Lars Tysklind (L)
Tidigare riksdagsledamot
- Parti
- Liberalerna
- Valkrets
- Västra Götalands läns västra
- Titel
- Distriktstandläkare
- Född år
- 1953
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2002-09-30 – 2018-09-24
Folkpartiet liberalerna
- Kvittningsperson
- 2014-09-29 – 2015-11-24
Liberalerna
- Kvittningsperson
- 2015-11-24 – 2018-09-24
Civilutskottet
- Suppleant
- 2014-11-05 – 2018-09-24
- Suppleant
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Ledamot
- 2006-10-10 – 2010-10-04
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2015-03-06 – 2018-09-24
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2015-03-05
- Ledamot
- 2010-10-12 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2006-10-10 – 2007-10-03
Miljö- och jordbruksutskottet
- Ledamot
- 2015-03-06 – 2018-09-24
- Suppleant
- 2014-10-07 – 2015-03-05
- Suppleant
- 2010-10-19 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2006-10-24 – 2010-10-04
- Suppleant
- 2006-03-10 – 2006-10-02
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2012-10-01 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2004-12-16 – 2005-01-17
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2012-05-03 – 2014-09-29
- Suppleant
- 2010-10-19 – 2012-05-02
- Suppleant
- 2007-10-04 – 2010-10-04
Socialutskottet
- Suppleant
- 2014-11-05 – 2015-04-22
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2014-11-05 – 2018-09-24
Bostadsutskottet
- Ledamot
- 2002-10-08 – 2006-10-02
Lagutskottet
- Suppleant
- 2002-10-08 – 2006-10-02
EU-nämnden
- Suppleant
- 2014-11-05 – 2018-09-24
- Suppleant
- 2006-10-24 – 2010-10-12
Nordiska rådets svenska delegation
- Ledamot
- 2014-10-07 – 2018-09-24
Valberedningen
- Suppleant
- 2010-10-04 – 2014-09-29
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 02-. Ledamot bostadsutskottet 02-06, civilutskottet 06-10, trafikutskottet 10-15 och miljö- och jordbruksutskottet 15-. Suppleant lagutskottet 02-06, näringsutskottet 04-05 och 12-14, trafikutskottet 06-07 och 15-, miljö- och jordbruksutskottet 06-15, EU-nämnden 06-10 och 14-, skatteutskottet 07-14, civilutskottet 10-, försvarsutskottet 14- och socialutskottet 14-15. Suppleant riksdagens valberedning 10.
Föräldrar
Folkskolläraren och kantorn Einar Tysklind och kontoristen Kerstin Tysklind, f. Ådahl.
Utbildning
Realexamen 69. Gymnasieskola, naturvetenskaplig linje, slutår 72. Tandläkarexamen 77. Universitetsstudier i historia 78.
Anställningar
Distriktstandläkare, Kungsbacka 77-81. 1:e distriktstandläkare, Fjärås 81-87. Distriktstandläkare, Tanumshede 87-89 och Strömstad 89-.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor 05-. Ledamot, Gentekniknämnden 06-, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 07-16 och Transportinfrastrukturkommittén 09-10. Miljömålsberedningen 15-16.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Strömstad 88-. Ledamot, kommunstyrelsen 89-02, arbetsutskottet 89-94 och 99-02. Ledamot, byggnadsnämnden 92-94, 2:e vice ordförande 92-94, miljönämnden 95-02, ordförande 95-02, handikapprådet 99-02 och pensionärsrådet 99-02. Ordförande, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Kungsbacka kommun 85-87. Styrelseledamot, AB Strömstadsbyggen 92-94.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Styrelseledamot, Tjänstetandläkarföreningen i Halland 80-84. Ordförande, Folkpartiet liberalerna/Liberalerna 15-), Bohuslän 08-. Styrelseledamot, Liberalerna Västsverige 16-.
Bostadsort
Strömstad
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Ökad gasanvändning
Skriftlig fråga 2017/18:1619 av Lars Tysklind (L)
Fråga 2017/18:1619 Ökad gasanvändning av Lars Tysklind L till Statsrådet Ibrahim Baylan S I Göteborg planeras det för utveckling av en så kallad LNG-terminal. Det handlar om import av flytande naturgas som ska säljas både till gasnätet och som fartygsbränsle. Göteborg ska helt enkelt enligt planerna bli en storskalig- Inlämnad
- 2018-08-20
- Besvarare
- Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Klimatpolitik
Betänkande 2017/18:MJU22
Alla som levererar drivmedel blir skyldiga att informera konsumenterna om drivmedlets utsläpp av växthusgaser och andra förhållanden som har betydelse för att bedöma drivmedlets miljöpåverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Kommunernas översiktsplaner ska framöver ha med en redovisning av risken för skador på den byggda miljön till följd av klimatrelaterade olyckor som till exempel översvämning, ras och erosion. Kommunerna ska också i detaljplaner få bestämma att det krävs marklov för markarbeten som kan försämra markens genomsläpplighet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018.
Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Klimatpolitiken ska sträva efter att nå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt samt bygga på långsiktiga spelregler som inte driver jobb eller utsläpp ur Sverige och EU.
- Dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.
Riksdagen sa vidare nej till ett 90-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017, bland annat eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som tas upp.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 29, 135 minuter
- Justering
- 2018-06-12
- Bordläggning
- 2018-06-19
- Debatt
- 2018-06-20
- Beslut
- 2018-06-20
Ny djurskyddslag
Betänkande 2017/18:MJU24
Djur ska skötas i en god djurmiljö och den som har ansvar för djuret ska ha tillräcklig kompetens för att kunna se till djurets behov. Djur ska kunna utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för att de ska må bra och de ska även skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.
Det klargörs också i lagen att tamdjur inte får överges och det införs ett förbud mot att djur tränas för eller används i prov på ett sätt som innebär lidande för djuren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny djurskyddslag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, trots tystnadsplikten, i vissa fall får rätt att lämna uppgifter om djurskyddsproblem till de myndigheter som berörs.
Lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2019.
Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen att regeringen i ett lämpligt sammanhang bör se över beslutsprocessen för djurförbud.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 25
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 41, 145 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-13
- Debatt
- 2018-06-14
- Beslut
- 2018-06-14
Vattenmiljö och vattenkraft m.m.
Betänkande 2017/18:CU31
Lagar ändras för att möjliggöra moderna miljövillkor i produktionen av el från vattenkraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna innebär bland annat en skyldighet för vattenverksamheter i hav, sjöar och vattendrag, som startats för att producera vattenkraftsel, att ha moderna miljövillkor. Myndigheternas tillståndsprövning ska ha ett nationellt helhetsperspektiv där behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön ska vägas mot behovet av en nationell effektiv tillgång till el från vattenkraft. Regeringen ska se till att det finns en nationell plan som kan vägleda myndigheterna i tillståndsprövningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa samtidigt nej till ett 90-tal förslag i motioner. Förslagen handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, stranderosion och allmänna vattentjänster.
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 33, 124 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-11
- Debatt
- 2018-06-12
- Beslut
- 2018-06-13
Fler bygglovsbefriade åtgärder
Betänkande 2017/18:CU32
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om några ändringar i plan- och bygglagen. Beslutet innebär att det inte längre kommer att behövas bygglov för att montera solcellspaneler eller solfångare på en byggnad som ligger inom ett detaljplanerat område. Solcellspanelerna eller solfångarna måste följa byggnadens form och åtgärderna måste också följa den gällande detaljplanen.
Även fortsättningsvis krävs bygglov för solenergianläggningar på byggnader eller inom områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bygglov krävs även för sådana åtgärder inom och i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 37 minuter
- Justering
- 2018-06-05
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström S Miljöminister Karolina Skog MP Infrastrukturminister Tomas Eneroth S Arbetsmarknads-- Datum
- 2018-06-07
En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder
Betänkande 2017/18:NU19
Regeringen har lagt fram förslag till övergripande mål för en sammanhållen landsbygdspolitik. Målet är att nå en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till övergripande mål.
Riksdagen riktade samtidigt två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör se över hur alternativ till kopparnätet ska kunna erbjudas innan det kopplas bort.
- Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med förslag om ett förändrat strandskydd.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om bland annat näringsliv, digital kommunikation, kompetensförsörjning och samhällsplanering. Detta bland annat eftersom arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 42, 179 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-06-04
- Debatt
- 2018-06-05
- Beslut
- 2018-06-07
Handläggningstiden vid överklagande av infrastrukturprojekt
Skriftlig fråga 2017/18:1421 av Lars Tysklind (L)
Fråga 2017/18:1421 Handläggningstiden vid överklagande av infrastrukturprojekt av Lars Tysklind L till Statsrådet Tomas Eneroth S Väg 161 mellan Uddevalla och Lysekil är i stort behov av upprustning för bättre framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Sträckan är hårt belastad både vad gäller arbetspendling, godstrafik och- Inlämnad
- 2018-06-01
- Besvarare
- Statsrådet Tomas Eneroth (S)
med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition
Motion 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. (L)
Motion till riksdagen 2017/18:4166 av Jan Björklund m.fl. L med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen. Skolan först Sverige är ett fantastiskt land. Det finns- Inlämnad
- 2018-05-02
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2017/18:FiU20
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
med anledning av skr. 2017/18:238 En klimatstrategi för Sverige
Motion 2017/18:4153 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD)
Motion till riksdagen 2017/18:4153 av Kristina Yngwe m.fl. C, M, L, KD med anledning av skr. 2017/18:238 En klimatstrategi för Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiken ska sträva efter att uppnå minskade utsläpp med bibehållen god ekonomisk tillväxt- Inlämnad
- 2018-04-27
- Förslag
- 4
- Utskottsberedning
- 2017/18:MJU22
- Riksdagsbeslut
- (4 yrkanden): 2 avslag, 2 bifall,
Landsbygdspolitik
Betänkande 2017/18:MJU18
En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:
- arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
- förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 86 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
Livsmedelspolitik
Betänkande 2017/18:MJU16
Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 19, 62 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2017/18:MJU19
Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena handlar om att regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark. Detta för att begränsa markägarens ekonomiska förluster. Det andra handlar om att arbetet med att förbättra tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter måste fortsätta. Bland annat vill man se konkreta åtgärder för effektivisering och förkortade handläggningstider.
När det gäller övriga inkomna motionsförslag inom området övergripande miljöfrågor sa riksdagen nej till dem. Dessa handlar bland annat om stärkt lokal och regional miljö- och klimatmakt, viss översyn av miljöbalken, vindkraft, hållbar utveckling och miljömål, subventioner samt finansiering av insatser för bevarande av bland annat natur och hav. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden eller att vissa satsningar redan har gjorts.
- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 63 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
Skogspolitik
Betänkande 2017/18:MJU17
Regeringen borde göra insatser för hållbart skogsbruk. Det anser riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde
- säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper, alltså områden i skogen med en speciell naturtyp, är rättssäker och effektiv samt tar hänsyn till lokala och regionala förutsättningar
- se över artskyddsförordningen, alltså reglerna för hur vilda växter och djur ska skyddas, för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker
- säkerställa incitament för att skogsbrukare ska vilja ägna sig åt hållbart skogsbruk och se över lagstiftningen på området
- se över olika typer av ersättningsmodeller för markägare som gör insatser för att skydda sin skog, i syfte att skapa effektivare skyddsformer.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade ett 60-tal förslag i motioner om skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga förslag som bland annat handlar om ekologisk kompensation, byte av skogsmark och skogens sociala värden. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 45, 150 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-12
med anledning av prop. 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop
Motion 2017/18:4106 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD)
Motion till riksdagen 2017/18:4106 av Lars Hjälmered m.fl. M, C, L, KD med anledning av prop. 2017/18:179 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder för ett Sverige som håller ihop Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla valfrihet och mångfald- Inlämnad
- 2018-04-11
- Förslag
- 11
- Utskottsberedning
- 2017/18:NU19
- Riksdagsbeslut
- (11 yrkanden): 9 avslag, 2 bifall,
med anledning av prop. 2017/18:147 Ny djurskyddslag
Motion 2017/18:4034 av Kristina Yngwe m.fl. (C, M, L, KD)
Motion till riksdagen 2017/18:4034 av Kristina Yngwe m.fl. C, M, L, KD med anledning av prop. 2017/18:147 Ny djurskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att en målinriktad ramlag leder till en ändamålsenlig djurskyddsnivå med minskad- Inlämnad
- 2018-03-28
- Förslag
- 5
- Utskottsberedning
- 2017/18:MJU24
- Riksdagsbeslut
- (5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,
Naturvård och områdesskydd
Betänkande 2017/18:MJU9
Riksdagen sa nej till motionsförslag om naturvård och områdesskydd. Anledningen är bland annat att vissa satsningar redan är genomförda och att det pågår vissa arbeten på området. Motionerna handlar till exempel om frågor om naturreservat och nationalparker, strandskydd och landsbygdsutveckling i strandnära lägen, skötsel och finansiering av leder samt allemansrätt.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 36, 118 minuter
- Justering
- 2018-02-27
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
Biologisk mångfald
Betänkande 2017/18:MJU10
Regeringen borde utvärdera och säkerställa det regionala inflytandet över viltförvaltningen, alltså förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur.
I dag har varje län en regional viltförvaltningsdelegation. Syftet med delegationerna är bland annat att decentralisera viltförvaltningen men det behöver utredas hur viltförvaltningsdelegationerna säkerställer att beslut om viltförvaltning på bästa sätt fattas nära de som berörs. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera detta.
Förslaget om tillkännagivande kommer från motioner inom området biologisk mångfald från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 36, 118 minuter
- Justering
- 2018-02-15
- Bordläggning
- 2018-03-06
- Debatt
- 2018-03-07
- Beslut
- 2018-03-07
Jakt och viltvård
Betänkande 2017/18:MJU8
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om jakt- och viltvård. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt gällande regler. Motionerna handlar bland annat om stödutfodring av klövvilt, jaktmedel, ansvaret för det allmänna uppdraget och vissa jaktfrågor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2018-01-23
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2017/18:MJU1
Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 41, 153 minuter
- Justering
- 2017-12-05
- Bordläggning
- 2017-12-11
- Debatt
- 2017-12-12
- Beslut
- 2017-12-13