Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Jag vill först yrka bifall på Moderaternas reservationspunkt 4 samt i övrigt hänvisa till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Det är oro ute i världen. Vi har flyktingströmmar på över 70 miljoner människor runt om på vår jord samt ekonomisk instabilitet i många länder. Inte minst i Sverige märker vi detta på ett påtagligt sätt, med ett stort antal människor som söker asyl.

Det finns också en oro att de ekonomiska obalanserna ska medföra en nedgång i världsekonomin. Detta kommer i så fall att påverka Sverige med stor kraft, eftersom vi är så exportberoende.

Vårt nuvarande pensionssystem är starkt bundet till ekonomin och till dem som arbetar i Sverige. Tidigare hade vi ett ATP-system som varken var kopplat till tillväxten, livslängden eller till arbete. Det var även förmånsbestämt, och allt detta gjorde att systemet imploderade inifrån. Det kan vara bra att ha i minnet eftersom Vänsterpartiet fortfarande pläderar för att införa något liknande system igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vårt nya pensionssystem som infördes i början av 2000-talet är mycket mer kopplat till just arbete. Man tjänar in sina pensionspoäng och får sina pensionsrätter, krona för krona, upp till en maximinivå. Dessutom finns det inte längre någon undre eller övre gräns för hur många år som man kan tjäna in en bättre pension.

Men en sak måste poängteras än en gång eftersom många fortfarande inte har klart för sig hur pensionssystemet är konstruerat, nämligen att dagens arbetstagare genom pensionsavgifter betalar dagens pensioner och att framtidens arbetstagare betalar framtidens pensioner.

Det är ett så kallat generationskontrakt. Vi förutsätter att våra barn och barnbarn kommer att betala in pensionsavgifter till oss när vi går i pension. Det är fortfarande alltför många som tror att deras pensionsavgifter har betalats in i några AP-fonder och ligger där och väntar på dem tills de går i pension.

Om vi ska få respekt av kommande generationer för att betala in pensionsavgifter till våra löften om pensioner är det synnerligen viktigt att varje generation betalar för sig och inte vältrar över skuldbördor på kommande arbetstagare. Det måste upplevas som ett rättvist system. Detta gäller både avgifter till pensionssystemet, kommande pensionsåldrar och även ändringar i premiepensionssystemet.

Jag säger detta eftersom det finns signaler om att ändra och förminska premiepensionssystemet. Det skulle vara ett stort misstag, eftersom tillväxten varit på över 6 procent från starten för 20 år sedan. Erfarenheter från hela 1900-talet visar att avkastningen från denna art av sparande ger betydligt mer än insatsen. Därför är denna typ av sparande mycket viktigt för våra framtida pensioner, just för våra barn och barnbarn.

Även om vårt pensionssystem är så konstruerat att det håller för olika obalanser behöver det förstärkas för att inte riskera att hamna i balanseringar vid vanliga ekonomiska tillbakagångar. Det är därför som de olika regeringarna och pensionsgruppen tillsatt ett antal utredningar som alla på olika sätt ska stärka, klargöra och förenkla pensionssystemet.

Vi har ett antal faktorer som vi har att ta hänsyn till. Det kommer att bli många färre som arbetar i framtiden i förhållande till dem som är pensionärer. Pensionen ska räcka längre, eftersom vi blir allt äldre. Vi måste stärka tillgångssidan i pensionssystemet.

Därför har pensionsgruppen ett antal utmaningar framåt som handlar om hur vi ska förvalta och stärka systemet. Pensionsgruppen har också tillsatt en utredning som ska titta på hur vi kan få mer jämställda pensioner, vilket också är viktigt.

Herr talman! Det är viktigt att poängtera att det finns bara en sak som kan betala pensioner och ge systemet stabilitet under överskådlig tid, nämligen arbete, arbete och åter arbete. Fler i arbete ger bättre pensioner.

40-talsgenerationen har nu till stora delar gått i pension, och detta gör att det redan fattas människor på många arbetsplatser - inte minst i vården. Nu går det tre arbetstagare på varje pensionär. Redan om 20 till 25 år kommer den siffran att vara närmare två arbetstagare på varje pensionär om inte villkoren ändras innan dess.

Vårt svenska pensionssystem tål och är konstruerat för denna typ av förändringar, men pensionsnivån riskerar att bli alltför låg för många som framför allt inte har tillräckligt med tjänstepension eller började arbeta i tidiga åldrar. Vi måste därför i framtiden få till ett flexiblare system för vid vilken ålder man inträder som pensionär på heltid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Det finns en stabil majoritet för vårt svenska pensionssystem. Det är i dag sex partier över blockgränsen som tagit sitt ansvar för att Sverige ska ha ett stabilt pensionssystem som ska klara de olika påfrestningarna från demografi och ökningar av medelåldern till kraftiga konjunkturväxlingar.

Men då kommer min första fråga till de rödgröna partierna och i första hand Vänstern. Ni har sedan det nya pensionssystemet infördes kritiserat detta och har ofta sagt att man borde införa ett helt nytt system. Ni klagar även på nivåerna i pensionssystemet och vill ha tillbaka ett förmånsbestämt system som kan ge mellan 65 och 70 procent av slutlönen. Det låter väl bra om man inte tittar på vilka konsekvenser detta skulle få. Det skulle innebära att pensionssystemet måste förstärkas med flera tusen miljarder om alla människor skulle omfattas nu och i framtiden. Jag förstår att det är ett välvilligt önsketänkande, men om ni är ett seriöst riksdagsparti så måste ni väl också titta på de ekonomiska konsekvenserna av ett sådant förslag. Varifrån ska ni ta alla dessa pengar? Ska skatten höjas till 60 procent på vanliga inkomster och pensioner?

Frågan till Socialdemokraterna blir följande: Ni genomför helt riktigt en skattesänkning för pensionärer, även om det är en begränsad grupp. Det är inte alla som får ta del av sänkningen, men det finns ändå en skattesänkning. Men sedan höjer ni skatter och avgifter för pensionärerna inom en rad områden - inte att förglömma bensinskatten. Många pensionärsgrupper till och med förlorar i slutänden när man lägger plus och minus ihop.

Jag skulle också vilja fråga Sverigedemokraterna en sak. Jag noterar att ni även i år gjort en kraftig satsning på garantipensionärerna i ert budgetförslag. Det låter välvilligt och bra, och det är många som vill göra det. Men fortfarande förstår jag inte hur ni får ihop ekvationen. Alla som sysslar med pensionsfrågor vet att skillnaden i pension och bostadstillägg mellan dem som enbart har garantipension och dem som har låg inkomstpension är liten. Vet ni om att konsekvensen av ert förslag blir att nettopensionen kan bli högre för en garantipensionär än en lågbetald inkomstpensionär?

Herr talman! Jag kan till min glädje konstatera att från och med årsskiftet 2016 kommer pensionsnivåerna att gå upp för de flesta grupperna. Både tilläggs- och inkomstpensionen ökar med över 4,2 procent. Det ger en ålderspensionär som har 12 000 i pension 492 kronor mer i månaden eller 5 900 kronor per år. En pensionär som har 15 000 i pension får 615 kronor mer i månaden. Det är en konsekvens av att det gick bra för Sverige för ett par år sedan, eftersom det alltid är ett par års fördröjning.

Den statliga delen av pensionssystemet omsätter över 36 miljarder. Därtill kommer inkomstpensionssystemet - den riktigt stora delen - som omsätter hela 285 miljarder kronor. Sammanlagt omsätter det svenska pensionssystemet 321,7 miljarder.

Jag skulle vilja avsluta mitt anförande med följande tre ja som är viktiga för pensionssystemet.

Ja till stabila statsfinanser. Ja till en fortsatt arbetslinje. Ja till ett fortsatt stabilt och uthålligt pensionssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

(Applåder)

Herr talman! Jag är lite undrande över att Lars-Arne Staxäng i sitt anförande inte nämnde kvinnor en enda gång. Det är lite märkligt. Det är just kvinnorna som ligger lite risigt till i tabellerna över hur pensionerna faller ut.

Varannan kvinna kan inte leva på sin pension. Så ser det ut i dag. Låt mig ge ett exempel. En sjuksköterska med 40 år i yrket har en allmän pension på 11 500 kronor i månaden. När man räknar på hennes tjänstepension ser man att hon kommer att hamna på 14 500 kronor i månaden. Då tillkommer skatt. Då hamnar hon på ungefär 10 150 kronor i runda slängar. Den nivån ligger en bra bit under fattigdomsgränsen i Sverige. Det har EU lyft fram.

Hur kan Lars-Arne Staxäng, Moderaterna, stå här och prata om hela pensionssystemet utan att nämna de problem som också har uppstått? Det är märkligt. Det handlar speciellt om kvinnor som har jobbat hela livet i yrken med okej inkomst. Ändå hamnar de på en pension där de knappt klarar sig. Ska de panta burkar eller har Lars-Arne Staxäng andra förslag? Vad har Lars-Arne Staxäng att säga till de kvinnor vars ekonomi inte är på topp när de blir pensionärer?

Herr talman! Varför jag nämnde just Vänsterpartiet är därför att dina kollegor vid ett flertal tillfällen i talarstolen sagt att ni vill ha ett nytt pensionssystem. Det kan man önska sig. Men ekvationen för att betala ett nytt pensionssystem har ni inte på något sätt visat. Om man kunde önska fritt skulle det vara jättebra att höja pensionen både 2 000, 3 000 eller 5 000 kronor. Det är många som skulle behöva det. Men detta ska betalas på andra sidan av ekvationen. Skulle detta bli av skulle det bli fråga om kraftiga skattehöjningar, kanske just för de grupper som Karin Rågsjö vill värna.

När det gäller kvinnor lyssnade Karin Rågsjö inte på hela mitt anförande. Jag sa att Pensionsgruppen har tillsatt en utredning som ska se över frågan om mer jämställda pensioner. Det är viktigt.

Själva pensionssystemet är egentligen inte ojämställt. Däremot finns det fortfarande ett ojämställt arbetsliv. Det är det som syns sedan när människor går i pension. Där måste vi tillsammans hjälpas åt att se till att arbetslivet blir mer jämställt och i förlängningen också pensionerna blir mer jämställda.

Precis som Karin Rågsjö säger är kvinnor mer överrepresenterade bland dem som har låga pensioner. Men hela Pensionsgruppen och vårt parti, tillsammans med andra partier, har denna fråga högt på agendan.

Herr talman! Det tas ut 24 miljarder i fondavgifter varje år. Det är inte fy skam. Det kan man fundera över.

Sverige är inget fattigt land. Sverige går som tåget just nu. Lars-Arne Staxäng inledde som att det är en annalkande stor kris på gång. Så är det inte. Arbetslösheten sjunker och ekonomin går uppåt. Så ser det ut just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det finns pengar att hämta in: Ränteavdrag 32 miljarder per år, ROT-avdrag och RUT-avdrag 18 miljarder, skattesänkningar för dem som har det absolut bäst 99 miljarder. Det är mycket som man kan fundera över när det gäller att få ihop till de kvinnor som har drabbats av det nya pensionssystemet. Det kan inte vara rimligt att kvinnor ska ha en pensionsnivå som är 65 procent av männens pensionsnivåer.

Det finns många kvinnor i dag, 50-plus eller 60-plus, som undrar hur de ska fixa sin tillvaro. Det har slagit snett. Det är klart att det är helt orimligt att de nya herrarna, banker och fondförvaltare, ska casha in så mycket pengar som de har kunnat göra på alla dessa fonder. Visst finns det pengar att ta hem. Därför vill vi ha en utredning om pensionssystemet för att se hur pensionerna kan höjas för dem som far illa av systemet.

Både Lars-Arne Staxäng och jag vet att själva idén med de 2,5 procenten där man ska kunna välja och vraka bland olika fonder inte innebär att folk årligen flyttar sina pengar hit och dit. Det är inte någon större entusiasm. Det kanske Lars-Arne Staxäng vet något mer om.

Herr talman! Jag är ganska trött på det uttrycket - att man säger att det kan man plocka från bankernas vinster, från fonderna eller från storföretagen. Bara man tar tillräckligt många miljarder därifrån har man löst problemet. Alla vet ju att skulle man göra en sådan sak - konfiskation - skulle hela samhället förlora på det.

Miljarderna du talar om, Karin Rågsjö, måste tas på ett annat sätt. Då blir det förmodligen skatter och avgifter, och vem får betala det? Jo, det blir hela befolkningen. Även om man säger att man ska beskatta miljonärerna, miljardärerna och så vidare blir det inga volymer av pengar om man inte tar från vanliga inkomster och avgifter. Då blir det vanliga kvinnor och män som får betala detta. Därför måste jag säga att om vi vill ha bättre pensioner - och det vill vi väl alla - måste vi se till att ekvationen går jämnt ut.

I dag är utgifterna till hela pensionssystemet över 8 000 miljarder. AP-fonderna är bara en del av detta - 1 400-1 500 miljarder. Det är en stor del, men det är ändå bara 14-15 procent. De stora delarna ligger på avgifter från människor som helt enkelt arbetar och betalar in sin pensionsavgift.

Är det någonting vi ska vara rädda om är det premiepensionen, att vi behåller den. Den har gett en tillväxt på över 6 procent och kommer att vara en jätteviktig del för framtidens pensionärer, våra barn och barnbarn.

Pensionsmyndigheten har räknat på att det kommer att påverka med bortåt 2 000-3 000 i månaden att premiepensionerna ger mer än det andra. Det är en viktig del genom att tillväxten är högre än i inkomstpensionssystemet. Därför värnar jag premiepensionen - till skillnad från dig, Karin Rågsjö.

Herr talman! Frågan var om vi har tänkt på att det i vissa fall skulle kunna bli så att garantipensionerna blir något högre. Ja, det har vi gjort.

(LARS-ARNE STAXÄNG: Bra!)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Jag tycker att det är bra, och jag välkomnar att det här tas upp.

Jag vill se vår budget som en helhet, och när den har vunnit gehör i riksdagen - sannolikt inte under den närmaste tolvmånadersperioden men ändock - kan vi absolut se över huruvida man måste göra förändringar för dem med lägst så att säga "vanlig" pension. Vi kanske ska göra det tillsammans.

Herr talman! Jag välkomnar det svaret, för ni har i flera år tidigare inte haft något riktigt genomtänkt svar på detta. Då blir det så enkelt; då blir det så som man kanske säger ute i samhället: Om vi bara ger mer till garantipensionärerna har vi löst problemet.

Det har vi inte alls. Det finns en jättestor grupp som ligger mellan garantipension och en låg eller mellanhög pension. Den gruppen är kanske den största gruppen, och den måste man hela tiden balansera mot garantipensionen.

Kostnaden blir alltså tydligt högre, och man måste balansera detta. Men det är jättebra att Sverigedemokraterna har - om jag ska vara lite vanvördig - insett detta och räknat på det. Det är en viktig del om man ska ha en trovärdig förändring i detta.

Herr talman! Jag tackar så mycket för det halva erkännandet eller vad man ska kalla det.

Jag vill påpeka att vi satsar även på andra områden när det gäller pensionärer. Vi satsar väldigt mycket, vilket Lars-Arne Staxäng säkert känner till. Inte minst avskaffar vi den orättfärdiga pensionärsskatt som hans regering införde.

Jag tror att trovärdigheten rörande vår vilja att göra det bättre för Sveriges pensionärer är god. Man jag tror samtidigt, fullt ärligt, att den här typen av påpekanden är viktig för arbetet framöver.

Herr talman! Även jag tror att det finns mycket att göra inom pensionssystemet, och även jag välkomnar en diskussion om hur vi kan förbättra pensionerna för dem som har det sämst ställt - verkligen.

Den diskussionen försiggår också i Pensionsgruppen. Det kanske är den riktigt stora huvudvärken. Varje tusenlapp som man höjer pensionerna med - vilket man skulle vilja göra i morgon - kostar bortåt 20 miljarder på ett litet kick så fort man börjar höja. Det gör totalt sett att det här måste balanseras mot en massa andra utgifter.

Detta har ni visat, även om jag inte riktigt är med på den ekvation som ni lägger in när det gäller migrationspolitiken. Jag vill allt titta närmare på det. Det är lätt att plocka bort miljarder i teorin, men i verkligheten är det riktiga tjänster och riktiga utgifter som inte låter sig kapas under ett år. Det tar ofta flera år att ta bort de utgifterna. Det går inte att bara lägga över dem och säga att det här ska vi ha till pensioner i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Vi debatterar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande 2015/16:SfU2.

Jag börjar med att ställa mig bakom Sverigedemokraternas särskilda yttrande gällande utgiftsområde 11 samt yrka bifall till reservation 3, så är det gjort.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom - det låter fint och bra även om man inte djupdyker i dess betydelse. Men om man gör det, om man tänker på hur mycket det är värt och hur mycket gott det gör, såväl moraliskt som rent praktiskt .

Det är inte så att Sverige råkar ligga på en särskilt gynnsam plats på jorden, där välfärd sprutar upp ur mystiska källor i marken. Ibland får man intrycket att vissa politiker och kanske framför allt debattörer tror det - att välfärd är ett mineral eller något som vi "råkat" få mycket av. Eller vanligare: som vi haft "tur" nog att få mycket av.

Men så är det ju inte. Det är inte tur. Det är inte tur. Det är miljontals människors slit. Välfärd är samma sak som miljontals människors slit. Det är inget annat än oförskämt, okunnigt, nonchalant och faktiskt fullkomligt vedervärdigt att påstå att det skulle handla om tur.

Välfärd, all välfärd, från polis och brandkår till föräldraförsäkring och a-kassa, är eller vilar på ett arv som vi som trampar denna jord i dag har fått från dem som trampade denna jord i går.

Precis på samma sätt som allas vår strävan, här inom politikens område eller inom andra områden, är att skapa ett stabilt och tryggt samhälle att lämna över till våra barn inte är tur är det inte tur att vi fått glädjen att leva i ett förhållandevis rikt samhälle. Det är någon som har byggt det åt oss, inte bara genom slit utan också genom en närmast oändlig rad av kloka, aktiva beslut. Det är ett arv från våra förfäder, och jag är innerligt tacksam för det.

Många av dem som har byggt detta land är naturligtvis sedan länge döda. Men inte alla. De som har arbetat och slitit för att ge oss det land vi i dag lever i förtjänar all respekt och tacksamhet. Men de förtjänar också en trygg ålderdom.

Detta är den moraliska, principiella delen av Sverigedemokraternas ställningstaganden inom utgiftsområdet i fråga - ekonomisk trygghet vid ålderdom. De äldre som slitit hela sina liv, på arbetsplatser eller i hemmet, ska baske mig inte behöva leva ett fattigt liv när de blivit gamla - oavsett om det är nationalekonomiskt bra eller nationalekonomiskt dåligt.

Men så finns som sagt den andra biten, den fråga varje seriös politiker naturligtvis måste ta i beaktande: Är detta en rimlig ekonomisk prioritering?

Jag menar att allt hänger ihop. Jag menar att trygga medborgare i ett tryggt land är en förutsättning för det välstånd och den tillväxt som är själva grunden för vår välfärd. Jag är övertygad om att den ekonomiska och även den fysiska tryggheten är en viktig del i varför vårt land har varit så framgångsrikt och välmående och i viss mån fortfarande är det.

Jag tror inte jag är ensam om åsikten att hur ett samhälle behandlar sina äldre också påverkar alla människors syn på det allmänna, på staten, på skatter och på solidaritet. Vem vill slita hela livet, göra rätt för sig, följa lagar och regler, betala skatt och sedan bli behandlad som en belastning och tvingas leva utan ekonomiska marginaler?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det lär väl inte ha undgått någon att Sverigedemokraterna helt vill avskaffa den orättfärdiga pensionärsskatten, även om det rent tekniskt inte rör det som vi debatterar i dag. Garantipensionerna däremot ligger under det utgiftsområde vi nu debatterar.

Herr talman! Sverigedemokraterna anslår medel för att kraftigt stärka den ekonomiska situationen för våra garantipensionärer. För en ogift genomsnittlig garantipensionär skulle vår satsning ge ungefär 10 procent mer i månaden att röra sig med. Det är vår absolut största satsning och kommer, den dagen vi får majoritet för vår budget, att betyda oerhört mycket för denna utsatta grupp människor, ofta kvinnor.

Kvinnor väljer oftare än män att vara föräldralediga, och de väljer oftare än män att arbeta deltid under den period i livet då familjen har små barn. På grund av vår omoderna föräldraförsäkring och vår stela syn på pensionsrätter kommer därför många i de nu arbetande generationerna, företrädesvis kvinnor, att tyvärr ha en sämre pension än de borde.

Sverigedemokraterna vill ändra på detta genom att göra det enkelt och kostnadsfritt att dela på pensionspoängen mellan makar och sammanboende. På så sätt kan familjen själv råda över sin vardag utan att en eventuell separation senare i livet innebär att någon hamnar på obestånd då denne går i pension. Självbestämmande, valfrihet och trygghet - det är så Sveriges familjer vill ha det, det är så Sveriges pensionärer vill ha det.

(Applåder)

Herr talman! I början av det här betänkandet kan vi läsa att pensionärerna fått det bättre ekonomiskt och att det har att göra med att de med de lägsta pensionerna, det vill säga de som har garantipension, fått det bättre under de senaste åren. Det slås fast att det skett en höjning med 13 procent sedan 2006.

Den nuvarande socialdemokratiska regeringen skriver att det beror på skattesänkningar. Det stämmer, herr talman, för alliansregeringen var med om att sänka skatten, speciellt för dem med de låga inkomsterna. De pensionärer som hade de lägsta inkomsterna fick den största delen av de fem skattesänkningar som gjordes på det området. Det är viktigt att konstatera och också poängtera.

Nu ska regeringen sänka skatten. För första gången i historien ska den socialdemokratiska regeringen sänka skatten för pensionärer. Dessvärre blir den sänkningen av skatten inte något riktigt plus för pensionärerna. Man höjer, precis som Lars-Arne Staxäng sa, högkostnadstaket för vård- och omsorgskostnaderna som kommunen har ansvar för. Det betyder att den högsta kostnaden höjs med 224 kronor per månad medan skattesänkningen för pensionärer blir ungefär 50 kronor. Det äts alltså upp ganska snabbt. Vi vet alla hur oerhört viktigt det är att ha råd med och kunna få vård och omsorg när man behöver det.

Att ge med den ena handen och ta med den andra är inte bra. Det som gör skillnad för pensionerna, hur vi än vrider och vänder på det, är att alla som är yrkesföra jobbar så mycket man kan. Dessutom är det bra att arbeta längre. För varje månad som man arbetar längre efter att man har fyllt 65 tjänar man på det. För varje månad som man tar ut pension före 65 förlorar man på det. Det är viktigt att tänka på. Därför måste vi på alla sätt medverka till att man kan arbeta längre. Det är så systemet fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Av det skälet sänkte Centerpartiet och alliansregeringen den särskilda löneskatten för äldre och dubblade jobbskatteavdraget för dem. Det vill vi centerpartister ha kvar, men nu saboterar regeringen naturligtvis det. Vi säger ja till att arbeta och ja till fler morötter för att folk ska vilja och kunna arbeta.

Vi behöver fler som arbetar. Ett livslångt arbetsliv är viktigt och ska, fru minister, prioriteras av Pensionsgruppen framöver. Om vi jobbar mer är det till nytta inte bara för den person som gör det utan för alla i pensionssystemet. Den delen glöms lätt bort. Det är dessutom viktigt att vi får ett livslångt arbetsliv, det vill säga inte bara att vi arbetar längre upp i åldrarna utan också att vi börjar arbeta tidigare.

Om vi kopplar det till jämställdheten ser vi att det fyller en mycket viktig funktion. Som vi hörde alldeles nyss är det de ensamstående kvinnor som haft de lägsta lönerna som också har de lägsta pensionerna. Då handlar det inte om att bara höja bostadstillägget, för det fungerar inte, eller att höja garantipensionen, för det fungerar inte heller.

Även vi centerpartister vill höja garantipensionen, men om vi höjer garantipensionen minskar avståndet till dem som jobbar och har tjänstepension, och det är inte bra. För att kunna höja den lägsta nivån måste vi medverka till att också personer som har arbetat tjänar på det.

Det lärde jag mig när jag var pensionär en vecka, något som SPF bidrog till. Lars-Arne Staxäng, Fredrik Lundh Sammeli, Carina Ohlsson och jag deltog i det försöket. Jag var den som hade högst pension, för jag hade varit lärare i 45 år. Skillnaden mellan mig och den som låg lägst, Fredrik Lundh Sammeli, var bara drygt 400 kronor per vecka. Han fick nämligen bostadstillägg, och det fick inte jag. Därför blev skillnaden väldigt liten. Det är viktigt att ha med när vi diskuterar höjningen av garantipensionen.

När det gäller ensamstående kvinnor med barn tycker vi centerpartister att det är viktigt att de får dela pensionsrätten med den som är far till barnen, och då inte bara den allmänna pensionen utan också tjänstepensionen. Vi vet att det är när vi får barn som de ojämlika inkomsterna börjar. Kvinnor tar ut längre föräldraledighet, vilket är till nackdel för pensionen längre fram. Det är viktigt att poängtera för alla ungdomar. Därför informerar Försäkringskassan på ett bra sätt om vad som händer när man inte delar på föräldraledigheten.

Kvinnor har en längre medellivslängd, herr talman, och det förlorar de på i pensionshänseende. Följsamhetsindexet, som innebär att vi får en högre pension just när vi går i pension för att skillnaden inte ska bli så stor mellan arbete och pension, gör att det ska räknas av för fortsättningen av livet. När man lever länge blir det inte mycket kvar till slutet, som ni förstår. Kvinnor förlorar på att de lever längre.

Delar man pensionsrätterna, ändrar följsamhetsindexeringen och ser till att alla får ett längre yrkesliv får vi en bättre pension och en mer gynnsam pensionstillvaro. Ett längre yrkesliv, jämställda pensioner och senare uttag av pensionen är, fru minister, det som vi verkligen måste prioritera i Pensionsgruppen. Vi måste lägga på ett kol, för det brinner i knutarna om vi ska få igenom förslagen innan det börjar bli för sent. Jag ser fram emot att medverka till det, för det innebär att ungdomar, äldre invandrare och migranterna får möjlighet att komma in i yrkeslivet och få en dräglig pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till det särskilda yttrande som vi har i betänkandet.

Herr talman! Det här är ett spännande område. Jag sitter inte i ert utskott. Men man kan fördjupa sig i detta. Det jag tror alla tänker när de får sina orange kuvert hem: Herregud, nu ska jag jobba ett halvår eller ett år till! Så ser det ut när de öppnar kuvertet. Det vet alla i Sverige. Det är ett skämt i dag.

Jag tänkte höra med dig som kvinna och centerpartist. Det handlar om kvinnor med medelklassyrken som den sjuksköterska jag talade om tidigare. Du är sjuksköterska och har jobbat 40 år. Då handlar det inte om att du har varit hemma speciellt mycket, utan man har viktat siffrorna ganska så mycket. Du har din tjänstepension och allmänna pension. Det innebär ändå att du hamnar under fattigdomsgränsen. Du får 10 150 kronor att leva på per månad.

Det fordrar att man slänger om sin ekonomi ganska så kraftigt. Bor man i Stockholm får man snabbt se ut vart man ska flytta härnäst. Detta är en fråga till dig som kvinna och centerpartist: Vad tycker du att vi ska göra för alla de kvinnor som ligger under gränsen? Väldigt många är väldigt oroliga för sin pension. Det är inget snack om det.

Det är också en klassfråga. Tittar man på män kan man se att den underfinansierade inkomstpensionen för en industriarbetare nu ger 52 procent av slutlönen mot utlovade 62 procent. Det är inte bara kvinnor som har fått ta en smäll. Det är mer eller mindre en klassfråga. I dag är det väldigt svårt att få ut en pension som gör att man kan klara sig om man inte dessutom sparar privat. Det måste man nästan i dag börja göra som 18-åring för att klara sig.

Min fråga till dig gäller främst kvinnorna. Det handlar om sjuksköterskor, lärare och så vidare. Vad är ditt råd till de kvinnor som förstår att deras pension kommer att bli usel?

Herr talman! Mitt svar är ganska enkelt: Jobba lite längre. Men så enkelt ska jag inte göra det för mig att bara svara så. Det du tar upp är väldigt viktigt. Det är oerhört viktigt. En av de viktigaste uppgifterna som vi har i Pensionsgruppen är att se: Hur kan vi få pensionerna att bli högre även för kvinnor?

Det handlar också om att vi ska dela föräldraledigheten. Men det gynnar inte dem som i dag är i 55-årsåldern. Jag kan med ärlighet säga att vi i Pensionsgruppen är ute och talar väldigt mycket om pensioner i olika sammanhang. Men det tråkiga är att det aldrig är de som är yngre som kommer dit. Det är alltid dagens pensionärer som sitter och lyssnar. De som verkligen kan förändra sin tillvaro är dagens yngre som är i yrkeslivet och kan medverka till det.

Vi har infört i systemet att pensionärer får bostadstillägg. Det gör skillnaden för dem med låga pensioner. De får möjligheter att få bostadstillägg så att de får en större disponibel summa i sin hand. Jag som centerpartist tycker inte att det är det absolut bästa sättet. Men det är väldigt riktat för att möjliggöra för pensionärer som har låg inkomst att få det bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det finns många andra sätt att göra det. Ett sätt är att förmå våra arbetsgivare och facket att höja lönerna för kvinnoyrken. Jag läste i tidningen i dag att LO tydligen inte var så intresserat av det, inte ens under den kommande valrörelsen. Det skrämmer mig oerhört.

Herr talman! Vi ska inte binda LO vid skampålen för pensionerna. Det tror jag vore helt fel. Däremot talar du om de yngre. Om du är ung i dag och är 20-30 år är det väldigt svårt att få fäste på arbetsmarknaden oavsett om du jobbar som journalist, lärare och så vidare. Lärare kanske klarar sig. Det innebär att du har ganska osäkra inkomster. De kommer heller knappast att vara vinnare med tanke på den arbetsmarknad vi har.

Du säger att man ska jobba, jobba och jobba. Det är lätt för en person som jag som har haft jobb där man sitter vid en dator, gör kul saker och inte sliter ut kroppen. Men du kan inte säga samma sak till en undersköterska, en städerska eller en arbetare som har jobbat ganska hårt, jobba, jobba och jobba. De personerna kanske inte klarar av att jobba längre än till 60 år, för då är deras kroppar mer eller mindre utslitna.

Detta är definitivt en klassfråga. De som cashar hem pengarna och som kan jobba länge är de som sitter med helt andra typer av jobb än en undersköterska.

Herr talman! Nu ska Vänsterpartiet lyssna på mig. Det handlar om att se till att man får en helt annan arbetsmarknad så att vi kan byta jobb under vårt yrkesverksamma liv, att vi ändrar på LAS och möjliggör för kvinnor att få fler och andra arbetsgivare så att de kan byta och inte bara ha offentliga sektorn.

Det skulle kunna medverka till att kvinnor fick möjligheter att byta jobb under sitt yrkesverksamma liv och därmed också få en möjlighet att kunna jobba längre än till den i dag stipulerade pensionsåldern på 65 år. Alla de åtgärderna motsätter ni er. Det påverkar kvinnor.

Ni kommer och säger att det är fel på pensionssystemet. Nej, det handlar faktiskt om möjligheten att kunna jobba. Vi måste se till att vi får en arbetsmiljö som stimulerar och möjliggör att vi orkar, vill och kan arbeta längre. Det handlar inte bara om kvinnor inom vården utan alla över huvud taget.

Det gäller för ungdomar att snabbt komma in på arbetsmarknaden. Där har vi flera olika förslag hur vi ska sänka arbetsgivaravgiften för företagare så att de vill, kan och möjliggör för olika personer att komma in. När det gäller migranter och invandrare har vi också förslag från Centerpartiet hur man ska kunna stimulera till att de får börja jobba från första dagen.

Allt detta som ni från Vänsterpartiet motsätter er är det som gör att vi ska få pensioner i framtiden. Det finns ingen genväg. Vi kan inte trolla med knäna. Det handlar om arbete och att kunna arbeta. Det är någonting som är oerhört viktigt för Centerpartiet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! När det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten kommer brukar det inte kännas som julafton hos de flesta. Specifikt kvinnor i låglöneyrken har inte så mycket att glädja sig åt. Att vara äldre och känna sig extremt hotad av sin privatekonomi gör väldigt många i Sverige, jag lovar. De flesta ser fram emot att sluta jobba, speciellt om de har haft ett hårt fysiskt jobb. Däremot är tricket att överleva på sin pension.

Vänsterpartiet sitter inte med i Pensionsgruppen, eftersom vi inte står för den pensionsuppgörelse som gav oss det pensionssystem vi diskuterar här och nu. Vi har därför inget ansvar för dagens situation där varannan kvinna inte kommer att kunna att leva på sin pension. Men vi är beredda att ta ansvar och hitta olika typer av lösningar.

Pensionen blir lägre för människor som arbetar deltid, har perioder med sjukdom och arbetslöshet eller som när de blir äldre inte orkar jobba till 65 eller 67 år. Detta är specifikt en klassfråga. Det handlar exempelvis om undersköterskor eller byggnadsarbetare.

Den stora skillnaden i livsinkomst gör att de ekonomiska klyftorna växer bland pensionärerna. Det är definitivt så. Som jag sa tidigare är det en klassfråga. Dagens kvinnliga pensionärer får i snitt bara 65 procent av männens pension. Detta är ett system som har skapat fattigpensionärer, bidrar till växande klyftor och bygger på en typ av spekulation. Det känns inte riktigt hundra. Vi tycker att det är någon typ av fuskbygge, och det är extremt ojämlikt.

Premiepensionssystemet är ett ganska dyrt system. Fondväljandet har inte blivit den där totalsuccén som så många hoppades på. För att AP-fonderna ska få tillräckliga resurser för att svara mot sin ursprungliga uppgift bör man utreda en höjning av avgifterna eller så bör avgifterna till premiepensionssystemet i stället gå till inkomstpensionssystemet. Det skulle också kunna hantera motsvarande pensionsförmåner. Dessutom bör en parlamentarisk utredning tillsättas med uppdrag att skapa ett stabilt pensionssystem, för vi tycker inte att det här är ett stabilt pensionssystem.

Det är självklart att pensionerna borde följa löntagarnas löneutveckling i stället för börsutvecklingen. Vi är ganska unika i Sverige, där vi satsar pensionspengarna på börsen. Det kanske ni vet om.

De som har tunga och slitsamma arbeten ska garanteras en anständig pension. Kvinnor ska inte missgynnas. Så är fallet nu.

Därför yrkar jag bifall till reservation 8 - yrkandet om att premiepensionsavgiften om 2,5 procent ska tillföras inkomstpensionssystemet och att man tillsätter en parlamentarisk utredning för att utforma ett nytt pensionssystem. Jag yrkar avslag på de övriga motionerna.

Vi vill skapa ett långsiktigt, hållbart och pålitligt pensionssystem. Vi kan igen konstatera att systemet innebär att varannan kvinna inte kommer att kunna leva på sin pension. Vänsterpartiet vill ha ett pensionssystem som är tryggt och solidariskt och som förvaltas kostnadseffektivt. När man tittar på svenska fonder kan man tydligt se att 25 miljarder går åt till fondavgifter. Ni kanske ser själva vad ni får betala om ni byter pensionsförvaltare. Titta på det nästa gång - det kan vara en intressant story! 25 miljarder är lika mycket som hela det svenska barnbidraget. Det är inte synd om bankerna och fondförvaltarna i dag, det kan jag säga.

Våra medlemmar litar inte på pensionssystemet, menade LO:s ordförande när LO presenterade en rapport om pensionssystemet 2011. Den underfinansierade inkomstpensionen ger nu för en industriarbetare 52 procent av slutlön mot utlovade 62 procent. Detta, mina vänner, känns i plånboken. Orkar man inte arbeta till 65 år blir pensionen ännu lägre. Jobba på, jobba på, säger ni kamrater på den här sidan. Ni kanske kan fråga en industriarbetare hur det känns att få det i öronen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Detta är ett system som gläder våra nya herrar, bankerna och fondförvaltarna. Men pensionärerna jublar inte hela vägen. I en senare rapport från 2013 visar pensionärsorganisationerna hur AP-fonderna kan stärkas om just PPM-avgiften kan överföras till inkomstpensionen.

Det borde vara en självklarhet att de som har byggt upp vårt land - de svenskar som är födda här, greker, jugoslaver, chilenare och alla som har bidragit till vår välfärd i det här landet - också kan få en tryggad ålderdom. Så är det inte i dag.

Vi kan räkna med att ha gott om resurser de närmaste tio åren. Vi måste då också aktivt fortsätta att titta på vad vi kan göra för typ av investeringar och vad vi kan göra för att trygga pensionerna. PPM-systemet ger otrygghet och kostar stora summor i förvaltningsavgifter. Det säger alla ekonomer och så vidare. Läs gärna Svenskans olika journalister, som har lyft detta i olika omgångar!

Om avgiften på 2,5 procent hade tillförts inkomstpensionssystemet redan från början hade minskningen av pensionerna de senaste åren kunnat undvikas. Pensionssystemet bör garantera att även de som har tunga och slitsamma arbeten får en anständig pension och att kvinnor inte missgynnas. Dagens system spär på ojämlikheten, och speciellt kvinnor drabbas hårt. Så ska vi inte ha det.

Herr talman! Det var många ord, och mycket om pensioner. Jag ska börja underifrån. Är det ett nytt pensionssystem som Karin Rågsjö vill ha? I så fall måste du också tala om hur du tänker betala detta. Man kan önska sig en massa saker, men det ska också finnas en annan sida där man ska kunna få in detta. Annars är det inte trovärdigt.

När det gäller det orange kuvertet noterar jag att du sa att det var ett skämt. I så fall är det ett väldigt dåligt skämt. Om det är någonting som Pensionsgruppen och även regeringarna oavsett färg har velat få till är det att få en bra information till pensionärerna. Det går att utveckla mer; det kan jag hålla med om. Men det är inget skämt. Vi kan fundera på hur vi pedagogiskt får ut den viktiga information som bland andra Solveig nämnde: Om man hamnar i en situation där pensionen ser ut att bli väldigt låg kan man jobba både ett och två år till för att kompensera detta.

Jag noterade också att du sa att de flesta kanske vill sluta tidigare. Det är säkert så. Men om hela svenska folket skulle sluta tidigare får det som en konsekvens att vi får ännu lägre pensioner. Annars går inte ekvationen ihop. Eller var ska du kunna få in dessa pensioner?

Vi blir allt äldre. Det är roligt, och det är bra. Det är bra för ett samhälle. Vi har blivit två år äldre i medellivslängd sedan början av 90-talet. Men det innebär också att pensionen ska delas upp på fler år.

Du säger att premiepensionen ska plockas bort. Vad du också säger då är att du tar denna pension från våra barn och barnbarn. Det är sanningen. Man tar dessa procent från våra barn och barnbarn, för det är de som har nytta av premiepensionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Vänsterpartiet tror inte på tomten heller. Men vi vill utreda denna möjlighet, för vi kan se att det slirar betänkligt när det gäller pensionerna. Detta är en klassfråga. Det handlar om sådana som jag och andra med akademikeryrken som gärna vill jobba ganska länge medan andra inte kan jobba längre därför att de är utslitna. Det har också satt spår i deras pensionsmöjligheter - hur mycket de kan få. Vi har många fattigpensionärer i Sverige, specifikt kvinnor. Så är det.

När jag säger att det orange kuvertet är ett skämt menar jag att många i min bekantskapskrets varje år tittar i kuvertet och ser hur länge de ska jobba. Dessvärre ökar det hela tiden ganska saftigt. Det är det som är själva skämtet. Också detta gör att personer som har stimulerande arbeten och som är akademiker och tycker att det är kul att jobba kan jobba på lite längre, medan andra inte orkar det därför att deras kroppar helt enkelt tar slut. Då sitter de där med 52 procent av sin inkomst i stället för 62 procent som de var utlovade, precis som jag sa.

Det här med pensioner är en ganska allvarlig historia, tycker vi. Vi vill utreda det här. Om man tittar på svensk ekonomi just nu ser man att den går väldigt bra. Man kan också se på hur ojämlikheten har ökat i samhället. Vi har exempelvis fått många miljardärer. Man kan tycka att det är jättebra, eller så kan man kanske fundera på om inte klyftorna har blivit lite, lite för stora i Sverige för landets bästas skull.

Herr talman! Jag tänkte först komma in på arbetsmiljön. Karin Rågsjö tog på flera punkter upp just detta. Arbetsmiljön är en jätteviktig del; det håller jag med dig om. Men det är inte så enkelt att det enbart är undersköterskor eller människor som har en hög fysisk belastning som hamnar i situationen att de inte orkar ända fram till 65 år. Glöm inte att pensionsåldern var 67 år ända fram till 1976.

Det har visat sig att det inte alltid är de människor som har de största fysiska ansträngningarna som råkar illa ut. Det handlar i stället ofta om enformiga uppgifter. I modern tid handlar det också ofta om att man går in i väggen, som det kallas, eller psykiska faktorer. Det är den stora delen i dag.

Vi måste komma till rätta med arbetsmiljön, men det är inte så enkelt att det enbart handlar om undersköterskor och snickare, som du sa. Det är betydligt vidare än så, och vi måste titta betydligt vidare på arbetsmiljön.

Om vi ska kunna klara detta måste vi se till så att de som nu har möjlighet att jobba förbi 65 år också måste kunna få göra det. Det är bra för samhället, det är bra för dem själva och det är bra för Sveriges ekonomi och de människor som inte orkar ända fram till 65 - plus att vi får våra ungdomar att gå in på arbetsmarknaden tidigare. Även om det är som du säger att en del inte får fasta jobb och så vidare gör varje år mycket för dem som ska få pension 30-40 år senare.

Herr talman! När det gäller arbetsmiljön har Lars-Arne Staxäng helt rätt, för det kan också bero på att man till exempel har blivit mobbad på jobbet eller har enformiga uppgifter. Att vara lärare i dag är inte så lätt. Jag skulle nog inte själv orka vara det. Heder åt dem som orkar det. Det finns alltså självklart olika grupper, men specifikt handlar det om dem som har ett kroppsligt tungt arbete, exempelvis byggnadsarbetare eller de som har ett stressigt jobb inom vården, för det är svårt att kompensera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Du säger att de unga ska in på arbetsmarknaden snabbt. De flesta ungdomar försöker nog komma ut på arbetsmarknaden, och den ser annorlunda ut i dag. Alla anställningsförhållanden är inte på topp, så att säga. Man rings in eller får ett sms, och det är alltför få som kollar att de har en tjänstepension. Mycket bygger på att du tar hand om din egen pension. Du behöver spara minst en tusenlapp per månad för att överleva när du är typ 65, men du måste också se till att ha en bra arbetsgivare som betalar tjänstepension. Det bygger mycket på att du råddar din egen pension. Informationen om hur pensionssystemet är uppbyggt och vad man bör tänka på är inte heller på topp, det måste jag säga.

Herr talman! PPM är den enda delen i vårt pensionssystem som vi får ta eget ansvar för att placera. Egentligen får vi göra det med tjänstepensionen också, men det är ingenting som vi märker. Men premiepensionen får vi ju faktiskt själva ta ansvar för. Menar ni från Vänsterpartiet att det är fel att vi själva ska ta ansvar för 2,5 procent av det vi avsätter till våra pensioner?

Vi har i Pensionsgruppen den senaste tiden ändrat det här med balanseringen som vi hörde att du hade synpunkter på. I premiepensionen har vi ju gjort vissa förändringar som har gjort att det inte behöver kosta oss lika mycket att byta fondförvaltare.

Fattigpensionärer talade du om. Vilka är det? Jo, det är personer som inte har arbetat. Det är kvinnor som har varit hemmafruar som är fattigpensionärer. Har man arbetat någon del av livet har man också någon form av tjänstepension. Var skulle bidragen komma från till alla dessa som skulle behöva ha högre pension? Och hur ska vi förvalta vårt pensionssystem om det sättet som vi förvaltar det i dag inte är bra?

Jag måste också fråga: Hur många nya miljardärer har vi fått i Sverige? Det är sannerligen inte en uppsjö.

Herr talman! Angående miljardärerna har de blivit fler. Så är det absolut. Man kan fråga varför.

När det gäller PPM-systemet har vi en reservation där vi vill lägga de här 2,5 procenten i inkomstpensionen i stället. Vi vill också ha en utredning där man tittar igenom vad som har hänt med de 2,5 procenten. Då tycker jag att man också ska titta på den stora tillväxten av fondbolag. Det är inte rimligt, tycker jag, att 25 miljarder - alltså ett helt barnbidragsår - har gått till fondförvaltare. För varje förflyttning av dina fonder sitter någon och cashar in pengar för det, oavsett om det är de här 2,5 procenten som kan låta lite.

När det gäller fattigpensionärer hade jag ett exempel på en sjuksköterska som har jobbat i 40 år och med både tjänstepension och övriga pensionen får ut 10 500 kronor, tror jag att det var. Det är en fattigpensionär. Det är många kvinnor som har jobbat och slitit i åratal och som hamnar på en väldigt låg pensionsnivå, och det slår hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Det är oerhört intressant att lyssna på detta. Om vi avsätter våra premiepensionspengar till inkomstpensioner, vilka är det då som får högre pension? Inte är det fattigpensionärerna, utan det är de som har en inkomstpension. De som är så kallade fattigpensionärer i dag är ju de som inte har arbetat. Där tror jag nog att Vänsterpartiet bet sig i tungan lite grann.

Detta med att man kan ta ut höga vinster när man är fondförvaltare har vi faktiskt begränsat. Det var ett par år sedan vi gjorde om systemet så att man inte kan ta ut så mycket vinster på detta. Jag tror alltså att man från Vänsterpartiet ska läsa på lite mer.

När det gäller premiepensionen måste man inte välja själv, utan det finns andra som väljer åt en, det vill säga staten. De som gör så har inte direkt förlorat på att vara inaktiva, utan det är de som har fått den högsta avkastningen på sina pensionspengar. Det har alltså inte varit fel. Vill man inte vara aktiv behöver man inte vara det. Det kostar inte ett öre att vara inaktiv, däremot får man ut ganska mycket på att vara det. Är det bra eller dåligt?

I min värld är det viktigt att man förstår var pengar kommer från. Pengar kommer inte från himlen. Jag måste bidra till att jag ska få pengar genom att arbeta eller spara. Men Vänsterpartiet menar tydligen att det är fel att man själv får vara aktiv och se var pengarna kommer från.

Om det har blivit tio nya miljardärer tycker jag inte att det är en ofantlig mängd.

Herr talman! Vi får ha en miljardärsdebatt en annan gång, men de är många, det kan jag säga.

Det här med pensioner är intressant. Du säger att det här med de 25 miljarderna till fondförvaltarna är gammalt och inte finns längre. Men en av Svenska Dagbladets bästa ekonomijournalister skrev om det här i våras, och 25 miljarder går till fondavgifter. Visst har det alltså lönat sig att ta hand om fonder och jobba på bank de sista tio åren, det är det inget snack om.

Det är inte bara kvinnor som har drabbats av det här. Det är klart att det är någonting konstigt när det gäller inkomstpensionen och hela det här paketet. En industriarbetare får i dag ut 52 procent av sin slutlön i stället för utlovade 62 procent. Då är det någonting som har hänt i systemet. Alla som har en pension och följer det orange kuvertets utveckling år från år märker att det här inte alltid är på topp. Det har hänt någonting i systemet, och det har slagit väldigt olika.

Just därför vill vi ha en utredning om de här frågorna. Vi vill se processen. Vi sitter inte med i Pensionsgruppen, och det vilar ett tungt ansvar på er som gör det att följa utvecklingen för de kvinnor som inte klarar sig på sin pension och blir fattigpensionärer trots att de har jobbat ett helt yrkesliv, att följa utvecklingen för de industriarbetare som har gjort precis samma sak och att följa alla unga som nu ska in i arbetslivet. Man måste speja 50 år framåt i tiden för att kunna garantera att de som är 30 år i dag också har någonting att leva på i framtiden.

Man borde sätta sig och titta på alla de här delarna för att få ihop det, för någonting är inte på topp när det gäller det här systemet. Det är någonting som skaver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Herr talman! Det här med mäns och kvinnors pensioner är viktigt. Men jag vill påminna om att ATP-systemet var väldigt orättvist för just kvinnor i låglöneyrken som hade låg utveckling av sin pension.

Jag satt med i Pensionsarbetsgruppen. Min sekreterare hade börjat jobba vid 16 års ålder och hade en jämn lön över livet. Vi fann att hon hade betalat in mycket mer pengar till pensionssystemet än jag. Jag hade gått på forskarstipendier och började inte betala in förrän jag var drygt 30. Men jag fick ut en bra mycket högre pension än hon.

Jag bejakade att vi ändrade pensionssystem. Men de analyser vi gör nu är viktiga. Det är uppenbart att kvinnors pension är ungefär 70-72 procent av männens.

Jag efterlyser lite konstruktiva förslag från Vänsterpartiet, förslag som inte drabbar jobben på grund av skattehöjningar som innebär att vi förlorar jobb på sikt. Vilka konkreta förslag har Vänsterpartiet? Låt höra!

Herr talman! Absolut, Barbro! Vi kan börja med att starta en utredning där vi också får sitta med. Vi partier som inte är med i den här har nämligen inte tillgång till samma flöde av fantastisk information som ni i Pensionsgruppen har. Vi får göra det på vårt eget lilla sätt i stället. Det skulle alltså vara en bra lösning. Någonting måste man göra åt systemet, så att det blir hållbart.

Det är också farligt att säga att vi hade ett bättre system för länge sedan, på 90-talet, så vi går tillbaka till det.

Man kanske ska se över vad vi ska göra nu, i dag 2015. Det känns mer aktuellt. Man kan aldrig backa bandet hela vägen. Det är viktigt.

När det gäller pensioner är det precis som du säger; det faller väldigt olika ut. I dag är det hela livsinkomsten som gör att man får ihop helheten. Det är inte toppar och dalar där man väljer att ta de bästa åren. Men det är ändå något som har lett till att specifikt kvinnor har drabbats, eventuellt av det förra systemet men också av det här systemet.

Det är inte rimligt att dagens kvinnliga pensionärer ska få ut i snitt 65 procent av männens pensioner. Någonting måste man göra. Det handlar inte bara om att man ska dela på föräldraförsäkringen. Vi är absolut för ett mer jämställt sätt att förhålla sig. Men det handlar om andra saker också.

I dag är det många kvinnor mellan 50 och 60 och upp till 65 som kan beskriva en situation där de har det väldigt svårt ekonomiskt. Så är det. Man är nästan beroende av en man i dag. Det är trist. Man kan vara beroende av kärlek, men ska inte behöva vara beroende av en man för att klara sig ekonomiskt.

Herr talman! Det handlar också om olika generationers situationer. För de yngre handlar det om utbildning, karriärstegar och att dela på föräldraledigheter. Jag vill höra lite om Vänsterpartiets synpunkter på just karriärstegar och utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det handlar också om den generation som inte kan påverka sin pension i dag. Jag kommer att komma in lite mer på den frågan i mitt anförande.

Det finns två sidor. Den ena är själva pensionerna. Men det handlar också om utgiftssidan. Har Vänsterpartiet några funderingar på utgiftssidan? Vad tycker ni om tandvård och andra utgifter som årsrika personer har?

Herr talman! När det gäller utbildning ska man vara vaksam på alla som inte har fortsatt till gymnasiet. Det är ett ganska stort gäng, ibland upp till 20-30 procent. Under den förra regeringens åtta år ökade de katastrofalt. Det är ett gäng unga, både kvinnor och män, som kommer att få väldigt dåliga pensioner om man inte ser till att de kommer i utbildning och arbete.

Det är självklart oerhört viktigt att ha en utbildning. Men då måste det också finnas ett samhälle som gynnar utbildning, med grundskola, gymnasium, universitet och så vidare.

När det gäller kvinnor som inte har möjlighet att påverka sin pension i dag kom du in på andra frågor, Barbro Westerholm. Jag tänker diskutera förhållningssättet till tandvård nästa måndag, inte nu.

Det handlar ändå om att Pensionsgruppen inte har tittat ordentligt på kvinnorna. Det är dem jag har försökt lyfta fram under debatten här i dag. De är lite för många som har det lite för kärvt. Vi har hamnat på ett sluttande plan. Om hälften av kvinnorna har en pension som ligger på 65 procent av männens har man hamnat helt snett. Då har man skapat ett slags fattigdomsproletariat för pensionärerna. Det slår oerhört hårt.

Det slår också hårt mot kvinnliga pensionärers psykiska hälsa. Det är jobbigt att ha dålig ekonomi. Det är jobbigt att veta att man måste flytta från sin lägenhet, som redan är en etta, till en annan kommun där man kan få lägre hyra exempelvis.

Det här är en fråga som handlar specifikt om kvinnor, specifikt om klass och specifikt om vad man har med i bagaget.

Herr talman! Liberalernas budgetmotion är väldigt stram. Även om det går bra för Sverige just nu ser vi nämligen att vi har stora utgifter framför oss. Det handlar om alla människor som kommer från andra länder och som vi måste ge en god start på livet här i Sverige. Vi har också ökande sjukskrivningstal.

Därför har vi föreslagit ett lägre utgiftstak och ett högre finansiellt sparande i vår budget. Vi satsar på jobb, jobb och jobb. Det gör vi för att få in medel, inte minst till våra välfärdssystem. Vi satsar på kunskap i skolan för att ge både pojkar och flickor en god start i livet - vi har just diskuterat kvinnorna. Vi har också en satsning på försvaret.

När det gäller den grupp som vi diskuterar i dag vill vi höja bostadstillägget från 95 till 96 procent, därför att det är pricksäkert. Genom att höja garantipensionen kommer vi, som Solveig Zander sa, att komma väldigt nära gränsen gentemot dem som har lägst pension.

Vi vill också höja äldreförsörjningsstödet. Annars kommer socialtjänsten, som är högt belastad i dag, att få ytterligare ärenden.

Vårt budgetförslag är en helhet. Den har fallit i en tidigare votering. Därför kommer vi inte att delta i den delen av omröstningen på onsdag morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Jag är stolt över det nya pensionssystemet. Andra länder avundas oss för att vi införde ett nytt pensionssystem. Andra länder har gått bet på det. När de har försökt röra lite i sina pensionssystem har det bemötts med storstrejker och sådant. Det finns förfärande exempel på länder som inte har råd att betala för sina pensionssystem. Det har vi. Det är finansiellt stabilt.

För den enskilde är det dock inte riktigt finansiellt stabilt, eftersom det bygger på att pensionerna höjs om det går bra för Sverige - det kommer att komma en höjning nu - men om det går dåligt slår bromsen till. Pensionsgruppen har arbetat för att jämna ut de svängningarna. Det är bra.

Det är också väldigt bra att pensionsgruppen är inne på andra problem som har uppmärksammats här i debatten, inte minst kvinnors pensioner som vi diskuterade nyss.

Den generation som i dag är i arbete är liten jämfört med den yngre generationen som är i utbildning och den årsrika generationen som har gått i pension. Jag hoppas att socialförsäkringsministern kommer in på detta med höjning av åldersgränsen för rätten att vara kvar i arbetslivet.

1900-talet präglades ju av att man skulle arbeta mindre, kortare arbetsdagar, kortare arbetsveckor och längre semester. På 1970-talet sänktes den så kallade pensionsåldern från 67 till 65 år. Man frågade inte då hur människor egentligen ville ha det. När vill de gå i pension? Det frågade vi faktiskt när jag var ansvarig för Socialstyrelsen. Vi gick ut med en rapport 1981 som innehöll det som vi fann, nämligen att många människor mådde dåligt av att tvångspensioneras. De ville vara kvar i yrkeslivet ett tag till. De ville själva välja omfattningen och successivt trappa ned.

Vi föreslog 1981 att de som ville och kunde skulle få arbeta åtminstone till 70- eller eventuellt till 75-årsdagen. Omvärlden tyckte att det här var lika tokigt som detta med att Socialstyrelsen rekommenderade sex till åtta brödskivor, om det är någon som minns det. Många av er minns nog inte det, men för dem som minns blev det ett löjes skimmer över det hela.

Det var först omkring år 2000 som frågan om att få arbeta högre upp i åldrarna kom med ökande styrka. Nu har utredningen Längre liv, längre arbetsliv föreslagit en höjning av den ålder som man har rätt att vara kvar i arbetslivet. Jag fattar inte att det här ska vara så himla svårt. Det är ju inget tvång att arbeta upp till 69 år. Men de som vill och kan borde kunna få det.

Nu är det fler och fler som fortsätter efter att de har fyllt 67 år. Det gäller sådana bristyrken som sjuksköterskor, läkare och lärare. Det som de går miste om genom att det inte finns en rätt att arbeta efter 67 år är fortbildning. Fortbildning är viktigt i dessa yrken. Det som de också går miste om är vissa försäkringar som arbetsgivare har, och det är särskilt viktigt i hälso- och sjukvården. Jag hoppas att få höra från socialförsäkringsministern mer om undanröjande av de hinder som finns i vägen och hur vi ska slå hål på myterna om värdet av årsrik arbetskraft.

Björn von Sydow och jag har grottat i detta med livserfarenhetens betydelse i arbetslivet. Det visar sig att årsrika människor jämfört med yngre är bättre på komplicerad problemlösning. Det är viktigt i arbetslivet att man har den förmågan. Yngre är bra på att fatta snabba beslut inom sina nischer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Barbro har så tydliga prioriteringar. Du pratar väldigt mycket om att alla ska kunna jobba nästan forever. Tittar man på vilka det är som jobbar efter 65 år är det oftast högutbildade män. Det är de som vill jobba vidare i väldigt stor utsträckning.

Då kan man fundera på den prioritering som ni gör i Liberalerna, till skillnad från att titta på alla kvinnor som efter 40 år i sitt yrke inte når en rimlig pension. Jag tjatar med en dåres envishet om sjuksköterskan som efter 40 år i yrket får en allmän pension på 11 500 kronor plus tjänstepension. Efter skatt får hon 10 150 kronor kvar, och det ligger under den fattigdomsgräns som EU har fastställt till 10 800 kronor.

Det är en tydlig prioritering i Liberalernas politik. Man vill prioritera de män som vill jobba upp till 74 år. De är inte så många. De utgör 10 procent av männen mellan 66 och 74 år som vill jobba vidare - det kan man fundera på filosofiskt på, men det ska jag inte göra här - medan det är 4 procent av kvinnorna.

Det görs en tydlig prioritering av ett fåtal personer. Det är klart att man ska få jobba så länge som möjligt, men det viktiga för mig är att de personer som har varit i yrkeslivet och kvinnor ska få en rimlig pension. Det tycker jag är viktigt.

Fru talman! Vilka är det som arbetar högt upp i åldrarna? Det är människor i fria yrken. Det är journalister, författare, musiker, skådespelare och småföretagare. Här finns både män och kvinnor. De yrkeskategorier som nu ökar är läkare, lärare och sjuksköterskor.

Jag tycker att vi ska bejaka dem som vill och kan fortsätta att arbeta och betala skatt. Vi ska bejaka dem som har gått i pension och som jag mötte i SPF Seniorerna. De startar egna företag och anställer personer. De skapar jobb.

Jag bejakar naturligtvis att fler kvinnor ska få möjlighet att göra detta. Men vi ska ju inte hindra dem som vill och kan att fortsätta att arbeta högt upp i åldrarna.

Inom den fria företagarsidan ryms väldigt många som har ganska låga löner. Stadsteatern är ingen höglönearbetsplats. Men det är jättebra att Meta Velander och Yvonne Lombard fortsätter att jobba. Meta Velander är nu 92 år, och hon fortsätter att spela teater genuint därför att hon spelar den ålder som hon i verkligheten har.

Säg inte nej till att öppna upp för alla. Det gäller också offentlig sektor, för det är där som problemen ligger i dag.

Fru talman! Jag känner väldigt många teatermänniskor, konstnärer och journalister. Precis som du säger väljer de att jobba kvar därför att de har haft ganska låga ingångslöner och jobbat som frilans. Frilans som journalist eller frilans som skådespelare innebär att du får slita ganska hårt för att få ihop till en rimlig pension. Därför vill de jobba vidare, och sedan tycker de också att det är roligt att jobba i fria yrken.

Om man i den ena vågskålen bejakar att människor ska kunna jobba vidare måste man i den andra vågskålen ha ett fokus på dem som är helt utslitna och inte orkar jobba vidare. Det är specifikt kvinnor som har drabbats ganska hårt av de låga pensionerna. Det kan inte vara rimligt att en kvinna generellt ska ha 65 procent av männens pension. Det bidrar ju till en fastlåsning i könsroller, och det bidrar också till att väldigt många kvinnor som lever länge och överlever sina män i realiteten blir fattigpensionärer. Dem bekymrar jag mig mer om än de personer som vill jobba upp till 74 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Det verkar som att Vänsterpartiet inte märkte att Liberalerna i valrörelsen 2014 hade ett speciellt fokus på kvinnors låga pensioner. Vi gick ut med förslag om delning som då, 2014, vann riksdagens gillande. Att utreda detta är inte gjort i en handvändning. Det här är knepiga saker. Man kan gå in på tjänstepensionerna, och så har människor bytt från en arbetsplats till en annan. Det är olika avtal och så vidare. Det är inte helt problemfritt.

Ska man ändra i ett sådant system ska det ha gjorts ordentliga konsekvensanalyser. Man ska se vem som är vinnare och vem som är förlorare. Man ska inte försämra för några, utan man ska förbättra för dem som har en dålig situation.

(Applåder)

Fru talman! Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen. Med det som utgångspunkt är det ett angeläget mål för Kristdemokraterna att bygga ett samhälle där alla kan åldras i trygghet, liksom med värdighet och bibehållet oberoende. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag.

I dag behandlar vi utgiftsområde 11 i budgeten, Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Inom detta utgiftsområde avviker inte vår anslagsfördelning för 2016 från regeringens.

Det bör också sägas att Kristdemokraterna ingår i den så kallade Pensionsgruppen och står bakom den pensionsreform som trädde i kraft 2003. Denna säkrar stabiliteten i pensionssystemet och garanterar pensionerna.

Denna samsyn till trots menar vi kristdemokrater att det finns flera förändringar som bör genomföras för att trygga den ekonomiska situationen för de äldre. Det handlar dels om att stärka både enskildas ekonomi och hela pensionssystemet genom att fler uppmuntras att arbeta lite längre, dels om insatser som riktar sig till de pensionärer som har det allra sämst ställt.

Fru talman! Helt avgörande för en god utveckling av pensionerna är att sysselsättningen ökar och att fler arbetar längre. En jobb- och tillväxtfientlig politik, å andra sidan, slår hårt mot pensionerna.

I takt med att människor lever allt längre är det för många naturligt att också arbeta högre upp i åldrarna. Det handlar bland annat om lönen men ofta även om att man trivs på sin arbetsplats och om känslan av att man fortsatt kan göra en värdefull insats.

Kristdemokraterna anser att arbetsmarknaden behöver anpassas för att fler ska ges möjlighet att stanna kvar längre i arbetslivet. Vi ser därför med oro på hur regeringen steg för steg höjer trösklarna till arbete, både genom att kostnaden för att anställa äldre höjs och genom att incitamenten för arbete minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

När Alliansen tog över regeringsmakten 2006 var en av våra första skatteförändringar att ta bort den särskilda löneskatten för äldre, vilket minskade kostnaden för att anställa personer över 65 år. Samtidigt infördes ett förhöjt jobbskatteavdrag för samma grupp. Tillsammans gjorde de reformerna att det blev billigare att behålla eller nyanställa äldre personer och mer lönsamt för den äldre själv att arbeta något eller några år ytterligare. Det var gynnsamt för den enskilda, för pensionssystemet, för välfärden och för ekonomin i stort.

Kristdemokraterna motsätter sig återinförandet av den särskilda löneskatten. I motsats till den väg regeringen väljer vill vi kristdemokrater stärka incitamenten ytterligare för äldre att arbeta, detta genom att tidigarelägga det förhöjda jobbskatteavdraget med ett år, alltså tillhandahålla det för alla som fyllt 64 år.

Vid sidan av den positiva effekten i fråga om inkomsten tror vi att detta gör att fler får upp ögonen för den möjlighet som finns att arbeta vidare också efter 65-årsdagen.

Fru talman! Kristdemokraterna har länge varit drivande för att sänka skatten för pensionärer. Under perioden 2006-2014 genomförde vi i alliansregeringen fem sänkningar av skatten på pension. Skattesänkningar av motsvarande omfattning har aldrig tidigare genomförts. Det innebar en reell skillnad för många, inte minst för dem med de lägsta pensionerna.

Tillsammans med våra allianskollegor höjde vi också bostadstillägget för pensionärer vid tre tillfällen.

Dessa förändringar innebär sammantaget att en garantipensionär i dag har ungefär 1 900 kronor mer i plånboken varje månad än vad som var fallet 2006.

På denna väg vill vi fortsätta. Dels föreslår vi i vår budgetmotion en ytterligare sänkning av skatten på pension, och vi ser det som angeläget att återkomma med fler sådana förslag. Dels har vi uttalat att även bostadstillägget till pensionärer bör prioriteras vid kommande förstärkningar av det ekonomiska stödet till äldre. Det är ett träffsäkert sätt att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt. Om detta handlar reservation 2 i betänkandet.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om de två övriga reservationer vi har på detta utgiftsområde, som båda rör premiepensionssystemet.

Det handlar om reservation 5, där vi menar att grundregeln för makar med gemensamma barn bör vara att makarnas totala årliga intjänade premiepension automatiskt ska delas lika mellan dem så länge de inte har barn som fyllt tolv år. Det vore en angelägen förbättring av jämställdheten i pensionssystemet. Vi menar att regeringen snarast bör tillsätta en utredning om detta.

Därutöver har vi reservation 9, där vi betonar att premiepensionssystemet måste värnas men även att det finns utrymme för förbättringar av detta system när det gäller informationen till pensionsspararna, förvaltningskostnaderna liksom reglerna för de sparare som inte gör ett aktivt val.

Fru talman! Från Kristdemokraternas sida yrkar vi bifall till reservation 5. För tids vinnande avstår vi från att yrka bifall till de övriga reservationerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Låt mig sedan inleda mitt inlägg om pensioner och ekonomisk trygghet vid ålderdom med att backa bandet, inte nödvändigtvis till en specifik tid som har passerat men till den tid som alltid kommer före pensioneringen, det vill säga tiden i arbetsför ålder.

Den allra största delen av våra inkomster som pensionärer är som bekant beroende av att vi arbetar och avsätter en del av vår lön till pension och att vi tjänar in pensionsrätter. Frånvaro från arbetsmarknaden kan därför få förödande konsekvenser senare i livet - jag tänker på arbetslöshet, sjukfrånvaro och deltidsarbete. Det får alltså inte enbart ekonomiska konsekvenser för dagen utan också för framtiden genom minskade pensioner.

Det är heller inte bara ett problem för den som själv drabbas, utan frånvaro från arbetsmarknaden är också ett hinder för vår gemensamma tillväxt och välfärd. Såväl samhällsekonomin som den enskildes inkomst påverkas med andra ord.

I dag har vi en arbetslöshet på nära 7 procent. Långtidsarbetslösheten har efter finanskrisen och under åren med den borgerliga regeringen bitit sig fast på en alldeles för hög nivå. Ambitionen må ha varit att sänka arbetslösheten och ha en tuffare arbetslinje, men resultatet blev som bekant något annat.

Nu kan vi glädjande nog se att arbetslösheten faktiskt börjar sjunka och har sjunkit en bit, om än från mycket höga nivåer. Jag vill vara tydlig med att det är en lång bit kvar. Det är också därför som den nuvarande regeringen vidtar välbehövliga åtgärder, just för att pressa ned arbetslösheten.

Jag nämner detta eftersom det är en viktig faktor när vi debatterar pensioner och ekonomisk trygghet för äldre, som flera talare före mig har varit inne på.

Det är även viktigt med en insikt om att pensionssystemet som sådant är robust. Det som framför allt påverkar den ekonomiska situationen för pensionärerna är utvecklingen på arbetsmarknaden, där arbetslösheten är den i särklass största boven. Ju mer pengar som kommer in i pensionssystemet från de förvärvsaktiva desto mer kan betalas ut i form av pensioner.

Men, fru talman, självklart finns det även delar jämte detta som kan påverka den ekonomiska situationen för pensionärer.

Ett exempel är bostadstillägget som är behovsanpassat och som höjdes så sent som för ett par månader sedan, något som regeringen föreslog redan i budgetpropositionen för ett år sedan. De borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna röstade då ned förslaget som fick göra comeback i regeringens vårändringsbudget, och följaktligen trädde det i kraft nu i september. Samtidigt med detta förstärktes även äldreförsörjningsstödet för dem som inte uppfyller kraven för full garantipension.

Jag måste erkänna att det ändå är lite speciellt att debattera utgiftsområde 11, Ekonomisk trygghet vid ålderdom, detta eftersom den stora delen av pensionerna, vilket redan har nämnts, inte ligger inom statsbudgetens ramar. Dessutom förhåller det sig på det sättet att det finns annat som påverkar pensionärernas ekonomiska situation som kanske egentligen hör hemma inom andra av statens utgiftsområden. En snabb blick över just utgiftsområde 11 kan därför möjligtvis ge intrycket av att det inte blir så stor förändring för landets pensionärer nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vi vet dock att så inte är fallet. Tittar vi på helheten ser vi att de allra flesta av Sveriges pensionärer nästa år kommer att få mer i plånboken. Pensionerna räknas upp med över 4 procent. Det är rekordmycket. Det är den största höjningen sedan dagens pensionssystem föddes. För pensionärerna med de lägsta inkomsterna utjämnas dessutom skatteklyftan mellan pension och lön helt genom regeringens efterlängtade sänkning av pensionärsskatten.

Jag vill hålla mig kvar vid det här en liten stund. Jag vill vara tydlig med att pension är uppskjuten lön och därför borde beskattas lika som förvärvsinkomst. Att pensionärer betalar högre skatt är ingenting annat än djupt orättvist och något som vi socialdemokrater har påtalat ända sedan den klyftan infördes av den gamla borgerliga regeringen - en orättvisa vi socialdemokrater vill ta bort.

Det var också därför som den nya regeringen redan i sin första budget för ett år sedan föreslog en sänkning av pensionärsskatten - återigen, en välbehövlig reform för landets pensionärer som de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna då röstade emot. Men vi är angelägna om att ta bort klyftan, och därför har vi också återkommit med en första avtrappning.

Fru talman! Regeringen föreslår även fler förbättringar avsedda för gruppen äldre, bland annat ett stort investeringsstöd till äldreboenden, en kunskapssatsning inom omsorgen och även ökad bemanning inom äldreomsorgen. Lägger vi dessutom till det nyss nämnda höjda bostadstillägget för pensionärer på nästan 400 miljoner kronor talar vi alltså om reformer för dryga 4 miljarder kronor.

Sammantaget kan vi konstatera att den politik som regeringen har lagt fram för riksdagen under sitt dryga första år onekligen har varit av den karaktär som ger starkare grundtrygghet för landets pensionärer. Förhoppningsvis kan det även bidra till att något dämpa pensionsångesten för morgondagens pensionärer.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Teresa Carvalho för hennes inlägg. Det var många viktiga bitar hon tog upp - viktiga för Sverige och viktiga för Sveriges pensionärer.

Jag tänkte börja i det att vi har en gemensam pensionsgrupp. Det är oerhört viktigt för Sverige och för en stabilitet som väldigt många andra länder är avundsjuka på. Jag säger detta därför att det ibland kan vara diskussioner om pensionssystemet, och det finns till och med partier här i kammaren som skulle vilja ha ett nytt pensionssystem. Men vi ska vara oerhört glada över att vi har den här styrkan.

Det finns en stor nyfikenhet från andra länder. I morgon kommer några delegater från Sydkorea som är jättenyfikna på hur vi har lagt upp pensionssystemet med dess för- och nackdelar. Det är klart att det finns nackdelar i vårt system också, framför allt att det skulle ha varit en större styrka i det.

Det finns saker som måste göras, och jag tänkte ställa en fråga till Teresa Carvalho, framför allt när det gäller det hon var inne på om att vi måste jobba längre om vi ska kunna upprätthålla nivån på pensionerna. Kan hon i så fall tillsammans med sitt parti implementera pensionsåldersutredningen så snart det bara går? Det är en viktig del för att vi ska kunna få en hygglig pensionsnivå för kommande pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar bilden av att finansieringen av välfärden, liksom för att klara av att betala ut pensionerna i framtiden, kommer att kräva att vi gemensamt arbetar fler timmar. Så långt är vi helt överens. När etableringsåldern på arbetsmarknaden förskjuts är det också högst relevant att se över hur vi kan se till att fler kan bidra mer i arbetslivet.

För somliga, inte minst inom vissa branscher och sektorer, kan jag tänka mig att det är tämligen odramatiskt att fundera i termer av att jobba upp i en högre ålder. Samtidigt är det för andra, inte minst i slitsamma yrken, betydligt mer angeläget att fundera över hur man kan orka hela det arbetsliv som är normen i dag, det vill säga till 65 år.

Då handlar det bland annat om att arbeta förebyggande, om att höja kvaliteten i arbetet med arbetsmiljön. Det handlar inte minst om någonting som vi ska debattera på onsdag i utskottet här i kammaren, det vill säga en fungerande rehabilitering.

Det finns alltså många delar i detta, och jag tror som sagt att vi är fullständigt överens om att vi behöver hitta fler vägar för att fler ska kunna delta mer omfattande i arbetslivet. Det kan dock inte bara handla om en fix ålder, utan det handlar även om annat, och jag har fullt förtroende för att Pensionsgruppen kommer att landa i kloka åsikter och gemensamma ståndpunkter vad gäller dessa frågor. Jag vet ju att arbetet pågår där.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret, för jag tror att detta är ett oerhört viktigt beslut. Sedan finns det alltid anledningar att försöka förskjuta beslut. Det kan vara arbetsmiljö hit och dit och så vidare. Men vi måste ändå få en grund så att vi kan fatta detta beslut åtminstone inom den här mandatperioden. Det är ett jätteviktigt beslut för Sverige och för om vi ska kunna upprätthålla pensionerna för Sveriges pensionärer.

Nästa sak handlar om det som Teresa Carvalho tog upp om skatten för pensionärer. Vi har pratat många gånger om att man kan bolla med siffror så att det låter som om alliansregeringen höjde skatten jämfört med tidigare. Sanningen är att vi sänkte skatten fem gånger med sammanlagt 16,45 miljarder. År 2006, då det senast var en socialdemokratisk regering, var faktiskt skatten för pensionärer 16,45 miljarder högre.

Jag vet att ni har ett förslag där ni sänker skatten i en viss nivå, men det gäller inte alla pensionärer utan en viss grupp. Sedan säger ni att resten ska komma senare, för det är klart att nivån på en skattesänkning kostar väldigt mycket. Det är naturligtvis det som ligger bakom.

Det andra, som också är väldigt roligt att berätta och det gjorde jag också i mitt inledningsanförande, är att pensionen för inkomstpensionärerna kommer att höjas nästa år. Ibland kanske vi gör så i politiken att vi lägger något på den nya regeringen och säger att de har genomfört något, men så är det ju inte här, och det är viktigt att säga. Det är ju en två års förskjutning, så det handlar om att det har gått bra två år tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Dessutom kan jag upplysa om att vi årsskiftet 2012/13 hade en nästan lika stor höjning som i sin tur berodde på att det hade gått bra två år tidigare - nästan lika, det var bara en annan tiondel.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera slutet väldigt kort, för jag vill framför allt kommentera den huvudsakliga frågan om pensionärsskatten från Lars-Arne Staxäng.

Jag kan konstatera att under de åtta år som alliansregeringen styrde hade vi en historiskt sett ganska hög arbetslöshet, en arbetslöshet som naturligtvis inte är särskilt gynnsam för pensionerna.

Jag hoppas ändå att Lars-Arne Staxäng någonstans kan erkänna att 8 procents arbetslöshet inte var ett särskilt gott betyg och att vi gemensamt kan glädjas åt att arbetslösheten faktiskt sjunker. Regeringen prioriterar arbetslösheten högt och vidtar flera viktiga åtgärder för att pressa ned arbetslösheten genom investeringar i infrastruktur, utbildning och mycket annat.

Så då till pensionärsskatten. Det är spännande att höra Lars-Arne Staxängs resonemang. Det spelar ingen roll hur många skattesänkningar för pensionärer som ni rabblar upp eftersom det fortfarande finns en grundläggande skillnad, nämligen att ni tycker att det ska finnas en skillnad mellan hur mycket pensionärer och de som arbetar ska betala i skatt. Det var den moderatledda regeringen som införde klyftan. Det var den moderatledda regeringen som införde straffbeskattningen för pensionärer - om man vill uttrycka det så. Det är något som jag och Socialdemokraterna tycker är fel. Det är därför vi föreslår en första avtrappning av pensionärsskatten. Det är ett arbete som vi gärna fortsätter, eftersom vi tycker att skatten är orättvis. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas på samma sätt som förvärvsarbete.

Fru talman! Jag ska börja med att belysa något som jag tycker är avgörande när vi diskuterar pensionssystemet. Förra året gjorde Sifo en undersökning på uppdrag av Pensionsmyndigheten som visade att drygt en tredjedel av de blivande pensionärerna tyckte att det var svårt eller mycket svårt att förstå hur pensionssystemet fungerade. Hela 68 procent tyckte också att det var svårt att förstå vilka val som skulle vara bäst för deras egna framtida pensioner.

Det är en viktig signal till oss i riksdagen som ansvarar för systemet att se vad vi kan göra för att förändra detta kunskapsunderskott. Det är viktigt att ha förståelse för och kunna se vilka möjligheter som finns att själv påverka pensionen. Det är viktigt för dem som har lång tid kvar, för dem som redan är pensionärer och för dem som närmar sig pensioneringen.

Utmaningen för politiken, Pensionsmyndigheten och Pensionsgruppen är att det måste bli enklare att få en fullständig överblick över sin samlade framtida pension. Därför har också Pensionsmyndigheten inom ramen för sitt informationsuppdrag fått ett utökat konsumentuppdrag, och regeringen har tilldelat myndigheten extra medel för detta för åren 2014-2017. Vi vet att Pensionsmyndigheten arbetar även med målgruppsanpassad information för att nå alla pensionssparare. Det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Även ett i dag stabilt pensionssystem kräver underhåll för att fungera optimalt och behålla trovärdigheten. Inom ramen för Pensionsgruppens arbete pågår en bred översyn av olika delar av pensionssystemet. Jag vill särskilt lyfta fram ett nyligen påbörjat arbete med en översyn av vad som påverkar pensionsgapet mellan kvinnor och män och vilka åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma mer jämställda pensioner.

Mycket av det som påverkar vilken pension var och en får avgörs av vad som händer innan man går i pension, till exempel hur mycket man arbetar, lönenivåer, tjänstepension etcetera. Även om pensionärerna med de lägsta inkomsterna procentuellt sett har fått störst inkomstförbättring, 13 procent sedan 2006 som nämndes tidigare i debatten, kvarstår det faktum att många pensionärer har det tufft att få ekonomin att gå ihop. Det gäller främst dem med garantipensioner och äldreförsörjningsstöd. Jag anser att det vore bra att titta på om det finns något som politiken kan göra inom det befintliga systemet.

Denna regering har sänkt skatten för pensionärer, precis som tidigare talare har sagt, och det har skett utan att öka skatteklyftan eller höja bostadstillägget. Det gynnar inte minst dem med lägst pensioner, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Men det är fortfarande angeläget att framöver se om det finns ytterligare några rattar man kan skruva på åtminstone lite grann både inom och utom systemet.

Pensionssystemet behöver en långsiktig hållbar finansiering. Det uppnås bland annat genom att arbetade timmar inom samhällsekonomin som helhet bibehålls och gärna utökas. Det står inte i motsättning till ett flexiblare arbetsliv för att människor ska orka arbeta till pensionen. Den demografiska utvecklingen med ökad medellivslängd samt minskad ohälsa hos äldre gör att fler kan arbeta längre, samtidigt som det finns yrkesgrupper där många redan i dag har svårt att fortsätta arbeta till 65 år.

Jag noterar att Moderaterna i sin motion talar om möjligheten till omställning i arbetslivet och att ni också har interpellerat om ett omställningsstöd, som ministern ska besvara i denna vecka. Tidigare fanns möjlighet till ett så kallat friår. Det är ett initiativ som Miljöpartiet har drivit länge och som just ger möjligheten att byta spår mitt i arbetslivet, få ersättning för det samtidigt som någon annan får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden eller prova ett nytt arbete. Dessvärre tog de borgerliga partierna bort den möjligheten.

När jag är ute och lyssnar på arbetsmarknadens parter talar man om möjligheten till en omställningsperiod. Man säger inte friår, men jag uppfattar det som att man i princip ligger mycket nära en sådan lösning - liksom ert förslag om omställningsstöd. Fredrik Reinfeldt tyckte för övrigt mycket om sitt omställningsår, har vi läst i medierna.

En höjd pensionsålder ska och kommer att diskuteras. Pensionsåldersutredningens förslag är något som vi måste förhålla oss till. Vi måste våga se på de förutsättningar och lösningar som ska gälla även på längre sikt och ha en plan även för de unga som gör entré på arbetsmarknaden nu och framöver. Om inga åtgärder vidtas här kommer deras allmänna pension att bli historiskt låg.

I en översyn av den långsiktiga finansieringen av pensionssystemet bör det också övervägas om dagens avgiftsnivå är tillräcklig eller om den bör höjas. Det var i början av 1990-talet avgiften bestämdes till 18 ½ procent. En sådan avgiftshöjning skulle slås ut över många år, vilket innebär att den inte skulle behöva bli så hög och därmed inte så kännbar för den enskilde eller arbetsgivaren, beroende på hur man fördelar avgiften. Men den skulle ändå ge förhållandevis stor effekt för den enskildes pension. En höjning av avgiften kan minska risken för att pensionerna sjunker eller inte hänger med i utvecklingen av priser och löner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det har nämnts i debatten att en avgift i premiepensionssystemet skulle övergå till garantipensionssystemet. Jag kan säga att också Miljöpartiet en gång i tiden har övervägt detta, men många talare, inte minst Lars-Arne Staxäng, har varit inne på att det under överskådlig tid inte är så lyckat. Precis som tidigare talare har konstaterat har premiepensionssystemet gett en god utdelning. Då är det inte så rimligt och lämpligt att i varje fall nu göra något åt det systemet.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack för att jag har fått möjlighet att komma till riksdagen och tala om denna så oerhört viktiga fråga, nämligen hur vi ska säkerställa den ekonomiska tryggheten för äldre.

Det här är verkligen stora frågor. Det handlar inte bara om de 2 miljoner som i dag är pensionärer, utan det handlar också om 7 miljoner blivande pensionärer. Det här är en fråga som berör oss alla, gammal som ung, i hög grad.

Jag kommer också att komma tillbaka till temat som flera har varit inne på här i dag: I Sverige blir vi allt äldre. Vi förblir också alltmer friska högre upp i åldrarna. Medellivslängden ökar med ungefär ett år varje decennium eller tre timmar om dagen.

Det här är någonting som emellanåt när vi talar om det låter som om det vore lite problematiskt. Det är det självfallet inte. Det är någonting som vi i det här landet har strävat efter genom välfärdsreformer och genom att utveckla Sverige i den riktning som vi har tagit landet i. Det är alltså en tillgång, och det är någonting att vara stolt över.

Men det är naturligtvis också så att vi drygt hundra år tillbaka i tiden hade en situation där vi gick i pension när vi var 60 och medellivslängden var 64. Detta gör att man inte av feghet får ducka för frågor som kanske inte alltid är så populära och som kan uppfattas som lite svåra. Det handlar självfallet om hur vi kan öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin och hur vi kan stimulera fler till att arbeta längre.

Men vi kan inte heller ducka för den andra svåra delen i den här frågan, nämligen hur vi åstadkommer ett arbetsliv som är så hållbart att inte bara människor i fria yrken ska orka arbeta längre utan att det ska vara en möjlighet för alla som vill.

Det handlar om att ha ett hållbart arbetsliv ur många olika aspekter, inte bara fysiskt och psykiskt. Alla har rätt till ett arbete som också är stimulerande.

Flera här i kammaren har också varit inne på möjligheten att byta spår under arbetslivet. Det kanske är någonting som vi på en modern arbetsmarknad och i ett modernt arbetsliv behöver tillse ska vara möjligt för allt fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Pensionen ska möjliggöra en god tillvaro efter arbetslivet så att alla kvinnor och män har rätt att gå i pension till något och inte bara från något.

I Sverige har vi, som flera har varit inne på, ett av världens mest stabila pensionssystem ur ett finansiellt perspektiv. Vår stabilitet röner intresse och avund från omvärlden. Precis som Lars-Arne Staxäng var inne på uppvaktas vi flitigt av kollegor från andra länder som i dag sitter med instabila pensionssystem och funderar på hur man ska klara av att betala ut några pensioner alls till en befolkning som åldras.

I vårt system finns också en tydlig koppling till arbete i och med att det är avgiftsbestämt och att varje ytterligare intjänad hundralapp faktiskt spelar roll. Pensionssystemets starka koppling till arbetsmarknaden och den långsiktiga stabiliteten ger vårt system dess legitimitet och innebär samtidigt att arbete, det som är så viktigt för alla våra välfärdssystem och även för individen, de facto främjas.

Vi i regeringen fäster stort värde vid pensionssystemets stabilitet. För regeringen är det också oerhört viktigt att värna den blocköverskridande pensionsöverenskommelse som vårt pensionssystem vilar på. Det är en styrka som bidrar till trygghet för dem som är eller kommer att bli pensionärer. Det gör också att de reformer som vi gör i systemet blir väl genomgångna, debatterade och diskuterade. Framför allt gör det att de förändringar som görs i pensionssystemet har en parlamentarisk styrka bakom sig som gör att de kan vara hållbara över tid. Även detta är något som många i vår omvärld verkligen avundas oss och som är värt att behandla med respekt och försiktighet.

Jag skulle vilja göra en liten tillbakablick.

Den globala finanskrisen slog hårt mot Sveriges pensionärer. Pensionsbromsen slog till, och många äldre fick vända på varje slant för att få vardagen att gå ihop.

Samtidigt skapades - också genom den borgerliga regeringens försorg - ett system med jämförelsevis högre skatt för pensionärer med förklaringen att det skulle få fler att jobba. Sveriges äldre befann sig då i en situation där pensionerna utvecklades sämre än tidigare och där de dessutom fick betala högre skatt än de som hade arbetsinkomst.

Det här tycker vi är orättvist, och vi vill göra någonting åt det. Framför allt kan man konstatera att Sveriges pensionärer har funnit detta väldigt orättvist.

Därför är det extra glädjande att 2016 kommer att bli ett historiskt bra år för Sveriges pensionärer. I och med ökande sysselsättning och god avkastning från AP-fonderna kommer inkomst- och tilläggspensionerna att höjas med ungefär 4,2 procent nästa år. Det är den största reala ökningen av inkomstpensionerna sedan följsamhetsindexeringen infördes för 13 år sedan.

Vi tar nu också ett första steg mot ett slopande av pensionärsskatten genom att sänka skatten så att pensionärer inte betalar högre skatt än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Skatten sänks även för dem med pensionsinkomster upp till 240 000 per år. För en pensionär med 120 000 per år innebär det här en skattesänkning på över 3 000 kronor på ett år.

Därutöver har vi stärkt bostadstillägget. Som också har sagts här tidigare är det en ersättning med väldigt bra träffsäkerhet, som är av stor betydelse för de mest ekonomiskt utsatta. Från och med den 1 september i år fick därför de pensionärer som har minst marginaler efter att ha betalt hyran en förbättring av bostadstillägget med ca 100 kronor per år när ersättningsnivån höjdes från 93 till 95 procent av bostadskostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men regeringen vill göra mer. Det är också en av orsakerna till att vi inom Regeringskansliet gör en översyn av bostadstillägget för att efter en grundlig analys komma med eventuella förslag på ytterligare förändringar.

Jag vill också, precis som många andra här inne, passa på att lyfta fram en fråga som är av stor vikt, nämligen skillnaderna i pensioner mellan kvinnor och män.

Som jag nämnde tidigare är den tydliga kopplingen mellan avgifter och utbetalningar i pensionssystemet i grunden en styrka. Som flera har sagt har vi ett könsneutralt pensionssystem, och det är bra. Men en av avigsidorna är naturligtvis att de skillnader som finns i arbetslivet koncentreras och accentueras när pensionerna ska betalas ut.

Därför har kvinnor i dag i genomsnitt en pension som är 6 000 kronor lägre än männens i månaden. 6 000 kronor i månaden är naturligtvis alldeles på tok för mycket. Det kan vi inte blunda för.

Roten till den här orättvisan är det ojämställda arbets- och privatliv som vi fortfarande har i det här landet. Det faktum att kvinnor har lägre löner, arbetar mer deltid, har högre sjukfrånvaro och ägnar mer tid åt barn och anhöriga - eller, som man också skulle kunna uttrycka det, helt enkelt tar större ansvar för barn, hem och familj - speglas i pensionerna.

Att ett jämställt arbetsliv är prioriterat för regeringen kan väl ingen tvivla på. Här gäller det att satsa långsiktigt, och regeringen har redan vidtagit en rad åtgärder för att stärka kvinnors situation på arbetsmarknaden.

Vi inför nu en tredje månad i föräldraförsäkringen. Vi har gett Försäkringskassan i uppdrag att verka för ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten. Vi lägger även resurser på att utreda kvinnors arbetsmiljö, och tidigare i höstas lanserades ett brett åtgärdspaket för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Det riktar sig inte minst till de kvinnor som i mycket högre grad än män blir sjukskrivna.

Inom ramen för Pensionsgruppen sjösatte vi före sommaren ett ambitiöst gemensamt projekt om just jämställda pensioner.

Vi tittar nu på sju delområden som handlar om att ta höjd för att göra förändringar på lång sikt och naturligtvis titta på situationen som den är här och nu för de kvinnor som går i pension. Det arbetet kommer att redovisas i Pensionsgruppen under de kommande månaderna, och jag hoppas och ser fram emot att i dialog med kollegorna i Pensionsgruppen ta frågorna vidare. Förhoppningsvis ska vi kunna lägga fram ett antal kloka förslag som de facto gör att vi tar steg mot att jämna ut skillnaderna.

Sammanfattningsvis: År 2016 kommer att bli ett bra år för Sveriges äldre, men vi kommer naturligtvis kontinuerligt och hela tiden att behöva fortsätta att arbeta för att förbättra villkoren för Sveriges äldre, inte minst för de kvinnliga pensionärerna.

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket för inlägget! Jag vill betona att jag tycker att pensionsöverenskommelsen är väldigt viktig och känner stort ansvar för att vårda den på det sättet att vi hela tiden kan hitta överenskommelser som blir långsiktiga för både Sverige och pensionärerna. Det känner jag stort ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Annika tog upp många viktiga sanningar. En var att om vi ska ha bärkraftiga pensioner som det går att leva på i framtiden måste vi titta på möjligheten att jobba längre. Det gäller dem som kan och som inte har en arbetsmiljö som är helt omöjlig och där man motsätter sig det.

År 1913, för 102 år sedan, var pensionsåldern ganska hög, 67 år, medan medellivslängden var 58 år, om man slår ihop siffrorna för kvinnor och män; skillnaderna var stora mellan dem på den tiden. Nu blev många äldre än 58 år, men barnadödligheten och så vidare var hög.

Om vi ska ha pensioner som det går att leva på så att vi kan ha ett hyggligt liv även när vi gått i pension måste vi hela tiden titta på pensionsåldersutredningen. Därmed är jag tillbaka till det som sas tidigare. Vi slänger lite grann ut påståenden mot varandra. Till exempel säger Teresa Carvalho att det är en straffskatt när skatten för pensionärer är högre än för löntagare. Men glöm inte att den faktiskt är 16,46 miljarder lägre än när den nuvarande oppositionen hade makten 2006. Vad ska man då kalla det? Är det dubbel straffskatt? Man måste vara hovsam med orden.

Nettot är det viktigaste. Skattesänkningar ska ställas mot skattehöjningar. Regeringspartierna har skattesänkningar, men de har ännu mer skattehöjningar. Nettot är negativt för många pensionärer.

Fru talman! Tack, Lars-Arne Staxäng, för inlägget! Jag tycker precis som Lars-Arne Staxäng att frågan hur vi åstadkommer ett mer hållbart och längre arbetsliv bör och ska stå högt på Pensionsgruppens agenda. Det handlar trots allt om hur vi säkerställer pensionerna för alla i ett längre perspektiv. Jag delar den ingången.

Det känns dock viktigt att understryka att vi, precis som jag var inne på i mitt inledningsanförande, måste se till att alla har möjlighet att jobba längre, att inte minst de kvinnor som arbetar i välfärdens yrken och i dag i många fall inte orkar hela vägen också får förutsättningar att orka de extra åren för att få en ännu bättre pension. Den möjligheten ska finnas. Det finns många skäl till att vi behöver jobba med arbetsmiljöfrågorna i de sektorer där många kvinnor i dag arbetar. Vi ser att de dels inte orkar hela vägen till pension, dels är sjukskrivna i mycket större utsträckning. Det är givetvis inte acceptabelt och behöver göras någonting åt.

Man kan tala om skattesänkningar hit och dit, men det är oerhört viktigt att understryka att vi inte tycker att det ska vara en skillnad i beskattning av pensionärer och löntagare eftersom, precis som Teresa Carvalho sa, pension är uppskjuten lön.

Fru talman! Tack för svaret! Därmed kommer vi in på det riktigt viktiga. Jag tänker inte fråga om statsrådet är för eller emot att försöka implementera pensionsåldersutredningens förslag, för det har hon redan talat om. Jag är mycket glad för att vi ska försöka implementera den så att vi kan ta in åtminstone delar av pensionsåldersutredningen under innevarande mandatperiod. Det är jag mycket glad för.

Men vad tror statsrådet om tidsaspekten? Det är viktigt att vi inte skjuter det alltför långt på framtiden. Kommer vi att få se en proposition inom ett år, två år, tre år? Jag tror att det är viktigt att försöka ge en tidsram så att vi ser det i horisonten. Det vore farligt att putta det framåt, bortom mandatgränsen 2018. Om vi, vilket alla här är för, ska agera för pensioner som det går att leva på måste vi göra någonting och det ganska snart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Tack för det inlägget, Lars-Arne Staxäng! Det som vi nu är överens om i Pensionsgruppen är att det är en av de prioriterade frågorna i Pensionsgruppens arbete. Vi har en ambitiös planering för hur vi tänker ta oss an frågan. Det gör vi utifrån att det är en viktig fråga som berör alla löntagare och att det är viktigt att vi för samtal, inte minst med arbetsmarknadens parter, om dessa frågor. Det ska vi sätta igång med så snart vi kan. Vi är överens om att samtalen inte får dra ut alltför mycket på tiden. Sedan har vi sagt att frågan ska komma tillbaka till Pensionsgruppen, och med utgångspunkt från det sker en vidare hantering.

Det är klart att också jag ser att det hade varit bra om frågan nu kunde ta steg framåt. Vi har talat om den under lång tid, men vi ska med nogsamhet understryka vikten av att arbetsmiljöfrågor och annat också finns på bordet.

Avslutningsvis skulle jag vilja understryka något som jag tycker är väldigt viktigt. Jag tror att det var Barbro Westerholm som touchade det från talarstolen. Hon talade om arbetsmarknadens syn på den äldre arbetskraften i Sverige. Jag brukar säga att vi kanske har den mest välutbildade och kompetenta äldre arbetskraften i världen. Dessutom är det fråga om ganska friska människor.

När man lyssnar på arbetsmarknadens parter, även de på arbetsgivarsidan, är det emellanåt slående att de inte är mer positivt inställda till att behålla den kompetenta arbetskraft vi har på arbetsmarknaden, inte minst med tanke på att vi kommer att behöva varenda hand på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag är stolt över den pensionsreform som främst Bo Könberg, Liberalerna, Anna Hedborg och Ingela Thalén lade grunden för.

När det gäller skatten för årsrika personer vill vi liberaler successivt sänka den ytterligare när vi har pengar för det, men nu har vi valt en stram budget med tanke på de utgifter som ligger framför oss.

Vad beträffar skatteojämlikheten vill jag ge en liten historik. Det var SPF Seniorerna som, när jag var ordförande, kom med ett förslag för att stimulera årsrika människor att fortsätta att förvärvsarbeta eftersom vi behöver deras insatser i arbetslivet. Vi föreslog efter nederländsk modell att pensionärer skulle få sänkt skatt om de fortsatte att arbeta. I Nederländerna blev det en väldig reaktion mot det från facket, för det var orättvist att inte yngre personer också fick en skattesänkning.

Här i Sverige kom vi då att införa en skattesänkning för både yngre och årsrika, och därmed var den lede lös, så att säga. Det var där problemet uppstod, för då såg man skillnaden mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande pensionärer. Man såg inte fördelarna med det andra.

Det som jag egentligen vill ta upp är hur vi slår hål på myterna att vi inte kan lära nytt, att vi inte kan klara ny teknik och så vidare. Vad har regeringen för planer för att ta kål på dessa myter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Tack för det inlägget, Barbro Westerholm. Jag är glad att du adresserar de frågorna. Det är också en del av pensionsåldersutredningen. Det pekas på som ett av hindren för att stimulera människor som vill och kan att arbeta längre. Inte minst handlar det om synen hos arbetsgivare. De kanske i stället ska kunna se att de vill ha kvar arbetskraften längre fram i tiden än i dag.

Vi har i Pensionsgruppen ett arbete som vi har påbörjat. Det handlar om hur man åstadkommer ett längre arbetsliv. Vi kommer nu inom kort att starta samtal med arbetsmarknadens parter. Detta kommer naturligtvis att vara en del av de samtalen. Varför har man den syn man har på äldre arbetskraft att man inte kan behålla den ute på arbetsplatserna längre upp i åren?

Det kommer att vara en fråga som finns med i det arbetet. Det är ungefär så som planeringen ser ut just nu i den frågan.

Fru talman! Vi fick 2013 en breddad lag mot åldersdiskriminering. Det är uppemot 800 anmälningar som nu har kommit in varav tre har gått till rättslig prövning. När jag ser i diariet finner jag många anmälningar som kan handla om bemötande. Bakom diskriminerande bemötande ligger naturligtvis myter.

Jag tycker att det vore en enkel sak att analysera anmälningarna som inte har lett till någonting för att de inte har blivit föremål för domstolsprövning. Ålderismen, den negativa synen på äldre människor, går igen lite överallt.

Jag upplevde det häromkvällen. Jag åker Arlanda Express ganska ofta och har ett rabattkort. Jag lämnade fram det till henne som skulle kontrollera biljetterna. Hon tittade på mig och sa: Har du ett sådant här kort? Är man 82 år förväntas man inte ha rabattkort på Arlanda Express. Nu råkar jag ha det, eftersom jag behöver det.

Detta går igen. Det sitter i ryggmärgen på människor. Därför tror jag att forskning behövs. Vad ligger bakom? Vad kan vi brotta ned? En så enkel sak som att gå igenom alla anmälningarna hos DO kan ge en liten hint.

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för att du hjälper oss att sätta fokus på frågan. Det kanske var Lars-Arne Staxäng som i något av sina tidigare inlägg pekade på hur många i arbetskraften som det kommer att behöva gå på varje pensionär framöver och hur det reellt kommer att se ut om vi inte lyckas vända utvecklingen. Det går i dag tre på varje pensionär, och det kommer att vara två om 20 år om utvecklingen fortsätter i denna riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det handlar inte minst om att det borde finnas ett intresse från såväl arbetsgivare som samhället i stort att se till att skapa förutsättningar för att människor ska orka jobba längre. Men det behövs också ett intresse inte minst från arbetsgivare som anställer och att man reellt inser att man kommer att behöva ha kvar människor betydligt längre.

Jag brukar påpeka att arbetsmarknadens parter, både fack och arbetsgivare, här har ett väldigt stort ansvar i att gemensamt kanske vara mer kreativa i hur man på olika sätt kan stimulera på senare år under arbetslivet så att människor ska orka arbeta längre och att man inte minst kan ta till vara den kompetens det handlar om.

Om man tittar på Sveriges Kommuner och Landsting kan man se att de har ett nyrekryteringsbehov på nästan en halv miljon nya medarbetare fram till 2025 eller någonting liknande. Det innebär naturligtvis att de kommer att behöva både ha kvar dem som arbetar i dag och anställa alla nya som de kan tänka sig. Men det handlar också om att ta till vara kompetensen och erfarenheten hos de äldre medarbetarna på ett mycket mer kreativt sätt än i dag. Vi får hjälpas åt med den opinionsbildningen.

Fru talman! Sverige går väldigt bra just nu. Det är roligt. Det är lägre arbetslöshet, och pengarna tickar in från olika håll. Det är väldigt bra att vi går mot ett mer jämställt samhälle så att kvinnor slipper sitta i fällan.

Jag tänkte höra med dig, Annika Strandhäll, vad du ska säga till de kvinnor som får den väldigt låga pensionen och som nu har gått i pension. Det gäller exempelvis sjuksköterskan med 40 år i yrket som efter mycket om och men får ut 10 150 kronor när man lägger till diverse småpensioner hit och dit. Hon ligger under fattigdomsgränsen.

De kvinnor som har det så dåligt och är fattigpensionärer ligger redan där. Det är inte någon liten grupp. De får i väldigt stor utsträckning ändra sina liv radikalt för att över huvud taget överleva. Jag tänkte höra: Vad säger du till dem?

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för det inlägget. Det är i allra högsta grad relevant. Det är därför som detta är en av de frågor som står högst på agendan i Pensionsgruppens arbete just nu. Vi har ett ambitiöst arbete som nu är sjösatt.

Som jag också försökte säga i mitt inledningsanförande tittar vi på sju olika delområden initialt just nu i Pensionsgruppen. Det handlar om åtgärder som är möjliga att vidta både på kort och på lång sikt. Stimulanser som delad pensionsrätt är någonting vi tittar på. Vi tittar på deltidens betydelse för pensionen.

Vi tittar på tjänstepensionernas betydelse för pensionerna. Det är viktigt att ha med sig. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är ungefär 30 procent som skiljer i pension om man tittar på helheten i pensionssystemet. Om man bara tittar på tjänstepensionerna skiljer det 50 procent mellan kvinnor och män, vilket har att göra med konstruktionen där. Det är också en viktig fråga för oss att politiskt belysa och peka på.

Vi tittar på överföring av premiepensionsrätt mellan makar, som används väldigt lite i dag, grundskyddets betydelse för jämställda pensioner och efterlevandepensionens betydelse för jämställda pensioner. Till det har vi också en översyn av bostadstillägget just nu pågående i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Det är många delar i det där vi ser på: Vad har jag möjlighet att göra på kort sikt, och vad är också nödvändigt att göra på längre sikt? Någonstans är jag övertygad om att vi måste ta problemet vid roten. Vi kan inte ha ett så ojämställt arbetsliv och samhälle som vi har i dag som drabbar kvinnor på det sätt det gör i pensionshänseende men också i många andra hänseenden.

Fru talman! Det är jättebra att saker och ting är på gång och att de kvinnor som nu går ut i arbetslivet möjligtvis får ett mer jämställt liv än sina mammor och mormödrar. Det är jättebra. Men problemet är att vi redan har en stor grupp som står och funderar på var de ska panta flaskorna i morgon, om man ska vara helt ärlig. Det ser oerhört risigt ut för många ekonomiskt.

LO har varit ganska kritiskt till PPM-reformen som genomfördes. Det är lite samma där. Den underfinansierade inkomstpension som finns gör att industriarbetare i dag får ut 52 procent av sin slutlön i stället för de 62 procent som de har utlovats. Det är klart att det slår igenom.

Detta är ofta en klassfråga. Människor med bättre ekonomi kanske har möjlighet att avsätta pengar till sin pension privat och så vidare. Systemet bygger väldigt mycket på att man sparar för sig själv. Har man inte gjort det straffar det sig sedan när man går i pension.

Det är ändå en stor grupp av människor, män och kvinnor inom LO-kollektivet, som får det väldigt besvärligt. Hur tänker ni er framdeles med just det?

Fru talman! Först och främst är det inte så att vi från regeringens sida inte gör någonting för de sämst ställda pensionärerna just nu. Vi har bland annat påbörjat en nedmontering av den så kallade pensionärsskatten. Vi gör nu också en justering av bostadstillägget, som är väldigt träffsäkert, vilket kommer att innebära en förbättring för just dessa grupper.

När det handlar om premiepensionen har vi sedan i september, tror jag, en utredning som sitter och som kommer att arbeta under det kommande året med att just se över premiepensionssystemet och några av de delar som kanske fungerar mindre väl, om man får uttrycka det så.

När det gäller såväl premiepensionssystemet som pensionssystemet i stort har det nu gått ett antal år sedan vi fick överenskommelsen på plats. Det är klart att vi då ser såväl positiva saker, som gör att vi känner att detta är bra att stå på även inför framtiden, som förbättringsområden. Det handlar till exempel om jämställda pensioner och det faktum att vi nu gör en översyn av premiepensionssystemet. Det får man inte heller rädas; det finns nog inget system som är helt perfekt. Det värsta är dock om man duckar för de problem som man ser längs med vägen.

Det är i allas intresse att vi tillser att också framtidens pensionärer får en bra pension och att det ska fungera väl med såväl premiepensionerna som de andra delarna av pensionssystemet. Detta är också en del av den överenskommelse som slöts i Pensionsgruppen i mars 2014 och som nu håller på att omsättas.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)