Herr talman! Tänk er ett Sverige där fordonen på våra vägar går på RME från svensk raps, HVO från svensk tall, etanol från svenskt vete, el från svenska vindkraftverk och biogas från både grödor och avfall, ett Sverige där det är den gröna kolatomen från åker och skog som tillsammans med den förnybara elen är det som driver vår tillväxt, vår ekonomi och våra fordon framåt! Visionen är möjlig, och det är en vision som riksdagen har ställt sig bakom i och med att man tog beslut om en fossiloberoende fordonsflotta senast år 2030.
Under alliansregeringens tid vid makten tredubblades andelen förnybar energi i transportsektorn, och redan 2012 nådde Sverige det EU-gemensamma målet 10 procent förnybart i transportsektorn senast år 2020. I dag utgör den förnybara energin drygt 18 procent av energibehovet i den svenska transportsektorn. Det är bra, men det är långt ifrån nog, om vi menar allvar med den här visionen.
Vägen dit går enligt oss i Centerpartiet genom styrmedel som bonus-malus, där miljödåliga fordon beskattas högre och miljövänliga beskattas lägre, utbyggnad av laddinfrastrukturen och satsningar på supermiljölastbilspremie. Vi vill jaga utsläppen - inte bilarna.
Men en minst lika viktig pusselbit för att nå målet är den svenska synen på den gröna kolatomens del i koldioxidkretsloppet. Ända sedan 1991 har den svenska modellen med koldioxidskattebefrielse för förnybara drivmedel drivit på utvecklingen mot mer biodrivmedel i tanken. I Sverige vet vi att den gröna kolatomen till skillnad mot den svarta kolatomen är en del av ett kretslopp. Men det är alltså denna framgångsrika modell som EU nu vill sätta stopp för.
Sverige är relativt ensamt om att ha en marknad för höginblandade biodrivmedel. Det är något vi ska vara stolta över och som bör utvecklas, inte bromsas. Om Sveriges skattebefrielse förvinner kommer förnybara drivmedel att få svårt att konkurrera med den fossila energin.
Skulle EU-kommissionen landa i ett nej innebär det ett stort bakslag, dels för Sveriges klimatarbete i stort, dels för de näringar och företag vars verksamheter bygger på produktion och användning av biodrivmedel. Det är också ett bakslag för koldioxidskatten som sådan, som EU snarare borde stoltsera med gentemot andra aktörer i de globala klimatförhandlingar som nu pågår.
Det är därför oerhört viktigt att regeringen tar strid för den svenska modellen, inte bara inför 2016. Inför 2020 kommer EU att se över ett antal direktiv och förordningar som påverkar svensk biodrivmedelsproduktion och användning av biodrivmedel.
Sverige måste skapa allianser i Europa, vi måste ligga på och pressa i Bryssel och vi måste se till att ta strid för den svenska modellen i alla sammanhang. Beskattning måste ske utifrån klimatprestanda, inte i relation till vilken beskattning det är på fossila bränslen. Den fossila normen i EU måste brytas.
Den proposition som regeringen har lagt på riksdagens bord lämnar onekligen en del övrigt att önska, vilket också har framförts av flera remissinstanser. Inte minst handlar det om synen på och definitionen av livsmedelsbaserade grödor, som onekligen kommer att ge upphov till en rad problem för svenska biodrivmedelsproducenter. Det finns också en hel del kritik att framföra kring hanteringen av remissprocessen, där remissinstanserna fick endast en vecka på sig för att svara. Detta har också kritiserats av Lagrådet.
Men då tiden nu är väldigt knapp vill vi inte riskera möjligheterna till fortsatta skattenedsättningar efter den 1 januari 2016, och därför tillstyrker vi den aktuella motionen.
Förutom att ta strid för den svenska modellen uppmanar vi regeringen att återkomma till riksdagen med förslag på långsiktiga styrmedel. Branschen skriker just nu efter långsiktiga spelregler för de investeringar som behövs. Sådana styrmedel måste vara ambitiösa, marknadsdrivande och teknikneutrala och premiera de mest klimateffektiva biodrivmedlen.
För att nå målet till 2030 vill Centerpartiet införa en teknikneutral och ambitiös kvotplikt för förnybara drivmedel, där drivmedelsbolagen åläggs att stegvis öka andelen förnybart. Denna kvotplikt ska baseras på bränslets klimatprestanda och bör årligen öka enligt en trappstegsmodell, för att vi ska driva på utvecklingen och ge långsiktiga förutsättningar.
Från regeringen är det fortfarande tyst i fråga om hur man tänker kring dessa långsiktiga spelregler. Men som bekant närmar sig 2030 med stormsteg. Regeringen måste växla upp arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta. Det är dags att kraftsamla för att ta steg framåt.
Därför är det mycket beklagligt att den energikommission som regeringen har tillsatt över huvud taget inte har med transporter i de samtal som nu pågår. Jag och Centerpartiet befarar att regeringens brist på ledarskap i frågan kommer att leda till att utvecklingen stannar av ytterligare. Regeringen har aviserat att nya styrmedel kommer först 2018. Det innebär ytterligare förlorade år i omställningen till fossilfritt.
I måndags inleddes klimattoppmötet i Paris. Ett av Sveriges viktigaste bidrag till detta arbete är vårt framgångsrika arbete med transportsektorn. Vi kan inte låta denna chans för EU och Sverige att vara ett föredöme för resten av världen glida oss ur händerna. Det är dags att vi som delar visionen om en fossiloberoende fordonsflotta kraftsamlar. Det är dags att vi tar fossilfighten.
Jag yrkar bifall till Alliansens reservation 1.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).
