättighet, men rätten till frihet och skydd mot frihetsberövande för den som bor på ett äldreboende eller ett LSS-boende är en mänsklig rättighet. Det belyses i MR-institutets rapport Hemma är någon annanstans där man har studerat äldres rättigheter inom äldreomsorgen. En kvinna i rapporten berättar: "Jag har bott här över ett år, och de gånger jag kommit ut är lätträknade. Det är skittråkigt." För interner på våra fängelser är det reglerat att de har rätt till utevistelse, men det är det inte för personer på äldreboenden.

En annan mänsklig rättighet som belyses i rapporten är rätten till värdighet. En tidigare egenföretagare som nu bor på ett äldreboende beskriver hur hennes rätt till värdighet tillgodoses: "Om jag larmar för att jag är kissnödig så kan jag få vänta två timmar, och då är det för sent."

Det är även en mänsklig rättighet att inte utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling, vilket omsatt till rättigheter inom äldreomsorgen innebär att inte bli försummad och exempelvis få ligga med våt blöja hela natten.

Med stigande ålder ses människor alltför ofta som bara sin ålder och inte som egenföretagare, kock, riksdagsledamot, frimärkssamlare eller något av allt det andra som tidigare har definierat dem. De reduceras till att vara äldre och inte människor med grundläggande rättigheter, vilket faktiskt är diskriminering och ålderism.

En tidigare talare tog upp diskussionen för 50 år sedan när regeringsformen uppdaterades och man konstaterade att all makt utgår från folket. Men riksdagens och regeringens uppdrag är också att se till att mänskliga fri- och rättigheter tillgodoses, inte minst för dem som har svårt att göra sina röster hörda.

Herr talman! Slutligen ett par ord om judiskt liv i Sverige. Nästa år firar vi att det var 250 år sedan den första juden fick bosätta sig i Sverige utan tvång att konvertera. Detta jubileum borde vara glädjefyllt, men tyvärr grumlas det av en uppblossande antisemitism. Därför tillförs det mer medel i budgeten till säkerhetshöjande åtgärder för den judiska minoriteten. I Sverige ska man kunna känna sig säker oavsett bakgrund eller religion. Allt annat är ett hot mot de grundläggande värderingar vår demokrati bygger på. Jag hoppas att alla de viktiga aktiviteter som planeras under nästa år för att uppmärksamma judiskt liv i Sverige leder till ökad tolerans och förståelse, för det är något vi behöver mer av i Sverige.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag. Jag önskar mina kollegor i konstitutionsutskottet och kansliet en god jul och tackar för gott samarbete under året.

Jan Riise (MP)
Anf. 51 Jan Riise (MP)

Herr talman! Vi talar om rikets styrelse, utgiftsområde 1. Det är sannerligen ett ämne som förpliktar och som man ska behandla med största respekt. De beslut vi fattar utifrån de olika budgetdebatterna betyder mycket för många människor.

Miljöpartiets budgetförslag överstiger regeringens förslag med drygt 200 miljoner kronor. Det tillåter vi oss eftersom vi menar att den nödvändiga klimatomställningen inte kan klaras inom den vanliga budgeten utan kräver lånefinansierade insatser. Det innebär också att vårt budgetförslag ska ses som en helhet, och i och med den ram som har beslutats avstår vi från ställningstagande och hänvisar till ett särskilt yttrande.

Herr talman! Låt mig börja med att tala om vårt urfolk, samerna, och om våra nationella minoriteter. I måndags var det 25 år sedan riksdagen fattade beslut om erkännande av samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar som nationella minoriteter. Det beslutet omfattade också ett erkännande av minoritetsspråken och som en konsekvens av det också ett löfte om stöd för att språken ska hållas levande. Jag återkommer till det.

Det samiska folket har i tusentals år bebott de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Samerna är, i alla fall för närvarande, Europas enda erkända urfolk. Det är något vi borde värna och vara stolta över, och ändå har vi en lång historia av förtryck, påtvingad assimilering och strukturell rasism gentemot samerna. Den förda politiken har under lång tid underminerat samernas egna sociala, kulturella och ekonomiska strukturer, vilket har skadat många samiska samhällen och deras traditionella levnadssätt. Än i dag utsätts det samiska livet för allvarliga påfrestningar från flera håll. Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges förpliktelser att respektera mänskliga rättigheter.

Miljöpartiets budgetförslag innefattar ett ökat anslag till Sametinget med 52,5 miljoner kronor. Det är en förstärkning för att man bland annat ska kunna organisera för omfattningen av den så kallade konsultationsordningen, som har blivit betydligt större än väntat. Vi öronmärker också 2,5 miljoner kronor för återbördande av mänskliga kvarlevor och föremål.

Det främsta folkrättsliga instrumentet för skydd och stärkande av urfolk är ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Den antogs av Internationella arbetsorganisationen, ILO, 1989 men har ännu inte ratificerats av Sverige trots kritik från flera internationella organ och trots att konventionen har betydelse för Sverige, vilket har påpekats många gånger.

I Högsta domstolens dom i Girjasmålet uttalar domstolen att ILO 169 i delar ändå redan är bindande för Sverige eftersom konventionen ger uttryck för allmänna folkrättsliga principer, vilket understryker konventionens betydelse. Detta talade vi om så sent som i förra veckan på seminariet om en ökad judikalisering i Sverige, det vill säga fenomenet att politik allt oftare flyttas över till juridikens område. Vi är alltså redan bundna av ILO:s konvention 169.

Herr talman! Vissa rättigheter kan inte väljas bort. Vi har dem. Det finns globala, omfattande regler och åtaganden som har utvecklats och som vi behöver låta oss omfattas av.

Herr talman! Under Miljöpartiets tid i regering infördes ett treårigt stöd för uppbyggnaden av centrum för de nationella minoriteternas språk. Vår avsikt var såklart att det stödet skulle förlängas eller övergå i en mer permanent form efter 2024, men regeringen har valt att i budgetpropositionen avsluta det stödet och i stället införa ett mycket mindre stöd, som med politikens osvikliga logik därför kallas "satsning". Den är ungefär en tiondel av stödet vi talade om från början.

I ett annat anslag fanns resurser till det samiska språkcentrumet Giellagáldu. Det tilldelas medel gemensamt från Sverige, Norge och Finland. Även det bidraget valde regeringen att inte förlänga, vilket ledde till att hela centrumets existens sattes på spel. Det löstes genom att Sametinget kunde göra en tillfällig omfördelning inom kulturbudgeten, men frågan kommer helt säkert tillbaka nästa höst.

I vårt budgetförslag har vi förlängt de tidigare stöden i deras helhet för att samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar ska kunna fortsätta med sitt viktiga språkarbete. Intresset för de olika språken har ökat under senare år på olika sätt, och det vill vi gärna stödja.

För tornedalingar, kväner och lantalaiset har vi utöver språkcentrumen satt av resurser för återbördande av kvarlevor och föremål.

För den judiska minoriteten handlar det för all del om språk, men dessvärre alltmer om säkerhetsfrågor. Vårt stöd är angeläget, och jag delar helt den uppfattning som uttryckts av alla mina talarkollegor här. Det vi ser och har sett under det senaste året är både sorgligt och upprörande.

Vi har också i flera år avsatt medel för romsk inkludering i samhället. Det arbetet fortsätter.

Vi stöder bland annat satsningar på kulturfrågor som tillgång till bibliotekstjänster och möjligheter att ta del av kulturella aktiviteter på fler platser i landet för sverigefinnar.

En del av de här satsningarna finns under utgiftsområde 17, det vill säga kultur, men jag tycker att de förtjänar att nämnas även här.

Herr talman! Jag ska självklart också säga något om andra punkter inom utgiftsområde 1, där vi har en avvikande syn på ett antal områden. Till att börja med bör regeringens så kallade reformagenda inte genomföras över huvud taget. Vi föreslår att anslaget på 300 miljoner kronor tas bort.

Vi vill för att öka samförståndet och förståelsen och utveckla dialogen med andra länder lägga till 75 miljoner kronor för att etablera nya utlandsmyndigheter. Regeringen har under 2024 stängt ambassader i Mali och Afghanistan. Vi tycker att det är olyckligt och att rätt väg att gå i det här läget snarare är att öppna än stänga utlandsmyndigheter.

Vi föreslår ökade anslag till länsstyrelserna. Det är framför allt ett anslag på 100 miljoner kronor för att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen.

Vi vill dessutom finansiera ett demokratifrämjande uppdrag. Det handlar om att handlingsplanen för det fria ordets försvar bör uppdateras och om en del andra, mindre poster. Insatser för att stärka allmänna val och demokrati behöver ökas.

Institutet för mänskliga rättigheter bildades 2021 och är fortfarande väldigt nytt. De ska främja och säkerställa mänskliga rättigheter i Sverige med utgångspunkt i våra grundlagar och Europakonventionen om mänskliga rättigheter och andra folkrättsligt bindande avtal. Det finns en beräkning och en målsättning vad gäller Institutet för mänskliga rättigheter och dess omfattning. Den innebär en ökad personalstyrka. Vi föreslår att anslaget ökas med 25 miljoner för att klara det och ytterligare stärka arbetet med att främja, skydda och övervaka efterlevnaden av mänskliga rättigheter i Sverige.

Herr talman! Mediestödet gjordes som bekant om för ett år sedan, bland annat med det vällovliga syftet att stärka lokal bevakning och utgivning. Det har inte varit möjligt att utvärdera än. Det har talats om att det behöver göras lite tidigare, eftersom orosmoln anas bland exempelvis tidningar med andra målgrupper än lokala - alltså andra intresseinriktningar - och naturligtvis bland så kallade andratidningar.

Mediestödet är viktigt inte minst i tider med olika former av desinformation, trollfabriker och allt vad det är som gör att vi behöver ägna all vår kraft åt så korrekt och bra information som möjligt. Vi har alltså föreslagit att anslaget ökas med 50 miljoner kronor. Det säger jag även om jag vet att årets anslag inte har använts fullt ut.

Vi tycker också att Mediemyndigheten ska tilldelas 2,5 miljoner för att arbeta med ett förslag om stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-12-04
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut 2024/25:KU1, Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 2024/25:KU1

Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2025Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 enligt regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 1 punkterna 1, 6, 8 och 10 samt avslår motionerna

    2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2024/25:2162 av Malin Björk m.fl. (C),

    2024/25:3041 av Jan Riise m.fl. (MP),

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 50 och

    2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1, 7, 14, 16, 19 och 24.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar
    1. regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
    2. Riksdagsförvaltningen att för 2025 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 140 000 000 kronor,
    3. Riksdagsförvaltningen att för 2025 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 500 000 000 kronor,
    4. Riksrevisionen att för 2025 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 30 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 1 punkterna 2, 3, 5 och 9.c) Godkännande av investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för 2025-2027 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 1 punkt 4.d) Anslagsfinansiering av anläggningstillgångarRiksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2025 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 utgiftsområde 1 punkt 7.
  2. Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2023

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2023/24:RS1 till handlingarna.