Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2022/23:SkU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

12,9 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-12-08
Justering: 2022-12-13
Trycklov: 2022-12-13
Betänkande 2022/23:SkU1

Alla beredningar i utskottet

2022-11-29, 2022-12-08

12,9 miljarder till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (SkU1)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-12-15
Debatt i kammaren: 2022-12-16
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SkU1, Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Debatt om förslag 2022/23:SkU1

Webb-tv: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Per Söderlund (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut, så är det ur världen.

Fru talman! Vi ska i dag debattera utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, som omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott.

Skatt, tull och exekution

Fru talman! Regeringen noterar i budgetpropositionen att de inbetalda skatterna och indrivna beloppen har ökat till följd av samhällsutvecklingen och konjunkturläget men att uppbördsförlusten har ökat på grund av ett fåtal större ärenden.

Inom Skatteverkets område bedömer regeringen att det sammantagna skattefelet är 45 miljarder kronor, vilket får anses vara begränsat i ljuset av att det årligen betalas in cirka 2 000 miljarder kronor i skatter och avgifter. Det tyder enligt regeringen på att Skatteverkets arbete med att säkerställa eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter är effektivt.

Fru talman! Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak.

Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde som motsvarar kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan av alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.

Av regeringens resultatredovisning framgår att samhällsnyttan, beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel, ökade även under 2021 och är det högsta beräknade värdet på tio år.

Mängden beslagtagen alkohol och tobak var betydligt mindre under 2021 än 2020, förutom de varor som sorteras under benämningen övrig tobak, där bland annat snus, röktobak, vattenpiptobak, vätska till e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter ingår.

Mängden beslag av amfetamin och kokain ökade med 50 procent respektive 21 procent jämfört med 2020, medan mängden beslagtagen cannabis minskade med 15 procent. Den kraftiga ökningen av beslagtaget amfetamin kan förklaras av några få men mycket stora beslag.

Fru talman! En ansökan om att någon ska fullgöra en förpliktelse, till exempel betala en skuld, kan fastställas efter ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Under 2021 inkom 1,2 miljoner ansökningar, varav 88 procent riktades mot fysiska personer. Av dessa 88 procent avsåg 24 procent belopp om 500 kronor eller lägre. Handläggningstiden för betalningsföreläggande och handräckning har minskat något men är fortfarande lång jämfört med åren 2018 och 2019, så här återstår en del arbete för att komma till rätta med det.

Fru talman! Vår folkbokföring har länge varit omtalad, och dess riktighet har ifrågasatts under en lång tid. Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

Den senaste stora folkräkningen genomfördes 1990. Sedan dess har alltså ingen folkräkning i stor skala genomförts, då det har funnits ett politiskt motstånd. Detta trots att FN:s rekommendation är att en folkräkning ska göras vart tionde år, vilket motsvarar ungefär snittet i världen.

Skatteverket uppskattar nu att folkbokföringsfelet har ökat på senare tid. Det är såklart bekymmersamt att det ökar, då det ger sämre underlag för politiska beslut. För att minska folkbokföringsfelet har Skatteverket bland annat genomfört flera bosättningskontroller under de senaste två åren. Antalet bosättningskontroller var 10 procent högre 2021 än 2020. Det kan i sammanhanget vara bra att känna till att personer som vistas i landet utan laglig rätt och personer med samordningsnummer som vistas i landet tillfälligt inte ingår i uppskattningen av folkbokföringsfelet.

Fru talman! För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella gäng för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. En stärkt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott, hindra framväxten av utanförskap och bygga upp viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet.

Fru talman! Det är därför mycket glädjande att en nationell folkräkning nu ska genomföras. Regeringen avsätter 75 miljoner kronor 2023 för att förbättra folkbokföringen genom just en folkräkning. För 2024 och 2025 planeras 170 miljoner kronor för detta ändamål.

Fru talman! Med dessa ord vill jag passa på att önska alla en god jul och ett gott nytt år. Vi ses igen efter nyår.


Anf. 27 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Jag är socialdemokrat, och för oss socialdemokrater är skatter viktiga - inte för deras egen skull utan för vad de möjliggör. Den välfärdsstat som Sverige är i dag har byggts upp av generationer före oss och bärs i dag upp av miljontals välfärdsarbetare. Den är finansierad av frukterna av vårt gemensamma arbete och är i sanning något att vara mycket stolt över.

Jag kan dock inte låta bli att nämna behovet av en större skattereform där systemet kalibreras ännu bättre för att möta de utmaningar vi står inför och där den omfördelande kraften blir större. Ett mer rättvist skattesystem än det nu rådande är nödvändigt.

Fru talman! Det är svårt att med ord beskriva den glädje jag kände när jag fick veta att jag den här mandatperioden skulle ta plats i riksdagens skatteutskott. Det är ett uppdrag jag anser vara mycket viktigt, och det gör mig mycket stolt.

Ett robust skattesystem som är transparent och förutsägbart borgar för ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. Alla insatser som görs för att beivra skattefusk och skatteflykt är av godo och bör vara fortsatt prioriterade. Det är på oss ansvaret ligger för att säkra att välfärden har de medel som krävs för att leverera vård, omsorg och utbildning året runt och i hela landet. För det krävs skatt efter bärkraft och ett ständigt pågående arbete för att täta kryphål som möjliggör för skattefusk och skatteflykt.

Fru talman! Det kan inte nog understrykas att vi nu lever i en orolig tid. Rysslands hänsynslösa krig i Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde. Samtidigt prövar Putins energikrig både ekonomin och sammanhållningen i Europas länder. I Sverige pressas hushåll och företag av både hög inflation och stigande räntor. Reallönerna urholkas, och den ekonomiska verkligheten tränger sig in i människors vardag. Därtill står Sverige inför en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet.

Det svåra ekonomiska läget sätter ljuset på behovet av ett tryggt samhälle där välfärden går att lita på i hela Sverige och där vi möter tuffa tider tillsammans. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för 2023 de utmaningar som Sverige står inför. Budgetpropositionen är ett pärlband av löftesbrott som tydligt visar att Sverigedemokraterna och regeringspartierna saknar verklighetsförankrade lösningar på samhällsproblemen. Det duger inte.

Fru talman! Nu krävs en ansvarsfull politik som sätter välfärden och kampen mot samhällsproblemen främst och som rustar Sverige och svenska folket för att möta oerhört tuffa ekonomiska tider.

Vi måste stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten. Vi måste ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och säkra välfärdens finansiering så att det inte är barnen i skolan, patienterna i vården och brukarna i äldreomsorgen som får betala det högsta priset för lågkonjunkturen. Vi måste också öka takten i klimatomställningen och bygga ett hållbart samhälle samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela Sverige.

Socialdemokraterna har lagt fram en budgetmotion som det går att lita på. Där finns rejäla investeringar för att skydda välfärden och hushållens ekonomi och för att öka tryggheten i hela Sverige. Vi vet att vårt Sverige kan bättre.

Fru talman! I Sverige finansierar vi vår välfärd och trygghet gemensamt. En grundläggande förutsättning för det är att de myndigheter som har till uppgift att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn präglas av effektivitet och noggrannhet och åtnjuter ett högt förtroende bland allmänhet och företag.

Skattefusk och skattebrott hotar vår samhällsgemenskap och urholkar finansieringen av vår gemensamma välfärd och trygghet. Det riskerar också att utmana legitimiteten i hela skattesystemet. Varje skattekrona ska användas effektivt. Att kraftfullt verka för det är en viktig politisk prioritering för oss socialdemokrater.

Hela samhället behöver mobilisera för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har en mycket viktig roll i det arbetet. På några områden behöver arbetet dock förstärkas ytterligare. Det är därför positivt att anslaget till Skatteverket ökar med 75 miljoner kronor. Vi anser att dessa 75 miljoner kronor bör riktas mot att förstärka arbetet med att skapa ordning och reda i folkbokföringen och mot att intensifiera arbetet mot skattefusk. Felaktigheter i folkbokföringen främjar just det skuggsamhälle som våra myndigheter har fått vårt uppdrag att bekämpa. Att dessa myndigheter har de verktyg det fordrar är av yttersta vikt.

Tullverkets oerhört viktiga arbete vid våra gränser är avgörande i kampen mot den organiserade brottsligheten, för att effektivt se till att illegal alkohol och illegala preparat och vapen inte hamnar på våra gator och torg och sargar vårt gemensamma samhälle och skördar liv.

Kronofogden finns faktiskt till för oss alla, för att stötta när en skuld ska återbetalas och också för att verkställa indrivning när betalningsviljan tryter. Sedan några månader tillbaka har Kronofogden också mandat att utmäta på distans i samband med polisiära tillslag. Det är ett vitalt verktyg i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Att våra myndigheter har mandat och verktyg möjliggör att våra resurser hamnar där de hör hemma.

Fru talman! Vårt nuvarande system bygger på att det måste råda ordning och reda. Förmåner ska komma dem till del som är berättigade till dem. Skatt ska erläggas av den som befinns skattskyldig i Sverige. Skattefusk, skatteflykt och skatteundandragande är fortfarande utbrett. Utmaningarna växer också i en globaliserad värld.

Myndigheterna åtnjuter högt förtroende men behöver samverka mer med varandra och med andra relevanta myndigheter för att kartlägga, lagföra och bekämpa alla typer av misstänkta brottsupplägg. Målet måste vara ett samhälle där alla vill göra rätt för sig och där det är lätt att göra rätt.

Fru talman! Då riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 3.

Fru talman! Jag vill tacka skatteutskottets kansli och Riksdagsförvaltningen för väl utfört arbete i det gemensamma samhällsbyggets tjänst. Jag tillönskar alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 28 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Jag vill tacka Hanna Westerén för anförandet.

Hanna Westerén nämnde att Socialdemokraterna välkomnar att anslaget till Skatteverket förstärks med 75 miljoner. De är positiva till att man ska skapa ordning och reda i folkbokföringen och intensifiera arbetet mot skattefusk och skatteflykt.

Jag undrar hur Socialdemokraterna ställer sig till en folkräkning.


Anf. 29 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Tack för frågan, Boriana Åberg!

Vi är i någon mån överens om att Skatteverket behöver ha mer verktyg till sitt förfogande för att bringa ordning och reda i våra system. Men den som menar allvar med en folkräkning och att en sådan bör genomföras bör också tillföra avsevärt större resurser än de som nu finns anslagna i budgeten. De siffror vi har fått till oss att det skulle röra sig om är långt mer än 75 miljoner kronor.

Såvitt jag har förstått anses folkräkning inte heller vara det mest effektiva systemet för att komma till rätta med de problem vi har i Sverige. Vi ser gärna mer ordning och reda i våra system. Men vi tycker inte att folkräkning är det mest optimala verktyget.


Anf. 30 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Förutom de 75 miljoner som har avsatts för nästa år har det avsatts 170 plus 170 miljoner för de nästföljande två åren.

Jag vill även fråga Hanna Westerén om vilka metoder som är mer effektiva än folkräkning för att få reda på vilka som finns i Sverige. Vi har växande skuggsamhällen. Det finns människor med dubbla och trippla identiteter som uppbär bidrag de inte är berättigade till. Det finns människor som har lämnat Sverige för länge sedan men ändå plockar barnbidrag, bostadsbidrag och andra förmåner som är kopplade till att man är folkbokförd i Sverige. Jag undrar: Vilken är den mer effektiva metod som Socialdemokraterna förordar?

Jag har också en annan fråga. I början av sitt anförande talade Hanna Westerén väldigt varmt om en skattereform. Den minnesgode kommer ihåg att punkt 4 i januaripartiernas överenskommelse handlade om just en ny skattereform. Varför gjorde Socialdemokraterna inte denna skattereform när de hade regeringsmakten?


Anf. 31 Hanna Westerén (S)

Fru talman! Jag är den första att skriva under på att det skuggsamhälle som vi i dag ser växa fram i Sverige behöver bekämpas. Jag vill dock understryka att jag inte tror att folkräkningen är det verktyg vi behöver. Vi har en mängd kompetenta myndigheter i Sverige i dag med en mängd verktyg till sitt förfogande. Vi har också termer som folkbokföringsbrott. Vi kan göra oanmälda kontroller. En folkräkning för lite tankarna till det som står i julevangeliet om att Quirinius, ståthållare i Syrien, ville att vi skulle gå och skattskriva oss. Det finns mer effektiva metoder i dag. Det finns en rad verktyg som bland annat Skatteverket har till sitt förfogande för att se till att rätt person är folkbokförd på rätt plats. En folkräkning, rätt hanterad, kostar dessutom långt mer än det som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna anslagit för en sådan. Jag anser inte att det är en seriöst menad reform.

Jag vidhåller att en skattereform av det större slaget vore av godo. Mekanismer för skatt efter bärkraft finns förvisso i dagens skattesystem, men de skulle kunna vara mycket starkare och mer omfördelande. Jag sörjer över att vi inte kommit längre i frågan om en skattereform. Det allra bästa hade varit om vi haft bred enighet kring att vi ska ha ett mer omfördelande system där det råder enhetlighet, likformighet och neutralitet. Det är ett arbete som jag hoppas kommer att fortgå, även om jag misströstar en aning när det gäller nuvarande regeringskonstellation.

(Applåder)


Anf. 32 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Det handlar om anslag till myndigheterna Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, som ansvarar för centrala samhällsfunktioner och gör stora insatser för att människor i Sverige ska kunna leva ett bra och tryggt liv. De bidrar till vår trygghet, till exempel genom Tullverkets insatser för att stoppa vapen och droger att fritt flöda in över landets gränser. De bidrar till att det finns pengar till alla våra gemensamma samhällsfunktioner, såsom rättsväsen, försvar och välfärd, genom att se till att de skatter som politiska församlingar beslutar om verkligen betalas in och kan användas för avsedda ändamål. De bidrar till konkurrens på lika villkor, så att inte hårt arbetande och strävsamma företagare som gör rätt för sig blir utkonkurrerade av illegala varor som strömmar in från andra länder eller av mindre nogräknade företagare som inte gör rätt för sig och som inte betalar vare sig sina skatter eller sina skulder till andra företagare.

Jag kommer i dag att fokusera på att dessa myndigheters samlade kraft bidrar till att bekämpa brottslighet av olika slag. Detta är något som blivit alltmer angeläget med tiden, då brottsligheten blivit allt grövre och alltmer sofistikerad och i dag på allvar utgör ett stort hot mot många människors trygghet, såväl den upplevda som den verkliga.

Moderaterna fick svenska folkets förtroende att få ordning på Sverige. Sverige plågas av en mycket allvarlig samhällshotande brottslighet. Skjutningarna och sprängningarna, som sker i princip varje vecka, är bara den synliga delen av isberget. Resten utgörs av andra brott som exempelvis narkotikasmuggling, utpressning, penningtvätt och brott mot välfärdsystemen.

Den organiserade brottsligheten har likt en cancersvulst ätit sig in i alla delar av samhällskroppen. Brottslighetens art och metoder har blivit ännu mer sofistikerade. Därför krävs det att myndigheterna håller jämna steg eller helst ligger steget före, utbildar sin personal och inte minst samarbetar med varandra. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket med flera myndigheter kan med rätt verktyg och i samverkan med varandra avsevärt minska drivkrafterna att vara kriminell i Sverige.

I lägesrapporten om den myndighetsgemensamma bilden av organiserad brottslighet görs bedömningen att angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter i dag är ett av de allvarligaste brotten mot samhället från den organiserade brottsligheten. Den studie från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen som har lyfts i debatten pekar på att 18 miljarder kronor utbetalas felaktigt från välfärdssystemen varje år. Det är bland annat felaktiga arbetstillstånd, osanna intyg och oriktig folkbokföring som orsakar dessa felaktiga utbetalningar.

Därför är genomförandet av en nationell folkräkning en mycket viktig åtgärd. Det är helt orimligt att staten inte har koll på vilka människor som finns i landet och var de bor. Det gör det möjligt att fuska med bidrag och komma undan med brott. Fysiska besök ska göras på de adresser och i de områden som utmärker sig genom att många finns folkbokförda och omsättningen av de boende är stor.

Erfarenheterna av Skatteverkets pilotkontroller är goda. Myndigheten har identifierat 500 adresser som misstänks ingå i avancerade brottsupplägg, till exempel fastigheter som köpts för brottsvinster och blivit bostäder för personer som vistas illegalt i Sverige. Dessa personer renoverar fastigheten till slavlöner. När den säljs tvättas brottsvinsterna vita, och människorna flyttas till en annan undermålig bostad utan värme och rinnande vatten att renovera under slavliknande förhållanden.

Jag tycker att det är synnerligen anmärkningsvärt att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet säger nej till de 75 miljoner som regeringen har anslagit för att få ordning på folkbokföringen.

Herr talman! Det är positivt att en ny indikator har lagts till för att följa resultatet av Kronofogdens arbete med att förebygga och motverka brott. Kronofogden spelar en central roll i brottsbekämpningen. Myndigheten gör mycket för att komma åt de kriminellas pengar. Det ska inte vara möjligt att kombinera ett lyxliv med en kriminell livsstil.

Moderaterna har länge drivit på för införandet av en effektiv distansutmätning och en stärkt riksjour för Kronofogdemyndigheten. Den lagändring som trädde i kraft i somras har visat att de förbättrade möjligheterna för distansutmätning snabbt gett resultat. En jämförelse mellan september 2021 och september i år visar att antalet samtal till riksjouren mer än tredubblats, antalet utmätningar blivit sju gånger större och värdet på den utmätta egendomen blivit 15 gånger högre. I absoluta tal är det fråga om inte mindre än 4,4 miljoner kronor.

Vad är det som utmäts? Det är främst dyra klockor, märkeskläder, kontanter och skyddsvästar. Det är saker som de kriminella bär på sig. Den typen av utmätningar har också en annan effekt. De förhindrar barn att välja brottets bana.

I Malmö finns åttaåringar som agerar springpojkar åt knarklangare. Men knarklangarnas glans i kvarteret faller snabbt när de får överlämna sina dyra jackor och klockor till polisen inför allas ögon.

Kronofogdemyndigheten har ett konstant högt tryck på riksjouren som är öppen efter kontorstid och på helgerna. Det blir också nya logistiska utmaningar för myndigheten på grund av distansutmätningen.

Om exempelvis polisen med Kronofogden på distans via telefon utmäter en bil på plats är det Kronofogdens uppgift att beställa bärgning av bilen och ta bilen till en av Kronofogdens uppställningsplatser. Det är något som tar värdefull tid från den som ansvarar för riksjouren vid tillfället.

Jag vill också nämna Kronofogdens arbete mot ekonomiskt våld. Det är ett brott som oftast sker i det fördolda i kombination med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. De vanligaste offren är kvinnor som blir skuldsatta mot sin vilja.

Kronofogdemyndigheten har utarbetade rutiner och utförlig information till andra myndigheter som möter våldsutsatta om vilken hjälp som offren kan få. Det kan röra sig om handräckning eller anstånd med utmätningen.

Herr talman! Tullverket har längre varnat för smuggling som bedrivs på ett sätt som påminner om legal affärsverksamhet. Öppenheten och den fria rörligheten i Europa tjänar oss väl, men den får inte innebära fri rörlighet för kriminella.

Således måste Tullverkets brottsbekämpande verksamhet stärkas utan att ge avkall på det handelsrelaterade arbetet. Tullverket behöver ges befogenhet och tydligare uppdrag att genomföra stickprovskontroller vid utförsel ur landet. Det ska inte vara möjligt för kriminella att ta beställningar på båtmotorer, gräsklippare och bildelar, åka till Sverige, stjäla och sedan passera gränsen obehindrat.

Moderaterna har länge drivit frågan om ökade befogenheter för Tullverket. Det går inte att understryka nog hur viktigt det är att uppdatera Tullverkets befogenheter och anpassa dessa till dagens realitet.

Herr talman! Slutligen vill jag berätta om en framgångsrik metod från Skåne, arbetsmetoden Störa, som innebär att tulltjänstemännen jobbar i gränslandet mellan kontrollerna vid Sveriges gränser och det arbete som tullkriminalenheten bedriver med spaning och utredning.

Syftet är att lokalisera illegala varor - tobak, alkohol, droger och vapen - som inte har upptäckts genom Tullverkets traditionella arbetssätt. Metodens styrka är att man agerar snabbt och att det krävs små resurser i förhållande till beslagens värde. Man samarbetar också mycket nära med polisen, Kronofogden och kommunernas tillsynsenheter.

Herr talman! Nu kommer jag till den riktigt tråkiga delen av mitt anförande. Tyvärr har den så framgångsrika metoden lagts ned. Det är Tullverkets otillräckliga befogenheter i kombination med myndighetens egen rättsavdelnings tolkning av dessa som har satt stopp för metoden.

Efter en JO-anmälan fick till exempel tullinspektörerna inte längre bistå polisen med narkotikasökhund vid husrannsakan, vilket har påverkat samarbetet med Polismyndigheten negativt.

Anställda uttryckte i ett öppet brev till myndigheten - som publicerades i pressen - det så här: Vår uppfattning är att rättsavdelningen, med sitt tolkningsföreträde för lagstiftningen rörande Tullverket, jobbar enligt en egen agenda. Det finns en känsla av att undvika klagomål, och JOanmälningar är viktigare än att utveckla effektiva metoder för att jobba med brottsbekämpning. Vidare riktas det i brevet mycket hård kritik mot Tullverkets allra högsta ledning.

Jag är medveten om att det inte är riksdagens uppgift att hantera denna konflikt. Men med tanke på hur den har påverkat Tullverkets arbete tycker jag att det är viktigt att lyfta frågan.

Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 33 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för ett mycket målande anförande, och ett särskilt tack för att ledamoten också lyfte fram det ekonomiska våldet! Det är ett väldigt utstuderat sätt att begå övergrepp på en annan människa. Det är väldigt fint att det lyfts fram på det här sättet.

Jag skulle vilja återkomma till någonting helt annat. Just nu nagelfar väldigt många våra politiska prioriteringar. Givet de resurser som vi i dag debatterar och kommer att besluta om skulle jag vilja fråga hur Moderaterna resonerar om hur vi ska använda de skatter vi är satta att förvalta och allokera.

I går kom LO-ekonomernas rapport. Där konstaterar man att det vore fullt möjligt att allokera mer resurser till offentlig konsumtion utan att spä på inflationen. Det tycker jag är väldigt intressant att ta del av.

Vi befinner oss i en så oerhört svår tid. Vi vet givet det vi har varit med om i Sverige att det får väldigt stora konsekvenser att dra åt svångremmen för offentlig sektor i den här tiden. Vi vet också att den typen av svångremspolitik ofta får en väldigt hög prislapp längre fram.

Det har länge lönat sig i Sverige att satsa på det gemensamma. Det har gjort oss jämlika och starka. Vi vet också att besparingar på området alltid slår mot dem som har allra minst. Givet det vi har lärt oss i dag, och inte minst om hur mycket pengar som kommer in, tror jag att Sverige kan mycket bättre än så här.

Jag vill helt uppriktigt fråga: Är det verkligen rimligt givet den starka budget vi har, eller skulle kunna ha, att nedprioritera välfärden på det här viset?


Anf. 34 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det görs inga neddragningar på området skatt, tull och exekution, som vi diskuterar i dag. Jag förstår inte ledamotens fråga.

Om jag ska säga någonting om budgeten som samarbetspartierna har lagt fram är det en väldigt välavvägd och ansvarsfull budget. Sätter man fart på inflationen kommer det att sluta med extrem kris där människor får gå från hus och hem.

Det är en risk som Socialdemokraterna uppenbarligen tar väldigt lätt på i sin egen budget.


Anf. 35 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag tycker inte att det är irrelevant att i en skattedebatt tala om vad våra gemensamma resurser kan användas till. Jag har den största respekt för att LO-ekonomernas rapport kanske inte toppar Boriana Åbergs litteraturlista.

Det de pekar ut är att träffsäkra investeringar på till exempel elförsörjning eller utbildning för bristyrkesgrupper skulle kunna göra väldigt stor skillnad för Sverige i en svår tid. Det är högst relevant att efterfråga prioriteringarna från Moderaterna. Vi befinner oss i en tid där vägvalen spelar otroligt stor roll.

Jag saknar fokus och samling i en väldigt svår tid. Det spretar. Det är rimligt att få svar från Moderaterna om hur våra gemensamma resurser bäst kan användas.

(Applåder)


Anf. 36 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det är väldigt magstarkt från Socialdemokraterna att tala om elförsörjning. Under sin tid vid regeringsmakten både senaste perioden och tidigare perioder har man lagt ned sex välfungerande kärnkraftsreaktorer. Det är vad som orsakar det elände som södra Sverige och numera också norra Sverige får uppleva med enorma elräkningar med priser på 6 kronor per kilowattimme, och på det kommer skatter, moms och avgifter.

Jag tycker att lite ödmjukhet när det gäller frågan om elförsörjningen skulle vara på sin plats i denna kammare.

Ledamoten nämner också utbildningen. Alla experiment ni har gjort med skolan leder till att ungdomar lämnar grundskolan utan behörighet till vidare studier. Det är också ett ansvar som ligger på er. Det går inte att komma in ett par månader efter det att en ny regering har tillträtt och kräva att vi ska fixa energiförsörjningen och utbildningen som ni har försummat i åtta år.

Det är för mig väldigt viktigt att en gång för alla påpeka att vi fick svenska folkets förtroende att få ordning på Sverige - och det kommer vi att få. Det gäller både elförsörjningen, med våra långsiktiga satsningar på kärnkraft, utbildningen och det viktigaste: arbetslinjen. Om vi ska ha pengar att satsa på alla de områden som Hanna Westerén nämnde måste någon generera dessa pengar, och det är människor som går till jobbet varje dag och betalar skatt.

(Applåder)


Anf. 37 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Eftersom riksdagen antagit en annan rambudget för utgiftsområdet kommer jag att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområdet är en del av vårt budgetalternativ, som är en helhet.

Sverigedemokraternas och regeringens budget präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. I vår budgetmotion presenterar vi en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas på full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist med fokus på de hushåll som har små marginaler. Samtidigt måste klimatomställningen accelereras betydligt för att vi ska nå klimatmålen.

Vi ser i dag alltför stora klyftor mellan människor och mellan kommuner. Den statliga servicen har dragits tillbaka och koncentrerats i de större städerna. Stora delar av landet har svikits. Det svikna Sverige är en effekt av politiska beslut. Det är politikerna och partierna som har svikit. Avregleringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet i kombination med en övertro på marknadslösningar har flyttat arbetstillfällen från glesbygd och förorter.

Urholkningen av trygghetssystemen har minskat individuella inkomster och kommunala skatteintäkter. Kommunernas utgifter för försörjningsstöd har ökat - i landets fattigaste kommuner. Med riksdagens budget för 2023 vidgas klyftan än mer när statsbidragen till kommuner och regioner inte täcker ökade kostnader.

I onsdags kom Sveriges Kommuner och Regioner med sin bedömning för 2023. 17 regioner bedömer att de kommer att gå med underskott, och övriga 3 bedömer ett nollresultat. Så mycket var regeringspartiernas vallöften om sjukvården värda.

För kommunernas del har resultatet inte varit så svagt på nästan 20 år. Ändå ingår planerade nedskärningar i bedömningen, eller som det heter på SKR-svenska: Dessutom bromsar kommuner och regioner nu in sina kostnader. Men att bromsa in, effektivisera eller minska kostnader i kommuner och regioner innebär nedskärningar, oavsett vilket ord man använder.

För 2024 bedömer SKR att det är än mer bekymmersamt. Då räknar man med underskott på cirka 24 miljarder kronor trots alla planerade nedskärningar. Med Vänsterpartiets förslag till budget hade kommuner och regioner kunnat fortsätta att leverera en bra, och till och med bättre, välfärd.

Vi kan också konstatera att de senaste decenniernas omfattande statliga skattesänkningar har gynnat invånare i landets rikaste kommuner. År 2023 får dessutom de som tjänar över 46 200 kronor upp till 1 400 kronor i månaden i skattesänkning medan de med lägre inkomster, och därmed mindre eller inga marginaler, inte får någon skattesänkning alls eller ett par hundralappar. Det är något fel med ett skattesystem där medel- och höginkomsttagare har inflationsskyddad skatt, men inte låginkomsttagare. De högerkonservativa borde skämmas för att de inte gör något åt det.

De 13 miljarder som skattesänkningen dessutom kostar staten skulle göra större nytta i vården, omsorgen och skolan än i plånboken hos dem som redan har så att de klarar sig. Det gäller till exempel oss riksdagsledamöter, som får 1 400 kronor i skattesänkning. Det är ändå skillnad på att behöva dra ned på antalet riktiga måltider och att behöva dra ned på antalet utlandsresor.

Herr talman! Sverige har länge varit ett land med relativt låg kriminalitet. I takt med att samhället har slitits isär har en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar, i synnerhet pojkar och unga män, som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av en upplevd möjlighet att tjäna pengar och vinna anseende genom brott.

Efterfrågan på droger driver på våldet. I spåren av brottsligheten finns mänskliga tragedier. Där finns människor som dödas eller skadas för livet och anhöriga, grannar och andra som känner oro och otrygghet.

Tullverket spelar en viktig roll i kampen mot den organiserade brottsligheten och bidrar med att stoppa insmugglingen av narkotika och illegala vapen redan vid landets gränser. Vi har därför i vår utgiftsområdesmotion mer resurser till Tullverket för detta arbete. Dessutom lägger vi mer till polisens tullverksamhet.

Vi minskar anslaget till Skatteverket eftersom vi menar att myndigheten inte ska genomföra en nationell folkräkning. Vi anser att en nationell folkräkning är en i sammanhanget krävande och dyr insats - vilket redan har debatterats här i kammaren - som inte skulle få mer än en begränsad effekt på skuggsamhället. Åtgärderna syftar i stället till att göra livet svårare för de människor som lever som papperslösa i Sverige, och detta utifrån en föreställning om att det ska få dem att lämna landet. Denna politik har redan prövats i flera steg och alltid med samma resultat, nämligen att utsattheten i en redan mycket utsatt grupp ökar.

Det finns flera skäl till att människor lever i papperslöshet i Sverige. En mer rättssäker asylprocess skulle leda till färre felaktiga avslag men också till en större tilltro till systemet och en ökad benägenhet att följa de beslut som fattas inom det. En annan anledning till papperslöshet är att människor luras till Sverige för att utnyttjas som billig arbetskraft. Detta måste stoppas, bland annat genom åtgärder som förhindrar oseriösa företag att utnyttja arbetskraftsinvandrare genom att se till att förhindra utnyttjandet av människor och för att stävja arbetslivskriminalitet. Det är de som utnyttjar utsatta människor som vi behöver komma åt, inte de utsatta människorna.

Herr talman! I övrigt hänvisar jag till mitt särskilda yttrande.


Anf. 38 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.

Vi debatterar i dag anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. De är alla tre väldigt viktiga verksamheter i vårt land. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänheten och företag och motverka brottslighet. Däri ingår även verksamheter som folkbokföring, id-kontroll, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk.

Myndigheterna har ett stort förtroende hos den svenska befolkningen. Det är bra och viktigt. De ska säkerställa att rätt skatter, tullar, avgifter och andra åtaganden betalas i tid. Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och undandrar resurser från vår gemensamma välfärd. Att motverka skattefusk är en fortsatt prioritering för den här regeringen.

Herr talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har ett viktigt uppdrag att motverka brottslighet, särskilt den organiserade brottsligheten. Brotten ska förebyggas och motverkas med kraft med alla till buds stående medel. Svartarbete, smuggling, skatteundandragande och penningtvätt är allvarliga brott, och de måste stoppas. Regeringen har en hög ambition i det brottsbekämpande arbetet. Nya verktyg är på gång som ska öka myndigheternas möjligheter att förhindra brott.

Herr talman! Vi kristdemokrater var de första som drev kravet om en folkräkning. Vi lyssnade till de larm som hördes och de uppskattningar som gjordes om folkbokföringsfelet. Gränspolisen har konstaterat att vi har ett parallellsamhälle som bara växer och att vi har tappat kontrollen över vilka som är i Sverige. Migrationsverket bedömer att det finns nära 60 000 individer registrerade med två eller fler identiteter hos dem. De konstaterar samtidigt att det är ett stort mörkertal, och det innebär att det troligen är många fler.

Att vi inte vet vilka personer som befinner sig i Sverige eller varför de är här är ett hot mot den allmänna ordningen och rikets säkerhet.

Herr talman! Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. För att få bättre kontroll över vilka som befinner sig olagligt i Sverige och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen.

Skatteverket får därför medel för att öka de riktade kontrollerna, särskilt i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor. De ska öka antalet kontrollbesök men också satsa på det förebyggande arbetet och kunskapshöjande insatser i de områdena. Arbetet ska genomföras tillsammans med andra myndigheter men också med kommuner och fastighetsägare.

Herr talman! Flera har före mig pratat om anslagen till de olika myndigheterna. Skatteverket får ökade anslag bland annat för att förbättra folkbokföringen. Tullverkets anslag ökas för att upprätthålla gränsskyddet och förbättra det brottsbekämpande arbetet. Kronofogdemyndigheten får minskade anslag eftersom de förstärkningar de tidigare fått i samband med covid-19 nu minskar enligt plan.

Herr talman! Sverige står inför flera utmaningar. Hög inflation och stigande räntor pressar hushåll och företag. Många känner oro över hur de ska kunna betala sina räkningar framöver. Men det är då viktigt att statens budget inte ökar på inflationen och orsakar kostnadsökningar genom sina stimulanser.

Kronofogdemyndigheten har god kompetens att tidigt identifiera dem som kan hamna i överskuldsättning. Myndigheten kan vidta förebyggande åtgärder samt stödja parterna att själva lösa sina mellanhavanden på frivillig väg. Tyvärr är det fortsatt många barn som drabbas när föräldrarna inte sköter sin ekonomi. Därför är det förebyggande arbetet väldigt viktigt.

Herr talman! Vi kristdemokrater är glada att vi i budgeten har en förlängning av höjningen av bostadsbidraget genom ett tilläggsbidrag på upp till 1 325 kronor per månad. Det är en prioritering av dem som har det svårast.

Dessutom kommer Kristdemokraternas vallöfte om ett fritidskort nu att införas i och med budgeten. Det är ett kort laddat med pengar till barns och ungas fritidsaktiviteter. Man ska kunna fortsätta med aktiviteter trots att familjens ekonomi är tuff, så att inte barnen måste sluta med fotbollen för att familjen inte har råd.

Herr talman! Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har alla ett viktigt uppdrag. De ska säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn, bidra till ett väl fungerande samhälle och motverka brottslighet. De uppdragen förstärks och genomförs genom denna budget.

Med det önskar jag god jul och gott nytt år till er alla.


Anf. 39 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Tack, Cecilia Engström, för ett engagerat inlägg, framför allt engagemanget för barnen! Men jag reagerade på att ledamoten sa att det är många barn som drabbas när föräldrarna inte sköter sin ekonomi. Med det menas såklart att barnen drabbas av vräkningar - eftersom det var vräkningar ledamoten talade om innan - för att föräldrar prioriterar att köpa mat eller vinterkläder till sina barn i stället för att betala hyran, för att det dagliga livet går före.

Samtidigt är det ju så att den här regeringen och samarbetspartierna inte skjuter till några pengar till barnfamiljer. I stället satsar man på oss som redan tjänar mycket. Jag och ledamoten och alla andra i den här kammaren får en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden, totalt 13 miljarder, som hade kunnat gå till att stärka välfärden.

Många av de här barnens föräldrar sköter enligt ledamoten inte sin ekonomi. Men dessa föräldrar kanske lever på föräldrapenning, är sjukskrivna och har sjukpenning, och de betalar högre skatt än vad de som jobbar gör.

Vi måste sluta den här skatteklyftan. Vi måste se till att vi har ett rättvist skattesystem och inte skylla på att föräldrar inte sköter sin ekonomi när de försöker få vardagen att gå ihop. Jag skulle gärna vilja höra ledamoten utveckla det resonemanget lite grann.


Anf. 40 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Tack, Ilona Szatmári Waldau, för frågan! Naturligtvis är det så att man har ett uppdrag som förälder att hålla koll på sin ekonomi. Det är något som jag tycker att alla borde ta allvarligt på.

Det finns också ett uppdrag till Kronofogdemyndigheten att jobba med de förbyggande insatserna och att upptäcka dessa personer när de är på väg att inte klara sin hyra. Det finns också ett uppdrag att rapportera till socialtjänsten så att man tillsammans kan hitta en lösning och rädda de familjer som är på väg mot en skuldsättning och inte klarar av sin ekonomi. Detta är något som man jobbar väldigt aktivt med, och det är positivt att man hittar lösningar och att man kan komma till rätta med de problem som familjer ibland kan ha.

Sedan stämmer det inte att vi inte gör några satsningar. Det var bland annat det jag nämnde här på slutet, att det både finns ett bostadsbidrag som tillfaller dem som behöver det mest och att pengarna till barns fritidsaktiviteter kommer de här barnen till del.


Anf. 41 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Nu kom ledamoten tillbaka till att man har ett ansvar för att hålla koll på sin ekonomi. Det är jättelätt att säga att man ska ha koll på sin ekonomi när man står här i kammaren med en inkomst på över 70 000 och dessutom en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden nästa vecka. Men de barnfamiljer som faktiskt inte har pengar till hyra, till mat för dagen eller till att köpa vinterskor eller vinterjackor åt sina barn får inte någonting i skattesänkning. Och det görs inga förändringar av föräldrapenningen, a-kassan eller sjukersättningen.

Borde det inte vara bättre att sänka skatten för dem som har låga inkomster och höja den för dem som har höga inkomster? Är det inte bättre att vi som tjänar över 70 000 drar in på en och annan utlandsresa - inte för att jag gör någon, men jag är övertygad om att flera gör det - än att den som tjänar betydligt mindre ska behöva dra in på maten eller än en gång få stå över att köpa nya vinterskor?

Varför har vi en regering som satsar på dem som redan har, tar från dem som inte har något och lägger det på skattesänkningar för dem som är rika? På vilket sätt gynnar det de föräldrar som i dag står med flera hyror i skuld och inte har något alternativ? Hur kan ledamoten skylla på de föräldrarna?


Anf. 42 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Naturligtvis har man som förälder ett ansvar att ha koll på sin ekonomi. Det tycker jag är naturligt. Man har ett ansvar som förälder. Det finns förstås behov man har hela tiden, men man kan också prioritera sin verksamhet. Ibland undrar jag om många faktiskt inte prioriterar det som är det absolut nödvändigaste, till exempel vinterskor och jacka till sina barn.

Ledamoten framställer det som att vi bara gör skattesänkningar för höginkomsttagare. Så är det inte alls. Det handlar om en KPI-uppräkning som faktiskt finns med i den rutin som finns. Skulle man alltså inte få tillgång till den i goda tider utan bara i dåliga tider? Det verkar lite konstigt att bara göra den vid vissa tillfällen. Det är faktiskt också både barnmorskor och poliser som hamnar i den här kategorin, inte bara riksdagsledamöter. Det handlar om att följa ett system som redan finns.

Det stöd som vi ger är både ett elstöd och ett stöd till de familjer som har det svårast. Det finns också ett bostadsbidrag, och det finns en socialtjänst som har i uppdrag att hjälpa dem som har det svårast. Detta kommer att fortsätta. På ledamoten låter det som att vi kommer att ta bort alla stöd som finns. Så är det inte alls. Ambitionen från den här regeringen är att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare.

Ju fler som kommer i arbete, desto fler blir det också som har en inkomst att leva på. Det är någonting som vi kommer att fortsätta jobba med: att upprätthålla arbetslinjen och att se till att fler jobb skapas.


Anf. 43 Helena Lindahl (C)

Herr talman! För några veckor sedan fick vi i skatteutskottet besök av Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. För oss som är nya var det väldigt bra. För min egen del är dessa kanske myndigheter som man helst vill hålla sig ifrån och är lite rädd för, men det var väldigt intressant att få höra vad de sa.

Dessa myndigheter har ett väldigt stort förtroende hos befolkningen, inte minst Skatteverket. Jag tyckte också att det var gott att höra att Kronofogdemyndigheten lägger en hel del tid på att hjälpa människor som hamnat i skuldfällor och att stor hänsyn tas till familjer där barn är inblandade.

När det gäller Tullverket hoppas jag att vi ska få åka på besök, i både norr och söder, för deras verksamhet ser väldigt olika ut. I exempelvis Helsingborg finns det en typ av gränstull, medan avstånden och därmed också gränserna i norr är väldigt långa, till exempel mot Norge, och då måste man jobba på ett annat sätt. Man kanske också har en mer ambulerande verksamhet.

Tyvärr, herr talman, går ganska mycket av dessa myndigheters tid till att försöka stävja välfärdsbrott, vilket många har varit inne på i dag, som skattefusk och kriminalitet. En del försöker dölja sin identitet, andra har flera olika identiteter och även adresser.

Precis som vi var inne på tidigare urholkar fusk och brottslighet vår gemensamma välfärd. För att få bukt med detta finns det olika sätt för myndigheterna att arbeta på.

I betänkandet behandlar vi bland annat regeringens budgetproposition när det gäller de delar som hanterar utgiftsområdet Skatt, tull och exekution, det vill säga anslagen till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Ni kanske har sett att Centerpartiet föreslår att vi ska minska anslaget till Skatteverket med ungefär 102 miljoner kronor för 2023 i jämförelse med regeringens förslag. Varför är det så? kan man undra. Den största neddragningen handlar egentligen om folkräkningsdelen. Vi avvisar det förslaget - inte för att vi tycker att det inte finns något problem, för det gör det, men vi funderar på hur en folkräkning ska gå till. Självklart måste vi stävja de här brotten, men hur ska det genomföras i praktiken?

Kriminella kommer ju knappast, herr talman, att fylla i blanketter, öppna dörren när myndigheten knackar på eller ens vara på plats. Tiotusentals studenter bor inte på sin ursprungliga adress. Många papperslösa har inte ens något boende. Ingen vet riktigt hur det här ska gå till. Till och med Skatteverket själva säger att de också har svårt att se hur de ska göra i praktiken. I stället efterfrågas större lagutrymme, till exempel rätt att slå på eller leta efter kriminella i befintliga register.

Avslutningsvis - jag ska göra det kort i dag - har några varit inne på att man behöver göra en större översyn av skattereformen. Det var också tanken förra mandatperioden. Coronan kom emellan, och det sköts på framtiden.

Då skulle jag vilja slå ett slag för det kommunala skatteutjämningssystemet. Det kom till på 60-talet för att man skulle utjämna skillnader mellan stad och land. I dag ser det lite olika ut. Jag skulle kunna sträcka mig så pass långt som att jag ser att skatteutjämningssystemet på vissa håll, särskilt i städer, har blivit mer ett slags budgetregulator än någonting annat.

Vi ser också att de fattigaste små inlands- och landsbygdskommunerna, inte minst i norr, knappt har råd att betala sina löpande räkningar trots att de får dessa utjämningspengar. Jag träffar kommunalråd och kommunchefer som säger att de har ont i magen innan de löpande räkningarna är betalda. De vet inte ens hur de ska skrapa ihop till dem eller om de ska kunna hålla gatubelysningen tänd.

Så ser verkligheten ut. Jag tror att vi skulle behöva titta på ett system som mer gynnar landsbygden.

För några veckor sedan var vi och hälsade på Svenskt Näringsliv och pratade skattefrågor, och jag fick då frågan om man inte kunde slå ihop kommuner. Jo, det kanske man kan göra. Men i Västerbottens inland har vi sex inlandskommuner på en yta ungefär lika stor som Danmark, och alla sex är fattiga. Bara för att det är sex tomma påsar innebär inte det att det blir en full påse, snarare en stor tom påse.

Där behöver vi faktiskt tänka om. Jag ser fram emot det här arbetet, som jag hoppas också kommer inom en hyfsat snar framtid.


Anf. 44 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens insatser för att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn är viktiga. Vår gemensamma välfärd kräver resurser, och att motverka att stora inkomster försvinner från vår gemensamma välfärd är väldigt viktigt - precis som att myndigheternas insatser för att motverka brottslighet är viktiga, och precis som att Tullverket genom sina beslag skapar en stor samhällsnytta när de stoppar vapen och droger från att komma in i Sverige.

Herr talman! Jag vill särskilt nämna två delar inom det utgiftsområde som skatteutskottet har ansvar för: dels satsningen på folkräkning, dels problemen med skattefelet och välfärdsfusket.

Skatteverket uppskattar skattefelet till ungefär 45 miljarder kronor. Det är otroliga summor, och det är av allra största prioritet att denna siffra minskar så att dessa pengar i stället kan gå till vår gemensamma välfärd där de skulle göra enormt stor nytta.

Som representanter för demokratin har vi alla ett ansvar att göra allt vi kan för att varenda skattekrona som ska betalas in blir inbetald och hamnar på det ställe där den gör allra mest nytta. Våra myndigheter gör ett gediget jobb för detta, och de förbättrar arbetssätten hela tiden. Dessutom har bland annat Skatteverket gjort stora insatser för att det ska bli lättare för både företag och privatpersoner att förstå vad som förväntas av dem och göra rätt. Detta är jättebra, och det är viktigt att detta arbete fortsätter. Vi kan se en effekt av detta i att förtroendet för Skatteverket har ökat mycket.

Skatteverket får vidare ekonomisk förstärkning för att kunna genomföra en folkräkning. Det är ett mycket viktigt initiativ.

Herr talman! För oss liberaler är det viktigt att staten utför sina åtaganden gentemot individer utifrån deras rättigheter. För att dessa rättigheter ska kunna säkras måste vi ha fungerande samhällsfunktioner för att staten ska kunna ta ansvar för sin del av samhällskontraktet. Men när vi inte vet vilka som vistas i landet, var de bor eller om människor med utvisningsbeslut har lämnat landet kan varken polis, säkerhetstjänst, Försäkringskassan eller socialtjänsten utföra sina åtaganden. Därför behövs en folkräkning som ökar möjligheten att följa upp att svensk lag efterlevs, minska bidragsfusket och säkerställa att människor som är i socialt utsatt situation får den hjälp de faktiskt har rätt till.

Herr talman! Vi har stora utanförskapsproblem i dag. År 2004 tog Folkpartiet för första gången fram rapporten Utanförskapets karta. Redan då larmade vi om utsattheten i många bostadsområden, vilket borde ha manat till omedelbar handling. Men i stället valde alla andra partier att lägga locket på. Konsekvensen i dag är att vi har gått från en illavarslande utveckling till en djupgående kris. Detta kan för vissa låta som hård kritik, men sanningen är att tryggheten inte längre omfattar alla invånare i Sverige i dag. Över en halv miljon människor lever i områden där rättsstaten har tryckts tillbaka, trångboddheten är stor, skolresultaten sviktar och arbetslösheten och kriminaliteten är utbredda. Det finns såklart inte en ensam lösning på alla dessa problem. Det kräver massiva insatser och kommer att ta lång tid, men en viktig pusselbit är att utföra folkräkning.

Herr talman! Felaktigheter i folkbokföringen skapar problem för hela samhället. De folkbokföringsuppgifter som Skatteverket har ligger till grund för flera andra myndigheters beslut och åtgärder. För att få kontroll över vilka som befinner sig i Sverige olovligt och för att bekämpa välfärdsbrottsligheten och den organiserade kriminaliteten är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Fusk med den här typen av uppgifter är ofta ett led i den organiserade brottsligheten.

Vi vet att felaktiga folkbokföringsuppgifter används av kriminella för att bland annat tillskansa sig välfärdsförmåner och bidrag. Det finns beräkningar som visar att detta kostar svenska skattebetalare upp till 27 miljarder per år. Ett viktigt verktyg för att bekämpa detta fusk är en stärkt folkbokföring. Det ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och hindra framväxten av utanförskap, och det ger viktig kunskap i arbetet med att motverka problem som exempelvis trångboddhet.

Detta viktiga arbete som regeringen nu ger Skatteverket i uppdrag kommer att genomföras i samverkan med andra myndigheter, kommuner och fastighetsägare samt företrädare för lokalsamhället. Det är en mycket viktig åtgärd, och jag är väldigt glad över att den nu blir verklighet.


Anf. 45 Marielle Lahti (MP)

Herr talman! Det är en central uppgift för staten att upprätthålla ett effektivt skatte- och tullväsen och en effektiv hantering av skuld. Jag tänkte läsa upp dessa tre myndigheters visioner, så får vi se om ni kan gissa vilken myndighet som har vilken vision:

"Alla betalar och ingen blir överskuldsatt."

"Bara godkända varor över gränsen."

"Tillsammans gör vi samhället möjligt."

Dessa tre fantastiska visioner är centrala för att vi ska ha det välfärdssamhälle som vi har i dag. Det är ju själva grunden till resurserna till skola, vård och omsorg. Betydelsen av de här tre myndigheterna kan inte överskattas.

På det stora hela har Miljöpartiet inte mycket att invända mot regeringens satsningar inom utgiftsområde 3. Däremot motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning såsom den har formulerats och föreslagits av regeringen. Det finns flera skäl till det.

Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. De dödsskjutningar som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg. Arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som har skapat den situation vi i dag befinner oss i.

Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är viktigt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om den principen inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra den situation som man säger sig vilja förbättra.

Miljöpartiet anser att det finns flera åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen säger om brottslighet och därför bör prioriteras när statliga medel anslås. Därför motsätter vi oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning så som den har formulerats och föreslagits av regeringen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-12-20
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2022/23:SkU1, Beslut

Beslut 2022/23:SkU1

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 3

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 3 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna

    2022/23:1211 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2022/23:2137 av Niklas Karlsson m.fl. (S),

    2022/23:2179 av Marielle Lahti m.fl. (MP) och

    2022/23:2204 av Helena Lindahl m.fl. (C).