Annika Hirvonen (MP)

Den 10 juni klockan 9 är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Den utrikespolitiska debatten är uppdelad i två delar: först en inledande del med utrikesministern och partiföreträdare, därefter en andra del med övriga talare som i förväg har anmält sig till debatten. Den utrikespolitiska debatten är öppen för allmänhet

Datum

2022-06-10

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

46, 158 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen röstar om en misstroendeförklaring mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste minst hälften av riksdagens ledamöter rösta ja, det vill säga minst 175 ledamöter ställa sig bakom misstroendeförklaringen.

Datum

2022-06-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Finansminister Mikael Damberg (S) Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Justitie- och inrikesminister Morgan

Datum

2022-06-02

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Motion till riksdagen 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

2

Datum

2022-05-18

Utskottsberedning

2021/22:MJU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. (MP) Nato och arbetet mot kärnvapen (väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

7

Datum

2022-05-18

Utskottsberedning

2021/22:UU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S)​Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4723 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Åtgärder mot konsekvenser av krig och pandemi Ett effektivt krisstöd som värnar klimatmålen Bryt beroendet av fossila

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Utrikeshandelsminister samt minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg (S) Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)​Energi- och digitaliseringsminister

Datum

2022-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och organisation i vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, utbud av vuxenutbildning och svenska för invandrare.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 64 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Varje skola har skyldighet att se till att det finns god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel och regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om grundläggande frågor om utbildning. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att en del åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, en trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov samt läromedel och skolbibliotek.

Behandlade dokument

102

Förslagspunkter

22

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Regeringen har föreslagit åtgärder för att stärka Sveriges militära försvar. Regeringen har också lämnat förslag om att kompensera hushållen för höga elpriser under mars 2022. Förslagen lämnades i en extra ändringsbudget och är en följd av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och ökade energipriser, med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa ja till förslagen.

Åtgärderna för att stärka det militära försvaret innebär ökade anslag till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Inom utgiftsområdet går mer pengar till förbandsverksamhet och beredskap, anskaffning av materiel och anläggningar samt till Försvarets radioanstalt, FRA. Anvisade medel i statens budget för 2022 ökar med knappt 2 miljarder kronor. Riksdagen gav dessutom regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag för ytterligare 21,9 miljarder kronor. Det innebär att utrymmet för att göra nya beställningar inom exempelvis materiel och anläggningar ökar. Investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2022-2033 som riksdagen har godkänt revideras också.

Kompensationen för höga elpriser bör enligt regeringen gälla hushåll med hög elförbrukning i södra och mellersta Sverige (elprisområdena 3 och 4). Stödet innebär att hushåll som haft en elförbrukning om 400 kWh eller högre i mars 2022 ges ersättning utifrån en trappa, med lägst 100 kronor och högst 1 000 kronor. Anvisade medel till utgiftsområdet Energi i statens budget ökar med 920 miljoner kronor.

Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Uppmaningarna handlar bland annat om åtgärder för att tillfälligt sänka priserna på bensin och diesel.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 116 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4608 av Annika Hirvonen (MP) med anledning av prop. 2021/22:158 Ett mer likvärdigt skolval Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om gemensamt skolvalssystem och tillkännager detta

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

1

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4607 av Annika Hirvonen (MP) med anledning av prop. 2021/22:161 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noga bör följa konsekvenserna av förslagen för den idéburna sektorn i skolan och tillkännager

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

3

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU32

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4605 av Margareta Fransson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:178 Barnets bästa när vård enligt LVU upphör lex lilla hjärtat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utifrån tanken om ett självständigt rekvisit för barnets eget bästa,

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

8

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:SoU33

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 7 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4589 av Annika Hirvonen (MP) med anledning av prop. 2021/22:156 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur en förutsebar

Inlämnad

2022-04-06

Förslag

2

Datum

2022-04-06

Utskottsberedning

2021/22:UbU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,