Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenRossana Dinamarca (V)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenRossana Dinamarca (V)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenPer Lodenius (C)
- Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson (S)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenRossana Dinamarca (V)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenRossana Dinamarca (V)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenRossana Dinamarca (V)
- Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
- Hoppa till i videospelarenOlof Lavesson (M)
- Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
- Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
- Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
- Hoppa till i videospelarenEva Lohman (M)
- Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenNiclas Malmberg (MP)
- Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
- Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
- Hoppa till i videospelarenRoland Utbult (KD)
- Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
- Hoppa till i videospelarenCassandra Sundin (SD)
- Hoppa till i videospelarenLinus Sköld (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 59
Anf. 153 Olof Lavesson (M)
Fru talman! Vi har i dag att behandla kulturutskottets betänkande nr 1 om kultur, medier, trossamfund och fritid. Under den period som utskottet har hanterat betänkandet har mycket förändrats i vår omvärld. Mycket har orsaker långt utanför landets gränser men har också fått stora konsekvenser innanför våra gränser.
Vårt politiska samtal har förändrats, och vår diskussion har tagit en annan inriktning. Tidigare har debatten handlat om att bryta barriärer och öppna gränser. Gränslösheten har varit ett honnörsord. Nu talar vi om höjda murar, stängda broar och ökade kontroller. Det är inte, som vissa vill göra gällande, för att försvara en smal och subjektiv bild av vad som är Sverige och den svenska kulturen mot en obestämd och oklar fiende, utan för att vi ska kunna klara av att fortsätta ta det ansvar som har präglat vårt land så länge. Ett humanitärt ansvar förutsätter att man har såväl kontroll som kapacitet.
När den övriga politiken syftar till att säkra och kontrollera våra gränser blir kulturens och konstens gränslöshet allt viktigare. Reflektion, förståelse, respekt, ansvar, empati, igenkänning, omtanke och insikt är begrepp som ofta ligger utanför den gängse debatten men som är alldeles nödvändiga för att vi ska kunna fungera som människor. Genom att rikta ljuset mot oss själva lär vi också känna andra. Genom att utmana våra föreställningar och testa våra egna gränser hjälper konsten oss att kunna förstå och relatera till vad som sker.
Fru talman! Med allt detta som bakgrund var det ändå med viss besvikelse jag tog del av regeringens förslag till budget. Efter de första budskapen om rekordsatsningar på kulturen var min första tanke att gratulera kultur- och demokratiministern till en lyckad förhandling. Det är inte alltid kulturen som står först när begränsade resurser ska fördelas. Men när jag sedan tog del av hur man faktiskt ville fördela denna så kallade enorma satsning blev jag förvånad.
På kulturområdet lägger regeringen ytterligare 359 miljoner. Men endast en marginell del kommer kulturutövare och konstskapare till del. I princip handlar det om två huvudnummer: fri entré på ett begränsat antal statliga museer och en oklar satsning om 100 miljoner kronor på sänkta avgifter till kulturskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Den mest obegripliga av reformerna är den om fri entré. 19 museer, varav 16 ligger i Stockholms innerstad, ska i någon utsträckning - oklart vilken - beordras införa fria entréer på några eller alla utställningar, oklart vilka. För detta avsätter regeringen 80 miljoner kronor i kompensation - en summa som redan har räknats ut som otillräcklig.
Anser regeringen verkligen att detta är den mest prioriterade satsning Kultursverige behöver? Varför välja en reform som slår så snett geografiskt? Vem ska egentligen få komma in gratis, och till vad? Var tycker regeringen att museerna ska ta resurser när statens kompensation inte räcker till? Är det från samlingsvården eller från utställningsverksamheten? För att travestera rumpnissarna i Ronja Rövardotter: Varför gör regeringen på detta viset?
När det gäller kulturskolan är det mesta höljt i dunkel. Om det är höga avgifter man vill åt är det framför allt välbärgade förortskommuner runt våra storstäder som berörs. Jag kan ha synpunkter på avgiftsstrukturen i de här kommunerna, men jag tror inte att det är något man löser genom att pumpa in statliga pengar till dem som redan har.
Samtidigt ska en särskild utredare ta fram förslag till nationell strategi för den kommunala kultur- och musikskolan, men hen ska inte vara klar förrän den 30 september nästa år. Hade det inte varit rimligt att först reda ut vad man vill innan man lägger 100 miljoner på det? Återigen: Varför gör regeringen på detta viset?
När det gäller filmpolitiken är det samma sak. Glatt går regeringen ut och river upp ett filmavtal, chockhöjer momsen på biobiljetter, tvingas till nödtorftiga kompensationer och aviserar att här ska det in en statlig filmpolitik. Men vad denna filmpolitik ska innehålla eller hur den ska utformas har man ingen aning om. En utlovad proposition i november december blev till en skrivelse i januari februari som blev till en eventuell skrivelse eller kanske en proposition i slutet av mars.
Hade det inte varit rimligt att först komma fram till vad man vill innan man kapar trossarna och driver ut mot okänt mål? Är det inte rimligt att man åtminstone överväger konsekvenserna för svensk film innan man ensidigt river upp grunden för dess finansiering? Varför gör regeringen på detta viset?
På område efter område får man alltmer en känsla av en regering som skjuter från höften och glatt skickar pressmeddelanden, men som utlovar godispåsar utan innehåll. Den fiskdammen gör tyvärr inte succé på barnkalaset. Kulturen och konsten förtjänar bättre svar än "finns i sjön".
Från moderat sida lägger vi i år fram en stramare kulturbudget än vad regeringen gör. Vi gör ett antal satsningar och uppräkningar, men vi ligger ändå totalt på en lägre nivå. Det gör vi helt enkelt för att vi inte delar de prioriteringar hos regeringen som jag tidigare räknade upp. Vi tycker inte att det är rimligt att snedvrida museipolitiken på det sätt som regeringen vill, vi anser det inte vara rimligt att lägga 100 miljoner kronor på kulturskoleavgifter i Stockholms välbärgade kranskommuner och vi tycker inte att det är rimligt att riva upp filmavtal utan att ha en aning om vare sig konsekvenser eller alternativ.
Vi vill fortsätta att bygga en modern kulturpolitik som både värnar kulturens frihet och egenvärde och sätter in kulturen i en större politisk kontext. Under Alliansens åtta år vid makten tillfördes kulturen knappt 1 miljard kronor. Det motsvarar ungefär en tvåprocentig ökning om året, trots en djup ekonomisk kris. Detta är ganska unikt i ett internationellt perspektiv under de år som har gått.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Kulturpolitiken får dock inte heller reduceras till att bli en tävling om vem som ger mest i bidrag. Höjda arbetsgivaravgifter, som regeringen driver fram, slår mot kulturen och kulturnära näringar. Vi säger nej till detta, liksom vi säger nej till chockhöjningar av biomomsen, som riskerar att slå hårt mot såväl konsumenter som biografer i glesbygd. Vi delar inte regeringens linje att strössla lite extra över vissa samtidigt som man rycker undan mattan för andra.
Avslutningsvis, fru talman, behöver framtidens kulturpolitik kopplas samman med frågor om tillväxt, ekonomi och sysselsättning, hälsa och bildning. Men det handlar också om de förutsättningar som råder för skapandet av konst. Det handlar om konstnärers villkor, men också om det klimat i vilket konstnärer ska verka, om hur vi ser på vårt land och på de värden som ska råda här, om öppenhet och frihet, om nyfikenhet och upptäckarlusta, om kunskap och om provokation, om gränser som bryts ned och om tabun som spräcks. Framtidens kulturpolitik måste långsiktigt bygga på dessa insikter, och jag hoppas på många goda samtal och debatter framöver.
(Applåder)
Anf. 154 Aron Emilsson (SD)
Fru talman! Vi har de senaste månaderna kunnat notera hur Moderaterna har genomgått en rask politikutveckling på vissa områden, åtminstone på papperet, och intagit en hållning som kanske är en av de mest migrationsrestriktiva i riksdagen. I det här läget är det naturligtvis välkommet. Samtidigt kan vi i dag notera att Moderaterna har den kanske lägsta ambitionsnivån av samtliga partier på kulturområdet, åtminstone mål- och resursmässigt.
Som stort parti har man naturligtvis ett ansvar. Frågan inställer sig: Vad vill Olof Lavesson och Moderaterna med kulturpolitiken? Man sa att man inte delar regeringens prioriteringar, men vad vill man se i stället?
Anf. 155 Olof Lavesson (M)
Fru talman! Jag tackar Aron Emilsson för frågan. Låt mig göra en sak mycket klar. När det handlar om vad som nu införs när det gäller migrationsområdet och varför det görs finns det mycket som skiljer mig och Aron Emilsson åt och som skiljer Moderaterna och Sverigedemokraterna åt. Det finns mycket mer som skiljer än som förenar. Det är möjligt att någonting i retoriken kan förena, enligt det som Sverigedemokraterna hör, men när det gäller varför vi gör saker och ting och hur vi gör det finns det ingenting gemensamt över huvud taget.
Vi vidtar vissa åtgärder just nu, precis som jag sa i mitt anförande, för att kunna fortsätta ta det ansvar som Sverige alltid har tagit som humanitär stat och för att värna den öppenhet och den respekt vi har för olika människors värderingar, religion, härkomst och kultur. Det gör vi under en tillfällig period. Det Aron Emilsson och Sverigedemokraterna vill är att stänga dörrarna för evigt och säga tack men nej tack till människor som kommer hit.
Det är också det här som skiljer oss åt när det handlar om kulturpolitiken. Vi ser på svensk kultur på olika sätt. Vi ser hur svensk kultur genom hela historien har byggts av människor som har kommit hit och verkat här. Man har gjort det under kortare perioder och under längre perioder, och man har byggt sig en framtid här. Det är så Sveriges kulturliv har blivit starkt, det är så Sveriges kulturarv ser ut och det är så morgondagens kulturarv ser ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Aron Emilsson och Sverigedemokraterna lägger fram en expansiv kulturbudget, men jag har aldrig varit med om att man lägger så mycket pengar på något som ska nå så få. Jag beklagar att ni inte har ett mer öppet och inkluderande perspektiv. Där skiljer vi oss oerhört mycket åt.
När det gäller våra prioriteringar tycker jag att jag klargjorde dem tydligt i mitt anförande. Jag sa exakt vad vi vill göra men också hur vi ser det i ett större perspektiv. Vi menar att kulturpolitiken måste ses i sitt sammanhang och att ett samhälle som bygger på kunskap, bildning, ekonomi och tillväxt också gagnar kulturen.
Anf. 156 Aron Emilsson (SD)
Fru talman! Tack, Olof Lavesson, för svaret! Jag inser att det finns mycket att bemöta här. Det finns något slags missuppfattning om att Sverigedemokraterna skulle vilja stänga dörren för evigt när det gäller migrationspolitiken. Det är naturligtvis inte sant. Vi har alltid haft och kommer alltid att ha invandring till Sverige i olika mån.
Jag återgår till kulturområdet. Olof Lavesson menar att vi i Sverigedemokraterna når få med våra breda satsningar. Vi satsar resurser på mål, nya verktyg, kultur i vården, kulturmiljö och kompetens, riksteater, stad och land, Skapande skola i förskolan med mera. Hur når det få?
Om Olof Lavesson studerar Sverigedemokraternas utgiftsområdesmotion på kulturområdet kan han se tydligt att våra satsningar riktar sig dels till ett nytänkande inom stora delar av kulturarvsområdet, och det är välbehövligt och efterfrågat, dels till delar av samtidskulturen, om det är det man avser.
Anf. 157 Olof Lavesson (M)
Fru talman! Jag vet inte om man kan kalla det för missuppfattning. Jag har ju läst Sverigedemokraternas förslag, och det står tydligt, svart på vitt, hur man ser på saker och ting där. Jag har suttit i parlamentariska församlingar med sverigedemokrater sedan 2002, och jag har aldrig hört en sverigedemokrat säga: Nu ska vi se till att få in fler intryck i vårt land, tänka ur ett mer mångkulturellt perspektiv och se hur vi kan bredda den svenska kulturen. Det har jag aldrig hört en sverigedemokrat säga. Det här är någonting helt nytt. Om det står för en omställning i politiken är det intressant och har skett här i dag.
Tvärtom har det alltid handlat om hur man ska skydda den svenska kulturen från andra intryck, som om alla perspektiv och influenser utifrån är någonting hotfullt och negativt. När det gäller att det skulle vara en missuppfattning kan jag alltså inte alls hålla med.
Det är samma sak när det gäller synen på kulturarv. Jag har läst Sverigedemokraternas förslag på kulturarvsområdet. Jag blir bekymrad när jag träffar politiker som vill definiera och låsa in vad som är Sverige och vad som är svensk kultur och svenskt kulturarv. Jag är stolt över de värderingar som präglar vårt land. Sverige ska vara en fristad för öppenhet, tolerans, yttrandefrihet och religionsfrihet, man ska kunna testa ordets gränser och yttrandefriheten ska råda i alla sammanhang. Man ska också kunna utvecklas i den kultur man kommer från eller ta till sig nya influenser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det skiljer väldigt mycket mellan Sverigedemokraternas politik och den som Moderaterna driver. Nej, Aron Emilsson, det är inte en missuppfattning. Det är glasklart. Det är bara att läsa ert förslag så ser man det.
Nu har det aviserats från kulturministern att det kommer en kulturarvsproposition längre fram. Den ser jag och vi i Moderaterna fram emot. När den kommer kan vi ha en längre diskussion om det svenska kulturarvet och hur vi fyller på det på bästa sätt.
Anf. 158 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Olof Lavesson ägnade en stor del av, eller snarare hela, sitt anförande åt att kritisera regeringens budget, som också Vänsterpartiet står bakom, och att man inte gör några satsningar på kulturarbetare. Lavessons retorik framkallade visst skrockande i bänkarna, hörde jag.
Problemet är bara att om man tittar på vad Moderaterna själva tycker ser man att de drar ned med 641 miljoner kronor på kulturområdet. Det känns inte riktigt som att de satsar på kultur eller kulturarbetare. Det finns en post där det skiljer sig från regeringen, och det är trossamfunden som man lägger 3 miljoner på. Det är kanske inte just i trossamfunden som man föreställer sig att kulturarbetarna är. Överlag handlar det om nedskärningar rakt av.
Vad är det Lavesson själv vill? Vad kommer det att vara för satsningar för kulturarbetarna?
Jag kan lugna Lavesson med att när det gäller kulturskolan har Vänsterpartiet varit mycket noga med att det här inte ska gynna rika kommuner som kanske inte heller har brytt sig om att hålla låga avgifter för kulturskolan tidigare. Vi håller på med det arbetet nu för att få en bra fördelning av de pengarna så att inte de kommuner som har gått lite före regeringen när det gäller sänkta avgifter till kulturskolan missgynnas.
Anf. 159 Olof Lavesson (M)
Fru talman! Tack för frågan, Rossana Dinamarca! Det är intressant hur man räknar vad som är nedräkningar och vad som är uppräkningar, vad som är besparingar och vad som är nedskärningar. Jag är van vid att man när man har en budgetdiskussion utgår från vad man har i år och hur nästa års budget ser ut. Det är ganska rimligt. Sedan finns det de som satsar mer och de som inte satsar fullt så mycket. Jämfört med hur budgeten ser ut för innevarande år är även vår budget en uppräkning och en nysatsning.
Däremot, vilket är helt sant, och det sa jag också i mitt anförande, har vi en betydligt stramare budget än vad regeringen har med stöd av Vänsterpartiet. Jag har suttit i riksdagen i nio år, och jag har aldrig varit med om att lägga en budget som inte är stramare än Vänsterpartiets. När Vänsterpartiet lägger fram sina förslag finns det obegränsat med resurser. Jag vet inte riktigt var man tar alla pengar från. Vi har ställt frågor om det de senaste nio åren. Nu sitter partiet i en ansvarsposition där man agerar stödpatrull till regeringen, så det är väl lite svårare framöver att använda samma pengamaskiner som man har använt tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
När det gäller kulturskolan ska det inte gå till rika kommuner, säger Rossana Dinamarca. Det var ett tydligt besked, och det tackar jag för. Jag kommer att fråga kulturministern lite senare om hon ser det på samma sätt. Jag undrar hur man ska fördela pengarna. Vad har ni kommit överens om i förhandlingarna? Ska de gå till de kommuner där avgiften är lägre eller där avgiften är högre? Eller ska de gå till ökad tillgänglighet, kompetensutveckling, omvärldsbevakning eller något annat av allt det som vi har hört om i debatten? Det är ändå 100 miljoner kronor. I så fall går pengarna till något helt annat än det som sägs i budgettexten, för där fastställs att de ska gå till sänkta avgifter och ingenting annat.
100 miljoner är ganska mycket pengar. Samtidigt har man en utredning som inte ska vara klar förrän den 30 september nästa år. Hur kan man säga ja till 100 miljoner om de inte ska gå till de kommuner där avgiften är som högst?
Anf. 160 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Jag noterar att Lavesson fortfarande undviker att svara på frågan vilka satsningar Moderaterna gör för kulturarbetarna som han värnade när han stod i talarstolen förut. På vilket sätt satsar Moderaterna på kulturen?
Jag förstod inte riktigt grejen med att prata om obegränsade resurser och pengamaskiner. Vänsterpartiet har gjort upp om en riktig budget med regeringen. Jag hade gärna sett att den genomfördes redan för ett år sedan, men det var ju ni som skapade kaos, om du minns, även om du inte satt i utskottet då.
Som svar på Lavessons fråga - det kanske kan leda till att han svarar på min - har det varit tydligt hela tiden att pengarna ska gå till sänkta avgifter för kulturskolan. 100 miljoner kan vara mycket pengar, men i de här sammanhangen är det också viktigt att man använder pengarna till det som de är avsedda för. Om de ska spridas ut på allt möjligt kan det annars bli ganska lite pengar.
Precis som jag sa i förra repliken tittar vi just nu på hur pengarna ska fördelas. Men det ska inte vara på det sättet att rika kommuner som inte har brytt sig om att hålla nere avgifterna tidigare, nu plötsligt ska kunna sänka sina avgifter bara för att få ta del av de här pengarna. Det ska inte heller vara på det sättet att de kommuner som redan har gått före och sänkt sina avgifter ska gå miste om de här pengarna. Det har varit en viktig del för Vänsterpartiet.
Anf. 161 Olof Lavesson (M)
Fru talman! Låt oss fortsätta vara överens om en sak som vi tidigare har varit ganska överens om här i kammaren, Rossana Dinamarca. Det gäller vad som ställde till kaos förra året. Det var knappast att Moderaterna och Alliansen lade fram ett budgetförslag och röstade på sin egen politik. Det som skapade kaos var att ett parti bestämde sig för att inte rösta på sin egen politik utan på någon annans politik. Man skulle under alla omständigheter fälla en regering. Det skapade kaos i Sveriges riksdag. Det var inte att Alliansen röstade på sin politik eller att Rossana Dinamarca röstade på sin.
Jag vet inte om Rossana Dinamarcas svar när det gäller kulturskolorna var mer av en fråga än ett svar. Ja, pengarna ska gå dit där avgifterna är som högst för att harmonisera det hela och hjälpa de elever som betalar de högsta avgifterna. Vi kan konstatera att avgifterna är högst i de rika kranskommunerna runt våra storstäder. Men de ska inte få ta del av pengarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Jag får inte ihop detta. Rossana Dinamarca säger att de tittar på det just nu och ska lösa det och ta fram regler och annat för det.
Det är det som är problemet på område efter område. Man ska titta på, man är inte klar och man har inte tänkt färdigt. Men man skjuter från höften och lägger lite pengar så att det ser bra ut. Det håller inte.
När det gäller vad som skapade kaos förra året skulle det också kunna ses som att ni faktiskt fick ett helt år extra på er att förbereda er politik. Borde ni inte ha använt det året lite bättre i så fall för att kunna lägga fram lite mer väl förankrade förslag?
(Applåder)
Anf. 162 Aron Emilsson (SD)
Fru talman! Vi står nu mitt i årets kulturpolitiska utgiftsområdesdebatt. Det är en debatt där vi kan och bör stöta och blöta våra utgångspunkter för Sveriges nationella kulturpolitik.
Jag vill inledningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation för nya kulturpolitiska mål i betänkandet. Vi står också bakom vårt särskilda yttrande i betänkandet.
Låt oss börja med målen, kompassen. Det är en kompass som stakar ut riktningen, avgör medelstilldelning och prioriteringar och navigerar oss mot en kulturpolitik värd namnet. Jag ska börja med att tillstå att jag är smått imponerad över med vilket engagemang utskottsmajoriteten vill avstyrka Sverigedemokraternas förslag till nya kulturpolitiska mål. Det är mål som är genomarbetade och som skulle bredda, fördjupa och vitalisera kulturen. De skulle framför allt höja ambitionsnivån från den statliga nivån. Övriga partier talar om insnävning när vi breddar uppdraget, tänker nytt och tvärsektoriellt för att införliva kulturella perspektiv inom fler samhällssektorer. Det håller inte.
Tillgänglighet, folkhälsa och kulturarvsengagemang måste betonas, och verktyg och resurser måste sättas bakom ord. SD:s kulturpolitiska mål bygger på möjligheter och behov i Kultursverige.
Allt som är beror på vad som tidigare varit. Ju fler som tidigare förstår värdet av kulturell odling och dess växelverkan med det förflutna, desto bättre är det. Särskilt viktigt är det för den politiker som, i ohämmad framstegsoptimism och utvecklingsteori, inte förstår värdet av det kulturella arvet, fundamentet vi tar spjärn ifrån mot framtiden. Utan backspegel navigerar man inte tryggt framåt.
Såväl regeringen, som förvisso satt ord men inte verktyg och vilja bakom kulturarvet ännu, som Alliansen, som alltför länge haft alltför låga ambitioner för alltför mycket av kulturarvets former, är skyldiga svar.
Jag brukar när jag är ute och föreläser, liksom även delar av professionen, tala om att ingen grupp och inget samhälle, särskilt ingen demokrati, kan fungera utan en gemensam föreställningsvärld med rötter i gruppens förflutna. Till den ska man vara välkommen. Men stommen i och respekten för det svenska kulturarvet är central, oavsett om det gäller värderingar och seder eller lämningar och artefakter. Det bärs av många, särskilt civilsamhället, men det förtjänar politisk vilja och politiskt stöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Vi har skarpa förslag och lanserar i utgiftsområdesmotionen ytterligare förslag för kulturmiljövården med eftersatta behov, för kulturmiljökompetens i landets kommuner och för forskning och utveckling på kulturarvsområdet. Vi väntar också med spänning på regeringens verktyg, medel och mål för kulturarvets former i den aviserade propositionen. Såväl regeringen som Alliansen har nämligen mycket att bevisa för Kultursverige.
Fru talman! Sverigedemokraterna fortsätter att leverera bredd och djup i den kulturpolitiska paletten, även i år. God idéutveckling, hårt arbete och duktiga tjänstemän jämte rapporter från Kultursverige borgar för väl underbyggda förslag. Det är ett arbete som fortsätter.
Våra satsningar inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur, utöver vad man skulle kunna kalla VVV - att vårda, värna och visa kulturarvet - till insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för barn och unga, för funktionsnedsatta och för äldre.
Därutöver tillförs friluftslivet ordentliga anslagshöjningar, och idrotten tillförs medel för att permanenta elitsatsning och för särskilda satsningar på idrott för äldre. Vi ger också idrotten ökade anslag till följd av en pris- och löneomräkning.
Vidare anser vi att det är viktigt att kulturen når medborgarna och stöder därför ansatser som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och mer regionalt och lokalt. Samtidigt är det viktigt - det visar vi också i vår utgiftsområdesmotion - att staten kan ta ett stort ansvar för verktyg, ramar och medelstilldelning.
Kulturen är inte bara en central byggsten i vårt samhälle eller för vår nationella identitet, som de facto finns. Den är dessutom en värdefull beståndsdel i varje individs liv. Att skapa och ta del av kulturupplevelser bidrar till den personliga utvecklingen och höjer livskvaliteten. Sverigedemokraterna ser det som självklart att denna möjlighet ska finnas för människan genom hela hennes liv, från skapande förskola till skapande äldreomsorg. Vi välkomnar därför att regeringen och nu även allianspartier börjar anamma förslaget om skapande skola också i förskolan, inte bara i förskoleklass. Det är glädjande.
Vi eftersträvar bred och livskraftig svensk kultur och kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur beaktas från vaggan till graven, men också från stad till land.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis nämna ett par av våra nya förändringar. Riksarkivet tillförs i våra anslagsramar ytterligare 2 miljoner kronor för att kompensera för det större administrativa arbete som följer med den nya lagstiftningen om allmänna handlingar. Vi skapar också möjligheter för kommunerna att stärka sin antikvarie- och kulturmiljökompetens. Det är välbehövligt, efter larmrapporter om bristande förståelse och engagemang för hantering av kulturmiljöer.
Anf. 163 Per Lodenius (C)
Fru talman! Vi behöver kulturen för att leva. Kulturen har sitt egenvärde. Ett kulturliv där alla är välkomna och kan delta är en viktig kraft för ett samhälle som håller ihop på lång sikt. För mig och Centerpartiet är det därför viktigt att kulturen är tillgänglig.
Civilsamhället är en väsentlig del av Sveriges kulturliv. Civilsamhället är också ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. Inte minst den nuvarande situationen i omvärlden, som gör att många människor söker skydd här, har visat på kraften i civilsamhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Inom Centerpartiet tycker vi att det är viktigt att alltid se till individen, oavsett om den personen troligen kommer att få stanna i Sverige eller inte. Vi vill att den enskilda människan ska få utvecklas med stöd av bland annat folkbildningen. Det handlar om mänsklig bildning, inte bara utbildning.
En del av anslagen för civilsamhället ligger i Centerpartiets budget under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Där tillför Centerpartiet i sin budgetmotion 300 miljoner kronor per år 2016-2019 för att främja civilsamhällets integrationsarbete. Jag vill förtydliga detta då Centerpartiets budget för kulturutskottet annars kan verka missvisande.
Centerpartiet vill tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och betydelse. Vi vill uppmärksamma de viktiga insatser som civilsamhället gör och skapa rimligare regelverk. Vi vill förbättra möjligheterna för civilsamhället att medverka till integration och ökad delaktighet i samhället. En viktig del i detta är att det finns mötesplatser för dessa möten och arrangemang. Därför vill vi satsa extra resurser på stöd till samlingslokaler.
Samtidigt är attraktionskraften för Sverige som nation och alla delar i landet en viktig framtidsfråga. Kultur med både spets och bredd är betydelsefull som exempelvis lokaliseringsfaktor. Ett ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar skapar ökade förutsättningar för jobb, lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar. Men det skapar också i hög grad förutsättningar för integration, delaktighet i samhället och ökad förståelse och tolerans mellan människor.
Och vi vet ju inte vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå. Det krävs därför ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även exempelvis ungas aktiviteter på internet kan få stöd. Kulturen är en viktig del av vårt samhälle. Kulturen har sitt egenvärde, men vi kan konstatera att den också bidrar till så mycket mer.
Fru talman! Vänsterregeringen med socialdemokrater och miljöpartister ger sin kulturbudget till vuxna i Stockholm genom att införa fri entré till statliga museer samtidigt som man aviserar en kraftig momshöjning på biobiljetten. I dag har vi fri entré för barn och ungdomar till statliga museers samtliga utställningar. Det är ett beslut från alliansregeringen. Frientré-reformen som vänsterregeringen har föreslagit är däremot till största delen en satsning för vuxna i storstäder och kommer i huvudsak att gälla för de statliga museernas permanenta utställningar.
Samtidigt vill regeringen också höja momsen på biobiljetten - ett förslag som slår hårt mot landsortsbiografen och filmintresserade ungdomar. Filmen är en av de mest demokratiska kulturyttringarna. Den vill vänsterregeringen ge en mycket högre momssats än annan kultur. Är filmen inte fin nog? Eller vad är det regeringen försöker säga? Nej, vi i Centerpartiet har en helt annan inriktning på vår politik. Vi satsar på kultur i hela landet med fokus på barn och unga.
Alliansregeringen genomförde kultursamverkansmodellen och Skapande skola. Det var tydliga centerförslag med tydligt fokus på hela landet och barn och unga. Vi har en kulturpolitik där vi ser hela landet. Därför vill vi också se en kultursamverkansmodell för hela landet där regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. Och vi vill också att de statliga kulturinstitutionerna ska vara mer tillgängliga för hela landet, och inte bara i storstaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Fru talman! Jag vill också passa på att ta upp Skapande skola, som är sprunget ur en Centerpartimotion, där alla elever i en klass får uppleva och delta i kulturskapande under ledning av professionella kulturarbetare. Skapande skola är en viktig insats för barns och ungdomars möjlighet till kontakt med kultur men också deras möjlighet att utöva kultur.
Att få ta del av, men kanske ännu mer att få utöva, kultur ger otroligt mycket tillbaka. Men det är inte bara det kulturella skapandet i sig som utvecklar. Oberoende av om det är att skriva, måla, dansa, spela musik eller något annat kulturellt uttryck utvecklas individen på många sätt. Att få utveckla sin talang i en kulturell verksamhet stärker barnets tro på sig själv och förståelse för andra.
Utvärderingar av Skapande skola visar också på hur barns och ungas delaktighet och inflytande utvecklas när kulturen får ta plats i skolan. Det bidrar till ett förbättrat samarbetsklimat på skolorna, och elevernas självkänsla och självförtroende stärks. En viktig aspekt på Skapande skola är också att det breddar arbetsmarknaden för professionella kulturarbetare, samtidigt som dessa kulturskapare får en möjlighet att utveckla sitt konstnärskap liksom en möjlighet till inkomst.
Just mötet mellan eleverna och den professionella kulturskaparen, som kanske annars inte skulle hamna i detta möte, är en kärna i Skapande skola - ett möte som sker under lektionstid. Skapande skola är en unik satsning som måste få fortsätta att leva och utvecklas under sina egna villkor. Nästa naturliga steg borde ha varit att också gymnasiet hade fått ta del av Skapande skola.
Skapande skola bör inte heller blandas samman med den lika viktiga kommunala kulturskolan, där det kommunala självstyret och elevens frivilliga skapande är två grundpelare. Kulturskoleverksamheten ser olika ut i landets kommuner. De pengar som regeringen nu lägger på sänkta kulturskoleavgifter kommer främst att hamna hos storstadsnära och välbeställda kommuner.
Fru talman! Vi behöver kulturen för att leva. Kulturen har sitt egenvärde. Ett kulturliv där alla är välkomna och kan delta är en viktig kraft för ett samhälle som håller ihop på lång sikt. Med det, fru talman, vill jag hänvisa till Centerpartiets särskilda yttrande.
(Applåder)
Anf. 164 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Vi lever i en svår tid! Ibland känns det till och med som att vi lever i en tröstlös tid. Men: Seger till varje pris, seger trots all terror, seger hur lång vägen än blir, ty utan seger finns ingen överlevnad. Så beskrev Winston Churchill vad som var vägen i en annan mycket svår tid för tre kvarts sekel sedan.
Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig både inåt och utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område där de internationella impulserna alltid har varit avgörande. Öppenheten och mångfalden är avgörande för vårt lands välstånd och för vår kreativitet och kulturella kraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det som vi i dag känner som svenskt kulturarv har skapats i ett intimt samtal och utbyte med omvärlden. Attraktiva förutsättningar för etablering och upprätthållande av konstnärliga miljöer på hög internationell nivå måste bibehållas och skapas. Dagens kultur, morgondagens kulturarv, skapas i dag, i detta nu. Den skapas i kreativitetens smältdegel - samma smältdegel som formade Winston Churchills citat som jag inledde med. Där formas nu det som vi alla formas av, nämligen vårt gemensamma samhälle, vår gemensamma framtid.
Sverige behöver en kulturpolitik för alla människor, för hela landet. Vi liberaler vill att förutsättningar skapas för kulturupplevelser av högsta kvalitet och stimulera eget deltagande och skapande överallt. Det är dags att väva samman kulturpolitik med landsbygdspolitik. Då kan det skapas reella förutsättningar för utveckling i hela landet. I detta har kultursamverkansmodellen en nyckelroll. Modellen behöver utvecklas och finansiellt stärkas så att det regionala och lokala perspektivet ytterligare stärks.
Fru talman! På punkt efter punkt visar regeringen nu att man eftersträvar en centralstyrd och alltmer koncentrerad kultur enbart för delar av landet. Ett väldigt tydligt exempel på detta är den reform som redan har nämnts här med fria entréer på statliga museer. Liberalerna välkomnar naturligtvis de museer som vill erbjuda fri entré som ett sätt att öka människors tillgång till kulturarvet, men det ska vara upp till respektive museum att avgöra om och hur.
Regeringens satsning omfattar dessutom bara vissa delar av de centrala museerna. Vi vill lägga 15 miljoner kronor mer än regeringen och utforma anslagsposten som ett sökbart bidrag, tillgängligt dels för samtliga museer och utställningar som tar del av statligt stöd, dels för läns- och regionmuseer.
Ett annat exempel på något som bara kan tydas som centralistisk politik är den avvisande inställning man har till lokala och regionala kulturscener. De ekonomiska problemen för dessa platser och institutioner har blivit alltmer akuta. Inte minst höga omkostnader för personal och hyror orsakade av negativa beslut rörande arbetsgivaravgifter, momssatser och skattepålagor tär på institutionernas ekonomi.
De kulturella pärlor som i dag drivs lokalt, regionalt eller helt privat är alltför viktiga för att riskera att slås ut och försvinna på grund av att ekonomin inte finns. Vi liberaler föreslår därför en satsning på de lokala och regionala scenerna som ska ses som ett första steg mot en förnyad liberal kulturpolitik för hela landet.
Ytterligare förslag med centralistiska inslag och synsätt är maxtaxan på kultur- och musikskolan. Liberalerna välkomnar självklart låga avgifter. Men det är en kommunal angelägenhet, inte en statlig pekpinne. Vi avvisar därför regeringens utgiftsökning om 100 miljoner kronor inom området. Det går att använda de pengarna mycket bättre.
Till sist, fru talman, måste jag ta upp en del om film och filmpolitiken. Filmavtalet har tjänat svensk film väl, men samtidigt visar svårigheterna att det nu behövs någonting helt annat, någonting nytt. Det behöver ersättas. Det nuvarande filmavtalet gäller bara fortsatt under 2016. Tiden går fort, och det behövs mer tid än så för rådrum som skulle kunna skapa breda, hållbara och väl genomarbetade överenskommelser om en ny filmpolitik. Det är olyckligt att regeringen ensidigt verkar ha låst sig vid en finansieringsmodell och en kort tidsram. Vi avvisar därför de föreslagna finansieringarna, stöd till vissa landsbygdsbiografer, momshöjningar på biobesök och medel för omställning av filmpolitiken och annat som det, ännu i alla fall, inte finns någon samsyn kring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Fru talman! Liberalernas förslag till budget är en helhet som har fallit i den tidigare voteringen om finansiella ramar. I linje med det avstår vi i den kommande omröstningen om utgiftsområde 17.
Fru talman! Jag inledde med ett citat av Winston Churchill. Jag ska också avsluta med ett som jag tycker är passade för regeringen och delvis för den här debatten, så här långt: Segerns problem är angenämare än nederlagets, men de är inte mindre besvärliga.
(Applåder)
Anf. 165 Aron Emilsson (SD)
Fru talman! Det är underbart med några bevingade ord denna kväll.
Det finns goda grunder för att anklaga flera allianspartier för brist på visioner och särskilt resurser bakom orden. Tyvärr hör Liberalerna dit, med några undantag.
Jag skulle egentligen vilja börja med att gratulera Bengt Eliasson och Liberalerna till att de har kunnat ta till sig, hämta inspiration från och också nosa på en modell som liknar vår reform om öppna museer. I årets motion nosar man faktiskt på en väldigt likartad reform. Det är förstås väldigt glädjande för Kultursverige och för Sveriges museer.
Samtidigt ser vi att Liberalerna föreslår en avsevärd sänkning av anslaget till kulturområdet i stort. Det visar tyvärr att det parti som en gång stod för bildningsväsendet inte längre prioriterar kultur och bildning på nationell nivå.
Vad är Liberalernas kulturpolitiska vision, och vilka är verktygen bakom den?
Anf. 166 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Det är ganska intressant att lyfta frågorna av Aron Emilsson. Att finansiera en budget och få ihop alla satsningar som spänner över alla utgiftsområden är nämligen alltid en utmaning, speciellt ett år som detta, då vi har valt att lägga en mycket stram budget.
Vi har gjort prioriteringar inom kulturområdet. Det finns självklart neddragningar gentemot regeringens budget. Jag har i mitt anförande redan talat om några av de så kallade satsningar som regeringen gör som vi avvisar. Dessutom ligger i regeringens budget det som kallas satsning men som egentligen bara är en pris- och löneomräkning som är inbakad i de 349 miljonerna. Det är ganska nytt. Det är vanligt i budgetar i regionala och kommunala sammanhang, men det är ganska nytt på statlig nivå.
Jag kan också säga att de prioriteringar som vi har valt att göra i Liberalernas budget handlar om utbildning, försvarsförmåga och äldre. Mycket av de pengar som traditionellt har legat inom kulturbudgeten på utbildning, det vill säga folkhögskolor och annat, kommer tillbaka som prioriteringar inom utbildningsområdet.
Anf. 167 Aron Emilsson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Fru talman! Jag hör förstås vad Bengt Eliasson och Liberalerna säger och anser. Jag hörde något om utmaning. Jag hörde egentligen inget alls om någon större vision. Jag hörde om utbildning och försvarsfrågorna. Man vill väva in utbildningspolitiska tankar mer på det kulturpolitiska området, vad jag förstår.
Samtidigt vidhåller jag att Liberalerna måste kavla upp ärmarna och visa vad de vill med kulturområdet. Några saker vet vi, men i många fall saknas det styrfart.
Det vi kan se är att man glädjande nog gör samma bedömning i fråga om att idrotten har en viktig verksamhet att fokusera på och inte kan ta ett överordnat integrationsansvar, till exempel. Samtidigt kan vi konstatera att det är mer ord än mening, då man släpper igenom regeringens ändringsbudget och inte har några särskilda yttranden till förmån för sin egen mening. Det är återigen ord utan verktyg, medel och resurser.
Det mest beklämmande är till exempel att man faktiskt gör en neddragning på både Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet har egentligen haft en reell anslagssänkning under många år och har behov av större resurser, åtminstone ett oförändrat anslag. Riksarkivet får en ökad administrativ börda i och med lagändringen om allmänna handlingar. De skulle behöva 2 miljoner i tillskott men får alltså en neddragning i Liberalernas budget. Varför?
Vilka är prioriteringarna här, och varför gör man dessa prioriteringar?
Anf. 168 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Tack, Aron Emilsson, för frågorna och synpunkterna! Ja, att skriva budget och att lägga budget är en grannlaga uppgift, speciellt när man, som vi har gjort från Liberalernas sida, väljer att finansiera krona för krona och att skriva en budget som faktiskt går att följa både bakåt och framåt.
De neddragningar som Aron Emilsson tar upp när det gäller Riksarkivet med flera är egentligen bara en förlängning av gällande budget. Våra prioriteringar, som jag sa tidigare, har vi denna gång valt att lägga på andra områden.
Med vår politik hade finansieringen för kommande års budget blivit större än den som nu ligger, för då hade det varit mer människor i arbete och mer skattepengar. Allting handlar om prioriteringar, och allting handlar om att faktiskt vara ärlig i sina budgetskrivningar och kunna finansiera allt krona för krona.
Anf. 169 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag ska först hänvisa till Kristdemokraternas särskilda yttrande. Det här är också min första debatt som ledamot i kulturutskottet. Det känns väldigt inspirerande. Trevligt att se två ministrar här!
Jag har varit i ett par utskott tidigare, och aldrig har man väl hyllat utskottets namn så som man gör här när man lyfter upp kulturen med bevingade ord och vackra uttryck om vad kultur är.
Jag vill också börja där. Det finns nycklar till varje människa, och kulturen är en sådan nyckel. När mörkret omger oss är kulturen ett ljus i mörkret. När dystopierna får dominera samhället är kulturen en kraft som skapar livskvalitet. Den går från hjärta till hjärta och hjälper oss att se varandra och bekräfta varandra. Kultur, bildning och idrott är nycklar till människor och därför viktiga, inte minst när det gäller integration.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Kristdemokraternas kultursyn handlar om en kultur med mening i nuet, det handlar om historiska rötter som bär kulturen och det ger oss också vingar in i framtiden. Sådan är kulturen för oss.
Jag vill ta upp tre områden som vi kristdemokrater tycker är viktiga. Det finns fler, men talartiden är ju begränsad här i dag.
Det första gäller folkbildningen med folkhögskolorna, studieförbunden och biblioteken. Folkhögskolornas unika roll ligger framför allt i pedagogiken, den demokratiska rollen och synen på kunskap. Därför fortsätter vi att bevaka folkhögskolornas intressen och verkar för att de ekonomiska förutsättningarna ska vara goda.
Också studieförbunden har en unik roll, inte minst i demokratiskt hänseende. Till exempel har många invandrarföreningar upptäckt studiecirkeln som en möjlighet att förbättra sin verksamhet.
Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. Ingen kulturinstitution är så populär hos allmänheten som biblioteken. Nu ska jag också komma med ett citat. Robert Schuman, en fransk kristdemokrat som var med och skapade EU, sa så här: Samhället byggs av människor men består genom institutioner. Och att författare och andra kulturskapare har goda villkor för sitt skapande har stor betydelse. Därför höjer vi kristdemokrater i vår budgetmotion biblioteksersättningens grundbelopp med 7 öre för 2016. Detta kostar 149 miljoner.
Herr talman! Det andra område som jag vill ta upp är civilsamhället. En vital del i det civila samhällets möjligheter att påverka finns genom de gåvor som människor ger. Man ger av medkänsla och engagemang utan att kräva något tillbaka för egen del. Jag tycker att det är storartat, och det är väldigt många som gör det i vårt land.
Ett gåvoskatteavdrag infördes under Alliansens och Kristdemokraternas tid i regeringen. Nu tar regeringen bort det. Faktum är att Frivilligorganisationernas insamlingsråd, Frii, har räknat ut att man på detta sätt förlorar intäkter på 250 miljoner kronor det första året, som naturligtvis skulle ha kunnat komma dem till del.
Jag tycker att det är djupt beklagligt att man tar bort detta. Vi kristdemokrater tycker att man ska uppmuntra människors givande, inte motarbeta det. Vi har förslag på hur man kan utveckla det så att det skulle kunna gälla fler ideellt arbetande organisationer, till exempel idrottsrörelsen.
Herr talman! Det tredje som jag vill ta upp är fritidspengen som finns med i vår motion. Det ligger inte som kostnad i utgiftsområdet, men den är starkt hopkopplad med allt det som vi tar upp här i kväll.
Alla barn ska ges goda levnadsförutsättningar. Men enligt Statistiska centralbyrån deltar barn till ensamstående föräldrar i ekonomiskt utsatta hushåll mindre i organiserade fritidsaktiviteter än barn till samboende föräldrar.
För att möjliggöra för barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta hushåll att i högre grad delta i organiserade fritidsaktiviteter satsar Kristdemokraterna även fortsättningsvis på fritidspengen.
Den är på högst 3 000 kronor om året och går till barn i årskurs 4-9 som lever i hushåll som får ekonomiskt bistånd, eller försörjningsstöd som det heter, sedan sex månader. Det garanterar bidragets träffsäkerhet och blir tillgängligt för barnen i de ekonomiskt utsatta familjerna. Vi tycker att detta ger de här barnen en möjlighet att utvecklas, vilket också kan vara en skyddsfaktor mot utanförskap som vi ser det. Tyvärr tar regeringen bort också denna möjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Det här var bara ett axplock av kristdemokratisk kulturpolitik. Jag rekommenderar läsning av vår budgetmotion. Det finns alltså mycket mer att presentera, men jag vill av respekt för den överenskomna tiden avsluta så här, och här kommer alltså ytterligare ett uttryck.
Bill Clinton sitter i ett samtal med artisten Elvis Costello. En bit in i det timslånga samtalet säger Bill Clinton så här: I'm not sure I could have become president if I hadn't been exposed to music. Jag är inte säker på att jag hade blivit president om jag inte hade fått ta del av och utöva musik.
Kulturen är alltså en av nycklarna till en människas utveckling. Och det finns nycklar till varje människa.
(Applåder)
Anf. 170 Gunilla Carlsson (S)
Herr talman! För några veckor sedan presenterade den rödgröna samarbetsregeringen med stöd av vänsterpartiet en stark och tydlig budgetproposition. Det är en politik för fler jobb, för en välfärd som går att lita på, där inkomstklyftorna mellan män och kvinnor minskar och med satsningar på klimatet. Med denna budget tas det nu viktiga steg för att få ett Sverige som håller ihop, och det är helt avgörande för Sveriges fortsatta utveckling.
En del i att få ett land att hålla ihop och att utvecklas är att man satsar på konst och kultur. Genom kulturen kan vi utvecklas som individer, både genom att vi ges möjlighet att skapa själva och pröva nya saker och genom att bryta sina egna tankar tillsammans med andra och få nya perspektiv. Att ta del av kultur och själv vara delaktig är en grundbult i Socialdemokraternas kulturpolitik.
Herr talman! I tider av turbulens och när man känner en osäkerhet för det som händer runt omkring och i ens närhet, saker som man inte är van vid, tror jag att det är ännu viktigare att människor får möjlighet att mötas och få nya erfarenheter och pröva nya saker.
Därför är jag glad att vi nu med denna budget har satsningar för att vi återigen under nästa år kommer att öppna upp för att alla ska kunna ta del av våra gemensamma samlingar på de statliga museerna. Detta är en reform som när den tidigare genomfördes visade på ett stort ökat intresse för att besöka museernas verksamhet. Besökssiffrorna sköt i höjden.
Det är positivt i sig. Men en annan effekt blev att även andra museer runt om i landet, med andra huvudmän än staten, valde att följa exemplet eftersom man såg det stora intresse som fanns för just museernas verksamhet.
Denna satsning gör nu att fler vuxna kan följa med till exempel sina barn eller barnbarn och därmed dela roliga och lärorika upplevelser.
Herr talman! Runt om i nästan alla våra kommuner erbjuds barn och unga att vara med i den kommunala musik- och kulturskolan. Det är bra. Men tyvärr ser vi på många håll alldeles för höga avgifter. Det gör att många inte får chansen. Med vår satsning på 100 miljoner kronor, som ska gå till att främja låga avgifter inom den kommunala musik- och kulturskolan, kan fler barn och unga lära sig att spela ett instrument, spela teater eller göra något annat som kulturskolan erbjuder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Detta ska ske samtidigt med den första statliga utredningen som ska titta på musik- och kulturskolan sedan starten 1940. Nu ska dessutom en nationell strategi tas fram. Tillsammans kommer detta att ge en bra grund för hur man kan fortsätta att utveckla en verksamhet som har funnits i Sverige i över 70 års tid.
För oss är det viktigt att skapa möjligheter och bättre förutsättningar för fler barn och unga i vårt avlånga land att utvecklas genom musik och kultur. Det ska inte bero på vilken kommun människor bor i om de ska ha råd att delta i den kommunala musik- och kulturskolan. Menar man allvar med att satsa på barn och unga måste man också visa det i konkret handling.
Herr talman! Hur får vi fler att känna delaktighet, och vems berättelser är det som berättas? Hur möter man det man inte ens visste fanns? Det är inte alltid så lätt. Men ett sätt är att satsa i människors närmiljö. Därför genomförs nu en satsning på kulturverksamhet i vissa bostadsområden. Fler ska få vara delaktiga, och medborgarinflytandet ska vara stort. Det kan handla om konstnärlig gestaltning av boendemiljöer, om kulturverksamhet i bostadsområden i samarbete med professionella kulturskapare och civilsamhället, till exempel Konstfrämjandet, studieförbunden eller olika ungdomsorganisationer. Det är ett konkret sätt att just använda konsten och kulturen som ett verktyg för delaktighet, inflytande och yttrandefrihet.
I regeringens budget finns ytterligare satsningar inom kulturområdet, till exempel en utökning av Skapande skola till att också innefatta förskolan. Det är satsningar till kultursamverkansmodellen, till arbetet med en nationell biblioteksstrategi och till biografer på landsbygden.
Det finns också stora satsningar på idrottsrörelsen, svenskt friluftsliv och folkbildningen, men det kommer mina partikamrater Linus Sköld och Agneta Gille att lyfta fram i sina anföranden.
Nästan samtliga de stora satsningar som finns med i nästa års budget för utgiftsområde 17 säger de borgerliga partierna nej till. Även om de är splittrade i hur mycket mindre pengar de vill lägga på utgiftsområdet är det som mest upp till -641 miljoner, där Moderaternas budgetalternativ hamnar. Det är nej till fri-entré-reformen. Det är nej till stimulansbidrag till musik- och kulturskolan. Det är nej till satsningar på kultur i bostadsområdena, och det är nej till mer resurser till regionerna och kultursamverkansmodellen. Det är också nej till biografer på landsbygden.
Att prata om vikten av kultur räcker inte. Man måste också visa i handling att det är ett viktigt politikområde. Jag är glad och stolt över att den rödgröna samarbetsregeringen med stöd av Vänsterpartiet nu lägger fram en stark kulturbudget med tydliga satsningar. Det behövs absolut mer, men detta är en stark och bra början.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
(Applåder)
Anf. 171 Olof Lavesson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till Gunilla Carlsson. Jag vill verkligen förstå hur man har tänkt.
Den absolut största satsningen man gör i kulturbudgeten är något som inte går direkt till kulturen utan går direkt till dem som nyttjar kulturen, det vill säga stimulansbidraget till kulturskolan. Detta är den absolut största satsningen man gör, och man tycker att det är det absolut viktigaste i Sverige just nu. Jag utgår från att man har tänkt på hur man ska använda pengarna, att det finns någon form av plan för dem.
Jag blir fortfarande inte klok. Jag försökte tidigare få ett svar från Rossana Dinamarca, och i fredags var det en interpellationsdebatt. Hur ska pengarna fördelas?
Det här är en kommunal angelägenhet. Kommunpolitiker fattar beslut och sätter avgifter. Vi kan tycka vad vi vill om dessa i vissa sammanhang höga avgifter. Jag skulle gärna se generellt sett lägre avgifter till kulturskolan. Det är viktigt. Det är ofta välbärgade kommuner som har höga avgifter. Det är kommuner där det bor människor med goda inkomster och där det finns goda skatteintäkter som har satt höga avgifter.
Är det dessa kommuner som Gunilla Carlsson nu vill sponsra? Det måste vara konsekvensen. Om alla barn ska ha rimliga och låga avgifter måste pengarna gå till att sponsra de barn som har högst avgifter, det vill säga till de kommuner som faktiskt är välbärgade. Är det den mest prioriterade kultursatsningen just nu att stoppa in statliga pengar i en kommunal angelägenhet som kommer att gå till de kommuner som har det bäst ställt från början? Är det kärnan i den socialdemokratiska kulturpolitiken just nu?
Anf. 172 Gunilla Carlsson (S)
Herr talman! För Socialdemokraterna är vikten av att fler ska kunna ta del av kultur och själva vara delaktiga i kultur en av våra grundbultar. Här ser vi att om vi ska nå fler barn och unga, inte minst genom den fantastiska verksamhet som finns i musik- och kulturskolan, är ett sätt att ge ett stimulansbidrag, att driva på de kommuner som har höga avgifter att sänka sina avgifter. Kommunerna ska inte få ersättningar från staten om de inte väljer att hålla ned avgifterna.
Exakt hur modellen ska se ut tar man nu, precis som Rossana Dinamarca sa, fram på departementet. Det är en tydlig satsning. Vi vill nå fram till fler barn och unga. Det här är ett sätt.
Om nu Olof Lavesson och Moderaterna pratar om att det är så viktigt att fler ska nås av kultur, är det intressant att se att de drar ned 641 miljoner jämfört med vad regeringen gör. Sedan kritiserar man alla de satsningar som vi gör, men man gör inte en enda satsning själv.
I er motion lyfter ni fram vikten av att utveckla kultursamverkansmodellen. Men ni plockar bort pengar till regionerna. Hur fungerar det? Då blir det ännu mindre av kultur ute i regionerna. Var det en gång i tiden tanken med kultursamverkansmodellen att staten ska avhända sig sitt ansvar för att kunna bedriva kultur ute i regionerna?
Anf. 173 Olof Lavesson (M)
Herr talman! Det handlar återigen om att räkna på före och efter, hur man sätter ihop en budget, vad som är nedskärningar och vad som är uppräkningar. Det är inte så att vi skär ned på kultursamverkansmodellen, men vi återställer inte de 15 miljonerna som regeringen gör. Det är alldeles korrekt. För de 1,3 miljarder som det handlar om ligger regeringens alternativ 15 miljoner över Moderaterna. Det är helt korrekt. Vi har prioriterat på ett annat sätt. Det är inte det som avgör kultursamverkansmodellen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Gunilla Carlsson säger att det ska vara fråga om ett incitament för kommunerna, och avgifterna måste sänkas för att fördela pengarna. Det innebär fortfarande att man stoppar in pengar till de kommuner som hade haft råd att sänka avgifterna själva. De gör inte det. De har valt att inte göra detta. Vi kan diskutera varför med kommunerna, men de har valt att inte göra så eftersom det råder ett kommunalt självstyre och det här är en kommunal verksamhet.
Socialdemokratin har alltid värnat det kommunala självstyret så länge jag kan minnas. Om målet är att förstatliga kulturskolan kan man säga det. Då kan vi föra en diskussion om den saken. Det är möjligt att vi ska ha den diskussionen i stället. Jag har inte uppfattat att det är ett förslag i debatten.
På samma sätt är jag nyfiken på vad en nationell strategi kan innebära där man inte toppstyr och kör över det kommunala självstyret.
Ni har börjat i fel ände i varenda reform ni har föreslagit. Här stoppar ni glatt in 100 miljoner kronor till något där strategin inte är klar förrän nästan hela året har gått. Ni vet inte hur pengarna ska fördelas eller användas, men de ska inte gå till de kommuner där avgiften är som högst. Är detta verkligen den mest prioriterade kulturpolitiska reformen för Socialdemokraterna i dag?
Jag måste säga att jag är lite besviken. Socialdemokratin har alltid har stått mycket långt fram i den kulturpolitiska debatten, men det har uppenbarligen skett en stor förändring där.
Anf. 174 Gunilla Carlsson (S)
Herr talman! Vi gör tre stora satsningar i kulturbudgeten. Fri entré är den första delen. Musik- och kulturskolan är den andra delen. Den tredje delen är kultur i bostadsområdena. Det finns även ytterligare satsningar inte minst på kultursamverkansmodellen och på Skapande skola. Alla ska ha inriktningen att se till att fler får möjlighet att ta del av kultur och själva vara delaktiga i kulturen.
Det är absolut inte så att vi ska toppstyra den kommunala musik- och kulturskolan. Men det här är ett incitament för kommunerna att hålla nere sina avgifter eftersom vi vet att det finns enormt stora skillnader.
Som kulturpolitiker vill jag att alla barn och unga ska få möjlighet att ta del av kultur, och den här satsningen är ett sätt. Vi får se exakt hur modellen ska ut, men det måste såklart vara så att de kommuner som väljer att hålla nere sina avgifter också är de som ska få ta del av resurserna.
Det här är ett incitament för att se till att kommunerna sänker sina avgifter, höjer kvaliteten i musik- och kulturskolan och ser till att fler barn och unga får möjlighet att vara med.
Anf. 175 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Att ta del av de borgerliga partiernas förslag till kulturbudget var lite som att färdas tillbaka i tiden till en auktion för föräldralösa barn - den typen av auktion, ni vet, där det inte är högstbjudande som vinner utan lägstbjudande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Minus 400 miljoner kronor drämmer Kristdemokraterna till med, bland annat genom att skära ned på resurserna till kultursamverkansmodellen, samtidigt som de skenheligt nog skriver att de särskilt vill prioritera regionalkultur.
Minus 500 miljoner drämmer Liberalerna till med genom att dels ta fram osthyveln och skära lite överallt, dels ta fram tårtspaden och göra ett ordentligt snitt i folkhögskolorna. Intresset för folkbildningen försvann tydligen när man bytte partinamn.
Centerpartiet vill skära ned med 550 miljoner, men Moderaterna drämmer såklart till med den absolut största nedskärningen: 640 miljoner kronor.
Det som är särskilt förbryllande är att de borgerliga partierna inte bara säger nej till de flesta av regeringens förslag till nya reformer utan också korsvis säger nej till de olika hjärtefrågor som de borgerliga partierna har sinsemellan. Efter alla år av gemensam allianspolitik har man ändå inte lyckats förklara varför man har lite olika ingångar i kulturpolitiken eller varför man vill lyfta olika delar. Man säger nej till varandra och visar stor splittring.
Om Sverigedemokraternas politik finns ännu mer att säga. Jag ska bara kort nämna ett perspektiv, nämligen att Sverigedemokraterna vill fullständigt slakta förutsättningarna för samtidskulturarbetare. Sverigedemokraterna skriver lite hovsamt att man vill att samtidskulturen ska stå på egna ben i större utsträckning - och slår undan benen helt och fullt på samtidskulturarbetarna. Varför denna rädsla för samtidskonsten? Kan Aron Emilsson förklara varför Sverigedemokraterna är så fruktansvärt rädda för samtidskultur?
I bjärt kontrast mot detta står naturligtvis regeringens förslag, den rödgröna kulturpolitiken. Det är den största anslagshöjningen till kulturbudgeten på tio år vi ser i den proposition som regeringen har gått fram med, den största och mest offensiva kulturbudgeten på tio år.
Det är framför allt tre områden som jag skulle vilja lyfta fram i de satsningar som regeringen nu gör. Det handlar om en mångfald av kultur, om sjysta villkor för kulturarbetare och om tillgänglighet till kultur för alla i hela Sverige, inte minst för barn och ungdomar.
Vi stärker Skapande skola genom att inkludera även förskolan i den verksamheten.
Vi stärker förutsättningarna för barn och ungdomar i hela landet att ta del av musik- och kulturskolan, som debatten har handlat mycket om hittills. Alla ungdomar, oavsett vilken kommun de växer upp i, ska ha möjlighet att ta del av en musik- och kulturskola.
Vi bygger också ut Sveriges folkhögskolor med 3 000 platser redan nästa år.
Vad gäller sjysta villkor är en pusselbit en stärkt biblioteksersättning. Biblioteken är lite av sinnebilden för en både tillgänglig och resurseffektiv kulturpolitik - den enskilda boken som kan läsas av så många och glädja så många läsare. Men naturligtvis ska också författaren ha skälig betalning för sitt arbete.
En annan viktig pusselbit är att vi har stärkt scenkonstallianserna så att fler scenkonstarbetare får sjysta, rimliga arbetsvillkor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Vad gäller kulturell mångfald finns det en rad satsningar. Vi stärker anslagen till samisk kultur. Vi stärker anslagen till Forum för levande historia. Vi gör en omfattande satsning på kultur i socialt utsatta områden.
Vi nästan fördubblar anslaget till friluftslivsorganisationerna - en satsning som går hand i hand med den budget som finns inom Miljödepartementet för att kunna köpa skyddsvärda naturområden och tillgängliggöra dem.
De senaste veckorna - eller månaderna, faktiskt - har jag dock ofta fått frågor om eller synpunkter på om det är rimligt att gå fram med en så stark och offensiv kulturbudget i de här tiderna, när vi vet att vi samtidigt har akuta behov av att öka insatserna för att kunna öka kapaciteten i flyktingmottagandet. Är det rimligt att satsa så mycket på kulturen när resurser behövs på annat håll?
Det är naturligtvis jättesvåra frågeställningar - det akuta behovet kontra det mer långsiktiga. Men jag kan inte komma till en annan slutsats än att det är just i tider som de här vi måste värna kulturen och ge den förutsättningar att växa.
När så många människor känner oro måste kulturen finnas där för att kunna roa, kunna locka till skratt eller tårar. När många människor känner stress, när snabba beslut ska tas i allt snabbare omvärldsförändringar, måste kulturen finnas där för att kunna ge andrum, mana till eftertanke och ge nya perspektiv. Och i en tid när många människor faktiskt tvivlar på livets mening måste kulturen finnas där och ge livet mening.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i kulturutskottets betänkande och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Anf. 176 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag har egentligen ingen skyldighet att gå in och svara på det anförande du höll, Niclas Malmberg, men det lät ungefär som att vi i Alliansen och vi kristdemokrater inte satsar. Det lät som att det bara var neddragningar.
I stället är det så att när regeringen satsar på 3 000 platser till folkhögskolan satsar vi på 1 500. Det är inte så att vi inte satsar. På folkbildningen satsar vi totalt 3,8 miljarder, på idrotten 1,9 miljarder och på regional kulturverksamhet 1,3 miljarder. Här satsas det alltså; det gör det. Det är bara det att vi inte tar in det via skatter, som ni gör.
Ni gör enormt stora skattehöjningar på olika områden, som ni plockar in för att sedan fördela ut pengar. Det är enkel matematik, men så går det faktiskt till. Låt oss hoppas att de skattehöjningarna på olika områden inte hämmar tillväxten alltför mycket framöver. Det är väl den stora risken när man slår hårt mot bland annat företag.
Men jag tänkte fråga dig om något annat, Niclas Malmberg, eftersom jag är ny i utskottet och dessutom nyfiken. Jag vet att det inte riktigt hör hemma i budgeten, men jag är oerhört nyfiken på det eftersom det hänger så intimt samman med det vi talar om i dag.
Var står Miljöpartiet när det gäller upphovsrätten? Jag hör olika signaler. Niclas Malmberg! Du måste ta bort alla tvivel som jag har när det gäller synen på upphovsrätt hos Miljöpartiet.
Anf. 177 Niclas Malmberg (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Tack, Roland Utbult, för den frågan!
Först ett konkret svar på den enkla frågan: Miljöpartiet vill stärka och utveckla upphovsrätten. Det ska inte råda något tvivel om det. Där har vi ett jättearbete att göra gemensamt inom EU. Det är en fråga som vi faktiskt får anledning att diskutera i morgon vid utskottets sammanträde då.
Det var lite vid sidan av budgeten. För att gå tillbaka till budgeten och den politik vi ska diskutera i dag är det precis som Roland Utbult säger: Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet ökade intäkter från höjda skatter, och vi väljer att bland annat göra en väldigt offensiv satsning på kulturpolitiken. Här skiljer sig ambitionsnivåerna helt klart åt.
Jag pekade inte ut Kristdemokraterna som särskilt defensiva när det gäller folkhögskolorna. Där är det faktiskt Liberalerna som gör de största nedskärningarna. Även Kristdemokraterna ligger 95 miljoner lägre än regeringsförslaget, men där är det Liberalerna som får stå vid skampålen.
Vad gäller kultursamverkansmodellen är det Kristdemokraterna som gör den största nedskärningen, värre än de andra allianspartierna, trots att Kristdemokraterna samtidigt skriver att de vill slå vakt om kultursamverkansmodellen utifrån att subsidiaritetsprincipen är en viktig grundbult i kristdemokratiskt tänkande.
Om man behandlar ett område, som i den egna kulturpolitiken är viktigt, med att göra nedskärningar, då skulle jag inte vilja vara ett område som man inte betraktar som viktigt.
Anf. 178 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Nu är det jag som ställer frågorna i replikskiftet. Jag vill återkomma till det som vi var inne på tidigare. Jag har funderat på hur trovärdig Niclas Malmberg är som miljöpartist. Jag är lite bekymrad för partiet om man ser till de svek som det tidigare levererat.
Vi kan till exempel ta det som hände med Vattenfall. Nu tänker jag alltså på trovärdigheten. Det är den jag diskuterar. Först viftar man med brunkolsbitar och sedan visar det sig att man kan tänka sig att sälja Vattenfall, vilket man hade lovat att inte göra. Valmanifestet från 2014 löd: Vi kommer alltid att arbeta för en mer human och öppen politik, och vi kommer aldrig att göra det svårare för människor att komma till Sverige.
Det var vad Miljöpartiet sa, och därför är jag lite orolig beträffande upphovsrätten. Jag är orolig för att det är på samma sätt där, att Miljöpartiet kommer att svänga så småningom.
Låt mig läsa ur Alliansens kulturproposition, Tid för kultur, där det står: "Upphovsrätten är av grundläggande betydelse för kulturskaparnas möjligheter att disponera över och skörda frukterna av sitt konstnärliga arbete." Det är en gammal rätt. Det handlar om äganderätten och om stora internationella landvinningar, eller hur? Jag har hört olika signaler från olika miljöpartister när det gäller upphovsrätten.
Ge mig bara en konfirmering av att ni, Niclas Malmberg, inte kommer att ändra er på den punkten.
Anf. 179 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Låt mig först kort kommentera utsvävningarna, som är väldigt långt från kulturpolitiken. Naturligtvis ligger Miljöpartiets klimatpolitik fast. Kolet hör hemma i marken. Vi ska inte elda upp kolet. Hur politiken bäst förs för att hantera det är en svår fråga, men jag tror att regeringen hanterar det på ett mycket ansvarsfullt sätt just för att minimera koldioxidutsläppen. Klimatfrågan är Miljöpartiets absolut viktigaste fråga. Vi driver på för att få en så sansad och bra klimatpolitik som möjligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
När det sedan gäller upphovsrätten noterade jag för några dagar sedan att en sverigedemokrat hade spelat in en sång och upphovsmannen till sången sa att han kommer att använda intäkterna till att stödja flyktingmottagandet. Jag bloggade om det för jag tyckte att det så fantastiskt väl visar att upphovsrätten behövs. Någon annan ska inte kunna ta ens material och utnyttja det för eget syfte, utan den som i grunden skapat något är den som ska ha upphovsrätten, äganderätten, och få intäkterna från det.
Givetvis är upphovsrätten en grundbult i den politik som vi för. Vi vill utveckla upphovsrätten. I regeringens agerande finns inga som helst tvivel om att det är i den riktningen man arbetar. Varför Kristdemokraterna försöker anföra att andra miljöpartister tidigare skulle ha anfört något annat är märkligt. Vi måste trots allt diskutera den politik som Miljöpartiet för i riksdagen och den politik som Miljöpartiet för tillsammans med Socialdemokraterna i regeringen.
Anf. 180 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Niclas Malmberg hävdar att Sverigedemokraterna skulle slakta samtidskulturen ekonomiskt, om jag uppfattade det rätt. Jag vill börja med att påpeka att Sverigedemokraterna i årets utgiftsområdesmotion gör offensiva satsningar som kommer samtidskulturen och kultur- och konstutövare till del.
För större reformer som Skapande skola, där utbildningsväsendet ska möta professionella kulturskapare och konstutövare, har vi en betydligt högre ambitionsnivå än regeringen. Det ger ringar på vattnet. Vi breddar och utökar Riksteaterns uppdrag för att de ska finnas över hela landet. Vi initierar och inför ett ordentligt samiskt kultur- och utbildningslyft, vilket också Niclas Malmbergs parti Miljöpartiet talar sig varmt för men inte går hela vägen.
Vi har idéer till och resurser bakom en skapande äldreomsorg tillsammans med till exempel Kultur i vården, där konst- och kulturutövare utifrån olika kulturella verksamhetsgrenar gynnas direkt i sin verksamhet. Inte sällan skulle frilansande kunna anlitas till den typen av kulturell verksamhet, som både landsting och kommuner kunde knyta till sig.
Vad vill Miljöpartiet göra åt den obalans som råder? Man talar vitt och brett om samtidskulturen, vilken de facto är viktig, men glömmer alla andra kulturella grenar, inte minst kulturarvets olika former - Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och många andra institutioner. Det gäller också kulturmiljövården, som i realiteten har räknats ned under många år. Vad vill man göra där? Var finns visionerna?
Anf. 181 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Låt mig gå igenom några av Sverigedemokraternas nedskärningar av samtidskulturen. Kultursamverkansmodellen vill de skära ned med 40 miljoner kronor, konstnärlig utsmyckning av den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor, bidraget till litteratur- och kulturtidskrifter minskas med 32 miljoner kronor och ersättningar och bidrag till konstnärer med 33 miljoner kronor, stödet till Moderna Museet minskas med 20 miljoner kronor och stödet till Forum för levande historia med 10 miljoner kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
I alla budgetposter som riktas direkt mot samtidskonstnärer gör Sverigedemokraterna omfattande nedskärningar. Sverigedemokraterna formulerar det som att samtidskulturen i större utsträckning ska stå på egna ben, och så slår man undan benen.
Sverigedemokraterna skapar en situation där bara den kommersiella kulturen har ett utrymme. Men avantgardet, den nyskapande kulturen, behöver offentligt stöd för att kunna finnas till, för att kunna utvecklas. Där gör Sverigedemokraterna tyvärr nedskärningar.
Anf. 182 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Låt mig förtydliga: Ett antal av de reformer och offensiva satsningar som vi gör på de områden som jag nämnde kommer konst- och kulturutövare till del. Det tror jag att Niclas Malmberg och Miljöpartiet förstår och också borde kunna anamma.
Vad gäller kultursamverkansmodellen är det en mycket stor och till stora delar mycket bra utgiftspost och reform som har sjösatts. Den nedskärning vi där gör till förmån för andra prioriteringar ger de facto kulturområdet mer resurser än regeringen totalt sett, trots att regeringen talar sig varm för sina offensiva satsningar. Det är i sammanhanget inga stora omprioriteringar.
När det gäller kulturtidskrifterna har vi gjort en omfattande översyn, och vi avsätter i år en större del till kultur- och litteraturtidskrifter, vilket också gagnar kultur- och konstskapare och mindre kulturtidskriftsredaktioner som är renodlat kulturpolitiska och kulturella.
Däremot är Miljöpartiet svaret skyldigt beträffande vad de vill med andra delar av samtidskulturen. Niclas Malmberg talar sig varm för att de nu har prioriterat samiska frågor, samelyft och annat, men det är i sammanhanget en mycket liten satsning i förhållande till det samiska kulturlyft som Sverigedemokraterna gör med satsning på såväl Gaaltije - sydsamiskt kulturcentrum, som språk- och utbildningsväsendet inom Sametinget, liksom deras övriga verksamhet som verkligen är samtidskulturellt för det urfolket.
Anf. 183 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Jag är glad, Aron Emilsson, att Sverigedemokraterna gjort en del omprioriteringar. Förra året ville ni fullständigt slakta kulturtidskrifterna. Nu har ni backat från det, och ni gör hela nedskärningen på litteraturstödet i stället. Det blir omfattande nedskärningar på litteraturstödet.
Jag hoppas att ni kan göra ytterligare en omprioritering framöver. Ni skriver i er reservation att Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om en minskning av anslaget till filmstödet med 25 miljoner kronor. Men regeringen gör inte en minskning av anslaget till filmstödet utan en satsning på 25 miljoner kronor till biografer i mindre tätbefolkade områden.
Eftersom Sverigedemokraterna så uppenbart har läst fel i budgetpropositionen hoppas jag att de backar från sitt förslag där.
Anf. 184 Rossana Dinamarca (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Vänsterpartiets ingång i budgetförhandlingarna med regeringen rent generellt har varit att minska klyftorna i samhället mellan män och kvinnor och mellan de som har de som inte har.
Kultur är välfärd, och välfärd är någonting som ska vara tillgängligt för alla. Tillgång till kultur, både att uppleva och att skapa, ska inte vara avhängig en plånbok. Dessvärre vet vi att för många är fritidsintressen för sina barn något som får väljas bort.
Vi mår bra av att få skapa. Därför är det viktigt att det finns mötesplatser, amatörkultur och en kulturskola som inte tar ut höga avgifter av de barn som vill gå där utan att så många som möjligt får så stora chanser som möjligt att utöva kultur själva.
Den kommunala musik- och kulturskolan är en av de största kulturverksamheterna för barn och unga. Vi vill att kulturskolan ska bli mer tillgänglig och jämlik. I flera kommuner är avgifterna så höga att många familjer saknar möjligheten att betala.
Det har gått ett år sedan det var tänkt att denna satsning skulle blivit verklighet. Nu äntligen - peppar, peppar, får man väl säga - kommer de 100 miljonerna som årligen ska ges för att främja låga avgifter i den kommunala musik- och kulturskolan så att fler barn ska få möjlighet att delta i kulturskolans aktiviteter.
Alla barn ska ha möjlighet att få känna den glädje och utveckling det innebär att själva hålla på med dans, teater, konst och musik. Det är också bra för barns och ungas självförtroende. Därför är det ett viktigt steg att Vänsterpartiet nu kommit överens med regeringen om en sänkning av avgifterna.
Det känns bra att återigen kunna trycka på playknappen efter att ha stått på paus, en paus som vi verkligen inte behövde. Efter åtta år av borgerligt styre var vi många som var svältfödda på en kulturpolitik värd namnet. Politiken har slitit sönder den konstnärliga friheten med nyttokrav, reglering och villkor det inte går att leva på som konstnär. Dessutom är de högerextrema krafterna starkare och hotar den fria kulturen. Konst och kultur ska inte verka efter politikens premisser. Den ska skapa sina egna riktlinjer.
Men nu kommer satsningarna. Förra året körde de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna med storsläggan mot kulturen. Tagna på sängen över att deras politik blev verklighet fick de stuva om bland nedskärningarna då kulturtidskrifternas starka röst verkade överraska. I år har inget av allianspartierna föreslagit några neddragningar på kulturtidskrifterna, visa av erfarenheterna skulle man kunna tro.
Nedskärningarna har i stället gjorts på andra områden. Det är allt mellan Kristdemokraternas 405 miljoner och Moderaternas 641 miljoner kronor. Det är väldigt tydligt hur kulturfientliga de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är och hur mycket de ogillar offentligt stöd till kulturen. Trots det har vi nu hört flera representanter för de borgerliga stå här och tala om att det egentligen inte handlar om neddragningar utan om satsningar. Men minus är ändå minus.
Nu kommer som sagt satsningarna. Det handlar om kulturskolan, folkhögskolorna, museerna, Skapande skola och biograferna på mindre orter. Det är en rad satsningar som tidigare talare från S och MP också har tagit upp. Det är ett steg på vägen till ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
(Applåder)
Anf. 185 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Tack, Rosanna, för ditt anförande! Jag glömde förut att tacka Niclas Malmberg för hans anförande. Jag har förresten glömt att ge kredd åt regeringen. Jag kommer på det nu. Det gäller secondhandbutikerna som slipper momsen. Det tycker jag var väldigt bra. Det vill jag gärna säga. Det jobbades med tidigare, men nu blev det verklighet.
Jag vill ta upp två saker med dig. Vi har två replikskiften här. Det första gäller ditt uttryck att det inte är i trossamfunden som kulturarbetarna finns. Jag undrar vad du grundar det påståendet på. Om det finns grund för det är det okej. Men jag menar att det inte är så.
När det gäller kulturarbetare inom trossamfunden tänker jag på alla de kyrkokonserter som hålls där och ett stort antal musiker ur trossamfunden som har blivit professionella duktiga musiker. Det är allmänt känt att många har sprungit ur till exempel frikyrkan.
Det är ganska historielöst det du säger med tanke på Johann Sebastian Bach och all den kultur som har sprungit ur barocken, renässans och allting där kyrkan var väldigt inblandad. Jag har lite svårt att smälta att du säger att det inte är i trossamfunden som kulturarbetarna finns.
Du kanske ska förklara det. Jag är inte riktigt säker på att du tänker så egentligen. Det finns Sveriges kristna råd. Jag tänker nu inte bara på kristen verksamhet. Det finns också andra som bidrar på olika sätt, en bibelöversättning och så vidare.
Anf. 186 Rossana Dinamarca (V)
Herr talman! Jag tror att det jag sa var att det kanske inte är det man förknippar med kulturarbetare. Visst har du rätt. Jag får väl ta tillbaka det till viss del, herr talman.
Det jag egentligen menade i replikskiftet med Olof Lavesson från Moderaterna var att det var den enda post där man kunde se att det fanns ett plus jämfört med regeringens budget. Det var inte ens till kultursatsningar inom trossamfunden. Det var andra typer av satsningar som handlade mer om säkerhetshöjande åtgärder, om jag inte minns fel.
Man kan inte anklaga Moderaterna för att de gjorde en satsning kulturen inom trossamfunden. Jag vill bara göra det klargörandet.
Anf. 187 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Tack, Rosanna! Nu är jag mycket nöjdare och mycket mer tillfreds. Jag har en fråga till. Det gäller fritidspengen.
Du måste hjälpa mig att förstå varför regeringssidan och Vänsterpartiet, och jag tror att du kan göra dig till tolk för alla, har så svårt att tänka sig att ett sådant träffsäkert bidrag som fritidspengen skulle kunna vara till gagn för de allra mest utsatta barnen.
Familjerna har haft försörjningsstöd i sex månader. Det handlar om människor som har haft det jättesvårt och som kämpar varje dag. Man kan ha svårt att sätta sig in i det. Men det är en överlevnadsfråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Då finns det ett bidrag att söka per år på 3 000 kronor som kallas fritidspeng. Där kan man få ta del av olika aktiviteter och även kulturskolan. Vad är det som gör att ni har så väldigt svårt att tänka er det?
I stället satsar ni på att subventionera kulturskolan på ett sådant sätt att det egentligen mest gagnar rika kommuner om jag förstår det hela rätt. Detta är träffsäkert. Det träffar de barn som verkligen står i behov av de pengarna. Varför har ni så svårt för att acceptera detta?
Anf. 188 Rossana Dinamarca (V)
Herr talman! När det gäller kulturskolan och vem det kommer att gagna vet inte rimligen Roland Utbult eller någon på den borgerliga sidan hur det är. Både jag och Gunilla Carlsson har svarat på frågor om detta.
Vi vill kunna säkerställa att det är satsningar som ska gå till dem som på riktigt har velat sänka avgifterna för att kunna göra tillgängligt för fler att gå i skolan och inte till välbärgade kommuner som har struntat i det och inte brytt sig som det. Det ska komma dem till gagn som på riktigt har behov av det och som har varit i framkant i de här frågorna.
Jag tror som vänsterpartist på en välfärd som är generell. Jag tror inte på att marginaliserade människor ska känna sig ännu mer marginaliserade. Det handlar om att ha en välfärd som är att lita på för alla människor. Det är också därför jag tror på att det är bättre att höja skatterna för dem som är mest välbeställda och på det sättet också se till att värna barn och unga och att utjämna klyftorna mellan rika och fattiga.
Det var inte riktigt den politiken de borgerliga förde, utan de förde en politik som ökade klyftor mellan fattiga och rika. Då kanske det passar med den modell med fritidspeng som Roland Utbult har. Då kan man döva sitt dåliga samvete och tänka: Vi ger lite allmosor till dem som är fattiga.
Vi vill satsa på en generell välfärd. Jag ser gärna att vi ska kunna gå till skattehöjningar som handlar om mer än de där 30 kronorna som det gällde för dem med över 50 000 kronor. Jag tror att vi kan bättre. Vi kan höja lite mer. Du och jag kan bidra lite mer via skattsedeln för att se till att vi får en generell välfärd där barn slipper vara fattiga.
Anf. 189 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Den höst vi nu snart lägger bakom oss har varit omtumlande. Den har inneburit stora utmaningar för många - för regering, för riksdag, för kommuner och för regioner. Men allra mest har det varit en utmanande och i många fall fruktansvärd höst för alla de barn och vuxna som har tvingats fly från krig och förtryck och som nu ska försöka bygga upp sina liv här i Sverige.
Istanbul, Beirut, Paris, Bamako och många fler städer och platser i världen har drabbats av hänsynslös terrorism. Mördarna är skoningslösa, och många oskyldiga människor har fått betala med sina liv.
Samtidigt har jag under de senaste månaderna gång på gång överväldigats av människors engagemang och vilja att hjälpa till. Det är med stolthet jag kan konstatera att våra kulturinstitutioner återfinns bland dessa goda krafter. Både på lokal och nationell nivå har museer utgått från sin viktiga roll som mötesplats och snabbt bjudit in människor på flykt till att gratis kunna ta del av deras verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Våra museer erbjuder inte enbart arenor för möten mellan människor utan också en möjlighet att ta del av det som har format kulturen. Det skapar tillfällen till igenkänning och deltagande. Det gör skillnad.
Även Sveriges biblioteksverksamma mobiliserar, stärkta av det uppdrag bibliotekslagen ger: att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Biblioteken justerar öppettider så att filialer nära asylboendena kan ge nyanlända chans att använda biblioteken. De förstärker utbudet av böcker på arabiska, persiska, tigrinja, kurdiska och andra språk. Bokbussarna lägger om rutten så att de kan vara till stöd för flyktingboenden. Det gör skillnad.
Herr talman! Det bubblar och rör på sig i Kultursverige. Kulturen är en sektor som vill spela roll och som vill leva och växa. All den vilja och allt det engagemang jag möter när jag är ute i landet överväldigar och ingjuter hopp.
Jag är stolt över att kunna presentera regeringens kulturbudget. Det är en kulturbudget i tiden som kommer att gagna många människor i hela vårt land. En stark kulturpolitik värnar konstens oberoende och integritet och tillåter våra olika konstformer att verka fritt i sin egen riktning. En stark kulturpolitik förstår att politikens roll är att skapa förutsättningar för fri kultur och ha fokus på strukturer, finansiering och möjligheter.
Regeringen gör en ökning av kulturbudgeten av historiska mått - 359 miljoner kronor mer till kultur i jämförelse med de borgerliga partiernas kulturbudget, som vi nu lämnar bakom oss.
Kultur i vissa bostadsområden är en efterlängtad satsning som utgår från de boendes behov och önskemål och präglas av ett brett medborgarinflytande. 130 miljoner kronor ska fördelas under tre år.
Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom hela det allmänna biblioteksväsendet.
Film i alla dess former är en av de starkaste uttrycksformerna i vår tid. Under de senaste åren har den svenska filmbranschens aktörer ropat efter förändring - efter en filmpolitik som vill något. Regeringen avser att genomföra en omställning av filmpolitiken som innebär att staten från och med 2017 tar ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. Samtidigt tillförs svensk film 235 miljoner kronor.
År 2016, nästa år, satsar regeringen 25 miljoner kronor på att stärka biografer i glesbygd och på mindre orter. Möjligheterna att se film och annan kultur som opera och konserter kommer att öka oavsett var man bor i vårt land. Det här, herr talman, gör regeringen för att ge mer kultur till fler i hela landet.
Regeringen investerar 80 miljoner per år för att införa fri entré vid statliga museer. Genom att ta bort entréavgiften sänks tröskeln, och fler ges därmed möjlighet att ta del av det rika utbud som museerna erbjuder.
Den kommunala musik- och kulturskolan spelar en avgörande roll för unga människors skapande. I dag ser kulturskolan, som vi har hört många talare tidigare lyfta fram, olika ut i olika kommuner när det gäller utbud, kvalitet och avgifter. 100 miljoner kronor satsas på att främja låga avgifter i kulturskolan. Målsättningen är att verksamheten ska bli mer tillgänglig och jämlik. Och detta är bara ett första steg i regeringens ambition med kulturskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Kulturen ska göras mer tillgänglig i hela landet. Mer kultur till fler! 15 miljoner tillförs den regionala kulturen genom förstärkning av kultursamverkansmodellen. Det innebär att vi återställer de pengar som de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna förra året ryckte från den regionala kulturen.
(Applåder)
Anf. 190 Olof Lavesson (M)
Herr talman! Det har varit vindstilla i kulturpolitiken i åtta år. Kulturbåten har legat stilla, fast förankrad med arbetslinjens ankare. Jag vet inte om kultur- och demokratiministern känner igen orden, men det var så hon inledde sitt anförande i kammaren för ungefär ett år sedan.
Det finns ingen som kan anklaga kulturministern för att det nu råder stiltje i den kulturpolitiska debatten. Nu är det storm på öppet hav. Förtöjningarna är kapade. Arbetslinjens ankare ligger lämnat på botten medan båten driver lite fritt.
Jag betvivlar inte engagemanget och viljan. Ambitionen är att segla mot horisonten, men tyvärr glömdes både sjökort och kompass på landbacken. Vad vilja Socialdemokraterna? frågade en gång August Palm. Jag ska inte begära att kulturministern svarar på den frågan, och att Miljöpartiet vill mycket råder det ingen tvekan om. Men vilja räcker inte hela vägen; man måste också ha en färdplan.
Jag visade i mitt anförande på ett antal områden där regeringen skjuter från höften men ständigt verkar missa målet. Men jag vill ge kulturministern möjlighet att här och nu ge tydliga svar på åtminstone ett område, nämligen fri-entré-reformen.
Mina frågor är ganska enkla: Vem ska reformen gälla? Och till vad? Är det alla utställningar för alla eller bara basutställningar för vissa? Ska en ny entréavgift för barn och unga på tillfälliga utställningar finansiera inträdet för etablerade kulturkonsumenter och tyska turister? Var ska museerna ta pengarna när kompensationen inte räcker? Tidigare har ministern sagt: Då tillför vi mer pengar. Har ministern fri dragningsrätt på Finansdepartementet, och hur stor är i så fall den dragningsrätten? Hur ska de museer som inte omfattas lösa sin situation när besökarna står med förväntan om att komma in gratis även där?
Anf. 191 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Tack, Olof Lavesson, för frågan och för möjligheten att få fördjupa mig och ge dig svar.
Jag är stolt över att vi nu som regering går fram med en reform för fri entré igen. Detta är ett lyckat exempel på en kulturpolitisk satsning som den socialdemokratiska regeringen tidigare genomförde och som vi nu kan dra lärdom av. Vi vet att den kommer att främja att fler människor får tillgång till våra gemensamma skatter.
De 80 miljoner kronorna kommer förhoppningsvis att räcka till. De är baserade på uppgifter från museerna själva om deras entréintäkter och om vad de bedömer ska räcka till för att i första hand basutställningarna ska vara gratis för alla som går till museerna. Det kan också bli så att vissa specialutställningar kommer att omfattas, men i första hand är det basutställningarna det handlar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det här är en reform av flera som är tydliga tecken på den kulturpolitik som regeringen går fram med. Vi vill ge möjlighet till mer kultur till fler och till hela landet. Vi vet, också visa av erfarenhet från den tidigare perioden med fri-entré-reformen, att fler museer runt om i landet slog följe, öppnade sina dörrar och erbjöd sina skatter gratis. De sänkte trösklarna, och en ny publik kom till våra museer. Därför gör vi med stolthet detta igen.
Anf. 192 Olof Lavesson (M)
Herr talman! När vi avskaffade den förra fri-entré-reformen innebar det ett avbräck på antalet besökare. Det är alldeles riktigt. Museerna fick sedan lika mycket pengar som under fri-entré-reformen, och till och med mer, och besökarna återvände. Kulturministern säger "igen", och det är det ordet som är i fokus här, för det här är egentligen ingen ny politik. Jag hade nog väntat mig lite mer av Miljöpartiet, för det här är ju gammal sossepolitik som man kanske har hittat i någon skrivbordslåda från Pagrotskys tid.
Frågan är om man möter de utmaningar som museerna står inför med den här reformen. De säger att det är helt andra saker som behövs. De behöver breddad kompetens, mångfald, digitalisering, nya samverkansformer och långsiktig ekonomisk hållbarhet, och det är ju ingenting som det här egentligen löser.
Kulturministern är tydlig i sitt svar som jag har längtat efter att få, och jag är tacksam för det. Reformen gäller basutställningarna för alla. Bra, då vet jag det. I dag har alla upp till 19 år fritt inträde till allting. Så ska det inte längre vara. Det kanske kan bli så, det vet vi inte, men här drar man in på barn och ungas möjlighet att gå gratis på museerna för att finansiera etablerade kulturkonsumenters besök på basutställningarna. Det är tydligt. Dessutom är det en reform, och det kan inte kulturministern förneka, som slår snett geografiskt. Det här riktar sig till 19 museer varav 16 är i Stockholms innerstad. Man hoppas att andra ska följa efter, men några pengar till det finns inte.
Samtidigt säger museerna att det är långsiktig ekonomisk stabilitet man letar efter, men nu kommer man plötsligt att stå med besökare som säger: Vi vill komma in gratis, nu får ni ordna det här. Men några pengar till det får man inte.
Det var också en uppmjukning från ministerns sida när det gäller vad det kommer att kosta, och det tycker jag är lite mer balanserat. För ett år sedan sa ministern att det här kommer att kosta 80 miljoner, punkt slut. Så är det inte längre. Nu säger hon att vi får se vad det kostar, och så får vi kanske justera i efterhand. Det är väl så när man inte riktigt har förberett sig. Då får man ta det som det kommer och försöka skjuta från höften.
Anf. 193 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Tack, Olof Lavesson! Gammal sossepolitik ska man inte slänga ut med badvattnet. Det finns godbitar att hämta där, och jag är, som jag tidigare sa, glad över att man har prövat kulturpolitiska reformer tidigare. Trots att borgarna slängde ut mycket badvatten kan vi samla ihop det igen och göra bra saker för hela svenska folket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Jag vill verkligen betona det här med hela landet. Vi kommer under den återstående mandatperioden att visa att vår kulturpolitik är för hela landet. Vi gör det till exempel genom att vi återinför de 15 miljoner som ni inte vill investera i kultursamverkansmodellen, och vi gör det när vi nu satsar 25 miljoner kronor på biografer på landsorten. 25 miljoner kronor kommer att innebära otroligt mycket för biograferna. Det kommer att investeras både i de som finns och genom att utveckla dem så att de blir arenor för konserter och så vidare.
Det är kultur för hela landet och mer kultur till fler som vår politik kommer att visa att vi genomför och är det som vi står för. Jag är väldigt glad för att vi nu lägger fram detta i vår budget.
Anf. 194 Aron Emilsson (SD)
Herr talman! Det finns naturligtvis mycket att säga om regeringens kulturpolitik eller, vad man tidigare har kunnat säga, brist på just kulturpolitik. Det kan inte ha varit lätt att axla ansvaret för Kulturdepartementet efter valet utan särskilt mycket av kulturpolitiska program. Det kan vi förstå. Samtidigt får man ge ministern det att hon har varit flitig och engagerad på det kulturpolitiska området under året. Det får man tillstå.
För en tid sedan bestämde man sig från Miljöpartiets sida för att åtgärda bristen på kulturpolitiska program, varpå en arbetsgrupp för detta lämnade ifrån sig ett program som var minst sagt radikalt och fick många att reagera, däribland miljöpartister. De flesta av oss har noterat, tror jag, att kulturministern med flera har tagit avstånd från stora delar av det här kulturprogrammet.
Frågan kvarstår: Ser ministern några av förslagen som genomförbara, och i så fall vilka? Och vilka är regeringens faktiska visioner och möjligheter på det kulturpolitiska området givet det ekonomiska läge som råder just nu?
Anf. 195 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! Tack för frågan, Aron Emilsson! Detta är ju en budgetdebatt, men jag kommenterar gärna Miljöpartiets utveckling och hur vi för den framåt.
Vi är ett parti som vill vara transparent och modigt, och därför har vi arbetsgrupper inom många olika politikområden. En av dessa arbetsgrupper har varit en kulturpolitisk arbetsgrupp som har lämnat förslag till partistyrelsen. Det betyder att partistyrelsen nu ska ta hand om de förslagen. Kanske läggs något av dessa förslag fram till vår nästa kongress, och kanske antar i så fall kongressen något av förslagen. Det ligger långt fram i tiden och är ovisst, men detta är ett sätt för vårt parti att utvecklas, att ständigt ha örat mot marken och låta kulturarbetare, som de flesta var som ingick i den här gruppen, arbeta fram förslag åt oss.
Jag är glad för att Aron Emilsson har upplevt att jag har varit aktiv - det fick riksdagsledamoten tillstå. Det var fina ord från en sverigedemokrat.
Jag hade hoppats att du hade utmanat mig lite mer på de kulturpolitiska områdena. Någonting som jag verkligen vill betona efter att ha läst Sverigedemokraternas förslag är att kulturpolitiken inte är en solitär. Den går inte att separera från all annan politik. Därför blir Sverigedemokraternas kulturpolitik så intressant. Den känns som en fantasi. Det är en drömvärld med många vackra ord, men när man tittar på Sverigedemokraternas hela politik förstår man att den inte har sin utgångspunkt i alla människors lika värde. Därför kan det heller aldrig bli en kulturpolitik som jag och regeringen kan ta på allvar.
Anf. 196 Aron Emilsson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Vi kan börja där ministern avslutade med att kultur och det kulturella perspektivet måste genomsyra och ge genklang inom fler politiska områden än bara kulturen. Det är intressant att Miljöpartiet, regeringen och fler partier avslår och avstyrker våra mål som är mer tvärsektoriella och ämnade att få in ett kulturellt perspektiv i ännu högre grad och med en faktisk funktion i vård, omsorg och i samhällsbyggnaden, såväl den övergripande som den fysiska, i landets kommuner och på nationell nivå.
Att förklara sina visioner måste ju vara en utmaning, men hur ser möjligheterna ut att sätta resurser bakom idéerna? Det är en springande punkt. Finansministern har deklarerat att samtliga departement, däribland Kulturdepartementet, måste vända på alla stenar för att få fram resurser till de enda frågor man prioriterar, det vill säga migration och integration.
Vilka garantier finns det för att ens de nuvarande aviserade satsningarna kan komma att implementeras? Vad finns det mer än att satsa mångmiljonbelopp på integrationsåtgärder inom kultur, idrottspolitiska och folkbildningspolitiska områden?
Kultursverige skriker efter medel, resurser och verktyg till kulturmiljövården, Riksantikvarieämbetet och Sveriges museer, som hade 18 miljoner besökare förra året och är en riktigt stor attraktionsfaktor för Kultursverige för både invånare och turister.
Jag tycker att Miljöpartiet och ministern symboliserar det kulturella glappet. Vi måste kunna se balansen. Också den stora kulturarvssektorn frågar efter vilja, resurser och stöd.
Anf. 197 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Herr talman! När Miljöpartiet bildade regering tillsammans med Socialdemokraterna gjorde vi en överenskommelse. Den föregicks av hårda och långa förhandlingar. Då diskuterade vi och lade en plan för vad vi ska satsa på under mandatperioden. Kulturen och kulturpolitiken är ett av de områdena. Vi kommer att satsa på den.
Då visste vi inte hur omvärlden skulle komma att förändras. Då visste vi inte vilka prioriteringar vi måste göra för att visa solidaritet med de människor som flyr för sina liv. Vi visste inte alls att verkligheten skulle se ut som den gör i dag. Det visste ingen av oss här inne.
Det betyder dock inte att de kulturpolitiska satsningarna kommer att bli mindre, tvärtom. Vi ser kulturen och kulturpolitiken som arenor där människor kan mötas och utvecklas. Jag vill verkligen betona det och hoppas att jag kommer att kunna slå riksdagsledamoten med häpnad med alla insatser som vi kommer att göra framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Vad gäller kulturarvet vill jag också betona det som jag tror Olof Lavesson nämnde tidigare: Vi kommer att lägga fram en kulturarvsproposition. Jag ser fram emot att samarbeta om den. Den kommer att vara oerhört viktig för Sverige och framtiden. Den kommer nämligen också att påverka alla våra institutioner, alla våra museer, alla våra arenor för kultur. Den satsningen kommer att göras.
Vi kommer också att fortsätta satsa på kulturarbetares villkor. Man ska kunna leva som konstnär i Sverige, och man ska kunna verka i frihet.
Anf. 198 Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Herr talman! Alla unga i Sverige ska känna framtidstro. En viktig del i det är att ha ett arbete och en egen inkomst. Utvecklingen på arbetsmarknaden är i dagsläget god. Arbetslösheten sjunker, och antalet sysselsatta ökar. Vi ser att arbetslösheten bland ungdomar sjunker rejält, vilket är väldigt glädjande.
Men medan de som i detta sammanhang står nära arbetsmarknaden har stora möjligheter att komma tillbaka och börja jobba finns det grupper som står alltför långt från arbetsmarknaden för att enkelt kunna komma tillbaka. Under det senaste decenniet har gruppen unga som varken arbetar eller studerar varit i bästa fall konstant, och i värsta fall har den gruppen vuxit.
Det är en grupp som inte bara står långt ifrån arbetsmarknaden. För den gruppen är det även alldeles för avlägset att gå tillbaka till studier och på så vis få de kvalifikationer som arbetsmarknaden efterfrågar för att man ska bli anställbar. Bland dem som står helt utanför arbete och studier är det 70 procent som befinner sig i exakt samma situation ett år senare. Det betyder att man i princip har stått stilla i ett år, och när man har gjort det är det tämligen mörkt inför framtiden. Det här är en grupp som löper väldigt stor risk att långvarigt stå helt utanför arbets- och samhällslivet.
Om vi ska kunna få de här unga att komma tillbaka till arbete eller studier räcker det inte att sänka skatterna och hoppas att allt löser sig. Regeringen bedriver därför ett brett arbete för att öka sysselsättningen för unga. Vi för en näringspolitik för fler och växande företag. Vi investerar i bristyrkesutbildningar för att unga ska bli mer anställbara och därmed efterfrågade av arbetsmarknaden.
Generellt för vi en ekonomisk politik som främjar tillväxten. Och när tillväxten främjas växer ekonomin. När ekonomin växer kommer jobben. Och de jobben kan tas av allt fler, däribland även våra unga. Det här leder också till att vi investerar i vår infrastruktur. Vi investerar i bostadsbyggande, och allt det gagnar såväl hela vårt samhälle som de unga.
Vi ser dock att den generella politiken inte kommer åt den grupp unga som står längst bort vad gäller både arbetsmarknaden och etableringen i samhällslivet. Därför måste vi ha riktade insatser direkt till de här ungdomarna för att på alla sätt och vis se till att de kommer tillbaka, både in på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
Med anledning av detta initierade statsministern på första maj en nationell samling för unga utanför. Arbetet med det har pågått under hösten. Häromveckan kunde jag presentera den strategi med insatser för unga som varken arbetar eller studerar som innebär att regeringen tar ett samlat grepp om arbetet med att få den gruppen att komma tillbaka i jobb eller studier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Strategin innehåller flera olika delar där insatser riktas direkt till målgruppen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har fått i uppdrag att fördela statsbidrag för verksamheter som ska underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och se till att unga inte ska hamna mellan olika aktörers ansvar. Det är dessvärre något som händer alldeles för ofta. Statens skolverk får i uppdrag att genomföra verksamhetsnära insatser för att motverka avhopp från gymnasieskolan. Vi avsätter medel för att Folkbildningsrådet ska kunna genomföra insatser för nya vägar in i arbetslivet.
Samtidigt som jag presenterade strategin hade jag även äran att presentera Inger Ashing, Rädda Barnens ordförande, som har fått uppdraget att hålla ihop regeringens arbete kring detta. Hon kommer även att ha i uppdrag att sprida goda exempel som finns runt om i landet i verksamheter för unga som har hamnat utanför men även unga som är i riskzonen på ett eller annat sätt.
Jag vill lyfta fram ett exempel på ett sådant arbete som redan genomförs och som regeringen vill lyfta fram och sprida runt om i landet. Det är Angeredsutmaningen. Näringslivet tillsammans med civilsamhället och gymnasiet tar sig an unga och ger dem tillgång till delar av samhället som de annars skulle ha svårt att ta del av, bland annat i form av praktikplatser och mentorskap men även nätverk, vilket vi vet är nödvändigt för att man ska kunna etablera sig.
Regeringen investerar också i folkbildning. Vi vet att folkbildningen når en bredd av människor med bildning och utbildning. Båda är mycket viktiga för ett demokratiskt och hållbart samhälle.
Regeringen investerar i ett stort kunskapslyft för Sverige. Det handlar om fler platser på högskolor och universitet, på yrkeshögskolan och inom den kommunala vuxenutbildningen men även på folkhögskolorna. Vi vet att folkhögskolorna kan lyfta människor med sin särskilda pedagogik, även de som inte trivts eller lyckats fullfölja en utbildning i det reguljära utbildningssystemet.
Olika utbildningsformer passar olika människor. Då ska de olika utbildningsformerna vara tillgängliga, ifall man har behov av den sortens pedagogik, för att skapa ett inkluderande samhälle där vi bygger vårt välstånd tillsammans.
Herr talman! I Sverige har vi också en stor flyktinginvandring i dagsläget. De människor som kommer till vårt land har skilda erfarenheter och utbildningsbakgrunder. Det är något som vi ska ta vara på för att bygga vidare på vår välfärd men också vår ekonomi.
Vi ser nu till att etableringen av alla nyanlända i det svenska samhället sker så snabbt som möjligt. De flesta asylsökande och nyanlända som jag har träffat vill inget hellre än att lära sig det svenska språket, börja jobba, få en egen bostad, få en egen försörjning och skicka barnen till skolan.
Vi ska ta vara på denna drivkraft. Det är därför som regeringen har initierat det som vi kallar för Svenska från dag ett, vilket innebär att asylsökande ska ha möjlighet att lära sig språket redan under asyltiden.
Jag har besökt flera verksamheter med Svenska från dag ett. Detta initierade vi i vårändringsbudgeten. Denna satsning förstärks nu ytterligare i och med den extra ändringsbudgeten. Det vi vet nu är att Svenska från dag ett når tiotusentals asylsökande och nyanlända som bor kvar på anläggningsboende. Detta stärker deras kunskaper i det svenska språket och också om det svenska samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Studieförbunden gör ett fantastiskt arbete i och med att de har lyckats få igång denna verksamhet på så kort tid.
Folkbildningen, både studieförbunden och folkhögskolorna, förbättrar etableringen i samhället och på arbetsmarknaden. Men vi ska inte förglömma vikten av att folkbildningen också bygger hållbara samhällen. De motarbetar alla former av extremism. I motsats till extremism står de för medmänsklighet och bygger stabila samhällen.
Regeringens inriktning på ungdomspolitiken och våra satsningar på folkbildningen är till för att skapa mer inkluderande, hållbara samhällen. Jag tänker fortsätta att föra en aktiv politik på dessa områden för att stärka människors möjligheter att delta i samhället och bygga vidare på den svenska modellen. Detta är viktigt för allas framtidstro, men i synnerhet för de ungas.
(Applåder)
Anf. 199 Eva Lohman (M)
Herr talman! Vi alla här inne är nog i stort sett ense om att politiken för det civila samhället, inklusive trossamfunden, är viktig. Den ska å det starkaste värnas och stödjas.
Det civila samhället får människor att känna sig delaktiga. Det bidrar till samhällsutvecklingen och till allas vår välfärd. Civilsamhället bidrar till god folkhälsa, gemenskap mellan människor och social sammanhållning. För oss moderater är det viktigt att underlätta för det civila samhället att bedriva sin verksamhet.
Vi är ett föreningsfolk. Nästan åtta av tio svenskar uppger att de är med i minst en förening, och vi har ungefär 200 000 föreningar i Sverige. Medlemskapen och engagemangen har turligt nog varit stabilt under de senaste åren, även om en del förändringar har skett, till exempel sociala mediers inträde.
Det civila samhället är en - för att använda Gunilla Carlssons ord - grundbult i vår demokrati. Det är en fantastisk företeelse när människor går samman för att förbättra sitt eget eller andras liv. Vilken kraft det finns i detta!
Herr talman! För oss moderater är det viktigt att underlätta för och stärka det civila samhällets organisationer så att deras självständighet bevaras. Det är en hjärtefråga för oss.
Det är också en utmaning för regeringen att i dessa dagar utveckla det civila samhällets oberoende och allas möjlighet att engagera sig, att göra sin röst hörd och att få inflytande. Då tänker jag närmast på den situation som Sverige och Europa befinner sig i, med ett stort antal asylsökande människor som snabbt ska integreras och komma in i vårt samhälle, lära sig språket, få ett arbete och känna sig inkluderade. De ska ju börja ett nytt liv i Sverige. Det är en stor utmaning för vårt land att få detta att fungera.
I det civila samhället har trossamfunden en central roll, och de är mycket viktiga och kommer att vara viktiga framdeles i etableringen av nyanlända. Genom att engagera trossamfunden i etableringen av nyanlända tar man också vara på den kompetens som finns, och det är bra såväl i nutid som ur ett framtidsperspektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Genom stödet i ändringsbudgeten förbättras förutsättningarna för olika samfund att behålla och utveckla sina föreningsliv och framför allt att främja den religiösa mångfalden i Sverige. Religionsfriheten är central i en demokrati. Alla människor i ett land ska kunna utöva sin tro på ett värdigt och tryggt sätt.
Genom migrationsöverenskommelsen får den ideella sektorn 105 miljoner extra. Det är pengar som uteslutande ska gå till etableringen av nyanlända flyktingar. Trossamfunden får ca 10 miljoner medan övriga delar av civilsamhället får ca 95 miljoner - allt för att underlätta för nyanlända att komma in i det nya landet.
För ett år sedan ville regeringen halvera bidraget till trossamfunden, från 77 miljoner till 45 miljoner per år. Det berodde på regeringens prioriteringar, sa kulturministern då. Regeringen föreslog att anslaget till trossamfunden skulle öka med 7 miljoner för 2016, och de pengarna skulle användas för fortsatt säkerhetsarbete.
Vi ville höja med ytterligare 3 miljoner inklusive regeringens förslag, alltså totalt 10 miljoner som oavkortat skulle gå till säkerhetsarbete i och kring religiösa byggnader. Vår budget vann, som bekant. Vi såg redan då säkerhetsläget för trossamfunden och kände oro för utvecklingen.
Nu har regeringen backat, och det gläder mig att regeringen har ändrat sin analys när det gäller trossamfunden. I dag får de ytterligare 10 miljoner genom migrationsöverenskommelsen för framför allt sitt arbete med etablering av nyanlända. Det finns både säkerhetshöjande pengar och etableringspengar för nyanlända.
(Applåder)
Anf. 200 Angelika Bengtsson (SD)
Herr talman! Jag är så innerligt glad och stolt över den höstbudget som vi i SD har lagt fram. Vi har satsat och haft fokus på framför allt kultur i vården, och det tänkte jag främst lyfta i dagens anförande.
Som dansare har jag själv haft insyn i och förståelse för hur man kan arbeta med kultur inom vården på ett brett sätt. Man kan använda sig av dansen för att få patienter som varit sjukskrivna en längre period att få sina endorfiner i rörelse och då känna lite glädje. Eller så kan man spela teater för att glömma hur ont man har i kroppen. Eller också kan man vara ute i naturen för att meditera bort allt jobbigt i vardagen. Eller så kan man plantera nytt liv i jorden och se det växa till en vacker blomma. Eller så kan man höra musikens toner som får en att drömma sig bort.
Det som jag beskriver kallas för kultur på recept. Kultur i vården är underskattat, och det har fortfarande inte fått det genomslag som det finns kapacitet för. Jag menar att vi har forskningen på vår sida, och vi måste framför allt våga satsa på den.
Herr talman! Om vi med lätta medel kan få kulturutövare att träffa patienter och dela med sig av den glädje som man känner genom att utöva kultur och hjälpa andra tror jag att vi alla kommer att ställa upp på det.
Vi satsar 35 miljoner kronor årligen som ett stimulansbidrag för kultur i vården till landstingen för att de ska sätta igång med denna verksamhet. Det bästa med den här satsningen är att den inte har några medicinska biverkningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Den här satsningen är hämtad med inspiration från Norge, där de har riktat ett nationellt stöd, kallat den kulturelle spaserstokken. Målen med denna satsning är att sörja för högkvalitativ konst och kulturförmedling för äldre, ge förutsättningar för ett utökat samarbete mellan kulturen och vård- och omsorgssektorn samt se till att det finns ett brett kulturutbud tillgängligt för alla.
Herr talman! Skapande skola känner vi alla till. Vi har en satsning för att även inkludera förskolan i detta. Vi välkomnar att även Moderaterna ställer sig bakom det och hakar på detta.
Vi har utvecklat detta till skapande äldreomsorg i år. Vi vet via forskning men kanske framför allt via egen erfarenhet att våra äldre mår allt sämre när de hamnar på äldreboenden. Vi kan diskutera varför det är så. Bland annat är det personalbrist som ligger till grund för det. Man blir inte sedd. Tänk om en liten teatergrupp kan spela upp sin föreställning för de äldre eller få de äldre att ta en teaterklass på boendet. Eller de kanske kan få åka ut i naturen för att ta del av vår vackra natur men även för att insupa frisk luft, få lugn och ro och se vackra färger i våra växter. Vi har en fantastisk natur, ofta orörd. Ofta behöver man komma bort från vardagsstressen i innerstaden.
Vi måste synliggöra kulturen mer och visa dess positiva effekter. Det handlar om att vara uppfinningsrika och visa kulturen utanför boxen. Kultur är till för alla. Tillsammans kan vi hjälpa varandra bort från det jobbiga. Tillsammans jobbar vi utanför våra vanliga och trygga områden för att finna nya rutiner. Tillsammans utvecklar vi morgondagens kultur i vården. Kanske är vi patienter i morgon.
Herr talman! Vi ser upp till den elitsatsning inom idrotten som lanserades år 2009. Vi ser våra barn och unga som framtidshopp. Det är dem vi måste satsa på för att nå den svenska elitens internationella konkurrenskraft och för att vi ska få nationens framgångsrika idrottsstjärnor. Tyvärr avslutades denna elitsatsning år 2012. Det är detta vi vill satsa på igen med våra anslag.
Vi har även en reservation vad gäller regeringens särskilda satsning på integrationsarbete inom idrotten. Vi anser att idrottsrörelsen varken kan eller bör ta på sig ansvaret för integrationen. Dagens katastrofala läge och sits som vi befinner oss i är en omöjlig nöt att knäcka. Hur ska alla de personer som tar sig till Sverige kunna integreras? Våra lösningar är: Stäng gränserna och hjälp på plats! Gå tillbaka till assimilationspolitiken, där man snabbt lär sig språket och där man snabbt kan få sin utbildning validerad eller börja studera! Idrotten kan omöjligen ta på sig hela ansvaret.
Det är väl jätteroligt om fler vill börja idrotta. Det är helt fantastiskt enligt oss. Men satsa i så fall pengarna på det och inte på integrationspolitik som bevisligen inte fungerar och som heller aldrig har fungerat!
Avslutningsvis, herr talman, vill jag lite kort beröra Riksteaterns arbete. Som dansare vet jag precis hur tufft det är att vara professionell inom scenkonsten. Man tar sig från anställning till anställning. Ibland är det en anställning på tre dagar, ibland på en månad. Man sitter hela tiden uppe och tittar på nätet efter kommande auditioner. Man har kortare projektanställningar. Ibland jobbar man till och med gratis, eller man får kanske mat som ersättning för dagen. Man tvingas undervisa, vilket i sin tur kanske sätter käppar i hjulet för en längre anställning, till exempel i en kommande uppsättning på någon teater.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Vi vill se ett bredare och större arbete som Riksteatern gör. Vi vill bredda det, helt enkelt, så att fler kan ta del av trygga anställningar som just Riksteatern erbjuder.
Detta, herr talman, är några av våra satsningar i höstens budget.
Anf. 201 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Jag blev väldigt förbryllad över Angelika Bengtssons inlägg, utifrån de svar som Aron Emilsson tidigare gav till Olof Lavesson på hans mycket berättigade frågor angående Sverigedemokraternas politik. Då försäkrade Aron Emilsson att det inte alls handlar om att stänga gränserna helt och fullt utan att Sverigedemokraterna accepterar viss invandring.
Angelika Bengtsson säger nu: Nej, vi ska stänga gränserna. Integration fungerar inte. Och idrotten kan inte ta på sig hela ansvaret för integrationen.
På vilket sätt ska idrotten ta på sig hela ansvaret för integrationen? Här får Angelika Bengtsson ge svar på tal. Vad menar Sverigedemokraterna med att anföra att idrotten ska ta på sig hela ansvaret för integrationen? Och varför vill inte Sverigedemokraterna att idrottsrörelsen ska hjälpa till i det arbetet när idrottsrörelsen själv talar om att man faktiskt kan fylla en värdefull roll här?
Anf. 202 Angelika Bengtsson (SD)
Herr talman! Vad gäller att stänga våra gränser har vi varit ganska tydliga. Det gäller att kvotflyktingar ska komma hit och att hjälpen ska vara på plats. Det är där de allra flesta flyktingar finns. Det är där hjälpen behövs. Det är där våra pengar gör allra mest nytta.
Sedan gällde det idrott och integration. Som jag sa i mitt anförande: Det är helt fantastiskt om idrotten kan göra att fler integreras. Men det är omöjligt att idrotten tar hela ansvaret. Integrationsarbetet är mycket större än idrottandet. Det handlar om att man ska lära sig svenska språket. Det handlar om att man ska lära sig de seder som vi har i Sverige. Det handlar om att assimileras i det nya landet man kommer till. Att bara idrotta ger inte svaren. Att idrotta gör inte att man integreras per automatik.
Jag tror att Miljöpartiet har lite att arbeta med där. Vi föreslår en assimilationspolitik. Det har fungerat förr. Det kommer att fungera i dag. Integrationspolitiken har inte fungerat. Den har inte visat något resultat. Där är vi tydliga med våra anslag.
Anf. 203 Niclas Malmberg (MP)
Herr talman! Först är det bra att Angelika Bengtsson nu bekräftar den bild av Sverigedemokraternas politik som Aron Emilsson tidigare försökte fjärma sig från. Det handlar om att stänga gränserna, helt och fullt, och inte ta ansvar för flyktingar över huvud taget.
Men sedan är jag fortsatt förbryllad när Angelika Bengtsson talar om att det är idrotten som ska ta hela ansvaret för integrationspolitiken. Naturligtvis är idrottsrörelsen en pusselbit i en total politik som förs. På vilket sätt kan Angelika Bengtsson hävda att regeringens politik är att det är idrottsrörelsen som ska ta ansvaret för integrationspolitiken? Det är fullständigt felaktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Min avslutande fråga är: Varför säger Sverigedemokraterna nej till satsningar som handlar om att förstärka idrottsrörelsen så att den får de resurser som den själv efterfrågar för att kunna vara en del i detta viktiga arbete?
Anf. 204 Angelika Bengtsson (SD)
Herr talman! Jag tackar för frågorna. Det handlar om att ta ansvar för flyktingar. Vi tar inte ansvar genom att de ska ta en lång och farlig väg till Sverige. Vi hjälper flest i deras närområden. Det är vi väldigt tydliga med.
Allt handlar om att prioritera. Politik handlar om att prioritera. Vi prioriterar att de som tar sig hit till landet faktiskt kommer att integreras och assimileras i vårt land. Vår prioritering är att man ska lära sig språket i första hand. Därefter kan man börja idrotta.
Anf. 205 Agneta Gille (S)
Herr talman! Jag fick upp pulsen nu när jag lyssnade till Sverigedemokraterna och hörde om synen på vad idrotten kan bidra till.
Idrott och friluftsliv ingår som sagt i det här betänkandet. Det är någonting som alla vi människor har något förhållande till. Många av oss kanske själva utövar idrott och ägnar oss åt friluftsliv. Vi är publik. Vi hejar fram Sarah Sjöström i simning och Zlatan i fotboll. Vi har barn som är aktiva och deltar i olika idrottsaktiviteter, och vi följer med och hejar på. Vi kanske älskar vissa idrotter mer än andra, eller vi kanske tycker väldigt illa om idrott på grund av att vår partner sitter vid tv:n och inte lämnar idrottsevenemanget. Vi har alla en relation till idrott - jag är säker på det. Oavsett vilka vi är har vi det.
För mig är idrott och friluftsliv kopplat till gemenskap, laganda och tävlingsmoment, till möjligheten att lära sig språket, till friskvård och till hälsa. Jag ser här i vårt land en jättestor möjlighet för våra nyanlända vänner att få chansen att ingå i den här gemenskapen, att få vara med i ett lag eller i en förening och i olika idrottssammanhang, komma in i det svenska samhället och få vänner som de kan lära sig det svenska språket av, tillsammans med skolan de går i. Det är en otrolig möjlighet.
Om vi har ett gäng ungdomar, ge dem möjlighet att utöva idrott! Ge dem en boll och de sätter igång. När jag har varit på resa runt om i världen, bland annat i Afrika, så har jag alltid köpt med mig några presenter. En av presenterna är alltid en fotboll, och det sätter genast igång en gemenskap och glädje över att spela.
Idrottsrörelsen erbjuder en fantastisk plattform för integration. Det gäller alla åldrar - oavsett kön är det så. Idrottsrörelsen har också erbjudit sig och är beredd att ta detta ansvar, men det krävs mer resurser om de ska klara uppdraget. Det vill jag verkligen säga till alla partier här i kammaren: För att klara detta uppdrag krävs det mer resurser!
Det är därför som vi socialdemokrater och Miljöpartiet, med stöd från Vänsterpartiet, i regeringen och här inne, vill tilldela idrottsrörelsen och friluftslivet mer resurser. För 2016 ger staten ett utökat stöd till idrotten på 197 miljoner. Av dessa ska 64 miljoner gå till just integrationssatsningen, möjligheten till gemenskap, möjligheten att få svenska vänner och möjligheten att få lära sig det svenska språket.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Regeringen har en pågående dialog med idrottsrörelsen om hur Idrottslyftet kan utvecklas med de nya pengar som vi nu tillskjuter.
Vi kan redan i dag se många bra projekt runt om i landet. Västerbottens idrottsförbund och Smålandsidrotten har startat integrationsprojekt som ska ge hjälp till övriga idrottsföreningar. Jag vill passa på att rikta vårt tack till alla förbund, föreningar, ledare och alla som är aktiva ute i idrottsrörelsen som har gjort och gör ett fantastiskt arbete inom Idrottssverige för integration, för våra ungdomar, för bredden och för eliten. Ett stort tack!
Sisu Idrottsutbildarna är också mycket viktiga i sin roll att få fram nya utbildade ledare. Vi måste förutom alla integrationsprojekt utbilda i hbtq-frågor och genusfrågor inom idrotten. Idrottsrörelsen måste jobba på att bli mer jämställd så att flickor och pojkar, tjejer och killar, damer och herrar, ska ha samma möjlighet till bra träningstider, samma ekonomiska förutsättningar och samma möjlighet till framgång.
Riksidrottsförbundet har här en stor och viktig uppgift att tillgodose detta. Därför är det med stolthet som jag ser att vi tillskjuter medel för att se till det.
Statsbidraget till idrotten uppgår med vårt förslag till drygt 1,9 miljarder. Alla partier gillar inte vårt förslag om utökning av anslaget. Det gör mig ont att se att man har så stora neddragningar eller att man inte satsar. Centerpartiet leder ligan, för de vill dra ned mest. Vi hörde tidigare att man lägger pengarna på civilsamhället, men idrottsrörelsen kanske inte får samma summa och inte heller Svenskt Friluftsliv, av de 20 miljoner som vi föreslår.
Varifrån ska idrotten få sina pengar till bra integrationsprojekt när vi är överens om vikten av detta och vi är överens i den överenskommelse vi har slutit om integrationen? Civilsamhället är viktigt, och vi har hört många som har pratat gott om detta. Men vi kan inte se det i budgeten. När vi granskar siffrorna ser vi nämligen att det inte är någon satsning, utan det är bara ord - tomma ord därtill.
Friluftslivet ingår också i detta betänkande. Vi utövar alla friluftsliv. Det kan vara cykel, promenader och så. Det gör vi också för att det är gott för folkhälsan. Vi är överens om att satsa. Regeringen har lagt 20 miljoner till på Svenskt Friluftsliv. Politik gör skillnad! Vi kan se att det gör skillnad, för när vi tittar på hur man har satsat ser vi att inte alla partier stöder detta.
Men vi är överens i vissa frågor. På torsdag har Saila Quicklund från Moderaterna och jag ett seminarium om matchfixning. Det finns stora frågor inom idrottsrörelsen som vi verkligen måste sätta fokus på och jobba tillsammans med.
Herr talman! Idrott och friluftsliv är viktiga ingredienser i vårt dagliga liv. Det är glädje, det är gemenskap och det är framtid. Jag är glad och nöjd över att vi har en klok regering och att vi lagt fram en så bra och satsande budget på dessa två områden.
(Applåder)
Anf. 206 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag ska inte dra detta så långt, men jag vill gärna passa på att fråga om gåvoskatteavdraget. Människor ger. De ger av medkänsla och empati. Man gläds över att få vara med och ge. Det är ju saligare att giva än att taga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Jag har jättesvårt att förstå varför man är så emot detta och därför tar bort gåvoskatteavdraget, som betyder att 250 miljoner mindre kommer in till dessa viktiga organisationer. Kan Agneta Gille ge mig ett svar på det?
Anf. 207 Agneta Gille (S)
Herr talman! Tack så hjärtligt för möjligheten att få svara på den frågan!
Jag tror att när jag, mina kollegor och min omgivning ger så ger vi av hjärtat för att vi vill hjälpa, inte för att vi ska få ett skatteavdrag. Vi ger av solidaritet med andra människor. Vi ger till Röda Korset, vi ger till Rädda Barnen eller till den organisation som vi känner att vi vill stödja.
Det gör vi av solidariska skäl, inte för att ta del av en skattesubvention. Jag tror inte på att det bara är sänkta skatter som ska leda till allting. Jag tror att vi kommer att vara lika givmilda även utan möjlighet att få sänkt skatt för gåvan. Jag tror att vi kommer att se samma generositet även efter det.
Anf. 208 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag hade förväntat mig ett liknande svar, för jag har hört något liknande förut från regeringen.
Man ger inte mindre med hjärtat om man har ett skatteavdrag. Nu ska inte jag förhäva mig, men under ett antal år har man ju ändå gett med hjärtat till olika organisationer. När avdraget kom gav man inte mindre med hjärtat för det, utan det som händer är att det tillförs mer medel. Det har ökat markant. I Norge var ökningen 30 procent, och jag tror att det var något liknande här.
Det tillförs alltså mer medel till de organisationer som hjälper fler nödställda, och då förstår jag inte varför man inte kan tänka sig att tillåta det. Jag tänker på organisationer som Läkare utan gränser, Erikshjälpen och andra som naturligtvis kan hjälpa fler enskilda barn och utsatta människor genom att de får mer medel som kan användas. Det är ganska enkel matematik.
Därför har jag lite svårt att förstå varför man inte vill hjälpa fler genom detta gåvoskatteavdrag som finns i hela Europa. Vi var faktiskt ensamma i Sverige om att inte ha det. Alliansregeringen införde det, och nu tas det bort. Varför kan ni inte låta fler få del av mer pengar?
Anf. 209 Agneta Gille (S)
Herr talman! Vi har hört det förr! Alltid är det en sak som löser alla problem, nämligen skattesänkningar, att få en reduktion på något.
Vi hörde kulturministern i den tidigare alliansregeringen säga att den största kultursatsningen var jobbskatteavdraget. Här ska utsatta människor få stöd tack vare en skattereduktion för gåvor.
Jag tror inte på det. Jag tror att vi kommer att vara lika generösa även om det sker en ändring. Jag tror att de skatteintäkter som vi kan få in kan ges till idrottsrörelsen och friluftslivet. Det genererar arbete och aktiviteter för nyanlända och utsatta i samhället. Det är helt klart så att vi omfördelar, men vi omfördelar på ett bra och solidariskt sätt så att fler kan få ta del av pengarna.
Anf. 210 Cassandra Sundin (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Herr talman! Kulturarv kan vara en stor del av en människas identitet. Kulturarv och naturarv går ofta hand i hand, och därför är friluftslivet något som bör lyftas fram och uppmärksammas eftersom detta utgör en stor del av Sveriges naturarv. Naturen som del i kulturarvet är viktig att bevara, vårda och förvalta av många anledningar. Friluftslivet har en betydande roll för folkhälsan och är ett verktyg för att förvalta vårt naturarv.
Häromveckan hade jag den stora förmånen att få lyssna till några av Sveriges naturfilmare som berättade om sitt engagemang och brinnande intresse för vår fantastiska natur. Den vackra gestaltningen och återspeglingen av rikedomen som finns i vårt naturarv var en viktig påminnelse och inspirationskälla för mig som brinner för detta.
Sveriges naturfilmare jobbar även med barn och unga och med att väcka deras intresse och engagemang för naturen. Naturfilmarna genomför ett natur- och miljöprojekt baserat på film tillsammans med Studiefrämjandet och Allmänna arvsfonden, och det bygger på ett nätverk av skolor och filmgrupper bestående av ungdomar över hela Sverige.
I projektet får man lära sig att använda filmen som verktyg för att berätta och påverka i natur- och miljöfrågor. Att ge kunskap till barn och unga om naturarvet och aktuella utmaningar som det står inför i dag är viktigt för framtidens förvaltande av kulturarv och miljö.
Herr talman! Det svenska friluftslivet har otroliga tillgångar att erbjuda om man tar dem till vara på bästa sätt. Men trots de möjligheter som friluftslivet erbjuder genom bland annat allemansrätten ökar stillasittandet, inte minst bland barn och unga.
Allt fler skolor i dag erbjuder en friluftsprofil för sina elever. Att kunna välja en friluftsprofil under sin utbildning är positivt på många olika sätt och kan bland annat bidra till en mer varierad undervisning, utomhuspedagogik och bättre inlärning. Det bidrar även till bättre hälsa hos våra barn och unga genom ökad rörelse och frisk luft, som ett komplement till idrotten i skolan. Det kan handla om lättillgängliga aktiviteter som att bara vara tillsammans ute i naturen, det vill säga aktiviteter som inte kräver dyr utrustning, stora förkunskaper eller krav på prestation. Med anledning av detta är det önskvärt att ännu fler skolor ska ges möjlighet att erbjuda detta till sina elever.
Friluftsfrämjandet verkar för ett friluftsliv tillgängligt för alla, med en tydlig agenda i frågor som rör bland annat barns hälsa, friluftsmiljö och allemansrätten. Barnverksamheten är bred och varierad, för alla åldrar och med olika erfarenhetsgrad. Syftet är att barnen i sin egen takt och på sina egna villkor ska få upptäcka naturen och alla dess äventyr.
En annan organisation som fyller en viktig funktion är Svenska Turistföreningen med sina drygt 255 000 medlemmar. STF grundades 1885 och har sedan början verkat för natur, miljö, turism och att ge människor upplevelser som utgår från natur- och kulturturism från nordligaste nord till sydligaste syd.
Herr talman! Vår natur är något av det finaste vi har, och det är vår skyldighet att bevara, vårda och förvalta den för kommande generationer. Vårt natur- och kulturarv är inte bara något vi ärvt av tidigare generationer, utan det är också något vi lånat av våra barn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Med anledning av detta föreslår Sverigedemokraterna en anslagshöjning om 65 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna - i synnerhet barn och ungdomar - och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Anf. 211 Linus Sköld (S)
Herr talman! Det har sagts många saker från talarstolen i kväll som jag frestas att opponera mot. Jag ska försöka låta bli att göra det och i stället inleda mitt anförande med att sammanfatta några saker som har sagts av mina partikamrater i kväll.
Samarbetsregeringens budget prioriterar de tre viktiga delarna jobben, skolan och klimatet. I tillägg till det prioriterar också samarbetsregeringen att öka människors frihet genom att investera starkt i det vi känner som "välfärden". Budgeten innehåller också breda satsningar på att påskynda och effektivisera nyanländas etablering i det svenska samhället.
En viktig del i regeringens budget är folkbildningen, och jag tänkte därför uppehålla mig en stund vid folkbildningsfrågor.
Folkbildningen i Sverige är en bred arena för bildning, utbildning och delaktighet. På det viset är den en mycket viktig byggsten i den svenska demokratin. Folkbildningen inrymmer och stimulerar till demokratiska samtal och delaktighet i demokratin, men den är också en viktig arena för kulturen.
Varje år deltar miljoner människor i aktiviteter som folkbildningen anordnar. Varje år får tusentals människor nya möjligheter att ta sig vidare i livet tack vare folkbildningen - från Kiruna i norr till Trelleborg och till mitten av Södermalm.
Folkbildningen är viktig för kulturen. Människor får genom studieförbund och folkhögskolor både ta del av kultur och utöva kultur. Inom de flesta av studieförbunden är kulturverksamheten den största. Folkhögskolornas estetiska kurser gör att 5 000 människor kan förkovra sig i kultur.
Vi socialdemokrater har förstått att folkbildningen är unikt viktig för att överbrygga klyftor i samhället, och det är mot den fonden, herr talman, som Socialdemokraterna och den samarbetsregering vi leder investerar just i folkbildningen när vi vill göra ett kunskapslyft i hela landet. Det är mot den fonden vi vill att just folkbildningen ska involveras i arbetet med att stödja och påskynda nyanländas etablering i det svenska samhället. Det är därför folkbildningen tillförs 75 miljoner kronor redan i den extra ändringsbudget som regeringen lagt fram för 2015.
Herr talman! För att stärka varje enskild människas frihet, för att möta de arbetskraftsbehov som näringslivet och det offentliga har, för att föra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden närmare densamma och för att förbättra nyanländas möjligheter till snabb etablering är regeringen på väg att föra Sverige in i ett nytt kunskapslyft. En aldrig så viktig del av det nya kunskapslyftet är folkhögskolorna.
En del av folkhögskolornas uppdrag är att ge en större mångfald av människor tillgång till utbildning och bildning och därigenom utjämna utbildningsklyftor. Folkhögskolornas metodik kan ge stöd och stimulans som många av de utbildningssvaga grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver. Vid folkhögskolorna finns en lång erfarenhet av att möta de behov som människor som inte har fullföljt sin utbildning i det reguljära utbildningssystemet har, men det finns också erfarenhet av att möta människor med annan språkbakgrund och människor med funktionsnedsättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
För att möta de behov som individer och samhället har av utbildningsinsatser föreslår vi att folkhögskolornas resurser utökas med en bit över 300 miljoner kronor. Huvuddelen av satsningen handlar om att bygga ut antalet platser på allmän kurs, men medlen ska också disponeras för platser på särskild kurs, studiemotiverande och yrkesinriktade kurser, det vill säga de nya utbildningsvägar till arbete som Aida Hadzialic talade om tidigare.
Dessutom ser regeringen det växande behovet av kontakttolkar. Man långt mer än fördubblar folkbildningens medel för att anordna utbildning av just kontakttolkar.
Denna satsning kommer att kunna medföra att folkhögskolorna kan erbjuda 7 000 nya utbildningsplatser under 2016 för personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. Det är över 7 000 fler som får möjlighet att skaffa sig den utbildning de behöver för att komma ur passivitet, känna större frihet och påverka sina egna liv.
Fru talman! Det är helt nödvändigt att de människor som nu kommer till Sverige får de allra bästa förutsättningarna att snabbt etablera sig i samhället och bygga ett liv i Sverige. Då är språket det allra viktigaste. Därför ser regeringen till att de nyanländas andraspråksinlärning och samhällsorientering kan starta redan första dagen på asylboendet.
Det handlar om 40 000 deltagare före den extra ändringsbudgeten. Enligt siffror som man lyfte fram i november har ABF redan 27 000 deltagare i introduktionsinsatser för nyanlända. Prognosen som Folkbildningsförbundet gjorde vid samma tid var att över 40 000 nyanlända kommer att ha deltagit i den här verksamheten före årets utgång. Det är 40 000 människor som får dramatiskt bättre förutsättningar att etablera sig och inkluderas i det svenska samhället.
Det här är insatser som Sverigedemokraterna ratar. Det må väl vara väntat. Mer överraskande är att också Moderaterna och Centerpartiet är emot denna form av snabbare etablering. Motståndet är särskilt förvånande eftersom vi lever i tider då det är mer angeläget än någonsin att påskynda nyanländas etablering.
Men det ska tilläggas att Moderaterna och Centerpartiet ska ha all heder för att de stöder de 75 miljonerna i den extra ändringsbudgeten som jag talade om tidigare. All heder för det!
Att snabbast möjligt lära sig svenska är helt avgörande för möjligheterna att utbilda sig och få jobb i Sverige. Den ordning som har rått fram till i höstas, där nyanlända förvägrats möjligheter till språkinlärning för att de ännu inte fått besked om sin asylansökan, kan vi inte låta fortsätta råda. Därför permanentar vi satsningen från vårändringsbudgeten och avsätter 50 miljoner kronor 2016 för att studieförbunden ska kunna ordna så att andraspråksinlärningen och kunskapsinhämtningen om det svenska samhällslivet kan starta redan på asylboendet, redan första dagen i Sverige. Det är att investera i människor, det är att ta till vara humana resurser och det, fru talman, är att bygga Sverige starkt.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
Kultur, medier, trossamfund och fritid
(Beslut skulle fattas den 9 december.)
Beslut
Pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid (KrU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.
Beslutet innebär bland annat att
- anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
- anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
- 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
- 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.