Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken, även om det inte finns en misstanke om brott. Syftet med förslaget är att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare i trafiken.

Antalet omkomna i narkotikarelaterade trafikolyckor samt antalet lagförda drograttfyllerier har ökat under det senaste decenniet. En möjlighet att, på samma sätt som för alkohol, rutinmässigt genomföra sållningsprov för narkotika i trafiken ökar möjligheterna att upptäcka påverkade förare och lagföra dem för brott.

Den utökade kontrollmöjligheten ska endast få användas när det gäller förare av motordrivna fordon. Det är inte fråga om att införa en rutinmässig kontrollmöjlighet på ett mer allmänt plan i samhället.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla från den 1 mars 2025 och fram till och med 28 februari 2030, för att senare utvärderas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-20

Debatt

2024-11-21

Beslut

2024-11-27

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och effektivitet. Rapporten visar att staten inte arbetar tillräckligt effektivt för att skydda hotade personer.

Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har genomfört och kommer att genomföra. Det handlar bland annat om initiativ till lagändringar som gäller kontaktförbud och Skatteverkets förmedling av post till personer med skyddade personuppgifter, samt om flera myndighetsuppdrag.

Riksdagen lade regeringens skrivelse om statens skydd av hotade personer till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024, med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag. Lagförslagen innebär bland annat att Bolagsverket får möjlighet att kräva personlig inställelse, att företagskapning kriminaliseras, att förseningsavgifter höjs och att vissa regler för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav fyra är från den allmänna motionstiden 2024. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Starten på det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare flyttas fram. I stället för att börja gälla den 1 januari 2025 så ändras starttiden till den 1 september 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga starttiden.

Orsaken till förslaget är att Skolverket, som ska ansvara för professionsprogrammet, behöver mer tid för förberedelser. Tanken med programmet är att det ska finnas en tydlig struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare. Dessutom ska det finnas ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och förskollärare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Riksdagen sa ja till att den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ska sänkas från 23 till 19 år.

Regeringen bedömer att sänkt åldersgräns för avgiftsfri tandvård skapar resurser och kapacitet för en reform av tandvårdens högkostnadsskydd, där äldre med sämst munhälsa ska prioriteras.

Unga vuxna mellan 20 och 23 år ska kunna få del av statligt tandvårdsstöd istället för avgiftsfri tandvård. Det statliga tandvårdsstödet är ett ekonomiskt stöd som består av allmänt tandvårdsbidrag, särskilt tandvårdsbidrag och skydd mot höga kostnader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 88 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-20

Debatt

2024-11-21

Beslut

2024-11-27

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.

Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

EU:s förordning om europeiska gröna obligationer innebär en frivillig standard för gröna obligationer. EU-förordningen medför att Sverige inför en ny lag som kompletterar förordningen. Riksdagen sa ja till den nya lagen som bland annat innehåller bestämmelser om Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter.

Syftet med den gemensamma standarden är att bland annat förhindra så kallad grönmålning som innebär att den som bedriver miljöfarlig verksamhet ändå försöker beskriva sin verksamhet som miljövänlig.

Den nya lagen börjar gälla den 21 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Riksbankens åtaganden när det gäller att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF) ska förlängas. Riksdagen sa ja till Riksbankens framställning om detta.

Krediten ska enligt utskottets förslag ges på två olika sätt:

• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i IMF:s lånearrangemang NAB (New Arragements to Borrow). NAB är en tillfällig finansieringskälla och IMF tar vart femte år ställning till om NAB fortfarande behövs.
• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken får ingå ett låneavtal med IMF om en kredit på 3,2 miljarder särskilda dragningsrätter (en typ av referensvaluta som i det här fallet motsvarar cirka 44 miljarder kronor). Krediten gäller från den 1 januari 2025 till som längst den 31 december 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-11-05

Datum

2024-11-08

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Reglerna för omställningsstudiestödet, ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, ska förenklas. Dessutom ska möjligheterna att få omställningsstudiestöd för de som redan arbetar inom ett bristyrke öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förslaget är att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Hur behovet ser ut inom det område där den sökande redan arbetar bör inte längre påverka möjligheterna att få omställningsstudiestöd. Förslaget innebär också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kunna få omställningsstudiestöd.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025 och tillämpas första gången vid ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2024-11-07

Datum

2024-11-07

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 38 minuter

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-29

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Riksdagen sa ja till en ny registerlag som ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys möjlighet att behandla personuppgifter i större utsträckning.

Förslaget innebär att myndigheten kan följa upp och analysera både verksamheter och förhållanden inom hälso-sjukvård, tandvård och omsorg på ett så bra sätt som möjligt. Den nya lagen ska värna individens personliga integritet.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-28

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till dess långsiktiga finansiering.

Riksdagen välkomnar regeringens bedömning att samtliga AP-fonder har uppfyllt målen att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Samtidigt anser riksdagen att Första–Fjärde AP-fonderna genom ökad transparens bör förtydliga strategin för och styrningen av fondernas innehav av illikvida tillgångar, exempelvis onoterade fastighetsbolag. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-25

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Mediemyndigheten får ansvar över utgivningsbevis för periodiska skrifter. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Periodiska tidskrifter är skrifter, exempelvis tidningar, som enligt en bestämd plan utkommer flera gånger per år med samma titel.

Förslaget innebär att Mediemyndigheten framöver kommer att hantera frågor om utgivningsbevis för sådana skrifter. Myndigheten kommer också ta emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare samt föra register över skrifterna. Ansvaret har tidigare legat hos Patent- och registreringsverket.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-24

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

De högsta domstolarna i Sverige ska kunna begära rådgivande yttranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Det är innebörden i ett förslag från regeringen som riksdagen sa ja till.

De domstolar som berörs är Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Arbetsdomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen samt Svea hovrätt i hyresmål.

Förändringen genomförs genom att riksdagen godkänner ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen, samt beslutar om två lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-24

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riskdagen sa ja till lagändringar som gäller rapporteringspliktiga konton. Ändringarna innebär bland annat att den särskilda avgift som kan tas ut vid brister i dokumentationen även kan tas ut vid brister i uppgiftslämnandet. Avgiften kan också tas ut om det finansiella institutet inte genomfört den granskningsprocedur det är skyldigt att utföra.

Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte är en juridisk person kan den som förvaltar institutet hållas solidariskt ansvarig för avgiften. Dessutom utvidgas reglerna om avsiktligt kringgående.

Ändringarna görs eftersom Global Forum, som utvärderar länders lagar om transparens och informationsutbyte i skattefrågor, granskade Sveriges lagar 2023 och fann behov av justeringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-22

Datum

2024-10-23

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile.

För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 18 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 79 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2024. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera viktiga iakttagelser från revisionen under senaste året.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 24 september 2024.

Finansutskottet har för avsikt att inleda ett arbete för att återkommande oberoende utvärderingar av Riksrevisionens granskningsverksamhet ska kunna genomföras.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23