Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Socialavgifter

Betänkande 2024/25:SfU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Socialavgifter(pdf, 147 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:14 Socialavgifter

Beslut

Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)

Riksdagen sa nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-02-13
Justering: 2025-02-18
Trycklov: 2025-02-20
Reservationer: 4
Betänkande 2024/25:SfU14

Alla beredningar i utskottet

2025-01-28, 2025-02-13

Nej till motioner om socialavgifter (SfU14)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till tio förslag om socialavgifter i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om nedsättning av socialavgifter och undantag från avgiftsskyldighet för friluftsorganisationer.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-25
Debatt i kammaren: 2025-02-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:SfU14, Socialavgifter

Debatt om förslag 2024/25:SfU14

Webb-tv: Socialavgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jessica Rodén (S)
Anf. 131 Jessica Rodén (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater står alltid upp för den gemensamma välfärden. Våra trygghetssystem bygger på att vi hjälps åt – vi bidrar efter förmåga och får stöd när vi behöver det. Det är en modell som har tjänat Sverige väl och som skapar både ekonomisk trygghet och social rättvisa.

Trygghetssystemen är en livlina för svenska löntagare. De ser till att ingen lämnas ensam vid sjukdom, arbetslöshet eller andra ekonomiska motgångar. Men de gör också något mer. De ger människor frihet att satsa på utbildning, byta jobb och starta företag. Ett samhälle där vi vet att tryggheten finns där när vi behöver den är ett samhälle där fler vågar bidra och delta fullt ut på arbetsmarknaden.

Vi socialdemokrater välkomnar att utskottet står fast vid att socialavgifterna ska finansiera våra trygghetssystem och att det inte ska göras några stora avsteg från den principen. Företag och arbetsgivare behöver förutsägbarhet, men det får inte ske på bekostnad av löntagarnas trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Socialavgifterna finansierar vår gemensamma välfärd. Svenska löntagare behöver löner som går att leva på, trygga arbetsvillkor och vetskap om att samhället finns där när livet förändras.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Daniel Lönn (SD)
Anf. 132 Daniel Lönn (SD)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 3.

Svensk folkhälsopolitik har sedan länge tagit avstamp i frågan om idrott och fysisk aktivitet. Man kan säga att dessa har varit en hörnsten i den bedrivna politiken. Genom de statliga stöden till idrottsföreningar och diverse idrottsinitiativ har vi gemensamt skapat långsiktiga förutsättningar för befolkningens fysiska mående och goda hälsa.

Detta är bra. Vår svenska idrottsrörelse gör en helt ovärderlig insats för såväl unga som gamla, för såväl pojkar som flickor. Men det är hög tid att vi lyfter blicken.

Sverigedemokraterna vet att folkhälsa och folkhälsoarbete berör långt fler områden än bara idrotten. För oss handlar det om att ge fler, helst alla, möjligheten att röra på sig, att må bra och finna glädje i fysisk aktivitet, oavsett om det sker mellan fyra väggar eller mellan fyra granar. För oss handlar det om att ge barn, unga och äldre möjligheten att känna solens strålar en varm junidag eller att känna vindens sus mellan granarnas grenar. Det handlar om att ge människor möjligheten att lära känna vår fantastiska del av världen – det vi gemensamt här kallar Sverige.

Herr talman! Sveriges befolkning i allmänhet men kanske barn och unga i synnerhet lider av ett enormt folkhälsoproblem: Vi rör oss helt enkelt alldeles för lite. Anledningarna till stillasittandet är många, men mycket kan härledas till för mycket skärmtid. Det leder i sin tur till bland annat minskade sociala kontakter och fetma, som i sin tur också kan leda till psykiska problem senare i livet.

Vad är då det bästa botemedlet mot detta? Jo, det är fysisk aktivitet och social gemenskap. Faktum är att friluftslivet är fyllt av fysisk aktivitet, som vandringar i naturen, att paddla kajak, att åka pulka med mera. Men med dagens socialavgiftslag diskrimineras friluftslivet i förhållande till idrotten. Den så kallade regeln om halvt basbelopp är helt enkelt inte tillämpbar på friluftsaktiviteter. Mitt i framväxten av vår tids största folkhälsoproblem motarbetas lösningar på problemet. Det blir fullständigt ihåligt.

Herr talman! Trots vår långvariga tradition av att ta vara på vårt friluftsliv, med allemansrätten, som öppnar för stora möjligheter att ta del av naturen, ser vi i dag en stor ojämlikhet när det gäller hur vi stöttar olika typer av folkhälsosatsningar. Idrottsrörelsen har länge åtnjutit starka och viktiga stödmekanismer, däribland den så kallade regeln om halvt basbelopp, vilket innebär att ersättningar från förening till idrottsutövare är avgiftsfria upp till ett halvt prisbasbelopp. Det bidrar till att föreningar kan behålla och rekrytera ledare utan den stora ekonomiska belastning som sociala avgifter faktiskt innebär för en liten förening.

Men, herr talman, Svenskt Friluftsliv omfattas inte av undantagsregeln utan tvingas betala samma socialavgifter som andra organisationer och företag. Detta lamslår det svenska friluftslivet, medan idrottsrörelsen premieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Sverigedemokraterna menar inte att idrottsrörelsen på något sätt borde värderas lägre än friluftslivet. Båda är precis lika viktiga. Därför är det av stor vikt att även friluftslivet omfattas av den så kallade regeln om halvt basbelopp.

Som det ser ut i dag har friluftsföreningar svårt att rekrytera kompetenta och drivande ledare. Givet det ekonomiska läge som många av våra ideella föreningar tyvärr befinner sig i är de sociala avgifterna ofta det som avgör om en förening har råd att arvodera sina ledare eller inte. Det innebär i sin tur att våra barn och unga inte får samma möjligheter att delta i friluftslivet som i idrottslivet.

Herr talman! Sverigedemokraternas yrkande, som behandlar just regeln om halvt basbelopp, har behandlats i riksdagens kammare åtta gånger tidigare. Det här blir alltså den nionde gången som kammaren får ta ställning i frågan. Vid samtliga tillfällen har kammaren avslagit yrkandet trots en stor vilja från flera partier att faktiskt förändra socialavgiftslagen.

Gång på gång hör vi argument om ett utredningsbetänkande som bereds på Regeringskansliet, där man föreslår att friluftslivets organisationer ska jämställas med den organiserade idrotten och på så sätt omfattas av den så kallade regeln om halvt basbelopp. Men, herr talman, klockan tickar, och än kan vi inte se att regeringen faktiskt har agerat i frågan.

Friluftslivets organisationer behöver se en lagändring. Om regeringen inte heller under det här riksmötet är redo att ta tag i frågan och driva igenom utredningens förslag måste vi här i kammaren ta ansvar. Jag tror att det finns en relativt bred samsyn i frågan om att just likställa idrottsrörelsen med friluftslivet. Vi har lite olika ingångar dit, men målet är detsamma. Låt oss därför ta ett gemensamt kliv i rätt riktning och en gång för alla säkerställa att vi får lika villkor för våra ideella folkhälsoorganisationer.

Herr talman! Sverigedemokraterna är garanten för ett Sverige där vi likställer idrott och friluftsliv. Vi är garanten för ett Sverige där barn och unga får samma möjlighet att utöva idrott som att delta i friluftslivet. Vi är garanten för ett Sverige där staten tar sitt ansvar för att motarbeta det stillasittande som blivit en av vår tids absolut största folksjukdomar.

Herr talman! Sverigedemokraterna är garanten för ett Sverige där vi underlättar för alla former av ideella folkhälsosatsningar.

I detta anförande instämde Jonas Andersson, Nima Gholam Ali Pour och Rasmus Giertz (alla SD).

Anders W Jonsson (C)
Anf. 133 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Jag begärde egentligen ordet för att säga att jag helt och hållet instämmer i det som Daniel Lönn nu har pläderat för. Det är en anomali i regelverket att när mina barnbarn deltar i skridsko- eller skidverksamhet behöver idrottsföreningen inte betala in hela socialavgiften, men om de gör någonting som kallas för Mulle eller något som Friluftsfrämjandet har hand om gäller inte de reglerna. Detta är en liten detalj i de sociala avgifterna, men det är ändå oerhört märkligt.

Men det som blir lite underligt – och det var därför jag också jag begärde ordet – var att Daniel Lönn glömde, tror jag, att yrka bifall till reservationen. Det finns ju ett förslag från Sverigedemokraterna i det här ärendet och också en reservation.

Förra året, när vi också hade den här diskussionen, gick både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna upp och lovade dyrt och heligt att denna detalj skulle de minsann se till att man korrigerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Kristdemokraterna är ju gubevars ett regeringsparti, och Sverigedemokraterna är med och förhandlar budget, och detta är ju en ren budgetfråga. Då blir det märkligt att det parti som styr och ställer över Sveriges budget inte, trots löftena från debatten för ett år sedan tillsammans med Kristdemokraterna, driver igenom detta.

I diskussionen för ett år sedan var vi flera, bland andra undertecknad, som sa att frågan då var löst. Det var ju två regeringspartier som sa att de skulle ordna detta. Men när man kommer hit till kammaren har man inte löst detta i budgetförhandlingarna. Man gör det till ett huvudnummer i sitt anförande, men såvitt jag hörde yrkar man inte ens bifall till den egna reservationen – med förbehåll för att min hörsel är något dålig.

Jag skulle vilja att Daniel Lönn reder ut det här. Det är något oklart, måste jag säga.

Daniel Lönn (SD)
Anf. 134 Daniel Lönn (SD)

Herr talman! Jag vill minnas att det första jag gjorde i mitt anförande var att yrka bifall till reservation 3. Det var nog hörseln som ställde till det.

Men angående vad ledamoten tar upp gällande budgetfrågor är det ingen hemlighet att Sverigedemokraterna samarbetar med regeringen i det så kallade Tidöavtalet och har fått igenom otroligt mycket sverigedemokratisk politik. Men ledamoten vet ju, precis som jag, att det är omöjligt att få igenom 100 procent av sin politik i ett samarbete.

Sedan är det klart att detta är en fråga som är viktig för oss. Det är en fråga vi driver på för. Det finns ju en anledning till att vi har väckt en motion i ämnet med avsikt att förändra socialavgiftslagen. Det kommer vi att fortsätta att driva på för.

Om Anders W Jonsson nu vill att detta ska bli verklighet finns det ett enkelt sätt för honom att se till att det blir så, nämligen att rösta för reservation 3 när vi ska votera om detta i morgon.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 135 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Men det blir ändå en ihålig argumentation i ett läge där man sitter och förhandlar om budgeten. Två av fyra partier i riksdagens kammare sa om den här lilla detaljen – det är trots allt en liten detalj – i de sociala avgifterna: Detta ska vi se till att ändra på till nästa år. Och flera i den kammardebatten sa då, vilket framgår av protokollet: Vad skönt! Då behöver vi inte diskutera den här frågan nästa år, för då är det här löst i budgetförhandlingarna.

Det är dessutom så, herr talman, att det finns ett beredningsunderlag från 2023, som såvitt jag vet är framtaget på initiativ av den socialdemokratiska regeringen och som faktiskt visar hur man kan lösa det här. Man kan alltså inte ens skylla på att det inte finns ett beredningsunderlag.

Det måste helt enkelt vara så att Sverigedemokraterna, tillsammans med Kristdemokraterna, inte har prioriterat den här frågan i budgetförhandlingarna. Om Sverigedemokraterna hade gjort det hade budgeten inte gått igenom om ni inte hade fått igenom det här kravet.

När ni lyfter frågan på det här viset i den här kammardebatten låter det som att det minsann är den allra viktigaste frågan vad gäller alla de sociala avgifterna. Då blir det återigen märkligt, herr talman, att man står här i kammaren, är ett regeringsunderlag, och i en budgetfråga agerar opposition mot den regering som man har sett till regerar landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Då har jag en fundering utifrån budgetförhandlingarna. Det måste vara så att Liberalerna och Moderaterna är mycket hårdnackade motståndare mot att göra den här förändringen, eftersom ni inte har fått igenom den. Eller också är det så att ni inte prioriterar detta. Ni tycker att det är trevligt att stå i kammaren och leka opposition i förhållande till den regering ni har tillsatt. Den här frågan tycker ni är så viktig – hela anförandet handlade ju om den. Men den släpper ni i budgetförhandlingarna. Det blir oerhört märkligt.

Daniel Lönn (SD)
Anf. 136 Daniel Lönn (SD)

Herr talman! Jag får tacka ledamoten för frågorna.

Vi kan börja med att konstatera att det inte är någon hemlighet att just förändringen av socialavgiftslagen blir det centrala när vi debatterar betänkandet om socialavgiftslagen – när vi dessutom har en kommittémotion vars yrkande behandlar just förändringen kopplad till friluftslivet. Det är ingenting konstigt.

Sedan kan jag bara konstatera, som jag gjorde i mitt första genmäle, att man aldrig får igenom 100 procent av sin politik när man regeringsförhandlar. Det är solklart.

Detta en viktig fråga. Det är någonting som vi har tryckt på för. Vi trycker på för det. Jag är mycket medveten om att det finns ett betänkande som ligger i Regeringskansliet med ett förslag om att förändra socialavgiftslagen. Jag tog också upp det i mitt anförande. Det vore jättebra om regeringen agerade och drev igenom det förslaget, för det är ett jättebra förslag. Men om inte regeringen är beredd att göra det nu, vilket jag har respekt för eftersom man har olika ingångar, kan vi åtminstone i morgon rikta ett tillkännagivande genom att rösta på vår reservation. Då kommer man att uppnå det som ledamoten vill uppnå, nämligen en förändring av socialavgiftslagen.

Mats Sander (M)
Anf. 137 Mats Sander (M)

Herr talman! När fler har ett jobb att gå till stärks både individens frihet och hela vårt samhälle. Företagare som vågar anställa skapar inte bara jobb och försörjning åt sig själva. De ger även fler möjligheten att bygga sin framtid. De skapar tillväxt, vilket är positivt för oss alla i Sverige.

Att människor kan försörja sig själva, känna trygghet och veta att hårt arbete lönar sig är grunden för vår välfärd. Socialavgifterna spelar en avgörande roll i detta. De finansierar vår gemensamma trygghet, men de påverkar också möjligheten att anställa, driva företag och skapa tillväxt. Hur vi utformar systemet avgör om vi stärker eller försvagar arbetsmarknaden.

Herr talman! Vi vet att det bästa sättet att stärka välfärden är att fler arbetar och färre är beroende av bidrag. Vi moderater står för en tydlig arbetslinje. Vi vill att fler ska arbeta. Vi vill att fler ska få ta del av gemenskapen på en arbetsplats och växa som individer genom att arbeta. Vi vill att fler ska få uppleva den ekonomiska frihet som kommer med att man kan försörja sig själv och sin familj. Därför driver vi en politik som belönar både ansträngning och drivkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Höga kostnader för att anställa slår hårdast mot småföretagare och dem som står längst från arbetsmarknaden. Vi vet att om trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga lämnas många kvar utanför. Därför har regeringen vidtagit åtgärder för att sänka kostnaderna där det gör störst skillnad. Växa-stödet har utvidgats. Småföretag kan nu anställa både sin första och sin andra medarbetare till lägre avgifter. Beloppsgränsen för nedsatta arbetsgivaravgifter har höjts. Det här är exempel på reformer som skapar jobb och ger möjlighet för fler att stå på egna ben.

Herr talman! Vårt uppdrag är inte bara att skapa bättre förutsättningar för fler jobb i dag. Vi måste också ta ansvar för att vår politik är långsiktigt hållbar. Vi tror på en politik där människor får bättre möjligheter att lyckas genom hårt arbete – en politik där det alltid lönar sig att anstränga sig lite, lite extra.

Reformer måste vara finansierade, och vi genomför åtgärder som gör skillnad där de behövs som mest. Regeringens politik är en långsiktig investering i Sveriges arbetsmarknad. Vi skapar förutsättningar för företag att växa och anställa fler, och vi gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Herr talman! Det är arbete och företagande som bygger vårt land, inte höga skatter för dem som skapar jobb. Det är fler i arbete som säkrar välfärdens finansiering, inte högre avgifter som gör det svårare att anställa. Det är genom en politik som ger människor möjligheten att försörja sig själva som vi skapar en bättre framtid för Sverige.

Moderaterna står för en rättvis, ansvarsfull och framåtsyftande politik. Vi tror på människor. Vi tror på företagsamhet, och vi vet att en stark arbetslinje ger både individen och samhället bättre förutsättningar att växa.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anders W Jonsson (C)
Anf. 138 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Jag begärde ordet när jag hörde Mats Sander säga att Moderaterna står för en tydlig arbetslinje. Det var också en gemensam linje för de fyra allianspartierna. Vi såg att de sociala avgifterna och inte minst den särskilda löneskatten var en belastning, inte minst för de små företagen. Under våra år vid makten gjorde vi allt vi kunde för att sänka de totala sociala avgifterna, framför allt riktade mot människor som stod långt från arbetsmarknaden, mot ungdomar men också mot småföretagen. Det var en gemensam borgerlig linje och en borgerlig politik för att skapa fler arbeten.

Därför är det lite märkligt när Mats Sander nu säger att Moderaterna står för en tydlig arbetslinje, med tanke på att de totala sociala avgifterna har höjts med 12 miljarder kronor av den här regeringen. Det slår stenhårt, inte minst mot de små företagen. Jag kan inte förstå hur detta i Moderaternas värld kan tolkas som att man står för en tydlig arbetslinje. Sänker man de sociala avgifterna är kopplingen tydlig. Då handlar det om en arbetslinje. Men höjer man dem med 12 miljarder, herr talman, kan det näppeligen beskrivas som att det handlar om en tydlig arbetslinje. Det är precis tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det här är väl en av förklaringarna till att vi i dag har en arbetslöshet som är bland Europas högsta. Vi ligger väl på fjärde plats från botten eller toppen, hur man nu ska se på det.

Jag vill gärna höra Mats Sander utveckla hur en höjning av sociala avgifter med 12 miljarder är en tydlig arbetslinje.

Den andra frågan handlar om den gemensamma position som vi har haft tidigare: att det ska framgå av lönebeskedet vad den totala skatten är. Man har försökt tillsätta någon utredning, men min fråga är: När kommer detta? När kommer Sveriges löntagare att kunna se hur mycket skatt man betalar in, både de sociala avgifterna och preliminärskatten? Det här har ju varit en gemensam linje tidigare.

Mats Sander (M)
Anf. 139 Mats Sander (M)

Herr talman! Jag välkomnar att Centerpartiet vill göra det lättare att driva företag och att anställa. Jag tror att vi är överens om att småföretagen är ryggraden i svensk ekonomi. Regeringen har utvidgat stödet för att stimulera företagare att anställa fler medarbetare, och detta till lägre avgifter. På så sätt stimulerar man fler i arbete, och fler i arbete ger högre intäkter.

Vi gör insatser där de gör som mest skillnad. Det är inga generella sänkningar av arbetsgivaravgifter. Vi tar ansvar för helheten. Jag tycker inte att det är en ansvarsfull politik att utlova breda skattesänkningar utan att finansiera dem och peka på vad man ska göra. Om ledamoten skulle vilja sänka arbetsgivaravgifterna ännu mer krävs det att man pekar på vilka prioriteringar man vill göra och vad man vill välja bort.

Här debatterar vi ett motionsbetänkande om socialavgifter. Regeringen vidtar en hel rad andra åtgärder för att stimulera arbete för fler och att fler ska få behålla mer av sina pengar, vilja gå till jobbet och så vidare. Vi har exempelvis utökat jobbskatteavdraget ett antal gånger, sänkt skatter och så vidare.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 140 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Tack, Mats Sander, för den fråga som jag fick om hur Centerpartiet ser på det här!

I vårt budgetförslag föreslår vi tydliga sänkningar av arbetsgivaravgifterna. Det som kallas växa-stöd men som egentligen är ett växa-avdrag gäller i dag två anställda, och vi föreslår att det ska gälla upp till tio. Vi vill dessutom rikta särskilda nedsättningar vad gäller de människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det här är finansierat i vår budget, så det är inget att diskutera.

Mats Sander missade mina frågor. Om man nu höjer de sociala avgifterna för Sveriges företag med 12 miljarder kronor – hur kan man då som moderat företrädare stå i talarstolen och säga att det för Moderaterna är arbetslinjen som är det viktiga? Ni säger att ni höjer de sociala avgifterna med 12 miljarder totalt men att det är en del av en tydlig arbetslinje, som jag skrev upp i mitt manuskript.

Den andra frågan gäller det som vi i de borgerliga partierna har drivit sedan lång tid tillbaka – de sociala avgifterna måste framgå av lönebeskedet. Nu fick Svenskt Näringslivs vice vd i uppdrag att titta på hur man skulle kunna göra detta åtminstone vad gäller de statligt anställda. Men när kommer det här? När kommer svenska löntagare att på lönebeskedet kunna se inte bara hur mycket preliminärskatt som är avdragen utan dessutom hur mycket som är inbetalat i de sociala avgifterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Detta är mina två frågor. Den första är: En tydlig arbetslinje är kopplad till en höjning av sociala avgifter med 12 miljarder – hur får Mats Sander ihop det? Den andra är: När kommer vi att på våra lönebesked kunna se den totala skattebörda som löntagaren bär?

Mats Sander (M)
Anf. 141 Mats Sander (M)

Herr talman! Vi genomför reformer som är hållbara. Vi gör ingenting som riskerar att underminera statsfinanserna.

Småföretagare behöver stabila och förutsägbara villkor. Vi stärker jobbtillväxt genom åtgärder som fungerar i verkligheten. Vi prioriterar en politik som faktiskt fungerar. Vi sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. Vi ger småföretagen bättre förutsättningar att anställa, och vi ser till att Sverige är ett attraktivt land att investera i.

Jag uppskattar att Centerpartiet vill se en företagsvänligare politik. Vi tar ansvar för helheten. Vi sänker kostnader där det gör mest nytta genom väl avvägda reformer. Vi har ett tydligt fokus: Fler företag ska våga anställa, fler människor ska kunna komma i jobb och Sverige ska växa.

Herr talman! Vi bygger en stark ekonomi genom stabilitet och ansvar för en helhet.

Anders W Jonsson (C)
Anf. 142 Anders W Jonsson (C)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.

Detta motionsbetänkande handlar om de sociala avgifterna. Det är totalt ungefär tolv förslag från partier och enskilda ledamöter som vi ska hantera. Det kallas de sociala avgifterna därför att tanken i grunden var att de skulle finansiera socialförsäkringssystemet. Men i dag finns inte riktigt den kopplingen, utan den viktigaste kopplingen vad gäller det här avsnittet är hur det slår gentemot företagandet.

Avgifter är någonting man betalar för att få en nyttighet. För kommunernas del finns det till och med lagstiftning som styr det hela. Kommunen kan inte ta in mer pengar i va-avgift än vad va kostar. Man skulle kanske önska att den lagen gällde också för riksdagen, för när det gäller en del av de socialförsäkringssystem som de sociala avgifterna finansierar går inte pengarna oavkortat till dem. Det beror på att det finns inkomsttak.

En känd företagsledare sa: Vad får jag för pengarna? Vad gäller just de sociala avgifterna är det verkligen en berättigad fråga. Det här är egentligen inte avgifter, utan det handlar om ren skatt. Det borde egentligen betraktas som det och borde kanske snarast hanteras av skatteutskottet.

De allvarligaste konsekvenserna av de sociala avgifterna är inte att det påverkar hur socialförsäkringssystemet ser ut; det har vi andra lagar och regler som styr. Det är i stället att det påverkar hur ekonomin som helhet fungerar. Det var det jag tog upp i det tidigare replikskiftet. Om man höjer de sociala avgifterna med 12 miljarder påverkar det såklart arbetslösheten beroende på att det blir betydligt dyrare för företagen att anställa.

Det är därför vi från Centerpartiet sedan väldigt lång tid tillbaka har drivit att de sociala avgifterna måste ned på en rimlig nivå. Det är inte vettigt att lägga en så stor kostnad på företagen som gör att det blir så mycket dyrare att anställa. Vi har lagt fram konkreta förslag på hur dessa sänkningar skulle kunna se ut. För de tio först anställda kan man ha nedsättningar av de sociala avgifterna. Det gäller också de människor som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det, herr talman, vore den viktigaste förändringen av de sociala avgifterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det finns två andra delar som har diskuterats hittills, och där är det tydligt var Centerpartiet står. Det ena handlar om att vi måste få en tydlig redovisning gentemot löntagarna av vad det totala skattetrycket är och hur mycket man betalar in, det vill säga att de sociala avgifterna ska kunna redovisas.

Det andra handlar om den detalj som är nog så viktig för föreningslivet. Varför ska vi ha ett bra regelverk för idrottsföreningarna när det gäller hur de betalar in sociala avgifter för sina ledare men inte för övriga, som också gör en otroligt viktig del? Det gäller inte minst friluftsverksamheten.

Därför, herr talman, yrkar jag bifall också till reservation 4 och inte bara till reservation 2.

Malte Tängmark Roos (MP)
Anf. 143 Malte Tängmark Roos (MP)

Herr talman! En av de vackraste och viktigaste delarna av det svenska samhället är vårt solidariska välfärdssystem.

Det faktum att vi gemensamt tar hand om varandra när vi behöver extra stöd – när vi blir sjuka, när vi bildar familj och kostnaderna ökar eller när vi blir äldre och inte längre lönearbetar – är något vi ska vara stolta över och värna om. Vi vet att vi alla någon gång kommer att hamna i situationer eller perioder i livet då inkomsterna minskar men vi måste fortsätta att betala våra räkningar, och då finns samhället här för oss.

Socialavgifterna är det sätt vi har att finansiera dessa trygghetssystem: sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionen. De är hörnstenarna i den statliga delen av vårt gemensamma välfärdssystem. Socialavgifterna finansierar den trygghet – välfärden – som har byggt och format Sverige. Det är viktigt att vi säkerställer den finansieringen men också att vi stärker tilliten till systemet. Den tilliten har under en längre period urholkats.

Systemet svarar inte alltid upp mot de förväntningar man faktiskt bör kunna ha på ett välfärdsland som Sverige. Det gäller inte minst sjukförsäkringen. När man vill men inte kan arbeta på grund av sjukdom ska man ha rätt till ersättning för att klara sitt uppehälle och till stöd och hjälp för att komma tillbaka till hälsa och arbete, studier eller annan sysselsättning. Det är till det vi fortsätter att betala in socialavgifter.

Detta handlar också om att arbetsgivarna har rätt att ställa krav på att deras inbetalningar faktiskt leder till att deras anställda får det skydd man bör kunna förvänta sig. Sedan länge fungerar det dock inte alltid så. Alltför många människor blir utförsäkrade i förtid eller helt nekade sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Sjuka och utslitna människor tvingas söka jobb de inte kan få eller utföra. I slutändan tvingas många att med mössan i hand be socialtjänsten om försörjningsstöd, med höga krav och låga ersättningar. Kommunerna tar kostnaderna för statens misslyckande när människor tvingas ut i fattigdom. Systemet har gått sönder.

Herr talman! Miljöpartiet vill införa en gemensam försäkring för både sjukdom och arbetslöshet i form av ett samlat trygghetssystem, under en enda myndighet, som är tydligt och omfattar alla. Som steg på vägen mot denna arbetslivstrygghet vill vi reparera rådande system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Människor som är sjuka måste få ersättning. Stödet ska vara individanpassat, och Försäkringskassan behöver ha en mer stöttande roll än i dag. De hårda tidsgränser som finns i försäkringen i dag vill vi ersätta med kontinuerliga avstämningar av att individen får rätt insatser för rehabilitering och stöd.

Det finns många saker som den sittande regeringen skulle kunna göra för att reparera revorna i sjukförsäkringen. Avsaknaden av förslag i den riktningen visar dock tydligt var deras prioriteringar ligger. Inte ett enda förslag har lagts fram för att göra livet bättre för Sveriges långtidssjuka, trots att det finns många färdiga utredningsförslag att genomföra. Tidöpartiernas tystnad ekar högt.

Herr talman! Socialavgifterna ska tas ut genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter efter förmåga. Det ska finnas ett tydligt samband mellan avgifterna och den trygghet som avgifterna betalar. Så är det, och så ska det vara. Det finns dock viktiga och önskvärda undantag.

Ett sådant undantag finns i föreningslivet inom idrotten. En ersättning till en spelare eller en ledare i en ideell idrottsförening får undantas från arbetsgivaravgiften. Det är inte mycket pengar det handlar om, endast en ersättning om upp till ett halvt basbelopp per person och år. Men för idrottsklubbarna kan det vara skillnaden mellan att ha eller att inte ha en tränare, en materialförvaltare eller en annan ledare för något av ungdomslagen. Det märkliga är att detta bara gäller just idrotten. Det gäller inte friluftslivet, trots att verksamheterna många gånger är likartade eller till och med exakt samma. Det går en skiljelinje mellan föreningar som är anslutna till Riksidrottsförbundet å ena sidan och föreningar som är anslutna till exempelvis Svenskt Friluftsliv å andra sidan.

Miljöpartiet tycker att det här borde rättas till. Friluftslivet borde komma in i systemet. Frågan har debatterats både här i dag och under lång tid tidigare. För snart två år sedan kom Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet med sitt slutbetänkande. Just detta är ett av utredningens förslag. Saken är alltså utredd och klar och borde kunna läggas fram i närtid som en proposition. Men precis som med sjukförsäkringen sitter regeringen på händerna. När den här frågan debatterades i kammaren för nästan på dagen ett år sedan hänvisade utskottsmajoriteten till att ärendet bereddes av regeringen. I det betänkande vi debatterar i dag skriver de exakt samma sak. Den självklara frågan blir då: Hur lång tid ska det behöva ta?

Herr talman! Det är uppenbart att regeringen och Sverigedemokraterna behöver en spark i baken i den här frågan. Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets reservation 4 i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-27
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2024/25:SfU14, Beslut: Socialavgifter

Beslut 2024/25:SfU14

Webb-tv: Beslut: Socialavgifter

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Socialavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:332 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkande 1,

    2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

    2024/25:2040 av Anna af Sillén och Mats Green (båda M),

    2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 2,

    2024/25:2899 av Sten Bergheden (M),

    2024/25:2902 av Sten Bergheden (M) och

    2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 4.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD006210
    M60008
    C02004
    V18105
    KD14005
    MP13005
    L12004
    -1010
    Totalt211216354
    Ledamöternas röster
  2. Undantag från avgiftsskyldighet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:587 av Anne-Li Sjölund (C),

    2024/25:1341 av Anna-Lena Hedberg m.fl. (SD) yrkande 6 och

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 54.
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD062010
    M60008
    C10194
    V18105
    KD14005
    MP00135
    L12004
    -1100
    Totalt199643254
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.