Sök

Reglerna kring hanteringen av allmänna handlingar ändras. Ändringarna ska förtydliga förutsättningarna kring överlämnandet och hanteringen av allmänna handlingar från verksamheter som tidigare bedrivits av staten och kommunerna och som nu bedrivs av andra aktörer.

Ändringarna innebär bland annat att det inför en överlämning av allmänna handlingar till en aktör som inte är statlig eller kommunal ska vara tydligt att handlingarna inte kan överlämnas på annat sätt, till exempel via kopiering. Det ska också vara tydligt vilka handlingar som överlämnas. Dessutom ska det i samband med en överlämning beslutas hur länge handlingarna ska förvaras och när de ska återlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-13

Datum

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksrevisorerna har samlat de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning i en rapport. Bland annat anser riksrevisorerna att statens styrning av myndigheterna behöver utvecklas och att den ekonomiska redovisningen i staten bör förbättras.

Finansutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att riksrevisorernas årliga rapport är viktig då den ger en översikt av revisionsarbetet under året. Utskottet lyfte särskilt fram de generella slutsatser riksrevisorerna drar och som inte presenteras för riksdagen på annat sätt än i den årliga rapporten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-15

Datum

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-06

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra så kallad fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-02

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Regeringen har i en skrivelse redogjort för Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till anställda vid Volvo Cars som varslats om uppsägning. Anledningen till Riksrevisionens granskning är att det är första gången regeringen sökt och fått pengar från den Europeiska globaliseringsfonden (EGF) till omskolningsåtgärder som går utöver den vanliga arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, tyckte det var viktigt att notera att statens insatser gjorde att det tog längre tid för de som blivit uppsagda att få nya jobb än det annars skulle ha gjort. Utskottet välkomnade regeringens avsikt att i framtiden kombinera insatser med pengar från EGF med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder när det passar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-01

Datum

2015-10-02

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Den 1 december 2015 ändras lagen om flygplatsavgifter. Syftet är att de svenska reglerna bättre ska stämma överens med ett EU-direktiv om flygplatsavgifter. Ändringen innebär att de samråd om avgifter som hålls mellan flygplatsens ledning och flygbolagen måste avslutas med ett formellt beslut oavsett om avgifterna höjs, sänks eller lämnas oförändrade. Om flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften måste flygplatsen motivera det beslutet. Flygplatsens ledning måste också offentliggöra en förändrad avgift minst två månader innan den börjar gälla. I lagen tydliggörs att Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet och avgör tvister när flygplatsen och flygbolagen inte är överens om avgiften. En flygplats som inte följer bestämmelserna i lagen kan tvingas betala böter. Lagen om flygplatsavgifter berör flygplatserna Arlanda och Landvetter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-01

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Niue om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-01

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Reglerna på el- och skatteområdet ändras i syfte att skapa förutsättningar för en nordisk balansavräkning. Av driftstekniska skäl måste en elleverantör leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar. Det kallas balansansvar. Affärsverket Svenska kraftnät övervakar och säkerställer att balansen upprätthålls. De kostnader som uppstår sammanställer Svenska kraftnät i en så kallad balansavräkning. Kostnaderna fördelas sedan mellan de balansansvariga.

De ändrade reglerna innebär att Svenska kraftnät kan ge någon annan i uppdrag att utföra avräkningen. Ändringarna ska göra det möjligt för en aktör att utföra avräkningen mellan balansansvariga i flera länder.

Förändringarna på skatteområdet innebär att Energimyndigheten tar över Svenska kraftnäts uppgift att lämna kontrolluppgifter när elcertifikat säljs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2015-09-24

Datum

2015-09-30

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Sverige ska även under 2016 delta i den militära utbildningsinsats som den internationella koalitionen mot Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten) genomför i norra Irak. Den svenska styrkan på plats består av 35 personer som har som uppgift att vara rådgivare till och utbilda irakiska försvarsstyrkor. Syftet är att stärka det irakiska försvarets förmåga att stå emot Isils framryckning. Om det behövs kan styrkan utökas med ytterligare 85 personer för förstärknings- och evakueringsinsatser.

Riksdagen sa ja till att regeringen ställer en väpnad styrka på högst 120 personer till förfogande till den 31 december 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 98 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-09-23

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-16

Sverige ska även under 2016 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Syftet med insatsen är att stärka de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt kunna hantera säkerheten i landet. Det svenska bidraget är ytterligare ett steg i avvecklingen av det svenska militära engagemanget i Afghanistan. Riksdagen sa ja till att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 50 personer till förfogande till den 31 december 2016 för fortsatt deltagande i insatsen. Det ska dessutom finnas möjlighet att tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka om 200 personer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

55, 138 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-09-23

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-16

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-17

Datum

2015-09-22

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU förordar att en tillträdande minister åtar sig att medverka i KU:s granskning också efter att han eller hon har slutat som minister. Utskottet förväntar sig att statsministern ställer sådana krav vid en regeringsbildning, och att kraven och åtagandena formuleras skriftligt. Utskottet kommer att löpande följa upp detta.

KU har granskat ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade personer utomlands. Enligt KU kan det övervägas om det av UD:s vägledning inte bättre bör framgå vilken ordning som bör gälla för utlandsmyndigheternas kontakt med departementet i de fall det är fråga om utlänningar som är bosatta i Sverige, men som inte är flyktingar eller statslösa.

KU har kartlagt samordnare inom olika politikområden som tillsatts under perioden september 2002-juni 2015. KU konstaterar inledningsvis att det ligger på regeringen att avgöra sådana frågor som utredningsform och att ange riktlinjer för arbetet. Granskningen berör dock enligt KU en rad frågeställningar av konstitutionellt intresse. Utskottet noterar att i drygt en handfull fall har en enskild minister beslutat om samordningsuppdraget. Det kan från konstitutionell synvinkel diskuteras om inte dessa beslut borde ha fattats av regeringen i stället. Vidare uppmärksammar utskottet samordnarnas koppling till Regeringskansliet under pågående uppdrag. Särskilt i de fall en samordnare arbetar utåtriktat och pådrivande kan det diskuteras om uppdraget bör utföras inom Regeringskansliets ram. Det är också viktigt att allmänheten kan hitta information om uppdragen eftersom samordnarna i regel har kontakter med olika delar av samhället. Det är även viktigt att berörda myndigheter får information om beslutade samordningsuppdrag och möjlighet att tycka till inför beslut om uppdrag.

När det gäller styrningen av vissa myndigheter under Försvarsdepartementet framhåller KU att det är väsentligt att informella kontakter inriktas mer på information än styrning. Sådana kontakter får inte gå utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet. Utskottet inskärper också vikten av dokumentation.

Granskningen visar också att det har funnits brister i myndigheternas återrapportering från internationella möten. Utskottet menar att det är betydelsefullt att en enhetlig svensk hållning i olika internationella fora säkerställs. KU förutsätter att regeringen genomför åtgärder som behövs gentemot myndigheterna.

KU har även granskat regeringens utnämningar under perioden oktober 2013-september 2015. Av det som framkommit kan KU inte göra någon annan bedömning än att utnämningarna har skett på saklig grund. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer upp och utvärderar nya tillvägagångssätt för rekrytering av myndighetschefer liksom beslut om förflyttningar av myndighetschefer. KU vill också framhålla den positiva utvecklingen när det gäller andelen kvinnor som utnämns.

Slutligen har utskottet granskat regeringens information till och överläggning med Utrikesnämnden de senaste 25 åren. Utskottet har iakttagit en viss tendens över tid som innebär att olika ämnen snarare än att vissa situationer i sig behandlas i Utrikesnämnden. Det regelbundna samrådet mellan regeringen och EU-nämnden kan ha bidragit till en viss minskning av antalet sammanträden med Utrikesnämnden. Utskottet anser att det är angeläget att strategiska diskussioner om viktiga utrikespolitiska frågor och händelser äger rum på en konstitutionellt och politiskt sett hög nivå och pekar på bland annat Utrikesnämndens sammansättning.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vi säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

14, 80 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag i budgetpropositionen om cirka 12,7 miljarder kronor i anslag till utgiftsområde 1 Rikets styrelse för 2016. Där ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen beslutade vidare om ett par ändringar när det gäller presstödet. Det särskilda extrastödet för storstadstidningar ska avskaffas och stödtrappan för hög-, medel- och lågfrekventa dagstidningar ska förändras. I budgetpropositionen finns även ett antal lagförslag. Bland annat sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag om en ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-09-21

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Lagen om ekonomiska föreningar ska moderniseras för att göra det enklare att driva kooperativa företag. Lagen ska anpassas till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Den ska också ändras så att den bättre stämmer överens med reglerna i aktiebolagslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 juli 2016. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där regeringen ska återkomma med ett lagförslag som rör arbetskooperativa föreningar. Till skillnad från regeringen anser riksdagen att en medlemsinsats ska kunna betalas tillbaka med ett högre belopp än andelens nominella värde.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2016-01-19

Datum

2015-09-18

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2015-11-05

Datum

2015-09-18

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet energi för 2016. Sammanlagt går 2,8 miljarder kronor till detta område. Nästan hälften av pengarna (1,35 miljarder) föreslås gå till energiforskning. Resten går bland annat till satsningar på förnybar elproduktion, energiteknik och ökad energieffektivisering.

Riksdagen sa också ja till de två förslag som gäller Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2016 och investeringsplan för perioden 2016-2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 142 minuter

Justering

2015-11-26

Datum

2015-09-17

Bordläggning

2015-12-08

Debatt

2015-12-09

Beslut

2015-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen. Det innebär bland annat att regeringen får möjlighet att införa regler om tidsgränser för kommunernas handläggning av ärenden som inte kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det kan handla om att bygga ett så kallat attefallshus, att riva en del av en byggnad eller att installera en hiss. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner till de kommande reglerna. Tanken är att det ska bidra till att kommunerna håller sig inom tidsgränserna för handläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 87 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-09-17

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om sammanlagt knappt 80 miljarder kronor till området arbetsmarknad och arbetsliv för 2016. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 207 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-09-17

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

När Försvarsmakten lämnat in en ansökan om att få använda ett övnings- och skjutfält görs en miljöprövning. Försvarsutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att beslutsprocesserna för miljöprövningar i många fall tagit mycket lång tid och att de behöver ses över. Detta för att korta handläggningstiderna så att försvarets möjligheter till övning inte allvarligt försvåras. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade även regeringen att göra tillgången till så kallade långräckviddiga bekämpningssystem till en prioriterad fråga under kommande mandatperioder.

Beslutet grundar sig i två motionsförslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om olika militära frågor.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 105 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-09-15

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om drygt 48,8 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap samt materiel och anläggningar. Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att under 2016 fatta beslut om att upplåta materiel till länder som Jas 39 har upplåtits till.

Riksdagen sa vidare nej till motioner om bland annat målen för försvaret och krisberedskapen, försvarets framtida inriktning och om dimensioneringen av Försvarsmakten för stöd till samhället.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

69, 181 minuter

Justering

2015-12-01

Datum

2015-09-15

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17