Jan Riise (MP)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Miljöpartiet
- Valkrets
- Hallands län, plats 96
- Född år
- 1957
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
- E-post
- jan.riise@riksdagen.se
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Miljöpartiet de gröna
Kvittningsperson
Konstitutionsutskottet
Ledamot
Trafikutskottet
Suppleant
Valprövningsnämnden
Suppleant
Nordiska rådets svenska delegation
Suppleant
Riksdagens råd för Riksrevisionen
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2022-09-26 – 2030-09-23
Miljöpartiet de gröna
- Kvittningsperson
- 2022-11-24 –
Civilutskottet
- Suppleant
- 2023-04-12 – 2026-09-28
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2022-10-26
Konstitutionsutskottet
- Ledamot
- 2026-10-06 – 2030-09-23
- Ledamot
- 2022-10-26 – 2026-09-28
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2026-10-20 – 2030-09-23
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2022-10-27
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2022-10-04 – 2026-09-28
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2022-11-10
EU-nämnden
- Suppleant
- 2022-11-17 – 2026-10-06
Riksdagens styrgrupp för det bilaterala demokratifrämjande samarbetet
- Ledamot
- 2024-09-17 – 2026-10-27
Ledamotsrådet
- Ersättare
- 2025-02-19 – 2026-10-12
Valprövningsnämnden
- Suppleant
- 2023-03-23 –
Nordiska rådets svenska delegation
- Suppleant
- 2026-10-13 – 2027-10-15
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Suppleant
- 2026-11-03 –
- Suppleant
- 2023-02-10 – 2026-10-27
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 22–. Ledamot konstitutionsutskottet 22–. Suppleant EU-nämnden 22– utbildningsutskottet 22– och civilutskottet 23–. Suppleant valprövningsnämnden 23– och riksdagens råd för Riksrevisionen 23–. Kvittningsperson Miljöpartiet de gröna 22–.
Föräldrar
Civilingenjör Per Riise och Ruth Riise, f. Aas.
Utbildning
Naturvetenskap, Hvitfeldtska gymnasiet, Göteborg 73–76. Samhällsplanering med kulturgeografi, Göteborgs universitet 77–82.
Anställningar
Handläggare, Västsvenska Handelskammaren 82–90. Egen verksamhet, Agadem Jan Riise & Co AB 90–15. Projektledare, Chalmers tekniska högskola 15–22.
Kommunala uppdrag
Ersättare, kommunfullmäktige, Kungsbacka 19–22. Ersättare, nämnden för fritid och folkhälsa 16–18. Ersättare, regionfullmäktige, Halland 21–22.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Ordförande, Miljöpartiet Halland 19–23.
Litteratur
Riise, J. & Alfonsi, L., From liquid nitrogen to public engagement and city planning, Journal of Science Communication 13(4) (14); Simon, D., Palmer, H. & Riise, J. (red.), Comparative urban research from theory to practice – Co-production for sustainability (Policy Press Bristol University, 20); Palmer, H., Simon, D. & Riise, J., Urban research for sustainability – developing a comparative transdisciplinary co-production approach to realise just cities, International Journal of Sustainable Development 23(1–2) (22).
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)
Betänkande 2026/27:KU9
Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att
- rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet
- det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
- föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 18 (90 minuter)
- Justering
- 2026-11-05
- Datum
- 2026-11-05
- Bordläggning
- 2026-11-10
- Debatt
- 2026-11-11
- Beslut
- 2026-11-11
Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)
Betänkande 2026/27:KU6
Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.
Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Ändringarna innebär bland annat följande:
- Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
- Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
- Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.
Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027.
Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5 (32 minuter)
- Justering
- 2026-11-05
- Datum
- 2026-11-05
- Bordläggning
- 2026-11-10
- Debatt
- 2026-11-11
- Beslut
- 2026-11-11
Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)
Betänkande 2026/27:KU4
Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.
Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.
Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.
Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.
Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8 (47 minuter)
- Justering
- 2026-10-22
- Datum
- 2026-10-23
- Bordläggning
- 2026-11-03
- Debatt
- 2026-11-04
- Beslut
- 2026-11-04
med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland
Motion 2026/27:35 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2026/27:35 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:287 Ny politisk inriktning för ett starkare filmland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av en filmfond och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer- Inlämnad
- 2026-10-13
- Förslag
- 5
- Datum
- 2026-10-13
- Utskottsberedning
- 2026/27:KrU3
Stopp för tonårsutvisningar
Motion 2026/27:2 av Daniel Helldén m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2026/27:2 av Daniel Helldén m.fl. (MP) Stopp för tonårsutvisningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ta fram ett permanent stopp på tonårsutvisningar och utvisningar av unga vuxna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer- Inlämnad
- 2026-09-28
- Förslag
- 4
- Datum
- 2026-09-28
med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
Motion 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4223 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 2
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:JuU48
med anledning av prop. 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandring
Motion 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4226 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som avser 5 kap. 3–3 f och 3 h samt regeringens förslag- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 25
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:SfU37
- Riksdagsbeslut
- (25 yrkanden): 25 avslag
med anledning av prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Motion 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4224 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:295, utom i den del som avser ändringar i socialförsäkringsbalken- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 2
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:SoU39
- Riksdagsbeslut
- (2 yrkanden): 2 avslag
med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare
Motion 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4222 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 4
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:JuU41
- Riksdagsbeslut
- (4 yrkanden): 4 avslag
med anledning av prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Motion 2025/26:4221 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4221 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:294 För barns rättigheter och trygghet en ny lag om omhändertagande- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 3
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:SoU38
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn
Motion 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4225 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:292 Skärpta villkor för friskolesektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning snarast ska föreslå hur ett förbud mot vinstutdelning från enskilda huvudmän för- Inlämnad
- 2026-07-10
- Förslag
- 4
- Datum
- 2026-07-10
- Utskottsberedning
- 2025/26:UbU30
- Riksdagsbeslut
- (4 yrkanden): 4 avslag
med anledning av prop. 2025/26:300 Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Motion 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4212 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:300 Skyldighet att betala för tandvård nya regler för vissa utlänningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:300 Skyldighet att betala för tandvård nya regler för vissa utlänningar förutom de- Inlämnad
- 2026-07-07
- Förslag
- 1
- Datum
- 2026-07-07
- Utskottsberedning
- 2025/26:SoU40
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag
Indelning i utgiftsområden
Betänkande 2025/26:KU42
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget.
Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen.
Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2 (7 minuter)
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Ökad insyn i politiska processer
Betänkande 2025/26:KU39
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.
I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.
En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.
Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.
Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 20 (79 minuter)
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-09
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
- Beslut
- 2026-06-16
Granskningsbetänkande
Betänkande 2025/26:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 31 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.
Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.
- Anföranden och repliker
- 65 (346 minuter)
- Justering
- 2026-06-09
- Datum
- 2026-06-10
- Bordläggning
- 2026-06-14
- Debatt
- 2026-06-15
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
Betänkande 2025/26:NU27
Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.
Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.
Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.
Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 65 (160 minuter)
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-10
- Debatt
- 2026-06-11
- Beslut
- 2026-06-15
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
Betänkande 2025/26:KU41
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84.
Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4 (16 minuter)
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-03
- Bordläggning
- 2026-06-09
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut
- 2026-06-10
Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Betänkande 2025/26:KU38
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.
De nya reglerna innebär bland annat följande:
- Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
- Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
- Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
- Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
- Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
- Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.
Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.
De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 6 (38 minuter)
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-09
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut
- 2026-06-10
med anledning av prop. 2025/26:276 Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Motion 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Motion till riksdagen 2025/26:4195 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:276 Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom fem år bör utvärdera den nya lagens tillämpning, träffsäkerhet,- Inlämnad
- 2026-06-03
- Förslag
- 1
- Datum
- 2026-06-03
- Utskottsberedning
- 2025/26:JuU47
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 avslag