Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Valfrågor

Betänkande 2024/25:KU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Valfrågor(pdf, 342 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:13 Valfrågor

Beslut

Nej till motioner om val (KU13)

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 26

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-02-13
Justering: 2025-02-20
Trycklov: 2025-02-20
Reservationer: 7
Betänkande 2024/25:KU13

Alla beredningar i utskottet

2025-01-30, 2025-02-13

Nej till motioner om val (KU13)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Utskottet hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-25
Debatt i kammaren: 2025-02-26
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KU13, Valfrågor

Debatt om förslag 2024/25:KU13

Webb-tv: Valfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Susanne Nordström (M)
Anf. 45 Susanne Nordström (M)

Fru talman! I dag debatterar vi valfrågor. Detta är ett motionsbetänkande, och det finns många minst sagt intressanta motioner. En del handlar om hur vi kan öka valdeltagandet, andra handlar om sänkt röstålder och sedan finns förslag om själva valsedelsystemet. Det är egentligen på något sätt grunden i vår demokrati. Det är där jag tänker uppehålla mig i mitt anförande. Men först yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Det har hänt en del genom åren med valsystemet. Jag tänkte att vi skulle blicka tillbaka lite grann och titta på den svenska valhistorien.

Vid rösträttsreformen 1909 tog Sverige ett viktigt steg mot en mer inkluderande demokrati. Då införde vi allmän rösträtt, men bara för män över 24 år, och vi gick från majoritetsval till ett proportionellt valsystem.

Samtidigt hade vi fortfarande en tvåkammarriksdag där ledamöterna i första kammaren utsågs indirekt genom landstingen och stadsfullmäktige, medan röstningen till andra kammaren påminde om det valsystem vi har i dag.

Ytterligare förändringar skedde sedan i samband med övergången till enkammarriksdag 1970. Då samordnades valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige, vilket krävde anpassningar i valförfarandet.

Det fanns till och med långtgående planer på att införa maskinell röstning med hålkort. Det var kanske tur att det inte blev så. Det var den tekniska osäkerheten som gjorde att det aldrig blev verklighet.

I stället införde man tillfälliga förändringar som senare permanentades med 1972 års vallag. Bland annat standardiserade man valsedlarna. Vi vet alla att de har olika färger beroende på vilket val de avser.

Valfrågor

Men hur ser det ut i dag? Vid varje val trycks det en enorm mängd valsedlar. Det var hela 710 miljoner valsedlar inför valet 2022. Anledningen är att vi har tre val samtidigt. Det är 405 olika valkretsar och ett hundratal partier som deltar. I det senaste valet beställde 238 partier valsedlar, men endast 36 av dem ställde upp i riksdagsvalet.

Valsedlarna fyller inte bara en funktion på valdagen. Det är många partier som använder valsedlar i sitt kampanjarbete. Man kan dela ut dem i valstugor och skicka hem dem i brev till väljare, och man kan vilja synliggöra kandidater. Trots att de används av politiska partier var det bara en bråkdel av alla tryckta valsedlar som användes till det.

Fru talman! Det svenska valsystemet är en viktig del av vår demokrati. Det har genomgått stora förändringar för att bli mer tillgängligt, rättvist och effektivt. Men det finns några knäckfrågor. De är till exempel: Hur säkerställer vi ett hållbart och modernt röstningsförfarande? Hur minskar vi antalet valsedlar? Vill vi minska antalet valsedlar? Hur bygger vi ett system som gör det lätt för alla att rösta?

Dessa frågor är viktiga. Det är exakt de frågorna som vi som sitter med i den parlamentariska valsedelskommittén har att ta ställning till. Meningen är att vi ska lämna förslag på ett valsedelssystem – kanske ett nytt, vi vet inte än.

Jag vill belysa några frågor som handlar om just delaktighet i val. Vi vet att valdeltagandet är lägre bland personer med funktionsnedsättning. Enligt SCB var valdeltagandet vid de allmänna valen 2022 hela 11 procent lägre i den här gruppen jämfört med befolkningen i stort.

Valsedlarnas utformning och placering är en del av problemet. Jag har sett bilder från vallokaler där valsedlarna var placerade så högt att de var svåra att nå för den som till exempel sitter i rullstol. Lyckligtvis hör detta till undantagen, men ändå.

Texten på själva valsedeln är ibland ganska liten. Valsedlarna är tunna, och det kan vara lätt att få med sig fler än en valsedel i kuvertet. Då blir de ju ogiltiga.

Personröstning är särskilt svårt för personer med synnedsättning. Trots att Valmyndigheten tillhandahåller punktskriftsmaterial för synskadade kan det vara svårt för dem att faktiskt veta att de har fått rätt valsedel i kuvertet.

Fru talman! Som jag nyss sa har det svenska valsystemet många styrkor, men det finns också behov som behöver adresseras för att stärka demokratin och öka delaktigheten.

Systemet med partivalsedlar har en lång tradition i Sverige och är välkänt för många väljare. Att rösta är enkelt, särskilt om man lägger sin röst på ett parti som redan är etablerat i riksdagen eller har fått minst 1 procent av rösterna i de senaste valen.

För dessa partier ser valadministrationen till att valsedlar finns tillgängliga i alla vallokaler och förtidsröstningslokaler, men för små partier liksom för nya partier är det inte lika lätt. De måste själva distribuera sina valsedlar till röstmottagningsställena, och om en sådan valsedel saknas måste väljaren själv skriva partinamnet. Alla har ju inte en lika snygg handstil som jag, så det är inte säkert att man kan se vad det står och då blir rösten ogiltig.

Vi har en låg andel ogiltiga röster, vilket väl betyder att systemet fungerar bra. Men vi kan säkert göra det ännu bättre.

Avslutningsvis vill jag säga att valet är grunden för vår demokrati. Det är genom det vår röst påverkar framtiden, formar politiken och säkerställer att våra värderingar representeras i de beslutande församlingarna. Därför är det avgörande att valsystemet är tillgängligt, begripligt och rättssäkert för alla väljare.

Hans Ekström (S)
Anf. 46 Hans Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Fru talman! Ett valsystem som väljarna har förtroende för och känner igen och som är transparent är en förutsättning för demokratins legitimitet. Det finns en sittande utredning – Susanne Nordström nämnde den – som tittar på valsedelssystemet, och den måste naturligtvis få arbeta klart innan man uttalar sig om några förslag.

Det finns naturligtvis en del brister i valsystemet att titta på. Men jag förutsätter att den tradition vi har i Sverige med breda majoriteter i frågor som rör demokratins funktionssätt får gälla även denna gång. Det är viktigt för valsystemets legitimitet hos alla.

Vi lever i en tid när demokratin hotas och utmanas runt om i världen. Låt oss därför vara extra varsamma om den känsliga struktur som ger demokratin legitimitet. Förändringar bör ske långsamt och försiktigt – jag känner att jag som socialdemokrat är väldigt konservativ i de här frågorna. Förändringar ska gå långsamt. Det finns ett egenvärde i att väljarna känner igen sig från gång till gång när man går och röstar.

Vi har alla en gång röstat för första gången. Det var nervöst. Tänk om det vore som att rösta första gången varje gång man gick och röstade för att någon utredning hade hittat på någon ny reform för hur man ska bete sig! Så vill vi nog inte ha det.

För att demokratin ska ha legitimitet krävs ett högt valdeltagande. Sverige har traditionellt haft ett högt valdeltagande i val till riksdagen, ända uppemot 90 procent. Därför är det oroande att valdeltagandet har fallit i de senaste valen. Vi socialdemokrater vill att en plan för ökat valdeltagande tas fram, och därför yrkar jag bifall till reservation 1.

I övrigt innehåller betänkandet tankar om förändringar. Det handlar exempelvis om skilda valdagar, sänkt rösträttsålder och så vidare. När det gäller en del frågor kan man vid första tanken känna att det där var väl en käck idé – det kanske man skulle göra! För att de där käcka idéerna verkligen ska bli förslag krävs dock ordentliga utredningar och mycket eftertanke.

En fråga vill jag dock nämna som sticker ut och som jag tycker att det finns anledning för oss förtroendevalda att skämmas över. Det gäller möjligheterna för synskadade att utöva sin rösträtt på ett sätt som upprätthåller valhemligheten. Detta har diskuterats länge, och det är verkligen dags att vi nu kommer i mål i den frågan.

Fredrik Lindahl (SD)
Anf. 47 Fredrik Lindahl (SD)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 4 i detta motionsbetänkande avseende valfrågor. Sverigedemokraterna har även en rad andra reservationer i detta betänkande. Självfallet ställer vi oss positiva till dessa även om jag inte yrkar bifall till dem. Jag kommer dock att passa på att kort prata om några av våra förslag.

Sverige är formellt en konstitutionell monarki. Framför allt är vi en parlamentarisk och representativ demokrati. Det är genom de fria och allmänna valen som vi överlåter den politiska makten i vårt land. Det är just via dessa val som folkviljan får sin tydliga röst, och det är därigenom som vi bestämmer hur Sverige ska styras.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att det är just själva valprocessen som är en av demokratins mest känsliga moment. Återkommande incidenter och tillbud riskerar att underminera det förtroende som valresultatets legitimitet bygger på: en legitimitet som är helt avgörande för en levande och hälsosam demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Därför anser vi att en central incidentrapportering är nödvändig. Med en nationell samordning kan vi både under och efter ett val snabbt identifiera de sårbarheter som otillbörligt kan påverka resultatet.

Det första och viktigaste steget för att åtgärda problem är att veta exakt vad som är fel. Om vi inte effektivt kan samla in och analysera de incidenter som rapporteras av Valmyndigheten, Valprövningsnämnden och de kommunala valnämnderna blir det nämligen omöjligt att få en tydlig överblick över vilka delar av vårt valsystem som inte fungerar som de ska.

Vi har också en oreglerad situation kring de kommunala valinformatörerna. Det har tragiskt nog förekommit oegentligheter i samband med denna tjänst, en tjänst som till sin natur ska vara helt oberoende och som vanligtvis riktar sig till de väljargrupper som behöver extra stöd för att kunna utöva sin rösträtt. Därför är det vår uppfattning att nationella riktlinjer, där opartiskheten står i centrum, måste tas fram för att säkerställa att dessa aktörer lever upp till sitt viktiga uppdrag.

Fortsättningsvis vill jag lyfta fram behovet av ett strikt legitimationskrav för den som röstar. I dag finns möjligheten att en annan person kan intyga en väljares identitet eller där en röstmottagare, baserat på personkännedom, kan godkänna en röst. Detta lämnar rum för godtyckliga bedömningar, vilket vi anser är olyckligt.

Ett återkommande bekymmer är att fel väljare ibland blir avprickad i röstlängden, vilket i praktiken riskerar att frånta en medborgare dennes rösträtt. Med ett införande av ett obligatoriskt legitimationskrav är vi övertygade om att risken för sådana misstag skulle minska avsevärt.

Dessutom måste vi säkerställa att de platser där röstmottagning sker är strikt neutrala och fria från otillbörlig politisk påverkan. Enligt vallagen är det förbjudet med propaganda eller annat som syftar till att påverka väljarna i val- och röstningslokaler. Tyvärr kan tolkningen av vad som utgör politisk propaganda variera stort mellan kommunerna, vilket riskerar att skapa ojämlika spelregler och osäkerhet. I en kommun är det bestämt av valnämnden att ingen kampanjverksamhet ska tillåtas i en radie runt vallokalen. I en annan kommun sätter ett parti upp ett kampanjtält vid ingången till röstningen. Vid en vallokal står åtta företrädare för åtta partier och delar ödmjukt ut valsedlar. Vid en annan står åtta företrädare för ett parti och delar ut valsedlar så att väljaren tvingas löpa gatlopp för att komma in i själva vallokalen.

Regelverket behöver ses över när det gäller vad som definieras som propaganda så att samma villkor gäller för alla kommuner och utlandsmyndigheter.

Vidare anser Sverigedemokraterna att personer som bistår väljare ska uppfylla strikta krav för att skydda vår demokratis grundläggande princip om valhemlighet. Därför föreslår vi en straffsanktionerad tystnadsplikt för anhöriga eller andra enskilda som hjälper väljare att rösta. Röstmottagare, som redan omfattas av tystnadsplikt och straffansvar, bör även informera väljarbiträden om detta krav. Med tanke på att de väljare som behöver assistans oftast tillhör de mest sårbara i vårt samhälle anser vi att denna ytterligare åtgärd är absolut nödvändig.

Jag kan avsluta med en kommentar kring valsedelssystemet. Med hänsyn till de erfarenheter som bland annat Valmyndigheten har redovisat har Sverigedemokraterna kommit överens med regeringen inom Tidöavtalet att valsedelssystemet med partispecifika valsedlar nu ska ses över. Som ett resultat av denna överenskommelse har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté att se över valsedelssystemet, och vi får återkomma i frågan när utredningen kommit med sitt resultat.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 48 Gudrun Brunegård (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Fru talman! Demokratin är grunden för vårt samhälle. Det är genom fria och oberoende val som vi, det svenska folket, utövar vår makt och formar Sveriges framtid. Det är demokratin som avgör vem som styr, vilka lagar som stiftas och i vilken riktning Sverige ska gå.

Ur demokratisk synvinkel är förtroendet för våra val helt centralt. Demokratin bygger på att våra val genomförs på ett tryggt, rättvist och säkert sätt, och det är detta vi debatterar i dag: valfrågor och det svenska valsystemet.

Fru talman! Vi ska vara stolta över att Sverige har en lång historia av ett stabilt valsystem. Men vi kan inte luta oss tillbaka och ta detta för givet. Vi behöver fortsätta stärka skyddet av valhemligheten, öka säkerheten i röstningsfarandet, förenkla för utlandssvenskar att rösta och se till att valsystemet är robust nog att stå emot yttre och inre hot.

Fru talman! I Valmyndighetens rapport om erfarenheter från valen 2022 konstateras att för en majoritet av väljarna fungerar valen och röstningen väl. Men samtidigt finns det behov av förändringar för att förenkla, förbättra och skapa ett mindre sårbart system.

Det är mot denna bakgrund som det just nu pågår ett arbete i en parlamentarisk kommitté med att se över, utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet. Detta är nödvändigt och välkommet.

Det är tydligt att det nuvarande valsedelssystemet har blivit allt svårare att hantera. Ett exempel är valsedelsställen, som är nästan omöjliga att överblicka, med full uppsättning av tre namnvalsedlar per parti, lika många med bara partibeteckning och därutöver helt blanka valsedlar.

För att skydda valhemligheten var valsedelsställen vid valet 2022 inramade med insynsskydd, som delvis bidrog till att ytterligare försvåra överblickbarheten. Inte så få väljare uppgav att de inte kunde hitta det partis valsedlar som de sökte. Dessutom fick bara en väljare i taget släppas fram, vilket ökade köbildningen, något som jag själv bevittnade i egenskap av vice ordförande i valnämnden i min hemkommun Vimmerby.

Ett annat exempel är den oproportionerligt stora andelen underkända poströster från utlandet. För att en försändelse ska godkännas ska den vara poststämplad i utlandet inom ett visst datumintervall. Jag har dock själv erfarenhet av den synnerligen opålitliga postgång som kan råda i vissa länder och hur man hellre samlar ihop flera veckors brev för att skicka med en bekant som är på väg hem och kan lägga på breven hemma i Sverige. Jag kan tänka mig att detta särskilt gäller en så viktig försändelse som ens valsedel. Man kanske inte vågar betro postgången med att den ska komma fram i rätt tid utan hellre skickar den med någon bekant som ska hem. Men med en svensk poststämpel blir en utlandsröst underkänd. Och hur ofta får man för övrigt numera brev som över huvud taget är poststämplade?

Detta är exempel på sådant som behöver lösas på ett bättre sätt.

En annan mycket angelägen fråga är hur man skyddar valhemligheten för en person med ett funktionshinder som gör personen beroende av någon annans assistans vid röstförfarandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

I detta motionsbetänkande behandlas även förslag kring valkretsindelning, procentspärrar för ett parti att komma in i någon av de parlamentariska nivåerna, hur man ska öka valdeltagandet från olika befolkningsgrupper och en del annat. I dessa olika delar hänvisar vi till pågående utredningsarbete inom ramen för Valsedelskommittén, som ska vara klar i september i år, eller till andra delar som är under beredning i Regeringskansliet.

Fru talman! Kristdemokraterna kommer alltid att stå upp för en trygg, rättvis och säker valprocess. Demokratin är värd att försvara – varje dag, varje val.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och tacka för ordet.

Jessica Wetterling (V)
Anf. 49 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Vårt svenska valsystem grundar sig på grundlagens bestämmelser om allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

I dag blir man röstberättigad i valen när man fyller 18 år, oavsett kön. Men så har det inte alltid varit. För drygt 100 år sedan var kvinnors rösträtt och kvinnliga riksdagsledamöter nya företeelser. De kom efter en lång och målmedveten kamp mot hårt motstånd. Sverige var faktiskt sist i Norden med att införa rösträtt för kvinnor.

Något man inte får glömma i detta sammanhang är att inte ens efter det genombrott som skedde 1921 fick alla rösträtt. De som hade dömts till fängelse, de som var i personlig konkurs eller hade skatteskulder och de som fick bidrag från fattigvården – alltså dagens försörjningsstöd – fick inte rösta. Det var först 1989 som alla olika rösträttsbegränsningar var borttagna.

Kort sagt kan man säga att rösträtten och vårt valsystem har förändrats, utvecklats och förbättrats över tid, och så behöver det givetvis fortsätta.

Vänsterpartiet har de senaste åren lagt fram flera förslag kopplade till rösträtten. Vi anser precis som tidigare, även om vi inte har motionerat om det denna gång, att rösträtten bör gälla från det år man fyller 18 år. Den reservation vi har i betänkandet och som jag har yrkat bifall till handlar om att vi vill se en sänkt rösträttsålder till 16 år på försök i de kommunala valen, i enlighet med Demokratiutredningens förslag.

Vi kan notera att tidigare år när liknande motioner har behandlats i vårt utskott har utskottets majoritet hänvisat till att man inte vill föregripa Regeringskansliets beredning av utredningens förslag. Men 2022 valde regeringen att avskriva ärendet om utredningens betänkande. Med andra ord gick den här utredningen från att vara en hyllvärmare till att faktiskt ha förpassats till papperskorgen totalt. Det tycker givetvis mitt parti och jag är beklagligt, särskilt eftersom flera länder i vår omvärld har sänkt rösträttsåldern.

Fru talman! Vi vet från forskningen att vanan att rösta grundläggs i unga år, och vi vet också att valdeltagandet är lägre bland förstagångsväljare än i resten av befolkningen. Den valinformation som ges till gymnasieskolans elever under en valrörelse av till exempel ungdomsförbund eller partier är därför särskilt viktig, men den mobiliserande effekten försvagas när många av dem som sitter i klassrummet inte berörs eftersom de inte kommer att ha möjlighet att rösta. Särskilt i frågor som rör skola, fritid, samhällsplanering och andra områden som direkt berör ungas vardag tycker vi att det är rimligt och önskvärt att unga får mer inflytande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, och det är faktiskt den högsta genomsnittsåldern i hela Europa.

Om man på försök hade sänkt rösträttsåldern till de kommunala valen till 16 år skulle i stället genomsnittsåldern sjunka till 18 år i kommunfullmäktigevalen. Det var precis det som demokratiutredningen föreslog. Det skulle också innebära att en majoritet av förstagångsväljarna går i gymnasiet första gången de har rösträtt, och det skulle ge skolväsendet en möjlighet att utveckla och utvidga sitt demokratiarbete och vara ett stöd för förstagångsväljare som behöver navigera bland komplicerade politiska ideologier och förslag.

Slutligen, fru talman, vill jag säga någonting om de erfarenheter som finns från tidigare års val och vårt valsystem.

Jag är, precis som vissa av de tidigare talarna, ledamot i valsedelsutredningen, vars arbete pågår. Jag ska givetvis inte föregripa utredningens förslag, men ju mer jag tänker på vårt valsystem inser jag också vilket fundament det är för vår demokrati och hur oerhört intressanta dessa frågor faktiskt är.

Det svenska valsystemet grundar sig, precis som tidigare talare har sagt, på allmän och lika rösträtt samt att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Det fastslås i vår grundlag. Rösträtten bestäms utifrån opartiska krav, till exempel ålder. Alla väljare har lika rätt att påverka resultatet genom det vi brukar kalla en röst per person – i denna världsordning en kanske udda företeelse numera.

Valhemligheten är stark. Ingen annan får bestämma vad en väljare ska rösta på eller tvinga väljaren att berätta hur hen har röstat. Det är givetvis viktigt att valsystemet har en robusthet mot försök till manipulation på olika sätt. Det anser jag att vi har i dag med hjälp av vårt decentraliserade system med röstmottagning och rösträkning runt om i hela landet. Röstmottagningen och rösträkningen är offentlig. Vem som helst kan titta när man exempelvis räknar rösterna.

Transparens och decentralisering bidrar till att skapa ett system som gör det svårare att manipulera eller att påverka valresultatet. Det betyder, precis som tidigare talare också har varit inne på, inte att vårt valsystem är perfekt i alla delar utan att det också behöver ses över kontinuerligt. Jag instämmer givetvis med tidigare talare i detta.

Jag vill också instämma i det som många partier i riksdagen är bekymrade över, vilket även har tagits upp av tidigare talare. Det gäller behovet av att belysa den situation som råder för väljare med olika former av synnedsättning eller annan funktionsnedsättning. De har större svårigheter än oss andra att bevara valhemligheten. Här pågår ett arbete som jag verkligen hoppas kommer att leda någonstans. Jag vet att vi i konstitutionsutskottet är eniga om att det givetvis är oerhört viktigt att alla människor garanteras den valhemlighet som de har rätt till.

Malin Danielsson (L)
Anf. 50 Malin Danielsson (L)

Fru talman! I det betänkande som vi debatterar just nu hanterar vi valfrågor, och det kan tyckas ha ett praktiskt perspektiv i vår diskussion. Det handlar mycket om vilka lärdomar vi kan dra av 2022 års val, hur vi säkerställer att personer med synnedsättning kan rösta med bibehållen valhemlighet eller hur hanteringen av utlandsröster kan bli mer tidsenlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Alla dessa frågor är viktiga för att säkerställa valens legitimitet. Men val är så mycket mer. Tack vare demokratiska val och fredliga maktöverlämnanden är vi många i världen som numera lever i fred och frihet. I Sverige väljer vi vem som ska få förtroendet att styra, och vart fjärde år kan vi utvärdera och se om förtroendet kvarstår eller om vi hellre vill ha andra företrädare.

Diktaturer, statskupper och krig är alternativen till demokratiska val, och de är sällan trevliga. Detta till trots våras det inte riktigt längre för demokratin i världen. V-Dem-institutet, som årligen redovisar hur demokratin utvecklas i världen, tecknar en dyster bild. Sedan 2009 har andelen av världens befolkning som lever i länder som har autokratiserats varit större än andelen som lever i länder som har demokratiserats. Det är oroväckande trender vi ser, och vi ser också hur länder utsätts för desinformation och utländsk påverkan inför och under val.

Maria Ressa, journalist och mottagare av Nobels fredspris 2021, sa i en intervju förra året att i slutet av 2024 vet vi om demokratin överlever eller dör. Bakgrunden till hennes oro är den snabba utvecklingen av AI, deepfakes och sociala medier. Jag misstänker att det finns ytterligare oroande saker som har lagts till listan sedan dess. Svaret på frågan om demokratin överlever eller dör är inte så lätt att avgöra, men vi kan väl konstatera att det skakar rejält på många ställen i världen när vi ser till den demokratiska utvecklingen.

Fru talman! Vi har förmånen i Sverige att få diskutera de frågor vi diskuterar i dag, det vill säga hur vi genomför förändringar i valsystemet för att stärka demokratin, hur vi gör det möjligt för fler synskadade att rösta med bibehållen valhemlighet, hur våra valsedlar ska utformas och hur vi kan ta till vara de erfarenheter vi fick under 2022 års allmänna val och i 2024 års val till Europaparlamentet.

Det är verkligen en ynnest: Hos oss lever och frodas demokratin. Men det är viktigt att komma ihåg att demokratin ändå är bräcklig. Den är helt beroende av att du och jag – vi alla – står upp för den, i stort som i smått.

Slutligen, fru talman, är en liberal käpphäst som vi brukar lyfta upp i samband med betänkandet skilda valdagar för riksdag respektive kommun- och regionval. Även om det vid ett flertal tillfällen har konstaterats att det inte finns stöd för att införa skilda valdagar, vill jag ändå uppehålla mig en liten stund vid frågan.

Den gemensamma valdagen och Sveriges fyraåriga mandatperioder gör att Sverige är ett av de demokratiska länder i världen som har längst mellan valen. Den gemensamma valdagen leder till att riksdagsvalet hamnar i fokus och att region- och kommunalvalen ofta hamnar i skymundan, inte minst i regioner med mindre medial bevakning av de lokala fullmäktigevalen.

I 2022 års val blev det tydligt att skillnaden mellan vilka frågor som prioriterades av män respektive av kvinnor var stor. Frågor som generellt engagerade fler kvinnor – vård, skola och omsorg – hanterades i högre utsträckning inom kommuner och regioner. När dessa val kommer lite i skymundan är det problematiskt, också ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns ytterligare skäl till att svenska folket borde få gå till valurnorna vid fler än ett tillfälle under en fyraårsperiod och rösta till de olika nationella församlingarna. Jag kommer inte att gå in på dem nu, men jag konstaterar att Liberalerna ändå på sikt hoppas att vi ska kunna införa skilda valdagar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Valfrågor

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Jan Riise (MP)
Anf. 51 Jan Riise (MP)

Fru talman! Valdeltagandet används ofta som mätare på tillståndet för demokratin i vårt samhälle. Nu har valdeltagandet minskat under såväl det senaste riksdagsvalet som EU-valet 2024 med 3 respektive 2 procentenheter. Det är signaler som ska tas på stort allvar. Det finns frågor i detta som definitivt behöver diskuteras.

En levande demokrati är uthållig och kännetecknas av delaktighet och jämlika möjligheter och inflytande. En hel del görs och har gjorts, men mer finns att göra. Vi behöver bland annat fundera på hur ungdomar i framför allt gymnasieåldern kan engageras mer. Jag återkommer med ett resonemang om sänkt rösträttsålder alldeles strax. Men jag tycker också att förslaget från S-gruppen i utskottet om ett mindre ängsligt förhållningssätt i fråga om att låta politiska ungdomsorganisationer komma in på skolorna har uppenbara poänger.

Fru talman! Det är kanske inte just valsedlarna som gör att valdeltagandet sjunker, men likafullt är det naturligtvis angeläget att göra en översyn av systemet i takt med ett ökande antal förtidsröster och ett större hänsynstagande till kostnader och miljö och slutligen också för att öka möjligheten att förstå och kunna göra rätt. Nu pågår arbetet med en sådan översyn, och vi avvaktar de förslag som den parlamentariska kommittén kommer med. Det finns såvitt jag förstår både mer långtgående förslag och förslag som handlar mer om anpassning av det system vi har.

Fru talman! Vi är överens om att demokratin behöver utvecklas och breddas. En bredare förankring i samhället är önskvärd, inte minst mot bakgrund av de sjunkande siffrorna för valdeltagandet. I den här talarstolen pratade jag om en sänkt rösträttsålder även för ett år sedan. Den stenen rullade tillbaka igen, men som Sisyfos kommer jag att fortsätta rulla upp den på agendan igen.

Vad har hänt sedan våren 2024 som ger mig skäl att ta upp frågan igen? Det finns några punkter.

Vi ser ett ökande engagemang i frågan från civilsamhället. Såväl ungdomsorganisationer som stora organisationer som arbetar för barnens bästa tycker att det är en bra idé.

Den demokratiutredning som var under beredning i Regeringskansliet under en period har nu avslutats utan förslag på området. För pessimisten kan det tolkas som att vi är tillbaka på ruta ett igen. För en mer optimistiskt lagd person som jag kan det ses som att vi står fria att komma med nya förslag.

Slutligen stöder forskning och uppföljning på området fortfarande tanken på en rösträttsålder vid 16 år. Det finns flera exempel på länder och delstater där 16-åringarna har rösträtt, och jag kan inte se att det finns exempel där man har valt att gå tillbaka till en högre ålder efter att man har provat den lägre gränsen.

Valfrågor

Dessutom kan man möjligen hävda att den uppluckring av vad det innebär att vara vuxen, som i någon mening kan knytas till myndighetsålder, har fortsatt i mer negativ riktning när bland annat regeringen resonerar om fängelsestraff för barn.

Bland exempel på länder som har erfarenhet av rösträtt för 16-åringar finns Österrike, Skottland, Malta, Argentina, Brasilien, Ecuador liksom delar av USA, Tyskland och Estland.

En viktig aspekt av detta är vad en tysk forskargrupp presenterade i april förra året. Gruppen undersökte och sökte svar på frågan om ungdomars sätt att söka information förändrades i samband med att de fick rösträtt. Det visade sig att rösträtten gjorde stor skillnad i de politiska diskussioner som de engagerade sig i eller vilka valkompasser de använde sig av. Det visade sig alltså att det inte är själva röstandet som förändrar beteendet, utan det är rösträtten, det vill säga rätten att kunna rösta.

Vi vet att många unga inte känner sig delaktiga i samhället och inte har inflytande över beslutsfattandet, något jag också tog upp i debatten om rättsstatsprincipen. Det saknas ju inte frågor och utmaningar där ett större engagemang skulle vara värdefullt: klimat, miljö, rättsfrågor på många områden och internationellt samarbete, bara för att nämna några.

Vi fick rösträtt vid 18 års ålder 1975. Då var jag 18. När jag ser tillbaka på min gymnasietid och jämför med min nu 18-åriga dotter kan jag tycka att det i allra högsta grad är en rimlig ordning att de med den mognad som de uppvisar i dag förtjänar möjligheten att delta också med rösträtt.

För Miljöpartiets del säger vi liksom tidigare att rösträtt för 16-åringar är en angelägen reform som skulle kunna introduceras som försöksverksamhet i några kommuner och regioner med sikte på valen 2030.

Med det sagt yrkar jag bifall till reservation 3 och tackar för debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-26
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 12, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2024/25:KU13, Beslut: Valfrågor

Beslut 2024/25:KU13

Webb-tv: Beslut: Valfrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Valsedelssystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1189 av Niels Paarup-Petersen (C),

    2024/25:1545 av Jörgen Grubb och Michael Rubbestad (båda SD) och

    2024/25:3159 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 12.
  2. Ökat valdeltagande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:365 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 1 och

    2024/25:3193 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2.
    • Reservation 1 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V19005
    KD15004
    MP15003
    L12004
    -1100
    Totalt20694049
    Ledamöternas röster
  3. Proportionalitet och fyraprocentsspärren vid val till riksdagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:477 av Josef Fransson (SD) och

    2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7.
    • Reservation 2 (SD)
  4. Skilda valdagar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 6,

    2024/25:1239 av Mikael Damsgaard (M) och

    2024/25:3000 av Markus Wiechel (SD).
  5. Sänkt rösträttsålder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1320 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

    2024/25:1891 av Kerstin Lundgren (C).
    • Reservation 3 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V01905
    KD15004
    MP01503
    L12004
    -2000
    Totalt26634049
    Ledamöternas röster
  6. Namn på valkretsar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:275 av Dan Hovskär (KD),

    2024/25:1603 av Ulrika Heie och Mikael Larsson (båda C) yrkandena 1 och 2,

    2024/25:1674 av Charlotte Nordström (M) och

    2024/25:2729 av Sten Bergheden (M).
  7. Utlandssvenskar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1978 av Ann-Sofie Alm (M) och

    2024/25:2997 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3.
  8. Röstningsförfarandet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 3,

    2024/25:1966 av Margareta Cederfelt (M) och

    2024/25:2746 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD06309
    M60008
    C21003
    V19005
    KD15004
    MP15003
    L12004
    -1100
    Totalt23664049
    Ledamöternas röster
  9. Personröster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1982 av Ann-Sofie Alm (M) yrkandena 1 och 2.
  10. Spärrarna vid val till kommunfullmäktige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:121 av Nima Gholam Ali Pour (SD) och

    2024/25:2242 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD).
  11. Fyllnadsval till region- och kommunfullmäktige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:647 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) yrkandena 1-3.
  12. Ersättare i kommunfullmäktige

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:21 av Magnus Jacobsson (KD).
  13. Kommunala valinformatörer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 5 (SD)
  14. Väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:687 av Eric Palmqvist (SD) och

    2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 8.
    • Reservation 6 (SD)
  15. Incidentrapportering

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 6.
    • Reservation 7 (SD)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.