Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Folkhälsa

Betänkande 2024/25:SoU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Folkhälsa(pdf, 476 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:12 Folkhälsa

Beslut

Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 52

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-12-17
Justering: 2025-01-21
Trycklov: 2025-01-23
Reservationer: 18
Betänkande 2024/25:SoU12

Alla beredningar i utskottet

2024-11-19, 2024-11-26, 2024-12-17

Nej till motioner om folkhälsa (SoU12)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 120 förslag om folkhälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Socialutskottet hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om hälsosamma levnadsvanor, vaccinationer och psykisk hälsa.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-01-28
Debatt i kammaren: 2025-01-29
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:SoU12, Folkhälsa

Debatt om förslag 2024/25:SoU12

Webb-tv: Folkhälsa

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Ragnarsson (M)
Anf. 152 Thomas Ragnarsson (M)

Herr talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU12 Folkhälsa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi kan konstatera att den svenska folkhälsan försämras för varje år och att vi befinner oss i en situation som kommer att få mycket stora effekter i framtiden både för den enskilde och för vår välfärd. Folkhälsa består av alla komponenter som ett liv innehåller. Av den anledningen påverkar våra val och vår livsstil vårt fortsatta liv.

Herr talman! Samhället är snabbt med att placera människor i ett fack. Det gäller även oss politiker. Vi pratar gärna om att den psykiska ohälsan bland unga tjejer och kvinnor ökar och att bup måste ha mer resurser. Det är självklart att samhället ska möta upp med resurser där behov finns, men vi behöver lyfta blicken och fundera på orsakssamband.

De flesta som upplever ett dåligt psykiskt mående är givetvis inte psykiskt sjuka, utan deras upplevda mående är kopplat till hela deras livssituation. Frågor som man måste besvara gäller hur sömnhygienen är, hur man rör sig, kost, skärmvanor och så vidare. Om jag är inaktiv, har dålig kondition och drar på mig övervikt är det inte konstigt att jag upplever ett försämrat psykiskt mående.

Herr talman! Jag vill inte på något sätt förringa människors egna upplevelser. Psykisk ohälsa är något som vi ska ta på allra största allvar. Därför har den moderatledda regeringen drivit vidare arbetet med en nationell strategi när det gäller psykisk ohälsa och suicidprevention.

Parallellt med detta behöver vi fokusera på det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Min erfarenhet är att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Vi vet att kost och rörelse är två komponenter som har en avgörande roll för en människas välbefinnande, och de som är lättast att påverka när det gäller att skapa goda vanor är våra barn. Barn som är fysiskt aktiva i unga år har en större benägenhet att fortsätta med aktiviteterna även i vuxen ålder, vilket ger stora hälsoeffekter i deras framtida liv. Därför är det kommande fritidskortet oerhört viktigt. Ekonomi ska nämligen inte vara en orsak till att man inte aktiverar sig.

Herr talman! Jag vet att det finns kritik mot fritidskortet. Och tyvärr kommer uppbyggnaden av systemet att vara kostsamt, men det beror på att det under lång tid funnits en underlåtenhet i att agera mot kriminella som hittat sätt att mjölka det offentliga systemet på pengar. Det är en sak som den moderatledda regeringen har tagit krafttag mot. Vi kommer att fortsätta den kampen.

Fritidskortet har säkert vissa svagheter, men om det är nyckeln till att fler barn och unga ska aktivera sig är det en satsning som jag står bakom sju dagar i veckan. Att barn i tidig ålder drar på sig övervikt och fetma samt till och med uppvisar tecken på typ 2-diabetes borde vara skäl för alla att inse hur katastrofalt det är för dessa personer, framför allt i framtiden. Det finns stor risk att man utvecklar hjärt-kärlsjukdom, stroke, diabetes och ledproblematik - för att inte tala om det psykiska välbefinnandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi kan titta bakåt i tiden. Det har inte kommit speciellt många förslag de senaste åtta åren, och den trend som vi ser nu har varit konstant under lång tid.

Herr talman! Rent generellt är vi ganska dåliga på att jobba proaktivt inom hälsoområdet i Sverige. Det går heller inte att peka ut en enskild aktör som ska hantera frågan, utan det är ett gemensamt ansvar i samhället. Den myndighet som dock har ett stort utpekat ansvar är Folkhälsomyndigheten, som ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen med fokus på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Detta är ett uppdrag som genomsyrar deras arbete, och de borgar för att vi faktiskt kan mäta befolkningens hälsotillstånd över tid, vilket är en grundbult för fortsatt forskning inom området.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp egenansvar och föräldrarnas ansvar när det gäller dessa frågor. Det är vi som föräldrar som sätter upp gränser och regler när det gäller barns skärmtid. Det handlar också om hur vi kommunicerar ideal och om att vi tar oss tid att äta tillsammans samtidigt som det är en måltid som speglar vårt näringsbehov. Vi ska inte tro att en tolvåring själv ska hantera detta. Kosten har en avgörande roll för hela individens välbefinnande när det gäller både psykisk och fysisk hälsa och är i kombination med rörelse det bästa och snabbaste sättet att uppnå stora hälsovinster.

Jag tror inte att det finns någon som inte vill att vi ska uppnå en bättre folkhälsa. Det finns säkert många vägar att gå, men en sak är klar: Gör vi inte något kommer konsekvenserna att bli förödande.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 153 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag anser att ni gör det här till en väldigt stor individfråga. Det kan man undra över, för om man ser klassmässigt på det är det specifikt barn och även vuxna från arbetarklassen som drabbas av väldigt dålig hälsa på olika sätt. Är det strukturellt, eller beror det på att de äter fel mat och inte går till gymmet? Det är klart att man undrar lite.

För kvinnor i arbetarklassen har medellivslängden sjunkit mellan åren 2006 och 2021, så det är något som alla regeringar bär ansvar för. Det är allvarligt.

När det gäller barn till personer med förgymnasial utbildning lever ett av fem i en ekonomisk situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till de nödvändigaste utgifterna. 60 procent av dessa klarar inte gymnasieexamen, vilket förstås påverkar folkhälsan.

Regeringen och SD förhåller sig till folkhälsofrågorna ur ett individperspektiv. Vi bär alla ansvar för hur vi äter och så vidare, och när man tittar på folkhälsan hos medelklassen och deras barn ser man att väldigt många tränar, äter rätt och gör rätt saker, eftersom de har förutsättningarna.

Vad ska vi då göra med den här gruppen som drabbas av er politik? Jag tänker till exempel på den extrema arbetslösheten som drabbar familjer hårt. Vad ska vi säga till de familjerna, Thomas Ragnarsson? Vad ska vi göra strukturellt, inte på individnivå, för att folkhälsan ska bli bättre?

Thomas Ragnarsson (M)
Anf. 154 Thomas Ragnarsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Herr talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågan!

Det är precis som ledamoten säger: Man ser skillnader beroende på var människor bor och vilken utbildning de har. Det stämmer helt.

Kunskapsnivån hos oss människor rent generellt har faktiskt ökat, men ibland väljer vi människor att ta den lätta vägen. Då talar jag om alla samhällsklasser. Vi är väldigt snabba med att gå till doktorn om vi känner att vi inte mår bra, och vi vill gärna ha medicin i stället för att börja fundera på vad vi själva kan göra. Många vet detta, fast man kanske inte tar sig tiden eller har orken att göra det.

Det är ett av skälen bakom fritidskortet, som kommer att vara förstärkt i utanförskapsområden och som ska få fler ungdomar att börja röra på sig. Om man ser på ungdomar generellt är det enligt Riksidrottsförbundet faktiskt så att ungdomar peakar vid elva års ålder när det gäller rörelse. Det är skrämmande. Här måste vi göra någonting.

Jag är fullt medveten om att det är tufft ekonomiskt för vissa grupper, men då blir det också ännu viktigare att verkligen börja tänka på var man lägger de pengar man har så att det inte blir den snabba vägen - att man väljer junk food i stället för att laga mat och så vidare.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 155 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Det är inte så att trebarnsmamman som bor någonstans med hög hyra och snart blir arbetslös har råd att köpa junk food. Här handlar det om att prioritera: Ska vi gå och simma eller ska vi äta i morgon? Så rått ser det faktiskt ut.

Jag håller fullständigt med ledamoten om att det är otroligt viktigt att barn rör på sig och att vi får igång rörelsen. Vi är för fritidskortet, men vi ser också orosmoln när det gäller detta. Det här handlar om de barn som behöver mest push och hjälp, och det räcker tyvärr inte med ett fritidskort. Det är inte alla föreningar som finns exempelvis i Farsta eller Skarpnäck. Föreningarna är tyvärr fortfarande väldigt innerstadsfixerade. Ska du exempelvis gå på friidrott i Hammarby fordrar det att du har en förälder som kan ställa upp och ta dig dit, som har tid och helst bil. Det tar väldigt lång tid att ta sig dit annars; jag är väldigt initierad när det gäller just detta.

Hur ska vi få igång det här? Det handlar väldigt mycket om klass och om att personer som lider exempelvis av fetma ofta fastnar i en olycklig cirkel. Därför fordras det stora insatser. Jag skulle önska att Folkhälsomyndigheten också arbetade med kampanjer för att dra igång det, vilket man inte får göra inom staten i dag. Det behövs liksom lite action för att få igång människor, så det skulle jag vilja se.

Thomas Ragnarsson (M)
Anf. 156 Thomas Ragnarsson (M)

Herr talman! Jag håller med om att det är bekymmersamt att det fortfarande handlar om utbildningsnivå. Den skillnaden kan man se i statistiken. Men vi måste börja någonstans, för just nu är vi i en spiral som har en tendens att bli vidare och vidare. Varje insats som görs kring folkhälsomålet måste ha en förbättrad folkhälsa som mål.

Ofta blir det diskussioner om pengar, och då menar jag på organisatorisk nivå. Jag har haft förmånen att få göra värnplikten - en väldigt lång värnplikt, för de tyckte väl att det tog tid att lära mig. Jag var alltså där väldigt länge, och vi inledde varje dag med BRAK - bröst, rygg, axlar och knän - i 20 minuter där vi stod, i kläderna vi bar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Det kostade inga pengar, men vad var hälsoeffekten för Thomas Ragnarsson som var 20 år vid detta tillfälle? Jag gick från kanske 25-30 armhävningar till att kunna göra 150 armhävningar utan problem. Det tog tolv månader.

Man kan göra väldigt mycket med enkla medel, och jag är helt övertygad om att vi alla i samhället och speciellt hälso- och sjukvården och vår primärvård måste börja jobba mycket mer proaktivt och hälsobefrämjande. Vi ska inte bara släcka bränder så som vi gör i dag.

Karin Sundin (S)
Anf. 157 Karin Sundin (S)

Herr talman! Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det är ett väldigt ambitiöst mål. Tyvärr kan vi konstatera att det arbetet inte går särskilt bra, i alla fall inte i den del som handlar om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna.

Vi vet att folkhälsan påverkas av en rad faktorer som levnadsstandard, utbildningsnivå, levnadsvanor och tillgång till hälso- och sjukvård. I Sverige har vi på många sätt ett bra utgångsläge och goda förutsättningar för hälsa. Men vi lever i en tid när klyftorna ökar allt snabbare, inte minst när det gäller olika aspekter av levnadsstandard.

SCB konstaterade i en analys nyligen att andelen av befolkningen som lever i materiell och social fattigdom i dag är 6 procent. Det är en ökning med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023. Det innebär att drygt en halv miljon svenskar lever i fattigdom. Många av dem är kvinnor.

Enligt SCB har i dag 57 procent av Sveriges ensamstående mammor svårt att klara en större oförutsedd utgift. Det är ingen överraskning för någon. Larmrapporterna har duggat tätt de senaste åren om familjers och ensamståendes ekonomiska utsatthet i Sverige, från både offentliga aktörer och civilsamhället.

Vi vet att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk utsatthet och ohälsa. Det är väl belagt i både svensk och internationell forskning. Det finns också ett starkt samband mellan inkomst och medellivslängd, där de med lägre inkomster har kortare medellivslängd än de med högre inkomster.

Medellivslängden i Sverige ökar för befolkningen som helhet. Men i vissa grupper går utvecklingen åt fel håll; medellivslängden minskar. Allra mest minskar den för ensamstående kvinnor födda i Sverige med förgymnasial utbildning. Hårdraget är det inte bara så att en majoritet av de ensamstående mammorna inte klarar oförutsedda utgifter. De dör också i förtid.

Dessa utmaningar löser vi inte med dagens betänkande. Det politiska ansvaret för människors livsvillkor är spritt över flera politikområden, över flera av riksdagens utskott och över flera av regeringens departement.

Det handlar om utbildningsfrågor och om att var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg och riskerar en tuff start på vuxenlivet och yrkeslivet.

Det handlar om arbetsmarknadsfrågor och att vi i dag har den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Det handlar om socialförsäkringssystemet och om att allt fler får allt svårare att klara sig på dagens ersättningsnivåer när priser och avgifter rusar i höjden.

Det handlar även om tillgången till sjukvård och läkemedel. Vi ser att många inte har råd att hämta ut sina läkemedel, och många är oroliga att de kommer att bli fler när regeringen nu genomför en kraftig försämring av högkostnadsskyddet för läkemedel.

Herr talman! Det förslag vi har på bordet i dag handlar om folkhälsa ur ett betydligt snävare perspektiv. Det handlar om det folkhälsopolitiska ramverket, smittskydd, vaccinationer, hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa. Det är förstås också väldigt viktiga frågor. Sammanfattningsvis är Socialdemokraternas ståndpunkt i de här frågorna att Sverige behöver en ny, bred strategi för psykisk hälsa. Socialdemokraterna välkomnar regeringens initiativ på det området.

Vi vill att Sverige ska få ett samlat, nationellt vaccinationsregister där svenskarna och sjukvården får gemensam överblick över vilka vaccinationer man har tagit - och inte har tagit - genom livet. Vi menar också att TBE bör läggas till i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vi menar att det behövs fler insatser för ökad fysisk aktivitet i alla åldrar. Fritidskortet för barn och ungdomar som regeringen vill införa måste kunna användas i kollektivtrafiken. Annars är risken stor att många barn inte kommer att kunna utnyttja sitt fritidskort på grund av att de inte har råd att ta sig dit där aktiviteterna sker.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 4, som handlar om att vaccination mot TBE ska läggas till i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Jag gör det för att det är ett tydligt exempel på de växande klyftorna i dagens Sverige. Vissa barn har föräldrar som har råd att betala för de dyra TBE-vaccinationerna. Andra barn, som inte har föräldrar som har råd, löper större risk att bli allvarligt sjuka om de vistas i natur där det finns fästingburen TBE. Så kan vi inte ha det. Sverige kan bättre än så här.

(Applåder)

Dan Hovskär (KD)
Anf. 158 Dan Hovskär (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi ska i dag debattera betänkandet gällande folkhälsan. Folkhälsa är ett område som politiskt ofta hamnar i skymundan. Politiken har många förslag för att förbättra sjukvården och människors tillgång till den, men det är svårare att få till breda politiska initiativ för att stärka folkhälsan. Detta är något som Kristdemokraterna vill och driver på för att ändra på.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa hos hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det hörde vi också tidigare.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsan i Sverige 2024 har hälsan i stort blivit bättre. Vi lever längre, och färre dör i förtid. Andelen som uppger att de har god hälsa uppgår till 70 procent, och det har inte ändrats nämnvärt. Många mår alltså bra, vilket är glädjande i sig.

Herr talman! Alla grupper har dock inte en positiv utveckling gällande folkhälsan. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport har medellivslängden för kvinnor med förgymnasial utbildning sjunkit med cirka ett halvt år. Inte heller har förekomsten av förtida dödsfall förbättrats. Det finns en ojämlikhet i medellivslängd mellan dem med kortast och dem med längst utbildning, och den har ökat till drygt sex år bland män och nästan sju år bland kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi når alltså inte det övergripande folkhälsopolitiska målet att sluta hälsoklyftorna. Mer behöver göras. När det gäller det folkhälsopolitiska målet omfattar det åtta områden, där det första handlar om det tidiga livets villkor. Att göra mer för folkhälsans goda utveckling bland barn är mycket viktigt. Därför spelar regeringens satsning på ett fritidskort stor roll. Det kommer att nå barn och unga.

Herr talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen genomför vårt förslag om ett fritidskort. Det är en historisk satsning på aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa. Det ska införas under 2025, och medel avsätts årligen för ändamålet.

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört flera satsningar för att stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna i samhället. Jag ska nämna fem exempel.

För det första: En nationell samordnare ska stärka det suicidpreventiva arbetet, och vi har tillsatt en utredning som ska granska suicid och brister i samhällets skyddsnät samt inrättat en ny nationell stödlinje.

För det andra presenterades nyligen förslag på en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Det är första gången beslut har fattats om en nationell och långsiktig svensk strategi inom detta område.

För det tredje: Regeringen har gett i uppdrag till en utredare att föreslå hur nuvarande uppföljningssystem för folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att den kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

För det fjärde har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken. Forskningen visar att god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter.

För det femte: Vi gör även gemenskapsfrämjande satsningar mot ofrivillig ensamhet. Det handlar om att förebygga ofrivillig ensamhet genom ökade medel till kommunerna för hälsosamtal med äldre, genom att engagera näringslivet i arbetet samt genom att ta fram en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

Mycket görs alltså i regeringen eller är på gång, och vi är glada för detta. Samtidigt finns det mer att göra, och vi kristdemokrater kommer att fortsätta att prioritera folkhälsoarbetet för att stärka folkhälsan i hela befolkningen.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 159 Leonid Yurkovskiy (SD)

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka för ett gott samarbete med regeringen även i den här frågan. Man behöver inte måla upp någon oenighet där den inte finns. Precis som förra året är det ganska tydligt att det över partigränserna finns en bred enighet i de frågor som behandlas i betänkandet, vilket är ett gott besked till alla där ute som brinner för folkhälsopolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag ska försöka att inte upprepa så mycket av det kloka som redan har sagts, utan i stället ägna mitt anförande åt ämnet psykisk ohälsa, vilket kanske är det mest alarmerande och påtagliga problem inom området som vi behöver tackla här och nu.

Låt mig ge en liten lägesbild. Antalet självmord minskar inte tillräckligt. Varje år tar cirka 1 200 personer i Sverige sitt liv. Alla i kammaren har nog koll på statistiken, men jag tycker att det är värdefullt att påminna om siffran varje gång man får tillfälle. Det är viktigt att upprepa att det handlar om 1 200 personer.

Det är också allt fler som upplever psykisk ohälsa. Ökningen är störst bland kvinnor. När det gäller självmord är det flest män, men upplevd psykisk ohälsa drabbar oftare kvinnor. Varje år tar cirka 1,2 miljoner ut antidepressiva läkemedel, vilket i sig bär med sig en rad olika konsekvenser. Man kan kalla det här masskonsumtion, och det är ett tydligt tecken på att något är riktigt fel.

Det är därför välkommet att regeringen och Sverigedemokraterna har kunnat presentera en ny långsiktig strategi för psykisk hälsa, vilket nämnts tidigare i debatten. Initialt berörs 25 myndigheter, och varje myndighet ska konkretisera och återrapportera vad de ska göra. I strategin finns en handlingsplan som ytterligare konkretiserar 50 åtgärder som ska genomföras. Som vi nämnde på presskonferensen där strategin presenterades är detta väldigt ambitiöst, men det är också realistiskt. Flera av åtgärderna är redan påbörjade.

Det rör sig om alltifrån konkreta budgetsatsningar för att exempelvis korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och öka resurserna för suicidprevention i civilsamhället till utredningar och kunskapssammanställningar om exempelvis äldres psykiska hälsa, ofrivillig ensamhet och hälsoeffekterna av digital medieanvändning, något som också är väldigt aktuellt.

Vi är självfallet väldigt stolta över den nationella strategin och den nämnda handlingsplanen, men både Sverigedemokraterna och regeringen kommer att fortsätta prioritera området och fatta ytterligare beslut om åtgärder för att stärka arbetet med psykisk hälsa.

När vi ändå talar om psykisk hälsa vill jag nämna hur viktigt det är att vi nu har återupprättat den nationella stödlinjen. Vi sverigedemokrater har konsekvent drivit på för det här, och vi är nu mycket glada och stolta över att den äntligen är på plats igen. Det är ett viktigt steg för att stärka stödet för dem som kämpar med psykisk ohälsa och deras anhöriga.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna något som är nytt i Sverigedemokraternas kommittémotion för i år, nämligen förslaget om en strategi för stressrelaterad ohälsa.

Stress är ofta en avgörande riskfaktor för psykisk ohälsa och kan få både direkta och indirekta konsekvenser. Den kan bidra till depression och sömnbesvär och i svåra fall även leda till utmattningssyndrom och ett kroniskt nedsatt hälsotillstånd. Då blir det nästan överflödigt att tala om effekten på livskvaliteten, även om det inte är något medicinskt.

Särskilt oroande är att stressnivåerna är högst bland unga. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgav 37 procent av unga kvinnor för några år sedan att de kände sig ganska eller till och med mycket stressade. Skolbarn uppger också oftare än andra att de är stressade, vilket är en trend som ingen av oss kan eller vill ignorera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Sverigedemokraterna ser det här som ett särskilt problem att adressera. Eftersom vi lever i ett ständigt föränderligt samhälle, där kraven på individen ökar och inte alltid är helt glasklara, anser Sverigedemokraterna att det är nödvändigt att utreda de bakomliggande orsakerna till stress och presentera realistiska åtgärder för att hantera problemet. En sådan utredning skulle kunna inkludera faktorer som arbetsmiljö, stadsplanering med fokus på grönområden och lugna miljöer, möjligheten till fysisk aktivitet samt den negativa påverkan av exempelvis reklam och sociala medier.

Som ni förstår spiller frågan över på andra politikområden. Det är lite lustigt med det här betänkandet; det är samtidigt både väldigt brett och ganska smalt. Men man måste börja någonstans, och vi tycker att folkhälsopolitiken är en lämplig plats.

Med full respekt för att frågan tangerar den om existentiell hälsa, som det som bekant pågår ett arbete om, beklagar vi att vår motion om en strategi mot stressrelaterad ohälsa har avslagits, men vi kommer att fortsätta driva frågan framåt i olika format.

Precis som vid all psykisk hälsa handlar det här om livet, och vi ser såklart friska och välmående medborgare som en vinst för såväl individ som samhälle.

Jag står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar i dag endast bifall till reservation 15, som handlar om en strategi mot stressrelaterad ohälsa.

Karin Rågsjö (V)
Anf. 160 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Utan jämlikhet blir folkhälsa lätt bara ett ord. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet resulterar i är grunden för att nå dit. Likaså är arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor en väldigt viktig grundpelare för oss.

I dag drabbas människor med låg socioekonomisk position i större utsträckning av ohälsa. De uppger ofta att de har ohälsosamma levnadsvanor och sämre förutsättningar för hälsa. För kvinnor i den gruppen har medellivslängden till och med sjunkit mellan åren 2006 och 2021. Det är allvarligt.

Samtidigt har den ekonomiska standarden sjunkit, vilket också kan påverka hälsan. Det är nära sju års skillnad i förväntad medellivslängd mellan personer med förgymnasial och personer med eftergymnasial utbildning. Det är något att fundera på.

Bland barn till personer med förgymnasial utbildning lever mer än ett av fem i en ekonomisk situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till det nödvändigaste. Mer än 60 procent i gruppen klarar inte gymnasieexamen, och det, herr talman, blir ett folkhälsoproblem. Det påverkar framtida möjligheter till god hälsa. Man ärver inte bara miljarder, utan man ärver också sitt utanförskap som inte handlar om etnicitet utan om klass.

Den SD-beroende regeringen har tyvärr gjort att det har blivit svårare. Det innebär att det kommer att bli försämrad folkhälsa. Vi har en extremt hög arbetslöshet just nu, och det oroar mig oerhört. Det är väldigt långa köer för barn att få reell hjälp med psykisk ohälsa. Det finns alldeles för få ingångar, och det finns alldeles för lite personal. Bostadsmarknaden har man under de här åren lyckats göra ännu sämre än vad den var. Det här förbättrar inte folkhälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Tack vare framsteg i forskningen inom psykiatrin vet vi i dag att tidiga stödåtgärder och psykosociala åtgärder kan förbättra den psykiska hälsan för unga även senare i livet. Ungdomsmottagningar är viktiga aktörer för att tidigt upptäcka missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har hög trovärdighet hos unga personer, men de behöver uppgraderas. De är alldeles för olika och har olika status beroende på var i landet man bor. Därför vill vi att regeringen initierar en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag i syfte att förtydliga det och inkludera beroende och psykisk ohälsa i uppdraget. Jag lyfter reservation 16, herr talman.

Det nationella vaccinationsregistret, NVR, är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Rapportering till registret är obligatorisk. Enligt lagen måste vårdgivare rapportera alla vaccinationer som ges inom det nationella vaccinationsprogrammet, exempelvis covid-19-vaccin, vaccin mot pneumokocker för riskgrupper och annat som är obligatoriskt.

Vi anser att även andra typer av vaccinationer bör ingå i detta register. Det kan handla om vaccinationer man tar inför resor och vaccinationer mot sjukdomar som inte omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Det finns en mängd aktörer i dag, ni vet, och ibland kan det vara svårt att hålla reda på när man senast fick TBE-vaccin, exempelvis, eller hur det står till när det gäller mässlingen. Det skulle underlätta om även dessa vaccinationer kom in i systemet - för individen men även för samhället, för att ge ökad kunskap om efterfrågan på olika vaccinationer. Därför vill vi att regeringen snabbutreder hur samtliga typer av vaccinationer - även vaccinationer inför resor och påfyllnadsvaccinationer - skulle kunna registreras i det nationella vaccinationsregistret, oavsett utförare.

Det största folkhälsoproblemet, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, är övervikt och fetma. Förutom reella hälsorisker, som cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, är fetma och övervikt också associerat med social stigmatisering, vilket kan leda till psykisk ohälsa. För barn och ungdomar med övervikt och fetma är risken väldigt stor att problemen följer med in i vuxen ålder.

I Sverige lider cirka 16 procent av befolkningen av fetma och drygt 50 procent av antingen övervikt eller fetma. Det är ganska maffiga siffror. Statistik visar att gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller bara förgymnasial utbildning. Man behöver inte vara Nobelpristagare för att förstå vad detta handlar om.

Barns och ungas möjlighet att delta aktivt i föreningslivet begränsas i många fall av föräldrarnas möjlighet att betala för utrustning och terminsavgifter. När det gäller fritidskortet, som nu delas ut, är det jättebra att man, som en tidigare talare har sagt, kan knyta det till exempelvis åkkort, om man skulle behöva det; de flesta kanske inte har råd med bil.

Vi vill se en utredning för att ta fram förslag på insatser som krävs för att motverka ohälsosam övervikt och hjälpa dem som lider av det. Det behöver göras mycket mer.

TBE är en väldigt otäck sjukdom, som man kan skydda sig mot. Jag anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för att införa vaccin mot TBE som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Barn och vuxna som befinner sig i specifika områden som är särskilt drabbade av TBE behöver ha tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag. Folkhälsomyndigheten utreder frågan om TBE-vaccination, och min förhoppning är att detta arbete skyndas på för att öka vaccinationsgraden mot TBE. I väntan på att ett särskilt vaccinationsprogram kommer på plats anser jag att ett högkostnadsskydd bör införas så att vuxna betalar högst 200 kronor per dos. För barn bör vaccinationen vara helt kostnadsfri. TBE-vaccin är i dag en klassfråga, och det går att göra något åt det.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 161 Christofer Bergenblock (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Herr talman! I kväll debatterar vi folkhälsa. Det kanske låter som ett begränsat område, men det sträcker sig i själva verket över många olika saker. Det handlar om hur vi lever våra liv, vad vi gör på vår fritid, vad vi äter och vad vi har för förhållande till alkohol, narkotika och tobak - eftersom det är sådant som påverkar både vårt psykiska och vårt fysiska mående. Vad vi har för levnadsvanor och livsvillkor påverkar nämligen i väldigt hög grad risken att utveckla specifika sjukdomar och även risken för dåligt psykiskt mående och suicid.

Till stor del är det vanor vi bygger upp redan som barn och unga som påverkar oss genom hela livet. Därför är det förstås alarmerande när Folkhälsomyndigheten rapporterar att vart fjärde barn i åldern sex till nio år lider av övervikt eller obesitas i dag. Om man som barn lider av obesitas är risken tyvärr stor att detta fortsätter även när man blir vuxen, och därmed ökar också risken för en rad följdsjukdomar, såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar och flera olika sorters cancer. Men det ökar också risken för dåligt psykiskt mående.

Av den anledningen behöver vi arbeta mer aktivt med att förebygga obesitas. Från Centerpartiets sida ser vi att det handlar om att uppmuntra till fysisk aktivitet hos barn och unga. Vi tror dock inte på Tidöpartiernas idé om att inrätta ett fritidskort, där hundratals miljoner går till administration, i stället för att verkligen ge stöd till föreningslivet, som vi har en stark tilltro till. Vi tror också att fysisk aktivitet i högre grad behöver uppmuntras under skoltid. Och vi ser ett behov av kunskapsstöd kring hälsosamma livsmedel för att föräldrar och för all del barn själva ska kunna göra aktiva och medvetna val i mataffären eller på restaurangen.

Samtidigt tror vi att det även kan behövas en stimulans till livsmedelsindustrin. I Storbritannien har det visat sig att införandet av en producentavgift på sötade drycker har haft en positiv effekt och bidragit till att minska mängden socker i läsk och andra sötade drycker, som vi vet är en direkt orsak till övervikt - detta eftersom det ekonomiska incitamentet hamnat hos producenten i stället för hos konsumenten. Därför förespråkar Centerpartiet ett liknande system även i Sverige.

Nyligen presenterades, herr talman, regeringens plan för psykisk hälsa och suicidprevention, och det är något som Centerpartiet välkomnar. Suicid är en alltför vanlig dödsorsak i Sverige i dag, och det finns mycket vi kan göra för att mer aktivt förebygga och förhindra självmord och självmordsförsök. Suicidstrategin kommer förstås att debatteras i egen ordning, men jag kan redan nu konstatera att det finns mycket att göra när det gäller utvecklingen inom området. Inte minst handlar det om att investera i barns och ungas psykiska hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Att det finns många unga som är i behov av hjälp och stöd råder det ingen tvekan om, när 52 000 barn och unga fick antidepressiva läkemedel utskrivna under 2023, vilket motsvarade en fördubbling de senaste tio åren, och 24 000 barn och unga står i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Barns och ungas psykiska mående är ett område där hela samhället behöver kraftsamla.

Vi ser dock också att risken för suicid finns genom hela livet och att den ökar i vissa situationer och i vissa grupper. Därför är det särskilt viktigt att identifiera och förebygga de risker som finns. Det suicidpreventiva arbetet behöver förstärkas, inte minst kopplat till personer med dåligt psykiskt mående, psykiska sjukdomar och samsjuklighet. Men det handlar också om utsatta grupper, såsom hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och äldre som lever i ensamhet. Centerpartiet menar att det behövs ett aktivt förebyggande arbete och en förbättrad samverkan mellan samhällets olika aktörer.

Ytterligare en aspekt som jag vill lyfta inom området folkhälsa, herr talman, är det förebyggande arbetet genom vaccinationer. Sverige har under mycket lång tid haft ett nationellt vaccinationsprogram för barn och unga, som varit oerhört framgångsrikt när det gäller att motverka och även utrota farliga sjukdomar.

Ett av de senaste tillskotten i programmet är vaccination av flickor mot HPV, som tillkom 2010 för att förebygga livmoderhalscancer. Några år senare konstaterades att detta är en stor problematik även hos pojkar, som kan utveckla andra former av cancer. Vaccination av pojkar mot HPV kom att upptas i det allmänna vaccinationsprogrammet 2020. Det är något märkligt dels att det tog så lång tid att få in pojkar i programmet, dels att catchup-vaccinationer fortfarande inte görs på ett jämlikt sätt. Detta behöver åtgärdas så att pojkar och flickor födda samma år också får samma skydd mot HPV.

Centerpartiet arbetar också för att det allmänna vaccinationsprogrammet ska gälla hela befolkningen och inte bara barn och unga. Framför allt har vi under flera års tid lyft fram behovet av ett vaccinationsprogram för äldre, som vi vet är särskilt utsatta för flera sjukdomar som faktiskt går att förebygga med hjälp av vaccin. Det kan exempelvis handla om vaccin mot bältros eller säsongsinfluensa. Vi vill börja där, men vi vill alltså på sikt se att det allmänna vaccinationsprogrammet ska gälla i alla åldrar.

Sammantaget, herr talman, handlar folkhälsoområdet till väldigt stor del om prevention. Vi måste arbeta betydligt mer med det förebyggande arbetet kopplat till levnadsvanor och livsvillkor och också kopplat till screeningprogram och vaccinationsprogram. Med rätt åtgärder kan både fysisk och psykisk ohälsa förebyggas och både sjukdomar och suicid undvikas.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 7, under punkt 5 i betänkandet, om HPV.

Ulrika Westerlund (MP)
Anf. 162 Ulrika Westerlund (MP)

Herr talman! Folkhälsofrågor är något som engagerar många. Att kunna leva sitt liv med den bästa uppnåeliga hälsan är en mänsklig rättighet, och det är också något de flesta önskar och aktivt strävar efter. Trots detta får vi inte alltid det stöd vi behöver för att kunna göra de bästa valen. Detta tycker Miljöpartiet måste förbättras, och vi har därför i år väckt en motion som handlar om främjande av hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Cancerfonden är i Sverige 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom och 15 procent av alla fall av stroke kopplade till ohälsosamma matvanor. Av cancerfallen beräknas 5 procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer.

Förutom det mänskliga lidandet är sjukdom också något som innebär stora kostnader för samhället, och det är därför naturligtvis bra om den påverkbara ohälsan kan minska. I nuläget orsakas till exempel 35 procent av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom av våra levnadsvanor.

Herr talman! I Sverige har vi symbolen nyckelhålet som märkning på matvaror. Den har funnits sedan slutet av 80-talet och har en intressant historia, som jag tänkte berätta om.

Märkningen tillkom som ett initiativ från Norsjö kommun i Västerbotten. Detta kände jag inte till tidigare. Anledningen var att epidemiologiska undersökningar under 1970-talet visade väldigt stora skillnader i Sverige när det gällde dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I Västerbotten var dödligheten i dessa sjukdomar 40 procent högre bland personer som var yngre än 75 år än i Halland, som hade lägst dödlighet i landet. Allra högst var dödligheten i Norsjö kommun, och därför initierades ett arbete som några år senare blev den nationella nyckelhålsmärkningen.

Nyckelhålet har utvecklats, och nu ställs det krav på fettmängd, fettkvalitet, fiberhalt och hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla. De livsmedel som är ett bättre alternativ får märkningen.

Många länder har liknande märkning med lite olika typer av utformning. I till exempel Storbritannien finns en märkning som är utformad som trafikljus, där olika aspekter av en matvaras innehåll har tydliggjorts. Det är lättare att se om en vara till exempel innehåller för mycket salt, socker eller fett. Nyckelhålet är något som många känner till, men kanske finns det utrymme för förbättring här.

Storbritannien har också gått före på ett annat intressant område, nämligen en producentavgift på sockersötade drycker, som infördes 2018. Detta ledde till att andelen drycker med mycket hög sockerhalt minskade.

Miljöpartiet anser att Sverige borde använda erfarenheterna av detta och utreda hur en producentavgift på sötade drycker skulle kunna införas i Sverige.

Även när det gäller saltintag borde mer göras. Regeringen borde sätta upp mål för saltreduktion och ge ett uppdrag till Livsmedelsverket att fortsätta sitt arbete på detta område.

Det finns också många goda förslag från civilsamhället i Sverige som Miljöpartiet tycker är värda att gå vidare med. Initiativet Folkhälsa för alla, som samlar många olika organisationer och startades av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, föreslår bland annat att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor ska tas fram och att momsen på grönsaker och frukt ska tas bort. Detta tycker Miljöpartiet är något som borde kunna utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag vill också slå ett slag för en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket från februari förra året: En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Den är en återrapportering till regeringen på ett uppdrag som myndigheten fick i april 2021 för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Här finns det många förslag som regeringen borde gå vidare med.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag byta ämne och prata om en annan mycket viktig folkhälsofråga, nämligen HPV-vaccin. I december förra året kom Folkhälsomyndigheten med uppdaterade rekommendationer vad gäller vaccination mot HPV. Nu rekommenderar myndigheten att alla personer, oavsett kön, upp till och med 26 år som inte tidigare har vaccinerat sig mot HPV ska vaccinera sig. Syftet är förstås att minska förekomsten av HPV-orsakad cancer. Många kopplar HPV till livmoderhalscancer, men viruset kan orsaka också andra cancerformer som kan drabba alla. Risken för HPV-orsakad cancer är högre inom vissa grupper, till exempel män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv. Dessa grupper är extra viktiga att nå, men rekommendationen är att alla upp till 26 ska ta vaccinet.

Trots rekommendationen har regeringen och SKR nu gjort en överenskommelse på cancerområdet, där man har dubblerat de pengar som går till utrotning av livmoderhalscancer, med sikte på unga kvinnors vaccinering. Detta är naturligtvis viktigt, men pojkar och unga män har utelämnats, och catch-up-vaccinationen finns inte med. Detta är mycket beklagligt, och Miljöpartiet hoppas att parterna ska tänka om.

Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 10.

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 163 Jakob Olofsgård (L)

Herr talman! Skolan lägger grunden för våra liv. Det är platsen där vi som barn och unga spenderar en majoritet av vår vakna tid. Hur skolan är utformad får en avgörande effekt för vår hälsa, i synnerhet vår psykiska hälsa. Förskolan och skolan måste ge barnen rätt socioemotionell utveckling som innebär trygghet, stabilitet och stimulans. I dag är det inte alltid så.

Uppväxtvillkor, hemmiljö och socioekonomiska förutsättningar har en stark påverkan på vår psykiska hälsa. Men det finns i dag en faktor som påverkar vår psykiska hälsa som inte fanns när jag växte upp, nämligen sociala medier och mobiler.

I dag är en mobiltelefon för barn och unga lika självklar som en hemnyckel. Men de negativa effekterna av denna utveckling har vi insett alldeles för sent. Vi är tio år sena på bollen. Barns och ungas skärmtid har fått växa obehindrat och utan att problematiseras under lång tid. Det är dags att vi vaknar.

Folkhälsa

Skärmar är en distraktion i klassrummet. Närmare 30 procent av de unga blir distraherade av mobilen eller andra digitala enheter i skolan, och Sverige ligger över genomsnittet enligt OECD-mätningar av detta.

Skärmanvändningen bidrar till sämre språkutveckling, försvårad inlärning och koncentrationssvårigheter. Vem får betala för detta? Jo, det är ungarna.

Vi har flickor som lider av sömnbrist på grund av skrollande nattetid. Vi har flickor som är missnöjda med sina kroppar på grund av skeva skönhetsideal och jämförelser med orealistiska och retuscherade bilder.

Vi har pojkar som får utstå elaka kommentarer och mobbning i gamingchattar och blir beroende av datorspel.

De barn som lider mycket av den eskalerande nivån av skärmtid är också de som är mest sårbara: barn och unga med NPF-diagnoser, flickor med låg självkänsla och barn med bristande föräldrastöd.

Herr talman! Hur ska vi då få Sveriges unga att må bättre genom att sova mer, träna mer och använda mobilen mindre? Det kan verka självklart att våra mest basala behov som sömn, motion och god kost är det som spelar störst roll för vår psykiska hälsa, men det tål att upprepas om och om igen. Skärmarna är vår tids största folkhälsoutmaning, i synnerhet för de unga.

Det är därför vi i Liberalerna har varit tydliga med att det behövs kraftfulla åtgärder för att för att få bukt med detta. Skolan behöver bli skärm- och mobilfri. Genom att ta bort mobiltelefonen från klassrummen gör vi skolan till en tryggare och säkrare plats. Det behöver vi göra, för varenda unge förtjänar ett lyckligt liv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-13
Förslagspunkter: 19, Acklamationer: 14, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2024/25:SoU12, Beslut: Folkhälsa

Beslut 2024/25:SoU12

Webb-tv: Beslut: Folkhälsa

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Folkhälsofrämjande insatser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:620 av Rasmus Ling (MP) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.
    • Reservation 1 (MP)
  2. Smittskydd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2621 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) och

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 66.
    • Reservation 2 (S, V, MP)
  3. Vaccinationsregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1363 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 7,

    2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 37 och

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 79.
    • Reservation 3 (S, V, MP)
  4. TBE

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:541 av Adrian Magnusson m.fl. (S),

    2024/25:713 av Daniel Persson (SD),

    2024/25:734 av Magnus Manhammar (S),

    2024/25:759 av Heléne Björklund (S),

    2024/25:1272 av Åsa Westlund och Mathias Tegnér (båda S),

    2024/25:1681 av Louise Thunström och Sofia Skönnbrink (båda S),

    2024/25:1923 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4,

    2024/25:2573 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2024/25:2777 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 76 i denna del och

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 91.
    • Reservation 4 (S)
    • Reservation 5 (V)
    • Reservation 6 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S087019
    SD620010
    M540014
    C20004
    V00195
    KD15004
    MP00144
    L12004
    -1100
    Totalt164883364
    Ledamöternas röster
  5. HPV

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1360 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 92.
    • Reservation 7 (C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870019
    SD620010
    M540014
    C02004
    V19005
    KD15004
    MP01404
    L12004
    -1100
    Totalt25035064
    Ledamöternas röster
  6. RS-virus

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 76 i denna del.
    • Reservation 8 (S)
  7. Vattkoppor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 93.
    • Reservation 9 (MP)
  8. Hälsosam livsmedelskonsumtion m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 1 och

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1, 72-76 och 78.
    • Reservation 10 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870019
    SD620010
    M540014
    C20004
    V19005
    KD15004
    MP01404
    L12004
    -2000
    Totalt27114064
    Ledamöternas röster
  9. Fysisk aktivitet på recept m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1826 av Emma Ahlström Köster och Kristina Axén Olin (båda M) yrkandena 1 och 3 samt

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 12-14.
    • Reservation 11 (MP)
  10. Insatser mot ohälsosam övervikt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 33.
    • Reservation 12 (V)
  11. Fritidskort

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 127.
    • Reservation 13 (S)
  12. Strategi för psykisk hälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1362 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 50.
    • Reservation 14 (S)
  13. Strategi mot stressrelaterad ohälsa

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1364 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 15 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870019
    SD161010
    M540014
    C20004
    V19005
    KD15004
    MP14004
    L12004
    -2000
    Totalt22461064
    Ledamöternas röster
  14. Ungdomsmottagningarnas uppdrag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1905 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 18.
    • Reservation 16 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870019
    SD620010
    M540014
    C20004
    V01905
    KD15004
    MP14004
    L12004
    -2000
    Totalt26619064
    Ledamöternas röster
  15. Ofrivillig ensamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 29.
    • Reservation 17 (MP)
  16. Musikens roll i arbetet för psykisk hälsa

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1064 av Cecilia Engström (KD).
  17. Allergifrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1357 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 5-7.
    • Reservation 18 (SD)
  18. Kunskapsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:519 av Nima Gholam Ali Pour (SD) och

    2024/25:1818 av Peter Ollén (M).
  19. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.