Frågestund

Herr talman! Under de två gångna mandatperioderna har vi socialdemokrater bäddat för en starkare och bättre fungerande arbetsmarknad. Facit vid valet i september vittnar bland annat om den högsta sysselsättningsgraden på 30 år - som också är i det absoluta toppskiktet i EU - samt, fantastiskt nog, en lägre arbetslöshet än när vi gick in i pandemin.

Detta beror till stor del på att vi har bedrivit en klok och aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning av åtgärder anpassade efter den arbetslöses behov, i kombination med tydligare krav på vad som förväntas från den enskilde.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga Johan Pehrson: Varför skär regeringen och Sverigedemokraterna ned den aktiva individanpassade arbetsmarknadspolitiken med miljardbelopp samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur?

Herr talman! Det är viktigt att ha höga ambitioner när det gäller att hjälpa människor som är i en mycket smärtsam arbetslöshet.

Det är korrekt att Sverige sedan många år har en hög nivå på sysselsättningen jämfört med många andra länder i världen och Europa. Vi är många, både män och kvinnor, kan man väl säga att det handlar om, som går till jobbet och får den egenmakt som är så central.

Men det är tyvärr 534 000 inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De möter mängder av olika åtgärder. Den neddragning som nu, korrekt, sker handlar om pengar som inte har kommit till användning. Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att möta en eventuellt stark lågkonjunktur när de rejäla satsningarna på garantier och program och - snart, hoppas jag - de tillkommande etableringsjobben är på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Vi verkar glädjande nog vara överens om att arbetslösheten är för hög och att långtidsarbetslösheten måste ned. Men det verkar vara ett magiskt trollspö som Johan Pehrson har när en fjärdedels borttrollade resurser till arbetsmarknadsinsatserna ska förvandlas till både mer och bättre stöd för fler.

Om nu inte arbetsmarknadsutbildningarna ska röras, som vi har hört regeringen säga tidigare, vilka insatser är det då Johan Pehrson tänker ta bort?

Herr talman! De regleringsbrev som nu har funnits, från den tidigare regeringen, har inneburit att miljardbelopp som inte har använts har skickats tillbaka. Det är den intäkten vi har nu.

Vår bedömning är att Arbetsförmedlingen är väl rustad genom de reformer som nu har kommit på plats, den sista i dag, den 1 december. Dessa gör att man har ett helt annat utrymme för att kunna jobba i lugn och ro med de viktiga garantier och program som finns i Arbetsförmedlingen. Och snart kommer det att kompletteras, hoppas jag, med etableringsjobben, som är en viktig ny språngbräda för att man ska slippa smärtan med arbetslöshet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Forssell. Regeringens ambition för biståndet innebär ett paradigmskifte som styr bort från enprocentsmålet, vilket innebär en nödvändig och historisk reformering av en förlegad politik. Den svenska biståndspolitiken har saknat uppföljning av målen och transparens. Vi i Sverigedemokraterna menar att det har funnits stora behov av analys.

Inom ramen för Tidöavtalet är Sverige fortsatt världsledande inom biståndsgivande. Då är det väldigt viktigt att Sveriges skattebetalare är medvetna om att dessa pyramidala belopp gör rejäl skillnad.

Att koppla internationell handel närmare biståndet ser vi som nödvändigt för att lyfta fattiga länder in i världshandeln. Sverige har tidigare bidragit till projekt i bland annat länder som Sri Lanka och Vietnam för att stötta storskalig industri och elproduktion. Storskalig och stabil elproduktion är centralt för att länder ska lyfta sig ur fattigdom. Är detta något som regeringen fortsatt är beredd att stödja?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag kan bara instämma i vikten av att svenska skattebetalare alltid upplever att de får valuta för de pengar som de väljer att lägga på bistånd. Det kommer nästa år att vara 56 miljarder kronor, vilket är en mycket stor summa pengar.

Regeringens uttalade ambition - det har framgått i både Tidöavtalet och regeringsförklaringen - är att öka effektiviteten och även kvaliteten i biståndet. En viktig del i det är, precis som nämns här, att på ett helt annat sätt än tidigare lägga ihop handel och bistånd. De sakerna står inte emot varandra på något sätt, herr talman. De är tvärtom olika sidor av samma mynt. Båda behövs. Det handlar inte minst om den viktiga handelsaspekten, inte bara för att bekämpa fattigdomen i världen, för det kan man göra med bistånd, utan för att ge en väg till välstånd. Detta är denna regerings ambition, och vi kommer framöver att uttrycka det än tydligare i bland annat olika regleringsbrev.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Min följdfråga är då: Hur ser ministern på att minska antalet mottagarländer när det gäller svenskt bistånd, till förmån för ett större och mer effektivt bistånd i färre länder genom till exempel storskaliga projekt inom industri och elproduktion? Kan vi genom färre men större projekt få ut mer av det svenska biståndet?

Herr talman! Just antalet samarbetsländer är en fråga som vi kommer att få återkomma till. Det styrs framför allt genom olika strategier som vi just nu arbetar med och som vi kommer att återkomma till i regleringsbrevet.

Men jag kan påpeka en sak: Det faktum att vi nu har ett krig i Europa kommer under överskådlig tid att få en väldigt stor inverkan på det svenska biståndet. Jag skulle inte bli förvånad om Ukraina nästa år kommer att vara den största bilaterala mottagaren av svenskt bistånd, och det kommer såklart att få följder på en lång rad olika områden.

Herr talman! Sveriges ekonomi befinner sig nu i ett ganska allvarligt läge. Varslen ökar, och antalet nyinkomna jobb hos Arbetsförmedlingen minskar. I en intervju i Agenda säger arbetsmarknadsminister Johan Pehrson att vi är väl rustade inför den kommande lågkonjunkturen. Han lyfter bland annat den reformerade Arbetsförmedlingen, den något förbättrade akassan och omställningsstudiestödet. Men han nämner inte ett ord om en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är heller inte något som går att finna i slottsavtalet.

Jag vet att Johan Pehrson alldeles nyss fick frågan om vad han tänker göra för att få människor i jobb och hur man ska möta den arbetslöshet som vi har för att de också ska kunna få ett jobb när konjunkturen växer.

Jag ställer frågan igen: Vad tänker Johan Pehrson göra för att ha en aktiv arbetsmarknadspolitik?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga. Det är klart att många av de 534 000 människor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har varit borta väldigt länge från arbetsmarknaden.

Vi inventerar nu möjligheterna att göra stora omtag. Man ärver ju inte bara den svåra situationen, en lågkonjunktur och ett väldigt högt ränteläge som gör det otroligt svårt att manövrera för att klara den långsiktiga ekonomiska situationen i Sverige.

Låt mig peka på de förstärkningar som vi gör på yrkesvuxenutbildning och på att få fler i praktiktjänster. Vi förstärker nystartsjobben och ser till att det finns ett rejält extra stöd beroende på hur lång tid som man har varit borta från arbetsmarknaden. Detta görs tillsammans med hela den övriga paletten.

Slutligen vill jag också lägga till vikten av att vi lyssnar på de branscher där det saknas människor. Det saknas i dag lokförare och så vidare. Jag återkommer, herr talman.

Herr talman! Jag hoppas verkligen att vi har anledning att återkomma till det och att arbetsmarknadsministern faktiskt kan prata mer om arbetsmarknadspolitik och inte bara om sin relation till Sverigedemokraterna. Faktum är att vi står inför en lågkonjunktur då vi måste möta detta och se till att människor kommer i jobb på ett bra sätt och att vi har en bra politik för det.

Herr talman! Jag ser mycket fram emot att prata med hela riksdagen om detta. Det är klart att det är någonting som är lite udda i Sverige när det är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen samtidigt som vi saknar bussförare, vi saknar lokförare, vi saknar många människor i vården, vi saknar människor i skolan och vi saknar poliser. Vi saknar till och med Jas-piloter. Men jag vill understryka att det är ganska svårt att tänka sig att de ska komma direkt från en arbetsmarknadsutbildning. Vi behöver göra så mycket mer för att matcha bättre. Det är också därför som vi står bakom den förändring som vi har gjort av Arbetsförmedlingen för att få mer kraft i hjälpen att minska smärtan i arbetslöshet.

Herr talman! Mäns våld mot kvinnor är den eviga pandemin. Det är ett strukturellt problem som framför allt orsakar ett enormt lidande för brottsoffren men som också slukar stora samhällsresurser.

Skyddade boenden för de drabbade kvinnorna och barnen behövs i våra kommuner. Finansieringen av dem är alltid en fråga som är aktuell, särskilt så här i budgettider. Men en fråga handlar också om hur dessa boenden ska organiseras.

Enligt en lagrådsremiss föreslår regeringen att skyddade boenden ska regleras och bli en placeringsform i socialtjänsten, vilket är bra. Det gör att hanteringen blir jämlik över landet och att medföljande barn omfattas av ett eget beslut. Regleringen innebär också att kvalitetskrav ställs, vilket underlättar för kommuner, då privata aktörer också driver skyddade boenden. Planen är att detta ska införas i juli nästa år.

Min fråga till jämställdhetsministern är: Kommer planen att fullföljas och, framför allt, är finansieringen av kommunernas nya uppdrag säkerställd?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga.

Det stämmer att mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi som vi måste ta krafttag mot på ett sätt som vi inte har gjort tidigare.

Jag har i min tidigare roll som åklagare noterat att det finns väldigt stora geografiska skillnader i vårt land när det gäller vilket skydd som man kan få om man som våldsutsatt kvinna söker skydd - söker sig till en kvinnojour eller ett skyddat boende - för att kunna leva tryggt. Detta är givetvis helt oacceptabelt. Det ska vara på samma nivå i hela landet. Oavsett var i landet man bor ska man ha rätt till skydd.

Detta är absolut en viktig fråga som denna regering kommer att följa upp. Hur säkerställer vi att detta skydd blir på en hög nivå i hela landet? Exakt hur denna utredning kommer att utfalla kommer vi att få återkomma till. Men ambitionsnivån är solklar.

Herr talman! Jag är glad för svaret. Men jag flaggar för ett problem här, eftersom SKR har helt andra siffror än regeringen för implementeringen av denna lag. Det är lite svårt att utläsa av regeringens budget. Men det är klart att det kostar pengar med ny lagstiftning och implementering av den i form av administration och föreskrifter om kvalitetskrav, tillståndsplikt och så vidare.

Låt mig vara tydlig. Detta är en jätteviktig reform och en bra reform. Och den får inte stupa på att man slirar på finansieringen.

Min fråga är: Tillämpas finansieringsprincipen fullt ut, det vill säga nya ålägganden till kommuner och medföljande finansiering?

Herr talman! Vi kommer att säkerställa att skyddade boenden kommer att fungera för kvinnor i hela Sverige. Det finns alltid olika sätt att hantera frågor på. Vi kommer att få återkomma till exakt hur detta ska genomföras. Men att problematiken finns ser denna regering, och vi kommer att agera utifrån det.

Herr talman! Kvinnor dör i barnsäng efter att inte ha fått rätt hjälp, barn mobbas för sin hudfärg i skolan och kvinnor trakasseras på stan tills de drar sig för att gå ut. Ja, den strukturella rasismen i Sverige är ett hot mot demokratin, och i värsta fall dödar den.

Under lång tid har vi hört vittnesmål om rasistiska trakasserier och om hur människor felbehandlas i vården på grund av fördomar. För att komma åt den strukturella rasismen måste kunskapen om den systematiseras.

Att Sverige numera är ett av världens mest jämställda länder är tack vare könsuppdelade data. Avsaknaden av statistik kopplad till rasism har kritiserats från både EU och FN.

Min fråga är: Kommer regeringen att lyssna på FN:s kritik och införa jämlikhetsdata?

Herr talman! Vi lyssnar alltid på dessa argument. Jag hade nyligen besök av Diskrimineringsombudsmannen. Vi diskuterade hur vi kan ta ytterligare steg för att se till att vi förvisar rasismens fula tryne dit den hör hemma.

Jag har också nyligen träffat representanter för den nystartade verksamheten Institutet för mänskliga rättigheter. Det är någonting som vi har saknat i Sverige men som nu kommer på plats med uppemot ett femtiotal anställda. När de kommer igång vill jag gärna se vad de vill ha för verktyg och vilken lagstiftning som de vill att regeringen ska ta fram och som riksdagen kan anta med finansiering. Det handlar också om vad de myndigheter som driver verksamheten saknar.

Låt mig därför få återkomma i frågan när denna verksamhet är igång och när jag har pratat med dem ordentligt.

Herr talman! Frågan om jämlikhetsdata utreddes av Diskrimineringsombudsmannen redan 2012. Slutsatsen var att jämlikhetsdata både kan och bör införas i Sverige. Miljöpartiet vill därför att insamling av jämlikhetsdata ska utredas och införas, eftersom det är helt oacceptabelt att barn möter rasism i skolan och att kvinnor dör i förlossningsvården till följd av rasism.

Herr talman! Detta håller jag absolut med Annika Hirvonen om. Det är helt självklart att det är oacceptabelt.

Jag ser hur man jobbar hos Diskrimineringsombudsmannen och hur man tittar på och driver olika fall. Man gör det inte för att säga vad som är oacceptabelt, vad som förekommer och vad som är dåligt, utan man går in på område efter område och försöker strategiskt rätta till det som gör att människor far illa. Det handlar om människor vars mänskliga rättigheter, som de är inskrivna i den svenska grundlagen, helt enkelt blir kränkta.

Jag vill återkomma när jag har fördjupat våra diskussioner på Arbetsmarknadsdepartementet. Då får vi se om det är en ny utredning eller den existerande som man i så fall ska vrida och vända på. Låt mig därför återkomma.

Herr talman! Bidrag är till för behövande, inte för bedragare. Därför är det ett samhällsproblem att 20 miljarder skattekronor varje år försvinner från tryggheten, välfärden och, ytterst, hårt arbetande människors plånböcker för att i stället gå till fusk och felaktigheter.

I går kom en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som tittar på felaktiga utbetalningar i just arbetslöshetsförsäkringen. De konstaterade att det under tidigare år felaktigt har betalats ut 600 miljoner kronor. Det vanligaste skälet är fel från den sökande, därefter fel från Arbetsförmedlingen och slutligen fel från a-kassorna.

Min fråga till statsrådet är: Vad planerar regeringen för åtgärder för att få stopp på läckaget av skattepengar till bedragare?

Herr talman! Det här är en viktig och helt central fråga. Sveriges samhällsbärare ställer ofta upp på relativt höga skatter som går till rätt saker - skatter som går till att finansiera den a-kassa man tjänar in och skaffar sig rätt till, en sjukförsäkring eller andra system som är till för att hålla ihop Sverige. Samhällsbärare blir dock i regel rätt ilskna när skattepengar systematiskt används på ett felaktigt sätt och väldigt lite händer.

Våra åtgärder för att komma till rätta med detta handlar nu om att försöka att hyvla ned de sekretesströsklar som finns mellan olika myndigheter. Vi jobbar med att ge ett förstärkt uppdrag, i mitt fall till just Arbetsförmedlingen, för att de ska intensifiera detta. Rätt a-kasseersättning ska gå till rätt person, inte till någon som inte ska ha den. Detta gäller även andra ersättningar och inte minst garantier och program inom Arbetsförmedlingen som också kan missbrukas.

Till 2024 är vi på gång att sjösätta det som vi kallar en utbetalningsmyndighet för att hålla ännu bättre koll på pengarna. Rätt ska vara rätt!

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Statsrådet berörde själv Arbetsförmedlingen. Redan 2019 konstaterade IAF att Arbetsförmedlingen i åtta av tio fall där en nyanländ inte följer sin etableringsplan avstår från att vidta sanktioner. Det är i förlängningen ett hot mot effekten av exempelvis etableringsreformen.

Vilka åtgärder ser statsrådet att vi skulle kunna vidta just för att se till att Arbetsförmedlingen tar fusk och felaktigheter på större allvar?

Herr talman! Det gör vi i regleringsbrevet i den nya förordningen för Arbetsförmedlingen som nu kommer på plats, faktiskt i dag. Det är viktigt.

Det är också centralt att fundera på hur kontrollen sker på plats, alltså vilket förarbete som görs innan människor kommer ut på olika former av praktik som vi tycker ska vara väldigt arbetsplatsnära. Är det här en bra arbetsplats? Är det här okej?

Vi genomför också förstärkningar för att stötta andra aktörer i att kunna göra kontroller tidigt och tydligt för att ingen ska utnyttjas men även så att personer själva inte gör något fel.

Herr talman! Även min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Arbetslösheten ligger på ungefär 7 procent, varav 35 procent är långtidsarbetslöshet och 21 procent är ungdomar. Sverige ligger på sjunde sämsta plats i Europa. Den föregående regeringen behagade lägga tolv propositioner på fyra år, varav flera handlade om EU.

Samtidigt har vi företag som helt enkelt har svårt att hitta folk. Vi har hög arbetslöshet, vi har svårt att hitta folk och den föregående regeringen gjorde inte så jättemycket.

Då uppstår givetvis min fråga: Hur ämnar statsrådet jobba med detta framgent?

Herr talman! Det är ett fantastiskt viktigt uppdrag som jag har i min roll som arbetsmarknadsminister. Det handlar om att både rusta och matcha människor till ett jobb, människor som kanske under väldigt lång tid har befunnit sig i ett ganska besvärligt utanförskap där smärtan har blivit ett ok som blir svårt att bära och som påverkar hela familjer. Sanningen är den att vi har områden i Sverige där många människor är utsatta för samma smärta, vilket kan leda till andra sociala problem i form av utanförskap.

Vårt mål är att jobba brett och se till att många olika aktörer, inte minst ideella sådana, medverkar till att i olika program och åtgärder försöka att steg för steg flytta en människa in i egenmakten, bort från den smärtsamma arbetslösheten och det utanförskap som det innebär att vara arbetslös väldigt länge.

Herr talman! Tack för den sista delen av svaret! Under hösten har jag tagit mig tid att göra en del studiebesök. Som gammal kommunpolitiker är man ju lite nyfiken, och jag har varit i Norrköping och sett hur de samverkar i en egen nämndstruktur när det gäller de här frågorna. Jag har även varit i Örebro vid två tillfällen, och även där har man en stark samverkan på den kommunala nivån. Min grundinställning är väl att riksdagen har sitt, regeringen sitt och kommunerna sitt.

Det som också är spännande i Örebro är att civilsamhället hjälper till och har bra verksamhet. Frågan är hur statsrådet nu kommer att jobba för att vi ska få denna samverkan att fungera.

Herr talman! Många av de satsningar som har funnits på plats sedan den stora katastrofen när många människor tvingades att fly, inte minst från Syrien, och sedan kom till vårt land håller man nu på och anpassar till en ny situation. Vi står som bekant inför en mycket smalare migration, något som har debatterats här i kammaren i andra sammanhang.

Det är många som måste hjälpa till, för även om det är enkelt sagt är detta komplicerat, och jag har hört många från i stort sett alla partier här i kammaren säga att alla vuxna som kan jobba också ska jobba.

Herr talman! I dag är det Världsaidsdagen. Det har gått 40 år sedan de första fallen konstaterades, men aids är fortfarande en dödlig sjukdom.

Ojämlikhet, stigma och diskriminering går hand i hand med smittspridningen. Varannan minut smittas en ung kvinna av hiv. Under 2021 smittades en och en halv miljon människor - en miljon fler än det gemensamma globala delmålet som vi skulle sträva mot.

Man kan bli besviken och känna hopplöshet, men det finns verkligen stort hopp. Det finns länder där hbt-personers rättigheter stärks, och det finns länder där flickors och kvinnors rättigheter också stärks.

Sverige har en stark tradition av att vara pådrivande i den globala kampen för mänskliga rättigheter. Min fråga går till biståndsminister Johan Forssell. Hur vill regeringen fortsätta det viktiga arbetet för att motverka hiv och bidra till att målet om en aidsfri generation kan uppnås?

Herr talman! Tack så mycket, Anna Starbrink, för frågeställningen! Precis som jag har sagt här tidigare kommer svensk biståndspolitik att fortsätta att vara generös. Den kommer att koncentreras till ett antal strategier, och vi kommer på ett helt annat sätt att sätta kvalitet och effektivitet i fokus snarare än ett mål för just hur mycket pengar som ska betalas ut.

En av hörnstenarna kommer att vara arbetet för global hälsa. Det kommer vi att få anledning att återkomma till inte minst inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen, där vi också väntar oss viktiga slutsatser på EU-nivå. Vi kommer också i våra regleringsbrev inom bara några veckor att presentera mer kopplat till olika tematiska prioriteringar och i förlängningen också vilka organisationer vi ska samarbeta med och på vilket sätt.

Man kan konstatera att Sverige under lång tid, vilket är bekant för frågeställarna, har gett ett väldigt generöst bistånd till organisationer på flera olika nivåer. Jag ser framför mig att vi kommer att fortsätta med det framöver.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag tänker att civilsamhället både i Sverige och i andra länder är en viktig resurs i det här arbetet, liksom en samverkan däremellan.

Statsrådet nämnde också vikten av att arbeta med hälsa. Därför vill jag fråga om han skulle kunna utveckla något mer när det gäller Sveriges möjligheter att bidra till en förbättrad hälsa just kopplat till hiv. Det finns inget botemedel eller vaccin, men det finns både bromsmediciner och förebyggande läkemedel, så kallade Prep.

Herr talman! Precis som jag sa kommer vi i närtid att presentera våra regleringsbrev. Där kommer det att klarna lite mer exakt vilka organisationer vi kommer att samarbeta med och på vilket sätt.

Flera av strategierna löper under flera år. Unaids startade för några år sedan och löper några år till, och där kan man få viss vägledning. Vi har under flera års tid gett ett omfattande ekonomiskt stöd, bland annat till dem.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Niklas Wykman, men innan jag ställer min fråga vill jag gratulera till det nya uppdraget.

Herr talman! Vallöfte efter vallöfte sviks av regeringen och Sverigedemokraterna. Det är dessutom frågor som är viktiga för gemene man och familjers planer i viktiga plånboksfrågor. Vi pratar om ISK-beskattning, som i princip skulle tas bort. Den blir nu dubbelt så hög. Vi pratar elstöd, som skulle komma på plats den 1 november men nu i bästa fall kommer på plats i februari/mars. Vi pratar drivmedelspriser med 4, 6- och 10-kronorssänkningar som blev de berömda 14 örena.

En ännu viktigare fråga för många i dessa räntetider är amorteringskravet.

Vi vet fortfarande inte om det ska ges ett stöd eller när. Nuvarande finansminister sa att hon skulle peka med hela handen, men det har fortfarande inte skett någonting där. När kommer ett stöd?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Som angavs i samband med att budgetpropositionen lades fram befinner sig Sverige i ett svårt ekonomiskt läge. Det gör vi tillsammans med många andra. Det är krig och prisrusningar.

Finansinspektionen har i sin stabilitetsrapport - och det har även Riksbanken gjort - beskrivit de problem som kan finnas för hushållens och företagens motståndskraft mot höjda räntor. Samtidigt pressas hushållens ekonomi av inflationen, och vi har tidigare i dag diskuterat arbetslösheten.

Om man ska vända en negativ utveckling som har rått under lång tid måste vissa fundamenta vara i god ordning. Elisabeth Svantesson har varit tydlig med att man inte ska störa inflationsbekämpningen med finanspolitiken. Vi har vidare tydligt sagt att vi ska återkomma om amorteringskravet. Och jag har haft mitt första möte med Finansinspektionen.

Herr talman! Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem, som får allt starkare fäste i vårt samhälle. Kvinnor, män och barn drabbas, men särskilt kvinnor är extra utsatta.

Sverigedemokraterna ser därför positivt på att regeringen i sitt pressmeddelande i förra veckan meddelade att man kommer att påbörja arbetet med ett åtgärdsprogram för att motverka våld mot kvinnor. Det har vi också hört i debatten tidigare i dag.

En viktig del i arbetet med att skydda de kvinnor som flyr är att säkerställa att de faktiskt har någonstans att fly till. De kvinnojourer och skyddade boenden som finns gör ett otroligt viktigt arbete ute i landet. I en del kommuner drivs de i kommunal regi, men i många fall drivs de av ideella organisationer. Det är därför viktigt att säkerställa att de håller god kvalitet.

Sverigedemokraterna menar därför att en nationell certifiering är av särskild vikt för att säkerställa att alla jourer och boenden håller god kvalitet med rätt kompetens för att utsatta ska få den hjälp de förtjänar.

Med anledning av detta vill jag fråga jämställdhetsminister Paulina Brandberg om hon avser att arbeta för att stärka de kommunala såväl som de ideella jourerna och skyddade boendena i Sverige.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Återigen är jag glad för att denna fråga uppmärksammas. Det är en otroligt viktig fråga. För att man ska ha möjlighet att lämna en destruktiv relation eller en våldsam relation är det viktigt att man känner sig trygg.

Precis som det har påpekats höll jag och Gunnar Strömmer en pressträff i förra veckan där vi meddelade att vi kommer att påbörja arbetet med en ny nationell strategi och ett nytt åtgärdsprogram för att stärka kvinnor och flickor som är utsatta för våld i nära relationer.

Som en del i detta kommer vi naturligtvis att se över hur skyddet fungerar vad gäller kvinnojourer och skyddade boenden så att vi kan skapa ökad trygghet för kvinnor som utsätts för våld.

Herr talman! För en tid sedan träffades EU:s handelsministrar i Bryssel. Inte minst var frågan om de försämrade handelsrelationerna mellan EU och USA, en effekt av den amerikanska lagen Inflation Reduction Act, uppe för diskussion. Det är en lag som väntas leda till att en rad investeringar och arbetstillfällen hamnar i USA i stället för i Europa.

Svenskt Näringsliv ser med stor oro på den nya lagen, och effekterna kan bli allvarliga för både Europa och vårt exportberoende Sverige. Man nämner effekter i form av försvagad konkurrenskraft för investeringar som är förlagda till Sverige samt att forskning och innovation flyttas hem till USA.

Herr talman! Jag undrar om utrikeshandelsministern delar oron. Vilka lösningar anser ministern är möjliga att införa?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det korta svaret är: Ja, vi delar oron.

Låt mig först säga att det naturligtvis är positivt att den amerikanska administrationen tar ett kliv framåt i den gröna omställningen. Problemet är det sätt lagen är utformad på, som gör att den tyvärr har starka protektionistiska drag. Det är förmodligen inte i enlighet med WTO-regelverket, även om det kan vara svårt att vandra just den vägen för att få en ändring eftersom deras överprövningssystem ligger nere sedan ett antal år tillbaka.

Vi följer frågan noga. Den upptar mycket av min arbetstid, inte minst i europeisk kontext. Jag har talat direkt med USA:s handelsrepresentant ambassadör Tai och påpekat att detta kan få stora negativa konsekvenser inte bara för Sverige och Europa utan även för USA eftersom det här potentiellt sett skulle kunna eskalera till ett handelskrig. Det finns starka sådana krafter i Europa.

Regeringen vill inte se en sådan utveckling, utan vi driver på för att försöka hitta en överenskommelse med USA.

Herr talman! För någon vecka sedan besökte jag en mellanstor svensk stad och träffade polisområdeschefen.

Staden är hårt drabbad av gängkriminalitet som skapar otrygghet och är systemhotande. Trots goda insatser från polisen pågår en ständig nyrekrytering bland unga till gängen. Polisen har identifierat 50 unga som är på väg att bli tungt kriminella. Egentligen borde de omhändertas, men platser saknas.

Riktigt oroande är att det finns en växande skara barn, i flera fall under tio års ålder, som dras till gängen och är predestinerade att bli kriminella om inget görs. I grunden handlar det om bristande integration och osunda värderingar som präglar barnen.

Hur påverkar vi barnen att tänka i andra banor och se utbildning och jobb som vägen till ett gott vuxenliv? Vad avser regeringen att göra för att förhindra att barn dras in i den kriminella miljön?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Ja, vad gör man med den enorma mentala fattigdom som så många barn uppenbart befinner sig i? Det är fråga om ekonomisk och mental fattigdom. De har inget tillträde till vettiga fritidsaktiviteter - det som annars skulle stödja en ung människa som har det tufft.

Regeringen satsar på föräldrastödsinsatser för att tidigt nå fram till de familjer som har det jobbigt. Även inom skolan jobbar vi med tanke på att fler sociala team ska skapas för att verkligen nå fram till killen med en V8 i bröstet som måste få hjälp - kanske i en mindre undervisningsgrupp i skolan.

Vi gör också insatser för att agera tidigare och tydligare med lite tvång, så att säga, från socialtjänsten. Det kan handla om saker som börjar riktigt tidigt. Vi stärker också förutsättningarna för barn- och ungdomspsykiatrin.

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera statsrådet Johan Forssell till det nya uppdraget.

Min fråga till statsrådet handlar om Sverigebilden. Svenska institutet konstaterar att Sverigebilden har stor betydelse för att främja handeln med ett exportberoende land som Sverige. Efter valresultatet 2022 bedömer dock Svenska institutet att bilden av Sverige kan komma att förändras på längre sikt. Av myndighetens rapport framgår att resonemang förs kring huruvida bilden av Sverige som ett land känt för välfärd, öppenhet och jämlikhet nu kan komma att förändras.

Jag har tidigare noterat att regeringspartierna varit särskilt måna om hur bilden av Sverige har återgivits utomlands. Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet hur han bedömer att bilden av Sverige har förändrats efter valresultatet 2022 och vad det innebär för svenskt handels- och investeringsfrämjande.

Herr talman! Jag tackar för frågan och hälsningen.

Regeringens bedömning är att bilden av Sverige utomlands är väldigt stabil och på många sätt även utomordentligt positiv. Vi kan konstatera att Sverige senast i dag framställs som det allra bästa landet att leva i enligt US News & World Reports årliga rankning. Tittar man på de rapporter som har kommit från Svenska institutet - jag har tagit del av dem själv - kan man även se att det under lång tid har varit en positiv utveckling. Valets utgång har inte heller förändrat den beskrivningen.

Sedan kan man naturligtvis alltid säga att bilden kan förändras framöver. Där tror jag inte att det här valet var något undantag, utan så har det väl alltid varit tidigare. Det finns ett antal problem, och är man mån om Sverigebilden tror jag att det allra bästa sättet att hantera det på är att hantera de väldigt allvarliga samhällsproblem som finns i vårt land - inte minst kopplat exempelvis till gängkriminalitet och otrygghet. Det är denna regering fullt fokuserad på att göra.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till finansmarknadsministern.

Förutsättningarna för familjer att beviljas lån från banken för att bygga småhus skiljer sig en del åt beroende på var i landet man vill bo och bygga sin bostad. Vill man bygga ett hus i anslutning till ett mer expansivt område är det ofta lättare att få bra lånevillkor från banken då värdet på huset kan förmodas bli högre och stiga efter att huset är färdigställt, till skillnad från om man i stället bygger på landsbygd eller i glesbygd. Det händer också att folk får rådet av sin bank att de för att få ett lån beviljat ska bygga sitt framtida hem i grannkommunen i stället för på den plats där de verkligen vill bo.

Därför vill jag fråga finansmarknadsministern i vilken utsträckning han anser att staten och regeringen har ett ansvar för att vi ska få en mer likvärdig och rättvis bolånemarknad för hela Sverige.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Kreditgivning från bank till kund är givetvis någonting som i första hand banken ska besluta om. Sedan vet vi att vi som samhälle och det finansiella systemet blir väldigt exponerat ifall kreditgivningen blir för expansiv eller ges utan goda grunder eller på ett sådant sätt att de som har tagit krediterna helt enkelt inte kan betala dem. Det har vi sett hända i andra länder.

Det är därför inte regeringens intention att försöka lägga sig i kreditgivningen på ett sådant sätt att det utfärdas krediter som i grunden så att säga inte är återbetalbara. Däremot ska vi självklart alltid verka för ett effektivt system. En central sak är dock att det ställs krav på banker att alltid ha motståndskraft ifall ekonomin blir sämre, men särskilda typer av särregleringar är inte vägen framåt.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Den svenska besöksnäringen är en viktig bransch för jobb, tillväxt, turism och svensk mat- och restaurangkultur. Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter i dag över 200 000 personer i Sverige. 42 procent av dem är utlandsfödda, och nästan 30 procent är under 25 år. För många erbjuder den här branschen ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. Men behovet av arbetskraft med rätt kompetens till de här branscherna är stort, och det råder just nu brist på personal med rätt kompetens inom svenska hotell och restauranger.

Jag undrar därför: Vad avser regeringen att göra för att underlätta kompetensförsörjningen till hotell- och restaurangbranschen och andra branscher som lider av kompetensbrist och har svårt att rekrytera personal?

Herr talman! Jag tackar för att, precis som har varit fallet i de andra frågorna, en synnerligen viktig sak tas upp. Hur ser vi till att detta värdskap får medarbetare i tillräcklig omfattning för att Sverige ska vara ett land dit man kommer för att turista och där människor reser runt för att få den fantastiska rekreation som vårt vackra land erbjuder?

Ja, det handlar ju om att öka attraktionen i dessa utbildningar så att fler ungdomar känner att detta är viktigt att utbilda sig för. Där har vi haft en diskussion, och inte minst från Liberalernas sida - även om vi står samlade - står vi bakom det nya regelverket för gymnasieskolan som innebär att man kan välja bort delar av det teoretiska om det skulle vara aktuellt för en sådan utbildning. Det handlar om att snabbt kunna komma ut i jobb och om att få en examen över huvud taget.

Det stora problemet är att det är för många ungdomar som aldrig ens kommer till gymnasiet eller har svårt att komma in därför att de går ut nian med otillräckliga betyg, så det är ett starkt fokus. Sedan måste vi göra mer för att se till att arbetsmarknadsutbildningarna matchar det som behövs.

Jag tror att min talartid är slut, herr talman. Annars kan jag prata väldigt länge - det är inga problem! Men jag stannar där, helt enkelt.

Herr talman! Sverige har ett högt anseende internationellt för vårt generösa bistånd.

Majoritetens partier har kommit överens om en reformering av biståndet där kärnstödet minskas och en större andel ska förmedlas via civilsamhällesorganisationer. Det hörs en oro att fokus ska förflyttas till kortsiktiga, akuta åtgärder i stället för att ligga på långsiktigt utvecklingsbistånd. Långsiktigt utvecklingsbistånd ger befolkningen i låginkomstländer förutsättningar att exempelvis förbättra jordbruksmetoder för att stärka samhällets motståndskraft mot fattigdom, hunger och klimateffekter och på så vis öka sitt oberoende av nödhjälp. Det hjälper länderna att ta viktiga steg mot självförsörjning.

Min fråga till biståndsministern är hur vi ska utforma biståndet framöver så att det svenska biståndet i än större utsträckning än tidigare ska bidra till att bygga starka, demokratiska och motståndskraftiga samhällen.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi har stora och akuta humanitära behov i världen, inte minst på Afrikas horn, och regeringen har sagt att vi kommer att förstärka de humanitära insatserna. Även Ukraina är ett exempel på det.

När det gäller de mer långsiktiga delarna kommer vi att inleda en förändring av svenskt bistånd. Det håller på många sätt redan i dag hög kvalitet, men man kan samtidigt konstatera att många länder runt om i världen som under flera decennier har fått mycket stora summor i svenskt bistånd fortsätter att vara väldigt beroende av svenskt bistånd. Uppenbarligen finns det alltså potential för förbättringar här.

En mycket tydlig sådan prioritering som vi har gjort är att på ett helt annat sätt än tidigare gjuta ihop bistånd med handel. Här ligger en väldigt stor potential att få in mer av företagande, marknadsekonomi, rättsstat och demokrati, ja, allt som konstituerar ett gott samhälle. Vi har alltså inte lägre ambitioner här än tidigare - tvärtom, skulle jag säga.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

I höstens val sjönk valdeltagandet i Sverige för första gången på flera decennier. Mest alarmerande är att skillnaderna i valdeltagande har klara socioekonomiska paralleller: I välmående områden i städer och orter är valdeltagandet högt, och i utsatta områden eller på gles- och landsbygd är det alarmerande lågt.

På regeringens hemsida noterar jag att ministern framhåller att målet ska vara en levande demokrati som kännetecknas av delaktighet och av att möjligheterna till inflytande är jämlika. Den förra regeringen tillsatte en utredning som lade fram betänkandet Vår demokrati - värd att värna varje dag, vilket innehåller en hel del konkreta förslag. Vad jag kan se har de till stor del med frågor om integration, jämlikhet och att utjämna sociala skillnader att göra.

Frågan till Paulina Brandberg är vilka initiativ statsrådet avser att ta för att stärka demokratin och öka människors delaktighet i samhället.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Detta är en viktig fråga. För att vi ska ha en stark demokrati krävs det att vi har ett högt valdeltagande och att människor i alla områden i vårt land är med och röstar och deltar i vår demokrati.

Denna regering har gjort en särskild satsning i budgeten som jag är oerhört stolt över. Vi har satsat öronmärkta pengar på kvinnors och flickors organisering i utsatta områden. Vi ser att det oftast är de som kanske står absolut längst ifrån samhället. Vi tycker att det är viktigt - och inte minst en viktig jämställdhetspolitisk åtgärd - att se till att de får möjlighet att bättre organisera sig, så att de kan ta vara på sina demokratiska rättigheter och ställa krav på samhället som de har rätt att göra.

Herr talman! Integrationen i Sverige har under många år varit fullständigt havererad. Äntligen går vårt land, med Sverigedemokraternas inflytande, i en mer hälsosam riktning. Åtgärder för strängare straff, åtgärder mot hedersförtryck och begränsning av tillgången till vårt välfärdssystem är några positiva effekter av en mer Sverigevänlig politik.

Fler åtgärder än de nu överenskomna krävs för att komma till rätta med segregationen. Det ska inte finnas någon som helst tvekan om vad vi förväntar oss av nya medborgare.

Jag vill fråga integrationsministern: Kommer regeringen att förtydliga målen i integrationspolitiken med krav på etablering, anpassning och egen ansträngning?

Herr talman! Jag har ju haft förmånen att före min nuvarande roll ha varit riksdagsledamot. Jag minns när jag satt ute i kammaren och Mona Sahlin stod här i talarstolen. Ämnet var: Ska vi prata svenska i Sverige?

Mitt svar var: Självklart! Det var dock inte så att alla riksdagens partier då tyckte att det var självklart, utan det blev en väldigt lång debatt. Jag är därför väldigt glad att vi nu förtydligar något som jag gärna vill trycka på i integrationspolitiken, nämligen att den som har rätt att komma till Sverige - och kommer till Sverige - ska vara välkommen och välkomnas med tydlighet.

Det ska vara tydligt: Här jobbar vi, här pratar vi svenska och här sköter vi oss. Gör man inte det måste man möta tydliga drivkrafter att göra det ändå. Min uppfattning är att detta i 99,9 procent av fallen även ligger i individens intresse. Vem kommer till ett land utan att vilja bli en del av landet?

Vi gör stora förändringar på integrationsområdet, och det är jag glad för.

Herr talman! Sverige har ett av världens största bistånd, både sett till andel av bni och i faktiska tal. Sverige är också ett av de länder som ger absolut mest bistånd i form av obundet kärnstöd till olika FN-organisationer. Sverige befinner sig i den absoluta toppen av finansieringen av många organisationer, och i flera organisationer står svenska skattebetalare för över 10 procent av organisationens centrala budget. Här finns möjlighet att tydligare fokusera och prioritera det svenska stödet, exempelvis för att kunna ge mer stöd till Ukraina.

Statsrådet har aviserat att regeringen kommer att ta fram en ny och egen strategi för Ukraina. Jag undrar om statsrådet kan berätta när denna nya strategi kommer att vara på plats, om det sker någon samordning med andra länders stöd och om det sker någon dialog med Ukraina för att säkerställa att svenskt bistånd gör största möjliga nytta.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga om ett mycket angeläget ämne. Precis som jag har sagt tidigare kommer Ukraina, av helt uppenbara skäl, att bli en mycket stor mottagare av svenskt bistånd. Vi har ett krig i Europa. Behoven är enorma och växer egentligen timme för timme.

Svenskt bistånd kan inte lösa alla problem i detta, men vi kan ändå göra väldigt mycket för att förbättra situationen. Inte minst inom ramen för EUkretsen, där vi har påbörjat ett arbete som vi kommer att accelerera under ordförandeskapet för att poola ihop de europeiska resurserna, kan vi göra väldigt mycket.

De här stöden börjar kanaliseras ut just nu. Vi kommer att fortsätta med det. Biståndspaketet som vi gav häromveckan är inte det första och kommer inte heller att vara det sista.

Vi har också inlett ett arbete på temat att gjuta ihop handel och bistånd, till exempel genom att ge Ukraina tullfrihet. Då bekämpar man inte bara den akuta humanitära krisen utan påbörjar också en återuppbyggnad av landet.

Herr talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär, och jag vänder mig till statsrådet Johan Pehrson.

Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Vi har en period framför oss som av många skäl är väldigt aktiv. Väldigt stora och för klimatpolitiken avgörande delar av EU:s klimatpaket Fit for 55 kommer förhoppningsvis att klubbas under denna tid.

Min fråga till Johan Pehrson är hur tidsplanen ser ut och vilka kontakter som tas med anledning av detta. Det pågår ju en del spekulation om att Sverige inte vill ta den här ledande rollen under ordförandeskapet. Det sägs att Sverigedemokraterna bestämmer vad Sverige ska tycka på miljö- och energiområdet. Jag vill därför veta om Sverige är berett att ta över den ambitiösa klimatpolitik som Sverige har präglats av under den socialdemokratiska regeringen.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för en viktig fråga! Vi bär ju tillsammans ett ansvar för hur vårt ordförandeskap går och framför allt för de beslut vi tar, som är viktiga för Europa och för vår framtid.

Vi har sagt att vi samarbetar också i EU-frågor på de områden som berörs av det avtal som regeringen har med Sverigedemokraterna. Det är ju helt självklart. Det kan ju vara en hel del kantbollar där som vi får döma av. Där det inte är så är det helt självklart att vi antingen måste söka stöd hos Sverigedemokraterna utanför avtalet eller från Socialdemokraterna i EU-nämnden. Därför är Socialdemokraterna i högsta grad delaktiga i hur det här går.

Vi planerar och har fullt upp med att förbereda ordförandeskapet på olika ställen. Vi kommer att försöka ta vid efter det tjeckiska ordförandeskapet och ta så mycket som det bara går i mål. Det är viktigt. Resten lämnar vi med varm hand över till spanjorerna efter oss, men det här är ett mycket viktigt halvår inte bara för regeringen utan också för Sverige och Europa.

Herr talman! Min fråga går till finansmarknadsministern.

Av en rapport från Kronofogdemyndigheten som kom nyligen framgår att skulderna växer hos unga personer, framför allt unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtionsskulder. Näthandel utgör en stor andel av inkomna mål mot unga vuxna och är den vanligaste orsaken till skulder hos unga. Det är naturligtvis alarmerande, och åtgärder behövs för att motverka överskuldsättningen.

En utredning om åtgärder mot överskuldsättning tillsattes av den förra regeringen efter kraftfulla påtryckningar från myndigheter, experter och den politiska oppositionen.

Från Sverigedemokraternas sida lanserar vi ett kraftfullt åtgärdspaket mot överskuldsättning. Överskuldsättning är ett enormt problem både för den skuldsatta, som drabbas av att må dåligt och fara illa, och för den ekonomiska stabiliteten i stort.

Min fråga till finansmarknadsministern är hur det viktiga arbetet med att motverka den växande överskuldsättningen nu fortsätter.

Herr talman! Överskuldsättning, inte bara bland unga utan i hela samhället, är ett betydande problem. Det gäller både oss som land och den enskilde som drabbas.

Bakom överskuldsättning ligger många gånger också en djupare problematik. Det kan handla om beroendeproblematik kring spel eller shopping, bipolär sjukdom eller andra saker som gör att den enskilde har svårt att fatta beslut som är bra och hållbara för personen själv.

Det har gjorts och görs en hel del. Men här finns sällan en enda lösning, utan det handlar om att inom en rad olika områden, såsom information, utbildning, konsumentvägledning och kreditgivning, sätta upp olika typer av hinder för att den enskilde inte ska överskuldsätta sig. För att nämna ett exempel kan man numera inte ha kreditköp som förhandsval. Här finns dock många fler, men de ryms inte på en minut.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg.

Häromveckan kunde vi läsa i Aftonbladet att ett sextiotal elektriker på Facebookbygget i Umeå blivit utan lön. Elektrikerna är anställda i ett bolag som i sin tur är entreprenör i flera led från det bolag som fått kontraktet. Detta är tyvärr inte ovanligt, och leden av entreprenörer gör det svårt att följa upp och kräva ansvar.

Arbetslivskriminaliteten breder ut sig och får stora konsekvenser för hela samhället. Den socialdemokratiska regeringen tog fram en strategi mot arbetslivskriminalitet som innehåller flera punkter som ska ge oss en tryggare arbetsmarknad, bland annat en punkt om entreprenörsansvar.

Hur ska regeringen arbeta vidare med strategin, och vilka nya initiativ avser regeringen att ta utöver strategin för att stoppa arbetslivskriminaliteten?

Herr talman! Arbetslivskriminalitet är ett område som täcker in många problem, och regeringen kommer att fortsätta att ha en hög ambitionsnivå här. Vi håller på att bygga upp olika arbetslivskriminalitetscentrum i landet, och vi har även en delegation mot arbetslivskriminalitet som tittar på dessa frågor.

Vad gäller entreprenörsansvar och att säkerställa att arbetstagare får sin lön vid flera entreprenörsled pågår en utredning som regeringen med intresse kommer att invänta resultatet av, och vi kommer givetvis att titta vidare på frågan.

Herr talman! Min fråga går också till jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket görs genom sex jämställdhetspolitiska delmål.

Det första målet, jämn fördelning av makt och inflytande, har två indikatorer som bägge är rent numerära, vilket riskerar att leda till kvotering, som ligger nära till hands för att nå en bra statistik. Detta verktyg har regeringspartierna till skillnad från den tidigare regeringen varit tydliga med att de inte ser som rätt väg att gå.

Ser man till de rent numerära faktorerna skulle ett parlament med 49 procent kvinnor som inte har något som helst att säga till om ses som mer jämställt än ett parlament bestående av säg 40 procent kvinnor där samtliga har ett konkret inflytande och stor möjlighet att påverka.

För Sverigedemokraterna innebär jämställdhet att kvinnor och män de facto har samma makt och inflytande i praktiken, inte att statistiken ser bra ut.

Hur ser regeringen på dessa indikatorer för hur en jämn fördelning av makt och inflytande nås?

Herr talman! Utgångspunkten för all jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska vara med och forma sina egna liv och delta i samhällsprocesser. Det finns olika sätt att uppnå detta. Kvotering är ett sätt. Ett annat sätt är att skapa drivkrafter och möjliggöra för kvinnor och män att forma sina egna liv och delta i olika former av processer.

Regeringen har inga planer på att införa någon form av kvotering som lösning, utan vi kommer att jobba stenhårt med att just skapa de möjligheter som ger förutsättningar att delta på lika villkor oavsett om man är man eller kvinna och oavsett etnisk bakgrund och annat som gör oss olika som människor.

Herr talman! Svensk biståndspolitik förändras nu i grunden på ett mycket oroande sätt. Biståndet skärs ned, och den SD-styrda moderatledda regeringen ger upp enprocentsmålet. Rättighetsperspektivet och de fattigas och utsattas perspektiv får ge vika för svenska egenintressen.

Dessutom aviseras nu kraftiga nedskärningar i kärnstödet till FN-organ. Dessa kärnstöd är otroligt viktiga för att FN ska kunna agera snabbt och flexibelt när kriser uppkommer och när inga andra organisationer når fram. När talibanerna tar över, när kriget i Ukraina bryter ut och när juntan i Myanmar begår brott mot mänskligheten är det ofta bara FN som finns kvar på marken, och de kan ofta vara där tack vare kärnstöd från Sverige.

Jag frågar därför biståndsministern: Vilka konsekvensanalyser har regeringen gjort av nedskärningen av kärnstödet till FN?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen har högre ambitioner för biståndet än att bara fokusera på hur mycket pengar Sverige kan betala ut under ett enskilt år. Vi kommer att sätta upp tydliga mål om kvalitet, effektivitet och resultat.

I budgetprocessen har vi arbetat på precis samma sätt som den tidigare regeringen. Vi har varit måna om att få en långsiktighet i detta. Vi vill till exempel undvika det som hände i våras när den tidigare regeringen genomförde kraftiga limiter utan någon konsekvensanalys över huvud taget. Detta vill vi inte upprepa. Därför har regeringen infört en treårig budgeteringsram så att det ska finnas en förutsägbarhet och en långsiktighet. Vi har därtill infört ett tak kopplat till just flyktingavräkningarna.

Låt mig också påpeka att även om FN är en viktig spelare finns det fler globala aktörer, till exempel Europeiska unionen. Jag skulle önska att vi breddade diskussionen lite, inte minst i ljuset av det fruktansvärda krig som pågår i Ukraina.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde stora satsningar för att lyfta, trygga och modernisera den svenska äldreomsorgen. Vårt äldreomsorgslyft, där vård- och omsorgspersonal har fått studera på betald arbetstid, blev en succé. Över 25 000 personer har hittills påbörjat en utbildning till vårdbiträde, undersköterska eller annan adekvat kompetens.

Satsningen finns med i regeringens budget men inte efter 2023. Detta kommer sannolikt att medföra en förvärrad situation när det gäller vårdens och omsorgens kompetensförsörjning och bristande språkkunskaper.

Varför ska Äldreomsorgslyftet avslutas efter 2023 när det är en succé?

Herr talman! Regeringen gör stora satsningar på utbildningsväsendet för att se till att fler unga människor söker sig till bland annat de utbildningar som ger jobb inom äldreomsorg med mera. Vi prioriterar detta.

Vi ser också till att människor som är föremål för den breda paletten av åtgärder inom Arbetsförmedlingen ska styras dit där det finns ett skriande behov av arbetskraft.

Som jag inledde frågestunden med är 534 000 människor inskrivna på Arbetsförmedlingen - en effekt av de framgångsrika år frågeställaren refererade till. Jag vill nu se till att man gör allt man kan för att dessa personer kommer i de arbeten som efterfrågas. Då kan de vara föremål för olika former av utbildningar eller omställning mitt i livet.

Det är denna väg vi vill gå. Jobben finns, och vi måste stödja människor så att fler vågar söka sig till denna verksamhet.

Herr talman! I en artikel i Dagens industri den 3 oktober stod det att läsa: "Tidigare Skatteverksanställda hjälper företagare att komma undan vinstskatt. För 300 000 kronor erbjuds . ett utlandspaket där inte en krona går till den svenska statskassan."

Vi socialdemokrater har alltid arbetat mot skatteflykt, av moraliska skäl men också av mer pragmatiska. Min fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman är: Vad gör statsrådet och regeringen för att stoppa detta omoraliska och eventuellt olagliga agerande?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Skattelagstiftningen per se ligger inte inom mitt område utan hos ett annat statsråd. Men om jag får expandera frågan lite till mitt område vad gäller till exempel trovärdigheten i att jobba på en myndighet och sedan återvända till eller göra premiär i näringslivet kan jag säga att det pågår ett arbete inom EU med olika typer av karensregler. Där har det varit viktigt för Sverige att värna möjligheten att ha karens på så sätt att vi inte ska ha olika typer av överutnyttjande av system eller kunskap som man har, samtidigt som det är viktigt att värna flexibiliteten. Man ska givetvis kunna röra sig mellan myndigheter och det privata näringslivet eftersom detta stärker kompetensen hos båda.

Den svenska positionen är väldigt tydlig här. Olika intressen står mot varandra, och man måste värna integriteten både för systemet och för arbetsmarknadens möjligheter generellt.

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

I Agenda i söndags påstod arbetsmarknadsministern att Sverige står väl rustat inför en ekonomisk kris därför att vi har en stark arbetsförmedling. Samtidigt har ministerns eget parti, Liberalerna, sedan många år medverkat till att genomföra drakoniska nedskärningar både på AF:s förvaltningsanslag och på Arbetsförmedlingens program.

I nästa års budget bekräftas mönstren från tidigare år. Vi socialdemokrater förstärker både program och anslag inom arbetsmarknadspolitiken, medan regeringen återigen skär ned på åtgärder och anslag.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Hur kan ministern påstå att Arbetsförmedlingen står väl rustad när ministerns eget parti i åratal har drivit på för att skära ned myndighetens möjligheter att bedriva rustande och jobbskapande verksamhet?

Herr talman! Det märks på många sätt att det har varit ett regeringsskifte. Socialdemokraterna har glömt bort att de har regerat i åtta år. Minnesbilden av vad man har medverkat till har bleknat ganska snabbt, hör jag.

Vi i Liberalerna och regeringen menar att de åtgärder som har genomförts kommer att tjäna medborgarna väl för det fall att de drabbas av arbetslöshetens smärta. Mycket av kritiken handlar om att det finns åtgärder eller resurser som inte har använts under det innevarande året. Det har inte varit ovanligt att man också under tidigare år har skickat tillbaka pengar till staten beroende på att regleringsbreven från den socialdemokratiska regeringen har varit för svaga och att fokus på jobb och på jobbskapande, nära insatser har varit för svagt.

Detta kan vi prata mycket om. Jag vill påstå att de fantastiska medarbetarna på Arbetsförmedlingen är väl rustade och har bra program och garantier.

Frågestunden var härmed avslutad.