Företag, kapital och fastighet

Betänkande 2022/23:SkU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Riksdagen anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner

Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Bifall till kommittémotion 2022/23:956 yrkande 1. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 33

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-30
Justering: 2023-04-20
Trycklov: 2023-04-27
Reservationer: 18
Betänkande 2022/23:SkU12

Alla beredningar i utskottet

2023-02-14, 2023-03-16, 2023-03-30

Lagen om investeringssparkonto ska förtydligas (SkU12)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att förtydliga lagen om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto är en sparform som schablonbeskattas, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt som beräknas på värdet av tillgångarna på kontot.

Utskottet anser att det idag finns begränsade möjligheter för sparare att föra in aktier som tecknats i samband med en börsintroduktion eller en nyemission direkt på ett investeringssparkonto. Enligt dagens regelverk måste man ha sitt investeringssparkonto hos det emissionsinstitut som hanterar börsintroduktionen för att få in sina aktier direkt. Har man sitt investeringssparkonto hos en annan part måste aktierna gå via en aktiedepå eller värdepapperskonto in på investeringssparkontot. Vid en sådan överföring anses aktierna därmed vara skattemässigt avyttrade, det vill säga sålda och eventuell kapitalvinst måste tas upp och kapitalförlust dras av. Förtydligandet innebär att innehavare av investeringssparkonton ska behandlas lika och därmed kunna delta i fler nyemissioner.

Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Skatteutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till övriga motioner om företag, kapital och fastigheter. Utskottet anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-10
Debatt i kammaren: 2023-05-11
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SkU12, Företag, kapital och fastighet

Debatt om förslag 2022/23:SkU12

Webb-tv: Företag, kapital och fastighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 150 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Företagen är ryggraden i Sveriges ekonomi. Företag som växer och utvecklas skapar fler jobb och därmed högre skatteintäkter. Ett robust, förutsägbart och rättvist skattesystem är naturligtvis också en viktig del och viktiga förutsättningar för att utveckla våra företag i Sverige.

Då många svenska företag verkar på en internationell marknad behöver svenska skatter också vara konkurrenskraftiga för att svenska företag inte ska missgynnas i den globala konkurrensen. Det är därför välkommet att vi nu har en regering och ett Tidöavtal som slår fast att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv och därmed främja företagsamheten i Sverige.

Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i hela landet. En skattesänkning från 22 procent till 20,6 procent har genomförts, bland annat på moderat initiativ. Det kan finnas skäl att se över nivån på bolagsskatten i framtiden för att hitta en än mer konkurrenskraftig nivå ur ett internationellt perspektiv - detta inte minst för att för att vi ska få fart på investeringarna för de befintliga företagen i Sverige men också för att vi ska vara attraktiva för nya investeringar.

Företag, kapital och fastighet

Våra små och medelstora företag är viktiga för att säkra långsiktig tillväxt och utveckling i Sverige. Vi har genom åren på ett enastående sätt lyckats få fram duktiga entreprenörer och därmed livskraftiga företag med flera tusen anställda. Det är i små och medelstora företag som majoriteten av de nya jobben skapas, och om vi kan få fler företag att gå från små till stora är det ett sätt att öka antalet jobb och återupprätta arbetslinjen.

Fru talman! Vi måste nu igen fokusera på att öka Sveriges tillväxt, för vi har under de senaste tio åren halkat efter övriga Europa och världen. Sverige har de senaste fem åren i praktiken haft nolltillväxt. Detta år är prognosen till och med minus. Detta måste vi ändra på.

Den så kallade entreprenörsskatten är i detta sammanhang en viktig ingrediens för att få fart på utveckling och tillväxt i hela Sverige. En attraktiv entreprenörsskatt ska stärka och få fart på företagande, jobb och Sveriges konkurrenskraft. Även den gröna omställningen gynnas av en attraktiv beskattning av dessa företag.

För att understryka vikten av detta gav regeringen Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag ett antal viktiga tilläggsdirektiv till sin utredning i januari 2023. Utredningen fick som tilläggsuppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bland annat utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Vidare ska utredningen analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften både till närstående och till personal ska underlättas, och i övrigt lämna förslag till ändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga.

Fru talman! Skattefrågorna är, som jag har beskrivit det, många gånger viktiga för företags utveckling och tillväxt. Självklart är inte skattesituationen eller skattesystemet det enda som avgör om Sverige skulle kunna öka sin tillväxt. Andra områden som har betydande påverkan är kompetensförsörjning, utbildning och forskning vid våra universitet och forskning och utveckling inom företagen, vilket nu har blivit mer fördelaktigt genom det FOU-avdrag som nyss har utökats. Utöver detta behövs hög effektivitet i tillståndsprocesser och administrativa system som hanteras av stat och kommun.

Fru talman! Kapitalanskaffning är en grundläggande del för all företagsamhet. Utan kapital inga företag, och utan företag inga jobb. I detta perspektiv får inte kapitalbeskattningen hämma möjligheten för företag att hitta kapital för investeringar och expansion. Banker, börsen och privat kapital är viktiga när det gäller att få företag att växa, anställa och utvecklas. Vi får då inte ha skatter som motverkar eller inte är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv.

Riksdagen beslutade 2021 att införa den så kallade bankskatten, som fick namnet riskskatt för kreditinstitut. Jag tänkte inte dra igång en debatt om riskskatten här, men jag vill ändå slå fast att den borde avskaffas på sikt. I samband med behandlingen av betänkandet 2021 riktades ett tillkännagivande om att Kommuninvest borde undantas från denna beskattning eftersom syfte och mål inte träffar Kommuninvest och dess verksamhet. Den frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! Investeringssparkonto har blivit en succé sedan det infördes 2012 och har gjort att vi har förenklat sparandet i aktier och fonder för många småsparare i Sverige. Vi tycker att det är rimligt att alla som sparar i ett investeringssparkonto också ska ha möjlighet att delta i nyemissioner och börsintroduktioner oavsett vilket institut som handhar ISK-kontot. Vi ser därför positivt på förslaget om att göra ett förtydligande i lagstiftningen.

Fru talman! Den svenska skattepolitiken avseende företag och kapital ska vid sidan av att säkra goda och stabila skatteintäkter också skapa förutsättningar för en ökad tillväxt och fler jobb samt bidra till den gröna omställningen och ett hållbart samhälle. Skattepolitiken ska uppfattas som legitim och rättvis, med öppenhet och transparens som viktiga ledord.

Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 151 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag vill egentligen inte heller dra igång någon debatt om riskskatten, men jag hade tänkt fråga om den. Jag tryckte på replik innan ledamoten hade hunnit kommentera den i sitt anförande.

Vi känner ju till historien kring riskskatten. Det kom väldig kritik mot propositionen när den beslutades här i kammaren. Därför blev det tre tillkännagivanden, bland annat om att Kommuninvest skulle undantas, av många olika skäl. Propositionen fick mycket kritik av våra expertinstitut när det gällde missgynnsam konkurrens i förhållande till utländska banker och så vidare, vilket kan leda till att man flyttar verksamhet utomlands.

Moderaterna var kanske de enda som hade ett yrkande om avslag på propositionen. Många andra hade särskilda yttranden men avstod från att rösta och ta ställning i och med att riksdagen gjorde dessa tillkännagivanden.

Nu finns detta beslut, och frågan ligger i regeringens knä. Moderaterna kontrollerar ju Finansdepartementet. Det moderaten glömde att nämna var att tillkännagivandet faktiskt lydde att man senast i oktober skulle komma tillbaka med ett förslag om ändring eller rättare sagt säkra Kommuninvest. Då skulle detta redan ha varit igång i dag.

Jag tänkte bara höra om ledamoten kan säga något mer om hur detta har hanterats. Ni ligger ju efter i tid. Har regeringen planer på att riva upp bankskatten, eller vad har man tänkt sig?


Anf. 152 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När det gäller riskskatten och många andra skatter vet ledamoten mycket väl att Moderaterna har en linje som innebär att vi vill sänka flera av dem, och vissa skatter vill vi till och med ta bort. Men i den ekonomiska situation vi befinner oss i, med hög inflation och höga räntor, är det inte perfekt läge att sänka vissa skatter just nu.

Frågan om riskskatten bereds fortfarande på departementet. Vi hade redan när den infördes synpunkter på hela bankskatten, och vi hade särskilda synpunkter på detta att blanda in Kommuninvest i det hela. Riskskatten missar ju sitt syfte när den drabbar Kommuninvest, för det är inte där som risken i sektorn uppstår. Det riskerar bara att påföra en massa extra avgifter i kommuner och regioner.

Vår ambition är att återkomma så fort som möjligt med ett förslag när det gäller detta.


Anf. 153 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Detta är ju oerhört viktigt. Jag delar naturligtvis kritiken. Vi hade ett innehållsrikt särskilt yttrande om nackdelarna med detta, eller rättare sagt om utformningen av förslaget.

Det drabbar Kommuninvest. Det drabbar medlemsägda banker som lokala sparbanker eller Länsförsäkringar Bank. Detta med Kommuninvest är väldigt allvarligt, för en stor andel av våra små och medelstora kommuner har ingen annan finansiering. De lånar av Kommuninvest för att finansiera investeringar i välfärden. Det kommer alltså att bli dyrare. Det är en väldigt olycklig situation.

Men nu är vi där vi är. Regeringen har att hantera detta oavsett om man vill eller inte. Det var därför jag ville ställa frågan. Jag hör att ledamoten säger att regeringen ämnar återkomma så snart som möjligt med förslag. Jag hoppas att det verkligen blir av, för det är som sagt långt efter angiven tid från riksdagen.

Jag är dock lite osäker. När vi i skatteutskottet hanterade skrivelsen om hur regeringen hanterar alla tillkännagivanden är jag inte helt säker på att skatteutskottet sa: Det är bråttom - skynda på!

Det åligger ju Moderaterna som regeringsparti ett visst ansvar att uppfylla tillkännagivandet.


Anf. 154 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Jag kan försäkra Helena Vilhelmsson om att vi kommer att jobba med frågan.

Jag har själv haft ett stort engagemang i frågan. Jag har skrivit flera debattartiklar om detta och hur det är missvisande att över huvud taget införa skatten men att det slog särskilt illa när det träffade Kommuninvest. Jag delar den uppfattningen och är också orolig då det finns många kommuner - och till och med en del regioner - som är mer eller mindre beroende av finansieringsmöjligheterna från Kommuninvest. Jag kommer alltså att bevaka frågan framöver.


Anf. 155 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! I dag debatterar vi alltså skatteutskottets betänkande 12, vilket som vi redan har hört handlar om skattefrågor rörande företag, kapital och fastigheter.

I betänkandet behandlas många motioner och därmed en stor mängd förslag och frågor. På så sätt skulle man kunna debattera betänkandet hela dagen, men det ska vi såklart inte göra.

Vi socialdemokrater står bakom alla våra yrkanden i betänkandet, men för tids vinning yrkar vi bifall enbart till reservationerna 5 och 16.

Jag skulle till att börja med vilja säga någonting mer generellt om skatter, både företagsskatter och kapitalskatter, för att sedan beröra några av förslagen mer i detalj. Låt mig börja med det generella om skatter!

I jämförelse med många andra länder har Sverige en hög skattenivå. Mätt som exempelvis skattekvot, det vill säga totala skatteintäkter i förhållande till bnp, har Sverige en högre skattenivå än många länder - även om skattekvoten i dag är lägre än för ett par decennier sedan.

Med det sagt är det ibland problematiskt att prata om skatter i ett vakuum eftersom skatterna sällan har ett egenvärde. Skatter ska vara effektiva, det vill säga uppnå sitt syfte på bästa sätt, och de ska vara enhetliga, neutrala och likformiga. Skatterna ska aldrig vara högre eller mer omfattande än vad som behövs för deras syfte. Allt annat lika vill vi såklart betala så låga skatter som möjligt. Problemet är bara, fru talman, att "allt annat lika" inte existerar. Du kan inte både ha kakan och äta den. Därför kan skatter inte debatteras i ett vakuum - de finansierar ju det vi håller kärt i Sverige.

Vi socialdemokrater har alltid drivit en politik för att alla svenskar, oavsett bakgrund, yrke och inkomst, ska kunna välja sin egen väg i livet. På så sätt är vi ett frihetstörstande parti. Vår förste kongressvalde partiledare och förste statsminister, Hjalmar Branting, uttryckte det som att alla måste ges möjligheten att förverkliga sina bästa stämningars längtan.

Ett jämlikt och jämställt samhälle har varit en förutsättning för detta mål, och politik för full sysselsättning har varit ett medel - kanske det viktigaste instrumentet - för att närma oss just fria och jämlika individer i ett fritt och jämlikt samhälle. Denna politik för full sysselsättning har tillsammans med uppbyggnaden av den generella välfärdsstaten varit, och är alltjämt, en av grundpelarna i den svenska folkhemsmodellen.

Denna politik har också ett mycket starkt stöd i stora delar av den svenska befolkningen. Folkhemmet och välfärdsstaten hade varit omöjliga utan skatter. Folkhemmet och välfärdsstaten hade faktiskt varit omöjliga utan skattenivåer som överstiger dem i andra länder i Europa. Det är för att vi har olika ambitioner med staten.

Vi socialdemokrater ser alla fördelarna med den starka svenska modellen, där skattesystemet spelar en central roll i att främja jämlikhet genom att hjälpa till att omfördela rikedom och finansiera offentliga tjänster som trygghetssystem, utbildning och sjukvård - vilket är viktigt för att ge alla medborgare lika möjligheter. Därför kan vi som sagt inte diskutera skatter i ett vakuum.

Detta betänkande handlar delvis om skatterna på företagen i Sverige, som vi hörde i ett tidigare anförande. Om man tittar på internationella undersökningar ser man att utgångspunkten är att företag i Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Sverige har i åratal prenumererat på tio-i-topp-placeringar i olika rankningar gällande konkurrenskraft, exempelvis OECD:s index.

Denna typ av index mäter saker som infrastruktur, hälsa och utbildning, högre utbildning och innovationskraft. Den som tror att Sveriges konkurrenskraft enbart handlar om och avgörs av en enstaka skattesats här - eller, som vi hörde i tidigare anförande, flera skattesatser både här och där - misstar sig alltså. Här är vi tillbaka i att det är det som skatterna finansierar som är så oerhört viktigt för Sverige, och i detta fall är det också viktigt för svensk konkurrenskraft.

Sverige har historiskt visat - och med en framtida ny regering kommer vi också att visa - att Sverige är en kunskapsintensiv nation som ligger i framkant när det gäller innovation, digitalisering och grön innovation. Ska vi fortsätta att ligga i framkant behöver vi en handlingskraftig politik, och där skiljer partierna sig åt. En handlingskraftig politik för grön innovation åstadkoms inte genom sänkta skatter utan snarare genom att vi gör vårt samhälle starkare.

I detta betänkande har vi socialdemokrater inga förslag till förändringar av skatter på företagande, men totalt sett har vi en progressiv politik för ett bra näringsklimat i Sverige. Det vi vill på detta område är att 3:12-reglerna fortsatt ska utredas så att de är balanserade. Syftet med skattereglerna för fåmansföretag är att vi ska ha neutrala skatteregler, det vill säga neutrala mellan att vara anställd och att vara företagare, och i det avseendet beklagar vi regeringens tilläggsdirektiv kopplat till den pågående utredningen. Som jag nämnde tidigare, fru talman, yrkar vi bifall till reservation 5.

Fru talman! Om jag tillåts vill jag göra en liten utvikning kring vad som inom forskning ibland kallas tillväxtens djupa bestämningsfaktorer, det vill säga vad som på sikt - över tid - leder till tillväxt. Forskningen är inte alltid entydig, men det finns några faktorer man alltid brukar peka på. Det är saker som utbildning, infrastruktur, tillit och låg korruption. Statistiskt vet vi att exempelvis både tillit och låg korruption brukar vara kopplat till mer jämlika samhällen.

Varför nämner jag då detta i en debatt om företagsskatter? Jo, precis som att vissa skatter kan vara tillväxthämmande kan även sänkta skatter vara tillväxthämmande om de slår mot faktorer som leder till tillväxt.

Just nu har vi en regering som uppenbarligen inte ser hur vanligt folk har det och som dessutom prioriterar ned saker som utbildning och infrastruktur. Man väljer aktivt att minska tilliten i samhället genom att helt bortse från det man lovade i valet. Man tar också steg i auktoritär riktning, med Orbán som förebild, vilket på sikt troligen leder till korruption. Ett exempel är den stoppade insynen i elstödet, och det finns många andra exempel. Dessa steg läggs samman till en riktning som är fel också om man vill skapa ett bättre företagsklimat.

Vi socialdemokrater ser de naturliga samband jag nämner, alltså vad som leder till långsiktig tillväxt, men det verkar inte regeringen göra. Som lök på denna företagarfientliga lax riskerar man dessutom att erodera stödet för frihandel i vårt land. Frihandeln är ju det mest centrala för ett litet, exportberoende land som Sverige. Innan krisen sysselsatte exportindustrin 1,4 miljoner svenskar, och nästan halva vår bnp kommer från exporten. Därför måste vi i alla sammanhang värna frihandeln.

Det fungerar på samma sätt här: Vi vet från historien att man minskar stödet för frihandel om man urgröper trygghetssystemen och utbildningssystemen. Genom att hota tryggheten lyckas regeringen på så sätt hota även stödet för frihandeln, vilket på lång sikt kommer att vara extremt skadligt för det svenska näringsklimatet.

Här står alltså en viktig strid i svensk politik. Frågan är om vi ska värna handeln, som är betydligt viktigare än enskilda eller många skattesänkningar, exempelvis bolagsskatt, 3:12-regler och bankskatt, som vi hörde i tidigare inlägg. Ibland undrar man om det ska finnas några skatter kvar efter att en borgerlig regering har styrt.

Jag menar att det är viktigt, riktigt och nödvändigt att föra en politik som håller ihop landet om vi på sikt vill ha ett stöd för frihandel, EU:s inre marknad och tillväxt. Om vi vill skapa full sysselsättning är det den typen av politik som behövs. I stället, fru talman, har vi en regering som inte ser dessa samband. Det gör mig orolig.

Dagens regering för en politik där man sänker skatterna för de rikaste - för övrigt inte för företagen; det finns ju inte ett förslag på sänkningar för företagen, även om man pratar om det. I stället vill man sänka skatter för de rikaste individerna. Samtidigt eroderar man det som har skapat det goda svenska näringsklimatet, och då är frågan hur det svenska näringsklimatet kommer att se ut om ett antal år.

Jag ser att tiden rinner iväg, så jag ska bara säga några väldigt korta ord om skatter på kapital. Då behöver vi zooma ut lite grann, eftersom ojämlikheten ökar i världen och har gjort så i decennier. En busslast av världens rikaste personer äger lika mycket som halva jordens befolkning tillsammans. Samma sak gäller faktiskt vårt eget land: fem personer äger mer än fem miljoner svenskar.

Just nu uppger tre av tio ensamstående med en lön under 35 000 kronor i månaden att de inte kan sätta näringsrik mat på bordet till sina barn. Jag tycker att det behöver sjunka in: Tre av tio ensamstående kan inte sätta näringsrik mat på bordet till sina barn!

Då är det uppenbart att Sverige behöver en annan politik, en politik som minskar klyftorna. För att klara det behöver vi inte lägre skatter utan kanske i vissa avseenden faktiskt högre skatter för att göra någonting åt de ökande klyftorna och den ökande ojämlikheten. Men i stället har vi en regering som med kirurgisk precision har sänkt skatten för de rikaste, lagt ned utredningar som skulle kunna göra Sverige mer rättvist och nu remitterar ytterligare skattesänkningar för de absolut rikaste.

Här behöver de som har det bäst också bidra mest, och det är därför vi socialdemokrater vill utreda en beredskapsskatt. Det var något som vi också pratade om i valet och som skulle kunna finansiera de ökande behoven i försvaret och samtidigt frigöra resurser för exempelvis dem som har det allra tuffast. Med en beredskapsskatt som betalas av dem som har allra mest i Sverige blir Sverige lite rättvisare. Det är synd att den svenska högern inte ser det.

Avslutningsvis, fru talman, är vi socialdemokrater alltid beredda att delta i diskussioner om en stor och bred skattereform. Det skulle vara bra för Sverige. En sådan måste såklart ha som utgångspunkt att Sverige även framåt ska vara ett framgångsrikt, progressivt och rättvist land. Det står i bjärt kontrast till den politik som förs av regeringen, som just nu sänker skatterna för de rikaste med ökad ojämlikhet som resultat.

Tyvärr leder det till ökad orättvisa och faktiskt också ett sämre företagsklimat, och det är dåligt. Det är dåligt för Sverige, det är dåligt för Europa och det är faktiskt dåligt för världen, eftersom Sverige historiskt har varit ett föredöme i de här frågorna.


Anf. 156 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! Tack till ledamoten Tegnér för ett intressant inlägg!

Jag skulle vilja kommentera några saker. I mitt anförande försökte jag koppla ihop sambandet mellan kapital, företag och jobb. Är det något som forskningen ändå har bevisat - till skillnad från att forskningen skulle ha bevisat att höjda skatter leder till högre tillväxt - är det ändå att en god kapitalanskaffning leder till framgångsrika företag, vilket leder till fler jobb, vilket i sin tur leder till en hög sysselsättning.

Det är inte så att höjda skatter leder till ökad tillväxt, och det har vi väl sett ganska bra bevis på under de senaste två mandatperioderna. Bara den senaste mandatperioden föreslog den dåvarande regeringen en höjning av 46 olika skatter, något som också genomfördes.

Jag tror att jag i mitt anförande sa att tillväxten de senaste åren inte har varit speciellt bra. Under regeringsåren 2006-2014 var det däremot bra skjuts i tillväxten i Sverige, för då sänkte vi skatten på arbete och förändrade skatten på kapital och även bolagsskatten.

Jag tror att det finns ett väldigt viktigt svar kring det här, nämligen att vi måste komma ihåg att om ska vi ha ett internationellt konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige kan inte våra skatter sticka ut. Sänkt skatt för företagsamhet är otroligt viktigt.

I mitt anförande påpekade jag även att det finns andra ingredienser som är viktiga, till exempel kompetensförsörjning, utbildning med mera.


Anf. 157 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Ahlstedt, för frågan hur det kommer sig att sänkta skatter inte leder till hög tillväxt.

Vi kan ju börja med att hålla oss till forskningen. Där är man tydlig när det gäller tillväxtens djupa bestämningsfaktorer: Det handlar om utbildning, infrastruktur och tillit, som över tid visar sig leda till tillväxt.

Problemet är att när man för en politik som gör världen mer och mer orättvis undergrävs förtroendet för samhället och för handel. Detta ser stora internationella organisationer som OECD, IMF och Världsbanken. De låter ju ibland som rödare sossar än jag, just för att de ser de här sambanden.

Om vi ska titta på tillväxtens djupa bestämningsfaktorer kan vi inte titta på enstaka år. Även det vet vi från forskning. Man kan inte titta på tillväxt per capita under en väldigt kort tid, framför allt inte när Sverige dessutom har haft en förändring av befolkningsstrukturen under de senaste åren. Det är inte ett rimligt sätt att försöka förstå hur man skapar tillväxt.

Jag skulle vilja skicka tillbaka frågan till ledamoten Ahlstedt. När forskningen så tydligt visar att det är andra variabler än skattenivåerna som leder till tillväxt, hur kommer det sig då att Moderaterna inte ser det som IMF, OECD och Världsbanken ser, nämligen att om samhället och världen inte håller ihop kommer både vårt frihandelssystem och tillväxten att bryta ihop, och då kommer vi inte längre att ha en öppen och fri värld?


Anf. 158 Fredrik Ahlstedt (M)

Fru talman! OECD har vid ett flertal tillfällen påpekat att Sverige inte bör ha för höga skatter på arbete. OECD har också påpekat att det var väldigt bra när Sverige tog bort gåvoskatten, förmögenhetsskatten och arvsskatten, eftersom det skapade en bättre kapitalanskaffning för Sverige som land.

Socialdemokraterna har ju försökt sig på tre olika försök utanför läroboken. Man utsatte Sverige för en skattechock på 70-talet. Det slutade i total katastrof. Sedan utsatte man Sverige för en ny skattechock på 90talet. Det gick inte så jättebra då heller. Och även de senaste åtta åren har man försökt utsätta Sverige för en skattechock. Jag skulle inte säga att den var i paritet med de tidigare regeringsperioderna, men det var ändå 46 skatter och ett antal miljarder. Det gick inte så bra då heller.

Det finns många andra viktiga faktorer än skatter, vilket jag var väldigt noga med att påpeka i mitt anförande. Särskilt utbildningsnivå och tillgången till högre utbildning är viktiga tillväxtfaktorer, men det finns även andra delar som bostäder, socialförsäkringssystem och så vidare.

Men det är i grund och botten så att en bra kapitalanskaffning ger livskraftiga företag, och livskraftiga företag ger nya arbeten. Det är detta samband som man hela tiden måste ha med sig, så att man inte beskattar bort kapitalet, beskattar bort företagen eller beskattar bort löntagarna, för då får man ett mischmasch i systemet. Det är därför som vi behöver lägre skatter för företagen på sikt. Vi behöver det redan i dag, men det går inte att genomföra med tanke på hur den ekonomiska situationen ser ut.


Anf. 159 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Först tre gånger historierevisionism: Först och främst var det borgerliga regeringar både under 70-talet och under 90-talet som agerade på ett orimligt sätt, vilket gjorde att de kriser som drabbade Sverige och världen drabbade vårt land hårdare än vad de annars skulle ha gjort.

Ledamoten nämnde arvs- och gåvoskatterna, som togs bort av en tidigare socialdemokratisk regering för att dessa skatter inte fungerade som avsett. Då kommer jag tillbaka till det som jag sa tidigare, nämligen att vi socialdemokrater aldrig kommer att stå bakom skatter som inte fungerar. Däremot kommer vi alltid att utveckla vår politik, för vi vet också att vi behöver ett samhälle som hänger ihop.

Det är samma sak när det gäller kapital. Naturligtvis behövs det kapital som kan investeras. Det ser också vi socialdemokrater. Ibland när man hör Moderaterna låter det som att Sverige har skatter som helt sticker ut i förhållande till resten av Europa. Men i många avseenden har vi väldigt konkurrenskraftiga skatter, vilket också har gjort att det finns god tillgång till kapital i Sverige. Exempelvis är Stockholmsregionen den plats i världen efter Silicon Valley som har flest enhörningar just beroende på en så välfungerande tillgång till riskkapital plus ett antal andra faktorer. Det är klart att vi också ser det.

Det som oroar mig är att Moderaterna inte ser hela bilden - att de inte ser att om det inte finns en politik för att samhället ska hänga ihop går samhället isär. Då mister människor tilliten, då ökar korruptionen och då bryter handelssystemen samman. Det är det som har hänt i Midwest i USA, och det var det som hände i Belgien när man röstade mot Ceta. Om man inte på riktigt har en idé om att hålla ihop samhället kommer man på sikt också att bryta tillväxten och få en urusel näringspolitik.


Anf. 160 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag tackar för anförandet. Det är alltid intressant att lyssna på analytiska och principiella resonemang. Det behövs mer av det i politiken.

Jag ska kanske inte ägna mig åt det utan fördjupa mig i något som kanske är en detaljfråga, men ack så principiellt viktig, nämligen frågan om avdrag för sponsring. Förra året fattade vi beslut här i kammaren om ett förslag till tillkännagivande om att regeringen skulle se över frågan om avdrag för sponsring till idrottsklubbar, eftersom det visar sig att dagens regelverk - märk väl att jag säger regelverk eftersom det inte finns någon beskrivning i lagtext av hur detta ska ske, utan det bygger på domar och så vidare - slår ojämlikt och ojämställt. Jag kan återkomma lite mer till på vilket sätt.

Det lustiga var då, tycker jag, att de partier som inte var för detta förslag till tillkännagivande var Socialdemokraterna och Moderaterna. Som tur var röstade kammarens övriga partier för detta. Nu representerar ledamoten inte regeringspartierna, och jag ska därför inte fråga vad som har hänt med tillkännagivandet. Det står i betänkandet att det bereds i Regeringskansliet. Och jag hoppas att någon av de andra representanterna från regeringsunderlaget kan rapportera om det.

Men när det nu kommer en åtgärd med anledning av detta tillkännagivande är min fråga: Hur kommer Socialdemokraterna att ställa sig då? Jag tycker fortfarande att det är väldigt märkligt att Socialdemokraterna var emot detta och att de inte tycker att effekterna av implementeringen av lagstiftningen slår ojämlikt och ojämställt och vill rätta till det. Min fråga är: Hur kommer ni att ställa er till detta när det kommer förslag?


Anf. 161 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Det första jag tänker på är: rub it in, apropå att inte representera regeringspartier. Det känns ändå lite märkligt att inte representera regeringspartierna när man har varit ledamot sedan 2014. Men så kan det vara.

Jag kan börja med att konstatera att detta är svår materia. Det är, precis som ledamoten gav uttryck för, inte lagstiftningen som reglerar denna fråga, utan det handlar just om tolkning av lagstiftning.

I grunden kan man ha förståelse för de principer som Skatteverket har satt upp, det vill säga att man ska kunna beräkna värdet av sponsring. Det är då baserat på ett antal mer fasta variabler, exempelvis åskådare och så vidare. Så långt, så gott.

Sedan blir det problematiskt. Det vet jag själv. Här får jag passa mig eftersom jag har två olika roller. Men jag är ordförande för Stockholms Ishockeyförbund, som har verkat väldigt mycket för damishockey. Det är klart att när företagen väldigt tydligt uttrycker att det finns ett behov av sponsring av idrott för både killar och tjejer, män och kvinnor blir det problematiskt när det totala regelverket inte stöder denna inriktning. Så långt är vi helt eniga.

Sedan är frågan om rätt väg att gå är att försöka detaljreglera detta. Och den socialdemokratiska ingången var att detta är en fråga som är svår att detaljreglera, även om min uppfattning är att vi ser problemet. Där hoppas jag ändå att Skatteverket och andra aktörer ser detta problem och ser att företag vill sponsra både killar och tjejer. Det är inte samma sak som att sponsringen går över till gåvor. Det är inte detta det handlar om.


Anf. 162 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag kan konstatera att ojämställdhet inom idrott är något som fortfarande föreligger, även om vi inte pratar om sponsring. Jag tror att siffrorna fortfarande är 80 procent till pojk- och herridrott och 20 procent till flick- och damidrott. Detta är någonting som fortsätter genom olika strukturer, bland annat reglerna för sponsring.

Sedan ska vi komma ihåg att förslaget till tillkännagivande handlade om en utredning. Vi har inte talat om i detalj hur det ska göras. Precis som i alla andra utredningar måste man gå till botten med vad det är som egentligen är fel. Sedan får man komma tillbaka till kammaren och säga att något behöver ändras i lagstiftningen eller att det kanske är något som regeringen ska kommentera i regleringsbrev. Eller också får man säga att detta är någonting som man inte kan göra någonting åt i lagstiftningen utan att man får fortsätta att jobba med opinion och bildning, alltså folkbildning. För det är klart att detta är en värderingsfråga.

Men det är inte lyckligt, utan väldigt olyckligt, att dessa frågor ofta landar i domstol. Många företag vill sponsra. Det ingår i deras sociala kriterier att de ska ha en hållbar social sponsring, och där ingår jämlikhet och jämställdhet. I dag är det inte så. Som ledamoten nämnde är det mer gynnsamt att sponsra herridrott än damidrott. Det är mer gynnsamt att sponsra arenaidrotter än individuella idrotter som joggning och orientering. Det är mer gynnsamt att sponsra senioridrott än barn- och ungdomsidrott. Hur ska den lokala rörfirman kunna sponsra ett ungdomslag i fotboll som vill åka på fotbollsläger?

Dessa saker måste vi komma till rätta med. När detta hamnar i domstol är domstolarnas uppgift inte att göra politiska värderingar, som jämställdhet och jämlikhet handlar om, utan de ska bara tolka utifrån lagstiftningen, och det fungerar inte.


Anf. 163 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag delar ledamoten Vilhelmssons syn på att det finns problem när det gäller både hur resurser allokeras till idrotten och hur det ser ut.

Jag är, som sagt, ordförande för Stockholms Ishockeyförbund och vet att vi under de senaste tio åren har haft en ökning med 1 300 procent av lag i Stockholm som spelar dam- och flickishockey. Det finns alltså mycket positivt i utvecklingen när det gäller dam- och flickidrott och definitivt inom ishockeyn.

Nu är det inte det som jag ska prata om. Men jag vill bara konstatera att jag delar ledamoten Vilhelmssons syn på problemet, och det gjorde vi socialdemokrater också när detta hanterades. Däremot hade vi en lite annorlunda syn på hur vägen framåt ser ut.

Jag stannar med att konstatera att vi har sett lite olika på hur vägen framåt ser ut, men jag lovar att arbeta ihop med ledamoten Vilhelmsson för att försöka att lösa problemet. Vi har samma bild av problemet.


Anf. 164 Cecilia Rönn (L)

Fru talman! Tack, ledamoten Mathias Tegnér, för ett intressant anförande om relationen mellan tillväxt och skatter!

Socialdemokraterna har styrt de senaste åtta åren. Ni har satt upp några mål. Jag tycker i och för sig att det är bra att sätta upp mål, för de är mätbara.

Ett av målen som Socialdemokraterna hade var att man skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Vi har under de här åren haft exceptionellt låg ränta och dessutom högkonjunktur. Det borde ha gjort att det målet så att säga bara skulle glida in i mål. Europas lägsta arbetslöshet borde ha varit ganska lätt att nå. De senaste årens högkonjunktur borde ha raderat ut arbetslösheten.

Hur förklarar ledamoten det faktum att vi nu står med en arbetslöshet som tillhör Europas högsta och dessutom har kommit in i en lågkonjunktur? Borde skatterna höjas lite till för att få fart på tillväxten?


Anf. 165 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Rönn, för frågan!

Om vi börjar med förutsättningarna är i varje fall min uppfattning att om vi talar om totalen av den ekonomiska politiken kan man inte säga att vi har styrt under de senaste åtta åren. Vi har haft socialdemokratiskt ledda regeringar, vilket jag har välkomnat just för att man inte har varit i den typ av kaos som jag uppfattar att Sverige har varit i under tiden efter valet. Däremot har flera av budgeterna varit borgerliga budgetar. Under vissa perioder har vi också försökt att samarbeta, exempelvis med Liberalerna.

Delar av den här perioden har vi också sänkt skatterna, bland annat på initiativ från Liberalerna. Precis som jag inte tror att tillväxten bara studsar upp per automatik för att man höjer skatterna tror jag inte heller att den studsar upp när man sänker skatterna.

Jag hävdar att min uppfattning nog har gott stöd i den lilla forskning som finns när det gäller tillväxtens djupa bestämningsfaktorer. Det beror på vad man använder skatterna till. Det är vad som avgör huruvida tillväxten påverkas positivt eller negativt av skatterna.

Om man försöker sig på en exposé över världen och tittar generellt kan vi konstatera att länder med högre skattenivåer som är välfärdsstater generellt sett har en lägre arbetslöshet och en högre sysselsättningsnivå. Det är en del av förklaringen till den svenska arbetslösheten. Vi har en alldeles för hög arbetslöshet. Men vi har också en sysselsättningsnivå som är väldigt hög. Det tänker jag att ledamoten också känner till. Om vi på riktigt ska analysera den här frågan behöver vi se på arbetslöshet och sysselsättningsnivå ihop.


Anf. 166 Cecilia Rönn (L)

Fru talman! Tack, ledamoten Mathias Tegnér, för svaret!

Vissa delar i det tycker jag absolut är intressanta. Det gäller till exempel att det är viktigt vad man använder skatterna till. Förutom det är en viktig del som inte nämndes hur mycket skatteintäkter man har. Det behöver inte bara bero på hur höga skatterna är, utan det kan också bero på hur många som arbetar.

Nu satsar regeringen på utbildning. Vi kommer att gå tillbaka till en kunskapsskola. Vi skulle vilja göra väldigt mycket på det området. Vi kommer nu att ta varje steg för att se till att få en bra utbildning där varje unge klarar skolan.

Vi satsar på yrkesutbildning som är matchad mot arbetsmarknadens behov. Samtidigt kommer vi att ha en ambition att under mandatperioden sänka skatter på bland annat inkomst. Det är en låg arbetslöshet som motverkar utanförskap och att landet dras isär.

Utifrån den forskning som ledamoten Mathias Tegnér presenterar är det viktigt med tillit och att man håller ihop. Det allra bästa sättet att hålla ihop är att fler går till jobbet och att alla som kan arbeta arbetar. Då får vi såklart en större kaka att dela på. Då kan man också sänka skatterna och ytterligare utveckla och förbättra tillväxten utan att landet slits isär. Hur tänker ledamoten om det resonemanget?


Anf. 167 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Rönn, för frågan!

Vi delar en del åsikter kopplat till ledamotens senaste inlägg. Jag är definitivt av uppfattningen att den som kan jobba ska jobba. Jag är också av den uppfattningen att om fler går till jobbet blir det ett sätt att få ett samhälle att hänga ihop. Det är ett klassiskt socialdemokratiskt sätt att försöka minska klyftor.

Därför var det glädjande innan pandemin att vi hade den lägsta användningen av olika typer av trygghetssystem och sociala stödsystem sedan 70talet. Någonting hände i Sverige som gjorde att det var fler människor som sökte sig ut på arbetsmarknaden. Det är i grunden positivt.

Däremot är vi helt oeniga om huruvida regeringen satsar på utbildning. Min uppfattning är, med all respekt, att en lögn inte blir sann bara för att den upprepas. Jag hör hur kommuner från hela landet skriker efter ökade resurser.

Eftersom regeringen inte vill skjuta till mer resurser riskerar kommunerna att tvingas skära på centrala saker som skolan. Jag tror att det var ledamotens kollega Lotta Edholm som uppmanade sin egen hemkommun Stockholm att bryta mot lagen och sälja mark för att kunna satsa på skolan.

En rimligare politik hade varit att regeringen sköt till pengar till kommunerna så att de kunde satsa på skolan och välfärden. Ännu märkligare blir det när man konstaterar att regeringen har skurit i en del av de yrkesutbildningar som vi vet leder till arbete.

Vi är helt oeniga, ledamoten Rönn, när det gäller huruvida regeringen satsar på skola och utbildning. Men jag hoppas att vi gemensamt kan arbeta för en politik som leder till riktiga satsningar på utbildning. Det tror jag leder till tillväxt i framtiden.


Anf. 168 Cecilia Engström (KD)

Fru talman! Vi debatterar i dag skatt på fastigheter, företag och kapital. Kristdemokraternas ekonomiska politik vilar på insikten om att arbete och välfärd åt alla bara kan uppnås genom att personer, familjer, företag och civilsamhället tillsammans tar ansvar för vår samhällsgemenskap.

Det är företag som skapar möjlighet för människor att få ett arbete. Det är en av politikens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och därmed skatteintäkter som kan användas till den gemensamma välfärden.

Skatter och avgifter bidrar till konkurrenskraft, och regelbördan som drabbar företagare ska minskas. Denna regering arbetar därför för ett rättvist skattesystem med generella och tydliga regler.

Vi kristdemokrater är glada att de så kallade 3:12-reglerna håller på att utredas för att förenkla dem. De behandlar ägarens utdelning och kapitalvinst vid försäljning av aktier i småbolag. De behöver ta särskild hänsyn till småföretagarens situation och underlätta ägarskiften. Det ser man nu till.

Fru talman! Investeringssparkontot, ISK, har vuxit snabbt till att bli den vanligaste kontotypen för aktivt aktie- och fondsparande. Det finns i dag cirka 2,4 miljoner ISK-innehavare.

Sparformen kom till för att underlätta för vanliga privata sparare att placera sina pengar. Kontot har en schablonskatt på hela insättningen men inga andra avgifter. Det ökar rörligheten, och spararna kan flytta sina innehav smidigt mellan banker i olika ISK.

Men det finns otydligheter när det gäller vissa aktietransaktioner när noterade bolag ska göra emissioner med både nyemitterade och befintliga aktier. Skatteverket har gjort ett förtydligande, och de tolkar det som att befintliga aktier inte får föras in i ett ISK-kontot.

Kristdemokraterna menar att tvetydigheten är olycklig. Det drabbar sparare som inte kan ta del av noteringar och emissioner som de borde ha rätt till. Vad vi kan se finns heller inget negativt med att hantera alla aktietyper på samma sätt.

Jag är därför glad att vi nu gör ett tillkännagivande om att även nyemissioner ska kunna ingå i ISK. Det är bra för alla våra småsparare.

Fru talman! Bostadssituationen är i många fall svår för invånare i både större och mindre kommuner. Vi kristdemokrater anser att det bör finnas en möjlighet för bostadsföretag på marknader där produktionskostnaden avsevärt överstiger marknadsvärdet att göra nedskrivningen under en längre period om fem till sju år som en ny gräns för att underlätta för byggande i framtiden, framför allt i mindre kommuner.

Svensk bostadsmarknad är i behov av reformer för att tillgången till bostäder ska öka. Det behövs färre hinder, snabbare planprocesser och underlättad privatuthyrning. Fler måste ges möjligheten att äga sitt hem. Flera åtgärder vidtas nu av regeringen, och en ökad rörlighet på bostadsmarknaden är på väg. Det gläder mig mycket.

Fru talman! Kristdemokraterna har länge tillsammans med den maritima näringen drivit kravet på en så kallad blå skatt - en tonnageskatt som möjliggör för rederier att betala skatt i Sverige efter fasta taxor baserade på storleken på fartygen i den ägda flottan. Efter många år infördes denna skatt under 2017. Den ger bättre villkor för den svenska sjöfarten, som nu kan konkurrera med övriga Europa. Men skatten behöver ses över, och regeringen arbetar nu med det tillkännagivande som vi fick igenom i riksdagen under förra året.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på alla reservationer.


Anf. 169 Eric Westroth (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi de motioner som har kommit in under den allmänna motionstiden gällande skatteförslag som berör företag, kapital och fastigheter.

Sverige har en diversifierad och dynamisk företagsmiljö med företag som verkar inom en rad olika sektorer och branscher. Vi är kända för att ha en hög andel små och medelstora företag, vilka är en viktig drivkraft bakom landets ekonomiska tillväxt och sysselsättning. Faktum är att 99,4 procent av samtliga företag i Sverige är små och medelstora företag med färre än 50 anställda.

Samtidigt finns det också stora multinationella företag med global räckvidd som har sitt ursprung i Sverige. Vi har en tradition av entreprenörskap och innovation, och många av Sveriges företag är kända för att ha ledande positioner inom teknologi, miljövänlighet och hållbarhet.

Fru talman! Företagen i Sverige utgör till stora delar ryggraden i skattebasen. De bär upp samhället, och det välfärdssamhälle som vi vill värna, ekonomiskt. Om ett företags situation gör att de känner sig tvingade att flytta utomlands tappar vi i skattekraft. Därför måste vi ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företag och företagare att investera och utveckla sina verksamheter i Sverige.

Coronapandemin påverkade det svenska näringslivet kraftigt. Många stödpaket presenterades, men vi behöver se över hur man skapar goda förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom ansträngda situationer. Det handlar om att rusta näringslivet inför framtiden och stärka dess konkurrenskraft. I det arbetet behöver vi lyfta på flera stenar och inte lämna potentiella åtgärder utan diskussion.

Fru talman! Ett förslag som skulle kunna vara av intresse är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör en förlust bara kvitta den mot eventuella vinster kommande år, trots att framtiden kan vara osäker. Systemet är alltså mer spekulativt än om bolaget hade fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det systemet kallas carry back, eller tax carry back, och används i dag i flera länder som en del i deras respektive bolagsbeskattning. Det gäller bland annat USA, Storbritannien och Kanada.

I praktiken innebär ett sådant system att företag som har betalat in skatt för tidigare års vinster men som under ett år uppvisar en förlust skulle kunna ges möjlighet att få återbetalning av den skatt de tidigare betalat redan året efter förluståret. Detta system möjliggör ett välbehövligt kapitaltillskott för många bolag som har en tillfällig svacka men som genererat vinst tidigare och under mer normala verksamhetsår. Det ska inte förväxlas med dagens system med periodiseringsfonder och de begränsningar som dessa har.

Systemet vore därutöver lättadministrerat och svårt att fuska med. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med carry back och därför implementerat systemet för att stödja det inhemska näringslivet. Därför tycker Sverigedemokraterna att regeringen borde kunna undersöka och utreda möjligheten att införa ett liknande system i Sverige.

Fru talman! De senaste årens kraftiga befolkningsökning har bidragit till en stor efterfrågan på bostäder. Trots att det har byggts nya bostäder i en aldrig skådad takt finns det fortfarande en bostadsbrist. Den senaste tidens räntehöjningar och den tillbakagång som har skett för fastighetsbolag borgar för att det förmodligen kommer att vara en betydligt svagare tillväxt för bostadsbyggandet ett antal år framöver.

För att mer effektivt utnyttja ett redan befintligt bostadsbestånd har Sverigedemokraterna har under lång tid motionerat om att höja gränsen på 40 000 kronor för schablonbeskattning vid uthyrning av privatbostäder. Därför är det ändå glädjande att regeringen nu remitterar ett förslag inför budgetprocessen om att höja schablonavdraget till 50 000 kronor.

Detta kommer naturligtvis inte att lösa bostadsbristen, men man höjer därigenom incitamenten att hyra ut sin privatbostad, antingen helt eller delvis, samtidigt som en bostadsbehövande får bättre möjligheter att flytta till exempelvis ett jobb eller till studieorten.

Fru talman! Även om tiderna är svåra för många med inflation, räntehöjningar, livsmedelspriser, bränslepriser och elpriser är det viktigt för den som har möjlighet att lägga undan och spara en slant för framtiden. Historiskt har vi sett att det är bra med ett brett aktie- och fondsparande i befolkningen. Det är bra för att stärka den enskildes finansiella situation, och det är även bra för landet som helhet med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige.

Att svenskarna ska vara ett ägande folk är något som vi tidigare har pekat på, och därför är det viktigt att utvidga och förenkla möjligheterna till investeringar och sparande. Investeringssparkontot, ISK, som infördes som en schablonbeskattad sparform 2012, har kommit att bli mycket framgångsrikt hos småsparare.

Det gäller inte minst mot bakgrund av dess schablonbeskattningsmodell, som eliminerade det krångel som många upplevt i deklarationstider med att hitta gamla inköpsnotor och hålla koll på genomsnittliga anskaffningsvärden, historiska nyemissioner och såväl realisationsvinster som förluster. Denna sparform torde dessutom ha minskat den administrativa bördan inte bara för den enskilde utan även för Skatteverket, som vid granskning av deklarationerna kan ägna sig åt att hitta andra felaktigheter eller försök att lämna oriktiga uppgifter.

När sparformen fyllde tio år, för drygt ett och ett halvt år sedan, visade en mätning att det var en stor del av svenskarna som hade ett ISK och att de flesta sparade till sin egen pension.

Sparformen har ofta beskyllts för att vara alltför skattemässigt förmånlig. Och visst har det varit en förhållandevis låg beskattning, då just schablonbeskattningen bygger på statslåneräntan, som under många år varit låg samtidigt som börsen har haft en positiv utveckling.

Men innan man på ett rättvisande sätt kan utvärdera sparformen behöver den ha genomgått en hel konjunkturcykel. Just nu stiger räntorna samtidigt som vi förmodligen är på väg in i en lågkonjunktur. Detta är en kombination som gör att sparformen blir mindre förmånlig för spararen, och faktum är att skatten på ISK i år är två och en halv gånger högre än den var förra året, på grund av den höjda statslåneräntan.

Dessutom tickar ju skatten från alla ISK-konton in till staten, även om börsen skulle sjunka och färre skulle välja att sälja sina värdepapper.

Investeringssparkontot har dock flera nackdelar för spararen jämfört med sparande på ett vanligt depåkonto. På grund av lagteknikaliteter har det inte alltid varit möjligt för ISK-innehavaren att delta när ett nytt bolag ska introduceras på börsen eller när ett företag ska genomföra en så kallad nyemission, det vill säga att man ska ge ut fler aktier på marknaden för att få in mer kapital till företaget.

Detta hoppas vi nu kunna komma till rätta med när ett enhälligt utskott bifaller Sverigedemokraternas motion och ett tillkännagivande riktas till regeringen om att se över denna lagstiftning så att ISK-innehavaren ska kunna delta vid dessa händelser direkt med sitt konto, utan att behöva gå via ett depåkonto.

Slutligen, fru talman: Sveriges skattesystem behöver vara konkurrenskraftigt i den globaliserade värld vi lever i. Vi behöver fortsatt vara ett land där det är attraktivt för entreprenörer att förverkliga sina affärsidéer och därigenom skapa arbetstillfällen och beskattningsunderlag som behövs för att finansiera vår välfärd.

Sverige är, trots att skattetrycket minskat något under 2000-talet, fortfarande ett av de länder i världen där skattetrycket är som högst. Därför är det än viktigt att vi politiker använder medborgarnas inbetalade skattemedel på det ansvarsfulla sätt som de förtjänar.

Med det sagt, fru talman, vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 17 i betänkandet.


Anf. 170 Cecilia Rönn (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. Då är det mer attraktivt att arbeta, investera och starta företag. Då får vi en större kaka att dela på till den så viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi goda skattemässiga villkor för individer och företagande. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralen och poliser på torget. Ju fler som arbetar och startar företag, desto större blir kakan till vår gemensamma välfärd.

I dag debatterar vi en rad olika förslag som alla är viktiga och påverkar alla individer på något sätt. Jag kommer att gå in på några delar: ISK, 3:12-reglerna och Socialdemokraternas mycket dåliga förslag om beredskapsskatt, som inte kan lämnas utan kritik.

Fru talman! Jag vill börja med ISK, investeringssparkonto. Precis som talare före mig har sagt är det ett väldigt vanligt och populärt verktyg att spara i. Här föreslår riksdagen ett tillkännagivande som handlar om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas. Det är mycket bra, som tidigare talare har redogjort för.

ISK infördes 2012 och var en reform för att fler människor enkelt skulle kunna spara i finansiella instrument som aktier och fonder. Det är viktigt och bra. Nu kommer regeringen dessutom att ta ytterligare ett viktigt steg under denna mandatperiod inom ramen för Tidöavtalet för att underlätta för människor att spara. Vi är överens om att på Liberalernas initiativ sänka skatten på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kronor i ISK görs skattefri. Detta ser jag fram emot, då det kommer att underlätta för många människor att bygga en buffert, spara till sitt första boende eller göra något annat viktigt.

Fru talman! Jag går vidare till 3:12-reglerna, som det också finns flera motioner om. Här arbetar en utredning som tillsattes 2022 för att bland annat förenkla 3:12-reglerna. Detta är bra och viktigt, då dessa i dag är alltför snåriga. Nuvarande regering har också lagt fram ett tilläggsdirektiv. Jag är väldigt glad för det, då det blev tydligt att man skulle titta på reglerna för att förbättra dem och inte i syfte att höja skatten. Dessutom fick utredningen i uppdrag att analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal.

Varför är då detta så viktigt? Jo, det finns flera anledningar. Det faktum att fyra av fem jobb skapas i de små företagen med upp till 50 anställda är en viktig anledning. Många av dessa bolag omfattas av 3:12-reglerna. Sverige är redan i dag en kunskapsnation och ett land som har varit basen för flera företag som har kunnat växa sig stora på en internationell marknad. Det är något vi ska vara väldigt stolta över. Därför är det också viktigt att kunna ha bra förutsättningar för de små företagen i vårt land. Alla är någon gång nystartade och små. Vissa förblir små men stabila och kan skapa trygga jobb, och vissa blir stora och tar sig ut på den internationella marknaden. Allt är bra för Sverige.

Fru talman! Till sist vill jag beröra Socialdemokraternas förslag på en beredskapsskatt, som även Vänsterpartiet har ställt sig bakom i betänkandet.

På 90-talet gjorde vi den så kallade århundradets skattereform. När Socialdemokraterna förhandlade med oss liberaler 1989 kom vi fram till två bärande principer: 90 procent av svenskarna ska inte betala statlig skatt, och hälften kvar till löntagare. Hälften kvar till löntagare - det tål att upprepas.

Dessa principer verkar Socialdemokraterna helt ha glömt bort. Nu vill de höja skatt efter skatt, vilket kommer att drabba allt fler inkomsttagare och yrkesgrupper. Detta är inte värdigt ett parti som säger sig ta ansvar för tillväxt och dessutom säger sig stå på löntagarnas sida.

Det har precis varit första maj, och jag har sett många av mina socialdemokratiska kollegor med en ny, fin förstamajpin på kavajslaget. Jag har sett flera inlägg i sociala medier om deras kamp och förstamajtåg. Jag undrar: Kamp mot vad? Sedan den stora skattereformen för 33 år sedan har Socialdemokraterna styrt i 22 år. Av de senaste 90 åren har Socialdemokraterna styrt Sverige i 73 år. Jag vill ge mina socialdemokratiska kollegor tipset att nästa första maj börja sjunga vers 4 i Internationalen. Låt mig citera en del av den versen: "Vi under skatter dignar ner."

Fru talman! Tillbaka till skattereformen. Redan 1995 frångick Socialdemokraterna den överenskomna principen om hälften kvar. Då införde de värnskatten - en tillfällig skatt, sa Socialdemokraterna. Den var tillfällig i 25 år.

År 2020 avskaffade Liberalerna värnskatten tillsammans med Socialdemokraterna, och det är vi mycket glada för. Det var en skadlig skatt, som enligt beräkningarna skulle finansiera sig själv. Dessutom har Sverige trots avskaffad värnskatt en av världens högsta marginalskatter. I dag är det över 1 miljon löntagare som betalar statlig skatt.

Fru talman! Nu vill Socialdemokraterna införa en beredskapsskatt för att vi ska kunna rusta upp försvaret. Det är ett mycket dåligt och skadligt förslag, och jag är lättad över att det inte kommer att få majoritet i kammaren.

Jag undrar också hur man ska kunna lita på Socialdemokraterna. Så fort de får tillfälle kommer de att vilja öka skattebördan för en stor del av landets löntagare i massor av yrken. Låt er inte luras att tro att det bara påverkar vd:ar, höga chefer och riksdagsledamöter, som de brukar prata om i kammaren. Nej, det kommer att drabba vanliga arbetare i massor av bristyrken som poliser, lärare, läkare och sjuksköterskor. Det är en skadlig politik som hämmar Sveriges tillväxt.

Lösningen är inte att lägga större skatteok på dem som jobbar i dag. Lösningen är att göra kakan större genom att fler kommer in i arbete och att fler startar och driver företag. Det är det som gör att tillväxten ökar. Det är så vi finansierar alla viktiga delar av vår välfärd - försvaret, skolan, sjukvården, äldreomsorgen och mycket mer. Inga särskilda skatter för särskilda delar av välfärden, tack!

(Applåder)


Anf. 171 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag tänkte nästan säga tack, ledamoten Rönn, för frågan.

Ledamoten sa i sitt anförande att hon inte förstod hur vi på första maj kan demonstrera mot orättvisor när vi har styrt så pass länge som vi har gjort. Dessutom konstaterade ledamoten att man inte ska lita på S. Med tanke på att Liberalerna under förra mandatperioden helt lämnade det man lovat och skrivit under på blir ju den typen av uttalanden lite anmärkningsvärda. Extra anmärkningsvärda blir de när ledande liberaler nu flyr partiet - jag tänker närmast på Cecilia Malmström - just för att Liberalerna faktiskt har lämnat lite av sin liberala själ.

Är det någonting man ska ta med sig från den här debatten och det politiska läget i Sverige är det väl: Lita inte på Liberalerna om du vill ha liberal politik! De har nämligen helt lämnat sin liberala själ och är nu en del av den högerpopulistiska rörelsen i Sverige. Det har också ert Europaparti konstaterat. Jag undrar hur länge ni kommer att få vara kvar där eftersom ni för en högerpopulistisk politik.

Anledningen till att socialdemokrater kan demonstrera på första maj är att vi demonstrerar mot orättvisor. Vi är som sagt ett frihetstörstande parti, och vi tycker inte att ett land som Sverige ska styras enbart av politiken. Sverige är en del av en öppen, globaliserad ekonomi, och allting som händer i Sverige påverkas inte av politiken. Då kommer vi alltid att vara i opposition mot orättvisor.

Jag skulle vilja att ledamoten förklarar: Hur kan man som liberal inte vara i opposition mot exempelvis att 70-80 personer äger hälften av resurserna här på jorden?


Anf. 172 Cecilia Rönn (L)

Fru talman! Det kom ju en fråga under de sista tio sekunderna, efter en rant om vad som hänt på sista tiden. Kan man lita på Liberalerna?

Kärnkraften har vi velat ha. Och vi gick inte med i energiöverenskommelsen. Där har vi stått stadigt. Har Socialdemokraterna gjort det? Nej, jag tror inte det.

Nato började vi prata om för 20 år sedan. När var det Socialdemokraterna ändrade sig? Det gjorde de på några månader förra året.

Värnskatten var också en sådan sak. Den såg vi till att avskaffa.

Liberalerna står för utbildning, jämlikhet och frihet. Det har vi alltid gjort under de över hundra åren vi har suttit i riksdagen. Det kommer vi att fortsätta göra kommande hundra år också.

Vi samarbetar gärna med flera partier för att få igenom bra reformer som är viktiga för Sverige. Det viktiga för oss är resultatet. Och vi vet mycket väl var vi har våra liberala värderingar.

Man kan absolut demonstrera mot orättvisor. Men jag menar ju att det är en orättvisa att det gick att överge århundradets skattereform på fem år när man var överens med oss liberaler om hälften kvar till löntagare och att inte mer än 10 procent av Sveriges befolkning skulle betala värnskatt. Det är en orättvisa att vi tar ut så mycket skatt från folket när de jobbar.

Det är mycket bättre politik att faktiskt stå upp för det vi kom överens om - hälften kvar. Jag undrar om ledamoten Mathias Tegnér skulle kunna tänka sig det. Jag håller verkligen med Mathias Tegnér om att vi behöver en stor skattereform, vilket han sa i sitt anförande. Jag skulle jättegärna ta den diskussionen. Men då är det viktigt att komma överens om principer som kan vara i mer än fem år.


Anf. 173 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det var härligt att vi kom tillbaka till skattepolitiken. Om man tittar på åren som gått sedan skattereformen ser man att det finns ett antal saker som har justerats. Det är riktigt att Socialdemokraterna i vissa avseenden har förändrat den skattereformen, exempelvis det som togs upp tidigare om att ta bort arvs- och gåvoskatt, som Liberalerna annars brukar lyfta upp som något positivt.

I grunden tror jag att det hänt väldigt mycket de senaste 30 åren. Därför skulle det vara bra med en bred skattereform. Det tror jag att många ser i Sverige. Vi socialdemokrater skulle definitivt vara beredda att samarbeta om en sådan.

Den typen av breda överenskommelser är ju kompromisser. Det tror jag att ledamoten Rönn känner till. Men om man ska kunna röra sig framåt i en sådan stor och bred skattereform tror jag att man också behöver titta ut över världen för att se vilka problem som finns där i dag. Då måste man kunna hantera att det i vissa avseenden säkert behövs sänkta skatter. Men man måste också kunna hantera att världen i andra avseenden har blivit extremt mycket mer orättvis än den var för 30 år sedan. Då behöver man våga adressera det också.

När ledamoten säger att Liberalerna alltid har stått för jämlikhet och frihet känner jag ändå att det finns ett behov av att titta på den politik som just nu förs av den regering som Liberalerna ingår i. Den politiken är nämligen inte jämlik och leder inte heller till frihet.


Anf. 174 Cecilia Rönn (L)

Fru talman! Jag tänker och tror ändå i grunden att Socialdemokraterna har goda intentioner. De pratar i alla fall mycket om frihet, solidaritet och jämlikhet. Men de glömmer att man i det inte ska hålla tillbaka individen. Det är precis där det finns en stor skillnad mellan oss.

Vi ser individen, inte en stor massa. Individen ska kunna välja själv. Individen ska kunna bestämma om man vill starta företag eller vara löntagare, hur man vill försörja sig.

Ingen kan väl tvivla på att Liberalerna står upp för den lilla människan som inte kan göra sin röst hörd. Vi har gått i bräschen för hbtq-rörelsen. Vi har gått i bräschen för LSS-lagstiftning och många frihetsreformer för dem som inte kan göra sina röster hörda.

Det är intressant att ledamoten Mathias Tegnér tog upp tillväxt och vad som händer runt om i världen. Euron är nämligen ytterligare en sak där man kan lita på Liberalerna. Vi har under väldigt lång tid varit för den.

I dag släpptes Finanspolitiska rådets rapport om ekonomin under 2022. Det intressanta var att den visade att nettoexporten minskade förra året, trots svag krona. Det betyder att vi blir fattigare och fattigare i världen. Det är ytterligare en sak som jag tror att vi måste börja diskutera nu. Där välkomnar jag även Socialdemokraterna och ledamoten Mathias Tegnér.

Hur gör vi för att Sverige, som är en liten kunskapsnation med stort exportbehov, ska kunna stå starkt i en föränderlig omvärld, just för att vi ska kunna ha friheten och vår fantastiska välfärd och kunna utveckla den? Jag hoppas att vi ska kunna föra mer diskussioner om hur vi gör det på ett bra sätt tillsammans.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Det får ske en annan gång. Nu är replikskiftet avslutat.)


Anf. 175 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Klyftorna i Sverige har ökat de senaste åren, i takt med att skatter avskaffats och löner höjts utan att de lägsta lönerna och socialsystemen följt med. Det behövs större omfördelning. Skatt efter bärkraft och välfärd utifrån behov är omfördelningens kärna.

Eftersom välfärden finansieras av offentliga medel blir skattepolitiken ett av de mer ideologiskt betydelsefulla politikområdena, kanske det mest betydelsefulla.

Vänsterpartiet vill inleda arbetet med en genomgripande skattereform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden. Vår generella utgångspunkt är att staten inte ska använda lägre skattesatser och olika skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsumtionsmönster och arbetstider.

Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. De mest prioriterade områdena att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelning vi har i Sverige. Om vi ska ha ett samhälle som håller ihop kan vi inte upprätthålla klassamhället och de stora skillnader som finns i människors livsvillkor.

Det finns ingen anledning att koncentrera pengarna till några få och låta andra hamna efter. Det är de som redan före krisen hade svårt att få ekonomin att gå ihop som nu drabbas hårdast. Decennier av skattesänkningar och subventioner för de rika har inneburit växande klyftor, och vi har nu ett ekonomiskt system som behöver lagas, så att flertalet kan få det bättre.

När vi nu är inne i den största ekonomiska krisen sedan 90-talet måste de som gynnats av tidigare skattepolitik vara med och finansiera nödvändiga satsningar på välfärden och på att rusta upp samhället. Det behövs kraftfulla offentliga investeringar. Här är skattesystemet avgörande för att vi ska kunna sätta stopp för den ekonomiska ojämlikheten och börja omfördela mer till det gemensamma.

I Sverige har den rikaste procentens förmögenheter fördubblats sedan 80-talet. Kapitalinkomster är koncentrerade till de allra rikaste. De är också en av de främsta förklaringarna till de ökade inkomstskillnader vi har sett de senaste åren. De rikaste har dessutom ofta möjlighet att omvandla arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster. De tjänar helt enkelt pengar på pengar som i stället skulle ha omfördelats för att exempelvis rusta upp vården och den generella välfärden.

Det går att göra något åt detta genom att särskilt beskatta enskilda väldigt rika för att göra det bättre för flertalet. Skatter på kapitalinkomster och förmögenheter innebär inte bara mer rättvisa och välfungerande samhällen utan också en maktförskjutning bort från ett fåtal kapitalägare.

Vi i Vänsterpartiet har lagt fram flera förslag i vår budgetmotion, och i kommande omröstning kommer vi att stödja reservation 7 om en översyn av beskattningen av kapitalinkomster och stora ekonomiska tillgångar.

Fru talman! Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.

Enligt fackförbundet Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftställe. Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige. Vänsterpartiet föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Byggnads kom så sent som förra året med en rapport där man hade granskat flera byggbolag och konstaterat flera fall av fusk på stora arbetsplatser, också kopplat till begreppet fast driftställe i en del fall.

Ett annat förslag från Vänsterpartiet är att det ska vara möjligt att göra avsättningar till framtida underhåll även för hyresrätter. I dag görs en sådan avsättning via hyran och beskattas som vinst. Småhusägare och bostadsrättsföreningar har däremot möjlighet att jämna ut kostnaden genom att göra avsättningar till framtida underhåll utan att det får några skattemässiga konsekvenser. Detta försvårar möjligheterna till underhåll i hyresfastigheter och gör det olönsamt för fastighetsägare att göra avsättningar. I stället vältras kostnaderna för förslitning över på framtida hyresgäster.

För att komma till rätta med denna skattemässiga orättvisa, jämfört med ägda bostäder, föreslår Vänsterpartiet att skattefria underhållsavsättningar ska införas även för hyresfastigheter. Det kommer att minska antalet renovräkningar. Människor måste ha råd att bo kvar även efter det att en lägenhet har renoverats.

Fru talman! Jag vill tydliggöra att jag självklart stöder alla Vänsterpartiets motioner och reservationer, men här yrkar jag bifall till reservation 7 om kapitalinkomster och reservation 11 om skattefria underhållsavsättningar för hyresrätt.


Anf. 176 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Det här motionsbetänkandet behandlar många viktiga frågor för både företag och civilsamhälle. Ni vet, företagen - de som skapar fyra av fem jobb i vårt land. Några av de frågorna har jag berört i replikerna, men det är ytterligare några jag vill peka ut här.

Det råder bostadsbrist i Sverige. I betänkandet tas det upp frågor som Bostadsbeskattningskommittén har tittat på, såsom lättnader för att hyra ut den egna bostaden. Låt oss notera att kommittén kom med sitt betänkande redan 2014. Jag hoppas alltså att regeringen kan snabba upp det arbetet lite.

Det som inte nämns är Centerpartiets förslag att slopa fastighetsavgiften för den som tar sig an att renovera hus som står övergivna runt om i Sverige, vilket tyvärr är ganska vanligt både på landsbygd och i stad. Övergivna byggnader bidrar inte till något gott i vår samhällsmiljö. Det här skulle kunna vara ett led i att motverka detta, om man tänker lite utanför boxen. Det vill vi skicka med Bostadsbeskattningskommittén, och därför vill jag yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.

Fru talman! Låt mig säga några ord om skog och skogsbruk, som också behandlas i betänkandet. Skogsbruk är enligt Centerpartiet en av de viktigaste näringarna för omställning till ett fossilfritt samhälle. Samtidigt vet vi att det är en näring som har enormt stor betydelse för Sveriges ekonomi och exportnetto.

I den svenska skattelagstiftningen finns i dag något som kallas skogskonto. Det innebär att pengar från en avverkning som görs en gång under skogens omloppstid - som alltså är 80 år eller mer - får disponeras över tid och inte tas ut och beskattas just vid avverkningstillfället. Det är kloka ekonomiska villkor för Sveriges skogsägare och helt avgörande för deras ekonomi.

I skogspropositionen som vi beslutade om förra mandatperioden och som var en åtgärd inom januariavtalet fastslogs att liknande villkor borde gälla även annan intrångsersättning för exempelvis naturvård eller upplåtelse för vägar eller kraftledningar.

I dag gäller ett naturvårdsavtal i 50 år. Det är orimligt att det ska vara en engångsersättning för det, som beskattas vid ett och samma tillfälle. Men precis så är det i dag. De medlen bör också kunna sättas in på något liknande ett skogskonto. Jag ser fram emot att Skatteverket ska redovisa sitt uppdrag gällande detta i augusti i år.

Fru talman! Slutligen vill jag också säga att utredningen om att 3:12reglerna ska förenklas är välkommen, liksom tilläggsuppdraget från regeringen om att underlätta för generationsskifte. Det är mycket viktigt och välkommet för näringslivet i framtiden.


Anf. 177 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det är jätteroligt att vara tillbaka i talarstolen i kammaren och i skattefrågorna. Det var några år sedan sist.

Skattesystemets utformning har en oerhörd betydelse för utvecklingen i samhället på alla möjliga sätt, till exempel för företag, medborgare, välfärd, miljö och fördelning av resurser. Kapitalinkomster är i dag väldigt ojämnt fördelade, och det är nog något av det som driver de ökade skillnaderna och klyftorna i Sverige. Det skulle behövas reformer.

Fru talman! Flera har talat om investeringssparkontot, en beskattningsform som har funnits i ett antal år. Enligt Tidöavtalet finns det en ambition från regeringen att sänka den skatten. Vi har inte sett det än. Vi får väl se om det blir av. Miljöpartiet hade i sin budget ett förslag om att det skulle bli skattefritt för de första 50 000 kronorna och att det i stället skulle göras en större beskattning av kapital över 1 miljon. Om man gör ett sådant skifte skulle det kunna göras på ett för staten kostnadsneutralt sätt. Det tycker jag att regeringen borde ta till sig.

Fru talman! Miljöpartiet vill stärka konstens och kulturens finansiering. Det området pratades det länge om innan den här debatten, och det är väldigt viktigt för oss i Miljöpartiet. Den offentliga finansieringen är ju det som oftast förs på tal, politiskt - men det är också viktigt att värna den privata finansieringen. Därför vill jag yrka bifall till reservation 14, även om de övriga reservationerna från Miljöpartiet naturligtvis också är väldigt bra. Vi prövar om de kan få kammarens stöd i voteringen på onsdag.

Företag, kapital och fastighet

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-24
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 7, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Företagande; allmänna skattefrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:793 av Peter Ollén (M),

    2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

    2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 11,

    2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,

    2022/23:1738 av Laila Naraghi (S),

    2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11,

    2022/23:2170 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 35.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (V)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (MP)
  2. Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1709 av Peter Ollén (M),

    2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 32.
    • Reservation 5 (S)
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093014
    SD63009
    M59009
    C00213
    V18006
    KD14005
    MP13005
    L11005
    -1000
    Totalt179932156
    Ledamöternas röster
  3. Kapitalbeskattning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 3,

    2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och

    2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13.
    • Reservation 7 (S, V)
    • Reservation 8 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093014
    SD63009
    M59009
    C21003
    V01806
    KD14005
    MP00135
    L11005
    -1000
    Totalt1691111356
    Ledamöternas röster
  4. Investeringssparkonto

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2022/23:956 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 1 och

    avslår motion

    2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 10.
  5. Skogskonton m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:641 av Elisabeth Thand Ringqvist och Anders W Jonsson (båda C),

    2022/23:854 av Daniel Bäckström m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 25.
    • Reservation 9 (C)
  6. Ränteavdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:1029 av Johan Hultberg (M) yrkande 4.
  7. Boendebeskattning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:498 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4,

    2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

    2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 8,

    2022/23:1006 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9,

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 20-23,

    2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 10 och

    2022/23:1249 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 7.
    • Reservation 10 (SD)
    • Reservation 11 (V)
    • Reservation 12 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD00639
    M59009
    C12003
    V00186
    KD14005
    MP13005
    L11005
    -1000
    Totalt192208156
    Ledamöternas röster
  8. Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:190 av Jörgen Grubb (SD) och

    2022/23:1702 av Malin Danielsson (L).
  9. Avdrag för sponsring av idrott

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:860 av Anne-Li Sjölund m.fl. (C) yrkande 16,

    2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 15 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 15.
    • Reservation 13 (C)
  10. Avdrag för sponsring av kultur

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1364 av Roland Utbult (KD) och

    2022/23:2176 av Amanda Lind (MP) yrkande 12.
    • Reservation 14 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD63009
    M59009
    C21003
    V18006
    KD14005
    MP01305
    L11005
    -1000
    Totalt28013056
    Ledamöternas röster
  11. Tonnageskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1015 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 5, 6 och 8 samt

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 15 och 18.
    • Reservation 15 (SD)
  12. Beredskapsskatt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1544 av Linus Sköld (S),

    2022/23:1705 av Annika Strandhäll (S) och

    2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.
    • Reservation 16 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093014
    SD63009
    M59009
    C21003
    V01806
    KD14005
    MP13005
    L11005
    -1000
    Totalt182111056
    Ledamöternas röster
  13. Övriga skatter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:929 av Tobias Andersson m.fl. (SD),

    2022/23:938 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt

    2022/23:2190 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 47 och 54.
    • Reservation 17 (SD)
    • Reservation 18 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S921014
    SD06309
    M59009
    C00213
    V18006
    KD14005
    MP13005
    L11005
    -0100
    Totalt207652156
    Ledamöternas röster