Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2015/16:MJU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Riksdagen uppmanade regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 27
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-17
Justering: 2015-12-03
Trycklov: 2015-12-07
Reservationer: 2
Betänkande 2015/16:MJU1

Alla beredningar i utskottet

2015-11-17

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av närmare 7,7 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2016. Den största delen av pengarna går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är klimatinvesteringar och andra åtgärder som syftar till att minska klimatpåverkan, åtgärder för havs- och vattenmiljö samt forskning.

Regeringen föreslår en kraftig ökning av anslagen för utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård som helhet. Några anslag får betydande tillskott. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska uppmana regeringen att i kommande budgetpropositioner rapportera hur pengarna används och vilka resultat som uppnås.

Utskottet föreslår också att riksdagen ska ge regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2013. EU:s ansvarsfördelningsbeslut reglerar EU-ländernas årliga utsläppsutrymme mellan 2013 och 2020.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-11
Debatt i kammaren: 2015-12-14
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:MJU1, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Debatt om förslag 2015/16:MJU1

Webb-tv: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 166 Johan Hultberg (M)

Herr talman! I lördags kväll fick världen äntligen ett globalt klimatavtal. Det var ett stort och viktigt framsteg för klimatförhandlingarna, även om avtalet i sig är otillräckligt för att på allvar kunna tackla klimatutmaningen.

Jag hade förmånen att vara på plats i Paris och kunde konstatera att förhandlingarna präglades av en konstruktiv anda och att parterna faktiskt ville komma överens. Detta och det utmärkta franska ordförandeskapet tror jag var två viktiga orsaker till att förhandlingarna till slut ledde fram till att ett historiskt avtal kunde tecknas.

Herr talman! Det är mycket välkommet att avtalet utgår från en långsiktig ambition att hålla den globala uppvärmningen klart under två grader och med sikte att öka ansträngningarna så att temperaturhöjningen ska kunna hållas under en och en halv grad. Att en och en halv grad nämns i avtalet får ses som en stor framgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Dock saknar avtalet tydliga utsläppsminskningsmål, vilket är en stor brist. Det får också i viss mån ses som ett misslyckande för den svenska regeringen, som hade detta som en av sina främsta prioriteringar inför förhandlingarna.

Avtalet är trots det en stor framgång och innehåller flera positiva delar. Alla parter ska nu lämna in så kallade nationellt bestämda bidrag, vilket innebär att varje part presenterar sina åtaganden och ambitioner. Dessa ska ses över i cykler om fem år. Det är bra, även om vi moderater hade önskat se bindande åtaganden om utsläppsminskningar. De frivilliga åtaganden som hittills gjorts är allt annat än tillräckliga för att hålla den globala uppvärmningen ens under två grader.

Det absolut viktigaste under kommande år blir därför att hålla trycket uppe för att överbrygga gapet mellan långsiktiga ambitioner och faktiska åtaganden. Sverige och EU har visat vägen, men nu måste hela världen ta ansvar.

Herr talman! Mellan 2006 och 2014 sjönk Sveriges utsläpp med 19 procent. Alliansen levererade med andra ord goda resultat i klimatpolitiken. Bland annat prioriterade vi särskilt omställningen av transportsektorn. Tack vare Alliansens ambitiösa och målmedvetna politik rullar i dag omkring 600 000 miljöanpassade bilar på de svenska vägarna.

Fortfarande står dock transportsektorn för omkring en tredjedel av de svenska utsläppen. Det är utsläpp som vi moderater vill minska, bland annat genom goda villkor för biodrivmedel och satsningar på utbyggd laddinfrastruktur. Genom att möjliggöra för längre och tyngre fordon kan utsläppen från de tunga transporterna sjunka samtidigt som vi stärker konkurrenskraften för svenska företag. Det är ett exempel på hur vi vill jobbsäkra miljö- och klimatpolitiken.

För att Sverige ska nå den av Alliansen uppsatta visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 behöver omställningen av fordonsflottan påskyndas. Tyvärr väljer den nuvarande regeringen att bromsa omställningen genom att halvera supermiljöbilspremien till laddhybrider. Vi moderater vill fortsätta att stimulera klimatsmarta val i bilhallen och satsar därför 135 miljoner mer på supermiljöbilspremien i vår budget för nästa år. Att regeringen vill göra det dyrare att vara en grön bilist är allvarligt.

Vi debatterar utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård. Även om det är lockande att fastna i klimatpolitiken så här bara några dagar efter det historiska klimatavtalet vill jag, herr talman, hinna beröra några andra viktiga områden inom miljöpolitiken.

Havs- och vattenmiljön är en fortsatt prioriterad fråga för oss moderater. En mycket framgångsrik och uppskattad satsning är LOVA, alltså stödet till lokala vattenvårdsåtgärder. Därför vill vi förstärka stödet med 25 miljoner per år så att totalt 100 miljoner årligen används till lokala åtgärder för en bättre havsmiljö. Vi vill också bredda stödet så att det kan användas för att stödja åtgärder som syftar till att minska problemet med marint skräp och mikroskräp.

Två andra prioriterade områden för Moderaterna är arbetet för biologisk mångfald och en giftfri vardag. Det är viktigt att arbetet nu fortsätter med handlingsplanen för en giftfri miljö. Vi moderater vill också inrätta en särskild kunskapsportal för att samla aktuell och lättillgänglig information om kemikaliers såväl önskade som oönskade effekter och egenskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Genom den strategi för biologisk mångfald som Alliansen arbetade fram under förra mandatperioden och som antogs av riksdagen så sent som i fjol lades en solid grund för det fortsatta arbetet. Nu är det upp till den rödgröna regeringen att genomföra strategin.

För oss moderater är det viktigt att fortsätta att utveckla arbetet med naturhänsyn och biologisk mångfald i nära relation och samarbete med alla berörda aktörer. Särskilt viktigt är samarbetet med Sveriges skogs- och jordbrukare. De har en nyckelroll i arbetet med att nå ett flertal av våra 16 nationella miljökvalitetsmål. Jag är dock bekymrad över den misstro som den nuvarande regeringen tycks hysa för våra skogs- och jordbrukare.

Jag är också mycket bekymrad över att regeringen för en jobbfientlig politik där man har gett upp tanken på grön skatteväxling och principen att finansiera reformer krona för krona. Nu får vi kraftigt höjda skatter på jobb och företagande men också ofinansierade satsningar som riskerar att stå oss dyrt i framtiden.

En sådan politik är ett allvarligt hot mot en långsiktig, ambitiös miljö- och klimatpolitik. Bara genom en ansvarsfull ekonomisk politik med reformer för fler jobb i kombination med sjunkande utsläpp kan Sverige axla rollen som föregångsland och över tid satsa på åtgärder och investeringar för en bättre miljö.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka för ordet och tillönska utskottets ledamöter och kansli och förstås herr talmannen en riktigt god jul och ett gott nytt år. Detsamma önskar jag givetvis alla er som följer denna viktiga debatt om den svenska miljö- och klimatpolitiken.

(Applåder)


Anf. 167 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag avstår från att kommentera Moderaternas version och kritik av Sveriges kapacitet i de internationella klimatförhandlingarna. Jag kan dock konstatera att svenska förhandlare under ledning av klimat- och miljöministrar under lång tid har förtjänat och fått en ledarposition i de internationella förhandlingarna. I år var inget undantag. Klimat- och miljöminister Åsa Romson har gjort ett omvittnat gott arbete. Sverige och EU har skött sig mycket väl i dessa förhandlingar. Nu har vi ett globalt klimatavtal på plats, vilket är rimligt och en början på något nytt.

Jag avstår därför från att haka på kroken - även om vi skulle kunna tala om Reinfeldts kollaps i Köpenhamn 2009 eller den afrikanska gruppens walkout när klimat- och miljöminister Andreas Carlgren retade upp dem genom att säga att de gick oljeländernas ärenden. Men jag avstår som sagt från att ta den bollen.

I stället vill jag prata om det enda som Moderaterna har prioriterat i sin miljöbudget, för det är ju mest yxhuggsneddragningar på de flesta områden. Men ni säger någonstans, Johan Hultberg, att ni vill prioritera arbetet med en giftfri vardag. Jag skulle gärna vilja höra hur det går ihop med att ni samtidigt vill göra stora nedskärningar på sanering av förorenad mark.


Anf. 168 Johan Hultberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Inledningsvis vill jag rikta ett varmt tack och en gratulation till Åsa Romson och den svenska regeringen för väl utfört arbete i Paris. Jag delar uppfattningen att Sverige under den här regeringen liksom under tidigare regeringar har varit en pådrivande kraft.

Men jag kan konstatera att om regeringen åker iväg med en prioritering att få till stånd långsiktiga utsläppsminskningsmål i ett avtal och sedan inte lyckas med detta måste det betraktas som ett misslyckande, även om avtalet i sig naturligtvis är en jätteframgång för Åsa Romson, Fredrik Reinfeldt, Andreas Carlgren, Lena Ek och alla oss som har jobbat hårt för att vi ska få till stånd vad klimatet behöver, nämligen ett ambitiöst långsiktigt klimatavtal.

Jag tror att både jag och Matilda Ernkrans är överens om att det hade varit bra med långsiktiga målsättningar om utsläppsminskningar. Det finns inte i avtalet, och det får vi nog se som ett misslyckande.

När det gäller frågan om en giftfri miljö konstaterar jag att Alliansen tog fram den handlingsplan som vi nu jobbar vidare med och att den är en viktig del i arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Vi vill driva på inom EU, vilket är det absolut viktigaste sättet att få till en bättre kemikalielagstiftning som säkerställer att vi värnar allas vår säkerhet och gör att vi har trygga produkter.

Som jag lyfte fram i mitt anförande vill vi också inrätta en särskild kunskapsportal, just därför att kemikaliepolitiken är ett område som präglas av väldigt mycket larm och rädslor och ibland desinformation och så vidare. Jag tror att det hade varit viktigt att kunna skapa en kunskapsportal som kan hjälpa både enskilda konsumenter och företag att navigera i den djungel som det är ibland.

Jag konstaterar att vi inte gör några stora nedskärningar i relation till föregående års budget, men på grund av att vi inte gör de jobbfientliga skattehöjningar som regeringen gör har vi en något mindre budgetram.


Anf. 169 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Eftersom Johan Hultberg och Moderaterna är snara med att sätta ord på misslyckanden som resten av världen ser som stora framgångar och början till något nytt - ett startskott, verkligen inte målsnöret, men ett startskott på något nytt - tänker jag fortsätta att försöka få Johan Hultberg och Moderaterna att svara på min fråga.

Ni lägger som sagt fram en miljöbudget, Johan Hultberg, där ni inte anstränger er speciellt mycket när det gäller klimatsidan. Ni säger att arbetet med en giftfri vardag är prioriterat.

Johan Hultberg själv är från Småland. Där har vi flera stora områden där till exempel gamla glasbruk läcker gifter. Ni vill kraftigt minska möjligheterna till sanering av gammal industrimark, Johan Hultberg, trots att vi gång på gång har konstaterat att det finns väldigt höga halter av farliga ämnen just i gammal industrimark, till exempel i Lessebo, Nybro och så vidare.

Var hamnar dessa ämnen om inte i vår vardag, Johan Hultberg? Ni säger att ni vill prioritera arbetet med en giftfri vardag. Var hamnar dessa kemikalier som ligger och läcker i industriområden, exempelvis hemma i ditt Småland? Vad säger du till invånarna i Lessebo och Nybro, där man har konstaterat höga halter av arsenik i dricksvattnet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Är inte dricksvattnet en del av Lessebobornas vardag, Johan Hultberg, och något man borde engagera sig för om man säger att man ska jobba med en giftfri vardag, i stället för att kraftigt dra ned på anslaget för sanering av förorenad mark?


Anf. 170 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Inledningsvis tycker jag att man måste kunna se att det är ett enormt framsteg att vi har fått till stånd ett globalt klimatavtal, att det är ett genombrott och att det lägger en fantastiskt bra grund för fortsatta förhandlingar och för det globala klimatarbetet.

Men man måste också kunna se att avtalet är otillräckligt, att innehållet inte är så bra som vi i Sveriges riksdag, brett över parti- och blockgränser, skulle önska och att vissa delar av förhandlingarna faktiskt var ett misslyckande, även om det i stort är ett betydande framsteg och en fantastiskt bra grund att bygga vidare på.

När det gäller giftfri miljö och frågan om sanering, herr talman, ska man ha klart för sig att vi har ett enormt behov av att sanera förorenad mark. När man lyssnar på Matilda Ernkrans här i debatten kan man få intryck av att man med den satsning som regeringen gör kommer att lösa de enorma problem som finns. Det är inte sant, herr talman. Det är väldigt långt från sanningen. Man tar bara lite av toppen på isberget.

Vad som långsiktigt behövs är en politik som gör att vi kan hålla i satsningarna över tid. Nu för den här regeringen en politik som äventyrar jobb och tillväxt. I helgen gick finansministern ut och sa att principen om att finansiera reformer krona för krona är borta. Nu är det tydligen Vänsterpartiets ekonomiska politik som har vunnit finansministerns gillande.

Nu ska vi låna igen, men det är inte så man skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera satsningar på exempelvis sanering av förorenad mark. Det är ett långsiktigt arbete, och vi måste ha möjlighet att finansiera det på längre sikt.

Jag tycker att utgångspunkten även här måste vara att förorenaren betalar. I största möjliga utsträckning ska de som har förorenat marken själva stå för kostnaden. Den notan ska endast i sista hand skickas till skattebetalarna.


Anf. 171 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Det fanns mycket i Johan Hultbergs anförande som jag reagerade på och skulle vilja diskutera. Jag får försöka välja ut några saker.

Det jag tänkte på var historiebeskrivningen om den fantastiska framgång som Alliansen hade med så kallade miljöanpassade bilar under den förra och förrförra mandatperioden. Det som hände var att andelen bilar som gick på förnybart minskade på våra vägar och att vi fick in väldigt många dieselbilar i vår bilpark.

Framför allt i städerna är dessa dieselbilar en stor anledning till de mycket farliga partiklar som påverkar inte minst våra barn. När det gäller just kemikalier och farliga ämnen som drabbar våra barn är det en prioritering för vår regering att minska dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Man vill bland annat ge mer pengar till Kemikalieinspektionen och till att sanera områden, som Matilda Ernkrans pratade om. Det är viktiga prioriteringar för oss som tycker att det är viktigt att få bort gifter ur vardagen.

Om man tittar på de moderata riksdagsledamöternas motioner i betänkandet ser man att ledamöterna ser ett stort problem i att Kemikalieinspektionen inte tillräckligt snabbt godkänner nya bekämpningsmedel och växtskyddsmedel i bland annat jordbruket. Det finns till och med de som pratar om att man borde bilda en ny myndighet och satsa pengar så att detta blir effektivt.

Min fråga till Johan Hultberg är: Menar Moderaterna att det är ett viktigare problem att vi inte snabbt kan få in nya gifter i vår vardag än att vi jobbar med att ta bort de farliga gifter och kemikalier som finns i dag?


Anf. 172 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Stina Bergströms avslutande fråga blottlägger en enorm okunskap om frågan om Kemikalieinspektionens långa handläggningstider och om ansökningarna rörande nya bekämpningsmedel.

Många gånger handlar det om ansökningar om att få använda nya och bättre bekämpningsmedel, som är mindre giftiga och har mindre negativ påverkan på vår miljö. Utifrån ett miljöperspektiv är det ytterst bekymmersamt att det är så långa handläggningstider. Det är det första.

Det andra är att det svenska jordbruket relativt omvärlden är såväl miljö- som klimatsmart. När jordbruket i Sverige inte får tillgång till nya produkter innebär det att man ibland tvingas upphöra med produktionen.

Tror Stina Bergström att produktionen eller konsumtionen av exempelvis raps, som vi använder till att göra förnybara drivmedel och till att göra kallpressad rapsolja, kommer att upphöra på grund av att det svenska lantbruket inte har bekämpningsmedel som gör att man kan fortsätta att odla raps i Sverige? Jag tror inte det. Jag tror att miljöeffekten av att Kemikalieinspektionen har långa handläggningstider eller inte godkänner verkningsfulla bekämpningsmedel faktiskt är negativ.

När det gäller det som Stina Bergström började tala om, en miljöanpassad fordonsflotta, är det inte sant att vi fick en mindre andel fordon som kunde gå på förnybara drivmedel. Däremot är det sant att vi fick en explosionsartad ökning av antalet bilar med låga utsläpp, om än de gick på bensin eller diesel.

Jag konstaterar att den nuvarande regeringen gör det dyrare att tanka förnybart, gör det dyrare att köpa en supermiljöbil och gör det dyrare att ha en miljöbil som tjänstebil. Är det verkligen det vi behöver för att påskynda omställningen av fordonsflottan?


Anf. 173 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Vi kan diskutera bilar och förmåner och vad Alliansen inte lyckades göra under förra mandatperioden vad gäller skattesatser och befrielse av skatter på förnybara drivmedel. Men jag ska inte göra det. I stället tänkte jag uppehålla mig vid gifterna och en giftfri vardag.

Johan Hultberg säger att man sparar in pengar till sanering, och man sparar in pengarna som regeringen vill anslå extra till Kemikalieinspektionen. De pengarna använder man bland annat till supermiljöbilspremier. Jag tycker att det är en märklig prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

När det gäller Kemikalieinspektionen skriver Moderaterna i sitt särskilda yttrande att Kemikalieinspektionen borde inrätta en informationsportal, alltså en kunskapsportal. Jag tycker att Kemikalieinspektionen har en rätt bra portal. De har en rätt bra hemsida med rätt mycket information. Därför är jag lite nyfiken på vad mer exakt Moderaterna tycker att man ska förbättra på informationssidan.


Anf. 174 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Som jag försökte säga i mitt replikskifte med ledamoten Ernkrans sprids det mycket desinformation. Det förekommer ibland larmrapporter som gör att konsumenter och företag har svårt att veta hur de ska agera.

Jag är medveten om att Kemikalieinspektionen redan i dag bedriver ett informationsarbete och naturligtvis att de har en hemsida. Men vi moderater tror att det hade varit bra med en särskild kunskapsportal som kunde vägleda företagen beträffande vilka kemikalier som är de minst dåliga och hur de på olika sätt kan minska sin användning av de kemikalier som vi borde fasa ut.

Förhoppningsvis går det att hitta andra styrmedel för att göra det. Alliansregeringen tillsatte till exempel en utredning som skulle titta på en särskild kemikalieskatt som syftade till att komplettera lagstiftningen för att försöka fasa ut farliga kemikalier. Tyvärr måste jag säga, herr talman, att den utredning som presenterades var en stor besvikelse. Vi skulle inte nå målen med de förslag som där föreslogs. Det beklagar jag.

Jag konstaterar att Bergström snabbt undvek frågan om fordonsflottan, trots att det var hon som förde den på tal. Jag förstår att det är jobbigt att som miljöpartist behöva försvara att det med en delvis miljöpartistisk regering blir dyrare att tanka förnybart, att det blir dyrare att välja en miljöbil som tjänstebil och att det dessutom blir 20 000 kronor dyrare att köpa en laddhybrid.

Jag tycker att vi behöver fler laddhybrider, för de har fördelen av att i stadstrafik kunna gå helt på eldrift och inte släppa ut några partiklar eller klimatpåverkande gaser. Jag beklagar att regeringen väljer att skära i den premien ett år innan bonus-malus-systemet ska införas. Det hade varit bra om premien kunnat vara kvar på nuvarande nivå.


Anf. 175 Jens Holm (V)

Herr talman! Om man tittar på s. 72 och s. 73 i betänkandet ser man en ganska bra pedagogisk jämförelse mellan den satsning på miljö- och klimatpolitik som görs med den här budgeten, som vi i Vänsterpartiet stöder, och den borgerliga oppositionens alternativa förslag.

Vi ser att regeringen med stöd av Vänsterpartiet gör kraftiga höjningar på miljö- och klimatområdet, från 5 miljarder kronor till 7,6 miljarder kronor. Moderaterna vill dra ned på satsningen med hela 2 miljarder kronor. Det handlar om neddragningar på nya naturreservat, naturvården, klimatanpassningen, de viktiga lokala klimatinvesteringsprogrammen och marksaneringen, som just diskuterades. Moderaterna vill även dra ned på våra expertmyndigheter Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten.

Jag lyssnade på Johan Hultberg. Vi var båda på klimattoppmötet i Paris, och både i Paris och nu från talarstolen efterfrågar han högre ambitioner i det klimatavtal som klubbades i Paris. Då tänker jag att det egentligen är ganska lätt att vara i Paris och efterfråga högre ambitioner. Det är rätt långt härifrån. Men det är trots allt här vi fattar besluten som ska ställa om Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Därför skulle jag vilja veta när Moderaterna senast föreslog höjda klimatambitioner i Sverige och varför de drar ned med hela 2 miljarder kronor på miljö- och klimatområdet.


Anf. 176 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Moderaternas miljöbudget innebär inte en utgiftsminskning i relation till årets budget. Det är viktigt att ha det sagt. Beträffande klimatavtalet var det framför allt gapet mellan ambition och åtgärder som jag avsåg.

Jag konstaterar att Sverige och EU gör mycket på klimatområdet och att utsläppen under Alliansens tid sjönk med hela 19 procent i Sverige. Det är vad som krävs för att vi ska klara av att hålla den globala temperaturökningen tydligt under två grader och allra helst under en och en halv grad.

Det är bra att världens länder har enats om de ambitionerna, men jag konstaterar att de frivilliga åtaganden som världens länder hittills har gjort ligger långt från att kunna leverera de utsläppsminskningar som krävs för att vi ska nå målen. Det var det jag kritiserade.

När det gäller den svenska politiken är det lite tröttsamt att miljöpolitiken bara ska handla om att banka ambitioner i huvudet på varandra, eller för den delen anslag. Vi måste i större utsträckning se till vilka resultat man uppnår. Jag är tämligen stolt, herr talman, över det bokslut som Alliansen kunde göra efter sina åtta år. Utsläppen sjönk som sagt med 19 procent, vindkraften tiodubblades, vi fick 400 nya naturreservat till en yta motsvarande Ölands och så vidare. Det är det som trots allt räknas. Det handlar om resultat, inte enkom om vilka anslag man har.

Jag är kritisk till mycket av innehållet i budgeten, inte på grund av intentionerna utan för att jag inte tror att resultaten kommer att bli särskilt bra. Jag tror inte att de förslag som läggs fram är kostnadseffektiva. Det är mot bakgrund av empiri och beprövad erfarenhet som jag säger det. Vi har testat klimatinvesteringsprogram i Sverige. De visade sig vara tämligen ineffektiva. Nu är de det stora huvudnumret i regeringens budgetproposition, som Jens Holm stöder.


Anf. 177 Jens Holm (V)

Herr talman! En av de stora satsningarna är just lokala klimatinvesteringar, som Johan Hultberg tog upp. Det är sådant som alla lokalpolitiker efterfrågar. Även moderata lokalpolitiker vill ha pengar för att kunna göra lokala klimatinvesteringar, energieffektivisera och minska sina utsläpp. Erfarenheterna från det senaste klimatinvesteringsprogrammet, som den tidigare borgerliga regeringen tyvärr skrotade, visar att vi fick minskade utsläpp med 11 miljoner ton. Det var 750 åtgärder samlade på ungefär 100 lokala klimatinvesteringsprogram runt om i Sverige. Och som sagt, de efterfrågades av våra lokala politiker. Nu efterfrågas de av Sveriges Kommuner och Landsting och av lokala moderater.

Jag fick inte svar på min fråga när Moderaterna senast föreslog höjda ambitioner för den svenska klimatpolitiken. Beror det, Johan Hultberg, på att det inte finns något konkret exempel att ge? Ni är i Paris och vill ha höjda klimatambitioner, men när ni kommer hem till Sverige drar ni ned på satsningarna med hela 2 miljarder kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Johan Hultberg, blir utsläppsminskningarna större när man skär ned på miljö- och klimatbudgeten så mycket som ni gör?


Anf. 178 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Om vi återgår till resultaten kan jag konstatera att utsläppen under Alliansens tid sjönk dubbelt så snabbt som under de åtta föregående åren. Det är ett faktiskt resultat, och det är vad klimatet bryr sig om.

Jag tror också att klimatet välkomnade att EU:s nuvarande höga ambitioner om att minska utsläppen med 80-95 procent antogs under det svenska ordförandeskapet i EU. Det var när Fredrik Reinfeldt hade ledarskapet i EU som vi fick det målet på plats.

Det målet ligger i mångt och mycket också till grund för den svenska klimatpolitiken som vägleder det viktiga utsläppshandelssystemet. Det är alltså ett exempel på när Moderaterna gjorde skillnad för klimatet. Ett annat är att Sverige har satt upp visionen om att vi ska vara klimatneutrala och alltså ha noll nettoutsläpp till 2050. Det slog alliansregeringen fast i vår klimatproposition 2009 och är också ett exempel på höga ambitioner som Moderaterna har varit med och drivit fram här i Sverige.

Herr talman! När det gäller den här budgeten säger Jens Holm att det gamla klimatinvesteringsprogrammet visst var effektivt. Jag och Jens Holm kan omöjligen ha läst samma utvärderingsrapporter när det gäller klimatinvesteringsprogrammet. Konjunkturinstitutet konstaterar i sin utvärdering att ungefär 40 procent av bidragen kunde ha fördelats mer kostnadseffektivt. OECD pekar i sin utvärdering av den svenska miljöpolitiken på att upp till 70 procent av investeringarna inom tidigare klimatinvesteringsprogram skulle ha gjorts även utan subvention.

Herr talman! Om upp till 70 procent av investeringarna hade blivit gjorda även utan stöd kan man fråga sig om detta är väl använda skattepengar. Jens Holm säger att moderata kommunalråd önskar de här stöden. Vilket kommunalråd önskar inte att staten går in och täcker upp finansieringen av en biogasanläggning eller vad det kan tänkas vara som man ändå har tänkt bygga?


Anf. 179 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 20, och jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i det här betänkandet.

Det här är till stora delar ett konsensusområde. Alla partier vill satsa på att förbättra miljön, men vi gör olika prioriteringar till följd av att en budget är en helhet. Resurserna är, som vi ser det, inte oändliga. Därför är det viktigt att påpeka att regeringens budgetproposition är aningen speciell. Redan när den presenterades visste vi att den inte skulle gå ihop, och i dag vet att vi att den var väldigt långt ifrån att gå ihop.

Vi har en regering som spenderar pengar den inte har på ansvarslös politik. Därför ser vi nu växande underskott och ökad statlig upplåning. Det är extra oroande att det här sker i en högkonjunktur när vi i stället borde spara pengar som vi kan förbruka när det väl blir lågkonjunktur. Det här kommer naturligtvis att gå ut även över miljöområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

När det kommer till miljöpolitiken vill vi sverigedemokrater satsa där vi kan förbättra och göra skillnad på allvar. Vissa miljöproblem är globala, och där måste vi inse att vi inte kan förändra så mycket genom satsningar i vårt geografiska område.

Det är i vår närmiljö vi kan göra skillnad. Jag tänker på de omkring 80 000 förorenade områden som finns i vårt land. Det pågår ett mödosamt arbete med att sanera dessa områden. Det går långsamt, och det kommer att ta tid. I nuvarande takt beräknas det ta flera decennier och kosta tiotals miljarder kronor. Vi vill öka takten och höja anslagen. Vi vill också se över lagstiftningen på området. Det handlar om en snårig byråkrati där företagare ser risker med att investera, och det blir rättstvister om vem som ska betala. Det här leder till en fördröjning av saneringen och till ett dåligt resursutnyttjande, då man i stället kanske väljer att bygga på mark där det inte tidigare funnits industrifastigheter.

Herr talman! Ett annat prioriterat område för Sverigedemokraterna är våra vatten i allmänhet och Östersjön i synnerhet. Tillståndet för Östersjön är fortsatt allvarligt. Övergödningen är nog det största problemet. Det behövs mer resurser till kartläggning och forskning. Särskilt intressant tycker vi att det är om man kan undersöka möjligheten till havsbaserade insatser mer intensivt, för även om vi ska fortsätta att ha en restriktiv hållning när det gäller utsläpp från land är detta ett arbete där vi redan ligger i framkant. Ska vi ha kvar ett jordbruk måste vi också acceptera att det kommer att ske ett visst näringsläckage. Effektiva åtgärder till havs kan vara en viktig komponent för att komma framåt i det här mycket viktiga arbetet.

Förekomsten av plast i marin miljö är ett oerhört angeläget problem. Mellan 1,5 och 4,5 procent av all tillverkad plast hamnar i havet. Vi förordar en helhetsstrategi för att på sikt reducera de här problemen. Ökade resurser bör avsättas till att kartlägga flödena av plast, både mikroplast och makroplast. Åtgärder måste vidtas för att minska den totala användningen av plastprodukter. Plaster med särskilt hög miljöbelastning bör ersättas av andra material, företrädesvis miljövänliga plaster.

Herr talman! Vi har precis fått se utgången av klimattoppmötet i Paris, COP 21, och jag ska väl inte säga att den är överraskande på något sätt. Utfallet blev ungefär det som vi beskrev i vår klimatpolitiska motion till riksdagen tidigare i höst. Det är heller inte förvånande att regeringen och de flesta andra partierna jublar över slutresultatet. Men det borde vara anmärkningsvärt mot bakgrund av att det här avtalet i princip saknar en enda konkret stavelse och inte förbinder något land att på något sätt minska sina utsläpp.

Av allt prat om ett legalt bindande globalt avtal blev det just bara prat. Man har klämt in en skrivelse om ett temperaturmål. Det ser ju bra ut i medierna och är bra pr, men det betyder ingenting, inte bara mot bakgrund av att ingen förbinder sig till någonting, utan också för att ingen egentligen vet exakt på vilket sätt en ökad mängd koldioxid i atmosfären påverkar temperaturen och hur mycket koldioxidhalten måste öka för en given temperaturhöjning.

Att man denna gång ser ut att få med sig alla stora utsläppare är inte särskilt förvånande, eftersom överenskommelsen är betydligt mindre konkret än vad Kyotoprotokollet var. En av de mer namnkunniga klimatforskarna beskrev det här ganska bra i en tidningsartikel för några dagar sedan. Han uttalade sig så här: Det är bedrägeri. Det är bluff. Det är bara struntprat av dem att säga att vi har ett tvågradersmål och sedan ska försöka göra lite bättre vart femte år. Det är värdelösa ord. Det finns ingenting konkret. Så länge fossila bränslen är billigare kommer de att fortsätta att användas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är så det ligger till, och det är mot bakgrund av det som Sverige också borde ompröva sin klimatpolitik. Den politik vi bedriver i dag med världens högsta koldioxidskatter och straffbeskattning av kärnkraft och vattenkraft leder fram till flykt av jobb, minskad tillväxt och koldioxidflykt till andra länder.

Vi är redan bäst i klassen när det kommer till koldioxidutsläpp, och räknar vi nettoutsläpp är de försvinnande små i dag. De kommer säkert att bli ännu mindre i framtiden.

Regeringen vill lägga hundratals miljoner på ineffektiva åtgärder i kommunerna, och man kallar det för klimatinvesteringar. Detta är ett bedrägligt beteende, för de här pengarna kommer inte på något sätt att göra skillnad oavsett hur pass känsligt klimatet skulle vara för en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Det är ett sätt att kunna säga att man gör något utan att för den delen göra någonting annat än att slösa med skattepengar.

Herr talman! Gör om, gör rätt. Det är ett bra uttryck i det här sammanhanget. Man borde sluta upp med att straffbeskatta svensk industri och svenska jobb, sluta bluffa för svenska folket om klimatavtalet och satsa pengar där de kan göra skillnad även globalt. Jag talar om forskning och utveckling. Det är först när vi fått fram andra miljövänliga och billiga energiformer som vi kan minska utsläppen på global nivå. Här kan Sverige också ha en roll att spela internationellt. Det är mot bakgrund av det som vi sverigedemokrater vill öka anslagen till forskning med 10 procent i vår budgetmotion.


Anf. 180 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna ger ett anförande här med ganska många hårda ord i sin granskning av andra. Ineffektiva åtgärder, bedrägligt beteende, oansvarigt, slösa och bluffa var några av de uttryck som jag hann notera.

Sverigedemokraterna följer samma mönster som övriga borgerliga partier och drar ned på pengar till miljöbudgeten jämfört med vad regeringen satsar. Ni drar ned med ungefär 1,7 miljarder på miljöbudgeten jämfört med regeringen. Men det är faktiskt den lägsta minskningen av alla oppositionspartier. Ändå röstade ni, också detta år, på Moderaternas ekonomiska ramar när era egna föll här i riksdagen.

Jag tolkar det som oansvarigt, lite kaotiskt och som att det är viktigare att skapa det kaoset än vad logik är för Sverigedemokraterna. Men jag vill ge Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna en möjlighet att förklara hur det här hänger ihop.


Anf. 181 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för den möjligheten.

Som jag beskrev i mitt anförande är budgeten en helhet. Vi har i dag en regering som lägger fram en ofinansierad budget till Sveriges riksdag. Man visste om de ökade kostnaderna innan man lade fram budgeten. Efteråt har vi fått se en farsliknande situation. Man lägger fram en extra höständringsbudget och lånar upp mer pengar. Utgiftstaket kanske också kommer att spräckas framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I den situationen måste vi välja det minst dåliga alternativet. Även den moderata budgeten har stora brister, men den är ett ansvarsfullare alternativ. Den innebär inte den skattechock som regeringens budget gör. Vi ser även neddragningar på migrationsområdet, vilket vi har lovat våra väljare att hålla fast vid.

Mot den bakgrunden var vårt enda alternativ, givet de löften vi har gett våra väljare, att rösta på det minst dåliga alternativet. Det skapade även en möjlighet för borgerligheten att göra skillnad på allvar. Det hade de inte lust att göra. Därför kommer vi att få en ofinansierad budget från de rödgröna nästa år. Det är beklagligt. Men det är så det är.


Anf. 182 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Är det svaret, när det gäller miljöpolitiken, ytterligare ett löfte från Sverigedemokraterna som ni är beredda att bryta för att kunna rösta på ett alternativ som ni tycker är bättre för att hantera migrationen, Martin Kinnunen? Ni har brutit andra löften till svenska folket tidigare, exempelvis när det gäller höjd a-kassa som ni har röstat bort. Är det den logiken som gäller för Sverigedemokraterna? Är det så jag ska förstå ditt svar?

Ni har uppenbarligen lagt fram en miljöbudget som visserligen är mycket sämre än regeringens men som är den minst dåliga av oppositionens budgetförslag. Ändå väljer ni att aktivt stödja en budget som företräds av Moderaterna. Ni säljer ut löftena på miljöpolitikens område, precis som ni gjorde med a-kassan. Och den enda anledningen jag tyckte mig höra i Sverigedemokraternas logik var att den budgeten hade en, enligt Sverigedemokraterna, bättre migrationspolitik.


Anf. 183 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt och klargöra att Sverigedemokraternas miljöbudget är betydligt bättre än regeringens. Vi har ökade satsningar på sanering, vi har ökade satsningar på forskning och vi har en stor satsning på havsmiljö, på Östersjön. Vi vill lägga 1 miljard under budgetperioden på detta mycket viktiga område.

Matilda Ernkrans missade nog det som jag tryckte hårdast på när jag förklarade varför vi röstade som vi gjorde. Det handlar om en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi har en regering som lägger fram en ofinansierad budget, vars utgifter man inte har täckning för. Man tvingas låna upp stora summor. Finansministern har talat om att vi kommer att fortsätta se ofinansierade budgetar, med stor statlig upplåning, framöver. Det är ingen ansvarsfull politik. Det är ingen långsiktig politik. Vi skjuter bara kostnaderna framför oss.

Det borgar inte heller för bra miljöpolitik framöver. Vi kommer att få se inskränkningar på miljöområdet om vi ska ha en regering som fortsätter bedriva en oansvarig ekonomisk politik, där man lägger fram satsningar som man inte kan finansiera. De kostnaderna lägger vi över på kommande generationer. Det borgar inte för en effektiv och ansvarsfull politik.


Anf. 184 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag får inte riktigt ihop det när Martin Kinnunen talar. Jag försöker förstå Sverigedemokraternas miljö, naturvårds- och klimatpolitik.

Martin Kinnunen talade om vikten av att skydda vår natur och våra hav. Samtidigt är Sverigedemokraterna det parti som drar ned mest på just miljövårdsområdet, där även skydd av hav och vattendrag ingår. Hur kommer det sig att ni drar ned med mer än 1 miljard kronor på utgiftsområde 1:3 och 1:16 som handlar om just naturvård?

Jag får inte heller ihop det när Martin Kinnunen sågar klimatavtalet i Paris. Jag kan hålla med om att det finns många brister. Men det är ändå viktigt med ett globalt klimatavtal. Några av Martin Kinnunens argument är att det inte finns några bindande krav och att det inte finns några målsättningar när det gäller hur mycket man ska minska utsläppen.

Då skulle det vara ganska intressant att få veta vad Sverigedemokraternas politik är egentligen. Med hur mycket vill ni minska utsläppen?

När jag har haft debatter med Sverigedemokraterna tidigare har de ibland låtsats som att klimatförändringarna inte finns över huvud taget. Finns den av människan skapade klimatförändringen? Och bör vi göra någonting åt det? Ska vi minska utsläppen?

När jag tittar på Sverigedemokraternas budgetförslag får jag en känsla av att det här med att minska utsläppen och att skydda vår natur är ganska oviktigt. Det viktigaste är att sänka skatterna. Annars skulle inte Sverigedemokraterna ha gått fram med ett förslag i vilket man drar ned med så otroligt mycket som 1,7 miljarder kronor på det viktiga området.

Jag får inte ihop det. Får du ihop det, Martin Kinnunen?


Anf. 185 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi får ihop det.

Jens Holm frågade mig om det finns en mänsklig påverkan på klimatet. Det är jag övertygad om att det gör. Men jag vet inte hur pass stor den är och hur pass känsligt klimatet är för en ökad koldioxidhalt i atmosfären. Det vet inte jag. Det tror jag inte att någon vet egentligen. Det får vi se framöver.

Det som är viktigt för oss när det gäller klimatpolitiken är att man ser på det som en global fråga. Om vi ska ha en ambitiös politik i Sverige - det kan vi ha - måste det bygga på att den är ambitiös globalt. Annars får vi koldioxidflykt till andra länder. Vi får jobb som flyttar från Europa till Kina.

Utgången av COP 21 är ju ett klartecken, tummen upp, för en rad länder att öka sina utsläpp. Samtidigt bedriver vi en tuff klimatpolitik i Sverige med höga kostnader på jobb, tillväxt och så vidare. Men till andra länder säger vi att det är helt okej; det är bara att fortsätta öka utsläppen i åtminstone 15 år till. Det var väl ungefär de löftena som kom från en lång rad länder, att de tänker fortsätta öka utsläppen under flera år framöver.

Det är såklart oroande att vi nu har fått ett avtal som säger att de länderna ska öka utsläppen samtidigt som vi ska fortsätta bedriva en restriktiv politik, som såklart kommer att försämra vår konkurrenskraft. Det är oroande. Det var kärnan i min kritik av avtalet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag ska återkomma till frågorna om skogen och Jens Holms andra frågor.


Anf. 186 Jens Holm (V)

Herr talman! Det är bra att Sverigedemokraterna tillstår att det finns en av människan skapad klimatförändring och att vi behöver göra något åt det. Men det låter som att det är någon annan som ska göra det arbetet. Sverige har inget större ansvar för det.

Det ser man också när man studerar Sverigedemokraternas budgetförslag. De gör drakoniska neddragningar på det här viktiga området - med 1,7 miljarder kronor.

Ett av de mer aparta förslagen i det här betänkandet, herr talman, är Sverigedemokraternas förslag om att Sverige inte ska skrota överskottet av utsläppsrätter. Sverige har ett stort sådant överskott på drygt 6 miljoner ton. Alla vi andra partier är överens om att om man skulle överlåta utsläppsrätterna till något annat land, då blir det 6 miljoner ton utsläpp någon annanstans. Det vill inte vi andra partier. Men Sverigedemokraterna vill uppenbarligen det.

Hur rimmar det, Martin Kinnunen, med det som du sa tidigare om att utsläppen måste minska och om att det finns en av människan skapad klimatförändring? Kan vi inte i alla fall vara överens om att vi inte ska ge vårt överskott av utsläppsrätter till något annat land så att de kan användas någon annanstans på jordklotet?

En annan sak som jag inte förstår i Sverigedemokraternas förslag är att de vill halvera anslaget för klimatanpassning. Klimatanpassning betyder att vi vidtar åtgärder och investeringar för att skydda oss mot klimatförändringar - detta för att vi ska kunna bygga smartare, producera livsmedel på ett sätt så att maten inte förstörs och så vidare.

Jag ser att du tittar i betänkandet, Martin Kinnunen. Det handlar om anslag 1:10 som ni vill halvera. Varför gör ni så?


Anf. 187 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vår utgångspunkt är att klimatfrågan är global. Det spelar inte speciellt stor roll vad Sverige gör. Det är den krassa sanningen. Vi kan utradera våra utsläpp fullständigt, det kommer garanterat inte att ha någon påverkan på klimatet. Det borde vi vara överens om. Jag tror inte att någon hävdar att klimatet är så känsligt för en ökad mängd koldioxid i atmosfären. Det är mot bakgrund av detta som vi förkastar flera av regeringens och Vänsterpartiets olika klimatsatsningar.

De neddragningar som vi gör på naturvård handlar i grunden om skogen. Det tycker jag är en angelägen fråga.

Som vi ser finns det mer skog än någonsin i vårt land. Av den svenska skogen är 31 procent skyddad. Att i det läget lägga smått häpnadsväckande 1,3 miljarder på att expandera dessa områden tycker vi inte är en rimlig prioritering. Då har man inte heller räknat in den indirekta kostnad som uppstår när marken inte längre brukas.

Att det skapar jobb, tillväxt och ökar vårt välstånd om vi kan öka våra satsningar på detta miljöområde är inte vettigt och inte ansvarsfullt. Vi skyddar redan skogsarealer som sammantaget är större än Skåne, Blekinge, Småland, Halland och Västergötland. Att i det läget lägga ännu större resurser på naturreservat tycker vi inte är rätt. Däremot vill vi inte dra ned lika mycket på skötseln av dessa områden eftersom vi ser att den är eftersatt. Därför prioriterar vi upp skötseln, givet de omdisponeringar som vi gör i budgeten.


Anf. 188 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag kan konstatera att det finns ett speciellt område som är som ett rött skynke framför Sverigedemokraterna, och det gäller övergången till en fossiloberoende fordonsflotta. Sverigedemokraterna slaktar alla satsningar som kan härledas till att man ska ställa om från fossilt drivmedel till förnybara drivmedel.

Martin Kinnunen sa i sitt anförande att det är viktigt att satsa på svensk industri. Det finns ett område och en industri i Sverige som är växande och har framgång, som Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna absolut inte vill satsa på, och det är den produktion av förnybara drivmedel som pågår i Sverige.

Är det någonting som vi har gott om i Sverige är det åker och skog. Där växer råvaror som utgör en fantastiskt bra grund för att producera drivmedel. Riksdagen har fattat beslut om att Sverige ska vara oberoende av fossila drivmedel senast 2030. Detta skapar stora möjligheter för lantbrukarna och skogsbrukarna. Med rätt politik och långsiktiga spelregler kommer vi i framtiden att köra på RME från svensk raps, HVO från svensk tall, el från svenska vindkraftverk och biogas från både svenska grödor och svenskt avfall.

Det skulle minska svenskt lantbruks sårbarhet när det gäller tillgång till diesel och svängningar i världens oljepris. Men detta är någonting som Sverigedemokraterna absolut inte kan tänka sig. Medan vi vill se långsiktiga spelregler och möjligheter att även fortsättningsvis undanta förnybart kol från koldioxidskatten vill ni slå undan benen för den svenska biodrivmedelsproduktionen.

Svensk etanol som är mest klimatsmart i världen ska inte få fortsatt skattebefrielse. Så jag undrar: Varför är Sverigedemokraterna inte intresserade av att bidra till svenska lantbrukares minskade sårbarhet och en ny affärsmöjlighet för svenska lantbrukare?


Anf. 189 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är jättebra om det kan komma fram nya drivmedel. Jag har ingenting emot biodrivmedel som sådant. Det är jättebra om det kan satsas mer, att man fortsätter att satsa pengar på forskning och utveckling av dessa bränslen. Men någonstans måste man också konstatera några principiella saker.

Med risk för att låta som en libertarian, vilket en borgerlig politiker borde låta som, tycker jag att klåfingriga politiker ska hålla sig borta från marknadsstyrning. Man bör inta en teknikneutral hållning och inte gå in för att styra den tekniska utvecklingen och inte subventionera viss teknik medan man strutar i annan. Vi har en väldigt destruktiv utveckling på energiområdet. Vi subventionerar vissa energislag med över 100 procent samtidigt som vi straffbeskattar vattenkraft och kärnkraft till följd av Centerpartiets inflytande. Det är mycket beklagligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har absolut ingenting emot biodrivmedel, men vi kan inte köpa att bränslena ska subventioneras när det i dag är väldigt osäkert om de någonsin kommer att bära frukt. Det finns i dag företag som läggs ned eftersom man inte kan se framför sig att de kommer att kunna fungera utan ännu kraftigare subventioner. Ska vi börja att subventionera dessa bränslen, ja, då kommer vi att erodera skattebasen. Det kommer att kosta väldigt mycket pengar. Jag tror inte att det är ett effektivt sätt att använda våra skattepengar på.


Anf. 190 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Det är synd att Sverigedemokraterna har den här aversionen. En av anledningarna till att det nu är väldigt svårt att få lönsamhet i biodrivmedelsproduktionen är att det inte finns några långsiktiga spelregler. Just nu pågår det diskussioner med EU-kommissionen om undantag från koldioxidbeskattning för den gröna kolatomen, det vill säga det som finns i förnybara drivmedel. EU anser att all koldioxid ska beskattas, medan vi tycker att den svenska modellen med ett undantag för den gröna kolatomen ska gälla i hela EU.

Det är sådant här som gör att vi inte får några långsiktiga spelregler. Jag är absolut med på att man inom många områden måste hitta teknikneutralitet och att det ska vara klimatbaserat. Därför har vi från Centerpartiet föreslagit att man ska arbeta med en kvotplikt. Det skulle kunna vara ett sätt att gradvis öka mängden biodrivmedel baserat på klimateffektivitet. Då skulle man på lång sikt kunna skapa förutsättningar för att minska den fossila andelen.

Men detta är ju inte någonting som Sverigedemokraterna verkar vara så väldigt sugna på. Jag är rädd för att med Sverigedemokraternas politik är vägen framåt att låta olja från Ryssland - eller kanske till och med från Daish - försörja Sveriges transportsektor i stället för att låta svensk landsbygd få möjlighet att bli leverantör av framtidens drivmedel.

Jag tycker att det är väldigt synd att man har den här hållningen. Etanol från Norrköping är världens mest klimatsmarta bränsle, och det ingår i ett kretslopp som återgår till att bli foder.

Jag tycker att det är väldigt synd att ni från Sverigedemokraterna inte ser den potential som finns med biodrivmedel och att ni tycker att det är bättre att vårt drivmedel kommer från Putin i stället för Piteå.


Anf. 191 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag tycker att det är positivt att Kristina Yngwe lyfter fram frågan om beroende av fossila bränslen från Ryssland, arabstater och så vidare. Det är en angelägen fråga, speciellt därför att Centerpartiet har drivit fram en straffbeskattning av svensk kärnkraft och svensk vattenkraft, vilket leder till att kärnkraftverk läggs ned. Det finns enorma lönsamhetsproblem även inom vattenkraftssektorn. Fler producenter funderar på att låta verken stå still eftersom de inte tjänar några pengar.

Vad detta kommer att leda fram till är just beroende av fossila bränslen. Kan vi inte reglera med vattenkraft och kärnkraft får vi väldiga problem. Vi kommer definitivt att behöva använda oss av fossila bränslen framöver om den här politiken fortskrider.

Etanolen har varit ett fullkomligt praktfiasko som kostat skattebetalarna stora summor pengar. Bilisterna tycker inte om det här bränslet. Många serviceverkstäder avråder bilisterna från att tanka med det, för det har förstört en mängd motorer, vilket har åsamkat privathushåll stora kostnader. Man talar om svensk etanol, men väldigt mycket etanol importeras från andra länder. Man är också överens från såväl FN som en lång rad forskningsinstitut om att det inte är rimligt att upplåta mark där man bör odla mat till odling av bränslen. Det är inte ett effektivt sätt att utnyttja mark på. Etanolsatsningen har vi förordat ska tas bort omedelbart, och det håller vi fast vid. Det är en ineffektiv satsning.


Anf. 192 Kristina Yngwe (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Sverige är ett globalt miljöföredöme. Under alliansregeringen ökade den ekonomiska tillväxten samtidigt som våra klimatutsläpp minskade. Sverige har därmed bevisat att tillväxt kan ske parallellt med mindre miljöpåverkan och att miljö och ekonomisk tillväxt inte är varandras motpoler utan varandras förutsättningar.

Mycket har gjorts, men det kommer att behöva göras mer framöver. Centerpartiet vill att Sverige ska fortsätta att ha höga ambitioner för miljö och klimat. Men en verklig miljöomställning kräver en politik som uppmuntrar innovationer och grönt entreprenörskap samt understöder och underlättar för ekonomisk tillväxt och förändring. Centerpartiet vill därför se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatterna på jobb och företagande.

Som ett steg i arbetet mot en giftfri vardag föreslår Centerpartiet att en kemikalieskatt ska införas för att minska förekomsten av bland annat flamskyddsmedel i våra elektronikprodukter och ftalater i golv och andra byggvaror. Samtidigt måste vi göra andra insatser för att minska förekomsten av farliga ämnen i vår närmiljö. Vi vill skapa ett kemikalie-Fass för att stärka konsumenternas möjlighet till aktivt val. Vi vill att det ska vara möjligt att förbjuda farliga ämnen i grupp, och vi vill skapa förutsättningar för utveckling av grön kemi i Sverige.

Ett annat viktigt miljöområde är vårt avfall. Under de senaste åren har importen av sopor fördubblats i Sverige, och utbyggnaden av förbränningsanläggningar har ökat snabbt. Det har bidragit till att stärka energiförsörjningen och minska deponierna, men för Centerpartiet är det samtidigt självklart att sluta kretsloppet och använda de resurser vi har på ett effektivt sätt. Effektiva kretslopp och hållbar återvinning av resurser är en viktig del av en grön omställning. För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet föreslår Centerpartiet en skatt på förbränning av avfall.

Icke nedbrytbara plastpåsar utgör också en del av vårt skräp, och en stor mängd hamnar varje år i våra hav och sjöar. För att minska användningen av tunna plastpåsar vill Centerpartiet införa en miljöavgift på fossilplastpåsar. Liknande avgifter finns i till exempel Danmark och Irland och har effektivt bidragit till att de icke nedbrytbara plastpåsarna fasats ut.

Totalt höjer Centerpartiet skatten på miljöfarliga ämnen med 21 miljarder över fyra år. Dessa pengar används i stället till att skapa jobb och tillväxt, bland annat genom att göra det billigare att nyanställa och göra det fortsatt mindre kostsamt att anställa unga. Regeringen har dock tyvärr helt övergivit idén om grön skatteväxling. I stället har skattehöjningarna på arbete varit mångfalt större. Dessutom har skatten höjts på förnybar energi. Det är i mina ögon motsatsen till grön skatteväxling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Lördagen den 12 december var en historisk dag. Efter många år av långa förhandlingar fick världen äntligen ett klimatavtal på plats. Det är ett avtal som lägger en väldigt god grund att stå på och arbeta vidare från, samtidigt som det lämnar en del övrigt att önska. Det är nu det riktiga arbetet börjar. Det är nu dags för näringsliv, medborgare och inte minst politiker på lokal, regional och nationell nivå att kavla upp ärmarna och göra skillnad för klimatet. Det gäller även Sverige.

Samtidigt som klimattoppmötet i Paris gick in i sitt slutskede presenterade tankesmedjan Germanwatch en rankning över klimatarbetet i olika länder i världen. Sverige har halkat ned en placering sedan förra året. I rapporten skrivs även om kritik mot att den nuvarande regeringen kastar bort det goda resultat som uppnåtts under tidigare år. Det är hårda ord, men det är förhoppningsvis en sporre för regeringen att inte bara prata klimat utan börja leverera klimatresultat. Parisavtalet blir nämligen bara en pappersprodukt så länge det inte fylls med konkret handling.

En nyckel för att nå minskade klimatutsläpp är omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta. I dag står transporterna för cirka en tredjedel av våra utsläpp. Därför är detta ett prioriterat område. Under senare år har styrmedel som skattebefrielse för biodrivmedel, differentierad fordonsskatt och miljöbils- och supermiljöbilspremien bidragit till en tydlig klimatomställning.

Denna omställning måste påskyndas för att nå visionen om en fossiloberoende fordonsflotta. Vi vill jaga utsläppen och inte bilarna. Vi vill att ett bonus-malus-system införs så fort som möjligt, så att de miljöbästa bilarna gynnas och fordonen med sämst miljöprestanda får betala.

Sverige har en världsledande lastbilstillverkning, och det är därför naturligt att Sverige också har världens bästa miljöprestanda på vår lastbilspark. För att påskynda teknikutvecklingen och skapa en stark svensk marknad för miljölastbilar föreslår Centerpartiet en miljölastbilspremie.

Vi vill också öronmärka pengar för utbyggnad av laddstolpar. Jag körde själv med elbil ned till klimattoppmötet i Paris och fick för första gången i mitt liv verkligen uppleva innebörden av ordet "räckviddsångest".

Vi måste också säkerställa att den svenska modellen, där den förnybara gröna kolatomen inte koldioxidbeskattas, inte blir ett undantag i EU utan norm.

Herr talman! För oss i Centerpartiet är vägen framåt klar: en politik där arbete med miljö och klimat går hand i hand med tillväxt, en politik för grön skatteväxling och en politik som skapar långsiktiga spelregler för en hållbar transportsektor. Då kan Sverige fortsätta bära den globala miljöledarskapströjan.

(Applåder)


Anf. 193 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Både Centerpartiets Kristina Yngwe och jag själv ingick i den svenska delegationen vid klimattoppmötet i Paris. Där gjordes det klart att alla länders ambition i klimatfrågan måste öka. Ändå håller oppositionspartierna fast vid att skära ned drastiskt på miljö- och klimatambitionerna för Sverige. De fyra borgerliga partierna har skrivit under en motion där det står att "Sverige är och ska vara ett grönt föregångsland". Men de fyra borgerliga partierna föreslår som sagt i olika grad kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten. Centern drar ned med nästan 2 miljarder jämfört med regeringens förslag. Det är 25 procent av miljöbudgeten som skärs bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till Kristina Yngwe och Centerpartiet är: Hur kan du och ni mena att Sverige blir ett föregångsland när ni så kraftigt minskar pengarna till skydd av natur, tar bort stödet till lokala klimatinsatser, åderlåter våra miljömyndigheter och halverar stödet till forskningen och arbetet kring biologisk mångfald på Artdatabanken? Det här går verkligen inte ihop vare sig med det som världens ledare nu satte ned foten och kom överens om på toppmötet i helgen eller med Centerns nyligen offentliggjorda skarpa förslag om nya mål för klimatpolitiken. Hur hänger det här ihop för Centerpartiet, Kristina Yngwe? Hur kan ni mena att det här skulle bli ett grönt föregångsland om ni plockar bort 25 procent av miljöbudgeten?


Anf. 194 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! En stor missuppfattning som finns hos en del partier är att resultatet för miljön blir bättre ju mer pengar man satsar på någonting. Alliansregeringens arbete under de senaste åtta åren har visat ganska konkret att det går att arbeta med grön skatteväxling och göra satsningar på såväl klimat och miljö som jobb och företagande.

Ska vi kunna komma framåt i arbetet måste vi ha satsningar på gröna entreprenörer som kan jobba, lantbrukare som kan bidra med de råvaror som behövs och skogsföretagare som kan bidra med de råvaror som behövs. Det handlar om att kunna kombinera satsningar på ambitiösa mål för utsläpp och omställningen till fossiloberoende fordonsflotta med satsningar på ett grönt företagande. Det har under de senaste åtta åren visat sig att det har varit en ganska bra modell att arbeta utifrån.

Det är bra att ha i åtanke var de pengar som regeringen satsar kommer ifrån. Det kommer pengar från olika företagare och jobb. Tittar man på hur det har sett ut de senaste åren har trots allt skatteintäkterna till den offentliga verksamheten ökat. Vi har fått mer pengar att röra oss med. Det är tack vare att man har skapat bättre förutsättningar för företagare. Vi har fått fler människor som kunnat komma in i arbete. Det har skapat mer resurser för till exempel satsningar på olika miljöområden. Det är lite grann felaktigt att dra slutsatsen att man måste höja skatterna för att kunna göra satsningar på miljön.


Anf. 195 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag har lyssnat på Moderaterna, Sverigedemokraterna och nu på Centerpartiets Kristina Yngwe. Jag kan bara konstatera att det i varje fall inte verkar som att det som världens länder var överens om i helgen, att alla världens länders ambitioner i klimatfrågan måste öka, avspeglar sig i det de i dag har chansen att lyfta fram om klimatomställningen.

Kristina Yngwe lyfte själv fram det i sitt eget anförande. Hon hänvisade till en rapport som visade att Sverige har halkat ned en placering i klimatrankningen sedan förra året. I åtta år var det en borgerlig politik och borgerliga budgetar som styrde klimatomställningen i Sverige. Förra året vann en borgerlig budget med stöd av Sverigedemokraterna. Det är den som har rått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

De senaste nio åren är det en borgerlig politik, med de justeringar som regeringen kunde göra i rätt riktning i vårändringsbudgeten, som rått i det här landet under ledning av centerpartistiska miljö- och klimatministrar. Kristina Yngwe hänvisade själv till att Sverige nu har halkat ned i internationell rankning i klimatarbetet.

Vi är några som har varit ganska oroliga över det en lång tid. Det är väl för väl att den här gången kommer den nuvarande regeringens budget att gå igenom där vi gör historiska satsningar på miljö- och klimatbudgeten. Vi avvisar den 25-procentiga minskning av miljöbudgeten som Centerpartiet tycker att vi ska fortsätta med som en inslagen väg.


Anf. 196 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Det är väldigt märkligt om alliansregeringen har varit så otroligt dålig att den har hamnat på andra plats i Germanwatchs rankning. Det var från den platsen som vi halkade ned. Så otroligt dålig miljöpolitik och klimatpolitik kan alliansregeringen uppenbarligen inte ha haft, eftersom man har lyft fram oss som ett föredöme när det gäller globalt arbete för miljö och klimat.

Som en kommentar i Germanwatchs årliga rankning konstaterar man att det är många experter som är väldigt oroliga för hur regeringen agerar just nu. Man är rädd för att regeringen kommer att förstöra det goda arbete som tidigare regering har gjort. Jag kan plocka fram den. Matilda Ernkrans får gärna läsa hur man uttrycker sig.

Om det bara var budgetarbete det handlade om hade vi kunnat stänga ned vårt arbete i riksdagen efter att det är klart. Men det finns ganska mycket annat att arbeta med. Tyvärr ser vi inte att regeringen har varit så väldigt aktiv när det gäller att komma med olika propositioner och förslag för att kunna stärka hur vi skulle kunna arbeta.

Det finns en hel del som regeringen skulle kunna göra för att arbeta med detta. Uppenbarligen finns det en oro. Den oron finns från näringslivet och från flera olika håll. Det är inte bara Germanwatch och vi i oppositionen som känner oro över att det inte händer något på klimat- och miljöområdet.


Anf. 197 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Också jag får börja i Paris med det klimatavtal som äntligen kom på plats i lördags. Det går naturligtvis att leta efter och ganska lätt hitta brister i avtalet. Men jag tror att vi alla kan vara eniga om att det centrala och avgörande ändå var det som står i det inledande målet, att man ska begränsa temperaturökningen till väl under två grader och sikta mot en och en halv grad. Ur klimatsynpunkt är det en väldig skillnad mellan en och en halv grad och två grader.

Jag har svårt att tro att någon som var med på mötet, eller som såg detta någon annanstans, kunde lämnas oberörd av representanter för de små låga önationerna. De uttryckte: Ni kan diskutera två grader eller en och en halv grad, men hela vår existens är beroende av att vi talar om en och en halv grad. Hur stor betydelse det har vet jag inte. Men jag kände personligen att det i varje fall var något som inte gick att nonchalera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det historiska klimatavtalet, som vi nog ändå får kalla det, ställer tydliga krav på att vi fortsätter arbetet, som har nämnts här tidigare under debatten. Det får ses som en startpunkt. Rent generellt kan vi också vara överens om att det krävs ambitionshöjningar på alla nivåer. När vi talar om alla nivåer är det lokalt, nationellt, inom EU och globalt som vi måste diskutera frågan. Det inbyggda uppföljningssystem som finns med i avtalet är väldigt avgörande för ambitionsdiskussionen som kommer att lyftas upp längre fram. Det handlar om globala utmaningar. Men det är väldigt beroende av hur enskilda länder agerar.

Herr talman! För oss liberaler är det självklart att tillväxt, utveckling och marknadsekonomi är centrala delar i klimatarbetet. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland där välstånd och tillväxt går hand i hand med klimatarbetet. Jag vill även från vår sida lyfta fram att konsumentperspektivet är väldigt viktigt. Det handlar mycket om att vi får fram effektiva ekonomiska styrmedel. Liberalerna vill sätta ett tydligt pris på miljön. Vi driver på och lyfter även fram i vår budget tanken att utveckla grön skatteväxling. Det bygger mycket på principen att förorenaren betalar.

Herr talman! Det handlar om att utsläpp ska beskattas, och miljöovänliga fordon och kemikalier likaså. Man kan säga att skatt på arbete växlas mot skatt på miljöförstöring. Ett exempel som vi redan nu har tagit med i årets budget och föreslår är regionaliserat reseavdrag där man gör skillnad på landsbygd kontra storstadsområden där man har väl utbyggd kollektivtrafik. Andra exempel är höjd fordonsskatt på bilar med hög negativ klimatpåverkan och skatt på elektronik som innehåller miljöfarliga kemikalier.

Herr talman! När vi ser på den budget vi nu diskuterar kan vi konstatera att regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet egentligen går åt andra hållet och höjer skatterna med i runda slängar 32 miljarder. Den absolut största delen hamnar på jobb och företagande. Precis som Kristina Yngwe nämnde här förut är det väldigt svårt att se någon grön skatteväxling i förslaget.

Herr talman! Nu kan vi konstatera att Liberalernas förslag till budgetramar tyvärr har fallit. Vi har ändå velat fullfölja det i ett särskilt yttrande och berätta vad vi har för satsningar i årets budget inom utgiftsområde 20 Allmän miljövård och naturvård.

Jag kan ta det lite snabbt. Det är förstärkning av havs- och vattenrelaterad miljöövervakning. Det tycker vi är viktigt. Det är sanering och återställning av förorenad mark med speciellt fokus på bostadsbyggande och områden med särskilt stor risk. Där tror jag att vi till och med ligger över regeringens förslag.

Vi föreslår permanent anslag för stöd till kommunerna för strandstädning. Där pratar vi om makroplast och mikroplast. Det är bara det att makroplasten med tiden blir mikroplast, så det hänger mycket ihop. Det är därför vi måste städa våra stränder.

Vi satsar på restaureringsinsatser i syfte att bevara och utveckla den biologiska mångfalden, och vi nämner speciellt Artdatabankens arbete, som vi tycker är viktigt.

Vi vill ge Kemikalieinspektionen ökade resurser i syfte att öka marknadstillsynen med speciellt fokus på produkter som är riktade mot barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har också nationella klimatinvesteringar i vår budget, men något mer specifikt. Framför allt lyfter vi fram att de måste vara marknadskompletterande, att vi måste bli mer noggranna med att inte satsa stöd och bidrag på sådant som skulle göras ändå.

I den potten har vi inte lagt in laddstolpar, utan det har vi under utgiftsområde 21 Energi. Där har Liberalerna lagt in en satsning på 75 miljoner till laddstolpar.

Sammanfattningsvis är jag som grön liberal nöjd och glad över att vi från vårt parti inom de givna ramar som vi har satsar och prioriterar just detta utgiftsområde, som vi gör.

(Applåder)


Anf. 198 Jens Holm (V)

Herr talman! Lars Tysklind talade bland annat om biologisk mångfald. Det är verkligen ett ämne som sorterar under det vi diskuterar här och nu.

Jag tycker att Liberalerna av de borgerliga partierna - även om jag inte är särskilt imponerad av något av de partierna - är det parti som ändå brukar sticka ut bäst i fråga om biologisk mångfald, naturvård, skydd av skog och mark och så vidare. Därför, Lars Tysklind, blev jag så besviken när jag såg ert budgetförslag.

När man jämför förslaget från regeringen med stöd av Vänsterpartiet ser man att det är de största satsningarna på mycket länge på skydd av värdefull natur och även för skapande av nya nationalparker och naturreservat.

Om man tittar på Liberalernas förslag ser man - nu vill jag vara lite budgetteknisk - beträffande anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur, som handlar om skötsel av de befintliga naturreservat som vi har, att ni drar ned med 300 miljoner kronor. På anslag 1:16 Skydd av värdefull natur, som handlar om att skapa nya naturreservat och nationalparker, drar ni ned med hela 600 miljoner kronor - ni halverar den budgetposten.

Lars Tysklind! Du talade om biologisk mångfald. Då undrar jag: Ökar man den biologiska mångfalden i skogen genom de här stora neddragningarna?


Anf. 199 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag tycker att det är en ganska intressant diskussion. När vi diskuterar budget blir det väldigt anslagsfixerat. När vi sedan går in och gör utvärderingar är vi väldigt eniga om att det inte är anslagen som är det viktiga utan resultaten. Någonstans i det häradet kanske vi kan diskutera detta.

Det är inte så att vi inte satsar på detta, utan vi satsar ganska mycket pengar. Från Liberalernas sida prioriterar vi detta område - men utifrån de ramar som vi har satt upp. Man kan alltid diskutera hur mycket skatt man ska ta in. Men från vår sida menar vi att om man tar ut så mycket skatt på företagande och arbete som man nu gör från regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, då äventyrar man resurstilldelningen på de här områdena på sikt. Det är i den kontexten man måste se detta.

Vi tror mycket på att man även inom de ramar som ges kan göra väldigt mycket kring biologisk mångfald. Det jag nämnde och lyfte fram i mitt anförande och som vi har stöttat tidigare är Artdatabankens arbete, som vi tycker kanske inte har fått den framstående plats som det ska ha.


Anf. 200 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Nu är det en budgetdebatt. Vi talar om utgiftsområde 20, som handlar om miljöpolitik och klimatpolitik. Några av de viktigaste delarna i det utgiftsområdet är just skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur, hur vi ska kunna sköta den natur som vi har bättre.

Det blir nästan lite fånigt om man försöker leda i bevis att en halvering av de här viktiga anslagen kan leda till att man ligger kvar på samma ambitionsnivå eller kanske till och med på en högre ambitionsnivå.

Lars Tysklind! Kan ni inte säga som det är i stället? Ni prioriterar skattesänkningar för storföretag och höginkomsttagare i stället för att skydda miljön. Det är ju vad det handlar om.

Jag skulle vilja veta från dig, Lars Tysklind: Menar du verkligen på fullaste allvar att vi kan få fler naturreservat och fler nationalparker ifall man halverar anslag 1:16, ifall man drar ned med 600 miljoner kronor, som ni föreslår?


Anf. 201 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Det är precis som Jens Holm säger, att detta är en budgetdebatt. Men en budget är en helhet. Det finns en inkomstsida och en utgiftssida. Från Liberalernas sida är vi mycket noga med att tala om att man på längre sikt inte kan ta ut den nivå på skatter som man gör från den nuvarande regeringens sida, med stöd av Vänsterpartiet, utan att äventyra den svenska tillväxten, som säkrar de resurser som krävs, bland annat till detta område.

Det Jens Holm sysslar med nu är stuprörstänkande: Nu diskuterar vi bara detta. Men de facto satsar Liberalerna 700 miljoner kronor på anslaget Åtgärder för värdefull natur och nästan 800 miljoner kronor på anslaget Skydd av värdefull natur. Det är inte så att det inte satsas pengar på detta. Men till syvende och sist är det en prioriteringsfråga. Det är det budgeten handlar om.

Vi tycker att den här frågan är viktig, och vi har prioriterat den inom de ramar som vi har satt upp.


Anf. 202 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Dagens debatt handlar i grund och botten om en ekologiskt hållbar utveckling. En hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationer och deras behov. Det är en hållbar utveckling. Detta beskrivs också med en grundläggande kristdemokratisk princip, nämligen förvaltarskapstanken, som säger att vi har en jord att förvalta, inte förbruka eller förstöra, utan förvalta och vårda. Den ger oss människor ett speciellt ansvar. Detta ansvar är personligt men också gemensamt. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer eller på samhället i stort när det gäller att ändra livsstil.

Det är politikens uppgift att få till stånd lösningar och en fungerande infrastruktur för exempelvis en effektiv materialåtervinning. Men i slutänden avgörs framgången i ett sådant system av människors vilja och motivation att medverka. Därför krävs det att de beslut som fattas är väl underbyggda av forskning och att sambanden kan förklaras på ett trovärdigt sätt för dem som berörs. Det är en framgångsfaktor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Klimatutmaningen är i högsta grad global. Därför krävs gemensamma kraftansträngningar internationellt. Vi var många som gladde oss och andades ut när klimatavtalet antogs i helgen i Paris. Jag själv var inte i Paris men satt här i Sverige och följde det hela.

De flesta av världens ledare säger sig vara nöjda med överenskommelsen. Att alla 195 länder som deltog kunde enas och anta klimatavtalet med gemensamma mål är naturligtvis en historiskt viktig händelse.

Samtidigt måste det betraktas som ett misslyckande att länderna inte kunde enas om konkreta åtgärder och trovärdiga utsläppsminskningar som leder oss bort från klimathotet. Det tror jag att vi kan vara ganska överens om. Ska temperaturmålet om maximalt 2 graders och helst 1,5 graders uppvärmning nås krävs att målet stöds med hjälp av styrmedel och konkreta åtgärder. Detta förutsätter större utsläppsminskningar än enligt den ambitionsnivå som länderna redovisade inför Parismötet. Därför krävs det nu nya initiativ på nationell och internationell nivå för att driva på klimatarbetet.

Det är också viktigt att det som har överenskommits mellan de rika länderna om ansvar för finansiering efterlevs. Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa och stötta de fattiga länderna på deras väg mot hållbar utveckling. Den gröna klimatfonden startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt. Kristdemokraterna avsätter i sitt budgetalternativ 500 miljoner till den gröna klimatfonden för 2016.

Herr talman! Kristdemokraternas vision är att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende 2030. Det är inte bara vi som har denna vision och detta mål, utan de delas av många. Vi föreslår därför ett fortsatt stöd till investeringar i laddinfrastruktur för el- och hybridbilar. Det stora hindret är i dag osäkerheten kring att kunna ladda sin elbil. Vi anslår 125 miljoner kronor per år under perioden 2016-2019 till stöd för utbyggnad av laddstolpar.

För att minska de negativa hälsoeffekterna av kemikalier i samhället och för att finansiera angelägna klimatåtgärder föreslår Kristdemokraterna att en kemikalieskatt införs på viss hemelektronik och på PVC-material i enlighet med Kemikalieskatteutredningens förslag. Detta beräknas generera skatteintäkter på 3,47 miljarder kronor årligen.

Kristdemokraterna föreslår att nedsättningen av koldioxidskatten och energiskatten på diesel i gruvindustriell verksamhet slopas. Den har redan minskat i ett första steg. Nu föreslår vi att nedsättningen slopas helt. Detta beräknas ge ökade skatteintäkter på 320 miljoner kronor årligen.

Vi föreslår också en skatt på förbränning av osorterade sopor för att öka materialåtervinningen och minska utsläppen av miljöfarliga ämnen och koldioxid. Detta ger ökade skatteintäkter på 220 miljoner kronor årligen.

Kreosot och andra träskyddsmedel omfattas i nuläget inte av skatten på bekämpningsmedel. Kreosot är dokumenterat både hälso- och miljöfarligt. Bättre alternativ måste uppmuntras. Därför föreslår Kristdemokraterna att kreosot inte längre ska vara undantaget från skatt. Denna förändring innebär en förstärkning av statsbudgeten med 120 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sedan 1990-talet har ansvaret för att förpackningar återvinns i Sverige vilat på producenterna enligt principen om att förorenaren betalar. Det är en mycket bra princip. Men nu har regeringen aviserat att de tänker flytta ansvaret för förpackningsåtervinning från producenterna till kommunerna. I och med detta lämnar regeringen den logiska och effektiva principen om att förorenaren betalar, samtidigt som förpackningsproducenterna får svagare incitament att utveckla nya och resurseffektivare förpackningslösningar. Vi föreslår i stället att producentansvaret bibehålls och därmed principen om att förorenaren betalar.

Herr talman! Med dessa ord hänvisar jag till det särskilda yttrandet till förmån för Kristdemokraternas budgetförslag.


Anf. 203 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Bränder, torka och översvämningar är någonting som vi nu ser som en följd av klimatförändringarna, inte bara i andra delar av världen utan faktiskt också i vårt eget land.

I mitt hemlän Värmland drabbades vi i valrörelsen 2014 av stora översvämningar. I Kristinehamn stod vattnet högt upp på torget, E18 spolades bort och i många hus fylldes källarna med vatten. Jag vet att detta också hände i Hallsberg, i Lars-Axel Nordells hemlän så sent som i september i år.

I kommuner och regioner sitter man och funderar på hur man i framtiden ska kunna lindra dessa effekter, för hur mycket vi än jobbar och ser till att vi ska hindra klimatförändringarna kommer vi att drabbas av sådana här saker i klimatförändringarnas spår.

När man då tänker på vad man ska göra, hur mycket det kostar och vilka åtgärder man ska vidta är det viktigt att det någonstans finns någon som har ett samordnande ansvar, alltså det som bland andra MSB och SMHI håller på att titta på och gör utredningar om. Det är också viktigt att man kan få stöd för att vidta olika åtgärder för att bli mindre sårbar i framtiden.

Därför tycker jag att det är mycket förvånande att Kristdemokraterna, faktiskt som enda parti när det gäller denna budget, skär bort 90 procent av anslaget till klimatanpassningsåtgärder. Jag skulle därför mycket gärna vilja höra från Lars-Axel Nordell hur ni tänkte där.


Anf. 204 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Exakt hur diskussionerna gick i denna grupp för vår del kan jag tyvärr inte berätta eftersom jag inte var med. Jag är nämligen helt ny i detta sammanhang och i detta utskott. Men när det gäller klimatinvesteringar har jag ändå tagit reda på och känner till att det visst skiljer sig åt mellan vad regeringen nu gör och vad vi gör. Men precis som övriga allianspartier har vi i princip samma budget som förra året och för vidare innehållet i den till denna budget.

När regeringspartierna talar om att vi skär ned gör vi inte det i förhållande till tidigare budget utan i förhållande till vad regeringen gör. Det är riktigt att vi inte satsar lika mycket som regeringspartierna på detta område.

Laddinfrastruktur är en viktig del i detta. På samma sätt som Liberalerna har vi gjort en satsning på energiområdet, och vi har gjort en satsning just när det gäller laddinfrastruktur på kommunikationssidan. Man ska se detta som en helhet och att det kan ligga på olika områden i budgeten. Så ligger det till.


Anf. 205 Stina Bergström (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag tyckte inte att jag fick något riktigt svar på min fråga. Just när det gäller pengarna till klimatanpassning tar Kristdemokraterna bort 107 miljoner av de 119 miljoner som är anslagna. Det är 90 procent av den satsningen. Det är detta parti som har riktat in sig på att ta bort just dessa pengar.

Min fundering var därför varför Kristdemokraterna inte tycker att det är viktigt att vi förbereder oss på de förändringar som faktiskt kommer att ske i klimatförändringarnas spår.

Kristdemokraterna är också det parti som har skurit mest i miljöbudgeten. Kristdemokraterna skär bort 2,2 miljarder. Det är 30 procent av hela budgeten.

Partiet skär även ned på en annan sak. Jag lyssnade på Lars-Axel Nordell, och jag tycker att det är fint att vi inser att vi solidariskt över hela världen måste hjälpas åt med problemet med klimatförändringarna. Just därför tycker jag att det rimmar mycket illa att Kristdemokraterna som enda parti skär bort en fjärdedel av pengarna på kontot för klimatinvesteringar i andra länder, alltså de fattigare utvecklingsländerna som inte har pengar för att göra sina egna investeringar.

Därför skulle jag vilja höra hur Kristdemokraterna tänker när de tar bort en fjärdedel av pengarna till klimatinvesteringar i andra länder.


Anf. 206 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Än en gång vill jag upprepa att vi har andra ramar än regeringen. Det är helt klart. Vi lägger alltså inte lika mycket. Vi skickar inte räkningen till arbetslösa ungdomar som inte får jobb, utan det vi gjorde under åtta år i regeringsställning var att se till att vi fick fler arbetade timmar. Vi vet att det har betytt jättemycket också ur miljösynpunkt att människor har jobb.

Vi oroar oss över att fem lantbrukare i veckan slutar. De håller landskapen öppna och så vidare, och det är viktigt att vi kan satsa även där. Det handlar inte enbart om satsningarna på de konton vi nu talar om. Allt hänger ihop. Det handlar väldigt mycket om ekonomi och att vi har fler arbetade timmar.

Vad regeringen gör nu är att satsa väldigt mycket på en mängd områden, med stora ökningar av utgifterna. Detta är naturligtvis oroande eftersom vi inte vet vad det kommer att leda till. Vi har nämligen en arbetsmarknadspolitik där det finns väldigt mycket frågetecken i dag. Man skickar som sagt räkningen till ungdomar och äldre. Det kommer inte att leda till lika många arbetade timmar, och vi vet att arbetade timmar leder till välfärd. Detta är alltså en oroande utveckling, och vi får följa den och se.


Anf. 207 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Låt mig börja med ett citat.

"Det är verkligen mycket, mycket bråttom. Men på samma gång får denna känsla av brådska inte överskugga det faktum att lösningar av problemen kommer att kräva långtgående förändringar i attityder och samhällsorganisation."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det är Olof Palme som säger detta, och han gör det på FN:s miljökonferens i Stockholm 1972. Det var bråttom redan då, med andra ord, och det är ännu mer bråttom nu.

Då hade världen vaknat. Forskare hade påpekat att den expansiva utvecklingen inte tog hänsyn till att naturresurser är ändliga, och författaren Rachel Carson hade skrivit sin berömda bok Silent Spring - på svenska Tyst vår. Den handlar bland annat om hur gifter i jordbruket dödade våra vanligaste fåglar och är en bok som på många sätt skapade miljörörelsen. Dessa två händelser, miljökonferensen i Stockholm 1972 och boken Tyst vår, kan sägas vara början på miljöpolitiken.

Vi debatterar nu miljöpolitiken för 2016, regeringens utgiftsområde 20. Jag vill yrka bifall till regeringens budget på detta område, det vill säga bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.

Vi debatterar miljöbudgeten, och vi gör det i ljuset av att världens länder i helgen äntligen klarade av att samla ihop sig och ta beslut om ett nytt globalt klimatavtal. Jag måste erkänna att det känns stort. Men det globala klimatavtalet är ett startskott och inte ett målsnöre. Det är bra att avtalet grundas på vetenskapen och tar sikte på en och en halv grad. Det är mycket bra att det blir folkrättsligt bindande. Det är avgörande att de femåriga översynerna av ländernas utsläppsminskningsåtaganden för högre ambitioner kom på plats, något som Sverige och EU har drivit framgångsrikt.

Det är oroande att avtalet känns svagare på finansieringen, och jag är ledsen över att länderna inte har lämnat in tillräckligt höga utsläppsminskningsåtaganden som faktiskt tar världen ned till en och en halv grad. Åtagandena leder oss i stället snarare fortfarande mot orimliga tre grader. Det är dock en styrka att få det globala klimatavtalet på plats. 186 länder har utlovat utsläppsåtaganden, och 195 parter står bakom avtalet. Det är sannerligen början till något bättre. Planeten är inte räddad ännu, men det finns en plan och ett internationellt samvete på plats som kommer att mana oss till fler och bättre åtgärder. Det är ett startskott men inte ett målsnöre.

Herr talman! Efter 1972 lärde vi oss att steg för steg hantera och anpassa vår verksamhet till miljön. Vi socialdemokrater är inte ensamma, men i regeringsställning och tillsammans med andra utvecklade vi nya styrmedel och regelverk - kort sagt en politik för hållbar utveckling. Vi tog fram miljöbalken, och vi utvecklade de 16 miljömålen. Idén med miljömålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De är ett viktigt redskap för att hantera de miljöutmaningar vi står inför. Tanken är att ett enskilt miljömål inte ska överordnas utan att alla måste lösas parallellt.

Den nuvarande regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, har en hoppfull syn på miljöpolitiken. Det märks i det förslag riksdagen nu har på sitt bord. Helt klart är att det svenska systemet med de 16 miljömålen får en starkare ställning i svensk politik. Ansträngningen för att nå målen intensifieras.

I dag debatterar vi en mängd förslag till ny politik för att nå miljömålen. Det kan sägas vara i sista stund, för det är bara fyra år kvar innan ytterligare 14 av miljömålen ska vara nådda. I dag är det så att vi klarar ett av miljömålen och tror oss kunna nå ytterligare ett, men 14 är kvar. Jag kan inte lova att vi kommer att klara det. Åtta, ja nio år med för låg ambition med svensk miljöpolitik har satt sina spår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Nuvarande regering har dock uttalat som sin uppgift och som sin avsikt att försöka klara miljömålen. Det slog statsminister Stefan Löfven fast i sin regeringsförklaring. Inte någon gång i de åtta regeringsförklaringar moderatledaren Fredrik Reinfeldt presenterade i denna riksdag nämnde han ens ordet miljömål.

Jag går tillbaka till Olof Palme 1972. Han sa att det var en stor utmaning. Det var det då, och det är det i dag. Till utmaningar krävs resurser, och det är just vad den här regeringen nu föreslår att riksdagen ska avsätta för att klara miljömålen.

Jämfört med det beslut riksdagen tog i december förra året med en majoritet bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är detta en höjning med 2,3 miljarder. Vi har låtit riksdagens utredningstjänst jämföra miljöbudgetarna 20 år tillbaka i tiden, och deras granskning visar att årets budget innebär den kraftigaste höjningen av miljöbudgeten under denna tid. Det klargör, anser jag, regeringens beslutsamhet att göra det denna riksdag har gett regeringen i uppdrag, att klara de miljömål riksdagen har beslutat om och till nästa generation lämna över en värld vi kan vara stolta över.

När riksdagen nyligen lade fast de ekonomiska ramarna för miljöbudgeten framkom det förslag från fem oppositionspartier. Jag vill lyfta fram ett av dem, nämligen Centerpartiets. Jag gör det för att tydliggöra en sakskillnad. Centerpartiet, som kallar sig Alliansens gröna röst, har föreslagit en sänkning av miljöbudgeten med nästan 2 miljarder i förhållande till regeringens förslag.

Herr talman! På ett sätt kom vi socialdemokrater och miljöpartister till en havererad och stillastående miljöpolitik där utmaningarna hade växt och växt varje år i brist på åtgärder. På ett annat sätt kom vi dock till ett dukat bord. Under åtta år av borgerligt styre hade nämligen inte myndigheter och experter legat på latsidan. Nej, de hade tagit fram en mängd förnuftiga och rimliga förslag på åtgärder, investeringar och styrmedel för att klara miljömålen. Vi har kunnat välja, och här är några av de saker vi föreslår i den här budgeten.

Vi förstärker arbetet med en sanering av förorenad mark med 350 miljoner kronor, för en mer giftfri vardag och för att möjliggöra en ny utveckling.

Vi måste skydda mer värdefull natur, och vi gör det för att klara FN:s konvention om biologisk mångfald. Vi förstärkte med 250 miljoner i vårändringsbudgeten och höjer med ytterligare 340 miljoner.

Vi vet att vi måste bevara artrikedomen i våra skogar. Vi måste se till att de miljöer de hotade arterna är beroende av sparas.

Vi höjer också anslaget för skötsel av värdefull natur, för det har inte höjts trots att nya reservat har tillkommit. Det är ju en helt orimlig politik, som har lett till mindre möjligheter för allmänheten att få tillträde till reservaten och mindre möjlighet till nödvändig skötsel. Ängar växer igen, hedar förbuskas och leder försvinner. Nu föreslår vi en rejäl förstärkning av det här anslaget, och jag kan påpeka att det också kommer att leda till fler jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

När det gäller klimatpolitiken har regeringen lagt fast ett omfattande paket som syftar till att vi ska klara riksdagens klimatmål till 2020, det vill säga 40 procent mindre utsläpp av växthusgaser till 2020 jämfört med 1990. Den borgerliga regeringen var inställd på att köpa sig fri genom att i det svenska åtagandet räkna in utsläppsminskningar i andra länder, till exempel genom trädplanteringsprojekt i Uganda som har tagit ifrån människor deras inkomster och vars klimateffekt kan sägas vara tveksam.

Men nu har vi en regering som är inriktad på att ta ansvar för klimatomställningen utan att räkna in utsläppsminskningar gjorda i andra länder, och det kräver att vi gör mer för att klara vårt åtagande.

Här har regeringen en mängd åtgärder, som förbättrat järnvägsunderhåll, utökad kollektivtrafik, satsningar på elbussar med mera. Men om en åtgärd vill jag nämna lite mer, och det är satsningen Klimatklivet. Vi vet ju att alla utsläpp är lokala. Och vi vet från den rapport som Naturvårdsverket gjorde om klimatpolitiken, Färdplan 2050, att avgörande för att vi ska klara klimatutmaningen på lång sikt är att vi kan planera vårt samhälle för att klara den nya fossilfria värld som vi står inför. Detta planeringsansvar har kommunerna, som nu får nya stora möjligheter till resursförstärkningar för att kunna ta det ansvaret, och det har varit efterlängtat i många år.

Jag menar att Klimatklivet, 600 miljoner kronor årligen, kommer att bidra till en snabb utbyggnad av infrastruktur för ett hållbarare Sverige, till exempel en satsning på elladdstolpar, vilket är det första projekt som fått del av årets stöd.

Herr talman! Jag vill avsluta med att återigen citera Olof Palme på miljökonferensen i Stockholm. Han betonade det gemensamma internationella ansvaret. Han sa: "Framtiden är gemensam. I gemenskap måste vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den."

En långsiktig miljöpolitik som bär framåt för att klara de miljömål som vi i denna riksdag beslutat om och för att vi ska kunna ta vårt ansvar för att göra en klimatomställning som också bär jobb och välfärd, göra den omställning som mänskligheten behöver, kommer att underlättas om vi kan söka breda samarbetslösningar. Vi behöver ta det ansvaret. Jag tycker att vi ska ta det ansvaret. Det kommer att krävas kompromisser, precis så som världens länder fick kompromissa i Paris och som nu har gett oss ett nytt globalt klimatavtal.

Miljöpolitiken behöver fler startskott, för vi har fortfarande långt kvar till målsnöret.

Jag ber om ursäkt för att jag överskred talartiden.

(Applåder)


Anf. 208 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Med tanke på överskridandet av talartiden får jag säkert en minut extra till replikskiftet, för det finns, herr talman, rätt mycket att reda ut efter Matilda Ernkrans anförande.

Låt mig börja där Matilda började och slutade, med Palme. Palme tycker jag är en rimlig person att hänvisa till i det här sammanhanget, för det känns verkligen som att Socialdemokraterna går tillbaka till en betydligt rödare politik nu. Det är en rejäl vänstergir och en betydligt större tro på att politiken alltid sitter inne med alla svaren, att det är här i riksdagen som vi kan lösa alla problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Där finns det en väldigt tydlig ideologisk skillnad mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Vi moderater tror mer på att försöka skapa förutsättningar för enskilda människor och företag att lösa de utmaningar vi står inför och att vi naturligtvis behöver ett ramverk, men att människor måste vara fria att kunna söka lösningarna. Här finns en tydlig skillnad.

Matilda Ernkrans slår sig för bröstet över att stora satsningar nu görs. Det är möjligt att dessa är de största satsningar som gjorts på 20 år, eller vad det nu var som Matilda Ernkrans nämnde i sitt anförande. Men hon glömmer att nämna att det troligtvis också är de största skattehöjningarna som görs på motsvarande tid. Det är kraftiga höjningar på jobb och företagande som riskerar att bromsa ekonomin och leda till att vi får mindre möjligheter att långsiktigt göra satsningar på jobb och företagande.

Sedan kritiserar Matilda Ernkrans Alliansens satsningar på klimatinvesteringar. Nu är det ju fortsatt så att regeringen har med ungefär 200 miljoner till klimatinvesteringar, men man avser inte att göra några nya satsningar. Då är faktiskt Matilda Ernkrans svaret skyldig hur regeringen ska klara av att nå upp till de svenska klimatmålen.

Jag måste också fråga: Anser inte Socialdemokraterna att utsläppsminskningar i andra länder är värdefulla och gör nytta både för att minska utsläppen och för att bidra till teknikspridning?


Anf. 209 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Det är fascinerande att höra de borgerliga partierna med Moderaterna i spetsen ondgöra sig varje gång över hur en förändrad ekonomisk politik är av ondo för människor och företag i detta land, medan samma politiska partier utan problem kunde plocka bort uppemot 140 miljarder av våra gemensamma skattepengar som jobbade i vår ekonomi, som producerade en bra miljöpolitik, en sjyst skola, arbetstillfällen och så vidare. De kunde plocka bort de där 140 miljarderna i skatter, och inte med ett ord talade de någon gång om hur det skulle rasera Sveriges ekonomi. Men när man gör tvärtom blir det ett ras och en enorm påverkan på den ekonomiska politiken. Jag tycker att de företrädare som använder det sättet att argumentera blir svaret skyldiga.

Det är ett medvetet val som ni moderater och de andra borgerliga partierna i oppositionen gör när ni säger att det är just miljöbudgeten som ska få betala priset för att ni inte vill förstärka svensk ekonomi skattevägen. Ni hade ju kunnat välja något annat område. Men det är just miljöbudgeten som är den som ska betala priset, den som bär en hållbar omställning, som bär jobb och välfärd för vår framtid. Det är något som vi gemensamt måste reda ut, gärna med breda samarbetslösningar och med så mycket klokskap som möjligt som vi kan komma fram till gemensamt.

Vad är det som gör att ni väljer att låta miljöbudgeten betala priset för att ni inte vill förstärka den svenska ekonomin med skatter?


Anf. 210 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Inledningsvis kan jag konstatera att Matilda Ernkrans inte svarade på min fråga om hur man ska nå klimatmålen om man inte vill använda sig av kostnadseffektiva klimatinvesteringar i andra länder. Och jag förstår att Matilda Ernkrans och regeringspartierna inte vill prata om hur, utan att de vill prata lite mer fluffigt om de höga ambitionerna, om hur mycket pengar de satsar. När man börjar granska politiken ser man att den inte hänger ihop, och den riskerar att inte leverera särskilt goda resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ja, man sätter sprätt på väldigt mycket pengar, herr talman. Men jag tror nog att Gustav Möller, den gamla socialdemokratiska ministern, hade vänt sig i sin grav över det faktum att regeringen handskas med skattebetalarnas pengar på det här sättet.

Jag har vid upprepade tillfällen ställt frågor om hur man ska säkra att klimatinvesteringsprogrammet, det nya Klimatklivet, inte behäftas med samma brister som tidigare system har varit behäftade med. Men jag har inte fått några svar, så Matilda Ernkrans får gärna svara här i dag på hur det ska säkerställas att det levererar additionella utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt utan höga administrativa kostnader.

Med den tilldelning som Naturvårdsverket hittills har räknat med kommer kostnaden att vara någonstans över 3 000 kronor per ton. Är det den totala summan, eller kommer det att bli ännu dyrare utsläppsminskningar i framtiden?

Det finns väldigt många frågor som Matilda Ernkrans borde svara på.

Sedan häpnar jag nästan när Matilda Ernkrans säger att regeringen stärker svensk ekonomi genom höjda skatter. Man bromsar in den. Man gör det dyrare att anställa och mindre lönsamt att arbeta. Man lägger ut en spikmatta för den svenska ekonomin, och det kommer att drabba miljöpolitiken på lång sikt. Det går inte att vara kortsiktig i politiken, allra minst när det handlar om miljö- och klimatpolitiken.

Alliansen har levererat goda resultat i åtta år, och vi hade fortsatt att göra det med en kostnadseffektiv politik om vi hade fått chansen. Jag beklagar att vi förlorade valet. Men nu är det faktiskt upp till bevis för Socialdemokraterna och regeringen.


Anf. 211 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Vi når ett av riksdagens miljömål, och kanske ett till, efter nio år av moderatledd politik. Om man inte har högre ambitioner än så är det klart att man kanske är nöjd från Moderaternas sida.

Jag konstaterar att det inte är pengar som ska sätta igång miljö- och klimatpolitiken och ställa om oss i mer hållbar riktning, och det är uppenbarligen inte heller politik, eftersom Moderaterna kritiserar den här regeringen och inte minst Socialdemokraterna för att tro på politikens möjligheter. Frågan är vad det blir kvar då.

Jag menar att det behövs både pengar och politik för att nå de klimatmål som riksdagen har satt upp. Det är också därför, vilket jag sa tydligt i mitt anförande, som den här regeringen inte bara presenterar politik utan också pengar för att nå klimatmålen.

Det är alldeles självklart att regeringen och Socialdemokraterna tycker att vi ska vara med och bidra till att också andra länder får göra omställningen, och framför allt att länder får fortsätta att utvecklas och bygga bort fattigdom och bygga välfärd runt om i världen. Det är inte för inte som det är den svenska regeringen som har lagt in mest per capita till den gröna klimatfonden.

Däremot tänker vi inte göra som Moderaterna och den tidigare regeringen och låtsas som att vi klarar våra egna utsläppsminskningar genom att räkna in utsläppsminskningar i andra länder. Det är skillnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag har upprepade gånger svarat på Johan Hultbergs och Moderaternas frågor om de lokala klimatinvesteringarna, Klimatklivet. Det är självklart att det ska gå till de projekt som gör mest klimatnytta. Det är också tydligt att det ska gå till projekt som minskar våra utsläpp.


Anf. 212 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Nej, Matilda Ernkrans, det är inte miljöbudgeten som offras.

Matilda Ernkrans med flera säger att regeringen gör en gigantisk satsning på detta område. Men som jag sa i ett tidigare replikskifte med Jens Holm: Höjer man skatterna med 32 miljarder, mest på jobb och företagande, är det klart att man kan göra denna satsning.

Även Liberalerna ökar sitt anslag på detta område med ½ miljard. Vi skär inte ned i vårt budgetförslag, utan vi ökar.

Här finns en tydlig rågång som vi har diskuterat. Jag är övertygad om att detta äventyrar de framtida resurserna även för detta område. Lägger man så mycket skatt på jobb och företagande vore det märkligt om det inte fick effekt. Höjda skatter får ju det på alla andra områden. Ska man vara långsiktig är detta ingen bra metod.

Vi initierade grön skatteväxling, och vi tänker utveckla det ännu mer. Jag sa att jag inte kunde se någon grön skatteväxling i regeringens förslag. Men det kanske Matilda Ernkrans kan klargöra och ge några exempel på. Grön skatteväxling betyder ju att man sänker skatten på arbete och höjer den på miljöskadlig verksamhet.


Anf. 213 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Jag är väl medveten om vad grön skatteväxling innebär. Kanske sås ett frö för framtiden nu när Liberalerna tar denna fackla. Men under åtta år med borgerlig regering där Liberalerna, tidigare Folkpartiet, ingick ägnade ni er inte speciellt mycket åt grön skatteväxling. Ni sänkte absolut skatter. 140 miljarder av det som var våra gemensamma resurser till jobb och välfärd försvann. Men inte använde ni pengarna till att höja några miljöskatter, så det var ingen grön skatteväxling.

Lägger man ihop era gigantiska skattesänkningar med våra nödvändiga förändringar på miljöskatteområdet kanske det blir en grön skatteväxling under dessa regeringar.

Liberalerna slår an samma ton som Moderaternas Johan Hultberg. Ni tycker inte att det behövs mer pengar för att göra miljöpolitiken effektiv. Ni tycker inte heller att det behövs mer politik. Ni tycker att det är lite för mycket politik från regeringen. Kan Liberalerna nämna något annat område som fungerar bättre utan pengar och politik?


Anf. 214 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Matilda Ernkrans lyckades sorgfälligt undvika frågan. Det blev mer en recension av vad Liberalerna, eller Folkpartiet, gjorde under sina åtta år i regeringen.

Slutsatsen man kan dra efter åtta års alliansstyre är att vi har starka offentliga finanser. Vi har ordning på finanserna, och dem gäller det att vårda.

Vår grundläggande skattepolitiska princip är att inte höja skatter som hämmar arbete och företagande. I stället gäller det att få igång sysselsättningen så att vi får fler skattebetalare. Vår målsättning är att höja sysselsättningen med 600 000 personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag fick ju inte svar på min fråga om exempel på grön skatteväxling, så den återstår. Det kanske händer, sa Matilda Ernkrans. Men har regeringen någon strategi för detta?


Anf. 215 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Om det är Liberalernas bedömning att det var ordning och reda i finanserna och att de lämnade över en god ekonomi till den nuvarande regeringen så skiljer sig nog våra åsikter åt även där.

Ni lämnade efter er 75 miljarder i underskott, Lars Tysklind. Hade ni lämnat över en ekonomi i balans eller kanske med ett litet överskott hade det inte gjort något, för de pengarna hade vi behövt i dag till de utmaningar och åtgärder som måste ordnas för att vi ska få ett Sverige vi kan vara stolta över.

Hade det inte varit 75 miljarder i underskott hade vi kunnat finansiera våra satsningar på ett annat sätt än att använda skatter för att se till att vi får in pengar till det gemensamma. Men i min värld är det inget konstigt att vi tillsammans finansierar sådant som vi gemensamt har nytta av, såsom skolan, vården, äldreomsorgen och miljöomställningen.

Med 75 miljarder i underskott, 140 miljarder som inte längre var skattepengar som jobbade i ekonomin utan som hade plockats ur ekonomin och lagts någon annanstans och ett underskott på politik som drev på miljöomställningen gjorde regeringen bedömningen att vi behövde få en mer miljöstyrande effekt på skattepolitiken. Därför har vi valt denna väg för att finansiera vår politik och få den miljö- och klimatomställning som vi så väl behöver och som bär jobb och välfärd in i framtiden.


Anf. 216 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Eftersom ledamot Matilda Ernkrans så vänligt nämnde Centerpartiet i sitt anförande tänker jag ta tillfället i akt och föra en liten dialog med ledamoten.

Matilda Ernkrans framhåller åter att regeringen gör en historiskt stor satsning. Men som många tidigare har nämnt görs satsningen på andras bekostnad. Låt mig ta ett exempel. Under 2012 satsade svensk industri 12,5 miljarder på miljöskydd. Det är en ganska ansenlig mängd pengar för att förbättra vår luft och vårt vatten. Jag ser inte hur ökade skatter på företagande och jobb skulle kunna skapa bättre förutsättningar för näringslivet att fortsätta sitt arbete för miljön framåt.

I sitt anförande nämner Matilda Ernkrans skydd av värdefull skog. Gott så. Men det görs på bekostnad av de aktiva skogsbrukare som finns i landet. Ska vi kunna få den hållbara omställning som vårt samhälle behöver är skogsbrukarna en viktig nyckel.

Om vi inte har produktiv skogsmark har vi inte någon skog som binder koldioxid. Vi behöver en skog som avverkas för att kunna göra bioenergi och biodrivmedel. Att ha bra förutsättningar för produktion av skog är en grundläggande förutsättning.

Regeringen har tidigare flaggat för att man vill ha kilometerskatt, och man lägger ungdomsarbetsgivaravgifter på en bransch där det är många unga som arbetar. Jag tror inte att det är rätt väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag är nyfiken på hur Socialdemokraterna och Ernkrans ser på den produktiva skogens roll i arbetet med att fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen.


Anf. 217 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Kristina Yngwe och Centerpartiet har tidigare här i debatten slagit fast att miljö- och klimatomställningen inte handlar om pengar utan om något annat. Men vad något annat är är högst oklart.

Jag vill hävda att det handlar om pengar och politik. Jag vill också hävda att det progressiva näringslivet, inte minst på det klimattoppmöte vi nyss har bevistat, har drivit på politiken och regeringen, inte bara i Sverige utan också i andra länder. De har bett att man ska lägga fast en politik med både pengar och politiska styrmedel, för att ta Sverige och världen i rätt riktning när det gäller miljö- och klimatomställning.

Om man som Centerpartiet och Kristina Yngwe hävdar att det inte behövs några pengar och till det lägger Moderaternas inställning att inte heller politik behövs blir det inte speciellt mycket kvar.

Men en sak tror jag faktiskt att Centerpartiet och Socialdemokraterna är överens om. Jag tror att det finns fler saker, om man får sätta sig ned i lugn och ro och börja samtala om detta, men en sak är att skogen ska brukas. Skogen är en enormt viktig resurs för Sverige, har varit och kommer att vara, inte minst i klimatomställningen.

För oss socialdemokrater - jag hoppas att det är så också för Centerpartiet - måste brukandet av skogen, precis som användandet av andra resurser, naturligtvis ske med hänsyn till vad vår miljö klarar av att bära. Det är själva grunden för den svenska miljöpolitiken. Det är därför vi har miljöbalken och miljömålen - för att vi ska klara av att både bruka våra naturresurser och se till att vi gör det i en hållbar värld.


Anf. 218 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Det känns som att Matilda Ernkrans kanske har missuppfattat näringslivet lite grann. Ja, näringslivet efterfrågar långsiktiga spelregler för att kunna veta vart de ska. Och ja, näringslivet efterfrågar säkert olika former av satsningar.

Men något som näringslivet definitivt inte efterfrågar är fördyrande omkostnader när det gäller jobb och företagande. Det är exakt detta som den nuvarande regeringen gör: Man höjer skatterna på jobb och företagande och gör det därigenom betydligt svårare för det svenska näringslivet att göra klimatinvesteringar.

När det gäller de 12,5 miljarderna är det många frivilliga insatser som görs av ett progressivt och framåtsyftande näringsliv, precis som Matilda Ernkrans sa. Då vet jag inte riktigt varför man ska straffbeskatta dem för det arbete de gör och sedan dutta ut det på lite olika åtgärder.

En av dessa duttfrågor är Klimatklivet, före detta Klimp. Där har vi konstaterat att det inte alltid är något som efterfrågas av kommunerna. De vill hellre ha långsiktiga förutsättningar, till exempel verktyg för att arbeta med gratis miljöbilsparkering eller trängselskatter, och att man ska stärka det lokala självstyret i stället för att dutta ut lite klimatinvesteringspengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag håller fast vid Johan Hultbergs tidigare frågeställning. Jag upplever inte att vi har fått någon riktig klarhet från Socialdemokraterna i hur de tänker säkerställa att det inte blir som med Klimppengarna, hur det ska säkerställas att pengarna gör skillnad och verkligen kommer att göra nytta när det gäller utsläppsminskningar och inte bara blir pengar i sjön, som delar av pengarna till Klimp faktiskt blev.


Anf. 219 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Om Moderaterna och Centerpartiet inte litar på socialdemokratins försäkringar om hur vi ska hantera Klimatklivet hoppas jag att ni kanske känner en viss tilltro till den myndighet som har fått ansvar för att fördela pengarna, Kristina Yngwe. Det kan vara en början att titta där om man inte litar på socialdemokratin.

Så här är det: Vi socialdemokrater och regeringen tror på politik. Vi tror på att politiken kan generera pengar och styra dessa i en viss riktning, i det här fallet i en mer hållbar sådan, i en miljö- och klimatomställning som bär jobb och välfärd. Det är därför vi gör den här historiska satsningen på miljöbudgeten.

Återigen: Om man inte litar på vad socialdemokratin säger får man jättegärna ta del av den rapport som riksdagens utredningstjänst har gjort och där man har gått igenom satsningarna på miljöbudgetarna de senaste 20 åren. Vi kan konstatera att detta är en historiskt stor satsning.

Det sätts i ett helt annat ljus. Den samlade oppositionen vill göra stora nedskärningar på miljöbudgeten. Centerpartiet, som ska vara Alliansens gröna röst, plockar bort närmare 2 miljarder i miljöbudgeten. Det kommer i ett annat ljus när Centerpartiets miljöpolitiska talesperson Kristina Yngwe kallar Klimatklivet, som är 600 miljoner kronor årligen, för en dutt.

Om man tycker att 600 miljoner är en dutt kan jag förstå att man inte har speciellt stora problem med att plocka bort närmare 25 procent, kanske till och med lite mer, från Sveriges miljöbudget. För mig är det inte en dutt. Det är en rejäl satsning på nya och effektiva lokala klimatinvesteringar.

(Applåder)


Anf. 220 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Ni kommer att vara stolta över att stå inför era barn och barnbarn och säga: Jag var med i Paris den 12 december 2015. Så sa den franske presidenten Hollande i lördags när han tackade alla som bidragit till att ett klimatavtal äntligen klubbades igenom.

Jag tror att även jag kommer att vara lite stolt när jag berättar för barnbarnen att jag faktiskt satt med där i Paris och såg klubban slå och deltog i jublet och kramkalaset.

Klimatavtalet i Paris är, trots sina brister, en milstolpe. Det är det första klimatavtalet som omfattar så gott som alla världens länder och det första klimatavtalet som innehåller formuleringar om att det inte är två utan en och en halv grads uppvärmning av jordens medeltemperatur som är den kritiska gränsen. Det är ett avtal som säger att ländernas nationella löften om utsläppsminskningar ska uppdateras vart femte år.

Men, herr talman, det är inte ett dokument i Paris som minskar utsläppen. Det sker på helt andra sätt. Vad jag vet att jag med stolthet kommer att berätta för mina barnbarn är därför berättelserna om det aktiva miljö- och klimatarbete som alla miljöpartister genomför och har genomfört i kommuner, landsting, regioner, riksdag och regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Den budgetproposition som nu debatteras i den här kammaren har tydliga gröna avtryck på många områden. Regeringens klimatsatsning är historisk. Det handlar bland annat om mer pengar till järnvägsunderhåll och mer stöd till husägare som vill sätta upp solceller på taken, till jordbrukare som vill göra biogas av gödsel, till cykelsatsningar, till elbussar med mera.

I det utgiftsområde vi nu debatterar finns 600 miljoner till klimatinvesteringar - Klimatklivet, som vi redan har diskuterat livligt i den här debatten.

Jag tycker att det är väldigt konstigt. Jag funderar på vilken verklighet alliansföreträdarna lever i, för när jag är ute i kommuner, företag, landsting och regioner vet jag att dessa pengar har varit väldigt efterlängtade. LIP och Klimp gav oss många nya spännande projekt som gav ringar på vattnet och fick andra att våga investera i samma saker.

Det är många som har sökt pengar. De har gått till energieffektivisering, biogasanläggningar, laddstolpar, tankstationer och anläggningar för att minska utsläpp av lustgas och metan. Det är några av de projekt som redan i år beviljats pengar. Regeringen anslog ju 125 miljoner i tilläggsbudgeten i våras. Jag vet att många fler sökte, så det finns en god chans om man plockar fram de projekt som verkligen ger den största klimatnyttan.

Men, herr talman, om vi ska bromsa klimatförändringarna vid en och en halv grad måste vi lägga in en ännu högre växel. Då måste vi här i Sveriges riksdag och i regeringen höja våra klimatmål, vässa våra styrmedel och satsa mer pengar på olika åtgärder. Det är Miljöpartiet berett att göra. Jag hoppas att även andra partier i riksdagen är beredda att göra det.

Jag har förstås sett att de partier som inte stöder klimatsatsningarna i den här budgeten var, åtminstone före Paris, inte beredda att lägga i en högre växel. Jag kan bara hoppas att de tänker om.

Herr talman! Jag kommer att vara stolt när jag får visa mina barnbarn Värmlands bevarade gammelskogar. I den här budgeten finns en historisk, nödvändig och efterlängtad miljardsatsning på biologisk mångfald. Nästa år kommer det att finnas 1,3 miljarder till skydd av värdefull natur och drygt 1 miljard för skötsel av våra naturreservat och nationalparker.

Sedan vår rödgröna regering kom till makten har de anslagen höjts med över 60 procent till glädje inte minst för alla de markägare som i dag står i kö för att få ersättning för sina skyddade marker. Det är också till glädje för kommande generationer, som kommer att kunna vandra i riktiga kontinuitetsskogar, i de små rester som i dag finns kvar efter årtionden av storskaligt hyggesskogsbruk.

Skogen är viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle. Med ett hänsynsfullt skogsbruk kan vi kombinera ett hållbart uttag med hänsyn till biologisk mångfald och friluftslivet. Med mer hyggesfria metoder minskar vi utsläppen av växthusgaser från avverkningarna samtidigt som skogen fortfarande går att bruka för jakt, rekreation och turism.

För en ökad hänsyn i skogsbruket är det viktigt att öka medlen till naturvårdsavtal och biotopskydd, vilket vår regering också gjort med 100 miljoner i utgiftsområde 23. Det är dessutom glädjande att en översyn av skogsvårdslagen har påbörjats, det vill säga en rättslig översyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! På vår resa runt om i Värmland kommer jag även att visa mina barnbarn de fina bostadsområden som ligger där det finns rester av sågverk, tvätterier och bensinstationer. I dag finns många förorenade områden i vårt land, tickande miljöbomber. Från en del av dem har gifter och kemikalier redan börjat sprida sig längs vattenvägar.

Principen att förorenaren betalar är här, precis som på alla miljöområden, grunden. Men det finns också många förorenade områden i vårt land där det inte går att hitta någon ansvarig. Det behövs mer statliga pengar för att landets kommuner ska mäkta med att sanera och på så sätt förhindra hot mot människors hälsa och mot miljön. Regeringen dubblerar därför anslaget till det viktiga arbetet.

Ytterligare medel anslås i budgeten till Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten samt för miljöövervakning och klimatanpassning, till åtgärder för havs- och vattenmiljön, för elbusspremier med mera.

Avslutningsvis, herr talman: Det här är en miljöbudget som är ett lyft för miljö- och klimatarbetet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

(Applåder)


Anf. 221 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Stina Bergström började sitt anförande med att tala om klimatavtalet, vilket i princip alla i kammaren verkar vara glada över att det kommit på plats. Vi är överens om att det lägger ett bra golv för de fortsatta diskussionerna och blir ett viktigt verktyg för att möta klimatutmaningen, som ju är global.

Efter det konstaterandet gick Bergström in på den nationella politiken. Det är rätt och riktigt, för det är den vi nu diskuterar, men det är samtidigt viktigt när vi diskuterar klimatpolitiken att inte anlägga ett alltför nationalistiskt perspektiv. Utmaningen är global. Vi måste bidra till så stora globala utsläppsminskningar som möjligt och säkerställa att vår politik i Sverige inte innebär att produktionen eller industrierna flyttar till andra länder.

Alliansen har satsat på kostnadseffektiva utsläppsminskningar i andra länder som ett komplement till allt det som vi gör på hemmaplan. Hittills har de satsningarna resulterat i att de globala utsläppen kunnat minska med 30 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Nu stöder vi projekt i 28 låg- och medelinkomstländer och finns med som bidragare till åtta eller nio multilaterala klimatfonder. Nya projekt som startades i fjol var LED-belysning i Kamerun och effektivare hushållsspisar i Rwanda. Med regeringens budget blir det stopp för nya projekt.

Varför, Stina Bergström, lyssnar regeringen inte på vädjanden från de fattiga länderna om att vi i den rika världen måste bidra genom att stötta utbyggnaden av förnybar energi? De kostnadseffektiva klimatinvesteringarna är just ett sätt att göra det. Varför stoppar ni den effektiva möjligheten?


Anf. 222 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan! Det är inte så att regeringen och Miljöpartiet, vi som står bakom budgeten, har några problem med att vi satsar pengar på klimatinvesteringar i andra länder. Problemet, speciellt nu när vi fått ett nytt klimatavtal i Paris, är att avtalet säger att alla länder ska minska sina utsläpp, lämna in nationella åtaganden om hur mycket de tänker minska utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Så var det inte tidigare. Med Kyotoavtalet var det en mycket liten del av världens länder som skulle minska sina utsläpp medan många andra länder, utvecklingsländer, inte behövde minska utsläppen. Däremot kunde vi i den utvecklade delen av världen köpa utsläppsminskningar i andra länder. Jag tycker att det är en konstig inställning att man ska kunna köpa utsläppsminskningar någon annanstans. Däremot ska vi självklart investera pengar och hjälpa andra länder att minska utsläppen.

Jag kan hålla med Johan Hultberg om att det arbetet måste fortsätta på något sätt. Men alla projekt är inte bra. Matilda Ernkrans tog upp ett avskräckande exempel, som vi kunde se på tv i höstas, där man planterar skog på fattiga bönders mark. Därmed kan bönderna inte försörja sig. Sådana projekt ska vi inte investera pengarna i.


Anf. 223 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Nu säger Stina Bergström att investeringar i grunden är bra, men vi ska inte uppfylla våra målsättningar med hjälp av dem. Jag tycker att det är en märklig attityd att man ska använda kostnadseffektiva åtgärder för att nå sina mål. Men det kan vi ha olika uppfattningar om.

Det är ingenting som hindrar den nuvarande regeringen att gå fram med sina åtgärder i Sverige och samtidigt fortsätta att göra investeringar i CDM-projekt. Men nu är det slut med det, för regeringen väljer att bara finansiera de redan ingångna åtagandena och ger inte bemyndigande att gå in i några nya projekt.

Sverige har alltså inte möjlighet att gå in i fler projekt liknande dem vi påbörjade förra året. Det blir inga fler bioenergiprojekt i Sydafrika, biogas i Indonesien, vindkraft i Kap Verde eller energieffektivisering i fattiga hushåll i Mongoliet. Det var sådana projekt Sverige var med och startade under förra året.

Jag tycker att det i grunden är fantastiskt bra att vi är med och startar och finansierar sådana projekt eftersom det, herr talman, leder både till snabbt sjunkande globala utsläpp och till spridning av teknik. Det i sin tur hjälper fattiga länder att ta ett verkligt klimatkliv genom att hoppa över det steg som vi tagit i den rika världen, nämligen att fastna i ett fossilberoende. Genom den typen av investeringar kan vi hjälpa dessa länder att inte fastna i ett fossilberoende.

Tyvärr väljer regeringen att stoppa de fortsatta satsningarna. Jag vänder mig mot det, för enligt Naturvårdsverkets preliminära bedömning kommer utsläppsminskningarna att kosta drygt 3 000 kronor per ton medan CDM kostar någonstans mellan 70 och 80 kronor per ton. Det är mycket märkligt att man uppenbarligen sätter ett pris på klimatpolitiken som innebär att den ska vara så dyr som möjligt, herr talman.


Anf. 224 Stina Bergström (MP)

Herr talman! Klimatpolitiken måste vara solidarisk. Vi har nu fått ett klimatavtal där vi säger att alla länder ska minska sina utsläpp och göra nationella åtaganden. Då blir det märkligt om vi från Sveriges sida säger att vi gör investeringar i andra länder om vi får plocka deras lågt hängande frukter och tillgodoräkna oss de utsläppen så att vi inte behöver uppfylla våra utsläppsminskningar här i Sverige utan kan fortsätta köra våra bilar och äta så mycket kött som vi vill etcetera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi måste göra både och, och jag är övertygad om att regeringen jobbar med vilka projekt man kommer att investera i i andra länder för att hjälpa till att minska utsläppen där. Det är, som sagt, inte säkert att alla CDM-projekt har varit jättebra när det gäller hur de har gått till. Det är alltså viktigt att man gör de projekt som länderna vill att man ska göra.

CDM-projekten är ofta styrda från ovan genom olika företag och organisationer. Jag kan tänka mig att man behöver skifta fokus så att man har mer av en diskussion om vilka projekt som de länder som man stöder genom klimatinvesteringar tycker är viktiga. Det kanske inte är att till exempel plantera igen jordbruksmark.


Anf. 225 Jens Holm (V)

Herr talman! I lördags kväll slöts i Paris ett historiskt avtal. Det klimatavtal som världssamfundet har förhandlat om så länge kunde man till slut komma överens om. Jag var själv på plats, och jag har studerat avtalet noga. Det lämnar en del övrigt att önska, det ska nog sägas först.

Det saknas till exempel kvantifierbara, vetenskapligt grundade mål och datum för när man ska uppnå målen för utsläppsminskningar. Det var en av de största förhoppningarna att man skulle få in det i ett avtal, men det är förvånansvärt positivt att man skrev in att man ska begränsa den globala uppvärmningen till att vara väl under två grader. Man ska också vidta åtgärder för att försöka begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

1,5-gradersmålet är det mål som utvecklingsländerna har drivit i de globala klimatförhandlingarna. Det är också en målsättning som vi i Vänsterpartiet har motionerat om i den här kammaren, åtminstone sedan jag kom in i riksdagen.

Ifall vi har 1,5 grader som målsättning kommer det att innebära nya förväntningar på den svenska klimatpolitiken. Här i Sverige har vi haft tvågradersmålet som det övergripande långsiktiga målet. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att vi måste skynda på klimatpolitiken här i Sverige. Vi tycker exempelvis att vi kan uppnå nollutsläpp redan till 2040 och inte till 2050 som man hittills har pratat om.

Jag tycker att med det budgetförslag som vi diskuterar nu finns det många bra förslag som tar steg framåt mot en sådan målsättning. Därför står Vänsterpartiet bakom budgeten som helhet, liksom utgiftsområde 20 som vi debatterar i kväll.

Jag vill också säga att det finns en del saker som vi hade hoppats att vi skulle ha kommit längre med. Vi hade hoppats att vi skulle ha kunnat få in högre klimatmål redan till 2020 i den här budgeten. Vi hade hoppats att vi skulle ha kunnat få in en strategi för utfasning av miljöskadliga subventioner. Sådana subventioner är omfattande även i vårt land. Detta var två exempel. Men som jag sa är den här budgeten helt klart ett steg i rätt riktning. För första gången på många år ändrar vi kurs i svensk politik och får nu ökade satsningar både på välfärden och på miljön.

Miljö- och klimatområdet är ett område som under lång tid har gått på en svältkur i svensk politik. Med det här betänkandet höjer vi anslagen med drygt 40 procent, från 5 miljarder kronor i förra årets budget, som ju var den budget som de borgerliga partierna fick igenom med stöd av Sverigedemokraterna, till 7,7 miljarder kronor. Som Matilda Ernkrans från Socialdemokraterna sa tidigare är det här den största miljö- och klimatsatsningen på åtminstone 20 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I de här satsningarna finns till exempel det lokala klimatinvesteringsprogrammet som redan har debatterats här. Det handlar om lokala satsningar som kommuner och landsting tillsammans med lokala företag kan göra för att bygga ut antalet laddstolpar och satsa på förnybar energi, energieffektivisering, medborgarnas hållbara livsstil och så vidare. Den här satsningen är jag helt övertygad om kommer att bli ännu bättre än tidigare lokala klimatinvesteringsprogram.

Det tidigare klimatinvesteringsprogrammet, Klimpprogrammet, som det kallades, utvärderades rigoröst av vår expertmyndighet Naturvårdsverket. Man konstaterade i sin slutrapport att programmet ledde till utsläppsminskningar på 11 miljoner ton under perioden 2003-2012 och att 2,2 terawattimmar fossil energi kunde plockas bort, vilket alltså innebar stora energieffektiviseringar runt om i våra kommuner. De här utsläppsminskningarna, som bland annat Johan Hultberg från Moderaterna slår sig för bröstet över, har kunnat göras mycket tack vare de tidigare klimatinvesteringsprogrammen.

Med den här budgeten får vi också de största satsningarna på länge för skydd av mark och naturvård i vid bemärkelse. Det här innebär inte att vi bara kan få fler naturreservat och nationalparker, utan det ger oss också bättre förutsättningar för till exempel ekoturism runt om i hela Sverige. Det kan leda till nya jobb och bättre möjligheter för människor att bo kvar på landsbygden om de önskar göra det.

I den här budgeten finns också en fördubbling av anslaget för marksanering. Det är viktigt, för vi har många gravt förstörda marker runt om i vårt land. Men det är inte bara så att markerna kan renas och man kan få bort kemikalier, tungmetaller och annat, utan när man sanerar skapas också möjligheter att bygga nya bostäder, och det är ju någonting som vi verkligen behöver i det här landet.

Våra expertmyndigheter Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten får också välbehövliga, ökade anslag med den här budgeten.

Den här budgeten är långt ifrån perfekt, men vi ser en klar skillnad mellan höger och vänster. Vi satsar på ökade miljö- och klimatanslag. Reservanterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, representerar olika nyanser av nedskärningar i miljardklassen på miljöområdet. I det avseendet är det enkelt för Vänsterpartiet att ta ställning.

Vi yrkar bifall till den här budgeten och till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag drar över något på talartiden, men jag är ordförande för utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp, och i en bilaga till det här betänkandet finns vår utvärdering och analys av regeringens redovisning av utgiftsområde 20. Vi konstaterar i den analysen att det har skett vissa förbättringar vad gäller regeringens redovisning av hur man spenderar sina pengar men att det finns förbättringspotential.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi konstaterar att regeringen ibland blandar ihop insatser, alltså vidtagna åtgärder, med utfallen, alltså resultaten av de genomförda insatserna.

I det här betänkandet skickar vi en uppmaning till regeringen om att åtgärda det, om att de i sina framtida redovisningar ska fokusera på just resultaten av anslagen. Det finns som sagt med som bilaga i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 226 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag får väl inleda som många andra har gjort. Det är svårt att göra annat en dag som denna. Det var ett historiskt beslut som togs då världens länder sent i lördags enades om ett globalt klimatavtal. Det är ett avtal som är både ambitiöst i sina mål och rättvist.

Det nya avtalet binder för första gången alla världens länder till ett allt kraftfullare arbete för att minska utsläppen, till anpassning och till ett stöd och samarbete mellan rika och fattiga när det gäller klimatutmaningen. Det är en milstolpe för världen och för det globala samarbetet för hållbar utveckling. Det gjordes möjligt tack vare många års ansträngningar av politiker och många andra människor från många länder. Miljöministrar från Sverige har alltsedan Köpenhamnsmötet 2009 jobbat hårt för att det här skulle bli möjligt till slut. Det är något som vi i den här kammaren ska känna tacksamhet och stolthet för.

Jag vill passa på att tacka alla ledamöter från miljö- och jordbruksutskottet som deltog aktivt på plats, som följde och träffade klimataktörer under mötet. Jag tror att vi alla har gjort en stor insats.

Sverige har spelat en roll som föregångare och inspiratör i klimatarbetet. Vi blev bland annat utvalda att tala under det som kallades för Action Day i Paris. Det var en dag då länder, företag och andra aktörer med särskilt offensiva initiativ hade valts ut för att gjuta mod i förhandlingarna. Jag tar det som ett av flera kvitton på att Sveriges ambitioner inspirerar och engagerar andra i världen.

Med Parisavtalet har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår dock. Nu måste vi fortsätta arbeta för att länder ska öka sina ambitioner så att målsättningarna kan omsättas i verkligheten.

Regeringen i Sverige har en tydlig inriktning. Sverige ska fortsätta visa ledarskap genom konkreta åtgärder på hemmaplan, i bred samverkan med samhällets olika aktörer. Vi ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och genom det kan vi inspirera och driva på andra. Med initiativet Fossilfritt Sverige engageras nu över 100 svenska företag, kommuner och organisationer i att vara pådrivande i klimatarbetet, såväl på hemmaplan som gentemot internationella kontakter. Sverige utmanar andra om vem som kan bli fossilfri först.

Jag vet att det finns de här i kammaren som ifrågasätter om det där med att ha ledartröjan och att visa på goda exempel verkligen är en politik som fungerar. Men jag vill vara tydlig: Det finns två starka skäl till att Sverige ska fortsätta sträva efter att ligga i täten internationellt.

Det första skälet är vårt ansvar. Sverige tillhör de länder som har störst potential att minska våra utsläpp. Vi måste därför ta det ansvaret och minska utsläppen i vårt land, som ett ansvar gentemot våra barn och kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det andra skälet är kanske ett starkare argument för många partier i den här kammaren. Det är nämligen ekonomiskt smart. Jag såg ett nästan overkligt stort engagemang från företag, städer, regioner och olika aktörer under Parismötet. De ville alla att världen ska gå fortare fram med en hållbar, cirkulär ekonomi som är baserad på förnybar energi.

Regeringen vill att klimatsmarta lösningar som världen efterfrågar ska utvecklas av svenska företag. Sverige ska vara först med det nya. Vi ska inte vara sist med det gamla. Aktörer på finansmarknaden har redan börjat flytta investeringar bort från fossil energi. Det är ett uttryck för den logik som ligger till grund för det Parisavtal som just har slutits.

En grön omställning skapar jobb. Enligt en rapport från Romklubben tidigare i år har en övergång till ett förnybart och resurseffektivt samhälle potential att ge så många som 100 000 arbetstillfällen, enbart i Sverige. Till detta kommer jobbtillväxten när innovation och smarta lösningar blir exporttjänster när en hel värld börjar ställa om.

Vad betyder då klimatmötet för oss politiker i Sverige framöver? Avtalet har lagt grunden för ett stärkt klimatarbete i alla världens länder. Det behövs nu en förstärkning och en politik där Sverige trycker på andra. Det ska vi göra genom att visa konkret på hur vi minskar utsläppen i vårt eget land. Det är bara så vi kan vara det föregångsexempel som får genomslag i den internationella sfären.

För regeringen är klimatet en av de högst prioriterade frågorna. Det visar vårt förslag på budget tydligt. Regeringen föreslår sammanlagt 4,5 miljarder kronor mer till klimatåtgärder under nästa år.

Vi låter också förorenaren betala genom höjda miljöskatter. Det är ett område där Sverige tidigt var föregångare men där vi under åren har sett andra länder springa om oss när det gäller miljöskatternas styrande effekt som andel av bnp. Jag gläds åt att se i oppositionens budgetar att resonemangen om miljöskatter börjar ta fart även i Sveriges riksdag. Jag ser därför fram emot ett förnyat, stärkt samarbete när det gäller att titta just på de skatterna.

Jag beklagar dock att man inte orkar följa med regeringen också i de delar som handlar om konkreta skattehöjningar på miljösidan som vi gör redan för 2016. De är nödvändiga för att vi ska få en ekonomi som visar att det ska vara billigare att göra rätt och dyrare att göra fel.

De 4,5 miljarderna i regeringens budget för 2016 går bland annat till klimatinvesteringar i form av upprustning av järnväg och ett kraftigt ökat investeringsstöd i solceller för privatpersoner, företag och andra organisationer. De går till elbilar, vars premier får ökade anslag. Och de går till rena elbilar snarare än laddhybrider. Det har diskuterats i den här kammaren att det skulle vara negativt för miljön. Men jag vill poängtera att det är positivt om vi, när vi ser att marknaden förändras, säkerställer att vårt stöd går till det absolut mest miljövänliga där innovationskraften i tekniken också behöver drivas fram som mest. Det är anledningen till att vi nu differentierar supermiljöbilspremien, i väntan på att kunna införa ett bonus-malus-system, vilket jag vet att det finns en stark enighet kring.

Herr talman! Med detta och med hänvisning till goda inlägg från regeringspartierna och de partier här i kammaren som stöder regeringens budget tackar jag för den mycket trevliga debatt som jag har lyssnat till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag önskar också ledamöterna i riksdagen en god julledighet för det fall vi inte ses innan dess.

(Applåder)


Anf. 227 Jens Holm (V)

Herr talman! Först vill jag tacka dig, Åsa Romson, för dina insatser i Paris. Jag såg med egna ögon hur hårt du och alla tjänstemän i den svenska delegationen slet där nere för att vi skulle få till ett avtal.

I stridens hetta gör man kanske lite olika bedömningar av innehållet i ett avtal. Kanske gör vi det fortfarande. Men jag delar helt ditt budskap om att det nu handlar om att omsätta det här i praktiken, här i Sverige.

Jag såg just att Storbritanniens Committee on Climate Change, som är rådgivare till den brittiska regeringen - flera av oss här i kammaren har träffat dem i London - nu överväger att revidera det förslag om klimatbudget för perioden 2028-2032 som de precis har presenterat. De föreslår mer ambitiösa mål för kommande klimatbudgetar i Storbritannien. Det visar hur avtalet kan och redan nu verkar användas runt om i världen för att vrida upp klimatpolitiken.

Avtalet ska antas här i Sveriges riksdag. Det träder inte i kraft förrän minst 55 länder, motsvarande 55 procent av utsläppen i världen, har antagit det i sina respektive parlament.

Min fråga är helt enkelt: Vad är regeringens plan för ratificering? När tänker ni lägga fram Parisavtalet? Jag tror att vi är många här som är entusiastiska och som vill att det görs så fort som möjligt.


Anf. 228 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack, Jens Holm, för dina insatser i Paris! Jag såg att du också var väldigt aktiv. Jag ska ta med mig till delegationen att det är riktigt att tjänstemännen från Energi- och miljödepartementet har jobbat väldigt hårt.

När ska vi ratificera? Ja, det är en fråga som jag inte har rett ut ännu. Avtalet klubbades ju först i lördags kväll. Sedan dess har det inte förflutit så många dygn. Jag har inte heller konsulterat Regeringskansliet i någon bredare bemärkelse om vilken tidsplan som man har.

Inför avtalet har EU-länderna verkat gemensamt för att sätta press på andra stora utsläppsländer. Vårt utsläppsåtagande har indikerats gemensamt. Det har varit viktigt, inte bara för att pressa på andra utan också för att skapa en grupp i EU som kan leverera kraftiga utsläppsminskningar. Jag är medveten om att det inte är alla EU-länder som har lika entusiastiska aktörer i sina länder när det gäller att föreslå skarpa klimatåtgärder. Därför har det också varit viktigt att inom EU-kretsen säkerställa en hög ambition.

När det gäller ratificeringen kommer den säkert att anknyta till att vi ratificerar samtidigt som samtliga EU-länder. Det är det som jag ser framför mig.

Självklart har EU varit en pådrivande kraft, och vi signalerar att vi vill genomföra detta så snart som möjligt. Det är redan aviserat en signatursceremoni. Det är första steget för att markera från regeringarna att man avser att ingå avtalet. Sedan ser ratificeringen lite olika ut i olika länder.


Anf. 229 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag tycker att det vore en väldigt bra signal med en relativt snabb hantering av avtalet. Självklart måste det göras noggrant och rigoröst. Jag vet inte om jag ser vitsen med att vänta på ett okej från Bryssel, utan jag tycker att det vore positivt om Sverige kunde vara ett av världens första länder att klubba detta i riksdagen, förhoppningsvis i brett samförstånd. Det skulle bli som en katalysator runt om i hela världen att hjälpa andra länder att anta avtalet. Men jag ser fram emot den processen.


Anf. 230 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag ser också fram emot den processen och ska naturligtvis jobba för att den blir så snabb som möjligt. Samtidigt är jag mån om att vi inte tappar bort några EU-länder på vägen när det gäller att hålla fast vid den ambition som EU har som är minst 40 procents minskningar till 2030 jämfört med 1990. Det är globalt ett ambitiöst åtagande, även om det är mindre ambitiöst än det som regeringen och många i Sverige skulle se att EU kan bidra med.


Anf. 231 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Jag vill gratulera ministern till ett fantastiskt bra pr-arbete i alla fall efter COP 21. Jag läste tidningen i helgen och trodde nästan att Åsa Romson hade räddat världen.

Men vad var det som hände egentligen? När jag granskar det här avtalet närmare konstaterar jag att det slutade i princip med att ett stort antal länder ska fortsätta att öka sina utsläpp, såsom Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Mexiko, Indonesien, Sydafrika, Turkiet, Thailand, Kazakstan, Förenade Arabemiraten, Vietnam. Det är länder bland de topp 20 som har lovat att de ska fortsätta att öka utsläppen varje år till 2030.

Man kan titta på till exempel Ryssland. Där har man lovat att man minska utsläppen med 25 procent till 2030. Men vad betyder det egentligen, eftersom utsläppen efter 1990 minskade kraftigt i Ryssland? Betyder det att man kan fortsätta att öka utsläppen jämfört med dagens nivå?

Så jag undrar: Var det här verkligen en framgång när flertalet av de stora utsläppsländerna kommer att fortsätta att öka utsläppen till 2030?


Anf. 232 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Många jämförelser görs ju med andra kraftfullare avtal i sin legala form, till exempel Kyotoavtalet.

Jag noterar att Rysslands åtagande i Kyotoavtalet var ännu mindre ambitiöst. Det var flera länder som hade extremt ogenerösa krav i Kyotoavtalet. Det var ändå ett avtal som Sverige och EU-länderna tyckte var väldigt viktigt och som man gärna hade velat se en global anknytning till, men det misslyckades man med.

Efter det har man sökt andra former därför att verkligheten förändras. Många fler länder har anammat en utvecklingskurva som tyvärr har inneburit väldigt stora utsläpp, en utvecklingskurva som inte minst vårt land och många andra europeiska länder har följt sedan tidigare.

Enda vägen framåt är att få till ett globalt samarbete. Då får man nog börja med att respektera att länder har lite olika utgångspunkter. Det gäller inte minst den diskussion som jag har haft med den indiske miljöministern. Han bor i ett land där nästan en femtedel av befolkningen inte har tillgång till el. Det betyder enormt mycket i vardagen för fattiga hushåll, barn som behöver utbildning, för familjer som ska laga mat om man inte har tillgång till elektricitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ska vi få till ett globalt samarbete kanske det är svårt att säga till Indien att upphöra med alla sina utsläpp i morgon, men att man ska glömma bort att europeiska länder har släppt ut koldioxid under 100 år.

För att vi ska få ett internationellt samarbete ska vi skapa tydliga avtal som också respekterar de olika förutsättningar som olika länder har.

Jag vill opponera mig mot en sak som du sa i ett tidigare anförande. Du sa att avtalet inte är bindande. Läs artikel 4.2 och förklara för mig vad som inte är bindande i den!


Anf. 233 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Svensk klimatpolitik bygger på illusionen att vi ska gå före och på så vis få andra länder att följa efter. Men bevisligen fungerar det inte. De andra länderna tänker ju fortsätta att öka utsläppen under en lång rad år framöver.

Genom koldioxidläckage kan vår politik faktiskt bidra till att öka utsläppen i andra länder. EU-kommissionen har kommit fram till att höjda energipriser med 1 procent i Europa leder till minskad export med 1,6 procent.

Riksrevisionen har i sin rapport Mer klimat för pengarna framhållit att varken regering eller myndigheter har samlat analyserat risken för koldioxidläckage i Sverige. I rapporten Klimatpolitik och ledarskap, som togs fram inom ramen för expertgruppen för miljöstudier, konstaterade man att höga koldioxidskatter leder fram till just koldioxidläckage.

Ska man minska utsläppen, då måste fokus ligga på forskning och utveckling och inte på skattechocker. Är ministern och regeringen beredda att ompröva sin politik på det här området, sluta upp med skattechockerna och satsa mer på teknisk utveckling?


Anf. 234 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag skulle vilja ha en förklaring till hur forskning om en annan teknik än den som vi redan har minskar utsläppen. Tror man inte att solenergi, vindkraft och biobränsle - jag hörde ett intressant meningsutbyte här med Centerpartiet - är en del för att minska fossila utsläpp? Vi har redan dessa tekniker. Där krävs det inte forskning och utveckling, utan där krävs det marknad och implementering. Vi ska ju sprida de väldigt lyckosamma reformer som har skett, bland annat i Sverige, genom att till exempel övergå från kraftvärmeverk till bioeldade kraftverk.

Varför vill man inte sprida sådana tekniker? Jag förstår inte logiken i Sverigedemokraternas resonemang. På en rak fråga tidigare här i kväll sa man: Jo, vi tror att det finns mänsklig påverkan på klimatet. Däremot var man osäker på hur stor den är.

Är ni oroliga för att mänsklighetens påverkan på klimatet - enligt väldigt mycket enig forskning - kan skapa enorma problem för oss och för framtida generationer? På vilket sätt menar Sverigedemokraterna att man ska ta sig an det här problemet?

Man kan ju dela upp alla jordens länder i 10-miljonerskommuner och säga att var och en är så liten att man inte kan påverka någonting. Jag förstår inte logiken i Sverigedemokraternas resonemang. På vilket sätt minskar utsläppen genom att ytterligare forskare ska fundera på andra lösningar än de som vi redan har i dag? Jag är inte emot forskning och utveckling. Vi investerar mycket i det. Men hur skulle det vara lösningen och för vilken tidsperiod då, menar Sverigedemokraterna?


Anf. 235 Johan Hultberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Jag tackar personligen Åsa Romson för insatserna i Paris. Jag hade också förmånen att ingå i den svenska delegationen och kunde med egna ögon konstatera att såväl ministern som hela den svenska delegationen jobbade mycket hårt under mötet. Precis som ministern sa har det här arbetet pågått under lång tid och under många regeringar, och det är det som till slut har lett fram till det goda resultatet. Även om avtalet har sina brister och kan anses misslyckat i vissa delar är det i grunden fantastiskt att 195 länder har lyckats komma överens. Avtalet lägger en bra grund för det fortsatta arbetet och slår fast att alla länder ska bidra. Vi har nu påbörjat arbetet med att luckra upp den brandvägg som funnits mellan rika länder och utvecklingsländer. Det skapar förutsättningar för att få på plats ett betydligt mer kraftfullt klimatarbete globalt.

Vi dyker tillbaka in i det svenska. Det är beklagligt att regeringen genom att halvera supermiljöbilspremien för laddhybrider väljer att göra det dyrare att vara en grön bilist. Det är bara ett år kvar tills man ska införa det så kallade bonus-malus-systemet, som i princip alla vi i riksdagen står bakom. Det är väldigt olyckligt att vi återigen skapar den här stora ryckigheten på marknaden och att vi riskerar att bromsa den försäljning som äntligen har tagit fart.

Att Sverige ska vara ett föregångsland är en uppfattning som vi moderater delar. Men det förutsätter att vi sänker våra utsläpp i kombination med en stark ekonomisk tillväxt. Vi tror att det bara är då som det finns några länder som vill följa efter oss. Delar klimat- och miljöministern uppfattningen att förutsättningen för att Sverige ska kunna vara ett föregångsland är att utsläppen sjunker samtidigt som vi har en stark ekonomisk tillväxt?


Anf. 236 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Att vi under 2016 differentierar supermiljöbilspremien mellan laddhybrider och rena elbilar har två anledningar. Den ena är att det under det år som gått har varit uppenbart att supermiljöbilspremien varit väldigt populär. Den har ökat statens kostnader. Det blev också väldigt mycket osäkerhet. Man talade på marknaden om att premien var slut och så vidare, eftersom den summa som hade klubbats för 2015 visat sig vara otillräcklig. Det var en summa som alliansföreträdarna hade föreslagit. Men i och med tilläggsbudgeten säkrar vi systemet året ut.

Inför nästa år måste vi göra någonting med strukturen för att inte riskera att de rena elbilarna får stå tillbaka och alltså inte får tillgång till premien. Det är en betydligt högre kostnad för rena elbilar än för laddhybrider. Då är det motiverat att man differentierar supermiljöbilspremien, som vi ser det. Jag vet inte på vilket sätt Moderaterna tycker att det är bättre att bara skjuta till medel till laddhybrider. Det är trots allt så att rena elbilar ger en miljöeffekt som är minst lika bra eller bättre. Vi har kvar supermiljöbilspremien för laddhybrider. Jag tycker att det är en bra lösning. Men den kostnadsökning som finns för rena elbilar motiverar att de också har en högre premie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag har en synpunkt med tanke på all kritik som riktas mot det stora klimatklivet med lokala investeringar. Genom att ge medfinansiering kan vi skala upp och se till att genomföra projekt som annars inte hade kommit till eller som blir större än vad de annars hade varit. Det är ett resonemang som ni uppenbarligen inte delar. Men när det gäller bilar anser ni att en premie har jättestor betydelse. Jag förstår inte riktigt skillnaden. Har man medfinansiering till en privatperson ger det fler bilar. Har man medfinansiering till företag ger det större projekt.


Anf. 237 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Ministerns avslutande kritik kan jag delvis förstå. Det är klart att vi måste säkerställa att även de här stöden är effektiva och gör nytta. Men vi kan konstatera att kostnaden för att köpa en laddhybrid eller en elbil är kraftigt mycket högre än kostnaden för att köpa en vanlig, konventionell bil. Det är det som motiverar det stödet.

I detta sammanhang är det viktigt att nämna att vi har världens högsta koldioxidskatt och att det framför allt är bilister och privatpersoner som bär den bördan. För att ta ytterligare steg och påskynda omställningen av fordonsflottan tycker vi moderater att man inte bara kan använda sig av piskor. Man måste nog också använda sig lite grann av morötter. Det är bakgrunden till att den här premien införts. Genom bonus-malus-systemet får vi nu förhoppningsvis ett system som verkligen är långsiktigt och som också innebär att man mer successivt kan skruva upp incitamentet och rikta in premien mot de allra bästa bilarna.

Jag håller med om att vi ska ha miljödifferentierade premier. Det olyckliga med regeringens politik är att man differentierar genom att kraftigt försämra villkoren för laddhybriderna. Man hade kunnat välja att höja anslaget och i så fall också höja anslaget till de rena elbilarna. Men regeringen väljer tyvärr den andra modellen.

Vad gäller de svenska klimatutsläppen är transportsektorn en gigantisk utmaning. Det är därför vi moderater har flera förslag för den sektorn i vår budget. En annan stor utmaning är vår industris utsläpp. Ungefär en fjärdedel av de svenska utsläppen kommer från industrin, nästan uteslutande från processindustrin, där det är svårt att helt eliminera den typen av utsläpp. Till exempel är stålindustrin med den teknik vi i dag känner till beroende av kol för förädling av järnmalm till stål. Därför har vi moderater lagt fram förslag om att inrätta en strategi för CCS, carbon capture and storage. Vi tror att det är ett nödvändigt verktyg för att skapa en klimatneutral industri. Stöder regeringen det initiativet?


Anf. 238 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag börjar med att svara på den avslutande frågan. Vi stöder fortsatt forskning när det gäller CCS. Jag tror att det är nödvändigt. Det ser vi också när vi tittar på åtgärder som syftar till att ta hand om koldioxidutsläpp. Vi har i Sverige stora möjligheter att få negativa utsläpp till exempel från våra bioeldade kraftvärmeverk. I andra delar av världen har man andra typer av kolsänkor genom att till exempel få in mer kol i jordarna och så vidare. Forskning och utveckling på det området tror jag fortsatt behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Moderaterna säger att det är självklart att man vill jobba med morötter, men då enbart till bilköpare. Jag tycker att det är självklart att vi som stat jobbar med morötter brett i hela det svenska samhället gentemot kommuner, företag och andra som har konkreta projekt och konkret klimatminskningsarbete. Kan det skalas upp? Kan det snabbas på? Då gör vi precis det som Parisavtalet nu har instruerat världens länder att göra: Kavla upp ärmarna! Snabba på ert arbete! Utgå gärna från de goda exempel som fungerar i dag, men se till att skala upp dem snabbt!

Det är detta som jag tror att Klimatklivet har potential att göra. Det är en morot; jag håller med dig. Men jag tror att det är en effektiv morot. Det var detta vägval regeringen gjorde, och vi tror att den satsningen var rätt vägval.

Nu vet jag att Johan Hultberg inte har mer talartid, men jag noterar att Moderaterna i sitt budgetförslag skär ned på miljö- och klimatområdet med över en fjärdedel. Jag beklagar det, särskilt eftersom det är ett område som är viktigt för att vi ska klara välfärden i framtiden. Jag tror på välfärd och miljönytta. Jag tror att de hänger ihop. Vi kan inte få någon välfärd utan en bra miljö. Vi kan inte heller få en bra miljö utan att vi bygger ett välfärdssamhälle. Det tycker jag att mycket tyder på.

Sist men inte minst beklagar jag särskilt att alla vill dra ned på klimatanpassningen. Även Sverige drabbas av klimatförändringar. Vi behöver stärka vårt klimatanpassningsarbete.


Anf. 239 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Jag vill tacka ministern för att hon är på plats här i dag och debatterar denna fråga med oss. Det uppskattas. Men jag vill också såklart tacka för den del som ministern haft i det avtal som nu finns. Dessutom vill jag ge ministern en eloge för att hon nämner de företrädare som varit med och sett till att vi landat där vi landat. Som många har sagt i dag är avtalet förvisso en väldigt bra grund, men det är inte tillräckligt. Nu kommer det att krävas ett stort arbete på många områden för att kunna komma framåt, inte bara i Sverige utan även i vidare internationella förhandlingar.

En stor satsning från Sverige i samband med COP 21 var Fossilfritt Sverige. För min del är det lite osäkert vad satsningen inneburit. Man fick skriva under en deklaration, men det fanns inte några frågor om vilka utsläppsambitioner man hade och hur man tänkte arbeta framåt. Det skulle vara intressant att höra hur regeringen tänker följa upp Fossilfritt Sverige med kopplingar till näringslivet och de organisationer som finns.

Regeringen har lyft fram näringslivet på COP 21 och i det internationella klimatarbetet. Men tyvärr har regeringen valt att höja skatterna på företagande ganska kraftigt. 10 procent av de skatter som har inrättats är miljöskatter, och ungefär 80 procent av skattehöjningarna gäller jobb och näringsliv, som regeringen och Åsa Romson har lyft fram som så otroligt viktiga i omställningen till ett fossiloberoende Sverige. Jag vill gärna veta hur regeringen och Miljöpartiet ser på grön skatteväxling och varför man har övergivit den tanken.


Anf. 240 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag tackar för ledamotens engagemang under mötet. Det är också tidigare ledamöter som har deltagit i delegationen. Vi hade bra samtal under mötet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fossilfritt Sverige är ett sätt att inspirera. Det handlar om att regeringen ska bli inspirerad av det som händer. Vi ser att vi har kommuner som sätter tydliga klimatmål. Vi ser arbetet med Fossilfritt 2030 runt om i landet. Vi ser företag som verkligen arbetar med benchmarking i sin produktion och i sina affärsmodeller som är världsledande.

Detta har byggts upp utifrån att det fanns ett intresse bland företag och kommuner. Jag har i första ledet sett det som en viktig del för att få fler att ställa krav i Paris. Men det handlar också om att vi kan få fler svenska företag och kommuner att synas internationellt.

Jag tror att det bara var tre fyra organisationer som hade anmält sig till databasen inför Parismötet. Nu är det över 30 som har gjort det. Det är ett led i att få dem att synas mer i det internationella arbetet. Det är ett sätt för Sverige att flytta fram positionerna och pusha på och driva fram andra.

Jag återkommer gärna med fler tankar. Vi har inte beslutat hur vi ska gå vidare. Men att fortsätta i någon form tror jag är vitalt. Samarbetet är ömsesidigt. Jag tror att vi kan inspirera mer. Jag tar gärna in de synpunkter som finns från utskottets ledamöter om det.

När det gäller grön skatteväxling blir det lätt en debatt om skattetryck. Det är skattetryck som har varit den polariserande frågan mellan den förra regeringen och den nuvarande regeringen. Den förra regeringen skar ned, precis som sas, med över 100 miljarder. Den här regeringen höjer med 30 miljarder.

Det handlar om vilket skattetryck man ser är nödvändigt för att få nödvändiga intäkter eller vilket man tycker är förödande och gör att alla företag går under. När det gäller grön skatteväxling är det viktiga att se: Hur kan vi utveckla moderna miljöskatter som kan vara både stabila och styrande på rätt sätt?

Här uppskattar jag att flera av oppositionspartierna har motionerat om detta vid behandlingen av budgeten.


Anf. 241 Kristina Yngwe (C)

Herr talman! Det ska bli spännande att följa arbetet med Fossilfritt Sverige. Jag håller absolut med om att det blir en viktig utmaning för Sverige framöver att se hur vi bättre kan styra miljöskatter så att vi får den utveckling vi vill ha.

Jag nämnde tidigare att industrin satsar 12,5 miljarder årligen på miljöinvesteringar. Blir det då skattehöjningar på jobb och företagande kommer de pengarna att gå in till staten i stället för att företagen kan göra egna satsningar. Som vi tidigare har sagt är det inte ett nollsummespel. Ju fler vi får i jobb och ju fler som kan anställas, desto mer pengar kommer in som sedan i sin tur kan användas för olika klimatåtgärder eller miljöåtgärder.

Vi har nämnt Klimatklivet ett par gånger. Jag är lite nyfiken på det. Det har delats ut lite grann pengar, närmare exakt 172 miljoner. Jag har absolut ingenting emot att man ger incitament och stöd till dem som vill göra satsningar. Men vi har sett hur det har gått för dem som hittills har fått pengar. Till exempel fick Swedish Biogas pengar. Det var bra. Men det har å andra sidan fått vänta fem år för att få ett miljötillstånd. Det har i sin tur förändrat produktivitetsförutsättningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det finns mycket man behöver arbeta med när det gäller regelförenklingar, snabbare tillståndsprocesser, att stärka kommunernas självbestämmande, möjligheten med trängselskatter, att styra över miljöparkeringar och gratis miljöbilsparkering. Det är mycket sådant man i stället kan göra.

Jag kommer åter till Klimatklivet. Det har delats ut 172 miljoner. Som det ser ut nu går de mesta pengarna till storstadsområden. Jag skulle vilja veta hur regeringen arbetar och har för tankar kring hur man skulle kunna få ut det i hela landet och även i de områden där inte marknaden styr.


Anf. 242 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Tack för frågan om hur Klimatklivet kan utvecklas för att bättre styra mot hela landet. Jag konstaterar att Centerpartiet är ett av de partier som fullständigt yrkar avslag på hela initiativet. Det vill inte att en enda krona ska gå ut någonstans i landet som medfinansiering från staten för att kroka arm med kommuner och företag som gör bland annat laddinfrastruktur. Det är företag som bygger det. Det är inte några andra.

Det är helt riktigt att man har delat ut pengar redan i år. Vi ville starta satsningen så tidigt som möjligt. Det har beviljats stöd till investeringar som enligt beräkningar sammantaget ger 1,2 miljoner ton klimatutsläppsminskningar. Jag vet att du har allianskollegor som hellre vill investera det enbart i andra länder. Men jag tror att det är viktigt att vi också satsar på omställning i Sverige. Jag tror att vi kommer att komma bättre ut av det framöver.

Vi behöver också ställa om i Sverige. Då behöver vi börja någonstans. Jag tror att Klimatklivet är en viktig del i det om vi kan styra det rätt. Jag håller helt med om att det är önskvärt att det verkligen blir en satsning i hela landet. Det behövs omställning i hela landet. Jag återkommer gärna till hur man ska precisera det.

Det som varit viktigt, inte minst efter tidigare utvärderingar, är att vara väldigt tydlig med hur man fördelar pengarna. De fördelas efter klimatnytta. Det är möjligt att det var en del storstadskommuner som hade projekt färdiga tidigare än de mindre kommunerna.

Jag hoppas att vi ska ligga i med stödet. Det är ett långsiktigt stöd över hela mandatperioden. Alla kommuner och företag, oavsett var de finns i Sverige, kommer nog att ha möjlighet att presentera sina goda projekt.


Anf. 243 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Detta blir kanske en diskussion på samma tema. Jag vill instämma i tacket för arbetet i Paris. Det var fantastiskt att vara på plats, känna vad som hände och hur det ändå hela tiden kunde drivas framåt. Det franska ordförandeskapet var skickligt på detta.

Jag vill framhålla att jag delar ministerns uppfattning att vi ska hålla ihop EU-länderna i det framtida arbetet. Jag tror att det är väldigt viktigt så att vi inte får något slags race inom Europa. Om vi inte håller ihop tappar vi vår kraft inom EU.

Det var bra att ministern lyfte fram företagen. Precis som har sagts här tidigare är det hos företagen som nyckeln sitter. Det handlar om att skapa tillväxt, välfärd och utveckling. Det ligger i företagen. De har på något sätt nyckelrollen.

Det är därför vi i dag hamnar i diskussionen om skattetrycket och hur mycket staten satsar. Jag antar att även ministern ändå ser detta motsatsförhållande. Man höjer skatterna på företagande och arbete och delar sedan ut det som stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag skulle gärna vilja höra om ministern har haft något slags diskussion om detta motsatsförhållande. Det är ändå ganska uppenbart.


Anf. 244 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Det är lätt att man sent i en debatt vill dra mer åt det filosofiska hållet. Jag konstaterar att ni även från Liberalernas sida känner en besvikelse över att man vill skära så mycket i miljö- och klimatbudgeten. Jag tror i grunden att en bra miljö gynnar ett välfärdssamhälle och företagens utveckling. Vi måste alla gemensamt säkra våra miljömål.

Jag håller med tidigare talare som här från talarstolen har pekat på motsatsen i att tala om att säkra miljömålen och samtidigt vilja dra ned 1 miljard på biologisk mångfald. Miljömålen visar så tydligt att vi behöver öka investeringarna eller ändra regelverken så att de blir helt annorlunda genom att lägga enormt ansvar på de individuella markägarna för att bevara biologisk mångfald. Det har bland annat Liberalerna och andra partier motsatt sig. Då borde de åtminstone vilja vara med och betala för den biologiska mångfald som motsvarar vad miljömålen ska komma till.

Ursäkta det irriterade utbrottet. Nu ska jag försöka svara på frågan. Det är självklart så att det finns skattetryck som skulle fullständigt slå ut allt företagande och ekonomi i Sverige och som inte är bra. Samtidigt tror jag att det inte finns någon som kan se exakt var det ligger, utan där måste man känna sig fram. Det är vad regeringen försöker göra genom att underlätta för företagande. Samtidigt ser man att den mycket kraftiga nedsättning och subventionering av arbetsgivaravgifterna beroende på vilken ålder som arbetstagaren hade kanske inte var den mest effektiva insatsen. Vi vill hellre satsa på stöd till unga eller dem som av andra skäl står utanför arbetsmarknaden och hjälpa dem in. När vi ser ungdomsarbetslöshetssiffrorna just nu tror vi inte att det är någon risk för att det skapar någon backlash på det området.


Anf. 245 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Då kan jag kanske upplysa ministern om, när det gäller det sättet att tänka kring arbetsgivaravgiften, att också Liberalerna har satsat på de allra yngsta. Vi tror att det är de som har den högsta tröskeln för att komma in, så den uppfattningen kanske vi kan dela på något sätt.

Nationella klimatinvesteringar har Liberalerna lagt 200 miljoner på. Sedan har vi lagt 75 miljarder inom utgiftsområdet Energi på laddstolpar. Vi ser att det finns vissa saker som man ska kunna satsa på. Men det viktiga är, som vi påpekar, att det måste vara marknadskompletterande. Det är väl kanske det som en del av kritiken har gällt, att mycket av det som staten har varit med och betalat skulle ha kommit till ändå.

En annan fråga är hur man från regeringens sida ser på hur man ska kunna säkra att man verkligen satsar på rätt saker. Då tror jag mycket på det som Kristina Yngwe var inne på, att det kanske i andra delar ute i landet är lite svårare än i de högexploaterade områdena att få till satsningar.


Anf. 246 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag får ställa samma fråga till Lars Tysklind som till Johan Hultberg: Hur säkrar man att den enskilde bilkonsumenten inte utan ett stöd från staten skulle ha köpt en elbil eller en laddhybrid? Jag tror att det är en mycket svår fråga att utvärdera rent objektivt och exakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det jag vill se utvärderingar av - och naturligtvis är beredd att justera Klimatklivet utifrån - är om det inte skulle bidra till att man inte ens skalar upp projekt och satsningar, att det inte blir fler laddstolpar med Klimatklivet än vad man tänkt sig att det skulle ha blivit annars. Vem skulle då annars ha gått in?

När det gäller de projekt som jag har sett hittills som har fått pengar - jag betonar återigen att det bara handlar om den summa som man hittills har beslutat om - beräknar man att det ger 1,2 miljoner ton i minskade växthusgaser. Detta kan man se utifrån utsläppsminskningen men också utifrån innovationskraften ute i landet, för detta är lokala investeringar som man skalar upp eller som man bidrar med. Alla andra lägger också in pengar. Företagen och kommunerna lägger in pengar. Det är så man poolar resurserna.

Däremot har jag en fråga tillbaka till Liberalerna, med deras nationella klimatinvestering och nationella program för laddstolpar: Ska staten nu duplicera och göra det som flera regioner, kommuner och företag redan har börjat samverka om och gör? Jag tycker att det är bättre politik att, som regeringen gör, vi är med och medfinansierar de goda projekt som faktiskt minskar utsläppen redan nu i vårt land, så att de kan bli fler, större och bättre.


Anf. 247 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! Jag vill tacka för det arbete som miljöministern gjorde i Paris och inför Paris och för det resultat som ändå blev. Det var ett historiskt resultat, att alla var med.

Jag får väl låna ett talesätt som Göran Persson lanserade: stolt men inte nöjd. Jag tror att vi kan vara många som känner det. Vi kan vara stolta över detta, men det är klart att vi inte är nöjda, i och med att man inte nådde fram till att enas kring de konkreta åtgärderna för utsläppsminskningar. Det får bli något som man måste jobba med.

Jag vill nämna några saker. Jag kommer från Örebro, årets miljökommun. Jag har läst om och följt en del av vad man har gjort. Redan 2020 kommer man att minska den egna klimatbelastningen med 40 procent. Det klarar man med råge, skriver Miljöaktuellt. Sedan har man ytterligare planer på gång när det gäller inte bara den egna verksamheten utan över huvud taget i kommunen.

Det är spännande att man gör det. Man skriver också att det mest imponerande är miljöarbetet på den finansiella sidan. Då undrar jag lite grann hur miljöministern ser på vad man kan göra på lokal nivå. Det gäller företagen, som jag har pratat om, men också offentlig sektor och framför allt kommunen. Jag undrar vilken ambition regeringen har att understödja kommunerna att göra sådant som egentligen är ganska enkelt att göra, vad jag förstår.


Anf. 248 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Örebro är en av de framgångsstäder som är med och vill visa upp sig och vill driva på andra, både i Sverige och utomlands. Örebro är med i Fossilfritt Sverige, och de har fått flera stora utmärkelser. Om jag inte missminner mig är ansvarigt kommunalråd kristdemokrat och är stolt bland annat över att ha utvecklat idéerna kring hur man kan styra över investeringar och kapital som kommunen har, för att det också ska vara med och generera hållbar utveckling.

Jag tycker att det är ett väldigt intressant initiativ och märker internationellt att Göteborg är framstående, eftersom man var världens första kommun som lanserade gröna obligationer, green bonds. Johannesburg gjorde en jättestor affär av just green bonds under Parismötet och fick mycket uppmärksamhet för det. Det är något som stora pensionsfonder var mycket intresserade av.

Jag ska nämna ett exempel som Sverige har varit med och har bidragit med generösa bidrag till: Gröna klimatfonden. Ett av deras första projekt, som de beslutade om före Paris - för att visa på kraften i det stöd som en grön klimatfond från alla världens länder skulle kunna bidra med - är att man ger stöd till Karibien att utveckla projekt kring gröna obligationer. Det är ett projekt med kapital från regeringar och offentligt stöd initialt för att sätta upp systemet, men där privat kapital sedan får möjlighet att investera i de gröna obligationerna. På det sättet får vi ett bra samarbete mellan offentligt kapital och privat.

Jag ser att det fungerar lika bra på lokal nivå som på regional nivå, och det finns diskussioner i regeringen om att titta på en grön investeringsbank, där man också kan använda den här typen av initiativ.

Vi inspireras av den lokala nivån och av Örebro, så hälsa hem!


Anf. 249 Lars-Axel Nordell (KD)

Herr talman! En fråga som bekymrar många kommuner är det växande sopberget med förpackningar, som ofta tar mer plats än prylarna själva. Nu har regeringen för avsikt att förändra principen, att förorenaren betalar, genom att lyfta av ansvaret för förpackningsåtervinningen från producenterna till kommunerna.

Då undrar jag: Hur tänkte ni då?


Anf. 250 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Herr talman! Då kan jag informera riksdagsledamoten om att det inte handlar om att lyfta över förpackningsansvaret från producenterna. Det en utredning just nu tittar på är om man kan vidareutveckla den utredning som kom redan för några år sedan och som konstaterade att det i många kommuner var en stark vilja att lättare ha möjlighet att organisera, så att hushållen kan lämna sitt vardagliga avfall lättare på ett sorterat sätt. Där skulle producenterna av tidningar och förpackningar samarbeta med kommunerna, men kommunerna skulle ha insamlingsansvaret. Detta kommer inte att leda till att det alltid är kommunen som samlar in, för i många av Sveriges kommuner har man andra entreprenörer och företag som samlar in.

Det är detta en utredning tittar på, och den ska lämna ett betänkande i januari, om jag inte minns fel.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-15
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 och tillkännager detta för regeringen.
  2. Anslag inom utgiftsområde 20

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2016Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 20 enligt utskottets förslag i bilaga 3.Därmed avslår riksdagen motionerna

    2015/16:2073 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 2,

    2015/16:2352 av Anders Forsberg m.fl. (SD),

    2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2,

    2015/16:235 av Sten Bergheden (M),

    2015/16:556 av Tomas Eneroth (S),

    2015/16:613 av Hans Unander m.fl. (S),

    2015/16:818 av Åsa Westlund och Lena Hallengren (båda S) yrkande 4,

    2015/16:1233 av Said Abdu (FP),

    2015/16:1362 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, FP, KD) yrkande 8,

    2015/16:1614 av Boriana Åberg (M),

    2015/16:1935 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 16,

    2015/16:1938 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 6,

    2015/16:2371 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 24,

    2015/16:2600 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkande 1,

    2015/16:2601 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkandena 12 och 13,

    2015/16:2605 av Ulf Berg m.fl. (M) yrkandena 1-4,

    2015/16:3137 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C),

    2015/16:3144 av Lars Tysklind m.fl. (FP) yrkande 1 och

    2015/16:3155 av Kristina Yngwe m.fl. (C) samt

    bifaller proposition 2015/16:1 utgiftsområde 20 punkt 12.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att

    1. under 2016 för ramanslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017-2020,

    2. under 2016 för ramanslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 350 000 000 kronor 2017-2022,

    3. under 2016 för ramanslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 430 000 000 kronor 2017-2025,

    4. under 2016 för ramanslaget 1:5 Miljöforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 102 000 000 kronor 2017-2020,

    5. under 2016 för ramanslaget 1:10 Klimatanpassning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 900 000 kronor 2017 och 2018,

    6. under 2016 för ramanslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2017-2020,

    7. under 2016 för ramanslaget 1:14 Internationellt miljösamarbete ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 000 000 kronor 2017-2021,

    8. under 2016 för ramanslaget 1:16 Skydd av värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 42 000 000 kronor 2017-2065,

    9. under 2016 för ramanslaget 1:18 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 300 000 000 kronor 2017 och 2018,

    10. under 2016 för ramanslaget 2:2 Forskningsområdet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2017-2022.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 20 punkterna 2-11 och avslår motion

    2015/16:3144 av Lars Tysklind m.fl. (FP) yrkande 2.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M10749
    SD04503
    MP24001
    C00184
    V18003
    L00163
    KD00151
    -0001
    Totalt1474512334
    Ledamöternas röster
  3. Bemyndigande om borttagning av utsläppsenheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra borttagning av de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2013 som Sverige kommer att tilldelas och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU 2013.Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 20 punkt 1.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S104009
    M76008
    SD04602
    MP24001
    C18004
    V18003
    L17002
    KD00151
    -0001
    Totalt257461531
    Ledamöternas röster
  4. Övriga motioner

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    ElcykelpremieRiksdagen avslår motion

    2015/16:1004 av Maria Stockhaus (M).Bekämpning av myggRiksdagen avslår motionerna

    2015/16:957 av Åsa Coenraads (M),

    2015/16:1358 av Mikael Oscarsson (KD) och

    2015/16:2612 av Margareta B Kjellin och Tomas Tobé (båda M).Kemikalieinspektionens handläggningRiksdagen avslår motionerna

    2015/16:805 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1-4,

    2015/16:2930 av Sten Bergheden och Lotta Olsson (båda M) yrkandena 2 och 1,

    2015/16:965 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 samt

    2015/16:1003 av Maria Stockhaus (M).