Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, utbildningsminister Johan Pehrson, försvarsminister Pål Jonson och statsrådet Erik Slottner.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Johan Pehrson. Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar nu svart på vitt hur situationen ser ut i landets skolor när det gäller resurser. Kostnaden per elev minskar dramatiskt. På gymnasiet, statsrådets ansvarsområde, är resurserna de lägsta på tio år. Och de fristående skolorna drar ned 25 procent mer än de kommunala.

Regeringen har tvingat fram massiva nedskärningar på skolan genom att staten inte alls täcker upp för den kostnadskris som inflationen har orsakat i skolan. Därför väljer vi socialdemokrater i budget efter budget att satsa mångmiljardbelopp mer än regeringen på skolan.

Hur menar utbildningsministern att staten har tagit sitt ansvar för finansieringen av skolan och gymnasieskolan när kostnaden per elev i fasta priser är den lägsta på tio år?

Herr talman! Få saker är så viktiga som att unga människor får tillgång till en god utbildning. Det är med bestörtning vi ser hur så många elever lämnar nionde klass som i praktiken funktionella analfabeter. Man får mycket svårt att kunna bidra till sin egenmakt över framtiden när man inte kan läsa, skriva och räkna.

Regeringen tar ansvar för skolan på så sätt att vi nu återreglerar viktiga delar av den, till exempel tillgången på bibliotek för att stärka förutsättningarna för läsning. Fler böcker i skolan och ut med skärmarna - det där har Paula Örn också hört talas om.

Vi gör en av de största satsningarna i andel vad gäller statens resurser till den svenska skolan. Men faktum är att Socialdemokraterna tyvärr kommunaliserade skolan för ett antal år sedan. Det var ett misstag.

Herr talman! Nu pratar vi om budgetförutsättningarna här och nu. I vår budget lägger vi socialdemokrater 3 miljarder mer än regeringen till grundskolan och 6 miljarder mer i uppräkning av statsbidragen till kommuner och regioner. Det hade till exempel räckt till en pedagog mer i varje klass i årskurs 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har råd med det eftersom vi säger nej till regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. Varför prioriterar inte regeringen dagens elever och deras möjlighet till mer lärarledd undervisning framför skattesänkningar för dem som tjänar allra mest?

(Applåder)

Herr talman! Regeringen ger stora tillskott i en svår tid. Man ska komma ihåg att både kommuner och regioner har drabbats hårt av den senaste tidens mycket höga inflation. Vi vidtar stora kompensatoriska åtgärder.

En viktig del av den återreglering som regeringen arbetar för är att införa en nationell skolpengsnorm, för det ser olika ut mellan olika kommuner. Och alldeles för många kommuner satsar i dag för lite.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

När Nicolina Pernheim tog brons i judo vid Paralympics i Paris satt socialtjänstministern på läktaren och hejade. Men eftersom Nicolinas ledsagning sedan dess har dragits in kan det ha varit hennes sista internationella tävling.

I somras lämnade riksdagen ett tillkännagivande om att reglera ledsagarinsatsen i en särskild lag för att stärka rättssäkerheten. Utan insatser riskerar fler att förlora möjligheten till ett aktivt liv, i strid med LSS-lagens intentioner. Regeringen måste säkerställa att ledsagarservice blir tillgänglig för alla som behöver den.

Med tanke på den dramatiska minskningen av beviljad ledsagarservice för personer inom personkrets 3 är min fråga till ministern: Hur planerar regeringen att säkerställa att rättigheten till ledsagning stärks och att inte fler framtidsdrömmar släcks på grund av indragen ledsagning?

Herr talman! Tack till ledamoten för en mycket viktig fråga! Jag vill börja med att säga att det verkligen är ledsamt att ta del av de här uppgifterna.

Ledsagning är en otroligt viktig förutsättning för många personer som är blinda eller synskadade att kunna leva ett självständigt liv och ta del av samhället på lika villkor som alla andra.

LSS-lagstiftningen är en kommunal lagstiftning, och här faller ansvaret oerhört tungt på kommuner när de gör sina bedömningar. Det som oroar mig alldeles särskilt är när personers olika förutsättningar inte har förändrats men besluten ändå gör det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Regeringen har nu ett stort ansvar att agera på tillkännagivandet för att säkerställa att ledsagarservice blir en insats för alla som har behov av den. Det är avgörande för att kunna skapa ett samhälle som verkligen inkluderar alla.

När kan vi förvänta oss konkreta åtgärder för att reglera ledsagarservice i en särskild lag? Och vilka steg kommer regeringen att ta för att säkerställa att kommunerna följer en tydligare och mer rättssäker praxis i väntan på denna lag?

Herr talman! Till att börja med måste jag utgå från att kommunerna följer den lag som gäller i dag i Sverige och som har gällt i 30 år.

Vi ska inte ersätta en lag som inte verkar följas fullt ut med en annan lag, utan vi måste börja med att analysera. Vad är skälen till att allt fler kommuner väljer att göra andra bedömningar än de som initialt har gjorts när det gäller LSS? Regeringen kommer att återkomma i frågan, och detta bereds just nu i Regeringskansliet.

Herr talman! Man måste förstå att glädjen och uppsluppenheten på Harpsund var stor i höstas när man fick glädjebeskedet av finansministern att alla ministrar kommer att få 45 000 kronor extra i sänkt skatt nästa år.

Lika stor glädje tror jag inte att kommunerna känner när de inte kan räkna med att få några som helst uppräkningar från regeringens sida av de statsstöd de får för att kompensera de kostnadsökningar som finns.

Socialtjänsten är ett av de främsta försvaren när det gäller att vi ska kunna förebygga gängkriminalitet och annan social misär i samhället. Socialsekreterarna kanske kan räkna med att få mellan 200 och 300 kronor i sänkt skatt i månaden.

När kommunerna nu kommer att behöva skära ned ännu mer är frågan: Är det här en rimlig prioritering av regeringen att göra?

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Regeringen gör nu en historisk omläggning av socialtjänstens arbete. Vi vill att den ska arbeta för att förebygga i stället för att reagera när det bland annat gäller våra utsatta barn och unga.

För att kunna göra denna historiskt stora omläggning, där vi nu bland annat prioriterar nästan 10 miljarder kronor till en ny socialtjänstlag och också gör omfattande satsningar på en rad förebyggande reformer, har det varit väldigt väsentligt att regeringen har vunnit kampen mot inflationen, en inflation som vi ärvde men som vi nu framgångsrikt har bekämpat. Det innebär att vi har kunnat frigöra åtskilliga miljarder till satsningar för att kunna göra det som vi lovade väljarna: att vända en mycket allvarlig situation i vårt land.

Herr talman! Men det är ju inte det regeringen gör. Det regeringen gör är att man inte ger kommunerna och regionerna den uppräkning som de behöver för att kunna bibehålla dagens nivå på skola, äldreomsorg, sjukvård och socialtjänst - just de områden som är så otroligt viktiga för att vi ska kunna ha ett samhälle som fungerar och kunna förebygga den typ av social misär som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför väljer regeringen att sänka skatterna mest för sig själva i stället för att kompensera kommunerna i de här frågorna?

Herr talman! Jag tackar så mycket för följdfrågan.

Det regeringen nu gör, som jag sa, är att vi har bekämpat inflationen. Det har varit en förutsättning för att kunna göra investeringar i de viktiga delar där vi ser att vi behöver investera för att vända situationen i ett oerhört allvarligt läge. Då är det viktigt att vi också kan säkra en ökad tillväxt, vilket vi nu har helt andra förutsättningar att göra.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till digitaliseringsministern.

Vi har precis haft en AI-kommission som har presenterat sin rapport med 75 förslag till den svenska regeringen om hur man kan utveckla AI i det här fina landet. Det kan bidra till förenkling av vår vardag med olika tjänster, och det kan bidra till förbättring av vår produktivitet, också där med olika tjänster. Det kan också vara en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna konkurrera med resten av världen.

I dagsläget sitter Sverige inte i förarsätet - det kan vi konstatera, och det konstaterar också kommissionen. Det kanske är Kina och USA med flera som sitter i förarsätet. Vi kanske ligger lite mer i bakluckan och dunsar med längs vägen, och det kanske inte är riktigt där vi vill vara.

Det AI-kommissionen efterfrågar är ledarskap och politiskt samförstånd. Därför vill jag fråga digitaliseringsministern: När kommer regeringen att visa lite ledarskap och bjuda in till samtal för att nå politiskt samförstånd på området?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att regeringen visar ett stort ledarskap i frågan. Bara det faktum att vi tillsatte AI-kommissionen var ett sätt att visa ledarskap, eftersom regeringen ville få konkreta förslag på hur vi kan vässa Sverige som en digitaliseringsnation i framkant. AI spelar här en stor roll i dag och kommer att spela en allt större roll framöver. Ledamoten nämnde själv flera av de fördelar som finns med en ökad användning av AI.

Regeringen har också de här två första åren vidtagit ett flertal åtgärder för att främja användningen av AI. En av de mest intressanta är att Integritetsskyddsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning har fått ett uppdrag, som kommer att redovisas nu i januari, att ta fram vägledning till kommuner, regioner och myndigheter om hur man kan använda AI och göra det på ett juridiskt och etiskt tryggt sätt. Detta har nämligen visat sig vara ett av de största hindren för användning av AI i offentlig sektor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar så jättemycket för svaret.

Jag har inte påstått att det är stillestånd. Jag har bara sagt att vi kanske inte leder. Det är lite skillnad.

Detta rör frågor kopplade till sådant som hur vi använder offentliga data och vilka öppna modeller vi ska ha. Det är massor av tekniska frågor, såklart. En fråga som ligger mig särskilt varmt om hjärtat är skolan, som över huvud taget inte var med i rapporten. När vi pratar med regeringen är det en ganska öppen fråga om AI över huvud taget ska användas ordentligt där.

Men jag kommer tillbaka till frågan om samförstånd. Ska vi träffas brett i riksdagen och se om vi kan ta Sverige fram till en ledarplats inom AI?

Herr talman! När det gäller just den konkreta frågan får vi väl se. Det finns ingen inbjudan på bordet nu, och det kommer nog inte att komma någon före jul heller. Det är dock mycket möjligt att det kommer att komma en.

Vi jobbar nu för fullt inte minst med att ta fram en ny digitaliseringsstrategi. Nu har vi fått 75 konkreta förslag av AI-kommissionen. Ett av dessa 75 kunde jag omhänderta redan på presskonferensen genom att ge ett stort antal myndigheter uppdrag i sina regleringsbrev att jobba med frågan på ett tydligare sätt.

Vi har redan under de här två åren vidtagit en del åtgärder. Det kommer att komma mycket mer. Jag tror också att vi kommer att nå politisk enighet i de här frågorna.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Vi fick för ett par veckor sedan besked om att 13 av 14 projekt för havsbaserade vindkraftsparker hade fått avslag på sina ansökningar. Det finns säkert mycket att säga om det, men jag tänker i första hand prata lite om de krav som ställs på Försvarsmakten. Detta har diskuterats här tidigare, bland annat i en interpellationsdebatt som handlade om Försvarsmaktens regleringsbrev.

I den tidigare regeringens regleringsbrev fanns det ett stycke med krav på Försvarsmakten att fortsätta utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan i planeringsprocessen för förnybar energiproduktion. Det avsnittet togs bort inför 2023. Försvarsministern förklarade då att samma krav finns i Försvarsmaktens instruktion. Det gör det för all del, men det är inte så proaktivt. Det kallas att redovisa myndighetens medverkan i beredning av ärenden rörande detta.

Jag skulle vilja fråga om det inte finns skäl att behålla eller återinföra ett mer proaktivt önskemål eller krav på Försvarsmakten i regleringsbreven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Jan Riise för frågan.

En del i detta är att det återfinns i instruktionen, precis som Jan Riise sa, hur man ska jobba med samexistensfrågor. En annan del är att Försvarsmakten fått i uppdrag att redovisa hur man arbetar med dessa frågor. Där har Försvarsmakten gjort ett mycket uppskattat arbete. Man har varit tydlig med att vi nu behöver gå mot ett anvisningssystem så att alla aktörer vet var det kan vara bra att ansöka om havsbaserad vindkraft och var man inte bör göra det.

Ytterligare en del är att Försvarsmakten har tillförts mer resurser för att korta ned handläggningstiderna - inte minst på militärregionerna, där man har anställt ett antal personer för detta. Försvarsmakten vill ju också ha säkra, snabba och förutsägbara processer.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Jo, det är riktigt. I Försvarsmaktens årsredovisning för 2023 ägnar man ganska mycket plats åt detta, måste jag ändå säga. Det talas om stora utmaningar med dagens planerings- och tillståndsprocesser och att dessa frågeställningar och problembilder är nya frågor för länsstyrelsernas projektorganisationer.

Detta är väl en klassisk målkonflikt som man måste försöka lösa - att man har olika utgångspunkter för det man vill klara av. Jag undrar återigen om det inte vore bra med en mer proaktiv bild i årets regleringsbrev.

Herr talman! Jag vill tacka Jan Riise för den konstruktiva tonen i frågan. Mer förutsägbara och snabba processer måste vi åstadkomma.

En av de åtgärder som vi också har vidtagit är att tillföra medel till länsstyrelserna så att de kan hantera säkerhetsklassad information och ta del av de handlingar som Försvarsmakten delar med sig av.

Jag tycker dock inte att det finns något skäl att slentrianmässigt lägga in saker i regleringsbrevet. Om Försvarsmakten gör ett arbete, man redovisar det och det är till fyllest tycker jag inte att det finns skäl att lägga in det i regeringsbrevet en gång till bara för att säga att man har gjort det.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Det talas mycket om att det går att fördjupa det nordiska försvarssamarbetet, speciellt nu när vi har blivit Natoallierade tillsammans med Finland och saker blivit lite annorlunda. Vad sker egentligen i praktiken i den här frågan? Hur arbetar regeringen med detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Alexandra Anstrell!

Genom att Sverige och Finland nu är allierade i Nato skapas helt nya förutsättningar för att fördjupa vårt försvarssamarbete. I och med att alla länder nu omfattas av artikel 5 har vi samma konstruktion för vår säkerhet i såväl fred som kris och krig. Men framför allt omfattas vi alla av Natos gemensamma försvarsplanering.

I förra veckan hade vi möte i Köpenhamn i Nordefco-kretsen. Det sker nu rätt snabba framsteg med det som heter militär rörlighet. Det handlar om att kunna transportera mycket militär materiel över de nordiska gränserna. Det är inte minst kopplat till samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge.

Nu kommer vi också att arbeta för att etablera gemensamma transportkorridorer, med tanke på hur militärgeografin ser ut. Det handlar om att ta bort tekniska, juridiska och administrativa hinder. Och det handlar om att stärka infrastrukturen i alla dess delar, så att vi får ett effektivare nordiskt försvarssamarbete.

Det är några exempel på det som Alexandra Anstrell frågade om.

Herr talman! Tack för svaret, försvarsministern!

Sverige är också ett arktiskt land. Vi ses som extremt duktiga på vår verksamhet i subarktiskt klimat. Hur arbetar regeringen med att stärka det arktiska samarbetet, utöver det nordiska? Och är våra färdigheter på det området något som vi får ta med oss in i Nato?

Herr talman! Det är bekant att Ryssland har stärkt sina militära befästningar i och kring det arktiska området. Man har varit där förut, och nu har man börjat återbesätta sig där.

Det måste vi naturligtvis hantera. Det gör vi genom det förra totalförsvarsbeslutet, och vi gör det även i det beslut som jag hoppas att riksdagen ska fatta i december. Det handlar om att stärka den militära närvaron i norra Sverige. Det har vi gjort genom att återupprätta både nya organisationsenheter och ett starkare samarbete.

Vi tar inte minst med vår subarktiska försvarsförmåga in i Nato.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Regeringen har prioriterat att bygga ut vuxen- och yrkesutbildningarna. Det handlar om fler platser inom yrkesvux och tillskott till yrkeshögskoleutbildningar. För att stärka yrkesvux satsar regeringen 1,3 miljarder. Det motsvarar cirka 16 500 platser per år från och med i år. Regeringen föreslår också ett tillskott på 385 miljoner till yrkeshögskoleutbildning för kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bra. Men samtidigt ser vi kristdemokrater den viktiga roll som folkhögskolorna har för folkbildningen men också för vuxenutbildningen. Folkhögskolorna kan möta behov i samhället till följd av arbetslöshet, kompetensförsörjning och invandring och hos personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

På vilket sätt vill ministern uppvärdera folkhögskolorna och inte bara yrkeshögskolan?

Herr talman! Frågan om utbildning och bildning är central. Det är fundamentet för vår demokrati, för vårt välstånd och faktiskt för ett anständigt och civiliserat samhälle.

Jag tycker att vi ska vara noga med att säga att vi gör en viktig omläggning av arbetet med folkbildningen, där folkhögskolorna spelar en central roll. De har drabbats av den höga inflationen, precis som andra verksamheter, vanligt folk, kommuner och regioner, organisationer och samhället i övrigt.

Regeringen har skjutit till permanenta resurser till folkhögskolorna. Jag vet att de tycker att det inte är tillräckligt. Men det finns kanske mer att göra där. Jag välkomnar att Kristdemokraterna driver på detta. Vi behöver vara många som pratar om folkbildning i dess rätta bemärkelse.

Herr talman och statsrådet! Jag lovar att vi ska driva på detta. Vi är varma förespråkare av den svenska folkbildningen, som innefattar både folkhögskolor och studieförbund. Därför är statsbidraget till folkbildningen fortsatt starkt i regeringens budget. Det håller jag med om. Men regeringen har i högre grad prioriterat kopplingen till arbetsmarknaden.

Enligt betänkandet som kallas Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid, som kom i somras, behöver folkbildningen bättre förutsättningar för att bidra till individers och samhällets utveckling i, som det heter, en föränderlig tid.

Min följdfråga blir: Hur kan regeringen möjliggöra ännu bättre förutsättningar för folkbildningen?

Herr talman! Ett viktigt arbete är att vi nu går vidare med viktiga förslag i utredningen om folkbildningen. Vi behöver se till att man hela tiden inte bara har ett samarbete med staten, som skickar in flera miljarder i verksamheten eftersom den är så viktig, utan också jobbar med att vidareutveckla samarbetet med regioner, kommuner och EU:s finansieringssystem, för att få in mycket resurser till denna verksamhet. Den är viktig, men den möts också av ökade krav på kvalitet, vilket regeringen är tydlig med.

Herr talman! Min fråga går till Erik Slottner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samhället står mitt i en lång rad utmaningar. Några av de största är klimatförändringarna, kriminaliteten, specifikt gängkriminaliteten, behovet av ökad beredskap och trycket på välfärden på grund av en åldrande befolkning.

Det behövs en lång rad åtgärder. En gemensam möjlighet för att lösa alla dessa problem är att börja använda artificiell intelligens på en helt annan nivå, till exempel för att sammanställa data och föreslå och genomföra åtgärder.

I veckan presenterade AI-kommissionen sin rapport. Det är en bred rapport som fokuserar på åtgärder för den offentliga sektorn. Den innehåller 75 förslag inom 12 olika områden.

Min fråga till statsrådet Slottner är: Hur tänker statsrådet ta rapporten vidare för att främja användandet av AI?

Herr talman! Jag instämmer i ledamoten Gellermans beskrivning av fördelarna som digitalisering generellt och AI specifikt kan leda till. De är väldigt stora. Det mest spännande av allt är att dörren bara har öppnats på glänt. Vi vet väldigt lite om vad som väntar. Vi kan bara föreställa oss vilka användningsområden AI kommer att erbjuda vårt land.

Jag ser väldigt stor potential inte minst när det gäller att förbättra välfärden, för att kunna rädda människoliv och använda det i hälso- och sjukvården för att upptäcka sällsynta och allvarliga sjukdomar med större precision och mycket tidigare än i dag.

Den här rapporten kommer att beredas precis som andra utredningar och rapporter vi får. Vi kommer att påbörja ett arbete med att överväga de olika förslagen. Ett av de 75 har vi redan kunnat presentera. En del är mer långtgående och kräver ytterligare utredningar. Andra är ganska kostsamma och måste in i budgetarbetet. En del kanske kan omhändertas i den digitaliseringsstrategi vi jobbar på, och andra behöver kanske omhändertas genom särskilda regeringsuppdrag.

Låt oss se. Vi kommer att analysera förslag för förslag i detta arbete.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Låt mig bli lite mer specifik. Sverige räknas som ett av världens mest innovativa länder. För att Sverige ska bli en ledande nation inom innovation med hjälp av AI behöver vi skapa en kultur där AI används och utforskas av alla. Genom att människor experimenterar med AI kan vi få en ökad förståelse.

Sverige var världsunikt när vi började med hem-pc-reformen. Där fick inte minst unga möjlighet att i tidig ålder börja testa och leka med en dator. Kan vi skapa en liknande hem-chatt-reform?

Herr talman! Det är en intressant idé som emellanåt kommer fram i olika seminarier och debatter. Nu finns inget sådant med i regeringens budget. Jag tar gärna emot förslag, idéer och tankar om hur en sådan reform skulle kunna se ut. Jag får, om jag ska vara ärlig, lite olika tydliga svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att främja ökad användning och ökad innovation tror jag att staten och regeringen behöver jobba med regulatoriska förutsättningar för det. Vi behöver öka mängden data, tillåta större datadelning, vilket är på gång genom många olika förslag, och inte minst satsa på forskning och utveckling. Och det gör regeringen.

Herr talman! Tidöavtalet stipulerade att det vore önskvärt att införa en angiverilag i Sverige så att alla offentliganställda skulle bli skyldiga att ange sina elever. Utredningen presenterades i veckan, och stora undantag gjordes från den principen. Bland annat undantogs skolpersonal. Johan Pehrson kallade detta Liberalernas seger. Jag skulle snarare säga att det är civilsamhällets och specifikt fackens seger, om det än så länge är någons seger.

Bara några veckor tidigare sa Sverigedemokraternas utbildningspolitiska talesperson till Altinget att de tänkte sätta hårt mot hårt när det gällde angiverilagstiftningen. Inga undantag skulle göras. Därför vill jag fråga Johan Pehrson om han kan garantera att ingen skolpersonal i Sverige någonsin kommer att bli tvungen att ange sina elever.

Herr talman! Jag tackar för den viktiga frågan. Den förra regeringen tillsatte på uppdrag av denna kammare i bred majoritet en utredning för att effektivare, mer rättssäkert och snabbare kunna verkställa avvisningar av personer som inte har rätt att vistas i Sverige. Det handlar om personer som lever i ett skuggsamhälle där social misär inte är ovanligt och där också grov brottslighet förekommer.

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna är överens om att när det gäller personer som inte har rätt att vistas i Sverige ska det inom skolan inte vara så att medarbetarna behöver rapportera ett barn till en person som kanske vistas utan papper i landet till en annan myndighet, till exempel svensk polis. Däremot kommer skolan naturligtvis att vara skyldig att anmäla mycket grov brottslighet som elever begår i skolan. Samma sak gäller i sjukvården.

Herr talman! Utbildningsminister Johan Pehrson krävde nyligen att en grupp så kallade Palestinaaktivister som klottrat ned Liberalernas partilokal i Eskilstuna ska dömas till fängelse alternativt utvisas om de är utlänningar. Det är lätt för mig som sverigedemokrat att empatisera med det. Vårt parti har varit med om liknande och värre saker.

"Klotteri" rubriceras i och för sig normalt som skadegörelse eller ringa skadegörelse och är i praktiken ett bötesbrott, även i det fall det finns politiska motiv bakom. Innebär detta att Liberalerna nu står bakom att även bötesbrott i normalfallet ska leda till utvisning? I så fall välkomnar jag utvecklingen och ser fram emot att göra verklighet av den politiken tillsammans med Johan Pehrsons parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Så som frågan är ställd av ledamoten är svaret nej. Det är väldigt stor skillnad på hur man framställer någonting. Om någon skriver "SD är knäppa" på en bänk här är det klotter. Man ska ju inte skriva på bänkarna, herr talman. Det hoppas jag att ingen gör. Det finns ju papper och penna.

Om man däremot ägnar sig åt att framföra hot med, som i detta fall, symboler gör man det för att som här skrämma Liberalerna till tystnad. Och förekommer det skrämsel, hot och våld mot personer i andra partier är det lika förkastligt. Jag gör ingen skillnad där.

Min personliga uppfattning är att när någon angriper den svenska demokratin och vart och ett av de partier som sitter i denna kammare ska denna person dömas till ett kännbart fängelsestraff, och är man inte svensk medborgare ska man utvisas.

(Applåder)

Jag reagerade lite för sent och insåg inte att frågan inte handlade om statsrådets ansvarsområde eller tjänsteutövning - jag säger detta som en påminnelse.

Herr talman! AI-kommissionens färdplan har nu kommit, och där betonas bland annat vikten av digital säkerhet. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete i EU, och den svenska regeringen är för att det ska installeras digitala bakdörrar till alla mobiltelefoners krypterade kommunikationstjänster, kallat chat control. Nederländernas regering säger nej till chat control, då det skulle innebära allvarliga säkerhetsrisker för deras lands digitala motståndskraft. De betonar i stället vikten av tillgång till end-to-end-kryptering.

Jag har nu ställt frågor till justitieminister Gunnar Strömmer i en interpellation och till ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i en frågestund, och ingen av dem kan svara på hur den svenska regeringen analyserar och bedömer chat control utifrån Sveriges digitala motståndskraft. Så nu ställer jag min fråga till det statsråd som är ansvarig för digitalisering: Hur bedöms chat control påverka vårt lands digitala motståndskraft?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Liljeberg för frågan. Jag får nog vara lite tråkig och formalistisk och fortsätta hänvisa till justitieministern, för det är han som är ansvarig för chat control och de förhandlingar som sker inom EU om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mitt departement och den avdelning som jag ansvarar för på Finansdepartementet har mig veterligen - såvida det inte har gjorts i hemlighet eller bakom lyckta dörrar - inte gjort någon sådan analys av hur just denna planerade lagstiftning skulle påverka digital integritet. Det ska sägas att den ännu inte är införd.

Tyvärr får detta bli mitt svar.

Herr talman! I tisdags överlämnade AI-kommissionen sin rapport till regeringen. Rapporten ger en lägesbild över var Sverige befinner sig på AI-området och vilka möjligheter som finns inom olika fält vad gäller innovation, kompetensutveckling, tillväxt, vård, infrastruktur etcetera. Rapporten ger även ett antal förslag till regeringen om hur arbetet med AI kan främjas och vilken politisk styrning som kommer att behövas.

Vad som är intressant är snarare det som saknas i rapporten. All AI i dag bygger på redan befintlig information, framför allt den som är tillgänglig via internet. Den absolut största delen av denna information är publicerad av det som vi slarvigt brukar kalla det globala nord eller västvärlden. Det finns med andra ord en reell risk när vi förlitar oss mer och mer på AI att AI bidrar till att öka eller förstärka de klyftor som redan finns gentemot det globala syd.

Hur ämnar civilministern arbeta för att AI inte blir ytterligare ett instrument som förstärker klyftorna gentemot det globala syd?

Herr talman! Datamängderna kommer att öka. Det är synd att jag på stående fot inte riktigt minns en sak som jag fick höra om i ett av årets Sommar i P1. Där talades det om hur mängden data ökar explosionsartat och kommer att fortsätta öka. Denna datamängd kommer dessutom att öka i hela världen, inte bara i de mer utvecklade länderna eller i västvärlden. Vi kommer att få mer precisa och mer avancerade AI-produkter i takt med att mängden data ökar och i takt med att de regulatoriska förutsättningarna gör att vi kan dela mer av dessa data.

EU har ganska nyligen antagit en AI-lag, som nu ska införlivas i svensk lagstiftning. Den ska säkerställa en etiskt hållbar utveckling av AI, eftersom det också finns risker med AI som är av etisk karaktär. Där kan bland annat det ämne som frågeställaren tar upp absolut ingå i en avvägning.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall. Den handlar om kognitiva sjukdomar, exempelvis Alzheimers, som leder till demens. Det är dödliga sjukdomar, ofta med utdragna förlopp som drabbar både den enskilde och anhöriga mycket hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsrådet var tidigare riksdagsledamot och jobbade då bland mycket annat med förslag om att utveckla en nationell demensstrategi.

Nu har statsrådet möjlighet att ta detta arbete vidare i regeringen. Jag undrar, herr talman, om statsrådet kan ge en uppdatering om hur arbetet går och vilka åtgärder som planeras för att möta de växande utmaningarna inom demensvården. Kanske kan hon även säga något om hur vi i riksdagen kan stödja detta arbete.

Herr talman! Stort tack till ledamoten Sander för en fråga som ligger mig oerhört varmt om hjärtat! Jag hade förmånen att ta fram riksdagens första motion om kognitiva sjukdomar, och en rad av yrkandena och underlagen i den motionen ligger till grund för det arbete med att ta fram en ny demensstrategi som nu sker i Regeringskansliet. Den gamla är från 2018, och det finns ett stort behov av att förnya den. Det arbetet pågår och kommer snart att presenteras.

Det handlar om en av våra största folksjukdomar. Regeringen har höjt anslagen och resurserna till bland annat Svenskt Demenscentrum på en lång rad områden, Karolinska Universitetssjukhuset och Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Särskilt roligt att kunna nämna är kanske att man på Ängelholms sjukhus har spetskompetens inom området och har beviljats 3 miljoner kronor för att kunna stödja kommunernas förbättrade arbete gällande demens.

Herr talman! Mindre barngrupper i förskolan har varit en kristdemokratisk hjärtefråga ända sedan 2014; vi vill lagstifta om en reglering av barngrupperna. Forskning visar att små barngrupper gör stor skillnad. Barn utvecklar sitt språk bättre, lär sig samarbeta och känner sig tryggare. När grupperna blir för stora, däremot, blir det svårt för personalen att hinna med varje barns behov. Detta skapar stress både för barnen och för dem som har förskolan som sin arbetsplats.

Trots detta är barngrupperna på många förskolor i dag större än vad Skolverket rekommenderar. Så kan vi inte ha det. Därför är det väldigt positivt att regeringen nyligen kom med besked om att man är överens om att utreda en reglering av barngruppernas storlek. Jag skulle vilja fråga socialtjänstministern när föräldrar, barn och personal kan förvänta sig att mindre barngrupper i förskolan blir verklighet.

Herr talman! Tack så mycket till Mathias Bengtsson för en annan fråga som ligger mig väldigt varmt om hjärtat! Inget är viktigare än en bra start i livet, och när förskolan fungerar som allra bäst ger den alla barn som deltar, oavsett vilken bakgrund de har, en bra grund att stå på inför skolstarten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag ser vi tyvärr att förutsättningarna för att erbjuda en likvärdig utbildning för barn varierar i alltför stor utsträckning. För att kunna få de positiva effekterna när det gäller bland annat språkutveckling behöver förskolan få bättre förutsättningar, helt enkelt.

Precis som ledamoten säger har regeringen tillsatt en utredning som handlar om språkkrav på personalen i förskolan och om att titta på och reglera barngruppernas storlek. Denna utredning har precis påbörjats. Arbetet kommer nu att fullföljas, och sedan kommer den sedvanliga beredningen att ta vid. Men vi hoppas att vi så snart som möjligt, i närtid, kommer att kunna återkomma från regeringens sida med en presentation av hur detta ska se ut.

Herr talman! Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram yrkeskurser på grundskolenivå inom vuxenutbildningen. Därför vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson: Vad är avsikten med uppdraget? Vad ser ministern framför sig att det kan vara för kurser? Vilka jobb ska de leda till? Kommer ministern att säkerställa att de eventuella kurserna blir påbyggbara i vårt utbildningssystem?

Herr talman! Tack, ledamoten, för den viktiga frågan! Sverige har stort behov av fler yrkesduktiga människor. Det är bra med högre utbildning, men alla kan inte läsa på universitet eller högskolor. Det behövs också människor som kan ett yrke.

Därför är detta uppdrag viktigt. Jag ser fram emot den redovisning som kommer. Målet är att få till stånd kurser som möter arbetsmarknadens behov, så att människor som i dag är arbetslösa kan komma i arbete, och som kan hålla mycket hög kvalitet.

Det händer en hel del på utbildningsområdet. Nyligen kom betänkandet från utredningen om en ny väg in på gymnasieskolan för att se till att ingen blir lämnad kvar och blir stående stilla efter avslutad grundskola, även om man inte har fullständiga betyg eller kanske de facto har väldigt dåliga betyg. Vi ska se till att det finns flera vägar in, inte minst till en yrkesutbildning.

Herr talman! Enligt en rapport i Sydsvenskan är 111 barn försvunna från Malmö stads skolor och misstänks vistas utomlands, däribland en 15årig flicka som har uttryckt rädsla för att bli bortgift. Trots beslut om omhändertagande hann flickans familj försvinna, vilket speglar ett återkommande och allvarligt problem.

Detta väcker frågor om hur samhället agerar för att skydda barn från tvångsäktenskap och andra former av utsatthet och om vilka mekanismer som finns för att förhindra att barn försvinner från skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga utbildningsministern vilka konkreta åtgärder ministern planerar att vidta för att förebygga detta och säkerställa att barn inte försvinner från skolsystemet och utsätts för tvångsäktenskap eller andra former av utsatthet utomlands.

Herr talman! Detta är en mycket prioriterad fråga för regeringen och inte minst också för Sverigedemokraterna. Vi i samarbetspartierna ska tillsammans fokusera på att unga människor är trygga i Sverige.

Barn har egna rättigheter i Sverige. De ska inte föras ut till ett liv i förtryck. Detta är ett löfte som jag tror att alla partier i den här kammaren är beredda att ge.

Sedan är det lite olika hur vi väljer att gå till väga. Vi jobbar med frågan, och vi har kommit med ett utvidgat reseförbud - det tycker vi är centralt. Vi ser också att fler åtgärder behövs, inte minst utbildning av medarbetare i förskola och skola så att de kan och vågar göra orosanmälningar. Detta är ett informationsutbyte som är i högsta grad önskvärt för att skydda unga människor mot att till exempel föras ut ur landet och giftas bort till ett liv i total ofrihet.

Herr talman! Jag har en fråga till civilminister Erik Slottner. Jag vill börja med att tacka för det goda initiativet att tillsätta en AI-kommission - något som man verkligen känner behövs med tanke på att vi ligger på 57:e plats i världen när det gäller det offentligas hantering av AI-frågor.

Carl-Henric Svanberg nämnde att det skulle kosta 17 miljarder över en femårsperiod att bli ganska heltäckande inom området. Han lyfte också behovet av folkbildning och att man skulle kunna ha en gemensam datorpark som står till kommunernas förfogande så att de kan använda detta bättre samt att små företag också borde få möjligheter.

Jag undrar hur civilministern tänker kring dessa förslag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ollén för frågan. Det är vanligt att man väldigt snabbt på en presskonferens, exempelvis, när man precis har tagit emot en utredning får frågan: Vad tycker statsrådet om förslagen? Och så har man inte sett dem.

I detta fall var rätt många av förslagen kända innan eftersom kommissionens ordförande har varit ganska aktiv medialt och hade presenterat dem före presskonferensen. Men jag måste ändå hålla mig någorlunda till formerna.

Precis som jag har sagt tidigare under frågestunden kommer nu ett arbete att vidta där regeringen ska analysera de olika förslagen - det är 75 stycken. Ett av dem har vi sagt att vi kommer att gå vidare med: att ge ett stort antal myndigheter uppdrag i regleringsbreven inför nästa år att jobba mer med AI och jobba mer gemensamt, framför allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att många av förslagen är intressanta, exempelvis det om en AI-fabrik - det har funnits sådana förslag tidigare - som ett sätt att skala upp redan befintlig innovation och befintliga användningsområden så att digital innovation inte fastnar i en kommun eller en myndighet utan får spridning och ett brett införande. Det är ett av många intressanta förslag.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Det har ju varit val i ett stort land på andra sidan vattnet, USA, och vi kan konstatera att en av de konkreta åtgärder som kommer att komma därifrån är att man försöker effektivisera myndigheterna.

Vi kan också läsa om andra länder som försöker effektivisera myndigheter, till exempel Argentina.

Vi vet att ministern har fått i uppdrag att försöka effektivisera en del av våra myndigheter och slå samman dem. Jag tycker att det är ganska bra att man försöker effektivisera myndigheter, för då får vi pengar över till vård, skola, omsorg och annat som vi faktiskt tycker är viktigt.

Det skulle vara intressant att höra ministerns tankar om framtida åtgärder som kommer att vidtas för att effektivisera våra myndigheter i Sverige.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Söder för frågan. Det pågår ett arbete med att effektivisera staten i Sverige generellt. Sedan kanske retoriken från herrarna Milei och Musk är något mer släggig än vad den är i statsrådet Slottners fall.

Det pågår nu ett arbete med att slå samman och minska antalet myndigheter i Sverige. Det är flera olika initiativ som pågår. De första myndighetssammanslagningarna kommer vi att se den 1 januari 2026, och det är aviserat i budgeten för nästa år. Men det handlar också om flera andra. En större utredning ska snart presenteras - det handlar om hur vi ser på de mindre myndigheterna. Statskontoret har kommit med en rapport om de så kallade nämndmyndigheterna. Här finns det förutsättningar att slå samman myndigheterna. Det är ett sätt att effektivisera staten men också att minska fragmentiseringen i staten, som jag också tycker är väldigt viktigt.

I år har myndigheterna haft ett sparbeting på 1 procent. Det är ett sätt att slimma staten så att man fokuserar mer på kärnverksamheten. Vi har också sett över kommunikationsverksamheterna i staten, som på sina håll ibland sväller över.

Det är alltså flera åtgärder som pågår.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstministern. Den 1 januari sänks åldersgränsen för avgiftsfri tandvård från 23 år till 19 år. Samtidigt innebär övergångsreglerna att påbörjade behandlingar fortsatt ska vara avgiftsfria fram till det år då patienten fyller 23 år. Detta innebär att regionerna nu själva måste stå för kostnaderna för dessa behandlingar - kostnader som tidigare täcktes av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker regeringen göra för att kompensera regionerna för dessa merkostnader, så att deras ekonomi, som redan är hårt pressad av sjukvårdskrisen, inte belastas ännu mer?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Regeringen aviserar i budgetpropositionen den första etappen av en tandvårdsreform som syftar till att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det som finns i övrig vård.

Förra året beslutade regeringen att sänka åldern för fri tandvård för att se till att tandvården blir mer jämlik, mer resurseffektiv och mer tillgänglig för dem som är i störst behov av den.

För att mildra konsekvenserna för unga vuxna har regeringen även beslutat att införa ett dubbelt allmänt tandvårdsbidrag, på 600 kronor per år, för personer som är 20 år till och med 23 år. Unga vuxna kommer, precis som andra vuxna, att ha möjlighet att bli berättigade till ett högkostnadsskydd. Det högkostnadsskyddet innebär ett 50-procentigt stöd för kostnader över 3 000 kronor och ett 85-procentigt stöd för kostnader över 15 000 kronor.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson. Sverigedemokraterna har återkommande tagit upp frågan om myndigheterna och deras bristande riskmedvetenhet. Under de senaste åren har vi haft ett flertal skandaler - Transportstyrelsen, Riksarkivet och nu senast Lantmäteriet.

Det är tydligt att våra myndigheter måste prioritera om när det gäller säkerhetsarbetet och höja riskmedvetenheten. Sverige är bland de mest digitaliserade länderna i världen men har samtidigt ett begränsat skydd och hög sårbarhet. Givet säkerhetsläget är det av stor vikt att myndigheterna tar omvärldssituationen på allvar och gör sitt yttersta för att säkerställa att verksamheten beaktar totalförsvarsaspekterna.

Med anledning av detta undrar jag: Är det försvarsministerns uppfattning att de svenska myndigheterna har den riskmedvetenhet som krävs för att hantera de aktuella hoten, och anser försvarsministern att det säkerhetsarbete som nu genomförs är tillräckligt och utförs på ett ändamålsenligt sätt för att möta de nya utmaningarna?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Säkerhetsskyddslagen faller under statsrådet Gunnar Strömmers ansvar, men det är klart att det också finns kopplingar till försvarssekretess och de myndigheter som sorterar under Försvarsdepartementet.

Både Säkerhetspolisen och Must har återkommande i sina årsrapporter pekat på att vi i många myndigheter behöver en högre säkerhetsmedvetenhet. Åtgärder har vidtagits. Vi har en ny säkerhetsskyddslag sedan 2018 och också en ny säkerhetsskyddsförordning. Men detta är ett arbete som man kommer att behöva jobba med kontinuerligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min erfarenhet är att de myndigheter som är inom säkerhetssektorn eller försvarssektorn i allmänhet har en hög medvetenhet. Men när det kommer till att hantera bredare totalförsvarsfrågor, som träffar många fler myndigheter än dem i försvarssektorn, finns det fortsatt ett utrymme för förbättring.

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Johan Pehrson. Digitaliseringen och AI har blivit en allt större del av våra liv de senaste åren. AI-utvecklingen går fort och bidrar med många positiva delar i vår utveckling. Med hjälp av AI kan vi bättre identifiera sjukdomar, reducera trafikolyckor, utveckla läkemedel och minska vår energianvändning. AI har också en potential att öka vår tillväxt.

Men samtidigt larmas det nu om AI-fusk på högskolor och universitet i ganska många delar av Sverige. Studenter använder AI som hjälp när de exempelvis gör en hemtenta. Detta har bidragit till att flera studenter runt om i Sverige har blivit avstängda från sina studier.

Min fråga är följande: Hur ser utbildningsministern på problemet med att studenter fuskar med hjälp av AI?

Herr talman! Utbildningsministern ser detta som mycket dåligt. Det är en bedrövlig utveckling. Jag tillhör dem som, likt många frågeställare här i dag, tror att AI har mycket att ge Sverige som nation. Det handlar om välstånd, om att möta klimathot och säkerhetshot och om medicintekniska genombrott. Detta är fantastiskt om man använder det rätt.

Men det krävs också att vi utbildar oss i grunden. Det finns ingen genväg för studenter när det gäller att ta sig fram på en högre utbildning. Det är alltså klart att detta är mycket allvarligt. Jag tar emot andra rapporter som är förfärande. Man har svårt att läsa, inte i ettan utan under första terminen på högskola och universitet.

Jag har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att titta på frågan om hur AI-verktygen missbrukas, vilket gör att studenter inte får kämpa, slita och lära sig viktiga saker.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Slottner. Också min fråga handlar om AI-kommissionens presentation. Alla vi som var där kunde lyssna på den häromdagen.

Framför allt fastnade jag för det som Svanberg sa om att alla ska med. Det har varit en av de viktigaste sakerna i vårt land att vi faktiskt har sett till att alla medborgare kan hänga med i ny teknik. Det är det som har gjort att vi är positiva till de teknikskiften som sker. Vi har nämligen sett till att alla kan vara med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En fråga till statsrådet är: Hur går tankarna kring just detta med att alla ska kunna vara med? Svanberg lyfte i sin presentation fram just folkbildningen. Den skär man ju ned på. Detta går liksom inte ihop.

Sedan måste jag fånga Niels Paarup-Petersens fråga. Han talade om politisk enighet. Det hoppas verkligen jag också på. Politisk enighet handlar inte om att vi ska säga ja till ett färdigt förslag utan om att vi som oppositionsparti också ska få vara delaktiga. Hur tänker statsrådet se till att vi får vara delaktiga i digitaliseringsstrategin?

Herr talman! Det här är såklart en otroligt viktig fråga vad gäller digital inkludering generellt. Det gäller inte bara AI; ju mer digitaliserade våra samhällen blir, desto hårdare riskerar det digitala utanförskapet att slå mot de människor som har svårt att manövrera i den digitala världen. Därför är detta en så viktig fråga.

Precis innan jag kom hit till frågestunden hade jag ett möte med stora delar av funktionshindersrörelsen just för att diskutera digitaliseringsfrågorna med dem. Personer med olika funktionsnedsättningar tillhör ju de grupper som är allra mest digitalt exkluderade.

Post- och telestyrelsen återkommer inom några veckor till regeringen med förslag och åtgärder som vi kan vidta för att öka den digitala inkluderingen. Digital idag, som tidigare var en Wallenbergfinansierad stiftelse, ligger nu på PTS och är därmed ett myndighetsuppdrag.

Det här är viktiga frågor som vi jobbar med redan i dag men som vi kommer att behöva jobba med ännu mer framöver. Det gläder mig att också AI-kommissionen ger konkreta förslag till regeringen i detta arbete.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

I dag ska socialtjänsten inom 14 dagar bedöma om en orosanmälan ska leda till en utredning. Om inte sparas dokumentationen endast kronologiskt. Ett nytt lagförslag föreslår en sökbar kommunal databas för dessa förhandsbedömningar, vilket är positivt. Men för att stärka skyddet för barn och unga ser vi ett behov av att göra uppgifterna sökbara även på nationell nivå så att en ny boendekommun kan ta del av tidigare bedömningar.

Min fråga till ministern är: Finns det planer på att utveckla den föreslagna databasen till en nationell lösning för att bättre skydda dessa utsatta barn och ungdomar?

Herr talman! Tack så mycket till Carita Boulwén för en viktig fråga som handlar om utsatta barn och risken för att de ramlar mellan stolarna när orosanmälningar inte går att hitta digitalt.

Det är därför glädjande att kunna berätta att vi i den nya socialtjänstlag som regeringen nu förbereder och som planeras att införas den 1 juli 2025 har gått långt utanför vad den ursprungliga utredningen sa och också involverat förslag som bland annat handlar om att göra just orosanmälningar digitalt sökbara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här kommer att minimera och förhoppningsvis helt eliminera risken att barn faller mellan stolarna när familjer till exempel väljer att flytta till en annan kommun när de börjar hamna på socialtjänstens radar.

Svaret är ja - i och med den nya socialtjänstlagen kommer också orosanmälningar att bli digitalt sökbara.

(Applåder)

Herr talman! Jag är så otroligt stolt och glad över att vi har en regering och en riksdag som unisont står bakom stödet till Ukraina. Att Ukrainas sak är vår har vi varit otroligt resoluta med. Vi är helt överens, och det har också lett till att vi har kunnat stödja Ukraina väldigt mycket från vårt håll.

Tyvärr finns det nu en oro över att vissa länder faktiskt tar tillbaka detta stöd och börjar vackla. Jag tänker inte minst på den tillträdande administrationen i USA. Det känns mer och mer som att ukrainarna får sköta sig själva och att även Europa får sköta sig självt.

Min fråga till regeringen och försvarsminister Pål Jonson blir därför: Vad gör regeringen för att säkerställa ett fortsatt högt och hållbart stöd till Ukraina?

Herr talman! Tack, Helena Bouveng, för en mycket angelägen fråga! Från regeringens sida uppskattar vi en bred uppslutning i kammaren kring Ukrainastödet. Det är naturligtvis en styrka för Sverige.

Kopplat till stödet till Ukraina har vi konsekvent sagt att vi kan komma att behöva förbereda oss för en tid när Europa både kommer att behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och även för Ukrainastödet. Helena Bouveng vet också att Sverige har en ram på 25 miljarder för i år, 25 miljarder för nästa år och 25 miljarder även för det efterföljande året, vilket är ett golv men inte ett tak. Vi utesluter inte att vi kan behöva göra mer där. I internationell jämförelse är det en hög siffra.

Vid sidan av detta hade jag i förra veckan besök av Ukrainas försvarsminister. Han berättade att det nu sker stora framsteg i den ukrainska förmågan att producera försvarsmateriel. Det finns öppningar för oss men också för andra länder att investera i den förmågan, för då kommer Ukraina att få en större självförsörjningsgrad.

Statsministern samlade också ett antal politiska ledare på Harpsund tidigare i veckan för att bilda stöd kring att Europa kommer att behöva ta ett större ansvar för stödet till Ukraina.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

I augusti framkom via polisen att flera HVB-hem drivs av organiserad släktbaserad brottslighet och har individer från kriminella nätverk bland sina anställda. I mitten av oktober var HVB-hemmen fortfarande öppna.

En ny granskning av Ekot visar att Inspektionen för vård och omsorg i en rad fall har låtit HVB-hem fortsätta trots larm om missförhållanden från enskilda poliser om bland annat narkotikahantering, knivar på rummen och allmän misär.

Kriminalvården slog larm om att anställda på ett HVB-hem i Uppland kan kopplas till gängkriminalitet, men Ivo ansåg att HVB-hemmets verksamhet skulle få växa.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder med anledning av dessa uppgifter? Ivo säger själva att de behöver lagändringar och ytterligare medel för att kunna utöva sin verksamhet.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Anna Vikström!

Svaret på frågan är att regeringen gör oerhört mycket just nu. Inte minst har under året 30 miljoner avsatts i resurser för att Ivo ska kunna intensifiera sin granskning och naturligtvis kunna lägga ned de här hemmen. Låt oss vara glasklara: Kriminell verksamhet ska inte finnas på samma plats som barn och ungdomar som ska befinna sig i samhällets vård. Det är fullständiga självklarheter.

De senaste 6 miljonerna tillsattes med ytterligare ett uppdrag i september, och regeringen förväntar sig en fullständig uppsyn över, tillbakadragande av tillstånd för och nedläggning av de hem som bedriver kriminell verksamhet.

Ett stort bekymmer i detta är naturligtvis att Ivo inkom med 40 olika förslag under den förra socialdemokratiska regeringen som den inte gjorde någonting åt. Vi håller nu på att säkerställa dessa förslag för att få ökade muskler till Ivo att kunna genomföra de här nedläggningarna.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Israel-Palestina-konflikten har rört upp starka känslor hos skilda grupper. Även många studenter har som bekant engagerat sig i frågan. Vi har sett en del lagliga demonstrationer, andra olagliga. Studenter har ju med viss regelbundenhet gjort sig skyldiga till politiska upplopp alltsedan kårhusockupationen. Det må vara hänt i en demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När anställda på våra högskolor gör gemensam sak med studenter och agerar aktivistiskt passeras dock definitivt en röd linje. Lärare vid högskolor har skrivit på upprop om att avbryta allt samarbete med Israel, för att nämna ett enda exempel.

Vad anser statsrådet om att anställda på våra statliga myndigheter agerar som rena aktivister, och vilka åtgärder tänker statsrådet initiera?

Herr talman! För det första anser regeringen att det är välkommet att man har fått till en vapenvila mellan Hizbollah och Israel, där det pågår mycket lidande. Många människor dör och får sina liv förstörda i denna humanitära katastrof, och vi hoppas att fler ska få uppleva fred i närtid.

Självklart leder det här till engagerade diskussioner. Människor blir upprörda också i Sverige, vilket är fullt rimligt, och att detta sker också inom ramen för den verksamhet som bedrivs på våra universitet och högskolor är inte konstigt. Men det är viktigt att akademin inte polariseras utan försöker att stå utanför detta. Det är också viktigt att man ser till att deras autonomi värnas så att inte regeringen befaller exakt hur man ska agera.

Jag har noterar att många rektorer har vidtagit stora åtgärder för att skydda både studenter och lärare så att de ska kunna bedriva sin verksamhet.

Herr talman! Under den socialdemokratiska regeringen fördes förhandlingar om att sälja svenska ubåtar till Polen. Det är väl känt att Polen behöver förnya sitt ubåtsvapen. Därför finns det stor anledning att förnya ansträngningarna att sälja just svenska ubåtar till Polen. Detta är mot bakgrund av att det skulle stärka Natos marina förmåga i Östersjön och att samordning av utbildning och operativ verksamhet mellan Polen och Sverige skulle stärka alliansens avskräckningsförmåga.

Min fråga går således till försvarsminister Pål Jonson: Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att sälja ubåtar till Polen?

Herr talman! Jag tackar Lena Johansson för frågan.

Precis som Lena Johansson säger har ett fördjupat undervattenssamarbete mellan Sverige och Polen stor utvecklingspotential. Sverige har världsledande ubåtar, och vi har en unik förmåga att operera i Östersjöområdet. Det är också väl känt att Polen har lagt ut en RFI, request for information, som också Saab Kockums har svarat på.

Jag var i Polen för några veckor sedan, och jag har naturligtvis fört en dialog med min polska kollega i frågan. Vi ser stora förutsättningar för att fördjupa det operativa samarbetet mellan våra två mariner om vi skulle operera samma typ av plattform.

Regeringen är djupt engagerad i frågan, och vi ser en möjlighet att hitta ett långsiktigt strategiskt partnerskap med Polen. Det underlättas också av att vi har liknande syn på hotbildsanalys och vikten av att stötta Ukraina. Det finns därför flera skäl för Sverige att jobba nära och intensivt med Polen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Barn ska inte ses som konsumenter, och reklam ska inte rikta sig mot barn. Men tyvärr ser vi hur marknaden på olika sätt kringgår lagen för att ändå rikta sig mot barn, och särskilt på nätet blir detta tydligt.

Mobilspel och appar som direkt riktas till barn innehåller ofta reklam som man ska se för att få fördelar i spelet eller för att ens komma vidare. Denna reklam finns trots att ett spel har sin största målgrupp bland barn, ofta med en krystad motivering om att spelet skulle vara för vuxna eller bara kan laddas ned av vuxna. Företag tar därefter betalt per visning, det vill säga tar betalt för att visa reklam för barn.

Barn utsätts också när de använder chattar och webbsidor mer eller mindre riktade till barn. Listan på exempel kan göras hur lång som helst.

Hur vill civilminister Erik Slottner att barn ska skyddas från att utsättas för reklam på nätet?

Herr talman! Det här är en otroligt viktig fråga som lyfts upp mer och mer. Det beror säkert på att förekomsten av reklam eller annan typ av information riktad mot barn ökar alltmer och att den blir allt svårare att kontrollera.

Vi har många gånger under denna timme pratat om att den digitala världen blir mer omfattande och att vi blir alltmer digitaliserade. Konsumentverket är en tillsynsmyndighet i frågan och ska se till att företag och medieplattformar följer de lagar som finns vad gäller marknadsföring bland annat riktad mot barn. EU har tagit initiativ till Digital Services Act, vilket innebär att sociala medieplattformar blir ansvariga för det innehåll som läggs ut och kan straffas om det finns skadligt innehåll riktat mot minderåriga.

Sedan tror jag att detta är en fråga om att lagen och juridiken måste följa med i den digitala utvecklingen, och det är jag inte alltid säker på att den gör.

Herr talman! Utvecklingen när det gäller artificiell intelligens, AI, går snabbt. Eftersom Sverige har halkat efter är det viktigt att Sverige också höjer tempot.

Detta var en av de saker som AI-kommissionen skickade med när rapporten lämnades in efter halva tiden med hänvisning till att arbetet måste starta nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till regeringen och det ansvariga statsrådet är följande: Vad kommer regeringen att göra för att snabba på processen och samtidigt ta vara på långsiktigt tänkande och få en politisk enighet i arbetet?

Herr talman! Vi har väl aldrig haft en regering som har jobbat så här engagerat och aktivt med digitaliseringsfrågorna och frågorna om artificiell intelligens som nu. Jag sover inte dåligt om nätterna med dåligt samvete för detta.

Men jag känner också stress och press på mig som minister med ansvar för digitaliseringsfrågorna att öka tempot. Under de två år som regeringen har suttit har vi lanserat en rad förslag och åtgärder för att främja digitaliseringen generellt och för att specifikt främja användningen av artificiell intelligens.

AI-kommissionen är en av dessa åtgärder, och man har nu presenterat 75 förslag - olika till sin karaktär. En del förslag kommer att kräva finansiering i någon av de budgetpropositioner som vi lägger fram i kammaren, och en del kommer att kräva ytterligare utredningar. En del förslag kan vi ta hand om i digitaliseringsstrategin, och andra kommer vi att behöva baka in som särskilda regeringsuppdrag till våra myndigheter.

Det är en stor bredd på förslagen, och det är det arbetet som nu vidtar på Regeringskansliet. Tack för det stora engagemanget för AI-frågor i kammaren!

Frågestunden var härmed avslutad.