Arbetskraftsinvandring

Anf. 144 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Under den här mandatperioden har riksdagen röstat för att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. I dag måste en arbetskraftsinvandrare ha en lön på 80 procent av medianlönen i Sverige. Det innebär att en arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige måste ha en lön på 28 480 kronor. När riksdagen beslutade om denna höjning av försörjningskravet var det vissa partier inom oppositionen som verkligen trodde att slutet var nära. Men nu är vi här, två år senare, och allting rullar på som vanligt.

Det tidigare lönekravet var så lågt som 13 000 kronor. Trots höjningen fortsätter Sverige att fungera. Det går att inrikta sig på högkvalificerad arbetskraftsinvandring utan att de dystopiska beskrivningar som delar av oppositionen spred besannas. Till och med bärnäringen, som till hundra procent är beroende av arbetskraftsinvandrare, fungerar fortfarande. De anpassar sig och rekryterar under ordnade former, precis som det ska vara. Nu vet vi alltså att ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring inte leder till att Sverige går på knäna utan att Sverige fungerar även med en restriktiv arbetskraftsinvandring. Det handlar helt enkelt om en arbetskraftsinvandring som först och främst ska gynna Sverige.

Herr talman! Vi har mer än 480 000 människor i det här landet som kan arbeta men som inte har arbete. Mer än hälften av dessa är utrikes födda. Många av dessa är lågkvalificerade, antingen när det gäller formell utbildning eller svenskkunskaper. Deras inkörsport till samhället och ett självständigt liv är ett jobb – vilket rimligtvis kommer att vara ett lågkvalificerat jobb. Hur är det rimligt att ha hundratusentals arbetslösa i Sverige och samtidigt ta hit tusentals personer från andra sidan av jorden för att jobba i grillkök? Vi måste ta vara på de människor som lever i Sverige och som kan arbeta. Utanförskapet får aldrig normaliseras.

Det kom en utvärdering från Migrationsverket i slutet av förra året. Där tittade man på konsekvenserna av ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Vad har då egentligen hänt? Jo, inom den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen har det knappt skett någon förändring av antalet ansökningar och andelen avslagsbeslut. Inte heller inom de gröna näringarna har det skett någon större förändring. Bland sjuksköterskor har andelen avslagsbeslut till och med minskat. Däremot är det mycket färre arbetskraftsinvandrare inom restaurangbranschen och städbranschen. Detta är helt rimligt. Vi har arbetslösa i Sverige. Vi behöver inte ta hit människor från utanför Europeiska unionen för att de ska städa eller servera öl i Sverige.

Fler människor i Sverige måste börja jobba. Höjningen av försörjningskravet har träffat helt rätt. Det kommer färre lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige, medan den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen fortsätter. Det finns utrymme för ytterligare en höjning. Utredningsbetänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. innehåller förslag på ytterligare en höjning av lönekravet samt en flexiblare ordning där undantag kan göras för bristyrken.

Enligt utredningens betänkande ska också vissa yrken kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Då handlar det om yrken där missbruk av regelsystemet omkring arbetskraftsinvandring är omfattande. Det är viktigt att Sverige får regler kring arbetskraftsinvandring som har stöd bland allmänheten.

De flesta förstår att arbetskraftsinvandring främjar Sverige. Samtidigt vill man inte att svenska ungdomar och människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska konkurrera med hela världen om de enkla jobben. Det är ju helt orimligt. Vi kan ha en arbetskraftsinvandring som både främjar svensk ekonomi och låter den som är arbetslös i dag få en rimlig chans att få sitt första jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken är helt enkelt onödig invandring. Sverige behöver inte sådan invandring. Sverige klarar sig utan sådan invandring. Sveriges migrationspolitik ska, precis som all annan politik, tjäna svenska intressen.

År 2022, vilket var Socialdemokraternas sista år vid makten, kom över 24 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige. Den största delen av dessa var lågkvalificerade. Det antalet har nu nästan halverats. År 2024 kom endast cirka 13 000 arbetskraftsinvandrare till Sverige, och andelen lågkvalificerade var rekordlåg.

Låt mig vara tydlig: Vi är inte intresserade av lycksökare. Vi är inte intresserade av människor som inte trivs i sitt hemland och bara kommer hit för att slippa bo kvar där. När Sverige behöver just din kompetens får du komma hit och arbeta. Det är vår inriktning för arbetskraftsinvandringen framöver.

Jag vill dock påminna alla om att det vi pratar om, alltså arbetskraftsinvandring, endast utgör mindre än 1 procent av arbetskraften i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg.

Det har funnits massor av alarmister som har försökt att framställa det som att Sverige står och faller med arbetskraftsinvandringen. Sveriges Kommuner och Regioner menade att 200 kommunanställda riskerade att utvisas bara i Skellefteå när höjningen av försörjningskravet för arbetskraftsinvandring började gälla. Det visade sig att endast tolv arbetskraftsinvandrare arbetade för Skellefteå kommun, och det är oklart hur många av dem som riskerade utvisning.

Detta är ett exempel av många på att en organisation som allmänheten uppfattar som seriös sprider ren desinformation. Man undrar varför en organisation som SKR vill att försörjningskravet ska vara ynkliga 13 000 kronor. Vi måste kunna ha en seriös diskussion om arbetskraftsinvandringen utan att sprida myter om att Sverige faller ihop om ett rimligt lönekrav införs.

Fru talman! Det jag kan konstatera när jag ser oppositionens förslag är att det råder total splittring. Medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ha myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning vill Centerpartiet och Miljöpartiet inte ha något lönekrav över huvud taget. Miljöpartiet vill avreglera arbetskraftsinvandringen till den grad att vi inte sett något liknande sedan åtminstone 1920-talet. Vänsterpartiet röstade ju nej till ett höjt försörjningskrav avseende arbetskraftsinvandring medan Socialdemokraterna röstade ja. Vad innebär det? Vill Vänsterpartiet också avskaffa lönekravet? Kommer Socialdemokraterna att gå med på det?

Man vet inte riktigt vad man får med Socialdemokraterna och deras stödpartier. Risken är stor att Socialdemokraterna viker sig och att Sverige går tillbaka till en ordning där precis vem som helst kan ta sig till Sverige för att jobba som kebabtekniker. Det skulle innebära att arbetskraftsinvandringen mångdubblas – inte för att det ligger i Sveriges intresse utan för att vissa personer som inte trivs i sitt eget hemland vill ta sig till Sverige genom arbetskraftsinvandring, trots att vi i Sverige klarar oss utan den arbetskraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Fru talman! Ingen vill stoppa arbetskraftsinvandringen, men det är viktigt att vi har en arbetskraftsinvandring som är anpassad till den svenska arbetsmarknaden. Då har vi en arbetsmarknad där de enkla jobben behöver gå till arbetslösa här i Sverige. Dessa personer, som redan har det tufft, ska inte behöva konkurrera med hela världen om dessa enkla jobb.

Samtidigt har vi yrken som kräver högre kompetens. De flesta av dessa jobb går till svenskar och andra EU-medborgare. En bråkdel av de arbeten som kräver högre kompetens kan inte tillsättas. Då behöver vi arbetskraft från ett tredjeland, alltså ett land utanför Europeiska unionen. Jag menar att det endast är förnuftigt att en arbetskraftsinvandrare som har högre kompetens ska ha en rimlig lön. Jag tror att de flesta svenskar stöder en sådan sund hållning.

Vi sverigedemokrater har hållit vad vi lovat. Arbetskraftsinvandringen minskar till nivåer som är anpassade efter Sveriges behov, inte efter vad vissa utländska medborgare önskar. De enkla jobben reserveras åt svenska arbetslösa, och vi säkerställer att den arbetskraft som tas in faktiskt behövs.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 145 Tony Haddou (V)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Med den här regeringen får vi ju en massarbetslöshet på över 10 procent. Närmare 600 000 människor är arbetslösa i Sverige, vilket är en ökning med 114 000 människor. Detta sker samtidigt som införandet av lönegolvet. Arbetslösheten stiger i alla åldrar, bland både män och kvinnor och bland både inrikes och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten stiger, liksom långtidsarbetslösheten. Det vi får av Sverigedemokraternas samarbete med regeringen är massarbetslöshet och fler som lever i ekonomisk otrygghet.

Min första fråga är: Vad gör ni från Sverigedemokraternas sida över huvud taget åt den här situationen, Nima Gholam Ali Pour? Nämn gärna en enda arbetsmarknadspolitisk åtgärd som fungerar som ni går fram med. Hittills har ni endast ökat arbetslösheten i Sverige.

Det är inte heller så lätt som att svenskar ska ta de här jobben. Ni har ju bevisat under de senaste åren att människor fortsätter att vara arbetslösa med ett lönegolv. Det blir ju inte per automatik fler som kommer in i arbete för att ni utvisar en annan grupp; det fungerar ju inte riktigt så.

Min andra fråga är: Vad gör ni åt de oseriösa arbetsgivarna? Nu fortsätter ni med ett system med något slags konstgjord andning. De oseriösa arbetsgivarna kommer fortfarande att kunna runda systemet med lönegolv. De kan exempelvis ge pengar på papperet men sedan utnyttja människor.

Systemet kvarstår ju. Sverigedemokraterna har inte gått fram med något när det gäller detta. Människor exploateras fortfarande på arbetsmarknaden. Detta förstör villkoren och hela arbetsmarknaden för alla löntagare i Sverige, men det har inte Sverigedemokraterna gjort någonting åt över huvud taget.

Vad tänker ni göra åt exploateringen på arbetsmarknaden?

Anf. 146 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Om arbetslösheten är hög, som ledamoten påstod, är det ju lättare för de arbetslösa att få ett arbete om de inte behöver konkurrera med resten av världen i form av medborgare från tredjeländer; det måste ju till och med Vänsterpartiet erkänna. Det blir ju lättare för dem att få ett enkelt jobb om de inte behöver konkurrera med alla. Det första jobb man kan få är ett enklare, lågkvalificerat jobb, till exempel ett jobb inom städbranschen. Då behöver man inte konkurrera med folk som kommer hit från ett tredjeland, alltså ett land utanför Europeiska unionen, och tar dessa jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vänsterpartiet pratar om vad man gör åt exploateringen. Bärnäringen är ett bra exempel. Där har man exkluderat alla oseriösa aktörer. Arbetskraftsinvandringen har sjunkit när det gäller bärnäringen, för man har förstärkt kontrollerna och sett till att alla de oseriösa företagen – de som inte följer reglerna – inte kan ta hit arbetskraftsinvandrare.

Detta är något som Migrationsverket ständigt arbetar med. Jag hoppas att ledamoten följer Migrationsverkets kontroller av detta samt myndighetens arbete och verksamhet för att se till att de oseriösa företagen exkluderas och inte kan ta hit arbetskraftsinvandrare. Detta är någonting som ständigt pågår. Jag tycker faktiskt att Migrationsverket gör ett bra jobb just när det gäller bärnäringen.

Anf. 147 Tony Haddou (V)

Fru talman! Det är inte jag som påstår att arbetslösheten har ökat i Sverige, utan det finns siffror på det. Med denna regering har Sverige en rekordhög arbetslöshet, en massarbetslöshet, på 600 000 människor – ett helt Göteborg – och bara senaste året har arbetslösheten ökat med 114 000 människor.

Sverigedemokraternas logik är helt obegriplig: Om man utvisar människor ur Sverige kommer andra automatiskt att ta dessa jobb. Men det har ju visat sig det senaste året att det inte är så enkelt och att arbetsmarknaden inte fungerar så.

Kan Sverigedemokraterna nämna en enda arbetsmarknadspolitisk åtgärd som vidtagits för att minska dagens arbetslöshet? Arbetslösheten bara ökar, och det pressar människor där ute. Människor får höra att de inte kan vara kvar på jobbet. Men Sverigedemokraterna kör som vanligt på med syndabockspolitiken och säger att invandrare inte ska konkurrera med svenskar om jobben. Men det stämmer ju inte. Om Sverigedemokraterna ska förhandla om budget och annat med regeringen är det viktigt att de ser vad som händer i verkligheten med människor och branscher som blir av med jobb. Detta kan man inte skylla på invandringen.

Jag fick inte svar på min fråga hur ni vill göra systemet för arbetskraftsinvandring rättvisare, Nima Gholam Ali Pour. Människor exploateras fortfarande på arbetsplatser, även arbetskraftsinvandrare. I hela branscher pågår exploatering. Då kan man inte fortsätta som Sverigedemokraterna gör och låtsas att allt är okej i och med att myndigheterna jobbar på.

Anf. 148 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Problemet på arbetsmarknaden är matchningen. Många är arbetslösa samtidigt som det finns många jobb. Det viktiga är att människor utbildar sig och tar dessa jobb, och då krävs incitament. Regeringen jobbar med aktivitetskrav och bidragstak för att skapa de incitament som behövs för att människor ska ta sitt första jobb och inte gå på bidrag. Detta är jätteviktigt. Men Vänsterpartiet har aldrig förstått att man måste skapa incitament för att människor ska ta ett jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Företagare säger ofta att jobb finns men att många människor resonerar som så att de har bidrag och inte behöver ett jobb för att få pengar varje månad. Många är inte beredda att ta det där första jobbet med lite lägre lön, men det borde de faktiskt göra. Det finns många jobb, men vissa vill inte ta dem.

Fru talman! När det gäller exploateringen uppmanar jag ledamoten att ta kontakt med Migrationsverket. Man har gjort många kontroller i olika branscher, så det är inte fritt fram för oseriösa företag att göra som de vill. Så fungerar det inte. Om ledamoten känner till ett företag som exploaterar människor får han ta kontakt med antingen polisen eller Migrationsverket. Men det är en myt att det pågår exploatering utan att regeringen gör något. Det är inte sant.

Anf. 149 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! När man lyssnar på Nima Gholam Ali Pour kan man få intrycket att inget har förändrats eller försämrats sedan regeringen chockhöjde lönekravet till 80 procent av medianlönen för alla, oavsett yrke, som arbetskraftsinvandrat till Sverige. Men så ser verkligheten inte ut. I november rapporterade SVT att 50 anställda i Umeås äldreomsorg hade slutat på grund av det höga lönekravet, antingen för att de insåg att de omgående behövde skaffa sig ett annat jobb för att möta lönekravet eller för att de blivit utvisade ur Sverige. Ytterligare 100 anställda i äldreomsorgen i Umeå riskerar utvisning på grund av lönekravet. Att förlora 150 medarbetare är ett dråpslag för äldreomsorgen i Umeå.

I Sverige lever glädjande nog allt fler allt längre, men det innebär också att vi kommer att behöva fler som vill jobba i äldreomsorgen. Men lönenivån ligger inte på över 28 000 kronor i månaden. Lönekravet kommer alltså att få otroligt negativa konsekvenser för de gamla som behöver äldreomsorg.

Miljöpartiet tycker att ett rimligt lönekrav är en lön man kan leva på och som följer svenska kollektivavtal.

Anf. 150 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Jag måste givetvis få det Annika Hirvonen säger verifierat. Det har spridits ganska många myter om lönekravet och dess konsekvenser. Ledamoten Jonny Cato har sagt att hela branscher kommer att kollapsa när lönekravet införs, men än har ingen bransch kollapsat, vad jag vet. Mer seriösa organisationer än Miljöpartiet har sagt saker som inte stämmer och spridit siffror som inte är korrekta. Jag vet inte hur mycket av det ledamoten säger som stämmer.

Ledamoten säger att det kommer att finnas massor av jobb i Sverige och att någon måste ta dem. Samtidigt säger Vänsterpartiet att det råder massarbetslöshet. Detta låter kanske galet, men de som är arbetslösa kan jobba inom äldreomsorgen. De som är arbetslösa borde ta de jobb som finns nu och framöver. Det är det mest rimliga när vi har så många arbetslösa, i stället för att ta hit någon från Sudan eller Afghanistan. Mitt svar är att de som är arbetslösa i Sverige borde ta dessa jobb.

Jag menar att lönekravet inte har haft några som helst negativa konsekvenser. Det har i stället haft positiva konsekvenser. De företag som inte har följt reglerna har dragit sig undan och tar inte hit arbetskraftsinvandrare längre, medan de seriösa företagen har ställt om.

Anf. 151 Annika Hirvonen (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Fru talman! De som fuskade med det gamla regelverket kan nog fortsätta att fuska även med det nya regelverket. Vi behöver sätta åt dem som fuskar, och därför har Miljöpartiet lagt fram flera förslag för att se till att de som utnyttjas av dessa fuskare ska kunna anmäla fuskarna. I dag är det inte så. Den som blir utnyttjad riskerar att bli straffad med utvisning om den anmäler. Där kan man börja. Om man verkligen vill komma åt fusket ska man se till att straffa dem som fuskar, inte människorna som blir utnyttjade.

Åter till arbetslösheten och arbetskraftsinvandringen. Den enkla tanken att de arbetslösa får jobb bara vi kastar ut alla arbetskraftsinvandrare stämmer tyvärr inte med verkligheten. I verkligheten kan det nämligen vara så att det tack vare den CNC-operatör som ett företag hämtat från Georgien kan skapas jobb åt tio personer i Sverige som är arbetslösa.

En nyckelkompetens som finns i ett annat land kan alltså leda till att fler som har lägre utbildning kan få arbete, men med regeringens planer på att ytterligare höja lönekraven riskerar det att bli omöjligt att ta in arbetskraftsinvandrare till många av dessa yrken.

Jag tycker att man måste göra om och göra rätt. Satsa på utbildning och insatser för dem som är arbetslösa så att de kan ta de jobb som finns och som är lediga i stora delar av landet, inte minst i norra Sverige, men kasta inte ut dem som redan nu jobbar här och tar hand om våra äldre!

Anf. 152 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Ledamoten Hirvonen sa att Sverigedemokraterna har påstått att vi ska kasta ut alla arbetskraftsinvandrare. Det har vi inte sagt, utan vi har höjt lönekravet och siktar på att höja det ytterligare. Det innebär att det kommer att komma arbetskraftsinvandrare till Sverige men att det kommer att finnas ett lönekrav. När det gäller lågkvalificerade yrken vill vi helst att arbetslösa i Sverige inte ska behöva konkurrera med människor från en massa länder utanför Europeiska unionen.

När det gäller exploatering och fusk: Som jag berättade i mitt anförande är städbranschen, restaurangbranschen och personliga assistenter de branscher där arbetskraftsinvandringen har minskat drastiskt på grund av lönekravet. Det är där det har funnits omfattande fusk. Man kan därför säga att lönekravet redan nu har lett till att fusket har minskat på grund av att arbetskraftsinvandringen till just de branscherna har minskat.

Samtidigt har vi högre arbetskraftsinvandring bland sjuksköterskor och läkare, där det inte förekommer så mycket fusk och exploatering. När den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ökar och den lågkvalificerade minskar så minskar också fusket. Då behöver man inte Vänsterpartiets och Miljöpartiets alla förslag, som jag är säker på inte fungerar.

Vi har en strategi som fungerar, och det är att Sverige inriktar sig på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som vi är i behov av.

Anf. 153 Jonny Cato (C)

Fru talman! Ordet ”konkurrerar” är intressant i det här sammanhanget. Att anlita arbetskraftsinvandring är en rätt så dyr och många gånger långdragen process som man använder sig av när man inte hittar den kompetens man behöver i Sverige. Det är alltså ett nödvändigt förfarande för att kunna hitta den kompetens man söker. Det finns ingen som konkurrerar om de jobben i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är intressant att Sverigedemokraterna alltid lyfter upp oppositionen. Därför gick jag in på min mobil och sökte på Liberalerna och på arbetskraftsinvandring och kunde konstatera att arbetsmarknadsminister Mats Persson så sent som i januari månad i år öppnade upp inte bara för att stoppa höjningen av lönegolvet utan till och med för att sänka det nuvarande lönegolvet. I stället för att fokusera på oppositionen kanske man skulle fokusera på sina samarbetspartier. Därför är min fråga: Är regeringen överens om att lönegolvet ska höjas?

En annan sak man kan prata om är överord. Åtta av tio företag är direkt oroliga för Sverigedemokraternas arbetskraftsinvandringspolitik. Jag håller med. Det är inte de 28 000 som man har varit mest orolig för utan det som komma skall och som vi har pratat om – de 35 600.

Min fråga är helt enkelt: Innebär överorden att Sverigedemokraterna inte vill lyssna på vad svenska företag behöver för att svensk tillväxt ska kunna fortsätta åt rätt håll och för att vi ska kunna vända utvecklingen så att fler små företag kan växa och anställa?

Anf. 154 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det finns ett Tidöavtal, och det är ramverket för hur regeringen arbetar. Även om ett statsråd har uttalat sig måste regeringen förhålla sig till Tidöavtalet, och där står att vi ska höja medianlönen ytterligare. Den kommer nog att höjas med tanke på att det står i Tidöavtalet. Det är inte svårare än så. Det är därför Tidöavtalet är rätt detaljerat – för man ska kunna utgå från det. Svaret på ledamotens fråga är att vi har som mål att höja lönekravet.

Det kommer självfallet att finnas företag som har sina egna intressen, men det är viktigt att se till alla intressen i samhället, inte bara företagens. Vi har många som är arbetslösa och som lever i utanförskap, och de kan inte konkurrera om lågkvalificerade yrken med människor från länder utanför Europeiska unionen.

Det som ledamoten Cato kallar konkurrens är inte konkurrens. I branscher där det förekommer omfattande regelbrott och där man exploaterar människor kan det inte kallas konkurrens. Det är inte så att de företag som gör på det sättet sysslar med sjyst konkurrens, utan de exploaterar människor och får på det sättet en slant. Det är i just dessa branscher som arbetskraftsinvandringen har minskat.

Till och med ledamoten Cato borde tycka att det är positivt att det är i de branscher där arbetskraftsinvandringen inte har funkat så bra och där det har funnits regelbrott som arbetskraftsinvandringen har minskat.

Anf. 155 Jonny Cato (C)

Fru talman! Jag undrar om ledamoten kan berätta för mig om det utbredda fusk som finns i alla de branscher som behöver it-arkitekter. Det är fakta att 40 procent av de it-arkitekter som har arbetskraftsinvandrat till Sverige har fått lämna landet. Jag vill därför gärna höra om det utbredda fusk som finns kopplat till dessa it-arkitekter, varav 40 procent har fått lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är inte så att det växer it-arkitekter på träd i Sverige, tvärtom. Vi har en stor kompetensbrist när det gäller it-arkitekter. Det är inte bara Sverige som har det, utan så ser det ut i stora delar av EU. Det är därför Sverige och andra europeiska länder behöver titta utanför EU för att få hit it-arkitekter.

Av de it-arkitekter som har varit i Sverige har alltså 40 procent behövt lämna landet på grund av det lönegolv som regeringen redan har infört. Det är platser som inte har fyllts av någon annan, platser som står tomma. Detta tycker jag är väldigt intressant.

Jag förstår att man gärna lyfter upp de exempel som gynnar ens narrativ, men det finns andra exempel här som kanske är mer problematiska. Jag hoppas och tror att it-arkitekter är ett sådant. Det är därför Mats Persson, trots att Tidöavtalet finns, har öppnat upp för att sänka det befintliga lönegolvet.

Jag tar våra ministrar på allvar. När landets arbetsmarknadsminister säger att han funderar på att sänka det nuvarande lönegolvet måste vi kunna ta det på allvar, eller menar ledamoten att vi inte ska lyssna på Mats Persson?

Anf. 156 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Som jag sa tidigare är Tidöavtalet grunden för regeringens arbete. Det är förmodligen många saker som moderater, liberaler, sverigedemokrater och kristdemokrater vill men där de måste utgå från Tidöavtalet. Detta har de olika partierna kommit överens om.

Jag tar upp exempel, men jag förvränger inte sanningen. När man pratar om 40 procent av it-arkitekterna glömmer man att säga att det är mindre än 1 procent av Sveriges arbetskraft som utgörs av arbetskraftsinvandring. Vilket antal it-arkitekter pratar vi om? Det är viktigt att ta upp det och inte bara nämna en procentsats. Hur många it-arkitekter pratar vi om? När man börjar titta på antalet ser man att det ofta inte når upp till 100. Oavsett om det är sjuksköterskor eller något annat yrke är antalet inte så högt. Det är faktiskt något som vi borde kunna ersätta i Sverige med svensk arbetskraft. Vi pratar om mindre än 1 procent av arbetskraften i Sverige. Hur många it-arkitekter pratar vi om? Ledamoten kan kanske inte svara, men det vore intressant att veta.

Någonstans är det kanske också så att vi behöver ett bättre utbildningsväsen så att vi kan se till att vi inte är beroende av it-arkitekter från tredjeland. Det är också viktigt så att vi inte faller om it-arkitekterna från Saudiarabien eller vilket land som helst utanför Europeiska unionen inte kommer hit. Vi kan inte vara beroende av det. I längden klarar vi oss, tror jag.

Ola Möller (S)

Anf. 157 Ola Möller (S)

Fru talman! I dagarna är det 100 år sedan Hjalmar Branting dog. Hans arv och påverkan på det här landet går inte att underskatta. Tillsammans med kamrater som August Palm och Axel Danielsson satt han i fängelse för att han kämpade för friheter och rättigheter som vi i dag tar för givna.

Branting var en central person för införandet av demokratin i Sverige och oerhört viktig för införandet av åtta timmars arbetsdag. Hans insatser för freden och för en ordning i världen där de starka inte sätter sig på de svaga gjorde att han erhöll Nobels fredspris. Hela hans värv handlade om att skapa frihet för alla människor, i stark kamp mot de konservativa högerkrafter som kämpade emot då. I dag ser vi att samma krafter är tillbaka, både globalt och i Sverige. Brantings kamp är samma kamp som vi socialdemokrater för i dag, och i den kampen är rätten till arbete fundamental.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

I dag är massarbetslösheten tillbaka. För hundra år sedan malde krigets kvarnar, och högerns dominans var så stor att arbetare fick stå med mössan i hand. Då kunde de i bästa fall få en dagslön. I dag blir lönerna för butiksanställda i handeln hyvlade till nivåer som det knappt går att leva på. Var tredje butiksanställd har i dag en lön som ligger under fattigdomsgränsen. I väntan på nästa sms om fler timmar för att hyran ska kunna betalas växer oron och ångesten samtidigt som bostadsbidraget sänks och barnbidraget inte räknas upp.

Fru talman! I januari hade Sverige över 10 procents arbetslöshet. Säsongsrensat är den nästan 9 procent. Mellan en halv miljon och 600 000 människor i vårt land skulle vilja ha ett jobb. Av dessa är ungefär 6 000 i arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt sänker högern a-kassan för stora grupper, främst LOkvinnor – i höst från dag ett. Alla får en sänkning efter 100 dagar.

I ljuset av denna utveckling är frågan om arbetskraftsinvandringen central. Arbetskraftsinvandringen finns till för att fylla ett behov på svensk arbetsmarknad – ett behov av kompetens som inte kan fyllas av arbetstagare med fullt tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Därför är det helt orimligt att vi hämtar lokalvårdare från Bangladesh eller byggnadsarbetare från Mongoliet vars enda uppgift är att bära gipsplattor. Vi har hundratusentals arbetslösa i Sverige som kan utföra dessa uppgifter.

Med små utbildningsinsatser skulle stora grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden kunna göras anställbara. Men i stället för att satsa stort på att utbilda människor drar regeringen och Sverigedemokraterna ned på arbetsmarknadspolitiken. I stället för att få igång byggsektorn, som genererar så mycket arbete, drar de in bostadspengarna, och i stället för att stärka hushållens köpkraft på ett rättvist och träffsäkert sätt sänker högern skatten för de allra rikaste.

Eftersom det är behovet som ska styra arbetskraftsinvandringen – och då menar jag behovet som vi i Sverige har av att kompetensförsörja vår arbetsmarknad – är en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning det verktyg som effektivast och mest träffsäkert utför uppgiften. I brist på detta verktyg är ett försörjningskrav rimligt, och det nuvarande kravet har gjort en del av jobbet. Regeringens och Sverigedemokraternas utlovade höjning från 80 till 100 procent har dock inte genomförts än, trots att de vid införandet av 80 procent utlovade en snabb hantering.

Uppdraget är skickat till myndigheterna, som håller på att ta fram undantag. Risken är stor att dessa undantag kraftigt urholkar effekterna av ett höjt försörjningskrav. Vi menar att det skulle vara bättre att göra försörjningskravet dispositivt. Med en sådan ordning skulle parterna kunna ge sig själva en stor konkurrensfördel gentemot oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal, och kontrollen skulle decentraliseras på ett mycket effektivare sätt än med den nu föreslagna ordningen.

Fru talman! Kampen mot arbetslösheten har alltid varit arbetarrörelsens största uppgift. Ett jobb med en lön som går att leva på och villkor man kan leva under är något som generation efter generation av arbetare har drömt om. För högern har politiken hela tiden gått ut på att motarbeta denna dröm. Därför har man röstat nej till semesterveckor och arbetstidsförkortning och lagt ned institutioner som forskar på och granskar arbetsmiljön, och varje gång man får chansen ger man sig på akassan – allt för att sänka lönekraven för dem som är inne på arbetsmarknaden och undergräva svenska fackföreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är den kampen vi i arbetarrörelsen har åtagit oss att föra. Det är kampen mellan arbete och kapital. Det gjorde vi på Hjalmar Brantings tid, och det kommer vi att fortsätta med i dag och i framtiden.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till vår reservation 1.

(Applåder)

Anf. 158 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Regeringen har genom sin politik lyckats nästan halvera den arbetskraftsinvandring som fanns under Socialdemokraternas styre. Vi har därmed gått från cirka 24 000 arbetskraftsinvandrare år 2022 till cirka 13 000 år 2024.

Denna halvering har ju främst skett genom ett lönekrav. Riksdagen beslutade i november 2022 om att höja lönekravet för arbetskraftsinvandrare från 13 000 kronor till dagens 28 480 kr. Konsekvensen av detta har blivit att arbetskraftsinvandringen har nästan halverats, så vi kan konstatera att ett högre lönekrav resulterar i minskad arbetskraftsinvandring.

Socialdemokraterna är inte så tydliga i sina motioner. Det framgår inte där om de stöder en ytterligare höjning av lönekravet för arbetskraftsinvandrare, vilket skulle minska arbetskraftsinvandringen ännu mer. Men det som är tydligt är att alla de partier som ska fungera som Socialdemokraternas regeringsunderlag ifall oppositionen skulle vinna vill avskaffa lönekravet helt och hållet. Både Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet uttrycker tydligt att de vill avskaffa lönekravet, vilket skulle mångdubbla arbetskraftsinvandringen.

Frågan är hur Socialdemokraterna kommer att kunna upprätthålla en restriktiv arbetskraftsinvandringspolitik med partier som i praktiken vill avreglera arbetskraftsinvandringen.

Ola Möller (S)

Anf. 159 Ola Möller (S)

Fru talman! Innan man börjar diskutera regeringsbildning bör man ställa frågan tillbaka till Sverigedemokraterna, och den frågan vill jag ha svar på. Kommer Sverigedemokraterna att kräva att ingå i en regering för att stötta Ulf Kristersson eller en annan konservativ statsminister efter valet 2026? Jag tycker inte att man har rätt att diskutera oppositionens eventuella regeringsplaner förrän man själv har svarat på den frågan. Kommer Sverigedemokraterna att kräva plats i regeringen efter valet 2026?

När det gäller frågan om den lägre andelen lågkvalificerad arbetskraft som har kommit är det ju så att Socialdemokraterna gjorde många saker de sista åren, när vi hade möjlighet till det för att den här kammaren gick med på det. Vi införde krav på bindande anställningsavtal för att beviljas arbetstillstånd, krav på företagen att anmäla sitt ansvar till myndigheterna om de försämrar avtalsvillkoren och skärpa sin kontroll av arbetstillstånd, fördubblade straffavgifter och så vidare.

Sverigedemokraterna har varit en stor del i att skapa oro kring arbetskraftsinvandringen eftersom man själv i augusti 2022 vände kring arbetsmarknadsprövningen. Man sade sig tidigare vara för den, men man gick med på försörjningskravet för att möjliggöra sig som samarbetspartner för Moderaterna. För övrigt kom det från en utredning som Socialdemokraterna tillsatte. Hela den politik som bedrivs nu beror ju på att Socialdemokraterna gjorde ett gott jobb med två utredningar: en om försörjningskrav och en om behovsprövning, som sedan lades ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag vill efter tidigare replikskiften också konstatera att det finns en graverande okunskap hos Nima Gholam Ali Pour kring läget på svensk arbetsmarknad. Det kan också vara så att anledningen till att arbetskraftsinvandringen sjunkit är konjunkturfrågor. Jag tycker att det är för tidigt att utvärdera de 80 procenten. Därför kan vi inte utan att det ligger ett skarpt förslag på bordet rakt upp och ned säga om vi kommer att stödja förslagen eller inte. Vi måste avvakta vad regeringen föreslår.

Anf. 160 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Fru talman! Det är uppenbart att lönekravet har varit avgörande för att minska arbetskraftsinvandringen. Under de åtta år Socialdemokraterna hade makten var lönekravet 13 000 kronor. Socialdemokraterna lämnade sedan in propositionen om att höja lönekravet, men det var en proposition som lämnades in tio dagar före valet 2022.

Det är rätt märkligt att Socialdemokraterna under åtta år inte gjorde någonting för att minska arbetskraftsinvandringen, för att sedan lämna in en proposition när det är tio dagar kvar till valet. Då har man ju skäl att ifrågasätta Socialdemokraternas vilja att verkligen minska arbetskraftsinvandringen.

Om Socialdemokraterna verkligen vill minska arbetskraftsinvandringen, varför gjorde man inte detta under de åtta år man hade makten? Det visade sig inte vara så svårt. Om man höjer lönekravet kommer färre lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige. Man behöver inte vara raketforskare för att förstå det. Nu var ju Socialdemokraterna beroende av Centerpartiet och Miljöpartiet. Det innebär att man får öppna portarna och släppa in folk.

Frågan är egentligen varför man ska lita på Socialdemokraterna när de under åtta år var passiva och inte höjde lönekravet, vilket lätt skulle ha halverat arbetskraftsinvandringen. Var det så att ni inte ville minska arbetskraftsinvandringen, eller var det så att era samarbetspartier inte tillät er att lägga fram ett förslag som ledde till att arbetskraftsinvandringen skulle minska, Ola Möller?

Ola Möller (S)

Anf. 161 Ola Möller (S)

Fru talman! De parlamentariska förutsättningarna fanns inte för att göra det förrän när de uppstod. Så enkelt har det varit. Socialdemokraterna har inte haft majoritet i den här kammaren sedan 2006. Det är väldigt beklagligt, och det har ställt till med väldigt mycket oreda. Om vi hade haft majoritet och kunnat få igenom våra förslag hade vi givetvis pressat igenom dem.

Angående det här med att man inte behöver vara raketforskare måste jag säga att det är väldigt uppenbart att Nima Gholam Ali Pour inte är raketforskare. Om han hade gett sig ut på en byggarbetsplats och snackat med Byggnads medlemmar hade han nämligen fått en väldigt god beskrivning av hur det ser ut på svenska byggen i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Nima Gholam Ali Pour står i den här talarstolen och säger att det fusk, den exploatering och det utnyttjande som ledde fram till att fem människor dog i en bygghiss nu har försvunnit. Det finns inte. Det är till och med så att Nima Gholam Ali Pour är med och lägger ned arbetsmiljöforskning i det här landet.

Det är faktiskt så att man väljer att dra ned på arbetsmiljöarbetet trots det graverande fusk som finns på svenska arbetsplatser. Man nekar regionala skyddsombud tillträde till arbetsplatserna – den bästa länken för att hitta den här exploateringen. Och sedan står Nima Gholam Ali Pour här i tidigare replikskiften och säger: När man pratar med företagen säger de att fusket har försvunnit.

Det kan faktiskt vara precis på samma sätt, Nima Gholam Ali Pour, att det är de företag som fuskar som fortsätter att plocka in folk. Det vet inte Nima Gholam Ali Pour ett dugg om, för han har inte besökt en ordentlig arbetsplats och pratat med arbetstagarna. Han springer numera företagarnas ärenden. Det är Svenskt Näringslivs förlängda parlamentariska arm som står och uttalar sig här när man säger att fusket och exploateringen på svensk arbetsmarknad är borta.

Som ett arbetarparti har vi de kopplingarna. Vi ser det, vi hatar det och vi kommer att göra väldigt mycket för att bekämpa det. Det gör inte Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Anf. 162 Magnus Resare (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag gärna för tittare och andra göra det väldigt klart att det försörjningskrav vi talar om här bara rör människor som kommer från länder utanför EU. Jag tycker att det är väldigt viktigt att det kommuniceras ut.

Jag tänkte inte vara sämre än den föregående talaren, Ola Möller, med att sätta detta ämne i en historisk kontext. Jag har ett intresse av att ibland handla på auktioner. Jag brukar leta efter antikviteter på olika auktionssajter. Som alla samlare med någon form av självinsikt vet måste man avgränsa sitt samlande till någonting. Jag och min flickvän har valt att avgränsa det till metallföremål som hennes förfäder har gjort i detta land. Från någon gång på 1700talet till någon gång på 1800talet var olika förfäder till henne aktiva som smeder här.

De kom hit som arbetskraftsinvandrare. Hennes familj var valloner och kom hit som arbetskraftsinvandrare för att hjälpa till med det svenska metallarbetet, eftersom vi inte hade tillräckligt duktiga smeder själva här i landet. Först höll de på mycket med att göra vapen så att vi kunde bygga en stark krigsmakt. Sedan började en del göra andra föremål, som vaser, skedar eller vad det nu kan vara. Utan arbetskraftsinvandring hade jag alltså inte haft min kära Isabelle.

För att fortsätta i någon form av historisk kontext har jag det senaste året också intresserat mig lite för marinarkeologi, och skeppet Vasa är väl intressant att nämna även i detta sammanhang. Skeppet Vasa är någon form av symbol för hela den svenska stormaktstiden, och det byggdes av duktiga holländska och belgiska hantverkare och skeppsbyggare som kom hit.

Nu kanske någon lustigkurre kan tycka att Vasaskeppet inte är någon symbol för ett gott hantverk. Då ska man ha med sig att de skepp som byggdes efter att Vasa förliste gjordes om lite och tjänade den svenska krigsmakten väl. De var väldigt framgångsrika i det de gjorde när de var nere och krigade och byggde Sverige som en stormakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Nu tror jag inte att Gustav II Adolf kanske diskuterade försörjningsstöd så mycket på sin tid. Jag tror inte att han diskuterade så mycket alls med andra. Han tog nog beslut, och så fick det bli som han tyckte. Men om han hade diskuterat försörjningskrav tror jag att det hade varit i en lite annan kontext än det är nu. På den tiden kanske man behövde betala sin hyra och sätta mat till sig och sin familj på sitt bord. Dagens samhälle är ju lite mer komplext än så.

I dagens samhälle handlar försörjning inte enbart om att betala sin mat och sin hyra. Det är ju så att den som kommer hit för att arbeta också har rätt att ta med sig sin partner, som har rätt till operationer om man behöver det. Man har rätt att ta med sig sina barn, som har rätt till skola, förskola och att åka buss till fotbollsträningen och allt vad det kan vara. Allt detta finansieras genom att man jobbar och betalar tillräckligt mycket i skatt.

I dag är medianlönen i Sverige ungefär 35 000 kronor. Även med den medianlönen vet vi ju att välfärden alltid behöver mer pengar. Det är klart att om man fyller på med en massa människor som tjänar långt under medianlönen kommer alla andra att vara tvungna att hjälpa till för att lyfta upp så att man får råd med skola, buss, pensioner och allt vad det här landet behöver.

Jag tycker att vi behöver lyfta blicken lite när det gäller försörjningskrav och se vad en svensk försörjning verkligen är. Jag tror att det är någonting mer än att tjäna 13 000 i månaden, som det var tidigare. Då har vi inte möjlighet att betala allt det vi vill att vår välfärdsstat ska stå för.

Det handlar också om att få in arbetslösa människor på arbetsmarknaden. Vi vet att det finns hundratusentals människor som i dag står utan jobb och som borde kunna ta jobb. De borde kunna ta enkla jobb. I stället för att kosta samhället pengar skulle de kunna generera pengar in i det här samhället. Jag tror verkligen att en hel del av de människor som är här är fullt kapabla att ta en hel del av de arbeten vi historiskt sett har gett människor från alla möjliga delar av världen utanför Europa. Det ska den här debatten också handla om.

Vi står med en integrationsskuld. Det vet vi. Flera tidigare regeringar har varit alldeles för dåliga på att få människor att lära sig svenska och kanske lära sig läsa, räkna och allt man behöver för att kunna ta ett jobb i Sverige. Det arbetar vi med just nu. Vi försöker få till bra integrationsåtgärder så att de människor som är här enklare ska kunna ta sig ut i arbetslivet. Men vi står alltjämt med en skuld, vilket inte minst tidigare regeringar ska skyllas för. Sverige tog in hundratusentals människor år efter år. Dem ska vi få in i arbete, men de behöver lite hjälp på vägen.

Jag skulle vilja lyfta den dialog som vi har fört med branschorganisationer. Jag tycker att den har varit konstruktiv.

Jag skulle särskilt vilja lyfta Gröna arbetsgivare, som jag har träffat ett par gånger och som jag har för avsikt att träffa igen. Jag tycker att de är väldigt konstruktiva i sitt sätt att föra dialog. De förstår att det här är en del av Tidöavtalet och att man har kommit överens om det här, men de är också väldigt noga med att beskriva riskerna med att vissa arbetsgrupper kanske inte kan få 100 procent av medianlön. Därför är det oerhört viktigt att vi för en tät och nära dialog nu när vi eventuellt ska höja kravet till 100 procent av medianlön, så att vi kan göra vissa undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag tror att vi kommer att få se bra undantag – och flera undantag – i de branscher där det kommer att behövas. Det är till exempel jätteviktigt att vi har ett jordbruk som funkar i det här landet, och om vi inte kan kompetensförsörja jordbruket från Sverige eller andra länder i Europa måste vi kanske få hit människor från tredjeland. Då är det jätteviktigt att det fungerar. Det är en beredskapsfråga; blir det krig eller annan kris i världen – det kan vara missväxt i resten av världen – måste det svenska jordbruket stå starkt.

Där vet jag att regeringen är lyhörd, och vi kommer så småningom att återkomma med vilka yrkesgrupper som blir undantagna från de försörjningskrav vi inför.

Någonting positivt med försörjningskravet och de reformer vi har genomfört på arbetskraftsinvandringssidan är att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen nu kan ta sig hit på ungefär en månad. Tidigare tog det kanske ett halvår att få ett arbetstillstånd i Sverige, och nu går det på ungefär 30 dagar.

Vi vet att folk tidigare sa nej till att komma till Sverige, för innan du hade fått ett arbetstillstånd i Sverige kunde du vara igång och jobba i någon annan del av världen. Det fick folk att dra sig för att välja Sverige som land att åka till om de var högkvalificerade inom en viss yrkesgrupp. I dag ser vi att de kommer hit, för du hinner inte ens flytta ut ur lägenheten i ditt hemland innan du kan vara igång och arbeta i Sverige. Det är otroligt positivt, och jag vet att även branschen har varit väldigt positiv till det. Vi har fått de signalerna till oss, och det är jag jätteglad för.

Vad gäller Socialdemokraternas arbetsmarknadsprövning tycker jag inte att det är någonting bra. Jag tycker att arbetsgivaren faktiskt ska få välja vilka som ska komma hit så länge de uppfyller kraven för ett svenskt arbetstillstånd lönemässigt, bidrar till vår välfärd och bidrar till företagens möjlighet att växa och skapa välstånd i det här landet. Försörjningskrav handlar inte om att undanta företagen möjlighet att anställa den de vill, utan det handlar om att vi har regler för att få ett uppehållstillstånd i Sverige. Om man kommer hit måste man ändå vara med och bidra till det gemensamma.

Med de orden skulle jag vilja yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

Anf. 163 Jonny Cato (C)

Fru talman! Fler människor behöver betala skatt i det här landet. Vi behöver mer skatteintäkter som kan gå till att förbättra skola, vård och omsorg. Vi behöver skatteintäkter som går till att tågen går i tid – eller ibland över huvud taget – och vi behöver rusta upp det svenska försvaret så att vi kan försvara vårt sätt att leva. Vi behöver mer skatteintäkter.

En rapport från Svenskt Näringsliv visar att höjningen från dagens lönegolv till 35 600 kronor riskerar att minska skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. Om man på riktigt oroar sig över skatteintäkterna är det alltså en dålig idé att höja lönegolvet. Det är det första jag vill säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det andra är att jag vänder mig mot retoriken här på slutet. Man säger att människor ska bidra när de kommer hit. Om man inför ett mediangolv på 35 600 kronor, ska det tolkas som att halva svenska befolkningen inte bidrar? Det är jättemånga som går upp på morgonen, arbetar, bidrar och betalar skatt som inte tjänar 35 600 kronor – faktiskt precis halva befolkningen.

Därför blir jag lite nyfiken. Med tanke på att det dröjer och med tanke på att oron är stor bland landets företagare där ute undrar jag när regeringen kommer att införa ett lönegolv på 100 procent av medianlönen.

Anf. 164 Magnus Resare (M)

Fru talman! Om det sistnämnda får regeringen återkomma. Jag svarar inte för regeringen, utan jag inväntar också besked i den frågan. Men det kommer säkerligen att komma, och då kan vi debattera exakt hur det blev.

Ja, det är absolut jättemånga som tjänar under medianlönen. Precis som du säger, Jonny Cato, är det exakt hälften av landets invånare. Det jag menar, och min poäng, är dock följande: I ett samhälle där en del tjänar över och en del tjänar under medianen blir det någonting bra av det som ligger i mitten. Men om man bara fyller på dem som tjänar under får ju alla, även de som är med och tjänar under medianen, vara med och lyfta dem som tillförs i den undre kategorin.

Därför vill vi att folk som kommer hit ska tjäna medianlön eller så småningom mer. Just nu har vi sagt att nivån ligger på 80 procent, och det är okej. Senare kommer en hel del yrken att vara undantagna, nämligen de där vi inte kan hitta kompetensen i Sverige, och då kommer det att vara okej. Det är nämligen inte så enkelt som att man bara genererar välstånd utifrån den löneinkomst man har, utan man genererar också en del välstånd genom att ens företag kanske säljer en produkt till någon annan och så vidare. Jonny Cato förstår hur det där fungerar.

Vi är alltså helt klart positiva till att folk kommer hit och jobbar, men vi är också positiva till att de är med och i så stor utsträckning som möjligt finansierar det de kostar landet. Kommer det hit någon som jobbar för 17 000–18 000 i månaden och har med sig en partner och ett antal barn är det klart att de personerna kostar vårt samhälle pengar varje månad.

Jag tycker ändå att det är rimligt att man är med och finansierar barnens skola, en operation för ens partner eller vad det nu kan vara som man faktiskt får rätt till. Det är sunt att man har rätt till det, för man är ändå med och bidrar, men vi har varit tvungna att få ordning på den modell som har gällt tidigare. Den var nämligen inte rimlig. Var och en förstår ju att man med 13 000 kronor i månadslön inte bär sin kostnad.

Anf. 165 Jonny Cato (C)

Fru talman! Vi pratar ju inte om en lön på 17 000–18 000, utan vi pratar om en höjning från 28 000 till 35 600 kronor. Det är det som är diskussionen.

Jag blir så oerhört trött på moderater som står och pratar om de där 13 000 kronorna som ett lönegolv. Det var ju någonstans mellan 100 och 150 personer, tror jag, som hade en lön på 13 000–15 000 kronor. Ingen tyckte att det var bra; det är vi helt överens om. Men det vi pratar om här är de som tjänar någonstans kring 25 000–26 000. Det är de som utgör den stora massa som drabbas av det lönegolv som regeringen har infört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Allvarligt talat: Om man är riksdagsledamot för det regeringsbärande partiet Moderaterna kommer man inte undan med att säga att något är regeringens ansvar. Moderaterna i den här kammaren har ansvar för regeringens politik. Därför är min fråga fortfarande: När avser regeringen att införa lönegolvet på 35 600 kronor?

”Ärligt talat så kommer den här frågan ganska långt ner på företagens lista.” Så sa migrationsminister Johan Forssell om arbetskraftsinvandring för ett tag sedan. Det var ett citat som fick mycket mothugg från bland andra Gröna arbetsgivare och från fack, företag och så vidare. Det här är ingen fråga som oppositionen hittar på är stor, utan det är en fråga som är stor på riktigt för landets företagare. Det finns en stor oro där ute.

Därför tycker jag att Moderaterna i socialförsäkringsutskottet måste kunna svara på frågan när regeringen avser att införa ett lönegolv. Är det 2025, 2026, 2027 eller 2028? Det spelar nämligen roll på riktigt för många av landets företagare.

Anf. 166 Magnus Resare (M)

Fru talman! Jag har aldrig någonsin sagt att jag inte bär ansvar för regeringens politik. Det är klart att vi gör det, i allra högsta grad – vi är ju med och arbetar med regeringen. Det jag sa var att vi inte svarar för när ett visst förslag kommer att träda i kraft eftersom det fortfarande bereds i Regeringskansliet. Det förstår nog Jonny Cato också, men man kan förstås vara rolig och använda sluggerretorik.

Jag tycker på fullt allvar att det är rimligt att den som kommer till Sverige är med och bidrar till den allmänna välfärden, att man drar sitt strå till stacken och att man finansierar det som ens barn, hustru eller man får ta del av. Jag ser inte hur Centerpartiets Sverige ska bära sig. Man vill över huvud taget inte ha några lönekrav, utan den som vill jobba några timmar i månaden kan få komma hit och ta med sig sin familj, som får tillgång till hela vår välfärdsstat.

Jag tycker att det är superrimligt att vi försöker få ut de hundratusentals människor som finns här i landet i arbete. Jag tror att de är fullt kapabla att ta jobb. Det är säkert jättemånga där ute som varje dag bara sitter och längtar efter att få en arbetsplats att gå till.

Vi kommer att arbeta med integrationsåtgärder och bidragstak. Vi kommer att jobba dag och natt för att få dessa människor i arbete så att vi kan få tillbaka det Sverige som fanns före den regering som du var med och stöttade, Jonny Cato. Den satt i åtta år och gjorde kaos av det här landet.

Anf. 167 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Också jag måste invända mot Magnus Resares retorik från talarstolen. Med Magnus Resares logik bidrar inte sjuksköterskor som går in med en ingångslön på 28 000 kronor till välfärden. Det gör inte heller alla de som sliter inom äldreomsorgen eller städar våra sjukhus. Förlåt, herr talman, men om det är vad Moderaterna och regeringen står för borde många fler resa sig upp och säga stopp.

Att påstå att alla som tjänar under medianlön inte bidrar till välfärden är en skymf mot dem som sliter varje dag i just välfärden. Ofta är det kvinnor med alldeles för dåligt betalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Jag vill fråga Moderaterna om de tycker att det är bra att äldreomsorgen i Umeå, som i och med det lönegolv som finns redan i dag har blivit av med 50 medarbetare och riskerar att förlora ytterligare 100 medarbetare på grund av att man har medarbetare i äldreomsorgen som helt enkelt inte har så höga löner som regeringen säger ska gälla för arbetskraftsinvandrare. Det handlar om en kommun som har otroligt svårt att hitta folk som över huvud taget vill jobba inom äldreomsorgen och ta hand om våra äldre.

Tycker Magnus Resare att detta är en bra konsekvens av regeringens politik? Från Sverigedemokraterna hörde vi påståenden om att det här inte ens har hänt. Men i verkligheten, på golvet, är det de gamla med hemtjänst och de som bor på äldreboenden som nu får betala priset för regeringens politik.

Anf. 168 Magnus Resare (M)

Herr talman! Jag har aldrig någonsin påstått att de människor som tjänar under medianlönen inte bidrar till vårt samhälle. Mitt parti premierar verkligen arbete. Vi sänker skatten för dem som går till jobbet och sliter varje dag. Jag har aldrig någonsin påstått det där.

Det jag påstår är att om Sverige har en medianlön som ligger på en viss nivå kommer det att behövas sådana som tjänar mer. Vårt samhälle går ut på att några tjänar jättemycket och att andra tjänar lite mindre. Alla är med och bidrar så gott de kan. Men om vi bara fyller på med människor som tjänar väldigt lite utarmar det vår totala välfärdsmodell på sikt. Vi behöver ha människor som tjänar mer pengar. Så många som möjligt ska jobba. Så många som möjligt ska betala så lite skatt som möjligt, men de ska ändå betala skatt och dra sitt strå till stacken för vår välfärds skull. Mitt parti kämpar bara för att få så många människor som möjligt i arbete. Vi tror på människor som jobbar, och vi tror att människor vill jobba.

Vad gäller Umeå tycker jag att det är bedrövligt att vi inte utbildar tillräckligt många människor här i landet som kan ta dessa jobb. Det är anmärkningsvärt att vi inte får ut de hundratusentals arbetslösa människor i arbete i dag, så att de kan ta jobb inom äldreomsorgen.

Om man har varit ett regeringsbärande parti i åtta år och inte fått ut dessa hundratusentals människor i arbete måste man dock se sig själv i spegeln. Jag minns att socialdemokratiska statsministrar, understödda av Miljöpartiet, sa för 15 år sedan att vi behövde en jättemigration till vårt land för att rädda äldreomsorgen, och det kom människor för att jobba där. Men vad gjorde man med dem när de kom hit? Man utbildade dem inte och gav dem inte ens språket. Nu måste vi ta hit människor från tredjeland i stället för att använda den arbetskraft som vi har och som för bara några år sedan var grunden till hela den retorik som gick ut på att man tog hit människor till Sverige som skulle jobba inom dessa yrken. Men de har inte kommit ut i jobb. Det finns hundratusentals arbetslösa i dag.

Anf. 169 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Ingen som driver politik säger att vi bara ska fylla på med människor som tjänar under medianlönen. Det är en total förvrängning av debatten. Det vi talar om är att regeringen säger att ingen som tjänar under medianlönen, eventuellt förutom i vissa undantagsfall, ska få komma med hjälp av arbetstillstånd till Sverige från tredjeland. Det är vad vi talar om nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi talar om att ert lönekrav, Magnus Resare, innebär att vi utvisar människor som aldrig gjort annat än att arbeta i Sverige inom till exempel äldreomsorgen i Umeå, där man har svårt att hitta folk.

Kom inte och påstå att vi under vår tid i regeringsställning inte utbildade människor till jobb inom äldreomsorgen! Det äldreomsorgslyft som pågick i Örebro samtidigt som massmördaren gick in och sköt folk är politik för att utbilda fler människor till jobb inom äldreomsorgen. Det var vi i Miljöpartiet med om att driva igenom.

Från regeringen ser vi noll propositioner som handlar om att öka utbildningarna för att människor ska få jobb inom äldreomsorgen. Vi ser inte heller någon annan insats för att få arbetslösheten att sjunka. Arbetslösheten går ju bara upp nu.

Sveriges Kommuner och Regioner har räknat och kommit fram till att även om varenda en som går ut gymnasiet skulle få jobb och även om varenda en som är arbetslös skulle få jobb skulle vi fortfarande behöva få hit fler människor till vårt land.

Det gäller inte minst då allt fler lever längre. Fler människor behöver äldreomsorg i framtiden. Fler människor behöver också jobba i försvaret, som ska växa. Fler människor behöver jobba inom polisen, som ska växa. Det finns företag inom alla möjliga branscher som söker med ljus och lykta efter folk som vill jobba. Det gäller alltifrån jordgubbsplockning till avancerade ingenjörsjobb. Det är svårt att hitta folk dit. Välkommen till verkligheten!

Anf. 170 Magnus Resare (M)

Herr talman! I min verklighet tror jag inte att det kommer att vara aktuellt med arbetskraftsinvandring för jobb inom det svenska försvaret. Däremot ska vi se till att fler jobbar där, och dem plockar vi såklart här i landet.

Man måste förstå att en stor del av arbetslösheten i vårt land just nu beror på att folk inte klarar av språket, inte är läskunniga och knappt klarar av att räkna. Det är inte deras fel. De kommer till vårt land utan att ha fått någon skolning i sitt hemland. När de sedan kommer hit får de ingen hjälp ut i samhället. Det hade varit bra om vi satt in stödinsatser för tio år sedan. Då hade en stor andel av de människor som i dag är arbetslösa varit ute på arbetsmarknaden.

Vi har ju haft jättestor migration till vårt land, och det har kommit människor som vi sedan inte har hjälpt. Därför har regeringen sagt att vi behöver minska migrationen till så låga nivåer att vi kan integrera människor i vårt land.

Jag ser positivt på framtiden. Jag tror att Sverige om 15 år kan vara där Sverige var för 15 år sedan, men det kräver hårt arbete från oss politiker, från människor ute i kommunerna och från de människor som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Jag är positiv inför framtiden, men allt detta kräver arbete.

Anf. 171 Tony Haddou (V)

Herr talman! Med denna regering ökar ojämlikheten. Nedskärningar inom välfärden görs i hela landet, och den ökande arbetslösheten lämnas helt utan åtgärder. Med denna regering och Sverigedemokraterna når vi en massarbetslöshet på över 10 procent. Närmare 600 000 människor är arbetslösa i Sverige, vilket är en ökning med 114 000 det senaste året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Arbetslösheten stiger också i alla åldrar, bland både män och kvinnor och, hör och häpna, bland både inrikes och utrikes födda. När man hörde Moderaterna här tidigare lät det som att krisen bara beror på invandring – så är det inte. Med den här regeringen ökar arbetslösheten bland inrikes och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten ökar också, liksom långtidsarbetslösheten. Det är detta vi får med den här regeringen och Sverigedemokraterna: massarbetslöshet och fler som lever i ekonomisk otrygghet.

Det är inte bara så att regeringen sviker de arbetslösa; man verkar inte bry sig om dem över huvud taget. Man bryr sig inte om deras ekonomiska trygghet. Hade man gjort det hade man väl börjat prioritera dem. Man hade tagit kontroll över arbetsmarknadspolitiken, och man hade investerat och satsat. Men det gör inte den här regeringen, och det gör inte Sverigedemokraterna. I stället har de satsat allt de har på skattesänkningar för de allra rikaste, och det är därför de återkommande behöver syndabockspolitiken, som vi hörde här i debatten tidigare.

Regeringen kanske tänker, som vi också hörde från Sverigedemokraterna, att om en grupp utvisas genom ett höjt lönegolv kan en annan grupp ta de jobben. Men det fungerar inte så på arbetsmarknaden. Hade det varit så enkelt hade vi inte haft en ökning av antalet arbetslösa med 114 000 det senaste året, trots ett höjt lönegolv. Den här regeringen har släppt allt vad gäller arbetsmarknadspolitiken.

När det gäller invandringen har vi i dag rekordlåg, historiskt låg, invandring till Sverige. Samtidigt har vi en rekordhög, historiskt hög, arbetslöshet.

Då uppstår frågan: Vad gör regeringen över huvud taget åt den massarbetslöshet vi har? Jag frågade Sverigedemokraterna två gånger i replikskiftet och bad dem nämna en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som de går fram med. Jag fick inget svar i någon av de två replikerna. Jag skulle säga att det enkla svaret är: exakt ingenting. Den här regeringen lämnar människor vind för våg. Och så hör vi här i debatten och i replikskiften från Moderaterna att man skyller på att många människor har kommit till Sverige. Jag tycker att den här regeringen någon gång måste kunna ta ansvar, helt enkelt.

Man fortsätter att från högern höra saker som att det ska löna sig att arbeta. Men hur väl har det lönat sig för arbetare som får besked om att de måste lämna landet? På vilket sätt har det lönat sig att arbeta och betala skatt för alla dem som utvisas för att regeringen sätter lönenivåer i stället för att arbetsmarknadens parter gör det, när regeringen har som enda syfte att göra människor utvisbara?

Först skulle man tjäna 27 000 för att få stanna kvar och arbeta i Sverige. Förra året var det 28 000, och snart ska man tjäna över 34 000 för att få vara kvar i Sverige och arbeta. Det är inget annat än ett djupt klassförakt som uppvisats av den här regeringen och Sverigedemokraterna, utan ansvar eller eftertanke vad gäller konsekvenserna för den enskilde och samhället.

Människor som är med och bygger Sverige får sina arbetstillstånd utbytta mot utvisningsbeslut. Många arbetare har byggt sina liv här. De har barn som har fötts här eller följt med, och många känner inte till något annat än Sverige. Många av dessa barn har sin skolgång, sin fritid och sina kompisar här i Sverige, som alla andra. Det är de som utvisas eller riskerar att utvisas. Det är de som får sina familjer splittrade och sina liv förstörda, eller riskerar att få det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

För många som arbetar vitt och hela vägen gjort rätt för sig i Sverige finns risken att tryckas ut i svartarbete och utnyttjande. Andra kommer att i efterhand tvingas betala tillbaka delar av sin lön till arbetsgivaren om lönen har höjts på papperet, eller så får de inte ut sina löner över huvud taget. Detta handlar till större delen om arbetare som sedan länge etablerat sig på arbetsmarknaden och har kollektivavtalsenliga löner. Många gånger behövs dessa människor i Sverige.

Herr talman! Vi har många arbetare från andra länder. De är med och håller upp vår välfärd. De arbetar också inom service, handel och andra branscher. De arbetar inom industrin, och de bygger och sliter. De betalar skatt, och de fyller luckor på svensk arbetsmarknad. De bidrar med nya kunskaper och utvecklar svensk ekonomi. Man kan klart säga att arbetskraftsinvandringen har varit och är positiv för Sverige och har bidragit till vårt lands utveckling.

Men vi har också en ojämlik maktbalans på arbetsmarknaden, som försämrar villkoren för löntagare och för den som utnyttjas. Vi har länge känt till det cyniska utnyttjandet av arbetskraftsinvandrare på svensk arbetsmarknad. Det värsta av allt är att när myndigheter väl kommer på vad som sker blir det ofta så att enskilda arbetstagare sätts i Migrationsverkets förvar medan arbetsgivaren kan fortsätta utnyttjandet av utländsk arbetskraft.

Men snarare än att ta itu med arbetslivskriminaliteten och exploateringen som vi har på arbetsmarknaden har regeringen i stort sett fokuserat på att höja lönegolvet. Det lät på Sverigedemokraterna i inledningen av den här debatten som att man med ett lönegolv har löst exploateringen – det sker inte längre något utnyttjande på arbetsmarknaden. Då har man inte varit där ute.

Lönegolv har man inte infört för att lösa de problem vi har på svensk arbetsmarknad. Man vill höja det ännu mer för att göra människor utvisbara. Det har vi hört i skrytet här om att fler utvisas från Sverige. Den här regeringen har inga som helst ambitioner att straffa oseriösa arbetsgivare utan endast löntagarna.

När man dessutom sätter ett lönegolv för alla arbetare, utan att ha någon som helst koll på hur svensk arbetsmarknad och dess villkor ser ut, trycks också jämställdheten tillbaka. LO-yrken, exempelvis, är könade. Så ser verkligheten ut på golvet. Kollektivavtalsenligt tjänar byggarbetaren oftast över 30 000 men städerskan under 25 000. Man kan titta på andra branscher som är kvinnodominerade, exempelvis vården och handeln eller välfärden och äldreomsorgen, som togs upp här tidigare. Då hamnar man långt under lönenivån. Men när det gäller klassiska mansyrken inom bygg, transport och logistik är lönerna högre.

Vansinnigt nog motiverar regeringen lönegolv med att man måste kunna försörja sig. Det är intressant, för det är fint att regeringen åtminstone erkänner att lönerna för arbetare är så pass låga i Sverige att man inte klarar sig på dem. Men tänker regeringen göra något åt det? Självklart inte.

Herr talman! När regeringen och politiker i denna kammare lägger sig i lönebildning genom lagstiftning på detta sätt är det ett ingrepp i den svenska modellen, som alla partier här inne ändå sagt sig vilja värna. Regeringen sätter en orimlig summa som gör arbetsmarknaden ännu mer lidande. Det enda man nu signalerar är att högre löner alltid är för de viktiga arbetena och för arbeten där det råder arbetskraftsbrist. Det är en verklighetsbeskrivning som vi i Vänsterpartiet inte ställer upp på. Så ser inte verkligheten ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi ska låta arbetsmarknadens parter sköta detta genom överenskommelser och kollektivavtal. Det ska inte handla om att tillgodose politikers önskan om att utvisa så många som möjligt.

Jag tycker, herr talman, att vi ska ha trygga och starka löntagare i Sverige. De som bygger Sverige, från undersköterskan till industriarbetaren, oavsett var de kommer ifrån, förtjänar mer respekt än regeringspartierna här i debatten visar.

När det gäller arbetskraftsinvandring finns det två vägar att välja mellan. Antingen har vi ett rättvist system med garantier för att utländska arbetare inte utnyttjas och används för att dumpa löner och arbetsvillkor på den svenska arbetsmarknaden, eller så har vi ett orättvist system, som det denna regering tänker fortsätta med, med något slags konstgjord andning. Det förstärker den ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden och innebär fortfarande ett grovt utnyttjande av människor på arbetsmarknaden. Detta löses inte med lönegolv eller önskan om att fler ska bli utvisbara. Precis som när det gäller regler för asylinvandringen och försörjningskraven i det sammanhanget riskerar man att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare med den här politiken.

Vänsterpartiet har länge krävt ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen. Det finns förslag som den förra regeringen genomfört, exempelvis att de villkor som erbjuds ska vara juridiskt bindande och att man ska hålla sig till lön och villkor i nivå med kollektivavtal och branschpraxis. Jag tycker att det är väldigt bra. Det är en ordning som bidrar till att stävja utnyttjande och fusk.

Men detta räcker såklart inte. Ska vi ha ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen måste vi återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen. Frågan om brist och arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter och arbetstillstånd ges i de branscher där det råder arbetskraftsbrist.

Man ska ha rätt till heltid i sin anställning, och man måste göra en vandelsprövning av arbetsgivare som söker arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren ska få stanna kvar i Sverige tillståndstiden ut och ges möjlighet att söka en ny anställning. De ska inte bara utvisas. Arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare ska straffas.

Men grunden är att det behövs en jämnare maktbalans mellan parterna på arbetsmarknaden. Så länge vi inte har det kommer utnyttjandet att fortsätta. Det är här fokus bör ligga, så att vi får ett rättvist system.

Därmed yrkar jag bifall till reservation 7.

Anf. 172 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Vänsterpartiets motion om arbetskraftsinvandring är rätt motsägelsefull. I motionen finns det en del kritik mot Reinfeldts och Miljöpartiets system för arbetskraftsinvandring. Kritiken går ut på att systemet är riggat så att arbetsgivare kan ta hit lågbetald arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Man får uppfattningen att Vänsterpartiet egentligen vill att den arbetskraftsinvandring som kommer till Sverige ska vara högkvalificerad och välbetald. Men så är det inte.

När det kommer till kritan står det i Vänsterpartiets motion att man är emot lönekrav. Egentligen vill man inte ha något lönekrav. Men utan lönekrav kommer det ju att bli lättare för den lågbetalda arbetskraften att ta sig till Sverige. Hur vill Vänsterpartiet egentligen ha det: Anser ni att det är bra att ha massinvandring av lågbetald arbetskraft, eller tycker ni att det är fel? Om ni är emot invandringen av lågbetald arbetskraft, varför är ni emot det nuvarande lönekravet och en höjning av det? Det är ju det lönekrav som riksdagen röstade för i november 2022 – som Vänsterpartiet då röstade nej till – som drastiskt har minskat antalet lågbetalda arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige.

Vänsterpartiet säger att de är kritiska till lågbetald arbetskraftsinvandring, men hela deras politik går ut på att mångdubbla antalet lågbetalda arbetskraftsinvandrare. Hur är det egentligen: Vill Vänsterpartiet ha en politik som leder till fler lågbetalda arbetskraftsinvandrare, eller vill ni ha färre lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare?

Anf. 173 Tony Haddou (V)

Herr talman! Jag måste bara klargöra en sak när ledamoten talar om massinvandring. Regeringen går ut i medierna nästan varje vecka och säger att vi har rekordlåg invandring till Sverige. Då är det ingen massinvandring. Det ni har problem med på regeringssidan är massarbetslöshet.

Jag tror att kommunikationen hos Sverigedemokraterna och regeringen bör ändras lite. Rekordlåg invandring till Sverige är ingen massinvandring. Rekordhög arbetslöshet är massarbetslöshet. Det var mitt första klargörande.

Sedan har Sverigedemokraterna missförstått hela arbetsmarknadspolitiken. Så låter det på frågorna. Jag pratade i tio minuter om att ett lönegolv inte skulle lösa arbetsmarknadsexploateringen. Vad Vänsterpartiet vill ha är ett rättvist system. Att återinföra den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen är en del av det. Det handlar om att brist och arbetskraftsbehov ska prövas av Arbetsförmedlingen i samråd med arbetsmarknadens parter.

Det jag blir lite chockad över är den låga nivå man ställer upp. Det stämmer att vi kritiserade Reinfeldtregeringen för det system man införde. Vi såg att det skulle bli en exploatering, och det blev en exploatering med 13 000. Det är jättedåligt. Det är därför vi går efter kollektivavtalsenliga löner och branscher. Det är en praxis som vi ska ha i Sverige.

Jag tror att Sverigedemokraterna har missuppfattat hela frågan. Det handlar inte om att ett lönegolv skulle lösa saker på arbetsmarknaden. En arbetsgivare kan sätta en lönenivå och sedan ändå betala ut något helt annat till arbetstagaren. Man kan rigga hela systemet. Det kallas osund konkurrens. Det är dåligt.

Jag tycker att vi ska ha ett rättvist system. Men det är inte Sverigedemokraterna noga med. Då är frågan: Varför vill Sverigedemokraterna inte ha ett rättvist system för arbetskraftsinvandringen?

Anf. 174 Nima Gholam Ali Pour (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Jag försöker verkligen förstå vad ledamoten hade att säga. Det lönekrav som redan har införts har ju drastiskt minskat invandringen av lågkvalificerad arbetskraft. Det är ett faktum. Det finns rapporter från Migrationsverket som visar detta.

Vänsterpartiet vill nu slopa lönekravet och gå tillbaka till ett tillstånd där vi får tillbaka en invandring av lågkvalificerad arbetskraft. Det är märkligt, för i sin motion säger de att det var Reinfeldt som gjorde att vi fick den lågbetalda arbetskraftsinvandringen. Nu vill Vänsterpartiet alltså göra samma sak som de anklagar Reinfeldt för att ha gjort.

Vad vill ni ha egentligen? Vill ni ha invandring av lågkvalificerade arbetare som konkurrerar med arbetslösa här i Sverige – är det detta ni vill ha, eller vill ni stoppa det? Om ni vill stoppa det, varför är ni emot lönekravet, som drastiskt har minskat invandringen av lågkvalificerad arbetskraft?

Jag tror inte att någon fattar hur ledamoten tänker egentligen. Vad är det för politik ni vill ha: är det fler lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare eller färre?

Anf. 175 Tony Haddou (V)

Herr talman! Jag vet inte om jag kan bli tydligare. Vi vill återinföra den myndighetsbaserade arbetskraftsprövningen och att arbetsmarknadens parter ska lösa detta. Det är vad vi vill. Det tycker jag går helt i linje med den svenska modellen.

Frågan är varför Sverigedemokraterna frångår detta. Det blir till slut komiskt att Sverigedemokraterna tyckte likadant när det gällde arbetskraftsinvandringen men frångick det några månader före förra valet för att få hänga med det borgerliga gänget. Nu låter man människor exploateras och utnyttjas på svensk arbetsmarknad.

Man kan säga klart och tydligt att Sverigedemokraterna blåste svenska löntagare före förra valet. Det tycker jag ändå att Sverigedemokraterna kan vara ärliga med. De stod för en behovsprövad arbetsmarknadsprövning, men några månader före valet slängde de svenska löntagare under bussen för att gå arbetsgivarnas intressen. Det blev säkert några middagar på Svenskt Näringsliv för att få er att ändra uppfattning. Det tycker jag att ni ska vara helt ärliga med.

Men jag har inte fått några svar alls på mina frågor till Sverigedemokraterna i dag. Jag har inte fått svar om en enda arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller om vad de tänker göra åt arbetslösheten. Jag ställde frågan två gånger. Nu hade de chansen igen när jag tog upp det i talarstolen. Fyra gånger har jag tagit upp det, men jag har inte fått svar. Inte en endaste arbetsmarknadspolitisk åtgärd har Sverigedemokraterna som svar på den skenande massarbetslöshet vi har i Sverige.

Jag fick inte heller något enda svar om åtgärder för att sätta dit oseriösa företag i systemet, alltså vad man tänker göra åt oseriösa arbetsgivare som utnyttjar löntagare – inte en enda åtgärd, inte ett enda svar! Jag tycker att Sverigedemokraterna i stället för att slänga svenska löntagare under bussen ska fundera kring sin arbetsmarknadspolitik.

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 176 Ingemar Kihlström (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Herr talman! Om det nu finns någon tapper tittare framför datorn som har gått in på riksdagens hemsida och följer debatten vill jag göra ett klargörande: Vi pratar inte arbetsmarknadspolitik just nu – vi pratar arbetskraftsinvandring.

Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Det är ställt utom allt tvivel. Så har det varit historiskt. Här har vi haft en tillbakablick till vallonerna och Vasas jungfrufärd. Vi har haft en uppbyggnad i Sverige som har krävt arbetskraftsinvandring.

Vi debatterar inte om huruvida det behövs arbetskraftsinvandring, utan det diskussionen har gällt och fortsätter att gälla är hur arbetskraftsinvandringen ska utformas. Detta är vad anförandena från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde handla om. Men i stället målar man upp en ganska dyster bild, att man har sitt paradis om man bara får vara med och bestämma.

Det har vi sett resultatet av under åtta år, och det är det som Tidöregeringen nu behöver hantera.

För att ha ett underlag för välfärd behöver vi ha en tillväxt, och då behöver Sverige fler företag som startar, växer och anställer. För att främja svenska företag behöver vi ha ett näringslivsklimat som möter de behov som finns från företagens sida. Ytterligare en av förutsättningarna för utveckling och starka företag är en god tillgång till personal, som kan bistå med sin kunskap. Det är därför viktigt att främja kvalificerad arbetskraftsinvandring.

Precis som jag har sagt har invandringen av arbetskraft bidragit till tillväxt och gett människor möjlighet att via eget arbete etablera sig i Sverige eller arbeta här en period. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land för kvalificerad arbetskraftsinvandring. I en global värld är den kvalificerade invandringen nödvändig för att svenska företags konkurrenskraft ska fortsätta.

Men i ljuset av att det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring har varit ganska unikt behövs det förändring. Till skillnad från i princip alla andra länder i Europa, där man speciellt har riktat sig till högutbildade, har vi historiskt haft en invandring som accepterat alla oavsett utbildning och yrke. Den invandringen ökade kraftigt under ett antal år samtidigt som vi tog emot ett stort antal tredjelandsmedborgare. Vi ser nu att många av dem som vi tog emot i migrationsökningen har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Herr talman! Kristdemokraterna har länge argumenterat för att det nuvarande systemet behöver reformeras. Det behöver stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det var orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi i Sverige hade – och fortfarande har – en hög strukturell arbetslöshet i grupper som bör komma i fråga för den typen av arbete.

Herr talman! Tidöavtalet angav en kursändring för arbetskraftsinvandringen. Detta innebar skärpningar av reglerna i ett antal steg och ett skifte från att ha lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till att främja högkvalificerad.

Fler av dem som befinner sig i Sverige bör kunna ta jobb inom låglönesektorn. Men samtidigt behöver åtgärderna vara sådana att Sverige ska bli attraktivare och gärna nummer ett i Europa när det gäller att locka internationell talang och kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Historiskt sett har ungefär två av tre arbetskraftsinvandrare inte tillhört någon högkvalificerad yrkeskategori. Och vi uppvisar just nu tredje störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda i Europa.

Herr talman! Ett av de tidiga kraven var att man för att få arbetstillstånd skulle tjäna 13 000 kronor per månad. Precis som har sagts i många inlägg här beslutade vi om en lagändring under hösten 2022, då vi lade ett första lönegolv på 80 procent av medianlönen. Vi planerade ett fortsatt steg, och det finns ett utredningsförslag. Förslaget som finns är att man ska lägga ett lönegolv i nivå med medianlönen men också ha en modell som ska definiera vilka yrkeskategorier som ska få undantag från lönekravet. Jag kanske kan förekomma frågan och säga att vi inte vet exakt när förslaget kommer. Men regeringen jobbar med det.

Regeringen har också gett Migrationsverket i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och minska handläggningstiderna drastiskt. Nu har vi genomfört förändringar, och handläggningstiden, som för ett litet tag sedan var 100 dagar, sjönk faktiskt till 16 dagar i median i december. Det betyder alltså att vi snabbt kan få den kvalificerade arbetskraftsinvandring som vi behöver för den fortsatta tillväxten.

Herr talman! I dag bedöms ett stort antal personer vara arbetslösa. Naturligtvis gör ett lönegolv i sig självt inte resan för att de som står utanför arbetsmarknaden i Sverige ska söka och få ett jobb. Man behöver kombinera lönegolv med andra åtgärder, och de är på gång. Det gäller bidragstak, kvalificering till välfärden och naturligtvis ytterligare aktiva åtgärder för Arbetsförmedlingen.

Jag vill som kristdemokrat betona behovet av ventiler och undantag från ett höjt lönegolv för att säkerställa kompetens men också arbetskraft för att möta behov som är viktiga för kommuner, regioner och företag.

Herr talman! Kristdemokraterna yrkar således, likt en majoritet i utskottet, avslag på alla motionsyrkanden.

Jag kan slutligen konstatera, som jag brukar göra i de här debatterna, att den opposition vi har är splittrad. Socialdemokraten talade i sitt anförande inte så mycket om arbetskraftsinvandringspolitiken, men Socialdemokraterna har vad gäller migrationspolitiken till nästan hundra procent anslutit sig till det vi vill och som nu Tidöregeringen genomför. Vänstern och Miljöpartiet säger oftast precis tvärtom: Nej, och vi ska återvända.

Det blir intressant att se: Vad blir den gemensamma linjen om man mot förmodan kommer tillbaka till regeringsunderlaget? Kommer vi att få ett svar före valet 2026? Jag tvivlar.

Vi kristdemokrater tillhör den majoritet i Sverige som kommit fram till att Sveriges migrationspolitik behöver förändras. Genom propositioner och utredningar lämnas förslag som utgår från det stöd som har givits i valet 2022. Och det kommer att komma ytterligare saker i förändringspåsen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Anf. 177 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Precis som Svenskt Näringsliv oroar också vi i Miljöpartiet oss för den politik som Ingemar Kihlström nu talar sig varm för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag trodde verkligen inte att vi skulle se den dagen när båda arbetsmarknadens parter – arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner och arbetstagarorganisationerna – skulle stå på samma scen och säga till en svensk regering ledd av Moderaterna: Nej, tack! Lägger er inte i den svenska lönebildningen! Men så är nu fallet.

Det man är orolig för är bland annat att politiken går in och styr lönebildningen, det som arbetsmarknadens parter traditionellt mycket framgångsrikt kommit överens om.

Vi i Miljöpartiet tycker att nivån för vilken lön man ska ha om man arbetskraftsinvandrar till Sverige ska bestämmas av arbetsmarknadens parter genom de kollektivavtalsförhandlingar som styr lönenivåerna i olika branscher. Vi tycker att det är en mycket bättre ordning, där arbetsgivare som inte hittar arbetskraft i Sverige får möjlighet att söka efter den arbetskraften i andra länder.

Nu har vi en situation, som jag lyfte med kollegor till Ingemar Kihlström, där människor som har jobbat i den svenska äldreomsorgen, bland annat i Umeå, utvisas. Det är ett problem.

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 178 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för synpunkter och konstateranden! Jag kanske inte uppfattade så mycket av en fråga.

Vi kan väl säga att vi inte delar bilden. Vi kan konstatera att de år vi har bakom oss gör att Sverige skiljer sig från i princip vartenda land i Europa. De flesta andra länder i Europa har inriktat arbetskraftsinvandringen på högkvalificerad invandring, som krävs för att möta behov inom hela företagssektorn och – kan jag gissa – också universitet och liknande, men har inte tillåtit arbetskraftsinvandring från tredjeland, det vill säga land utanför Europa. Där har vi skilt ut oss. På samma sätt har vi skilt ut oss när vi har tagit emot väldigt många under de stora migrationsåren, 2014 och 2015, som fortfarande inte har lyckats få ett arbete. Att i det perspektivet införa förändringar som gör att vi siktar in oss på att bibehålla högkvalificerad arbetskraftsinvandring är inte fel.

Jag kan konstatera att det år 2022 var 87 personer som sökte och fick arbetskraftsinvandringstillstånd som undersköterskor, av en totalvolym på cirka 180 000 undersköterskor. Det är alltså inte de här personerna som gör att vi kan klara av vården och omsorgen. Sedan är det ett gigantiskt problem att möta alla de behov vi har inom vård och omsorg, men det är inte genom att införa de här reglerna som vi tar bort möjligheterna att möta de behoven.

Anf. 179 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Jag tycker att det är lite nonchalant mot dem som nu sliter sitt hår i äldreomsorgen i Umeå, som hade förlorat 50 medarbetare redan i november, att påstå att regeringens politik inte skulle vara ett problem. De riskerar att förlora ytterligare 100 medarbetare på grund av de höjda lönekraven.

Arbetsmarknaden ser olika ut i olika delar av Sverige, och jag hade hoppats att regeringen kunde komma med en politik som både löser bristen på arbetskraft i till exempel norra delen av Sverige, där man har svårt att rekrytera till välfärden, och minskar arbetslösheten. Det regeringen gör är i stället att slänga ut folk som redan jobbar, och arbetslösheten ökar samtidigt. Det är ett enormt problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

En som har förstått att lönekraven som regeringen har ställt är alldeles för höga är regeringens egen arbetsmarknadsminister, liberalen Mats Persson. Hans partikollega är inte här i dag. Det är ingen överraskning, för det måste ändå betecknas som otroligt anmärkningsvärt att en minister som är ansvarig för arbetsmarknadspolitiken i en regering går ut och säger någonting samtidigt som kollegorna från de andra partierna här i riksdagen låtsas som att den åsikten är helt vansinnig.

Det är en åsikt som inte bara delas av oss från oppositionen som är här utan också av arbetsmarknadens parter, nämligen att den ribba som regeringen har satt så väldigt högt faktiskt är dålig för svensk ekonomi och dålig för svensk välfärd. Den löser inte några av de problem som vi har på arbetsmarknaden. För att lösa dessa problem behöver man satsa på olika typer av utbildningar. Inte en enda sådan proposition väntar oss i riksdagen.

Ingemar Kihlström (KD)

Anf. 180 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman och Annika Hirvonen! Den minister som travesteras här är den minister som bland annat har ansvar för arbetsmarknadsutbildningar, så det är relevant att ställa en fråga till honom. En minister kan också uttrycka sig politiskt.

Vi kan konstatera att det i Tidöavtalet finns en inriktning att lägga ett lönegolv, men det står också i Tidöavtalet att den exakta utformningen ska förhandlas. Det står också i den utredning som gäller det höjda lönegolvet att det ska finnas möjligheter till ventiler och undantag för relevanta bristyrken. Så är det. Men det innebär inte att vi kommer att lösa vare sig arbetsmarknadsproblemen eller något annat bara för att vi tillåter en arbetskraftsinvandring för en betydligt lägre lön. Det är det som är den logiska kullerbyttan för både Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ni vill inte ha ett högt lönekrav, och samtidigt gör ni ingenting.

Vi konstaterar att ett högre lönegolv skapar arbetstillfällen för dem som finns i Sverige och i Europa. Man kan faktiskt rekrytera personer inom Europa till marknadsmässiga löner. Jag tycker att det ändå finns en logik i att vi i Sverige ska försöka få dem som är arbetslösa i arbete. Det är inte skäligt att importera arbetskraft från till exempel Afrika eller Thailand för att utföra arbete som kan utföras av en arbetslös i Sverige. Vi ska främja kvalificerad arbetskraftsinvandring för att säkerställa vår konkurrenskraft. Det ger jobb.

Sedan behöver vi också konstatera att den regering som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har stött inte har lyckats lösa problemen. Dem får vi hantera nu.

Anf. 181 Jonny Cato (C)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

En restaurangägare i Falköping står utan kock. En bonde i Fredrika saknar djurskötare. Ramslöksföretagaren på Gotland saknar plockarbetare. Runt om i Sverige ser vi samma mönster: Småföretagare ropar efter kompetens, men regeringen slår undan benen för dem.

I fjol höjde regeringen lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till drygt 28 000 kronor i månaden. Tidöpartierna har nu lovat att lönegolvet ska höjas ytterligare till 35 600 kronor, det vill säga motsvarande en svensk medianlön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Tiden går, och framtiden för svenska företagare och entreprenörer är väldigt oviss. Oron många företagare känner för tillfället är stor, samtidigt som regeringens slutgiltiga besked om att lönegolvet ska höjas ytterligare lyser med sin frånvaro. Det har nu gått ett år sedan utredningen presenterades utan att regeringen har lämnat något besked.

Det är oacceptabelt att lämna landets företagare i denna ovisshet. Företagare runt om i Sverige är mycket oroliga. Ska man våga investera i sin tillväxt, eller riskerar man att inte längre kunna rekrytera personal med rätt kompetens?

Regeringen verkar ha glömt att Sverige är ett land av småföretagare. Det är de som skapar jobb, innovation och ekonomisk tillväxt. Nuvarande lönegolv har redan slagit ut många kompetenta kockar, djurskötare och it-arkitekter – yrken där det råder stor kompetensbrist i Sverige. Ytterligare höjningar riskerar såklart att slå ut än fler och drabba än fler branscher.

För att bemöta kritiken säger sig regeringen vilja införa undantag för vissa yrkesgrupper. Men det borde inte komma som någon överraskning för Tidöpartierna att undantag är svåra att genomföra i praktiken. Det blir på ett sätt en arbetsmarknadsprövning, men i stället för att den sker mellan arbetsmarknadens parter, där både fackförbund och företagen själva är involverade, är det Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och tjänstemän på Regeringskansliet som ska stå för undantagen. Jag tycker inte att det är en bättre modell, och i min värld är det fortfarande en typ av omvänd arbetsmarknadsprövning. Men det är bättre att vi låter företagen själva bestämma vilken kompetens de behöver.

Dessutom är den ekonomiska skadan av ännu en höjning enorm. Svenskt Näringsliv har varnat för att regeringens förslag kan minska bnp med 16 miljarder kronor årligen och leda till minskade skatteintäkter på 5 miljarder kronor. Det är pengar som i dag går till skola, vård och omsorg, till fler poliser, till upprustning av försvaret och till att tågen ska kunna gå i tid, eller ibland över huvud taget. Regeringens lönegolv förhindrar tillväxt och småföretagande.

Fusk, oegentligheter, utnyttjande av människor och ren och skär kriminalitet hör inte hemma i någon del av det svenska samhället. Därför har såväl branschorganisationer som Svenskt Näringsliv som politiska oppositionspartier föreslagit saker som gör skillnad på riktigt, saker som gör att kriminaliteten kan bemötas.

Till och med regeringens egen utredare har slagit fast att ett höjt lönegolv inte alls behöver leda till att man stävjar fusk och oegentligheter. Tvärtom riskerar det att leda till att människor får en lön på papperet och en annan i verkligheten. Man kan alltså inte säga att man har kommit åt fusk med ett höjt lönegolv.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna hävdar att arbetskraftsinvandrare tar jobb från arbetslösa svenskar. Men verkligheten ser annorlunda ut. Att anställa någon från ett land utanför EU är en lång, krånglig och kostsam process som ingen företagare väljer om rätt kompetens finns på hemmaplan. Sanningen är att kompetens saknas. Det är därför företag söker arbetskraft från utlandet.

Förra året hade jag möjlighet att åka runt en dag i Malmöområdet och besöka tre olika företag med fokus på arbetskraftsinvandring. Det var en förpackningstillverkare, ett tvätteri och ett dataspelsföretag. Samtliga tre företag var direkt oroliga för regeringens lönegolv – både 28 000 och 35 600.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det första företagsbesöket har fastnat i mitt minne. Det var ett företag med cirka 150 medarbetare, som tillverkar bland annat lådor som man kan se på hyllorna när man köper leksaker till barn eller när man går och handlar drycker på ett visst statligt monopol.

En handfull av dem som jobbar i fabriken är en specifik typ av stanstryckare. Det är en kompetens som vi knappt utbildar till i Sverige eller i EU. Därför kommer arbetskraften från tredjeland. Det var någonstans mellan 6 och 10 personer. ”Det är inte så mycket”, kommer Sverigedemokraterna att säga. Nej, men problemet är att man på fabriken då antingen måste höja lönerna för alla eller flytta företaget utomlands. Helt plötsligt har vi inte tappat 6 jobb. Vi har tappat 150 jobb. Det är det som är konsekvensen om man inte hittar den kompetens man behöver.

Herr talman! Jag ska inte vara långrandig den här sena timmen. Jag tänker snart avrunda på grund av det.

Regeringen säger sig ofta prioritera Sveriges ekonomi och företagare. Men verkligheten visar det motsatta. Centerpartiet är landets företagarparti framför andra. Därför kräver vi besked från regeringen. Vad händer med lönegolvet? När ska införandet av 100 procent av medianlönen bli verklighet?

Anf. 182 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är jätteviktigt att vi, vad vi än tycker i de olika frågorna, faktiskt säger saker som stämmer i den här kammaren och att vi inte hittar på saker.

Nu har ledamoten Cato två gånger tagit upp de drabbade it-arkitekterna. Enligt Unionens hemsida tjänar en it-arkitekt mellan 52 000 och 69 000 kronor. Det är mycket högre än medianlönen i Sverige. Vilka it-arkitekter har blivit drabbade? Hur många är de? Ledamoten Cato måste veta något som vi andra inte vet om det finns it-arkitekter som blir drabbade av ett lönekrav på 28 480 kronor när deras marknadslön är minst 52 000 kronor. Hur kommer det sig?

Det är viktigt att inte sprida oriktiga uppgifter. Vi kan ha en debatt och lägga fram våra argument, testa dem och bryta dem mot varandra. Vi behöver inte sprida oriktiga uppgifter.

Tyvärr har debatten varit präglad av att man sprider uppgifter som inte stämmer från olika organisationer och olika partier. Det gör man för att driva en viss agenda. Det är för att hålla vissa människor utanför arbetsmarknaden. Det är för att ta hit lågbetald arbetskraft. Det är tyvärr den agenda som ledamoten Cato driver. Jag vill gärna ha en förklaring. Hur kan it-arkitekter, vars marknadslön är mellan 52 000 och 69 000 kronor, inte klara av att leva upp till lönekravet?

Anf. 183 Jonny Cato (C)

Herr talman! Man påstår att andra ljuger, och sedan säger man att Centerpartiet vill göra detta för att hålla folk borta från arbetsmarknaden. Det är ren och skär lögn. Med regeringens arbetsmarknadspolitik händer ju ingenting. Det är det som är anledningen till att man behöver ta hit arbetskraft från tredjeland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Trollpartiet självt står och anklagar Centerpartiet för att ljuga. Jag ska alltså använda mig av min källa. Det är tidningen TN, som drivs av Svenskt Näringsliv, som har tagit fram en rapport om konsekvenserna av regeringens lönegolv på 28 000 kronor. Med hjälp av den rapporten – som ledamoten enkelt kan googla sig fram till direkt efter vårt replikskifte – kan man konstatera att 40 procent av de it-arkitekter som befunnit sig i Sverige har tvingats lämna landet.

Det stämmer att lönen är betydligt högre än 28 000 – men det är efter ett par år på arbetsmarknaden. Det är precis den här typen av yrken som har en låg ingångslön men väldigt hög löneutveckling. Det är ingen lögn att 40 procent av it-arkitekterna som kommit hit från tredjeland har fått lämna Sverige. Det står svart på vitt i rapporten. Jag har källa på mitt påstående. Jag har fakta. Jag vet att Sverigedemokraterna är rätt resistenta mot det, men det är ju verkligheten. Det är alltså inte jag som står och ljuger.

Herr talman! I det här fallet finns det både fakta och källa på att 40 procent av it-arkitekterna från tredjeland har fått lämna Sverige.

Anf. 184 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Man ska inte tro allt man läser. Man ska faktiskt dubbelkolla. Riksdagens utredningstjänst finns också tillgänglig, så att man inte enbart behöver läsa näringslivets tidningar.

I december 2022 skrev ledamoten Jonny Cato en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där hävdade han att det höjda lönekravet skulle leda till att den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige skulle minska. Ledamoten Cato har skrivit flera artiklar och gjort flera uttalanden där han påstått att hela branscher skulle kollapsa på grund av det höjda lönekravet. Men en rapport från Migrationsverket som publicerades ett år efter att det höjda lönekravet trädde i kraft visar att ledamoten Cato hade fel.

Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige fortsätter. Arbetskraftsinvandringen till lantbruk, skogsbruk och fiske är på samma nivå som tidigare. Andelen avslagsbeslut för sjuksköterskor och undersköterskor har faktiskt minskat.

Den drastiska minskningen av arbetskraftsinvandringen till Sverige har skett bland lågkvalificerad arbetskraft inom städbranschen och restaurangbranschen samt bland vårdare och personliga assistenter. Det är uppenbart att ledamoten Cato och Centerpartiet hade fel om precis allting.

Sverige har en hög arbetslöshet, och vi behöver se till att de som befinner sig utanför arbetsmarknaden kan få det där första jobbet. Men Centerpartiet vill gå i rakt motsatt riktning. De vill avskaffa lönekravet, vilket skulle mångdubbla arbetskraftsinvandringen och göra det ännu svårare för många svenskar att få in en fot på arbetsmarknaden.

Hur kan Centerpartiet fortfarande påstå att de har rätt när all fakta visar på motsatsen? Kan vi verkligen lita på Centerpartiets bedömningar när de har haft fel om precis allting?

Anf. 185 Jonny Cato (C)

Herr talman! Jag måste väl ha en längre näsa än Pinocchio på grund av alla mina lögner och vara ansvarig för allting ont som har hänt i Sverige eftersom allt är Centerpartiets fel och ingenting Sverigedemokraternas ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag står fast vid att ett lönegolv på 35 600 kronor kommer att få stora konsekvenser för många branscher. Vi har inte sett konsekvenserna av det än, så vi kan inte utvärdera det. Men absolut, vi kan lämna frågan till RUT för utredning och ha interpellationsdebatter om utredningen framöver med migrationsministern om vad konsekvenserna skulle kunna bli av ett lönegolv på 35 600 kronor.

Nej, just det! Det finns redan rapporter om att det kommer att innebära 5 miljarder mindre i skatteintäkter. Det är det som är konsekvensen. Det är 5 miljarder som inte kan gå till fler poliser. Det är 5 miljarder som inte kan gå till att rusta upp det svenska försvaret. Det är 5 miljarder som inte kan se till att tågen går i tid.

Jag går vidare till det här med att Centerpartiet ljuger och att man inte ska lita på allt man ser. Jag håller med om att man inte ska lita på allting som står på X, framför allt inte på trollkonton. Men jag litar verkligen på seriösa aktörer som Svenskt Näringsliv när de med hjälp av skickliga utredare tar fram rapporter om specifika problem. Jag kan konstatera att åtta av tio företagare i landet som har arbetskraftsinvandring är direkt oroliga för ett lönegolv på 35 600 kronor. Det tar jag på allvar.

Man kan hävda att alla som inte håller med en ljuger. Jag kan bara konstatera att vi tycker olika. Framtiden kommer att utvisa vem som får rätt. Jag är helt övertygad om att det blir landets företagare och inte Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Anf. 186 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! I dag debatterar vi motioner om arbetskraftsinvandring som har väckts i riksdagen. Jag är en av dem som har skrivit en motion. Den innehåller många olika förslag för att dels förbättra regelverket och stärka rättigheterna för de människor som kommer till Sverige som arbetskraftsinvandrare, dels öka möjligheten för svenska företag och offentliga arbetsgivare att lösa den kompetensbrist som råder i många olika branscher genom att ge människor från andra länder möjlighet att arbeta i Sverige.

I dag har vi en regering som varken prioriterar svenska företags och arbetsgivares behov eller tar hänsyn till de människor som har arbetat i Sverige från den dag de flyttade hit från ett annat land, som har betalat skatt, som har rotat sig i vårt land och som nu riskerar att utvisas på grund av regeringens politik. Jag kanske egentligen skulle säga att det beror på Sverigedemokraternas politik, för fram till Tidöavtalet var det ändå så att de övriga regeringspartierna hade en helt annan inställning till arbetskraftsinvandringen och företags möjlighet att rekrytera de personer som de behöver till olika jobb.

Hittills har man ställt ett lönekrav på 80 procent av medianlönen för alla yrken, alldeles oavsett vad lönenivån är för andra som jobbar i de yrkena. Detta har fått konsekvensen att till exempel undersköterskor i äldreomsorgen har lämnat sina jobb, antingen därför att de hastigt har behövt hitta högre betalda arbeten för att inte bli utvisade tillsammans med sin familj eller därför att de har blivit utvisade.

I Umeå får detta väldigt allvarliga konsekvenser. Redan i november hade man förlorat 50 medarbetare, och man riskerar att förlora ytterligare 100 medarbetare bara i äldreomsorgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Det är svårt att rekrytera i många kommuner i Sverige. De äldre drabbas nu när deras vårdbiträden och undersköterskor utvisas.

Herr talman! Det finns en hel del resonemang i debatten om att de människor som har så låga löner att de inte når upp till 80 procent av medianlönen inte skulle bidra till välfärden. Detta bygger på något slags resonemang om att den skatt de betalar in inte motsvarar den kostnad för skatteutgifter som de använder sig av när de till exempel utnyttjar välfärden. Enligt det resonemanget skulle Sverige bli ett bättre och rikare land om ingen jobbade som undersköterska eller med att städa svenska sjukhus eller universitet. Man menar att Sveriges ekonomi skulle vara mycket bättre om ingen hade så lågbetalda jobb.

Verkligheten är ju dock att vi i vårt land är lika beroende av att vi har människor som arbetar med att ta hand om våra äldre eller med att se till att städningen på sjukhusen fungerar som vi är av andra yrkesgrupper, som av olika skäl har högre betalda jobb. Välfärden behöver alla dessa människor.

Var och en borde fundera över hur vi pratar om människor när vi pratar om arbetskraftsinvandring eller andra arbetsmarknadspolitiska frågor. En del slänger sig med beteckningar som lågkvalificerad som om alla med låg lön hade samma utbildningsbakgrund. Alla vi som har jobbat med jämställdhet vet att så inte är fallet – många yrkesgrupper har till exempel lång utbildning men får ändå alldeles för låg lön. Vi vet också att det finns många arbetaryrken där det är otroligt viktigt med kvalifikationer även om man inte har gått en högskoleutbildning för att få kompetensen.

I teknikbranschen återfinns många yrkesgrupper som har väldigt väsentliga kompetenser – sådana som vi behöver mer av i Sverige – men som har löner som ligger under den medianlön som regeringen har sagt att man vill ha som golv för arbetskraftsinvandring. Det handlar om över 90 procent av vissa yrkeskategorier och dessutom om sådana där det råder brist i Sverige.

Här kommer man ofta till ett annat argument för att ett lönegolv skulle vara så himla lysande. Man säger nämligen så här: Om vi utvisar personer som i dag jobbar i Sverige och som tjänar mindre än medianlönen kommer andra personer i Sverige, som är arbetslösa, att kunna ta de jobben. Men så enkel är inte ekvationen.

Om du lyckas rekrytera en person som till exempel har den yrkeskompetens du söker till din fabrik kanske du kan rekrytera ytterligare tio personer. Dessa personer kanske bara behöver ha klarat grundskoleutbildningen för att kunna utföra arbetet. Men om du inte får den första kompetensen på plats kan du inte anställa någon. Då kanske till och med hela fabriken måste flyttas till ett annat land.

Det är helt sant att vi har många som går utan jobb i Sverige. Vi har många som är arbetslösa. Vi behöver rusta dessa människor med de kompetenser som saknas på arbetsmarknaden i dag. I många fall tar dessa utbildningar flera år. Regeringen borde sätta igång direkt. Arbetsmarknadsministern borde skriva propositioner till oss i riksdagen så att vi kan klubba nya förslag som kan ge fler jobb. Detta är dock inte regeringens prioritet. Regeringens prioritet är i stället att kasta ut folk som har jobb, så att det blir ännu svårare för arbetsgivarna att bedriva sin verksamhet. Detta gäller oavsett om det handlar om äldreomsorgen i Umeå eller en restaurang i Malmö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi i Sverige kommer att bli fattigare med regeringens politik. Vi i Sverige kommer att ha svårare att klara av välfärden med regeringens politik. När man gör det svårare för människor som vill komma till Sverige och arbeta kommer företagen att ha svårare att växa. När man kastar ut människor som redan i dag tar hand om våra äldre i välfärden protesterar Sveriges Kommuner och Regioner. Detta händer här och nu.

Ingen från Liberalerna har deltagit i denna debatt, men i tidningarna kan man läsa att Liberalernas arbetsmarknadsminister Mats Persson har fattat. Han har hört företagen i Sverige protestera mot politiken i Tidöavtalet. Han har sagt att man ska lyssna och att regeringen kan tänka sig att sänka det skadligt höga lönegolvet. Miljöpartiet hoppas att det är Liberalernas politik som kommer att bli verklighet, för en politik där familjer med barn som har gått hela sin skolgång i svensk skola utvisas för att Sverigedemokraterna vill ha ett mer homogent Sverige, som Richard Jomshof sa till mig i en annan debatt, gör Sverige fattigare och försämrar välfärden. Denna politik är också skamlig mot de individer som drabbas.

Miljöpartiet har lagt fram en politik som motverkar de oseriösa arbetsgivarna. Vi har lagt fram en politik som ska ge ett stärkt stöd till de arbetskraftsinvandrare som blir utnyttjade. Vi har lagt fram en politik som gör att företag och välfärd som behöver rekrytera folk både ska kunna behålla dem från andra länder som de har anställt och även i framtiden kunna rekrytera kompetens i utlandet om den saknas i Sverige.

Herr talman! Alla kanske inte tycker att jordgubbar är jättenödvändiga. Men när jag besökte en jordgubbsodlare berättade han för mig att när han annonserade efter folk som kunde plocka hans jordgubbar var det en enda svensk som sökte jobbet, och han hade sina rötter i Afghanistan. Med regeringens politik blir det svårare för jordgubbsodlare att få sina jordgubbar plockade. Det blir färre jordgubbar på midsommarfirandena runt om i landet.

Med regeringens politik utvisas människor som tar hand om våra äldre i äldreomsorgen. Med regeringens politik utvisas människor som är en förutsättning för att andra personer i Sverige ska kunna ha ett jobb att gå till. Med regeringens politik kan företag inte växa och funderar på att i stället flytta utomlands. Med regeringens politik blir vi alla lite fattigare.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ändå säga något positivt. Vi ska inte polarisera i onödan, och vissa saker är vi faktiskt överens om, till exempel att det är bra att Migrationsverket har blivit snabbare på att handlägga ansökningar från de arbetskraftsinvandrare som fortfarande har möjlighet att komma hit.

Jag yrkar bifall till reservationerna 6 och 7.

(Applåder)

Anf. 187 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Miljöpartiet avfärdar i sin motion det man kallar ett godtyckligt lönekrav för arbetskraftsinvandrare. Miljöpartiet menar alltså att det nuvarande lönekravet på 80 procent av medianlönen, vilket motsvarar 28 480 kronor, skulle vara godtyckligt. Men vad är det som är godtyckligt? Syftet med lönekravet är att minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige och i stället styra mot högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Detta har fungerat. Den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen har minskat drastiskt medan den högkvalificerade i princip är oförändrad. Jag skulle inte kalla lönekravet godtyckligt, utan här finns en tydlig inriktning som är gynnsam för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vilket lönekrav tycker Miljöpartiet är rimligt? Vad är en icke godtycklig nivå enligt Miljöpartiet? Eller vill Miljöpartiet helt slopa lönekravet och återgå till att Sverige importerar människor från Mellanöstern för att de ska jobba i grillkök medan hundratusentals svenskar går arbetslösa? Väljarna förtjänar svar på dessa frågor. Miljöpartiet är trots allt ett stödparti till Socialdemokraterna, och om Socialdemokraterna vinner valet 2026 kommer Miljöpartiet att få inflytande över regeringspolitiken. Kommer ni då att avskaffa lönekravet, eller kommer ni att behålla det och i så fall på vilken nivå? Här är Miljöpartiet skyldigt väljarna ett tydligt svar.

Anf. 188 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Miljöpartiet vill att lönekravet ska vara utformat så att de som kommer och jobbar i Sverige från andra länder har samma lönenivå som de svenskar som jobbar inom samma yrke. Med andra ord ska en läkare från ett annat land ha lika bra lön som en svensk läkare och en undersköterska från ett annat land lika bra lön som en svensk undersköterska. De lönenivåer som är standard inom olika yrken i Sverige ska gälla, och dessa avtalas mellan parterna i förhandlingar om kollektivavtal. Det är där lönerna sätts. Olika lönenivåer ska gälla för olika yrken, och vi tycker inte att politiker ska bestämma att alla som kommer från andra länder till Sverige för att jobba måste ha en lön över en viss nivå. Det är det vi menar när vi kallar lönekravet godtyckligt. Vi tycker att lönen för alla som jobbar i Sverige ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter.

Herr talman! Låt mig ta tillfället i akt och säga att för mig låter det fel att prata om människor i termer av import. För mig handlar import och export om varor, och Miljöpartiet accepterar över huvud taget inte handel med människor. De som handlar med människor begår mycket allvarliga brott, och dessa måste stoppas. Vi vet att det finns människor som utnyttjar andra under slavliknande villkor, och för att stoppa dem måste vi stärka brottsoffren och straffa förövarna.

Anf. 189 Nima Gholam Ali Pour (SD)

Herr talman! Låt mig konstatera att Miljöpartiet vill slopa dagens lönekrav, vilket kommer att resultera i en mångdubbling av arbetskraftsinvandringen, speciellt den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Det är Miljöpartiets politik. Detta kommer åter att skapa konkurrens för dem som ska få sitt första jobb och en fot in på arbetsmarknaden.

Känner Miljöpartiet någon empati med arbetslösa i Sverige? Ni verkar känna mycket empati med arbetskraftsinvandrare. Ni vill låta många arbetskraftsinvandrare komma hit, och de ska få nya förmåner. I era motioner står det bland annat att arbetskraftsinvandrare ska kunna byta arbetsgivare under de första två åren. Ni känner alltså mycket empati med arbetskraftsinvandrare, men ni verkar inte känna någon empati med arbetslösa i Sverige.

Om man slopar lönekravet öppnar man dörren för fler lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Hur påverkar det arbetssökande här i Sverige? Den frågan borde Miljöpartiet ställa sig. Ju mer man liberaliserar arbetskraftsinvandringen, desto hårdare blir konkurrensen om städjobben och jobben inom restaurangbranschen. Det är just i dessa sektorer som arbetskraftsinvandringen har minskat sedan lönekravet höjdes. Om man slopar lönekravet, vilket Miljöpartiet vill, får det konsekvenser för utsatta människor i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag frågar på fullaste allvar: Hur mycket empati känner Miljöpartiet med dem som i dag är utsatta och arbetssökande? Ni vill ju att de ska konkurrera med människor från tredjeland, som ofta accepterar lägre löner, vilket gör det svårt att konkurrera med dem. Miljöpartiet verkar inte känna någon empati alls med de arbetslösa i Sverige.

Anf. 190 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Vi har empati för utsatta människor, oavsett varifrån i världen de kommer. Det gäller utsatta människor i många olika situationer. Vi formulerar det som en solidaritet med alla människor i vårt partiprogram. Det är en grundläggande ideologisk utgångspunkt för Miljöpartiet.

Det vi också har och som kanske är ännu mer relevant i sammanhanget är en politik som leder till att människor som är arbetslösa får bättre chanser att komma i jobb. Det är detta som vi helt saknar från regeringen. Propositionslistan med åtgärder från arbetsmarknadsministern för att sänka arbetslösheten är tom. Här behövs politik.

Det räcker inte att säga att man bryr sig om människor som är arbetslösa, och det räcker inte med empati. Det som behövs är konkreta satsningar på utbildning för dem som inte har den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden i dag. I stället skär regeringen ned på kommunerna, som står för bland annat komvux.

Det behövs olika typer av insatser för människor som kanske har en funktionsnedsättning och som väntar på beslut om de hjälpmedel de behöver för att ta ett jobb. Väntetiderna är alldeles för långa i dag. Det behövs också insatser för att förändra skolpolitiken. Jag hoppas att vi nu kan ta i hand på att vi ska slopa Fbetyget och se till att alla ungdomar kan gå vidare till gymnasiet och få en chans till den utbildning som i dag krävs för att få de flesta jobb i Sverige.

Det är den typen av politik som på riktigt kan minska arbetslösheten, som ökar i dag.

Anf. 191 Magnus Resare (M)

Herr talman! Jag valde att ta replik på ledamoten då hon talade mycket om det som jag nämnde tidigare i mitt anförande vad gäller att tjäna över eller under medianlön. Det är självfallet så att den som tjänar mycket i det här landet också betalar för den som inte tjänar så mycket. Jag tycker att det är en helt rimlig modell. Det är den svenska samhällsmodellen.

Ledamoten förstår lika väl som jag att om alla tjänade 20 000 kronor i månaden i det här landet skulle välfärden inte hålla ihop. Men det är också så att om alla var bankchefer skulle välfärden inte heller hålla ihop, för då hade det inte funnits några händer där.

I den samhällsmodell vi har och det skattesystem vi har byggt i detta land och som alla är någorlunda överens om, även om vi kanske vill skruva lite olika på skattetabellerna beroende på vilket parti vi företräder, är det ändå så att den som tjänar mycket betalar mycket och att den som tjänar lite betalar lite mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Vi moderater tycker att det är centralt att alla ska kunna leva på frukten av sitt arbete. Om man jobbar och sliter varje dag ska man kunna leva på det. Det är därför vi alltid har tyckt att det är viktigt att rikta jobbskatteavdrag och skattesänkningar i första hand till dem som inte tjänar så mycket. Vi tycker att detta är superviktigt.

Jag vill bara säga att jag delar ledamotens uppfattning vad gäller att kalla vissa jobb för lågkvalificerade. Man ska vara försiktig med det. Jag var på ett äldreboende i Årjäng för något år sedan, där man berättade om den problematik som många som kommer och arbetar där i dag har. De vet inte hur det känns att borsta tänderna på någon annan. De har inte fått träning i hur det känns när någon annan stoppar in en tandborste i munnen på en. Detta hade jag aldrig tänkt på, men det visar att det är ett kvalificerat arbete att ta hand om äldre.

Ett absolut kvalifikationskrav för att jobba på ett äldreboende måste vara att kunna svenska språket. Om det är så som ledamoten påstår, att 50 personer har kommit som arbetskraftsinvandrare till Umeå från ett tredjeland, undrar jag var de lärde sig svenska innan de kom hit. Eller är de 50 personer som ledamoten talade om kanske någon annan grupp?

Anf. 192 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Magnus Resare har under debatten pratat om att alla inte kan ha låga löner och att det måste vara en balans mellan hur höga löner man har. Om vi tittar på hur det ser ut bland arbetskraftsinvandrare i dag ser vi att 57 procent är personer som har en lön över medianlönen. Det är alltså mer än en majoritet av arbetskraftsinvandrarna som har en lön som ligger över medianlönen. Det kan jämföras med hela arbetsmarknaden, där det är hälften.

Jag undrar om det är ett problem att det är 57 procent och varför man då har en politik som säger att det måste vara 100 i just den kategorin. Vi har inte brist bara på personer med kompetenser som det betalas höga löner för i Sverige, utan vi har även brist på medarbetare inom till exempel äldreomsorgen, där många har en lön som ligger långt lägre. Vi har brist på sjuksköterskor, där ingångslönen är 28 000 kronor i månaden, och vi har brist inom en lång rad arbetaryrken och teknikyrken, där lönerna generellt sett ligger under medianlönen.

Vi i Miljöpartiet tycker inte att det är rätt att regeringen går in och säger att företagen inte får anställa de personer som de behöver och har brist på. Vi tycker att regeringen borde storsatsa på att de som är arbetslösa ska få den utbildning och de kunskaper de behöver för att ta de lediga jobben.

Vi tror att det är fel väg att de människor som har jobben i dag kastas ut från landet, när företagen varnar för att de inte kommer att kunna växa ifall regeringens politik går igenom och när äldreomsorgen och andra kommunala verksamheter varnar för att det leder till att de får kompetensbrist.

Anf. 193 Magnus Resare (M)

Herr talman! År 2022 var det 87 av 180 000 undersköterskor i det här landet som kom som arbetskraftsinvandrare från ett tredjeland. Jag är faktiskt förvånad över att det är så många som har tillgodogjort sig svenska språket och sedan tagit sig hit för att jobba som undersköterskor. Det är fantastiskt bra. Av dessa 87 verkar 50 ha jobbat i Umeå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring

Jag tycker verkligen att det är positivt med människor som kommer hit och arbetar. Jag tycker därför också, som jag sa tidigare, att det är viktigt att man inför undantag om en bransch av någon anledning inte kan tillgodogöra sig arbetskraft här i landet. Regeringen återkommer om detta så småningom.

Jag tycker också att det är viktigt att de som kommer hit och tar jobb som man egentligen skulle kunna tillgodose med människor från den svenska arbetslöshetsbanken, där det finns hundratusentals människor, i hög utsträckning bidrar till den svenska välfärden. Vi kan inte ha människor som kommer hit och inte genererar vad de kostar.

Vårt samhälle är uppbyggt med att en del tjänar mer och en del tjänar mindre än medianlönen – så är det. Jag tycker att det är jättepositivt med alla människor som jobbar.

Till er som är oroliga vad gäller jordgubbar på midsommar vill jag avsluta med att säga att jordgubbsplockare och säsongsarbetare inte kommer att omfattas av försörjningskravet. Det är viktigt att få detta sagt. Vi kommer att fortsätta ha jordgubbsplockare i det här landet, hoppas jag. Jag ser fram emot att få njuta av en ask när våren och sommaren kommer.

Tack så mycket för en god debatt i dag!