En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning
Betänkande 2024/25:JuU22
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 26 februari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning (JuU22)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.
De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.
Lagändringarna börjar gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna gäller även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:JuU22
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- En modern straffrättslig preskriptionslagstiftningProposition 2024/25:59
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-02-20
Trycklov: 2025-02-21
Betänkande 2024/25:JuU22
Alla beredningar i utskottet
En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning (JuU22)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en ny straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bland annat ska preskriptionstiderna för allvarliga brott förlängas och alla brott som kan ge livstids fängelse undantas från preskription.
De nya reglerna innebär även att preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot ett barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år samt att utdömda fängelsestraff inte preskriberas.
Lagändringarna föreslås börja gälla från den 1 april 2025. Merparten av lagändringarna föreslås gälla även för brott som har begåtts men som vid den tidpunkten inte har preskriberats.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-02-26
Debatt om förslag 2024/25:JuU22
Webb-tv: En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning
Dokument från debatten
- Onsdag den 26 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:77
- Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning
- Onsdag den 26 februari 2025Talarlista 2024/25:20250226
Protokoll från debatten
Anf. 31 Mattias Vepsä (S)
Herr talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande JuU22 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning. Socialdemokraterna står bakom förslaget i utskottets betänkande.
Kortfattat kan man säga att regleringen ser ut på följande sätt: Alla brott som har livstids fängelse i straffskalan undantas från preskription. Preskriptionstiden för allvarliga brott förlängs. Preskriptionstiden vid grov fridskränkning och hedersförtryck mot barn ska räknas från den dag då målsäganden fyller eller fyllde 18 år. Utdömda fängelsestraff ska inte preskriberas.
Varför behöver då denna lag uppdateras? Den gamla lagen är närmare 100 år gammal och kom till i en tid då det saknades moderna hjälpmedel. Lagen har dock justerats de senaste åren, och vissa särregleringar har införts. Mord och dråp är undantagna sedan 2010. Preskriptionstiden för våldtäkts- och könsstympningsbrott mot personer under 18 år avskaffades 2020. Den första lagändring som senarelade tidpunkten för beräkning av preskription för sexualbrott mot barn infördes 1995.
Vi kan se att det behövs en uppdatering och en samlad lagstiftning. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför en utredning, och det är förslag från den som vi i dag ska ta ställning till i kammaren.
Med den tekniska och forensiska utvecklingen, nya möjligheter att säkra bevis och ett uppdaterat polisiärt arbetssätt kommer nya möjligheter att lösa brott som begåtts för länge sedan, menar vi socialdemokrater. Det finns dock också ett annat skäl att se över preskriptionslagstiftningen, nämligen att ge brottsoffer svar och upprättelse. Tydligare regler ger den som utsatts för grova brott, eller den som lämnats kvar med många frågor och få svar, en möjlighet att få viktiga svar. Inte minst ger detta samhället en chans att lagföra skyldiga.
Vi vet att många barn drabbas av grova brott och våld. Vi vet också att uppklaringen måste öka. När det gäller grova brott som begås mot barn finns det därför anledning att tydliggöra att preskriptionstiden ska börja räknas från den dag barnet fyller 18 år. Det är många gånger avgörande att barnet blir äldre för att barnet ska kunna berätta. Det är inte rimligt att grova brott mot barn inte lagförs på grund av att barnen inte vågar eller kan berätta om grova övergrepp.
Ytterligare ett skäl till att vi står bakom propositionen är att regelverket blir tydligare. För oss socialdemokrater är det viktigt att samhället markerar att det inte ska löna sig att hålla sig undan lagföring och därmed slippa fängelsestraff. Det är viktigt att grov brottslighet med livstid i straffskalan får konsekvenser. Den som gjort sig skyldig till ett så allvarligt brott ska få sitt straff.
I vår kommittémotion från den allmänna motionstiden lyfter vi från Socialdemokraternas sida fram att det är viktigt att komma vidare med den här lagstiftningen. Vi har drivit på för att regeringen äntligen ska lägga detta på riksdagens bord.
Fru talman! Sverige behöver en modern straffrätt, fler poliser och rätt verktyg för att komma till rätta med grov organiserad brottslighet. Vi socialdemokrater lade om kriminalpolitiken under vår regeringsperiod och kommer att fortsätta ge stöd till åtgärder som är träffsäkra för att ge människor trygghet och tilltro till rättssystemet. I dag tas ytterligare några steg vidare i arbetet med en moderniserad straffrättslig preskriptionslagstiftning.
Vi måste dock göra mer. Flera av de brott som träffas av de lagändringar som debatteras i dag tillhör de allra grövsta. Det handlar om brott som straffas med livstid, som mord och grova sexualbrott. Det handlar också om att ändra samhällets syn på brott som begås mot barn, särskilt i en hederskontext.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Avslutningsvis vill jag därför passa på att säga något om den mörka starten på året. Över 30 sprängningar drabbade Sverige på en månads tid. Flera sprängningar skedde här i Stockholm, där jag bor. Tidöpartiernas ensidiga fokus på straffskärpningar och repression kommer inte att lösa problemen på lång sikt. Samtidigt som vi debatterar brott och straff här i kammaren ser vi hur Sverige dras isär. Med det minskar samhällets motståndskraft och robusthet.
Regeringen valde, mitt under den djupaste lågkonjunkturen på 20 år, att ge höginkomsttagarna en rejäl skattebonus varje månad. Skolan, socialtjänsten och vanliga barnfamiljer är satta på svältkur. Vi har massarbetslöshet, och vi ser hur barnens och ungdomarnas fritidsaktiviteter kostar alltmer. Men regeringens insatser för att lyfta in människor i arbete, anställa fler socialsekreterare och stärka skolan och familjerna saknas. Med andra ord står rekryteringskranen för att föra in fler unga i brottslighet nu vidöppen.
Fru talman! Om vi ska lyckas öka tryggheten och bekämpa grov brottslighet måste vi klara av att stärka polisen och rättsväsendet och att skärpa de lagar som måste skärpas samtidigt som vi bygger samman Sverige. Denna regering saknar den insikten.
(Applåder)
Anf. 32 Gudrun Nordborg (V)
Fru talman! Jag börjar med att i stort visa uppskattning för detta betänkande. Det finns dock synpunkter att framföra som skulle kunna göra det ännu bättre. Från Vänsterpartiets sida står vi självklart bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 3.
Det har redan sagts från talarstolen att vi har en preskriptionslagstiftning som har ett århundrade bakom sig. Tidigare fanns det väldigt begränsade möjligheter att efter lång tid säkra bevisning. På detta område har ju väldigt mycket skett, inte minst sådant som har med dna att göra. Vi har också andra verktyg – forensisk och teknisk utveckling har gjort att vi har bättre möjligheter att hantera dessa frågor i dag.
Här i talarstolen har det pratats om preskription generellt. Det finns dock tre sorters preskription på straffrättens område.
En sort är åtalspreskription. Här handlar det om hur lång tid som får gå från det att en misstänkt har häktats eller fått del av ett åtal till det att åtal väcks. Glappet får inte vara hur stort som helst. En positiv sak med denna utredning är att man säger att det ska bli ett preskriptionsavbrott om ett strafföreläggande godkänns, vilket väl är rimligt. Där ska vi också ha en gräns.
Något annat som jag tror är intressant för allmänheten är påföljdspreskription. En fängelsedom kan sluta gälla – preskriberas – om den inte börjar verkställas inom en viss tid efter det att domen vunnit laga kraft. Denna tid bestäms utifrån fängelsestraffets längd. Vi blir oerhört upprörda om personer undandrar sig hela eller delar av sitt fängelsestraff. Det ska finnas gränser för detta.
Enligt propositionens och utskottsyttrandets förslag ska flera av dessa gränser skärpas. Framför allt ska brott som ger livstids fängelse undantas från preskription. Man förlänger även preskriptionstiden för andra allvarligare brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Jag tycker att det är viktigt att man fäster särskild uppmärksamhet på barn. Det är sedan tidigare så att preskriptionstiden för ett antal brott mot barn, inte minst sexualbrott och våldsbrott, inte börjar räknas förrän barnet fyller 18 år. Det är alltså först när man är myndig som man kan ta makten över sitt ärende, anmäla till polis och börja driva sitt case så att det kan bli en fällande dom. Det kanske har känts omöjligt att göra detta tidigare, men nu har det lossnat. Nu läggs grov frihetskränkning och hedersförtryck mot barn till, och även här ska man alltså börja räkna från 18 års ålder. Vi uppskattar förstås att man härmed skyddar barn bättre.
Liksom i dagens övriga två ärenden ska denna lagstiftning träda i kraft den 1 april, så här går det undan. Nu har vi den 26 februari, och snart är det mars och därefter april. Dessutom tycker jag illa om att man väljer den 1 april, för detta ska inte vara ett aprilskämt utan tas på fullaste allvar.
Fängelsestraff ska undantas från preskribering, för det är ju klandervärt på många sätt och inte minst ett hån mot brottsoffret om den dömde kan undandra sig det straff som är utdömt.
En del av dessa frågor har vi berört i andra sammanhang. Till exempel har samhället ibland svårt att nå dem man vill delge. Det kan handla om delgivning av stämning, dom eller verkställande av straff. Här måste vi fortsätta att argumentera. Bara för någon dag sedan avslöjades i medierna att man inte alltid lyckas ta körkortet från dem där det finns en dom om att de på grund av rattfylleri eller annan vårdslöshet i trafiken inte ska ha kvar körkortet. Här har delgivning och verkställande inte lyckats, och därför kan de upprörande nog fortsätta att köra farligt i trafiken. Detta är ytterligare en dimension av att vi måste få effekt av de beslut som tas inom rättsväsendet.
Så till Vänsterpartiets reservationer. Vi tycker bland annat att det är fel att lagstiftningen ska få retroaktiv verkan. Det är en rättssäkerhetsprincip. Retroaktivitet brukar nästan aldrig accepteras. Ett undantag är gynnande beslut, alltså när lagstiftningen lättar på ett tryck. Här är det dock tvärtom, och det är väldigt vanskligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Enligt mig visar det också att man inte tar de principer för rättssäkerhet Sverige har sedan gammalt på fullt allvar.
En annan av våra reservationer handlar om beräkningen av preskriptionstiden för unga lagöverträdare. Regeringen tänker sig att det ska göras på samma sätt som för vuxna, det vill säga att man ska utgå från brottets straffmaximum. Det kan låta rättvist men är inte det. När det gäller unga finns ett antal regler som kan bli aktuella, och både förmildrande och försvårande omständigheter kan beaktas. Men nu tas möjligheten att beakta förmildrande omständigheter bort, och reglerna slår då oproportionerligt hårt mot unga.
Anf. 33 Katja Nyberg (SD)
Fru talman! Det är med stor tillfredsställelse jag står här när vi i dag debatterar en av de viktigaste reformer som regeringsunderlaget hittills har presenterat inom det svenska rättsväsendet, nämligen en modernisering av den straffrättsliga preskriptionslagstiftningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Sverige har under lång tid haft en preskriptionslagstiftning som inte har hängt med i utvecklingen. I decennier har vi haft en ordning där brottslingar kunnat undgå rättvisan enbart genom att hålla sig undan tillräckligt länge, en ordning där grova brottslingar kunnat gå fria, inte för att de bevisats oskyldiga utan för att tiden har löpt ut. Det har skapat en rättsosäkerhet för brottsoffer, som har lämnats i ovisshet. Det är därför ett steg i rätt riktning att vi nu skärper lagstiftningen.
Med den nya lagen kommer alla brott med livstids fängelse i straffskalan att undantas från preskription. Det innebär att vi inte längre riskerar att grovt kriminella slipper straff bara för att de har lyckats hålla sig undan tillräckligt länge.
Dessutom förlängs preskriptionstiden för flera allvarliga brott, vilket ger polisen och rättsväsendet större möjlighet att lagföra brottslingar även långt efter det att brottet har begåtts.
Fru talman! För det första: Alla brott som har livstids fängelse i straffskalan ska undantas från preskription. Detta innebär att brott som grovt sabotage, synnerligen grov misshandel och grov mordbrand nu hamnar i samma kategori som mord och våldtäkt mot barn – brott som aldrig får falla i glömska.
För det andra: Preskriptionstiderna för flera allvarliga brott förlängs. Till exempel kommer grov misshandel, rån och våldtäkt att ha en preskriptionstid på 15 år i stället för 10 år, och synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt kommer att ha en preskriptionstid på 25 år i stället för 15 år.
För det tredje: Preskriptionstiderna för brott mot barn skärps ytterligare, vilket innebär att vissa brott, såsom grov fridskränkning och hedersförtryck, nu får en preskriptionstid som börjar räknas från den dag då offret fyller 18 år.
Detta är viktiga steg för att stärka rättssäkerheten och sätta brottsoffren i första rummet.
Fru talman! Rättvisa ska inte ha en åldersgräns. Preskription var en gång ett verktyg för att hantera den rättstekniska svårigheten att bevisa gamla brott. Men tiderna har förändrats. I dag sker en enorm utveckling inom kriminalteknik, dna-bevisning, forensiska databaser och internationellt polissamarbete, vilket gör det möjligt att lösa fall flera decennier efter att brotten har begåtts. Att då låta en kriminell gå fri bara för att en juridisk tidsfrist löpt ut är inte bara orättvist utan direkt skadligt för förtroendet för vårt rättsväsen.
Vi känner alla till fall där gärningsmän undkommit rättvisan på grund av preskription. Brottsoffer har fått leva med att deras förövare trots nya bevis aldrig kommer att ställas till svars. Detta är ovärdigt ett rättssamhälle.
Fru talman! Brottsofferperspektivet måste väga tyngst. Sverigedemokraterna har länge kämpat för en politik där brottsoffrets rättigheter väger tyngre än brottslingens. För oss är det självklart att det är brottsoffret som ska stå i centrum, inte gärningsmannen. Genom att avskaffa påföljdspreskriptionen skickar vi en tydlig signal. Den som begår brott ska sona sitt straff oavsett hur lång tid som har gått. Vi kan inte ha en lagstiftning som uppmuntrar kriminella att gå under jorden i några år för att sedan återvända som fria personer. Det är en signalpolitik som i praktiken underminerar hela vårt rättssystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Fru talman! Vi har hört kritik från vissa partier, främst Vänsterpartiet, som menar att denna lagstiftning kan vara problematisk ur rättssäkerhetssynpunkt. Man kan hävda att bevisningen blir svårare att bedöma efter lång tid och att detta kan leda till osäkra domar. Men låt mig vara tydlig: Ingen lagändring ändrar på beviskraven i svensk domstol, ingen döms utan att skuld är ställd bortom rimligt tvivel och tekniken för att lösa gamla brott är bättre än någonsin och kommer säkerligen även att förbättras framöver.
Vidare har det framförts kritik mot att lagen kommer att ge retroaktiv verkan, det vill säga att längre preskriptionstider även ska gälla brott som begåtts före lagens ikraftträdande, om de ännu inte preskriberats. Här tycker jag att det är viktigt att poängtera att det inte är gärningen i sig som ges en retroaktiv verkan. Brottet var lika otillåtet då som det är nu. Det som ges retroaktiv verkan är preskriptionen. Detta har även genomförts tidigare, till exempel när preskriptionstiden för mord avskaffades.
Fru talman! Den svenska kriminalpolitiken har alltför länge präglats av en naivitet där man sett på brottslingar som offer för samhället snarare än som ansvariga individer. Med denna reform tar vi ännu ett steg bort från den mjuka linjen, sätter brottsoffer i fokus och stärker rättsstaten. Vi säkerställer att brottslingar inte kan räkna med att gå fria genom att gömma sig, och vi ger de verkliga offren, brottsoffren, den upprättelse de förtjänar.
Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 34 Lars Jilmstad (M)
Fru talman! Riksdagen kommer i dag att ta ställning till betänkandet En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning. Bakom de lite smått krångliga orden döljer sig förändringar som det finns stor anledning att verkligen välkomna.
För oss här i kammaren behöver ordet preskription inte någon närmare förklaring. För många andra kan det behöva sägas att nuvarande lagstiftning innebär att den eller de skyldiga slipper åtal efter en tid som varierar i längd beroende på vilket straff som kan följa vid en fällande dom. I huvudsak har, som vi har hört tidigare här, de nuvarande preskriptionstiderna bestått i närmare 100 år.
Nu föreslås systematiska förändringar. En given anledning, som också har betonats av tidigare talare, är att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att klara upp också mycket gamla brott. Vi har alla läst om eller hört talas om så kallade kalla fall som kunnat lösas med hjälp av förfinad dna-teknik eller genom andra forensiska framsteg.
Till och med modern släktforskning har både internationellt och i Sverige lett till att brott klarats upp mycket lång tid efter själva brottet. Så sent som i förra veckan debatterade vi för övrigt här i kammaren regeringens proposition om biometri i brottsbekämpningen, som vi senare i dag också ska besluta om. Det som vi i dag debatterar är en logisk följd av de ökade möjligheter till brottsbekämpning som så kallade biometriska metoder ger.
En annan viktig anledning är att vi har haft en utveckling som fått det stora flertalet av oss att se mer strängt på allvarlig brottslighet. De allra flesta tycker att det är stötande att brottslingar ska kunna klara sig från rättslig påföljd genom att se till att vara oanträffbara under en ibland ganska kort tid.
En tredje, mycket viktig anledning till de nu föreslagna förändringarna är, som jag ser det och som också har påpekats här tidigare, brottsofferperspektivet. För brottsoffer eller anhöriga till brottsoffer har det ofta känts som kränkande när även allvarliga brott inte längre kunnat utredas därför att preskription inträtt. I vissa fall kan till och med gärningspersonen bli känd utan att det går att göra något åt saken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Brottsbalken 35 kap. kommer att bytas ut mot ett nytt kapitel med förändrade, läs: förlängda, preskriptionstider. För alla brott där livstidsstraff ingår i straffskalan kommer preskription inte att förekomma.
Jag tänker inte gå igenom det nya kapitlets uppräkning av preskriptionstider för alla upptänkliga brott utan bara konstatera att mindre svåra brott, vilka som längst kan leda till fängelse i ett år, får en preskriptionstid på två år. I andra ändan av skalan kan vi se att preskriptionstiden blir 25 år om det i straffskalan ingår fängelse i mer än åtta år, och för brott där livstidsstraff ingår i straffskalan finns, som jag nämnde tidigare, ingen preskription alls.
Preskriptionstiderna kan i praktiken bli längre. Så blir det om det handlar om ett antal brott mot mycket unga. Då räknas preskriptionstiden från den dag då brottsoffret fyller 18 år.
Fru talman! Det jag hittills har berört är förändringar som kan ses som naturliga mot bakgrund av teknikutveckling och en strängare syn på allvarliga brott. Brottsofferperspektivet har, som jag tidigare sagt, också vägt tungt. Sammantaget har det lett till förändringar som det finns all anledning att välkomna. Detta kan också sägas om ytterligare några punkter som jag vill ta upp här.
Den första är att lagstiftningen träder i kraft redan den 1 april. Vi har sett och ser fortsatt en brottsutveckling där många av oss önskar att lagstiftning som på olika sätt kan vända denna sorgliga utveckling kan genomföras snabbare. Vi vet att regeringen i grunden delar denna uppfattning och ser tidpunkten för den förändring vi i dag diskuterar som ett exempel på detta.
Den andra punkten handlar om att förändringarna får ett slags retroaktiv verkan. De förlängda eller avskaffade preskriptionstiderna kommer alltså att gälla också för flertalet brott där den hittills gällande preskriptionstiden inte utlöpt före den 1 april.
Den sista punkt som jag vill ta upp och som jag finner mycket tillfredsställande är att utdömda fängelsestraff inte preskriberas. Förhoppningsvis slipper vi därmed upprörande fall där någon gömmer sig i Sverige eller utomlands under just så pass lång tid att påföljden hinner preskriberas och den brottsdömde kan skratta åt en impotent straffapparat.
Fru talman! Jag vill med det nu sagda yrka på att riksdagen fattar beslut i enlighet med justitieutskottets förslag och avslår samtliga reservationer.
(Applåder)
Anf. 35 Torsten Elofsson (KD)
Fru talman! Svensk rättspolitik har under alltför lång tid präglats av ett naivt synsätt på brott och straff, en syn där gärningsmannens rättigheter och omsorgen om denne ofta har tillåtits väga tyngre än brottsoffrets rätt till upprättelse. Detta är oacceptabelt, och det är en ordning som vi kristdemokrater arbetar intensivt för att bryta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Genom att implementera Tidöavtalets agenda gör regeringen en genomgripande omläggning av svensk rättspolitik och svensk straffrätt, en omläggning som har sin utgångspunkt i ett grundläggande perspektivskifte: att flytta fokus från gärningsman till brottsoffret och till samhällets behov av trygghet. En del i detta perspektivskifte är det som vi debatterar här i dag, nämligen en modern straffrättslig preskriptionslagstiftning.
Lagändringarna träder som sagt i kraft om drygt en månad, den 1 april 2025, och förändrar reglerna för hur brott preskriberas i Sverige. Jag ska inte gå in närmare på detta då många talare har nämnt det tidigare, men i korthet handlar det om att utdömda fängelsestraff aldrig preskriberas och att preskriptionstiden förlängs för allvarliga brott.
Kristdemokraternas budskap är tydligt: Om du begår ett grovt brott ska du inte kunna gömma dig bakom klockan. Det ska inte finnas fribiljetter där du undkommer ditt ansvar. Du ska inte kunna åka till soligare nejder och ligga där och ta det lugnt i några år för att sedan återvända och vara fri från ansvar utan att ha behövt avtjäna ditt straff.
Brottsoffer ska få upprättelse, och kriminella ska få känna rättsstatens tyngd, oavsett om det tar 1 år, 5 år eller 30 år innan vi får fast dem. Därför krävs en skärpt preskriptionslagstiftning.
Fru talman! Detta är inte en dag för tidigt, och vi kristdemokrater har under lång tid drivit på för exakt dessa förändringar. De senaste tio åren har cirka 100 brott om året blivit preskriberade på grund av att personer som blivit dömda valt att inte inställa sig till kriminalvården för att avtjäna sitt straff. Detta är i sig ett hån mot alla de brottsoffer som fallit offer för dessa gärningsmän.
Detta lagförslag handlar också om att skydda samhället från farliga individer. Med den nya teknik och de nya verktyg som tillförts rättsväsendet kan nu fler äldre brott klaras upp. Då är det avgörande att preskriptionslagstiftningen hänger med i utvecklingen och inte utgör ett hinder för att låta äldre brott bli lösta.
Vi ser också flera exempel från andra länder där ny teknik gjort det möjligt att fälla gärningsmän flera decennier efter brottet. Svensk polis och åklagare har förmågan, och vi måste fortsatt lära av dessa erfarenheter.
Fru talman! Kristdemokraterna är det värderingsdrivna partiet. Vi vänder oss starkt mot den värderelativism som präglat svensk rättspolitik, där en missriktad tolerans och ett naivt synsätt gjort att gränser mellan rätt och fel suddats ut. Det är oacceptabelt. Sverige ska vara ett samhälle där goda normer och värderingar står i centrum och där ansvar och konsekvenser går hand i hand.
I en rättsstat måste en sak vara självklar: Den som begår brott ska lagföras och avtjäna sitt straff. Ingen som begår ett grovt brott ska kunna gömma sig bakom klockan och tro att tiden raderar all skuld. Rättvisa måste skipas, och brottsoffren måste få stärkt upprättelse.
Med detta sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 36 Martin Melin (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En modern straff-rättslig preskriptions-lagstiftning
Fru talman! Preskription är egentligen någonting konstigt. Staten har bestämt att om man bara håller sig borta från lagföring tillräckligt länge slipper man straff.
Nu är det så, men vi är nog många som tycker att det är hög tid att preskriptionstiderna ändras. De har varit lite för generösa. Faktum är att det dröjde fram till 2010 innan preskriptionstiden för mord togs bort.
En fungerande rättsstat kan inte tillåta att grova brottslingar undkommer rättvisa bara för att tid har förflutit. Om man håller sig borta tillräckligt länge slipper man straff – var finns logiken i det? Jag kan inte se någon. Har man begått ett brott ska man få det prövat i domstol, och om man där bedöms skyldig ska man ta sitt straff, punkt.
Brottsoffren bär sina trauman varje dag, och deras lidande måste erkännas och hanteras. För att rättssystemet ska vara rättvist och trovärdigt måste vi garantera att förövaren hålls ansvarig, oavsett när brottet begicks. Brottsoffer kan inte och ska inte behöva vänta på att få den rättvisa de förtjänar.
Något som jag också tycker spelar in och som har nämnts här tidigare är teknikens utveckling. Den har gjort det möjligt för oss att hantera gamla brott med en precision som inte var möjlig tidigare. Med hjälp av dna och digitala spår och vittnesmål kan vi nu binda gärningspersoner till brott långt efter att de har begåtts. Att då hålla fast vid föråldrade preskriptionsregler är bara ett svek mot dem som drabbats.
Nu tar regeringen bort preskriptionstiderna för alla brott som har livstid i straffskalan. Man förlänger preskriptionstiden för rån med fem år och för grov våldtäkt med tio år, för att ta ett par exempel.
För brott med kortare strafftider i straffskalan sker dock inga förändringar i preskriptionen. Man kan diskutera varför, men enligt polisen är det inte så vanligt att personer som begått den typen av brott håller sig undan rättvisan.
Slutligen, fru talman: Den här reformen markerar ett tydligt och avgörande steg i det skifte vi ser i dag från att i alltför stor utsträckning ha skyddat förövaren till att sätta brottsoffren i fokus. Det handlar om att ändra perspektiv och erkänna att det är brottsoffren som ska stå i centrum för rättsprocessen, inte förövaren. Att ändra preskriptionstiderna är ett skifte mot ett mer rättvist och mer medkännande rättssystem, och det tror jag att majoriteten av svenska folket håller med om.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:JuU22
Webb-tv: Beslut: En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Undantag från preskription
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 35 kap. 10 § regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:59 punkt 1 i denna del och avslår motion
2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 1 (V)
Lagstiftningens retroaktiva verkan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar
a) punkt 2 och 3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken,
b) punkt 2 och 3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:59 punkterna 1 och 3, båda i denna del, och avslår motion
2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 4.- Reservation 2 (V)
Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
4. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
5. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet,
6. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),
7. lag om ändring i lagen (1994:419) om brottsofferfond,
8. lag om ändring i lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg,
9. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
10. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,
11. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
12. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612),
13. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen,
14. lag om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
15. lag om ändring i lagen (2025:000) om ändring i lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan.Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:59 punkterna 1 i denna del, 2, 3 i denna del och 4-15 samt avslår motionerna
2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 54 och
2024/25:3164 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 32.Beräkning av preskriptionstiden för unga lagöverträdare
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 2.- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 2 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 0 19 0 5 KD 15 0 0 4 MP 15 0 0 3 L 12 0 0 4 - 2 0 0 0 Totalt 279 21 0 49 Påföljdspreskription för kortare fängelsestraff
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3.- Reservation 4 (V)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.