Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Betänkande 2022/23:KU27

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
29 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor(pdf, 541 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2022/23:27 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut

Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 19

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-09
Justering: 2023-03-16
Trycklov: 2023-03-21
Reservationer: 12
Betänkande 2022/23:KU27

Alla beredningar i utskottet

2023-02-09, 2023-03-09

Nej till motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt massmediefrågor (KU27)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där utskottet hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-28
Debatt i kammaren: 2023-03-29
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:KU27, Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Debatt om förslag 2022/23:KU27

Webb-tv: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Susanne Nordström (M)
Anf. 46 Susanne Nordström (M)

Fru talman! Låt mig få börja med att säga att yttrandefriheten är fundamental för vårt samhälle. Alla våra fri- och rättigheter vilar på den. Ett samhälle som är fyllt av människors rädsla för att uttala sig eller skriva sitt hjärtas mening eller åsikt är för oss helt otänkbart.

Jag kom att tänka på den lilla pojken i forna Östtyskland som i en skoluppsats riktade svidande kritik mot det östtyska bilmärket Trabant - östtyskarnas folkbil. För en ny Trabant fick man betala 20 000 mark. Pojken skrev: Det är rent oförskämt att begära ett sådant överpris för en så dålig, primitiv och ful bil. Han tillade att även den minsta och enklaste modellen av det västtyska märket Volkswagen Polo var både vackrare och komfortablare än något av bilmärkena från Östtyskland.

När elevens magister läste dessa ord insåg han att det rörde sig om statsfientlig verksamhet och överlämnade därför pojkens uppsats till rektorn. Rektorn, skolchef som han var, tog sitt samhällsansvar och översände uppsatsen till säkerhetspolisen Stasi för granskning. Det blev ett polisärende, och pojken och hans föräldrar sattes under bevakning och kallades till förhör.

Denna uppsats finns i sin helhet att läsa på ett museum i Leipzig.

Jag kan ta ett mer närliggande exempel. I söndags läste jag i tidningen om en sjätteklass i en skola i Jefremov, cirka 30 mil söder om Moskva. De hade bildlektion och skulle måla teckningar till stöd för den ryska militären. Tolvåriga Masja målade en kvinna och ett barn bredvid en ukrainsk flagga. På flaggan står det: Leve Ukraina. Och kvinnan på teckningen håller upp en hand mot projektiler som skjuts mot dem från en rysk flagga. På den flaggan står det: Nej till krig.

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Polisen kallades till skolan, och säkerhetstjänsten gjorde hembesök. Nu, nästan ett år senare, pågår ett rättsfall där pappan kan bli av med vårdnaden om sin lilla dotter.

Fru talman! Dessa händelser är såklart mycket magstarka i en svensk kontext - det förstår nog alla. Min poäng är dock att man inte ska behöva fundera på om man får säga, skriva eller uttala något, då detta är reglerat i vår grundlag. Yttrandefriheten innebär att staten inte får hindra ditt yttrande. Detta innebär också att man inte har någon skyldighet att lyssna, till exempel på vad jag säger. Om någon försöker hindra ditt yttrande med våld har staten en skyldighet att försvara din rätt att yttra dig.

George Orwell lär ha sagt: Yttrandefriheten ger mig rätt att säga det du inte vill höra. Fast han sa det på engelska och inte på östgötska.

Det är upplyftande att läsa motioner som är kopplade till detta betänkande och se att vi är flera som vill förbättra. Utrednings- och beredningsarbete pågår, och på så sätt är vissa av motionernas syften omhändertagna.

Utredningen, som jag nämnde i mitt förra debattinlägg, om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor gör bland annat bedömningen att det behövs ett starkare straffrättsligt skydd för den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik och föreslår att det införs en särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken.

Fru talman! Regeringen beslutade den 9 mars 2023 om en lagrådsremiss med namnet Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner.

Det handlar om brott som begås mot en person på grund av dennes journalistiska utövande eller, för den delen, mot en person som i sitt arbete utför en samhällsviktig funktion, exempelvis en medarbetare i socialtjänsten. Han eller hon ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädd för hot eller våld. Med denna skärpning får medarbetarna bättre möjligheter att till exempel fokusera på arbetet med att stödja och skydda barn och andra utsatta människor.

Det kan också gälla dem som i sitt yrke inte kan välja bort kontakter med människor och som utsätts för hat eller hot. Man kommer inte åt problematiken genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Det är också svårt att förebygga. Detta gör att det också är motiverat med ett stärkt straffrättsligt skydd för utbildningspersonal inom skolväsendet.

Det jag just beskrivit är inte bara brott mot den som utför sitt arbete utan även mot vår demokrati och mot vårt samhälle.

Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.

Jag skulle också vilja säga några ord om hatbrott och andra brott som hotar vår demokrati.

Polismyndigheten ska fortsätta att utveckla och förbättra arbetet med att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Det uppdraget har myndigheten fått, och det har delredovisats i mars 2022 och nu i mars 2023. Och det ska slutredovisas i december 2023.

Vi har hört andra talare här prata om det digitaliserade samhälle som vi lever i och om att det förekommer hat, hot och nätkränkningar. År 2021 hade var tionde gymnasieelev utsatts för näthat och kränkningar.

Även det svenska samhällets infrastruktur har blivit mer sårbar. Förekomsten av exempelvis cyberbrott, som attacker mot både myndigheters och kommuners hemsidor, ser ut att öka. Och på arbetsplatser har det skett en ökning av påverkansförsök och påverkansbrott gentemot tjänstemän i offentlig verksamhet, förtroendevalda, journalister och opinionsbildare men även gentemot andra yrkesgrupper, som exempelvis forskare.

Fru talman! Det är trots förekommande missbruk vanskligt att göra inskränkningar i grundlagsfästa rättigheter i syfte att komma till rätta med avarter i vårt samhälle. Yttrandefriheten är grundbulten i hela vår samhällsbyggnad, och den måste skyddas både principiellt och i praktiken.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Peter Hedberg (S)
Anf. 47 Peter Hedberg (S)

Fru talman! Vi behandlar nu konstitutionsutskottets betänkande 27 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor.

Som tidigare talare varit inne på är det en spännande tid att diskutera dessa frågor eftersom särskilt yttrandefriheten och medievärlden är satt under olika former av press.

Fru talman! För någon vecka eller två sedan mejlade Tidningsutgivarna till oss riksdagsledamöter inför pressfrihetens dag den 3 maj. I mejlet ombads vi svara på frågan: Varför är pressfrihet viktigt? Svaret är kanske självklart för många, men det var en utmaning för oss eftersom vi skulle hålla det väldigt kort. Om jag minns rätt gällde det två meningar och max 200 tecken. För många förtroendevalda politiker är det en jätteutmaning att begränsa sig så.

Jag valde att svara följande: "Pressfriheten möjliggör rapportering om och granskning av makthavares beslut och ageranden. Som förtroendevald ser jag det som avgörande för demokratin och välinformerade medborgare."

Det kanske inte är så att man som förtroendevald alla gånger är helt tillfreds med den granskning och rapportering som återfinns i medierna. Men det är inte det som är syftet och poängen med pressfrihet. Syftet är i stället det jag svarade: att möjliggöra för medborgarna att ta del av viktig information om makthavares beslut och ageranden. Detta gäller både nationellt, regionalt och lokalt.

Det är därför vi som politiker måste agera när fri press och journalister utsätts för attacker som hotar demokratin, och det gäller både i vårt eget land och i omvärlden.

Fru talman! Vi socialdemokrater har därför i en reservation betonat vikten av en ny, samlad strategi för att motverka hat och hot mot journalister.

Det pågår ett antal åtgärder och uppdrag gällande detta som är positiva, bland annat en lagrådsremiss om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister. Det rör också olika former av uppdrag till polisen och Brottsoffermyndigheten och en del forskning, till exempel vid Linnéuniversitetet.

Utifrån dagens situation menar dock Socialdemokraterna att det är viktigt att regeringen verkar samlat och koordinerar detta arbete inom ramen för en ny och samlad strategi.

Fru talman! Socialdemokraterna har också en reservation tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som rör sökbarheten gällande vissa personuppgifter. Det handlar om uppgifter kopplade till exempelvis brottsregistret och psykisk tvångsvård. Det handlar om allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet som måste åtgärdas.

Senast i november debatterades ämnet i kammaren, och då lyftes även den kritik som EU riktat mot Sverige i denna fråga upp. Det fanns då meningsskiljaktigheter i hur en lagreglering skulle kunna formuleras, men jag uppfattade ändå en enighet om frågans dignitet. Vi hoppas givetvis att regeringen återkommer med lagförslag i ärendet.

Vi har också en reservation kopplat till mediestödet. Vi ser gärna en parlamentarisk utredning om framtidens mediestöd. Det har kommit en mediestödsutredning, som vi socialdemokrater anser har väl avvägda förslag. Men i och med att medielandskapet förändras så snabbt är det också viktigt att en parlamentarisk utredning tittar på detta långsiktigt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 8.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 48 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Voltaire har tillskrivits denna fras: Jag ogillar vad du säger, men jag är beredd att ge mitt liv för din rättighet att säga det. I själva verket var det hans biografiförfattare, Evelyn Beatrice Hall, som formulerade frasen som en sammanfattning av Voltaires uppfattning.

Vår svenska demokrati är värd att både hyllas och skyddas. Den bygger på fri åsiktsbildning. Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen reglerar rätten och skyddet för var och en att fritt uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Motsvarande frihet finns att yttra sig i radio, tv eller liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Ett särskilt starkt skydd finns för tryckta skrifter och vissa andra medieformer. Principerna om censurförbud, etableringsfrihet, ensamansvar, meddelarskydd, en särskild brottskatalog och en särskild rättegångsordning råder inom detta område.

Det är dock straffbart med olaga hot, kränkningar, ofredande, förtal eller förolämpning. Den som gör intrång i någons privatliv genom spridning av vissa slag av bilder eller andra uppgifter kan dömas för olaga integritetsintrång enligt brottsbalken om spridningen är ämnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.

Likaså är det förenat med höga straffvärden att begå olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en politisk organisation eller en yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätta yttrande, församlings- eller föreningsfriheten i fara. En försvårande omständighet är om brottet begås mot en person, eller dennes närstående, som har eller har haft uppdrag som förtroendevald i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet. Det gäller alltså inte minst oss riksdagsledamöter.

För att skydda åsikts- och föreningsfriheten finns statsbidrag för att höja säkerheten till organisationer i civilsamhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier. Ett sådant exempel är judiska synagogor.

Fru talman! Angrepp mot journalister är ett allvarligt problem. Så sent som den 9 mars beslutade regeringen om lagrådsremissen Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner. Regeringen föreslår där en särskild straffskärpningsgrund för brott som har begåtts mot en person eller dennes närstående på grund av yrkesmässig nyhetsförmedling eller annan journalistik.

Polismyndigheten har ett särskilt uppdrag att förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra hot mot demokratin. Det handlar bland annat om strukturerad dialog gentemot grupper som utsätts för hatbrott och andra brott som hotar demokratin.

Brottsoffermyndigheten har tagit fram förslag på hur en informationsinsats skulle kunna utföras, exempelvis för personer som utsatts för näthat på grund av rasism, könsrelaterat hat, sexism och liknande.

För mig som är invald för Kalmar län är det särskilt intressant att läsa om Linnéuniversitetets uppdrag med arbetsnamnet Demokratijouren. Det går ut på att identifiera, utveckla och genomföra kompetens- och kapacitetsutvecklande insatser till journalister och redaktioner för att förebygga och hantera utsatthet för hot och hat. Detta genomförs av medieinstitutet Fojo som fortbildar journalister och hör till Linnéuniversitetet.

Verksamma journalister och mediechefer kan där söka råd och kunskap om hur de ska hantera hat och hot. Fojo har också en bemannad helpdesk där utsatta journalister och redaktionsledare kan söka råd och stöd. Man bedriver också en mycket uppskattad fortbildningsverksamhet för journalister, inte minst från repressiva miljöer där det kan vara förenat med livsfara att bedriva fri och oberoende journalistik. Detta är helt oumbärligt i länder där man kan klassas som terrorist bara genom att sakligt redovisa rättsövergrepp som begås av en auktoritär regim.

Detta är också en allvarlig påminnelse om hur viktigt det är att skydda och värna den yttrandefrihet och tryckfrihet som vi här i Sverige alltför ofta tar för givna.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Malin Danielsson (L)
Anf. 49 Malin Danielsson (L)

Fru talman! Det är av goda skäl som medierna har benämnts som den tredje statsmakten sedan mitten av 1800-talet. Betydelsen av granskande journalistik går inte att understryka nog; de tidiga tidningarna spelade exempelvis en helt avgörande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Under lång tid har medierna granskat makthavare, uppmärksammat individer som fallit mellan stolarna och avslöjat hur företag exempelvis har fuskat med sitt miljöarbete. Medierna behöver goda förutsättningar att fortsätta med detta.

Men det finns de som vill inskränka yttrandefriheten och pressfriheten. Det handlar om personer som uttrycker hat och hot mot våra folkvalda eller mot journalister och som försöker hindra det fria ordet. Det är upp till oss att se till att tryck- och yttrandefriheten värnas och skyddas och att en mångfald av medier kan verka fritt.

Som en del i försvaret av tryck- och yttrandefriheten ingår ett ansvar för att förebygga och förhindra hot, trakasserier och våld som både enskilda och grupper riktar mot journalister och även offentligt anställda. För några veckor sedan beslutades det om en lagrådsremiss i vilken det föreslås en förstärkning av det straffrättsliga skyddet för båda dessa grupper. Brott som begås mot en person på grund av att hen har bedrivit journalistik eller mot en person med en samhällsnyttig funktion i hens tjänsteutövning är ett angrepp inte bara mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot demokratin och samhället som sådant. Allvaret i en sådan överträdelse ska självklart återspeglas i påföljden, vilket nu föreslås. Även inom EU pågår ett arbete för att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner, vilket är mycket välkommet.

Fru talman! För att bibehålla en fri och levande journalistik över hela landet behöver vi också värna det mediala ekosystemet. Om dagstidningarna och den lokala nyhetsjournalistiken ska överleva kommer de att behöva stöd även i framtiden. Det gäller särskilt i och med den utmaning som digitaliseringen innebär. En ny mediestödslagstiftning är på gång och möter många av de utmaningar som medierna står inför, vilket vi välkomnar.

Fru talman! Slutligen vill jag särskilt lyfta upp en del i utskottets ställningstagande som gäller det frivilliga grundlagsskyddet för databaser. Redan när detta infördes varnade utskottet för att det skulle kunna uppstå konflikter mellan skyddet för den personliga integriteten och att grundlagsskyddet i värsta fall skulle kunna omfatta databaser som är rena personregister. Utskottet har också framhållit att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser med mera utgör ett allvarligt ingrepp i den enskildes personliga integritet. Det är viktigt att grundlagarnas tillämpningsområde är tydligt avgränsat.

Utvecklingen har tyvärr gått i den riktning som utskottet befarade. Utskottet anser att det finns behov av ändringar i nu gällande regler för att uppnå ett ändamålsenligt skydd mot integritetskränkningar och förutsätter att regeringen arbetar vidare med frågan i syfte att återkomma med nödvändiga förändringar. Det här är viktigt.

Den personliga integriteten, inte minst på nätet, är en ständigt aktuell fråga. Den digitala utvecklingen gör att det som man tidigare behövde höra av sig till en myndighet om och ha en relativt omständlig process för, nu finns med en enkel sökning på nätet. Och dessutom får du ibland tillgång till uppgifter som du inte ens har efterfrågat. Det kan vara personliga uppgifter som du inte visste att du ville ha eller ens vill ha.

Precis som jag har lyft upp i ett tidigare anförande här i dag visar undersökningar att en tredjedel av svenskarna oroar sig för hur företag använder personuppgifter och att hälften avstår från digitala tjänster för att de är osäkra på hur personuppgifterna används. Det här gäller såklart även de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Här har vi ett stort ansvar att hitta en bättre balans mellan å ena sidan offentlighetsprincipen och yttrandefriheten och å andra sidan rätten till privatliv och personlig integritet, inte minst när det gäller de frivilligt grundlagsskyddade databaserna.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Malin Björk (C)
Anf. 50 Malin Björk (C)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 2.

En fri press är en förutsättning för en vital demokrati. Historiskt sett kan vi se att ett samhälle där fri press frodats har lett till ett ökat inflytande för samtliga medborgare, inte bara dem med ekonomisk eller politisk makt. Det har också lett till större möjligheter att hålla makthavare ansvariga för sina förehavanden - tvärtemot vad som går att bevittna i ett auktoritärt samhälle, där maktinnehavet är det överordnade målet. I sådana stater ser regimen ofta till att tysta maktens granskare genom trakasserier eller genom mer eller mindre öppna hot.

Oberoende journalister tillika granskare av makten tillhör de första offren för en regim som är på väg mot ett auktoritärt styre. Många är de namn som skulle kunna nämnas här, personer som värnat det fria ordet och som offrat sin frihet, ibland till och med fått sätta livet till, för att de stått upp för denna yttrandefrihet. Men min talartid tillåter inte att jag lyfter fram mer än ett par av dem.

En av de tappra jag lyssnade på i förra veckan vid Svenska Akademiens heldagsseminarium om demokrati och yttrandefrihet var Yirgalem Fisseha Mebrahtu från Eritrea, en kvinna som suttit fängslad i sex år i Eritrea, utan föregående rättsprocess, av en auktoritär regim som velat tysta henne när hon stått upp för det fria ordet.

En annan kvinna och journalist som brann för det fria ordet var Anna Politkovskaja. Hon var tidigt ute och varnade för Vladimir Putin och hans auktoritära metoder och anspråk. Efter att hon hade mottagit flera allvarliga hot hittades hon i oktober 2006 ihjälskjuten i sin trappuppgång i centrala Moskva.

Fru talman! Vi lever inte i Putins Ryssland - tack och lov. Men tyvärr är inte heller journalister som verkar i Sverige fredade från trakasserier och direkta hot. Det har flera av mina kollegor i konstitutionsutskottet varit inne på. Centerpartiet anser att det här är en grupp som är oerhört viktig att skydda och värna så att de mäktar med att fullgöra sitt viktiga uppdrag. Därför menar vi att den gruppen behöver ett stärkt skydd. Vi välkomnar att regeringen har remitterat det betänkande som presenterades förra våren i vilket det föreslås en särskild straffskärpningsgrund för brott som riktar sig mot journalister i deras yrkesutövning.

Centerpartiet vill också stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor. Vi vill ge Brottsförebyggande rådet ett tydligare uppdrag att utbilda och stötta arbetsgivare, fackföreningar och personer som arbetar inom medier i hur de bör hantera och anmäla hot och trakasserier. Vi vill även att brottsofferjourerna får ett ökat stöd för sitt viktiga arbete med att stötta utsatta journalister. Dessutom vill vi införa ett offentligt stöd, likt det som finns för trossamfund, som nyhetsredaktioner och andra kan använda sig av för att investera i säkerhetsåtgärder, alltifrån investeringar i fysisk säkerhet till säkerhetsutbildningar och it-säkerhet. Det är inte minst viktigt för små företag som saknar de stora mediehusens resurser och kunskap på området.

Fru talman! Pressen och medierna kallas med fog för den tredje statsmakten. De utgör en av de viktigaste institutionerna i en stark liberal demokrati eftersom en sådan kräver medier som granskar makten, informerar medborgarna och belyser samhällsproblem. För att den tredje statsmakten ska lyckas med sitt uppdrag fullt ut krävs att medierna är verksamma i hela landet, från norr till söder, från den lilla kommunen i Norrlands inland till det folktäta Stockholms innerstad.

Centerpartiet ser allvarligt på de vita fläckar i bevakningen som uppstått till följd av nedläggningar och nedskärningar inom lokalmedier på framför allt mindre orter. Adekvata åtgärder för att säkerställa tillgången till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet är helt nödvändiga eftersom det fortsätter ske stora och snabba förändringar inom medieområdet, och vi måste se till att alla medborgare, oavsett var i landet man bor, har tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning. Vi måste se till att områden i landet där nyhetsbevakning saknas helt eller där det inte finns daglig bevakning får detta.

Mediestödsutredningen, som tillsattes hösten 2021, lämnade förra sommaren sitt förslag i en promemoria. Förslaget har varit ute på remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet. En proposition förväntas till sommaren.

Centerpartiet kommer att följa det här arbetet noggrant och se vilka förslag som läggs fram och även fortsättningsvis verka för en mediepolitik som möjliggör en livskraftig press i hela landet.

Jan Riise (MP)
Anf. 51 Jan Riise (MP)

Fru talman! KU:s betänkande om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor spänner över ett ganska stort område med många olika aspekter.

Till att börja med: Det är förstås helt oacceptabelt att journalister, redaktioner och andra opinionsbildare ska utsättas för hot och trakasserier för det de skriver och säger. Det är utskottet helt enigt om. Det är, tycker vi, av stor betydelse att undanröja sådana problem som hot och trakasserier eftersom det påverkar människors möjligheter till politiskt engagemang. Hot, hat och våld mot förtroendevalda får omedelbara konsekvenser för individen men hotar också det demokratiska systemet i stort.

Tyvärr är det vanligt förekommande i Sverige. Brottsförebyggande rådet rapporterade att var fjärde politiker utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2020. En av fyra politiker uppger att de har påverkats i sitt förtroendeuppdrag på grund av utsatthet eller oro för att utsättas, kvinnor i större utsträckning än män. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare, som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas.

Det behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation och krav på de globala plattformsföretagen.

Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras, och i samband med det behöver den aktuella hotbilden mot civilsamhället kartläggas och konkreta åtgärder tas fram för att värna och vidga det demokratiska utrymmet.

Miljöpartiet har i en motion hävdat att det är rimligt att all verksamhet som finansieras av skattemedel omfattas av samma krav. Meddelarskydd bör därför införas också för anställda i statliga bolag och för anställda i företag som utför tjänster som har upphandlats av statliga myndigheter.

Fru talman! Det finns databaser som är tillgängliga via internet och som publicerar omfattande och känsliga personuppgifter om enskilda, exempelvis uppgifter om förekomst i brottsregister eller om psykisk tvångsvård. Webbplatserna utgör på det viset mycket allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och kan användas av kriminella för att kartlägga individer. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten.

Den föregående regeringen agerade för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begränsningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, men det förslaget stoppades i riksdagen.

Vi förutsätter att regeringen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att det tas fram en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet.

Fru talman! En grundläggande förutsättning för demokratin är att hela befolkningen har goda förutsättningar att delta i samhällsdebatten och att följa samhällets och politikens utveckling på lokal, regional och nationell nivå. Genom att modernisera och utöka mediestöden för att skapa bättre förutsättningar för oberoende granskande journalistik och en mångfald av medier över hela landet stärks även lands- och glesbygden. Jag är positiv till Mediestödsutredningens förslag om att utgångspunkten för utformningen av det nya mediestödet är att det ska finnas nyhetsmedier i hela landet.

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Samtidigt är det oroande att mediemångfalden på nationell nivå kan komma att tappa mark eftersom mindre företag riskerar att möta en tuff ekonomisk situation. Det är därför viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier och att det finns tillräckligt med medel för att övergången till ett nytt system ska fungera.

Vidare bör det snarast tillsättas en utredning med uppdrag att se över stödet till tidskrifter. Därutöver kan ett undantag från mervärdesskatt för tidningar och tidskrifter vara ett välbehövligt komplement till mediestödet.

Vi har reservationer från Miljöpartiets sida om skyddet för journalister, om det utökade meddelarskyddet och om mediestödet. Vi har också en gemensam reservation med S och V om att begränsa sökbarheten för webbtjänsterna jag pratade om.

Jag yrkar bifall till reservation nummer 8.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 23.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-29
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 10, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2022/23:KU27, Beslut: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Beslut 2022/23:KU27

Webb-tv: Beslut: Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Stärkt skydd för journalister, förtroendevalda och konstnärer

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 6,

    2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6,

    2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 21,

    2022/23:2139 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 72,

    2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2 och

    2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S009314
    SD64009
    M59009
    C02103
    V21003
    KD15004
    MP00153
    L14002
    Totalt1732110847
    Ledamöternas röster
  2. Stöd till medieföretag för investeringar i säkerhetsåtgärder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 7 och

    2022/23:1882 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 8.
    • Reservation 4 (C)
  3. Utöka meddelarskyddet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 7.
    • Reservation 5 (MP)
  4. Begränsa spridning av pornografi och skildringar av grovt våld

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:599 av Marléne Lund Kopparklint (M) och

    2022/23:1679 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C).
  5. Yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:294 av Jan Ericson (M),

    2022/23:984 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 2,

    2022/23:1881 av Malin Björk m.fl. (C) yrkande 7 och

    2022/23:2262 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 7.
    • Reservation 6 (C)
  6. Granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:849 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 27 och

    2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 7 (C)
  7. Begränsa sökbarheten när det gäller vissa personuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 9.
    • Reservation 8 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093014
    SD64009
    M59009
    C21003
    V02103
    KD15004
    MP01503
    L14002
    Totalt173129047
    Ledamöternas röster
  8. Evenemangslista

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:984 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 3.
  9. Granskningsnämnden för radio och tv

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:991 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2022/23:1510 av Larry Söder (KD).
  10. Pressetik och rättelser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:984 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 1 och

    2022/23:991 av Leonid Yurkovskiy m.fl. (SD) yrkande 5.
  11. Mediestöden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 14,

    2022/23:862 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 1,

    2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 38,

    2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 23 och

    2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 21.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (C)
    • Reservation 11 (MP)
  12. En parlamentarisk utredning om framtidens mediestöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:2054 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 24 och

    2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 12.
    • Reservation 12 (S)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.