Frågestund

Fru talman! EU ska inte lägga sig i lönerna i Sverige, utan dem ska parterna på den svenska arbetsmarknaden sköta. Detta har alla partier i Sveriges riksdag varit överens om när EU har drivit på i frågan om att lagstadga om minimilöner, och vi röstade unisont nej till minimilönsdirektivet.

Nu har Danmark, som delar vår syn och oro, väckt en ogiltighetstalan mot direktivet. Det innebär att EU-domstolen kommer att pröva huruvida direktivet strider mot EU-fördraget, vilket vi alltså anser att det gör. Vi socialdemokrater anser också att det vore tjänstefel om Sverige inte var med hela vägen i den här domstolsprocessen.

Så sent som i förra veckan var beskedet från statsrådet Brandberg att regeringen inte hade för avsikt att agera, men efter våra påtryckningar vacklade regeringen. I dag hade vi en överläggning i arbetsmarknadsutskottet, och efter det står det fortfarande inte helt klart hur regeringen faktiskt kommer att agera. Kan vi få ett tydligare besked här i dag? Kommer regeringen att intervenera till stöd för den danska stämningsansökan?

Frågestund

Fru talman! Jag måste säga att jag inte riktigt delar Teresa Carvalhos beskrivning av händelseförloppet. Det stämmer att Danmark för en vecka sedan inkom med en talan till EU-domstolen om att väcka en ogiltighetstalan mot minimilönsdirektivet. Redan ett dygn efter att den talan hade inkommit till EU-domstolen uttryckte regeringen att den preliminära bedömningen är att vi finner skäl att ansluta oss till den danska talan.

Det har bara gått en vecka sedan Danmark väckte talan. Detta är en väldigt viktig fråga som rör EU:s kompetens. Sverige har de facto fortfarande inte möjlighet att intervenera; det har vi inte förrän detta har publicerats i EU:s tidning. Vi kommer att analysera detta noga, men vi har meddelat att vår preliminära bedömning absolut är att vi kommer att intervenera.

Fru talman! Det är jättebra att regeringen har svängt och öppnat upp för att intervenera, men vi tycker inte att det räcker att regeringen gör en preliminär bedömning att det bör kunna gå, som ståndpunkten lyder - särskilt inte med tanke på att regeringens besked så sent som i början av förra veckan var att man inte ville intervenera. Vad är det som säger att regeringen inte kommer att ändra sig igen?

Den svenska arbetsmarknadsmodellen, som har gynnat svenska löntagare, behöver skyddas. Vi hoppas naturligtvis att regeringen och Sverigedemokraterna ytterligare tydliggör sin position och går från ord till handling.

Fru talman! Det är som sagt ingen vändning från regeringens sida. Detta är en fråga som kräver en noggrann analys. Vi delar fullständigt synen att vi ska värna den svenska modellen och att det är viktigt. Det finns ett stort intresse för att se var gränserna för EU:s kompetens går.

Vi kommer att analysera frågan noga, och när Sverige de facto har en reell möjlighet att intervenera - vilket vi inte har än - kommer vi såklart att göra ett slutgiltigt ställningstagande. Vårt meddelande är dock att vi preliminärt kommer att intervenera.

Fru talman! Min fråga går till kulturministern.

Under den gångna helgen brände Rasmus Paludan Koranen i närheten av Turkiets ambassad, och i närtid har vi sett ett flertal andra demonstrationer och yttringar som kritiserar Turkiet och landets president Erdogan. Dessa protester har fått Turkiet att reagera med att säga nej till Sveriges Natoansökan och framföra att vi ska inskränka vår grundlagsfästa yttrandefrihet. Samtidigt har statsministern och utrikesministern i offentliga kanaler försökt släta över det inträffade genom att ta avstånd från dessa yttranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som sverigedemokrat ser jag med oro på den uppkomna situationen att andra stater försöker få oss att inskränka vår yttrandefrihet. Därför vill jag fråga kulturministern, som även ansvarar för demokratifrågor: Hur avser ministern att arbeta för att skydda den svenska demokratin och vår grundlagsfästa yttrandefrihet från utländsk påverkan?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Broman!

Det är naturligtvis så att regeringen står upp för yttrandefriheten, och det hoppas jag att vi har varit tydliga med. Som du säger, Bo Broman, är den svenska yttrandefriheten grundlagsbefäst - och ska så fortsätta vara. Mitt ansvar är naturligtvis att alltid stå upp för de demokratiska värdena, där yttrandefriheten är en otroligt viktig grundbult i det svenska samhället. Den öppenheten - möjligheten att säga vad vi tycker - ska vi naturligtvis värna, och det kommer jag och regeringen att göra.

Sedan behöver man fundera över att det faktiskt går att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det som är lagligt behöver inte alltid vara lämpligt, och det tycker jag att man kan föra en mer etisk debatt om. Det gäller till exempel lämpligheten i att bränna böcker, vilket historiskt sett har ett väldigt mörkt förflutet.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Den svenska yttrandefriheten är som sagt en av grunderna för vår demokrati. Det finns medborgare även här hemma i Sverige som behöver lära sig mer om yttrandefriheten. Det betyder att budskap får yttras oavsett hur osmakliga, eller för den delen obekväma, de är. Tummar vi på denna grundläggande demokratiska rättighet utarmar vi demokratin.

Hur avser ministern att arbeta med frågan om att utbilda och informera våra medborgare om hur vår demokrati och yttrandefrihet fungerar?

Fru talman! Det pågår i dag ett arbete hos mig på departementet som handlar just om att titta på hur vi ska stärka den svenska demokratin. Vi har i grunden en stark demokrati i Sverige. Den ska vi vara stolta över, och den ska vi värna. Demokratin är stark, men det finns alltid saker vi kan göra för att saker och ting ska bli bättre. Det kan handla om information och om möjliggörande, men framför allt tror jag att det handlar om att ha ett demokratiskt samtal kring just demokratiska värden.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

I utredningen Uppsägning av hyresgäster som har begått brott ska utredaren i korthet se över möjligheterna att lättare vräka hushåll där en familjemedlem eller en inneboende person har begått brott. Det handlar alltså om att kollektivt bestraffa hushåll som i sin hyresrätt inhyser ett barn eller en annan person som begått ett brott - det vill säga även om familjen i övrigt inte har begått något brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om en sådan lagstiftning infördes för hyresgäster skulle det inte bara innebära att hemlösheten bland ostraffade hushåll skulle öka, något som både polis och socialtjänst uttryckt oro kring, utan det skulle inte minst betyda att Sverige frångick rättsstatens principer att var och en ska bedömas efter sina egna handlingar. En hel grupp ska inte kollektivt utsättas för ett straff som påföljd för något de inte har gjort.

Anser ministern att kollektiv bestraffning och fler hemlösa barnfamiljer är en rimlig väg att gå för att få bukt med kriminaliteten och skapa trygghet i Sverige?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malcolm Momodou Jallow för frågan.

Denna utredning ligger hos Justitiedepartementet. Jag är också här för att svara på allmänpolitiska frågor, men jag kan inte föregripa den utredning som ska ske.

Däremot kan jag svara på vad regeringen gör för att motverka hemlöshet. Självklart är det så att alla, inte minst barn, har rätt till ett hem och till en trygg plats. Vi har i dag en situation med en skenande kriminalitet. Vi behöver vända på varje sten och sätta in åtgärder för att bryta denna kriminalitet. Vilka är det som drabbas om detta inte görs? Det är inte minst de barn som dras in av de kriminellas klor.

Vi gör mycket för att motverka hemlöshet. Vi har förstärkt arbetet med Bostad först med en hemlöshetsstrategi. Vi har också gjort insatser för att fortsätta med det bostadsbidrag som betyder väldigt mycket för de familjer som har det allra sämst ställt ekonomiskt. Detta är också ett sätt att arbeta mot hemlöshet.

Fru talman! Denna fråga berör ju bostadspolitiken väldigt mycket. Som direktivet i utredningen är utformat är det bara de hushåll som bor i hyresrätt som ska straffas kollektivt. Är det rimligt att lagstiftningen inte omfattar alla, eller menar ministern att det även ska vara möjligt att beslagta villor som till exempel ägs av föräldrar till ett barn som har använt och sålt narkotika i hemmet eller någon annanstans i villaområdet?

När principen att var och en ska bedömas utifrån sina egna handlingar ersätts med kollektiv bestraffning börjar man undra vilka det är som verkligen bedriver organiserad brottslighet i Sverige.

Fru talman! Det ska självklart vara jämlikt. Det finns även andra verktyg för polisen och de rättsvårdande myndigheterna, också i samarbete med andra myndigheter, i det intensiva arbete som görs mot grov organiserad brottslighet. Det gäller inte minst utökat förverkande - man kan exempelvis förverka villor och andra fastigheter för att komma åt de kriminellas pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förslagen i dessa direktiv är väl avvägda, fru talman.

Fru talman! Min fråga går till kulturministern.

Samhällsviktig verksamhet är ett samlingsbegrepp som omfattar anläggningar, noder, infrastruktur och tjänster som är av avgörande betydelse för att upprätthålla viktig samhällsinformation inom en samhällssektor.

Min fråga till kulturministern handlar om vårt kulturarv. Det är viktigt för vår gemensamma historia. Vi behöver lära oss och kunna reflektera. Framför allt behöver vi kunna bevara vårt kulturarv i händelse av krig eller andra katastrofer.

Hur ser kulturministern på vårt kulturarv? Är det en samhällsviktig verksamhet?

Fru talman! Tack, ledamoten Deremar, för frågan!

Detta är en jätteviktig fråga. Den är viktigare i dag än vad den någonsin har varit, skulle jag vilja säga, både här i Sverige och i Sveriges direkta omvärld, med anledning av den hemska invasion av Ukraina som Ryssland bedriver.

Frågan om kulturarv är stor och bred. Det är viktigt för oss att vi ser till att vi också utifrån ett beredskapsperspektiv kan bevara vårt kulturarv. Ett sådant arbete pågår i dag. Mitt departement tittar tillsammans med andra statsråd, framför allt statsrådet Bohlin, på möjligheterna för detta i dag och på hur det går att bli bättre på detta framöver. Det handlar alltså om att ta hand om kulturarv och om att det ska finnas ordentliga evakuerings- och utrymningsmöjligheter för kulturarv och bevarande av dem.

Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Det låter glädjande, men jag vill ändå fortsätta.

Att bevara kulturarvet innebär att jobba med undanförselplaner, och detta görs i dag. Det har dock potential att bi bättre, precis som ministern var inne på. Det finns ju institutioner som inte omfattas av förordningen om undanförsel och förstöring, exempelvis länsmuseer och kommunala museer. Hur ska ministern göra för att detta ska komma på plats i större utsträckning?

Fru talman! Precis som ledamoten var inne på jobbar vi i dag med dessa planer på statlig nivå och för de statliga institutionerna. Både kommuner och regioner har fått ett utökat ansvar när det gäller det civila försvaret. I detta ingår naturligtvis att de måste se över det kulturarv som ligger på kommunal och regional nivå.

Här krävs det att vi alla sluter upp. Det finns säkert saker som behöver göras från regeringens håll, men vi måste göra det här tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vänder mig till statsrådet Andreas Carlson.

Statsrådet var på ministerrådsmöte i Bryssel i början av december. Där meddelade han att man plockar bort ett antal streck på en karta som visar var nya stambanor och ny infrastruktur i Sverige kan komma till stånd. Detta gjordes utan att riksdagen informerades. Effekterna av det är att Sverige går miste om möjligheten att ansöka om mångmiljardbelopp från EU:s fonder för ny infrastruktur. Det här rör sig inte om höghastighetståg utan om att kunna söka medel till konventionella spår för trafik som går i ungefär 200 kilometer i timmen.

Jag undrar om statsrådet kommer att rätta till detta i sitt fortsatta arbete i Bryssel under våren.

Fru talman! Det handlar om revideringar av TEN-T-kartorna. Det är egentligen inte något anmärkningsvärt att dessa kartor anpassas utifrån den politik som regeringen tydligt har aviserat. Regeringen har också gett uppdrag att avbryta planeringen av de centrala delarna av stambaneprojektet för höghastighetståg i Sverige, vilket handlar om sträckan Borås-Linköping och vidare ned till sträckan Lund-Hässleholm.

Däremot är det så att Hässleholm-Lund är en del av Södra stambanan som ligger på stomnätet och även är en del av stomnätskorridoren Scanmed. Om regeringen skulle välja att investera på den sträckan kommer det att vara möjligt att ansöka om medfinansiering från EU. Det är dock inte bara medfinansiering som ligger i korten här, utan man förbinder sig också till ett åtagande att bygga ut stomnätet till 2040. Den planen hade varit orealistisk även om man hade gått vidare med stambanor för höghastighetståg. Nu gör inte regeringen det, och detta är en logisk följd av det beslutet.

Fru talman! Problemet är att vi nu uppfyller allt som står när det gäller de kartor som nu finns. Vi har de stambanor som vi säger behövs. Man kan inte söka mer pengar för någonting som inte finns där.

Ostlänken ligger kvar - den kan vi fortfarande få pengar för. Den går ungefär där det redan finns en stambana.

Ni har avhänt Sverige möjligheten att ansöka om ansenliga medel både för Lund-Hässleholm, för Göteborg-Borås och för de centrala delarna om en annan regering skulle vilja göra detta. Det är anmärkningsvärt.

Fru talman! Detta stämmer inte när det gäller Lund-Hässleholm; där finns det möjlighet att ansöka om medfinansiering om man skulle gå vidare med arbetet. Det är väldigt behövligt, för det finns stora kapacitetsbrister i Skåne.

Det är inte så att vi har förlorat några pengar här. En del av er kanske har varit på mellandagsrea eller januarirea och köpt en tröja för 400 kronor i stället för 500, med 20 procents rabatt. Dessa 400 kronor blir ju dyra om man aldrig använder tröjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de pengar som vi går miste om här är det viktigt att komma ihåg att vi sparar pengar genom att vi inte gör de här satsningarna och i stället kan lägga pengarna på annan viktig infrastruktur, fru talman.

Fru talman och finansmarknadsministern! Den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot människors trygghet. Skärpta straff och fler poliser är helt centralt men sällan tillräckligt. Nya åtgärder på bred front behövs för att pressa tillbaka den grova kriminaliteten.

Konsekvenserna av den grova kriminaliteten drabbar oss på många sätt. Det värsta är det dödliga våldet. Motiven är oftast ekonomiska. Det är uppenbart att det illegala pengaflödet måste strypas, men då krävs mer verkningsfull politik än den vi har sett de senaste åtta åren.

Gängen identifierar svagheter i våra finansiella system och tvingar inte sällan små verksamheter att tvätta deras blodspengar. Kampen mot penningtvätt måste bli framgångsrik. Jag undrar vad regeringen gör.

Fru talman! De svenska finansiella systemen och våra banker ska vara trygga och stabila och ge oss medborgare och våra företag hög nivå av service och effektivitet. De ska vara användbara och motståndskraftiga också i dåliga tider.

Precis som ledamoten Manouchi påpekar används också dessa system för en rad brott och för att tvätta olika typer av brottsvinster. Detta måste stoppas, och de kriminella måste rökas ut ur de finansiella systemen. De ska inte kunna använda våra finansiella system för att finansiera sina brott eller tvätta sina pengar.

Något av det första jag gjorde som statsråd var därför att överlämna en proposition till riksdagen om fler och bättre verktyg för att möta detta genom bättre informationsdelning så att myndigheter och banker tillsammans kan sätta större press på brottsligheten och hålla våra finansiella system fria från den.

Fru talman! Det är som vi alla vet brådskande att få dessa nya åtgärder på plats. Dessa verktyg är välbehövliga. Det är dock uppenbart att det kommer att ta tid, men liksom vi här i kammaren är jag övertygad om att regeringen har stora förhoppningar på att detta är på väg att komma på plats.

Vilka åtgärder och framsteg kan vi hoppas att få se i närtid i kampen mot penningtvätt?

Fru talman! Den viktiga proposition jag pratade om togs fram av den föregående regeringen och ger banker och myndigheter möjlighet att dela information. Informationsdelning är nämligen A och O i detta.

Nu är Sverige ordförandeland i EU. Där pågår ett viktigt arbete för att banker sinsemellan och hela Europeiska unionen ska kunna rusta bättre för detta, och Sverige tar ledartröjan i dessa förhandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På hemmaplan handlar det bland annat om att klämma åt fuskande valutaväxlare.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carlson.

Den internationella människorättsorganisationen Open Doors presenterar varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen av kristna är som störst. Förra veckan släpptes årets lista, och den visar att förföljelsen har intensifierats och förvärrats och att 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro. Det är därmed den mest förföljda religiösa gruppen i världen.

Kristdemokraterna har i denna kammare länge drivit att Sverige bör vara mer aktivt i fråga om religionsfrihet. Den förra regeringen fick med rätta kritik för att vara väldigt passiv i denna viktiga fråga.

Avser regeringen att uppmärksamma och driva frågan om kristnas och andra utsatta minoriteters rätt att utöva sin tro?

Fru talman! Jag tackar Yusuf Aydin för att han tar upp en angelägen fråga och pekar på slutsatserna i Open Doors rapport.

Sverige agerar på bred front för att motverka inskränkning av religions- och övertygelsefriheten genom att försvara och skydda individens frihet att välja religions- och trosuppfattning. Sverige står i löpande kontakt med ledarna för trossamfunden, inklusive representanter för kristna grupper, om deras situation.

Vi verkar också för att EU ska ha en stark och enad röst till skydd för religions- och övertygelsefrihet, och EU lägger regelbundet fram resolutioner om just detta i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i generalförsamlingens tredje utskott.

Det här är en prioriterad fråga för regeringen. Det är en angelägen fråga, och problemen är, precis som ledamoten pekar på, stora. Här finns mycket att göra.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

De förföljda kristna och andra utsatta minoriteter behöver vårt stöd för att fritt kunna utöva sin tro. Här ser vi kristdemokrater att Sverige har en viktig uppgift. En del i detta kan vara att i utrikespolitik, handel med andra länder och när det gäller bistånd ställa högre krav på religionsfrihet.

På vilket sätt avser regeringen att driva denna fråga framöver?

Fru talman! Jag pekade på några områden där vi redan i dag driver detta och kommer att fortsätta att driva det. I den omläggning som sker av biståndspolitiken är detta ett viktigt område att överväga. Regeringen arbetar också med att bereda den utrikespolitiska deklaration som kommer att presenteras för Sveriges riksdag i närtid. Jag kan inte exakt datum, fru talman. I detta arbete är det här viktiga aspekter att ta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

Flyget var det transportslag som drabbades hårdast av pandemin, inte minst här i Sverige. Vi är nu det land i Europa där flyget har svårast att återhämta sig.

En av förutsättningarna för flyget är våra flygplatser. De utreddes 2017, men sedan denna utredning gjordes har mycket förändrats dramatiskt. Till exempel har vi haft en snabb teknisk utveckling av elflyg, drönare och fossilfria bränslen. Kriget i Ukraina har också helt förändrat vår syn på totalförsvaret, där flyget ingår.

Hur ser infrastrukturministern på flyget och utvecklingen av våra svenska flygplatser runt om i Sverige mot bakgrund av de senaste årens utveckling?

Fru talman! Precis som Helena Gellerman säger gjordes en utredning 2017, och det finns en Arlandautredning. I talande stund pågår också en utredning där Peter Norman ser över det statliga ansvaret, och han har fått förlängt till mitten av februari. Därefter kommer regeringen att i högt tempo samlat bereda de olika förslagen, för det är en angelägen fråga.

Det sker en utveckling inom flyget, där bransch och svensk flygindustri själva har satt som mål att vara helt fossilfria till 2030. Det svenska Göteborgsbaserade företaget Heart Aerospace tror att vi har elflyg i drift 2028.

Detta ställer helt nya krav på vår transportinfrastruktur och planering, och det behöver vi ta höjd för. Det är också därför regeringen har aviserat och presenterat en förstärkt satsning på elflyg. Det handlar även om att förbereda staten för att vara redo när tekniken finns på plats så att inte ett onödigt krångligt regelverk sätter käppar i hjulet för ett klimatsmart flygande.

Fru talman! Det är positivt att man tar till vara flygets möjligheter, för flyget är otroligt viktigt för att vårt land ska hålla ihop.

Sverige har varit ledande inom hållbart flyg men har nu tappat sin ledande position på flera områden. Infrastrukturministern nämnde vissa saker, men hur kan vi tillvarata allt utvecklingsarbete som sker inom flygindustri och på våra flygplatser runt om i Sverige så att vi kan återta den ledande positionen? Detta är viktigt för vår konkurrenskraft och våra arbetstillfällen. Hur kan vi stärka detta arbete?

Fru talman! I vårt delvis glesbefolkade land med långa avstånd har flyget haft en viktig roll historiskt och kommer att ha kanske en ännu viktigare roll i framtiden i takt med att utvecklingen gör att det blir ett utsläppsfritt sätt att resa. I framtiden tar man kanske ett utsläppsfritt tåg till det utsläppsfria flyget och åker efter landning vidare i en utsläppsfri bil. Det blir ett helt nytt sätt att resa som ställer nya krav på infrastrukturplanering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns många bra förslag, och vi kommer att överväga dem samlat efter att Norman har gått i mål med den pågående utredningen.

Fru talman! I en interpellationsdebatt nyligen fick finansmarknadsministern möjlighet att svara på frågan om behovet av statistikinsamling om hushållens tillgångar och skulder. Bakgrunden till frågan är att Riksbanken och Finansinspektionen länge har efterfrågat detta, då det är oerhört viktigt för att kunna ha koll på den finansiella stabiliteten. Även Internationella valutafonden förordar skarpt sådan statistikinsamling.

Nu finns det också en utredning om detta som är ute på remiss. Den processen ska givetvis ske i sin ordning, men oavsett process eller utformning har finansmarknadsministern inte svarat på huruvida han ens ser behovet av en sådan statistik och om han delar myndigheternas bild av att den behövs för den finansiella stabiliteten. Statsrådet pratar nämligen om många andra saker i stället. Men finansmarknadsministerns uppfattning här är förstås viktig, inte minst för alla som arbetar med finansiell stabilitet. Därför ställer jag frågan igen: Ser finansmarknadsministern behovet av den här statistiken?

Fru talman! Tack, ledamoten Wiechel, för den viktiga frågan! Självklart är myndigheternas efterfrågan på olika typer av statistik för att kunna fullgöra sina uppgifter alltid legitim. Mitt svar förblir lika torrt och tråkigt som det var då, nämligen att vi har en god ordning i Sverige då vi tillsätter utredningar, får in förslag, skickar remisser och inväntar synpunkter, varefter beredning och analys tar vid.

Jag tror i grunden inte, fru talman, att Björn Wiechel eller någon annan i denna kammare i grunden vill att statsrådet eller Sverige i dess helhet frångår den typen av ordning. Jag tänker åtminstone hålla mig till den i mitt arbete. Däremot finns det givetvis betänkligheter kring hur sådan här statistik kan användas. Socialdemokraternas favorit om förmögenhetsskatt historiskt har ju varit ett orosmoment. Sådana saker behöver givetvis beaktas inom en gemensam analys av detta.

Fru talman! I såväl FN:s konventioner för mänskliga rättigheter, artikel 2, som i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, artikel 14, definieras diskriminering inte bara på grund av kön, ras, hudfärg, språk och religion utan även på grund av politisk uppfattning. I Sveriges diskrimineringslag anges ett flertal av dessa diskrimineringsgrunder, men just diskriminering på grund av politisk åsikt eller uppfattning lyser med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tyvärr ser vi i dag i Sverige organisationer med exklusiva befogenheter vilka väljer att systematiskt diskriminera personer på grund av politisk åskådning, vilket strider mot de internationella konventionerna. Därför vill jag ställa frågan till kulturministern, som även har demokratifrågor i sin portfölj, om regeringen har för avsikt att verka i en riktning där diskrimineringslagstiftningen bättre stämmer överens med de internationella konventionerna och därmed även införliva politisk åskådning som diskrimineringsgrund.

Fru talman! Naturligtvis står regeringen bakom den frihetlighet vi har i Sverige och vill jobba för att stärka den frihetligheten. När det kommer till diskrimineringslagen undrar jag om jag är rätt statsråd att svara på den frågan, det kan vara så att det finns andra som är bättre lämpade, men utifrån ett demokratiperspektiv kan jag säga att det för regeringen är viktigt att bakgrund, var du kommer från, politisk tillhörighet eller andra avseenden inte ska ha någon påverkan på vart människor är på väg. Det är en grundprincip som den här regeringen står fast vid och som vi också avser att bygga vår politik kring.

Fru talman! I går deltog jag i ett möte här i riksdagen med företrädare från Skåne, både från lokal och regional nivå och från näringslivet. Frågan gällde ny kapacitet på järnväg. Den nya regeringen var snabb med att säga att man skulle avbryta projektet med de nya stambanorna, och dagen före julafton kom beskedet att man skulle avbryta projektet Hässleholm-Lund liksom Göteborg-Borås och utreda kapacitetshöjande åtgärder i stället.

Detta uppdrag har tolkats olika, och det bidrar till både frågor och frustration. Vid mötet i går vände sig företrädare för Skåne, också tillhörande regeringspartierna, till mig och mina kollegor i trafikutskottet med en önskan om hjälp med att bringa klarhet i vad uppdraget till Trafikverket egentligen innebär. Jag vill därför fråga statsrådet Carlson, när nu både kommuner och regioner efterfrågar en ökad tydlighet: Kan och kommer statsrådet att förtydliga vad som menas med uppdraget så att lokala och regionala företrädare och näringslivsföreträdare men också Trafikverket verkligen vet vad som gäller?

Fru talman! Det kan jag göra, och det har gjorts i kammaren tidigare. Det beslut att avbryta planeringen i den delen för nya stambanor för höghastighetståg som gäller sträckan Lund-Hässleholm gäller just för sträckan som en del i ett nät av stambanor för höghastighetståg upp till 320 kilometer i timmen. Det krävs ett formellt beslut för att avbryta den planeringen och i stället se hur man på bästa sätt använder de resurserna för att öka kapaciteten i Skåne för godstrafik och för arbetspendling. Då pekas särskilt sträckan Lund-Hässleholm ut. Det innebär att det kan komma att byggas nya konventionella spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De planer och utredningar som har gjorts vad gäller fyrspår och dubbelspår har inte gått om intet, utan det ligger i Trafikverkets uppdrag att fortsätta arbeta med detta och ha hög framdrift så att vi kan lösa flaskhalsarna, inte minst vad gäller godstrafiken och med det potentiellt ökade tryck som blir när Fehmarn Bält-förbindelsen öppnas om bara några år. Där är ett glasklart besked som regeringen har gett, och det kan vi hjälpa till att sprida vidare.

Fru talman! Tintin blev bara åtta år. Pappan sitter häktad misstänkt för mord. Tintins mamma gjorde allt i sin makt för att skydda sitt barn. Samhället svek och tvingade Tintin, trots att han var skräckslagen, att umgås med pappan. Och nu är han död.

Runt om i vårt land finns fler barn som precis som Tintin tvingas till umgänge med en förälder som varit våldsam och som barnen är rädda för. Det här måste få ett stopp. Barns rätt måste stå i centrum. Vi i Miljöpartiet kräver ett stopp för att tvinga barn till umgänge med föräldrar som utövat våld. Vi kräver en lex Tintin. Kommer regeringen att införa en lex Tintin?

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för en väldigt viktig fråga! Regeringen delar helt bilden av att vi behöver se över den här frågan. Vi behöver se över den för barnens bästa, men också för att den utgör en fara för dem som lever i våldsamma relationer och kanske inte vågar lämna dem för att de är rädda för sina barns säkerhet.

Det har kommit en utredning om att vi ska ha ett fokus på barnets bästa. Regeringen arbetar med den här utredningen just nu. Den ligger på min kollega Camilla Waltersson Grönvalls bord, och vi kommer att titta på den och på de remissvar som sedan kommer in och ta den här frågan som en mycket prioriterad fråga. Regeringen delar helt den problembild som vi ser.

Fru talman! Min fråga går till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Vi kommer från ett läge där Riksbanken bedrev nollräntepolitik och ekonomin återhämtade sig från pandemin. Nu är inflationen påtagligt hög, och många företag möter en kombination av höga energipriser och vikande efterfrågan. Dessutom får många på grund av de stigande räntorna allt svårare att klara sin kapitalförsörjning.

I veckan presenterade regeringen flera viktiga och bra förslag för att stärka Sveriges alla företagare i syfte att skapa fler jobb. Min fråga är: Hur ser finansmarknadsministern på statens möjligheter att också underlätta företagens kapitalförsörjning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Situationen med hög inflation är givetvis något som drabbar både hushåll och företag. Sverige och världen har historisk kunskap om vad hög inflation medför för typ av problem för både hushållskassan och långsiktiga investeringar och för att kunna bedöma olika typer av projekt och deras lönsamhet.

När vi i regeringen har presenterat till exempel vår budget har vi därför varit tydliga med att vi inte ska försvåra för Riksbanken att få genomslag för sin penningpolitik i syfte att nå prisstabilitet.

Detta är i sig självt en fråga som vi i regeringen och i politiken inte ska ägna oss åt utan som Riksbanken ägnar sig åt, men vi har varit tydliga med att finanspolitiken ska gå hand i hand med det. Det enskilt viktigaste som regeringen kan göra för att få stopp på inflationskarusellen är att låta Riksbanken sköta sitt jobb och sitt ansvar.

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Operan har just firat 250 år, och vi som var där fick uppleva en magnifik festkväll. Men bakom fasaden finns stora brister. Det gäller fastigheten som har enorma renoveringsbehov, och det gäller ekonomin och verksamheten, som har nästan 600 anställda men där musiker får öva i korridoren, för att bara ta ett exempel.

Vi har några av de duktigaste musikerna, sångarna och dansarna i världen, och vi ska självfallet ha ett fungerande operahus och en nationalscen som fungerar även i ett internationellt perspektiv.

Hur tar vi frågan om Operans framtid vidare, kulturministern?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Det var verkligen en fest som vi blev bjudna på när Operan fyllde 250 år. Det är klart att det naturligtvis förde tankarna till att vår fantastiska nationalscen ska få fira 500 år om ytterligare 250 år och hur det ska gå till.

Jag kan glädja ledamoten och övriga med att vi har ett gott samtal inom Regeringskansliet om Operans framtid. Min uppfattning är att vi kommer att kunna hantera denna fråga och hitta en framkomlig väg som blir bra både för verksamheten och för byggnaden.

Vi har även samtal igång med Operan, både med styrelsen och med verksamheten själv. Vi ska inte glömma att det nu är den femte regeringen som får frågan om Operan på sitt bord, men jag är positiv. Jag är säker på att vi med goda krafter inom regeringen kommer att hitta bra lösningar på denna fråga.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

En god arbetsmiljö är viktig för alla arbetstagare i Sverige, och en viktig del i en god arbetsmiljö är ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som statsrådet Brandberg säkert är väl medveten om finns det skillnader mellan mansdominerade och kvinnodominerade arbetsplatser. Såväl villkoren som mängden stress och tillgången till arbetskläder och arbetsskor skiljer sig åt mellan arbetsplatser utifrån könsuppdelning. Detta behöver förändras för att uppnå en god arbetsmiljö på samtliga arbetsplatser.

För oss socialdemokrater är det viktigt att tillhandahålla en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor. Det handlar om en god arbetsmiljö för alla. Delar statsrådet vår bedömning att tillgången till arbetskläder och arbetsskor ska vara jämställd så att arbetsmiljö och villkor blir bättre även för exempelvis Kommunals yrkesgrupper inom hemtjänst, förskolor, äldreomsorg och sjukvård?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.

En god arbetsmiljö är en folkhälsofråga, och det är också en jämställdhetsfråga. Som Paula Holmqvist redogör för finns det könsskillnader på vår arbetsmarknad som delvis beror på att män och kvinnor traditionellt sett väljer olika yrken. Då är det jätteviktigt att vi har ett arbetsmiljöarbete och en arbetsrätt som träffar både de mansdominerade yrkena och de kvinnodominerade yrkena så att alla får en bra arbetsmiljö i Sverige.

Jag besökte i förra veckan Arbetsmiljöverket för att få höra om deras verksamhet när det gäller regelutbyggnad och tillsyn inom detta område. Jag ser det som en mycket angelägen fråga att följa upp att vi har en hög nivå på arbetsmiljöarbetet inom alla branscher, även de kvinnodominerade.

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Niklas Wykman.

Den svenska kronan är historiskt svag sedan en tid tillbaka. Detta påverkar såklart vårt samhälle, våra medborgare och våra företag. Kronans låga värde gynnar exporten så att svenska varor blir attraktivare utomlands, men importföretagen drabbas däremot negativt. Det blir dyrare att importera varor, vilket i slutändan även drabbar konsumenterna. Även att åka på semester utomlands blir dyrare för svenskarna.

Det som kanske oroar mest är att det blir förhållandevis billigt för utländska företag att köpa upp sina svenska konkurrenter och på så sätt utöka sin marknadsandel på svenska företags bekostnad. Kronans värde speglar delvis även omvärldens förtroende för den svenska finans- och penningpolitiken, vilket vi alla borde ha ett intresse av att stärka.

Till saken hör att det är Riksbanken som sköter penningpolitiken medan regeringen sköter finanspolitiken. Därför är min fråga: Planerar regeringen att vidta några åtgärder för att stärka den svenska kronan?

Fru talman! I Sverige har vi en ordning som har tjänat och tjänar oss väl, med en oberoende centralbank och ett prisstabilitetsmål. Det är inte mitt uppdrag att kommentera Riksbankens penningpolitik, och jag avser heller inte att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag delar däremot ledamoten Söderlunds analys att kronkursen är ett komplext samspel mellan många olika faktorer, bland annat det som Söderlund påpekar, nämligen förtroendet för Sverige och omvärldens värdesättning av mycket av det som finns i Sverige och svenska tillgångar. Det enskilt viktigaste som staten kan göra är givetvis att se till att de offentliga finanserna är robusta. Det är därför vår budget följer det ramverk vi har, så att man inte ska misstro statens finanser.

Sedan vill det till att vi åter får igång en jobb- och tillväxtpolitik i Sverige. Att Sverige har halkat efter i tillväxt per capita under lång tid jämfört med genomsnittet i EU och USA påverkar såklart värdet på det som finns här. Detta måste vi jobba mer med framöver.

Fru talman! Min fråga går till infrastruktur- och bostadsministern.

För bara några veckor sedan drabbades södra Sverige av rejäla översvämningar. Hus, källare, bilar och tomter vattenfylldes, och många privatpersoner arbetade hårt med att bygga fördämningar.

Det har tidigare varit ganska ovanligt med liknande översvämningar i Sverige, speciellt redan i januari, men vi har sett flera allvarliga exempel under de senaste åren, bland annat i Gävle och Dalarna 2021. Översvämningarna under det året beräknas ha kostat över en halv miljard att åtgärda.

Då det nu är tydligt att klimatutsläppen inte minskar i den takt som behövs kommer arbetet med klimatanpassningsåtgärder att behöva stärkas ytterligare. Regeringen har det yttersta ansvaret, men enligt Riksrevisionens rapport från december görs långt ifrån tillräckligt på klimatanpassningsområdet.

Jag skulle därför vilja fråga ministern om hans planer för att stärka arbetet med klimatanpassning framöver.

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga.

Vi har höga ambitioner när det gäller att minska utsläppen, och vi har höga klimatambitioner. Vi jobbar hårt för att nå målen, inte minst när det kommer till omställning av transportsektorn.

Det som ledamoten pekar på är en konsekvens av situationen här och nu, som många drabbas av. Här är det viktigt att se att flera ministrar men också myndigheter arbetar med detta. Inte minst har vi det operativa arbetet inom MSB, som har ett viktigt uppdrag att informera om vilka åtgärder som kan vidtas men också att vidta dem i det akuta läget. Detta arbete följer regeringen mycket noga.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Andreas Carlson.

En elektrifiering av flyget såg för bara några år sedan ut som en dröm och något som ligger i framtiden. Men i dag pratar allt fler om elflyget, och svensk flygindustri arbetar intensivt med att elektrifiera flyget. Vi kan därför konstatera att framtiden redan är här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En omställning av flyget är viktig för att möta de klimatutmaningar som finns. Men den skapar också nya möjligheter att resa mellan städer. Utvecklingen av elflyget stärker Sveriges regioner, vår tillväxt och vår konkurrenskraft. Utöver detta är det ett snabbt sätt att resa.

Med anledning av flygets utveckling är min fråga till statsrådet: På vilket sätt arbetar och stöttar regeringen elektrifieringen av flyget?

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för en viktig fråga. Det är inte bara en framtidsfråga utan en här-och-nu-fråga. Jag har delvis berört svaret på denna fråga i en tidigare ställd fråga av Helena Gellerman. Men jag vidareutvecklar gärna vad regeringen gör.

Vi har avsatt medel, nämligen 15 miljoner kronor, för att möjliggöra och utöka elflygsforskningen. Vi har också gett ett uppdrag till Trafikverket att samla och samordna de insatser som sker bättre. Det sker mycket på många olika håll. Inte minst i kommuner och regioner ser man vilka stora möjligheter som detta ger. Det är viktigt att vi hanterar detta samlat och drar lärdomar av varandra och agerar gemensamt.

Vi har också gett ett uppdrag om att olika lagtekniska hinder ska röjas undan, så att när utvecklingen har gått framåt - den går väldigt snabbt, som Oskar Svärd pekade på - ska man inte behöva påbörja ett beredningsarbete med nya lagar och regler för att få detta att fungera, utan då ska detta vara på rull. Här jobbar vi i ett väldigt högt tempo, och det går väldigt snabbt. Jag ser fram mot denna framtid.

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.

Av landets befolkning bor 87 procent i kommuner som har underskott på bostäder, enligt Boverket. Endast 23 procent av kommunerna har en bostadsmarknad i balans. Men många byggprojekt har skjutits på framtiden på grund av ökade kostnader, även om min egen hemkommun Vimmerby precis har börjat bygga 32 centralt belägna lägenheter.

Trots den bostadsbrist som råder är det kärva tider för husproducenterna med vikande orderingång.

Så sent som förra veckan besökte bostadsministern en av trähusindustrierna i kommunen, Boklok i Vimmerby.

Vad gör regeringen för att få fart på bostadsbyggandet och på så sätt rädda arbetstillfällen och öka tillväxten? Det har talats om ett uppdrag till länsstyrelserna. Vad innebär det?

Fru talman! Det stämmer, precis som Gudrun Brunegård beskriver det, att det är bostadsunderskott i väldigt många kommuner. Över 200 av landets kommuner rapporterar om att det råder bostadsunderskott. Detta i kombination med inbromsningen nu i bostadsbyggandet och på bostadsmarknaden till följd av den lågkonjunktur som vi går in i med stigande kostnader, stigande räntor, inflation och minskad köpkraft hos hushållen påverkar också bostadsbyggandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som vi gör är att dämpa effekterna, framför allt för hushållen, med det elprisstöd som kommer att börja betalas ut den 20 februari. Det är ett sätt att öka köpkraften och lätta bördan för många tungt belastade hushåll.

Sedan har vi ett högt tempo med reformer som ska tas fram för att till exempel öka byggbar mark. Och det uppdrag till länsstyrelserna, som ledamoten frågar om, handlar om att länsstyrelserna ska kartlägga vad de har gjort för insatser tillsammans med kommunerna. Det sätter tryck på att få fram byggbar mark och gör att vi också kan se vilka ytterligare åtgärder som behövs. Vi kommer att återkomma i denna fråga, det kan ni vara säkra på.

Fru talman! Min fråga riktas till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Dagarna före jul meddelade regeringen att Boendesegregationsutredningen avvecklas. Utredaren Erik Pelling hade uppdraget att utveckla verktyg och metoder för att stärka arbetet med att minska och motverka boendesegration i samhällsplaneringen.

Utredningen tillsattes mot bakgrund av att den socioekonomiska boendesegregationen i Sverige har ökat väsentligt sedan 1990-talet. Detta är en verklighet som vi snart 2 ½ miljoner stockholmare känner mycket väl till. Vi lever i en alltmer segregerad storstadsregion.

I de Stockholmskommuner där vi socialdemokrater styr sjösätter kommunpolitiker nu krafttag mot segregationen. Men staten och grannkommuner måste givetvis göra sitt för att nå bästa möjliga resultat.

Varför i hela friden lade ni ner denna utredning?

Fru talman! Markus Kallifatides och jag diskuterade utredningar så sent som i tisdags i kammaren. Vi var inne på lite andra utredningar som inte ska läggas ned, vilket jag också vill säga med tanke på protokollet. Men denna utredning har vi lagt ned. Den hade främst ett kartläggande uppdrag. Men regeringen ser allvarligt på segregation. Och för att kunna följa utvecklingen har regeringen avsatt 5 miljoner kronor till Boverket 2023 för att säkra fortsatt tillgång till analys- och uppföljningsverktyg med platsdata. Detta sker också i kombination med alla andra åtgärder som vi nu vidtar för att bryta kriminaliteten och öka tryggheten i bostadsområden. I Tidöavtalet har vi visat att vi är överens om detta i samarbetspartierna och kommer att återkomma med de åtgärder som vi ska vidta och som kommer att vara mer kraftfulla än denna kartläggande utredning som vi har lagt ned till förmån för andra utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Nyligen nåddes vi av den mycket tragiska nyheten om den åttaårige pojken som mördades av sin egen förälder i Luleå. Fallet fick stor uppmärksamhet. Och återigen lyftes kritiken fram om att det oftast är pappor som tar livet av sina barn och att barn tvingas umgås med just våldsamma pappor.

Det är därför värt att uppmärksamma det faktum att när det gäller våld mot barn skiljer det endast 8 procent mellan könen på gärningspersonerna. I 46 procent av fallen är det en mamma som tyvärr tar livet av sitt barn, och i 54 procent av fallen är det en pappa. Inte sällan finns det en koppling till psykisk ohälsa.

Barn ska självklart aldrig tvingas till umgänge med en förälder som de är rädda för, oavsett kön. Forskningen styrker att föräldrar som tar livet av sina barn inte är en könsfråga.

På vilket sätt avser jämställdhetsministern att agera för att fokus ska läggas på huvudproblematiken, att barn misshandlas och i extrema fall mördas av sina föräldrar, i stället för att på felaktiga grunder fokusera på att specifikt män utgör en större fara för sina barn?

Fru talman! Barns trygghet och säkerhet är en jätteviktig fråga. När det gäller de bedömningar som ska göras måste vi ha en lagstiftning som tydligt klargör att det är barnets bästa som ska stå i fokus. Detta är en fråga som ligger på Socialdepartementet, dit det så sent som förra fredagen kom en utredning som just tar sikte på ett ökat barnperspektiv. Vi kommer att invänta remissvaren på utredningen för att se hur lagstiftningen kan stärkas så att barn i högre grad skyddas från våld. Oavsett varifrån våldet kommer ska barnets bästa såklart få ett större genomslag i vår lagstiftning. Det är en mycket prioriterad fråga för denna regering, och jag har en tät kontakt med Camilla Waltersson Grönvall i denna fråga just för att den är väldigt prioriterad.

Fru talman! Sverige har en hög nivå av digitalisering generellt och specifikt på den svenska finansmarknaden. Men tyvärr ligger vi i bottenligan om man jämför vår cybersäkerhet.

För att förstå allvaret visar beräkningar att cyberbrottslighetens kostnader globalt uppskattas vara högre än de globala kostnaderna för hela den internationella droghandeln.

Många av de företag som utnyttjas och drabbas finns här i Stockholmsområdet och inom finansmarknaden.

Därför vill jag fråga finansmarknadsministern vad han och regeringen gör för att motverka dessa stora problem.

Fru talman! Tidigare frågeställare har ställt frågor om brott och bedrägerier i de finansiella systemen, till exempel om penningtvätt. Att äldre blir rånade eller utsatta för bedrägerier är också en fråga som diskuteras mycket. Detta ska med kraft motverkas, och regeringen vidtar flera åtgärder för att, på ren svenska, röka ut de kriminella från de finansiella systemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En typ av avancerad brottslighet som också finns och som tar sig uttryck i bedrägerier och att man pressar människor på pengar och stjäl information eller affärshemligheter är den som rör cyberbrott.

Här kan man konstatera att regeringen har gett en minister uppdrag kring det civila försvaret, vilket är mycket viktigt. Myndigheter har nu bättre möjlighet att också bistå i det som är systemviktig privat verksamhet.

Vi har också ett väldigt viktigt uppdrag i att skydda våra finansiella system. Här har vi anslagit mer pengar till de myndigheter som ansvarar för detta - Finansinspektion och Riksgäldskontoret - för att de aktivt ska arbeta med att stärka vår cybersäkerhet i Sverige.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Företag inom gigekonomin i Sverige har återkommande kritiserats för att sakna kollektivavtal och använda falska egna anställningar som ett sätt att kringgå ansvar. De bidrar inte bara till lönedumpning utan också till att sätta den svenska modellen ur spel. Det är en återgång till 1800-talets arbetsmarknad, där fattiga människor jobbade lågavlönat med dåliga villkor och utan säkerhet.

Tänker statsrådet agera för att åstadkomma bättre och tryggare villkor för gigarbetare, och i så fall hur?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Sverige har nu tagit över ordförandeskapet i EU. En av de frågor som är prioriterade för det svenska ordförandeskapet är det så kallade plattformsdirektivet. Direktivet tar sikte på just den här frågan, och man tittar mycket på presumtionen kring vad som egentligen är en arbetstagare och vad som är en egenföretagare. Vi ser många så kallade falska egenföretagare, som i själva verket kanske agerar mer som arbetstagare.

Detta är en fråga som lämpar sig väl att hantera på EU-nivå. Sverige har ställt sig positivt till att direktivet ska tas igenom, och nu arbetar den svenska regeringen för att försöka få igenom en allmän riktlinje i EU:s ministerråd för att direktivet ska kunna tas vidare och sedan kunna implementeras i svensk lagstiftning.

Fru talman! I dag hålls ett informellt möte mellan EU:s migrationsministrar. En central fråga som enligt uppgift ska avhandlas är hur vi lyckas med återvändandet, det vill säga att se till att personer som inte får vara i EU faktiskt åker tillbaka.

Det talas om att flera länder stöder något som kallas whole-of-government approach, vilket innebär att medlemsländer ska använda alla tillgängliga medel från visering och diplomati till bistånd och handel för att trycka på de länder som inte samarbetar och tar tillbaka sina egna medborgare. Detta låter mycket positivt. Däremot har liknande förslag diskuterats tidigare, många gånger utan resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Andreas Carlson är följande: Kommer Sveriges ordförandeskap att se till att EU nu äntligen får till ett effektivt och fungerande arbete med återvändande?

Fru talman! Tack, Nima Gholam Ali Pour, för en angelägen fråga! Det stämmer som ledamoten säger: Det här är en betydande del av den dagordning som justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Maria Malmer Stenergard har att hantera när de i dag arrangerar RIF-råd här i Stockholm.

Sverige prioriterar arbetet med återvändande och strävar efter en whole-of-government approach på såväl svensk nivå som EU-nivå. Frågan om återvändande var ett misslyckade för den förra regeringen, och den här regeringen eftersträvar tydligare resultat. Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej. Utan ett fungerande återvändande kan man inte skapa ett fungerande asylsystem.

Det är värt att poängtera att målet bör vara att dessa verktyg inte kommer till användning utan att såväl enskilda medlemsstater som unionen som helhet sluter återtagandeavtal och har en god dialog med ursprungsländer. Frågan har dryftats länge, och det är en prioritet för det svenska ordförandeskapet att ta den framåt.

Fru talman! Min fråga går till kulturministern. Hon har uttryckt vikten av kulturens frihet och principen om armlängds avstånd till det konstnärliga skapandet. Det står inskrivet i Tidöavtalet.

Men det har samtidigt blivit uppenbart att Tidöavtalets partier gör helt olika tolkningar av vad principen innebär och att armlängds avstånd vilar på en ganska skakig grund. Bland annat har Sverigedemokraternas partisekreterare uttryckt att principen inte gäller skattefinansierad verksamhet.

Med anledning av detta och av det som har skett ute i landet vad gäller sagostunder och luciatåg undrar jag vad kulturministern ämnar göra för att Tidöavtalets partier ska enas kring vad armlängds avstånd innebär.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Att värna den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd är en av regeringens viktigaste prioriteringar inom kulturområdet.

Den konstnärliga friheten är en grundförutsättning för en levande demokrati. Vi ser också hur det blir när det här inte tillåts. Vi ser det i vår absoluta geografiska närhet just nu, och vi ser vad som händer då.

Det är därför helt centralt att kultursektorn fredas från politisering och detaljstyrning, och därför är det så viktigt att vi håller på begreppet armlängds avstånd. Regeringen har gjort tydligt från vårt perspektiv att armlängds avstånd ska råda. Vi har också rensat bort detaljstyrning från bland annat regleringsbrev för att se till att armlängds avstånd ska råda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är övertygad om att den här regeringen har gjort tydligt och kommer att fortsätta att göra tydligt att det är armlängds avstånds princip som gäller.

Fru talman! Sverigedemokraterna lanserade Sverigehuset i valrörelsen. Det är ett typgodkänt hus som kan byggas i hela Sverige. Dagens system med 290 kommuner och många tusen tjänstemän som ska godkänna och göra olika bedömningar av i grunden samma hus är både ineffektivt och fördyrande. Bara på bygglovet finns mycket att tjäna.

Det minskar och försvårar också konkurrensen när byggbolag som bygger framför allt småhus inte på förhand vet om huset kommer att godkännas eller ej. Tidigare bostadsministrar har ofta fått byggregler uppkallade efter sig, som friggebod och attefallshus. Men Sveriges befolkning behöver större villor, som till exempel Sverigehuset, för att få en dräglig levnadsstandard.

Därför vill jag fråga bostadsminister Andreas Carlson: Avser bostadsministern att verka för att typgodkända hus liknande Sverigehuset ska bli möjliga i Sverige? Och kommer vi att få se typgodkända Carlsonhus inom mandatperioden?

Fru talman! Det var ett trevligt namn som Eskilandersson har hittat på för sin idé! Men jag ska framför allt svara på frågan, och inte på namnet.

Det här är någonting som lyfts överallt när man träffar olika byggherrar och personer som är involverade i att kapa ledtider och hitta förenklingar för att kunna få igång bostadsbyggandet. Det nämndes också när jag var i Vimmerby, som Gudrun Brunegård lyfte i en tidigare fråga, hur man med standardisering, innovation och effektivitet i bostadsbyggandet kan skynda på detta, korta ledtider och förenkla regler.

Det har genom åren lyfts ett antal olika förslag. Typgodkännande är ett sådant. Nu har reformen om certifierade byggprojektföretag tagits fram. Den har beslutats om i riksdagen. Boverket har tagit fram föreskrifter. Syftet är att öka förutsägbarhet och effektivitet i byggprocessen och att underlätta repeterbara processer vid byggande av bostäder, alltså underlätta för prefabricerade hus.

Vi kommer att följa detta noga och utforma det på ett klokt sätt. Sedan kan vi behöva återkomma med ytterligare steg för att nå det som Mikael Eskilandersson pekar på behövs.

Fru talman! Jag önskar ställa en fråga till statsrådet Carlson. På grund av kriget i Ukraina har vi sett en kraftig prisökning på både tjänster och varor i Sverige. Det har också påverkat kollektivtrafiken med kraftiga höjningar runt om i landet, inte minst på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Gotland är Sveriges enda renodlade öregion och har därför unika förutsättningar när det gäller kommunikationer. Utan en fast landförbindelse blir färjetrafiken avgörande.

Destination Gotland AB har höjt priserna med cirka 50 procent det senaste året. En kollega till mig åkte i går från Gotland till fastlandet. Det kostade 4 000 kronor för en vuxen, ett barn och en bil. Hade de inte varit gotlänningar hade det kostat 6 000 kronor.

Gotländska hushåll och företag är i likhet med många andra runt om i Sverige oerhört pressade ekonomiskt och beroende av så mycket förutsägbarhet som möjligt i en osäker tid.

Min fråga till statsrådet är: Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att göra priserna för att resa till och från Gotland rimliga för gotlänningar?

Fru talman! Tack, Mattias Ottosson, för en angelägen fråga!

Det här handlar om gotlänningarnas landsväg, livsnerven mellan Gotland och fastlandet. Och det handlar inte bara om gotlänningarna; detta är en viktig fråga för livsmedelsförsörjningen eftersom en del av vår livsmedelsproduktion sker just på Gotland. Jag har nyligen träffat en delegation från Region Gotland och är väl bekant med både problematiken och de gotländska ståndpunkterna.

Det finns ett avtal som reglerar hur trafiken är upphandlad. Inom ramen för det avtalet har regeringen fattat de beslut vi kan fatta för att tillskjuta medel som ska gå till aktörer och kunna användas för sänkta priser. Övriga åtgärder som kan vidtas ligger på andra departement, men regeringens agerande inom ramen för detta avtal har varit att skjuta till de medel som vi kunnat till just biljettpriser och annat.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Trots att vi har en nollvision mot dödsolyckor i arbetet dör fortfarande många på sina jobb. Under 2022 förolyckades 42 personer i sitt arbete. Det är en siffra som får många att reagera. Det gjorde även statsrådet när hon tillträdde och fick information om hur många som dog på jobbet. I en intervju med Dagens Arbete sa statsrådet att frågan behövde komma upp på dagordningen för att diskuteras ännu mer.

På fem år har nu 220 personer dött på jobbet. Under förra veckan klämdes ännu en arbetare till döds under en vältande grävmaskin. Varje olycka är ett misslyckande i arbetsmiljöarbetet.

Har statsrådet under sin tid som statsråd tagit några nya initiativ för att få ned dödsfallen i arbete och för att frågan ska diskuteras mer?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en angelägen fråga!

Regeringen fortsätter arbetet utifrån den arbetsmiljöstrategi som den tidigare regeringen påbörjat och den nollvision som ska råda. Den nollvisionen ska råda för dödsfall på arbetet, där vi som Jim Svensk Larm påpekade ser alldeles för höga siffror. Men vi ska inte heller ha människor som dör av jobbet, vilket också är en jätteviktig fråga. Vi ser alldeles för många som blir sjuka och skadas på ett sådant sätt att de dör av jobbet även om de inte dör på jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen kommer att noga utvärdera strategin och arbetet utifrån den och också se till att skapa förutsättningar för dem som bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser, det vill säga arbetstagarna. Även skyddsombuden har där en väldigt viktig funktion. Vi kommer att följa arbetet noga för att se i vilken mån man kan skapa förbättringar för att uppfylla nollvisionen på ett mycket bättre sätt.

Frågestunden var härmed avslutad.