Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2015/16:SfU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 december 2015

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till migration (SfU4)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 19,4 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2016. Mest pengar går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande (drygt 12,6 miljarder) och Migrationsverket (drygt 4,6 miljarder).

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 31
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2015-11-05
Justering: 2015-11-19
Trycklov: 2015-11-30
Reservationer: 9
Betänkande 2015/16:SfU4

Alla beredningar i utskottet

2015-11-05

Pengar till migration (SfU4)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 19,4 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2016. Mest pengar går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande (drygt 12,6 miljarder) och Migrationsverket (drygt 4,6 miljarder).

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2015-12-02
Debatt i kammaren: 2015-12-03
Stillbild från Debatt om förslag 2015/16:SfU4, Utgiftsområde 8 Migration

Debatt om förslag 2015/16:SfU4

Webb-tv: Utgiftsområde 8 Migration

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Jag yrkar bifall till våra reservationer under punkterna 2 och 3. I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Dagens debatt på migrationsområdet är annorlunda jämfört med tidigare år. Nu under hösten har läget konstant ändrats hela tiden, och det känns mycket osäkert att kunna förutse hur denna budget står sig 2016. Det jag med säkerhet kan konstatera är att den kommer att behöva kompletteras med nya beslut, troligen under tidspress. Men låt oss inte i tider som dessa glömma de beslut som är långsiktiga! Framtiden kommer ju till oss med stor säkerhet.

Jag tänker beröra en del av innehållet i våra moderata motioner. Det som i motionsskrivandets stund hade direkt budgetpåverkan handlade om att skapa möjlighet till billigare boende för ensamkommande barn, genomföra kartläggning och språkundervisning redan under asylprövningstiden samt gå från permanenta tillstånd till tillfälliga tillstånd. Redan här kan vi se att vi moderater har haft initiativet och är villiga att ta ansvar. Nu har de tre förslag jag nämnde en majoritet bakom sig i Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det stora antalet flyktingar som nu anländer kommer att kräva många och svåra ställningstaganden av oss i riksdagen, både av regeringspartierna och av oppositionen. Huvudansvaret faller dock på regeringen. De har ansvaret för att styra landet, och detta tål att påpekas. Jag har förståelse för att det på migrationsområdet är mycket svårt och komplext nu, men jag kan inte säga att regeringen direkt har rosat marknaden.

Herr talman! Vi i Sverige har en lång tradition av att ge skydd till människor som är i behov av skydd. Det bygger på viljan, men också på ingångna konventioner, som Genèvekonventionen och Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Detta måste framgent vara basen i vårt agerande.

I år har det kommit 149 000 asylsökande till Sverige, varav 32 000 ensamkommande barn. Sedan 2011 rör det sig om 350 0000 asylsökande. Detta är en stor utmaning som kommer att påverka oss under lång tid.

Jag har, tror jag, för tionde året i rad sagt att det måste vara skillnad på ett ja och ett nej. Det innebär att vi måste fokusera mycket mer på återvändandeprocessen. I närtid är det väldigt viktigt att vi får en överenskommelse med Afghanistan. Migrationsverket, polisen och Kriminalvårdens transportcentral, som är centrala i ett effektivt återvändande, måste samarbeta bättre och effektivare. I dag finns hos polisen 22 000 avvisningsbeslut lämnade av Migrationsverket. Arbetet med detta måste intensifieras.

Vi moderater anser att missbruket av svenska pass måste stävjas. Det kan inte vara rimligt att 70 000 giltiga svenska pass är förlustanmälda. Den rimliga åtgärden borde vara att kraftigt begränsa möjligheten att få ut fler pass.

En yrkeskår som har det bra är människosmugglarna. Det finns mycket pengar att tjäna, och risken att åka fast är liten. Därför måste straffsatserna för dessa brott kraftigt skärpas. Påföljdens längd styr de verktyg som de brottsvårdande myndigheterna kan använda.

Eftersom min familj är oerhört betydelsefull för mig förstår jag mer än väl att de som kommer till Sverige vill ha hit sin familj så fort som möjligt. Kravet på att försörja sina anhöriga blev för urvattnat på grund av alla undantag. Inte ens 1 procent berördes. Att ställa krav på att en anknytningsperson ska kunna försörja sin familj är mer än rimligt. Det är ett sätt att prioritera dem som har behov av skydd framför dem som inte har det.

Herr talman! Många av de beslut som måste tas för att hantera dagens situation kommer Sverige att behöva ta som enskilt land. Att tro att EU på kort sikt ska fixa detta är inte realistiskt. Däremot är det helt nödvändigt att fortsätta att driva frågor inom ramen för Europeiska unionen. En viktig fråga i sammanhanget är relationerna och avtalen med ursprungsländerna och EU. Jag tror att EU är en stor och viktig samtalspartner för många länder och därmed troligen en partner som sätter betydligt större avtryck än om lilla Sverige enskilt skulle göra detta.

Schengensamarbetet står och faller med en effektiv gränskontroll som kan kombinera ett värnande av asylrätten med behovet av kontroll över vilka människor som kommer till våra länder. Det är rimligt att man regelmässigt kontrollerar passen vid gränsövergångarna vid Schengens yttre gräns och använder de tekniska möjligheter som finns med bland annat fingeravtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Ett annat område är naturligtvis omplaceringsmekanismen, som det är väldigt viktigt att vi får på plats så fort som möjligt.

Sverige är nu det sista land som följer Dublinförordningen bokstavligt. Efter att under år ha påpekat detta måste vi tala ett språk som förstås. Eftersom registreringen inte görs i första asylland, som det var tänkt, går det i praktiken inte att tillämpa Dublinförordningen. Mot den bakgrunden föreslår vi att de personer som anländer till Sverige utan att ha registrerats på vägen genom EU ska kunna avvisas vid gränsen.

Det är alltså inte fråga om att bryta mot asylrätten, utan det handlar om i vilket land en person ska prövas, nämligen det första säkra landet. Kommer en människa med färja från Tyskland eller över Öresundsbron menar jag att det är ställt utom allt tvivel att den personen har passerat ett eller flera säkra länder.

Genom en sådan åtgärd får Sverige den tillfälliga paus som är nödvändig för ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande och för att vi ska kunna ges möjlighet att anpassa vår lagstiftning till andra jämförbara länder.

Jag känner oro över det läge vi är i. Jag är orolig för att de åtgärder regeringen presenterade förra veckan inte kommer att räcka till. De senaste sju dagarna har det kommit 5 679 personer till Sverige. Det skulle motsvara en årssiffra på 295 000. Det är brist på behandlingshem och skolplatser. Kommuner och myndigheter vittnar om att sjukvård och socialtjänst trängs undan till följd av det stora trycket.

Jag känner också oro över att regeringen inte verkar vilja förhandla på samma sätt som man gjorde vid de förra migrationssamtalen. Tolkningen är ingen annan än att man nu är i ett totallåst läge efter förhandlingar mellan S och MP och att man inte mäktar med att förhandla med oss övriga partier.

Vi behöver en paus i vårt flyktingmottagande.

Herr talman! Vi moderater tror på rörlighet över gränser. Det är befruktande både för de människor som kommer till oss och för oss som lever och bor här. Det är befruktande både för Sverige som land och för de länder dessa personer kommer ifrån. När alliansregeringen åter öppnade dörren för möjligheten att komma till Sverige för att arbeta var det ett stort och viktigt steg. Denna dörr måste hållas öppen.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill erinra om den överenskommelse som träffats mellan gruppledarna om att begränsa talartiden till sex minuter.)


Anf. 2 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna står givetvis bakom samtliga SD-reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservationerna 1, 3 och 4.

Ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 har vi som parti kämpat för en politik där fokus ligger på vårt verkliga ansvar som riksdagspolitiker. Jag talar då naturligtvis om ansvaret för vårt folk och vårt samhälle.

Vi sverigedemokrater stärker i vår budget trygghetsnätet och annan välfärd. Vi skapar förutsättningar för ökat företagande och fler arbetstillfällen. Detta är sådant som vi kan satsa på, samtidigt som ni andra nedprioriterar allt detta för att i stället kasta bort skattemedel på invandringsrelaterade flumprojekt. Tillåt mig att le - vi som prioriterar samtliga samhällsområden kallas enfrågeparti, men inte ni andra, som närapå bara prioriterar ett område. I förhållande till regeringens förslag kan vi enbart under detta utgiftsområde minska anslagen med sammanlagt ca 16 ½ miljard, eftersom den politik vi förespråkar minskar asyltrycket på Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag är uppriktigt sagt arg och förbannad, men jag inser också att jag måste vara ödmjuk. Med tanke på vad ni alla har utsatt vårt land för och med tanke på allt ni har sagt till oss när vi har varnat för den här situationen är det inte lätt att vara ödmjuk. Det ska jag vara ärlig och säga. Men jag ska göra mitt bästa, och från hela mitt hjärta välkomnar jag ert uppvaknande.

Mycket har hänt på migrationsområdet. Det kan nog alla skriva under på. Sedan jag stod här för ett år sedan har närapå samtliga partier i riksdagen åtminstone retoriskt valt att anpassa sin politik till vår eftersom verkligheten har hunnit ifatt er. Vi har i dag en akut bostadsbrist, vi har en skola i förfall, en sjukvård med allt större påfrestningar och ett rättsväsen som ha svårt att klara av sina åtaganden. Samtidigt negligerar man de utmaningar som finns inom dessa grundläggande delar av välfärden. Man struntar fullständigt i vilken situation man försätter kommuner och landsting i. De får helt enkelt bara finna sig i den situation som ni gemensamt och i samförstånd har skapat.

Vi har småorter som på grund av den förda migrationspolitiken kan mångdubbla sin population utan att de kan räkna med tillräcklig ekonomisk hjälp eller några långsiktiga lösningar från statens sida. Kommuner som tidigare inte ens har kunnat ta hand om nyanlända tvingas ta emot fler människor som på sikt tvingas in i utanförskap. I ren desperation för att försvara detta letar man efter enkla sovplatser såsom gymnastiksalar och till och med tältläger.

Vad får er att tro att det är bättre med tält i Sverige än en ett tält i Libanon? Vad får er att tro att ni är humana när ni mer eller mindre aktivt lockar hit människor som sedan förpassas till misär eller blir omfördelade till ett annat okänt EU-land? Vad får er att tro att det är humant att stjäla än mer pengar från biståndsbudgeten för att förhållandevis välställda migranter som redan nått trygghet ska få gå före i kön framför utsatta människor i FN:s flyktingläger?

Herr talman! Att locka hit människor är att göra dem själva och vårt samhälle en björntjänst. Det vi ser i dag är ett mottagande som krackelerat totalt och som inte är värdigt ett land som säger sig vara modernt. Ett modernt samhälle skulle i stället fokusera på svenskt välstånd för att möjliggöra internationell handel och ett generöst bistånd för verkligt lidande. Ett humant samhälle skulle fokusera på de människor som mer än andra är i behov av hjälp, inte de som har förmånen att ta sig till ett rikt land. Ett sådant samhälle skulle förstå vikten av gemenskap snarare än att skapa parallella samhällen i samhället.

Det finns mycket att göra för att komma till rätta med den rådande situationen. Jag välkomnar alla förslag som går i rätt riktning. Sverigedemokraterna menar dock bestämt att det förslag som nyligen presenterats inte räcker. Dessutom måste kostnader för migrationen reduceras och årligen redovisas. Genom att strikt tillämpa Dublinförordningen och genom att regeringen ansöker om undantag hos EU för att inte längre tillåta människor att söka asyl vid våra gränser kan vi helt stoppa asylinvandringen då det inte finns någon konflikt i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Villkoren för nyanlända och anhöriga måste ändras så att det inte längre är fördelaktigt att åka till Sverige. Det ska bara gå att få tillfälliga uppehållstillstånd där förnyelse sker ett år i taget med möjlighet till sex månaders förlängning. Allt detta måste således också kommuniceras ut. Kommunerna ska själva kunna avgöra om de kan ta emot nyanlända. En översyn av EBO-lagstiftningen krävs för att på sikt kunna avveckla den. Likväl bör Migrationsverket få ett utökat uppdrag att ordna och driva flyktingförläggningar i egen regi.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag be er övriga att lyssna till folket och se verkligheten för vad den är. I stället för att slänga olika epitet mot dem som försöker att ta ansvar för landet, lyssna och samtala med oss. Hjälp till att få ett slut på en samhälls- och människofientlig politik som splittrar, segregerar och slår mot vårt folk.

Att vi härinne tillsammans ska kunna skapa ett mer harmoniskt samhälle där omtanke och gemenskap är ledord är jag övertygad om är möjligt. För er är det nu upp till bevis.


Anf. 3 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! För snart tre månader sedan stod jag på en strand i Turkiet. Solen lyste, och man kunde tydligt se de vita husen i de grekiska byarna på andra sidan. I sanden runt mina fötter låg det kläder från människor som har försökt att ta sig över och riskerat sina liv för att åka från Turkiet till Grekland och in i EU. Den resan är livsfarlig bara för att den är förbjuden.

I måndags, strax efter att EU hade skrivit på sitt nya samarbetsavtal med Turkiet, fick jag rapporter från mina vänner i Izmir om att 1 400 personer hade samlats ihop av polisen och förts till ett slutet låst förvar för att sedan antingen utvisas eller skickas till läger i andra delen av landet. Det är läger med tält där de kommer tvingas sitta sysslolösa tills den dag när Turkiet bestämmer sig för att de kan utvisas. Turkiet har nämligen inte någon asylrätt för syrier, afghaner eller irakier. I Turkiet är de på nåder. De släpps in på nåder, och de får stanna på nåder.

Med vinterkyla och hårdare gränsbevakning som gör färden ännu farligare kommer antalet som försöker ta sig in i EU att minska. Men det fortsätter nu att komma väldigt många till Grekland. Många blir fast i Grekland eftersom Balkanländerna har infört regler som gör att de stoppar alla som inte kan bevisa att de är afghaner, syrier eller irakier.

I Danmark säger man samtidigt att man kommer att göra allt man kan för att minska antalet flyktingar som söker sig dit eller som får stanna där. I Finland har man fryst alla asylprövningar för att fler ska kunna utvisas. I land efter land i EU inför man gränsbevakning och regler som gör att flyktingar ska söka sig någon annanstans.

Sverige var länge det goda exemplet. Det var det exempel som människor i andra länder kunde använda sig av för att kräva att deras länder skulle ta ett större ansvar och ta emot fler. Det var landet som vid varje toppmöte stod upp för människors rätt att söka skydd och rak i ryggen krävde att andra skulle göra mer. Med de förändringar av asyllagstiftningen som regeringen har begärt är det nu borta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi har nu gett oss in i det cyniska spel där land efter land knuffar flyktingarna till någon annan någon annanstans. Värst av förslagen är det id-krav som regeringen nu vill snabbprocessa igenom riksdagen. Det kan låta som en rimlig grej. Det är väl bra om vi har koll på vilka som finns i landet. Men saken är den att man tar bort möjligheten för människor utan giltiga id-handlingar att söka asyl i Sverige. Det är sanningen med förslaget.

Det betyder att han som var på väg hem från jobbet och fick höra att al-Asads styrkor hade ockuperat hans hus där passet fanns inte längre släpps in. Hon som lyckades fly från en Daeshterrorist, är det verkligen konstigt att hon inte lyckades få med sig passet? Det handlar om alla de barn som har fötts i Iran av afghanska föräldrar på flykt, alla de som inte begärde ut några id-handlingar, många av dem kvinnor och barn, eller de som har fått sina pass stulna på vägen genom Europa av kriminella ligor och människosmugglare. De ska inte längre släppas in.

Samtidigt hävdar regeringens representanter, de människor som utgör regeringen, att de värnar asylrätten när man nu gör allt man kan för att sätta upp hinder i vägen för de allra mest utsatta, när man nu hänvisar flyktingar till ännu en livsfarlig båtfärd, ännu en resa fastbunden under en lastbil och ännu fler långa vandringar genom skogar och över berg. De värnar asylrätten.

Vi behöver ett andrum säger vissa, en halvhalt för att hinna återhämta oss lite. Vi behöver utbilda fler socialsekreterare och sfi-lärare och hinna bygga fler bostäder. Vi behöver först fokusera på att svälja undan alla dem som redan har kommit. Sedan kanske vi möjligen, någon gång, kan släppa in fler.

Ja, med svenska mått mätt är läget ansträngt. I ett land där man år efter år har ökat kraven, höjt standarden och byggt byråkratiska system för precis allt blir det motsättningar när verkligheten inte längre passar in i mallen. Jag ber er bara fundera på en sak: Vad skulle hända om Libanon, Jordanien och Turkiet skulle kräva andrum? Vad skulle hända om de skulle sätta tvärstopp vid gränsen mot Syrien? Vad skulle hända då?

Det är dit vi är på väg. Allt hänger ihop, och vi har ett stort ansvar i detta precis som alla andra. Det vi behöver fundera över är vilken roll man vill spela i det här. Den som tror att det enkelt och humant går att stoppa människor på flykt har dålig koll både på historien och på vår nutid. I går i integrationsdebatten stod jag här och talade om hur vi kan ändra systemen så att fler kan försörja sig själva, så att bostäder kan byggas, så att sovplatser kan hittas, så att konflikter kan minimeras och så att kostnader kan minska. Det finns mycket att ta tag i.

Men nu står jag här, och jag vädjar. Jag vädjar till er, och jag vädjar till alla som lyssnar där ute: Gör inte det här! Snälla, gör inte det här. Splittra inte familjer. Utsätt inte människor för ännu större risker och ännu mer lidande. Låt inte Sverige ge sig in på den här vägen!

Jag säger inte att vi ska hjälpa alla i hela världen. Det enda jag säger är att vi inte ska knuffa dem tillbaka till det de med all sin kraft försöker fly ifrån.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta anförande instämde Kristina Yngwe (C).


Anf. 4 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Johanna Jönsson nämnde i sitt anförande att allting hänger ihop. Det är precis det jag vill fokusera på: Allting hänger ihop.

Vad är det då Johanna Jönsson försöker nå ut med i sitt prat om asylrätten? Vem har egentligen rätt att söka asyl? Självklart ska en person som är på flykt ha rätt att söka asyl. Men med asylrätten finns inte rätten att välja asylland.

I och med att allting hänger ihop, precis som Johanna Jönsson sa, måste man också tänka långsiktigt. Vad ger Johanna Jönsson rätten att på något sätt ge privilegier till dem som har ekonomiska och andra möjligheter att ta sig till Sverige i stället för till människorna i flyktingläger? På vilket sätt ska de få gå före i kön?


Anf. 5 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Markus Wiechel sa precis: Självklart ska man ha rätt att söka asyl. I mitt anförande sa jag att man inte har rätt att söka asyl i bland annat Turkiet, vilket du själv är medveten om eftersom du var med på resan dit. Redan detta är intressant - du tycker att det är självklart men hänvisar ändå till närområdet, där man inte har den rätten.

Det viktiga i ett sådant här läge är att de människor som inte kan vara kvar i sitt hemland - för det är detta det handlar om, och det håller du ju med om - har någonstans att ta vägen där de har möjlighet att bygga ett nytt liv. Det handlar inte om att bara förvaras i år efter år och att ens barn förlorar alla möjligheter. De får inte gå i skolan, och de har inte någon framtid. Människor har inte rätt till sjukvård, och de har knappt mat för dagen. De förvaras. Det är inte rimligt.

Det betyder att vi, flera länder, behöver se till att hjälpa till. Vi ska dela på det ansvaret. Det är detta det handlar om. När du säger att vi ska se till att hjälpa i närområdet och talar om första asylland - vilket är intressant när man inte får söka asyl - menar du att Turkiet, Jordanien och Libanon ska ta hand om alla? De ska förvara alla för att du ska slippa dem här. Det är vad det handlar om, och jag stöttar inte det. Jag står inte bakom det, och jag anser inte att det är rätt.

Jag anser att när det är krig och konflikter som gör att människor inte har ett hemland behöver vi alla dela på det. Det grundläggande är att man kan söka skydd, och inte att man får allt annat. Det viktiga är att man kan söka skydd, och att man kan befinna sig någonstans i världen där det finns en rättsstat som skyddar en från att dö. Det är detta det handlar om; det är det grundläggande med den asylrätt som du själv precis sa att du värnar.


Anf. 6 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Både Johanna Jönsson och jag var i Turkiet. Då borde Johanna Jönsson ha lyssnat på vad som sas där. Turkiet bidrar enormt för mänskligheten. De tar emot mängder med människor som flyr från olika konflikter. Men Turkiet får inte tillräckligt med stöd i dag. Varför det? Därför att det är så många länder runt om i världen som bara fokuserar på sig själva. Man lägger pengar på flyktingmottagande i exempelvis Sverige. Det är människor som kanske har varit i Libanon eller Turkiet i några år och har bott där i trygghet. Sedan väljer de att söka sig hit. Varför det? Därför att deras barn inte har rätt till skolgång. De har inte rätt till skolgång på grund av att det saknas resurser i närområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I stället säger Johanna Jönsson med flera att de är välkomna till Sverige. Här kan de få bo i tält och eventuellt få lite skola. Men man struntar fullständigt i dem som inte har tillräckligt med pengar för att ta sig till norra Europa. Det är inte humant, Johanna Jönsson.


Anf. 7 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Jag ska först dra ett djupt andetag. Turkiet kan inte ge skola för att de saknar resurser, säger Markus Wiechel. Du vet att det finns resurser där; det såg du själv när vi var där. Att du inte förstår det utrikespolitiska spelet i detta tycker jag är ganska intressant och ganska naivt, om jag ska vara ärlig. Det hör dock inte hemma i just denna diskussion.

Hur som helst har man nu sagt att Turkiet ska få mer resurser. Det är väl bra. Vi får se vad som händer med de resurserna, vart de går och hur detta påverkar situationen för de flyktingar som far ganska illa i Turkiet. Du menar att de skulle ha levt i trygghet där och haft det bra och sedan plötsligt säga: Nej, vi åker till Europa i stället! Kom igen, Markus - snälla! Du vet att det inte ser ut så.

Människor bor på gatan i Turkiet. De får inget stöd. Om man inte bor i tältläger, vilket bara ungefär 10 procent gör, har man ingen skola och ingen sjukvård, och man får inte tillgång till mediciner. Man får inget som helst stöd för bostad eller för att jobba, för den delen. Man har ingen möjlighet att bygga sig ett liv, och det är precis detsamma i Libanon. Detta är inte en framtid, utan det är att förvara människor. Vad tror du ger dig rätten att bestämma vad som är bäst för de här människorna? Vad ger dig rätten att säga att de inte ska få söka sig en bättre framtid? Det handlar inte om att de ska få självklar tillgång till allt man har som svensk medborgare. Men du ska tvinga dem att vara kvar i ett tältläger utan framtid. Vad ger dig den rätten?

Det finns enormt många förslag. Jag har lagt fram massor. Det handlar om miljardbesparingar i kostnader. Du vet ju att det rinner ut pengar i systemet. Det är klart att vi måste minska kostnaderna. De är skyhöga, och det är helt orimligt. Men det har inte ni några rimliga förslag om, förutom att försöka hålla folk borta.


Anf. 8 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Debatten i dag blir lite annorlunda än den ofta är när vi diskuterar ett utgiftsområde, talar om budget och stöter och blöter de olika ekonomiska förslag vi har. Det har hänt och händer väldigt mycket både i världen och i Sverige.

Förutom det som helt uppenbart händer i Europa när Dublinförordningen har fallit, när Schengen egentligen i stort sett också faller och när land efter land stänger sina gränser och motar bort människor på flykt har det också hänt någonting i Sverige. De senaste månaderna har vi sett och hört förslag som spänner över olika sätt att sluta gränser och stänga gränser, att slopa asylrätten, att skapa interneringsläger till att hålla människor borta. På detta behöver vi också fokusera i dag i debatten.

I en tid då historiskt många är på flykt och Sverige såklart också är en del av denna värld kommer en del av de 60 miljoner människor som är på flykt att söka sig till Europa och till Sverige. Vi vet alla mycket väl att de allra flesta befinner sig i närområdet, i Turkiet, Jordanien och så vidare. Men vi vet också att en del av dem har sökt sig till Sverige och att Sverige i förhållande till övriga Europa har tagit ett stort ansvar. I vissa kommuner, framför allt i ankomstkommunerna, är det i svenska mått mätt tufft. Det är ansträngt, javisst, men i andra kommuner är det inte alls någon kris, utan tvärtom har man faktiskt plats och resurser kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vad väljer regeringen då att göra och säga när människor på flykt behöver oss allra mest? Säger man det självklara och nödvändiga, nämligen att vi aldrig kommer att överge de mänskliga rättigheterna? Säger man att vi kommer att möta den här utmaningen med Sveriges allra bästa sidor så som vi har gjort historiskt sett - välorganiserat och solidariskt med investeringar i välfärd och i de människor som kommer hit? Säger vi att EU nu har misslyckats med det här men att vi inte tänker pressas att överge asylrätten utan att vi i stället håller tillbaka medlemsavgiften tills övriga länder tar sitt ansvar? Säger vi att vi ska stötta kommuner med resurser och regeländringar så att de klarar av den här uppgiften och att vi tillsammans äntligen ska göra de investeringar i bostäder och välfärd som så länge har behövts? Säger vi att vi nu verkligen måste prioritera fler socialsekreterare, lärare och undersköterskor framför flådiga badrumsrenoveringar och vinstuttag?

Nej, det är inte det regeringen säger. Regeringen väljer att skrämmas med ord som systemkollaps och kaos. De säger att de behöver andrum när människor är på flykt. De ställer välfärd mot mänskliga rättigheter och stänger hellre gränserna för dem som behöver skydd än att bygga vårt samhälle större. De väljer att skapa ökad otrygghet genom att ge tillfälliga uppehållstillstånd, splittra familjer och ställa den som är beroende av jobbet för sitt liv i Sverige mot den som inte är det. De går med på att låta EU muta Turkiet som konsekvent kränker mänskliga rättigheter, låter IS sälja olja och bombar sin kurdiska befolkning, allt för att hålla flyktingar borta.

Det, herr talman, är inte en systemkollaps, utan det är en ideologisk kollaps. Överallt i Sverige kämpar frivilliga, kommuner och myndigheter för att lösa det här. Socialsekreterare, lärare, migrationshandläggare och poliser gör vad de kan, men det är dags att fokusera på hur vi kan stötta och förbättra det arbetet. Allt annat är ett svek mot dem.

Låt oss ta fram boenden både på kort och på lång sikt. I Bromölla har kommunen tagit fram 200 platser som fortfarande inte används, trots situationen som nu råder i Malmö. Det finns ganska många sådana exempel. Genom att låta kommunerna ansvara för att hitta platser skulle vi mycket lätt kunna öka kapaciteten.

Vi behöver göra en historisk satsning i bostadsbyggande genom både modulbyggande, ombyggnationer och statliga kreditgarantier.

Det har alltid, herr talman, funnits de som tyckt att det behövs andrum och att gränsen är nådd. De säger det nu när människor flyr Asads tunnbomber och IS våldtäkter. De sa det när judar från Tyskland behövde skydd undan pogromerna. De sa det när människor flydde nationalisternas folkmord i Bosnien. Historien har dömt dem mycket hårt. Varför ska vi lyssna på dem nu?

Lyssna i stället till alla oss som varje dag står beredda att möta människor på flykt med solidaritet och en plats bland oss. Nog nu med andrum och panik. Låt oss göra skillnad i stället.


Anf. 9 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Christina Höj Larsen vill inte ge svenska folket och vårt samhälle andrum. Hon fortsätter med det gamla vanliga att kasta epitet mot dem som har varnat för den situation som vi står inför i dag och som Christina Höj Larsen inte har någon lösning på.

Det är enkelt för en vänsterpartist att stå och lova allt åt alla, men det är inte ett dugg seriöst. Det finns ingen finansiering, och man sviker grundprinciper som jag trodde tillhörde en typisk vänsterinriktning, det vill säga man låter förhållandevis välbeställda migranter gå före i kön, precis som jag sa tidigare till Johanna Jönsson.

Varför ska Vänsterpartiet upprätthålla en politik där de som gynnas mest är de som har pengar och kan ta sig hela vägen till Sverige? Man slår på dem som inte har något annat val än att sitta i flyktingläger, som har barn som mister två tre års skolgång och som kanske är i behov av mat men inte får det på grund av att FN inte har tillräckligt med pengar.

På vilket sätt är det här vänsterpolitik?


Anf. 10 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Som Johanna Jönsson mycket tydligt visade har människor inte möjlighet att söka asyl i Turkiet. Eftersom vi allihop var i Turkiet var det uppenbart för oss att det inte var en fråga om resurser utan om vilja att skapa ett ordentligt mottagande.

Nu kommer EU att betala Erdogan och Turkiet för att hålla människor borta. Och vi vet att Turkiet tillåter IS, som håller en region i skräck, att sälja olja.

Jag undrar såklart, utifrån vad jag annars har hört SD säga om terrorism och instabilitet i regionen, vad ni tycker om det. Tycker ni verkligen att vi ska hjälpa och stötta en regim som samtidigt låter IS fortsätta växa?


Anf. 11 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag kan inte vara nog tydlig med att jag delar all den kritik som har framkommit mot Turkiet. Jag har personligen ställt många olika frågor om Turkiets agerande mot flyktingar men framför allt mot den kurdiska befolkningen. Jag är väldigt kritisk till det, och jag anser att regeringen borde sätta betydligt mycket mer press på Turkiet och försöka främja de mänskliga rättigheterna även i den regionen.

Alla flyktingar flyr inte Turkiet, och alla flyktingar i den här delen av världen blir inte utsatta. Sedan är det väl få som har det särskilt bra, men vi ska försöka förbättra deras möjligheter genom att stärka FN:s roll i regionen och se till att det finns pengar till att kunna erbjuda skolgång, pressa Turkiet att kanske erbjuda arbetstillstånd och förbättra flyktingarnas situation så att de kan ha ett bra liv som vi andra.

Varje dag dör 1 400 barn på grund av att de inte har någonting så enkelt som rent vatten. Det här struntar Vänsterpartiet i. I stället är man mån om att försvara det som man kallar asylrätten för människor som aktivt har valt att komma till Sverige. Det här går inte ihop. Man kan inte fokusera på att ge stöd till människor som har nått säkerhet framför människor som riskerar att dö på grund av att de inte har något så enkelt som rent vatten.


Anf. 12 Christina Höj Larsen (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag ska förklara för Markus Wiechel vad detta inte går ihop med.

Vi måste självklart, med bistånd, stödja en långsiktig, positiv utveckling i ganska stora delar av världen. Vi behöver också se till att människor som befinner sig i UNHCR:s läger har det bra. Men - det här är viktigt - alla världens flyktingar kommer inte att kunna stanna i närområdena. Det är inte fysiskt möjligt att skapa ett liv där. Vi ser mycket väl vad det livet innebär. Man har inte skolgång, inte mat för dagen. Det är inte möjligt.

Många länder behöver göra mycket. Och det är just det sista steget som SD inte kan eller vill förstå. Ni är beredda - absolut - att betala till andra, bara människor inte kommer hit. Men det är just den delen som vi också måste stå för, Markus Wiechel.

Det här kommer inte att gå ihop med en borgerlig ekonomisk politik som SD gynnar och stöder. Det går inte. Man kan inte prioritera flådiga badrumsrenoveringar i stället för det som behöver göras i välfärden. Men det är just det ni gör.

Varje gång ni ställs inför ett val väljer ni att gynna den som redan har och inte den som inte har. Det går inte ihop. Det är inte möjligt. Men med en annan ekonomisk politik är det fullt möjligt. Och den tänker vi stå för.

Under tiden kan du såklart låtsas att du bryr dig.


Anf. 13 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! I vår omvärld pågår krig, konflikter och förföljelse. Omkring 60 miljoner människor är på flykt från sina hemländer, framför allt på grund av krig och konflikter men också på grund av politisk övertygelse, religion, sexuell läggning eller etnicitet. En liten del av dessa flyktingar tar sig till Europa, och en ännu mindre andel kommer till Sverige för att söka asyl.

Vi liberaler värnar asylrätten och vill att Sverige ska vara ett öppet och tolerant land.

Flyktingkrisen är framför allt en kris för de människor som tvingas fly. Men när så många som upp till 10 000 i veckan söker sig till Sverige befinner sig också det svenska mottagandet i ett krisläge. I dessa svåra tider krävs handlingskraft, politiskt ansvar och ledarskap. Vi måste klara av att fatta svåra, tuffa beslut samtidigt som vi håller huvudet kallt. Liberalerna står fast vid den överenskommelse som gjordes den 23 oktober.

Som EU-land har vi, tillsammans med andra EU-länder, ansvar för att upprätthålla asylrätten. Det är tydligt att fler EU-länder måste ta sitt ansvar. Vi liberaler har länge betonat vikten av att EU måste ta ett gemensamt ansvar för de asylsökande. Det är viktigare än någonsin när så här många är på flykt. Vi anser att Sverige ska fortsätta driva på för en varaktig lösning, för att antalet asylsökande ska kunna fördelas jämnare mellan EU-länderna.

Liksom EU-länderna måste dela solidariskt på ansvaret måste även Sveriges kommuner göra det. Flyktingmottagandet är ett nationellt ansvar, och ansvaret måste fördelas. I dag finns det kommuner som tar sitt ansvar och mer därtill. Tyvärr finns det också kommuner som inte bidrar i samma utsträckning. Det är inte okej, tycker vi. Vi tycker därför att staten ska kunna ålägga kommunerna att ta ansvar, och de ska inte kunna komma ifrån detta. Vi föreslår också ett ökat stöd till de kommuner som tar sitt ansvar och tar emot nyanlända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Dessvärre vill regeringen avskaffa den prestationsbaserade ersättningen till kommuner som tar större ansvar än andra. Liberalerna vill i stället se ett system som innehåller både ett reformerat prestationsbaserat stöd och höjd schablonersättning per nyanländ.

Boendefrågan är i dag central. Ett stort asylmottagande kräver nya, snabba och kreativa lösningar. Alla olika boenden måste inventeras. Det behövs en effektivare organisation och fler anläggningsboenden till ett rimligt pris.

När jag träffar människor får jag ofta höra att vi politiker måste göra mer. Jag brukar då ställa frågan: Vad har du gjort för att hjälpa till när så här många människor kommer till vårt land? Om vi ska klara denna utmaning får vi inte glömma bort att civilsamhället har stor betydelse och är nyckeln till integration. Otroligt många föreningar, organisationer och enskilda gör enorma insatser för att dessa människor som är på flykt ska få en bra start i Sverige.

För några veckor sedan besökte jag Ekenässjöns Missionskyrka. Ekenässjön är ett litet samhälle utanför Vetlanda på Småländska höglandet. En kväll i veckan har missionskyrkan öppet hus för de asylsökande som bor i samhället. De får komma dit och fika, samtala, få hjälp med att lära sig enklare svenska och att fylla i blanketter. Under tiden erbjuds barnpassning så att föräldrarna ska få lite egentid. Invånarna i samhället har skänkt kläder som delas ut till besökarna. Vinterkläder och skor är mycket efterlängtade då de asylsökande ofta inte har varma kläder och ersättningen de får bara räcker till det nödvändigaste.

Alla insatser behövs. Det kan vara allt från att man skänker vinterjackan som bara hänger och samlar damm i garderoben till att man öppnar sitt hem och blir familjehem för ett ensamkommande flyktingbarn. Alla dessa insatser är värdefulla. Jag vill passa på att tacka alla som har engagerat sig. De gör ett fantastiskt jobb.

Jag yrkar bifall till reservation 5 och hänvisar till Liberalernas särskilda yttrande.


Anf. 14 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag har länge varit nyfiken på en sak. Liberalerna är och har alltid varit ett EU-vänligt parti, med EU i fokus.

Nu kan vi se att EU helt saknar förmåga att lösa en sådan här situation. EU saknar förmåga att komma överens om en fördelning, ett bra mottagande - den typen av saker. Men EU har lätt att komma överens om restriktioner, om gränserna, om att stänga ute och om att betala pengar till Turkiet. Den typen av saker är lätta. Men när det kommer till kritan, när det gäller att ge människor asyl, verkar det vara mycket svårt i ett europeiskt sammanhang.

Emma Carlsson Löfdahl talar om att vi måste ha en bättre fördelning. Hur i all världen tror Liberalerna att det ska gå till? Ska vi säga till på skarpen? Vilka verktyg finns i verktygslådan? Det vill jag gärna höra mer om.


Anf. 15 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! Det som Christina Höj Larsen säger är helt rätt. Liberalerna är ett EU-vänligt parti. Vi tror på EU-samarbetet. Vi tror på öppna gränser och på ett EU som förenar oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I alla samarbeten får man ge och ta. Man får förhandla, och man får hjälpas åt. Vi har länge tryckt på för att alla EU-länder ska ta ansvar. Vi har kommit en bit på vägen. Jag säger inte att vi har nått ända fram. Men jag tror att allt fler EU-länder håller på att vakna upp. De inser att vi måste hjälpas åt att ge skydd åt alla dessa människor som är på flykt från krig och förföljelse.


Anf. 16 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag tror att Emma Carlsson Löfdahl ser ett helt annat Europa än vad vi andra ser, måste jag säga. Det som jag ser just nu är inte ett Europa som har kommit en bit på väg, utan jag ser ett Europa där land efter land stänger sina gränser och vägrar att göra någonting av det som man borde göra. Dessutom hjälps man åt att militarisera för att hålla borta flyktingar även vid den yttre gränsen.

Jag har mycket svårt att få det att gå ihop med en tro på öppna gränser. Jag har mycket svårt att få det att gå ihop med det som också har varit en del av Liberalernas identitet när det gäller asylrätt. De här sakerna hänger inte ihop.

EU har ett väldigt välutvecklat system för att hålla medlemsländerna i schack beträffande den ekonomiska politiken. Grekland är ett bra exempel på det. Men EU saknar ju fullständigt förmåga att upprätthålla mänskliga rättigheter och att få länder att hålla fast vid det som de har lovat. Det är det som vi ser nu.

Om en förening inte levererar det som man är överens om, då ska man inte betala medlemsavgiften. Det föreslår vi nu. Vi måste sätta press bakom orden. Jag undrar naturligtvis vad man som liberal känner när det inte blir så som man har kommit överens om i EU-samarbetet. Men jag hoppas att det är så, för det här borde ni aldrig vara nöjda med.


Anf. 17 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Herr talman! Att Liberalerna och Vänsterpartiet har olika syn på vad som händer inom EU och hur det ser ut där är ju inget nytt. Vi har alltid haft olika ingångsvinklar i EU-samarbetet.

Men jag kan hålla med Christina Höj Larsen om att EU emellanåt har dåliga sanktionsmöjligheter för de länder som inte följer det som man har kommit överens om. Jag tror att det bästa sättet att jobba på detta är att fortsätta det europeiska samarbetet och arbeta för att komma framåt.

Vi kommer inte att lyckas bättre om vi lämnar EU och inte är med i EU-samarbetet. När vi är tillsammans och samarbetar, det är då vi har en möjlighet att påverka så att det hela går framåt.


Anf. 18 Aron Modig (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.

Som flera av debattörerna har sagt här tidigare är detta en lite märklig debatt om budgetpropositionens utgiftsområde 8, Migration. Såväl omvärldsläget som det politiska spelfältet har förändrats radikalt bara under de två månader som har gått sedan partierna lade fram sina budgetar. Det är av naturliga skäl helt nödvändigt att utöver texterna i de dokument som lades fram i september oktober förhålla sig till det som har hänt sedan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Som ny i riksdagens socialförsäkringsutskott och i migrationsfrågorna vill jag börja med att kommentera omvärldsläget.

Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper och förföljelse av etniska och religiösa grupper gör att människor flyr. Över 60 miljoner människor är i dag på flykt inom och från sitt land. Många söker sin tillflykt till vår kontinent. Den flyktingsituation som Europa nu upplever har inte haft någon motsvarighet sedan andra världskriget.

Sverige har länge varit ett av de länder som de flesta har sökt sig till, och så är det även nu. Aldrig tidigare i modern tid har Sverige tagit emot så många hjälpsökande människor på så kort tid. Vi har tagit ett större ansvar än något annat land i Europa och västvärlden.

Under krisen har vi kunnat se en våg av medmänsklighet i Sverige: socialsekreterare, migrationshandläggare, poliser, pastorer, präster, imamer och frivilliga. Det är många som har visat ett starkt engagemang för att hjälpa människor i nöd. Det fyller oss kristdemokrater med tillförsikt och stärker vår tro på människans inneboende förmåga att göra gott och att bidra till ett gott samhälle. Men, herr talman, dagens situation ställer oss också inför utmaningar som vi ännu inte fullt ut kan bedöma konsekvenserna av.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att värna asylrätten. Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd. Vi vill också värna öppenheten och den fria rörligheten inom EU. Samtidigt är det ett faktum att de gemensamma principerna för den reglerade migrationen inom EU i princip har satts ut spel. Schengenområdets yttre gränskontroller upprätthålls inte fullt ut. Det sker i princip ingen registrering vid inresa. Flera av de förutsättningar som det svenska asylmottagningssystemet bygger på gäller alltså inte i dag.

Läget i kommunerna är mycket ansträngt. Det råder en akut brist på boendeplatser. Flera myndigheter larmar om en ohållbar arbetssituation. En konsekvens av detta är tyvärr att man nu behöver minska trycket mot Sverige och mot det svenska asylmottagningssystemet genom att få färre att söka sig hit och fler att söka sig till andra EU-länder.

Herr talman! I december förra året föreslog vi kristdemokrater tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel för alla asylsökande, en snabbare avslagsprocess för asylsökande från så kallade säkra länder och lägre etableringsersättning kombinerat med lägre skatt för nyanlända som jobbar. Syftet med dessa förslag var att sänka kostnaderna för det svenska flyktingmottagandet. I dag är läget ett helt annat än vad det var då. Det är självklart att fler åtgärder därför behöver vidtas.

Som det verkar håller de flesta av riksdagens partier med om det. Den uppkomna situationen har gjort att den politiska spelplanen har förändrats ganska radikalt.

I ett första skede gick sex av riksdagens partier - däribland Kristdemokraterna - samman om 21 åtgärder för att förbättra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande, men också för att stärka etableringen av nyanlända. Detta var positivt, men det var fortfarande inte tillräckligt.

Allteftersom situationen förvärrades ytterligare höll regeringen presskonferenser där man berättade att taket för antalet asylsökande som Sverige kan ta emot var nått, varefter man tackade för ordet utan att presentera några ytterligare förslag som svarade mot den problembilden. Det var ett ganska märkligt agerade eftersom det spädde på oron hos allmänheten och känslan som många bär på, att politiken inte är handlingskraftig i en tid som om något kräver just initiativtagande och beslutsamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nu verkar regeringen har bytt strategi, och i förra veckan kom så ändå tecken på handlingskraft. Vi från Kristdemokraterna välkomnar det initiativet och delar inriktningen på de förslag som regeringen har presenterat. Vissa åtgärder ligger i linje med det som vi tidigare har lagt fram. Andra förslag går något längre och ytterligare några tycker vi saknas.

Till exempel är det ingen hemlighet att vi från Kristdemokraterna värnar möjligheten till familjeåterförening. Vi tycker att det är märkligt att regeringen lägger fram åtgärder som inskränker den möjligheten före andra angelägna förslag. Exempelvis har vi föreslagit inrättandet av asylansökningsområden eller transitzoner nära de stora gränsövergångarna i syfte att snabba på registrering och beslutsprocesser och förhindra att nyanlända avviker. Vi har också lagt fram förslag för att snabba på och effektivisera avvisningarna av personer som har fått avslag på sina asylansökningar.

Herr talman! Som avslutning vill jag konstatera att långsiktigt kommer frågan om asylsökande till Europa behöva hanteras på Europanivå. Nu behöver vi börja diskutera integration i Sverige på ett helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare. Även om det visar sig att de förslag som regeringen har lagt fram för att minska asyltrycket mot Sverige har stor effekt, står vi inför en enorm utmaning på integrationsområdet där stora mått av pragmatism kommer att behövas och där möjligheten att hävda ideologiska principer kommer att vara mycket begränsad.


Anf. 19 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Varje gång som vi har lämnat över samhället till borgerligheten - nu senast under åtta år - lämnar ni tillbaka det i ett ganska skruttigt skick, ömtåligt, sårbart och otryggt. När ni övertar ett stabilt tegelhus lämnar ni ett halmhus tillbaka, ett halmhus som välter vid minsta storm, som välter om det kommer fler flyktingar eller om det blir fler arbetslösa. Det klarar helt enkelt inte förändring.

Om man sänker skatterna med 140 miljarder och låter välfärden blöda vinster varje dag kommer det att hända något med samhället. Det blir inte lika stabilt. Det blir inte lika tåligt. Socialsekreterarna gick på knäna redan före flyktingkatastrofen, för ni lämnade verkligen inget andrum efter er i välfärden. Ändå låtsas ni nu att det är flyktingkatastrofen som på något sätt plötsligt har stjälpt samhället. Det är mycket märkligt.

Socialsekreterare, lärare, poliser, handläggare och människor inom vården kämpar varje dag för att få det hela att fungera, och sedan låtsas ni att ni inte har någon skuld i att halmhuset som ni byggt håller på att blåsa bort.

Min fråga till Aron Modig är: Hur tänker KD förstärka välfärden i framtiden så att vi får ett stabilt samhälle?


Anf. 20 Aron Modig (KD)

Herr talman! Tack för frågan! Jag måste säga att jag inte ställer upp på den verklighetsbeskrivning som Vänsterpartiet här ger uttryck för. När alliansregeringen för drygt ett år sedan lämnade över makten till den rödgröna regeringen var Sverige i gott skick. Utanförskapet hade minskat, och det gick mer pengar än någonsin tidigare till välfärden. Det går inte att påstå att det var ett svagt Sverige som lämnades över, tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag har, herr talman, det största förtroende för och känner den största ödmjukhet inför det arbete som socialsekreterarna i Sverige utför och det arbete de står inför. Men jag tycker att det är verklighetsfrånvänt att, som Vänsterpartiet gör, säga att den rådande flyktingsituationen inte har effekt på deras arbetssituation; det gäller egentligen alla myndigheters arbetssituation.

Från Kristdemokraternas sida vill vi för att stärka välfärden fortsätta att föra en politik för att få fler i arbete. Det är så vi kan öka skatteintäkterna till Sverige. Det är så vi helt enkelt får mer pengar att lägga på välfärden och mer utrymme att utveckla kvaliteten i densamma.


Anf. 21 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Det jag säger är inte att flyktingkatastrofen inte skulle ha påverkat vårt samhälle. Det jag säger är att ett halmhus inte är lika stabilt som ett tegelhus. Om man plockar ut så mycket pengar som ni gjorde, Aron Modig, och omfördelar från välfärden, från det gemensamma, till det privata får det konsekvenser, och några av dem ser vi nu.

Men det kommer du aldrig att kunna säga, för varje gång KD får välja mellan socialsekreterare och flådiga badrumsrenoveringar kommer ni att välja det senare. Om ni får välja mellan räntebidrag för dem som redan har och bostadsbyggande väljer ni räntebidraget. Det är väl därför ni också väljer att nu föreslå något så ovärdigt som interneringsläger för människor som väntar på att få söka asyl.

Det måste vara så att ni i valet mellan att förändra och omfördela alltid kommer att välja de välbeställdas sida. Det tycker jag inte är att värna asylrätten.


Anf. 22 Aron Modig (KD)

Herr talman! Jag tycker att det är oseriöst av Vänsterpartiet att mena att vi föreslår saker som vi inte föreslår. För att förstärka välfärden kommer vi, när vi får tillfälle att åter vara med och regera Sverige, att fortsätta föra en politik för att få fler i arbete. Det är på det sättet vi kan öka skatteintäkterna och öka möjligheterna att utveckla välfärden.

När alliansregeringen förra året lämnade över makten till den rödgröna regeringen lades det mer pengar på välfärden än någonsin tidigare. Vänsterpartiet har i dag stort inflytande över politiken, för stort. Om de hade fått ännu större inflytande skulle vi ha fått en politik som lett till ännu färre jobb, ännu sämre ekonomi och ännu sämre möjligheter att utveckla kvaliteten i välfärden. Det skulle inte ge någonting annat än ännu sämre förutsättningar för socialsekreterarna att sköta sitt viktiga arbete.


Anf. 23 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Sverige har i den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget tagit och tar ett större ansvar än de flesta andra länder i västvärlden. Vårt land värnar den internationella asylrätten. Vi är ett litet land som gör en enorm insats, där människor visar stor solidaritet i en svår tid - varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Medarbetare på Migrationsverket har jobbat och jobbar dag och natt för att registrera människor, hitta sängplatser och se till att alla får mat för dagen och, naturligtvis, prövar ansökningar. Frivilliga har gjort och gör ovärderliga insatser. Kommuner runt om i landet lyckas på ett fantastiskt sätt få fram tillfälliga boenden, ställer evakueringsplatser till förfogande, tar emot barnen i skolan och mycket mer. Det som har genomförts och genomförs är den största flyktinginsatsen i Sveriges historia.

Efter sommaren har antalet flyktingar som söker sig till Sverige ökat kraftigt, och bara de senaste månaderna har 80 000 personer sökt asyl i Sverige. Av dem är så många barn och unga att det motsvarar över hundra nya skolklasser varje vecka.

Myndigheter och kommuner har nu svårt att klara av ansträngningen. Kommuner lex Sarah-anmäler sig själva för att de inte längre kan sköta sitt mottagande på ett säkert sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap slår larm om att viktiga samhällsfunktioner inte klarar av ansträngningen. Sverige kan tyvärr inte längre garantera tak över huvudet för alla dem som söker sig till vårt land. Det har också hänt att människor tvingats sova utomhus.

Häromdagen kunde vi höra Rädda Barnen larma om att Migrationsverkets mottagningscentral på Malmömässan är hälsofarlig, speciellt för barnen. I det akuta läget används Malmömässan som boende åt uppemot 1 000 flyktingar. Meningen är att de ska vara i lokalerna under mycket kort tid, innan de registreras som asylsökande och slussas vidare, men tiderna har tyvärr blivit längre och längre.

Det är en ohållbar situation både för dem som söker asyl och för personalen i verksamheten. Samtidigt ska kapaciteten i mottagandet förbättras. Många kommunala verksamheter är hårt ansträngda eller står inför stora prövningar. Det gäller bland annat socialtjänsten, skolan och traumavården. En annan stor utmaning är att möta den snabbt växande befolkningens behov av bostäder. Här krävs fortsatta och ännu större insatser än de som nu är planerade.

Flyktingsituationen behöver hanteras samfällt inom Europeiska unionen, vilket många tagit upp tidigare i debatten. Regeringen kommer därför fortsatt att driva på hårt för ett system där alla länder tar ett gemensamt ansvar för flyktingmottagandet. Regeringen vill också att Dublinförordningen ska göras om och ersättas med ett nytt permanent omfördelningssystem i EU.

Herr talman! Utgångspunkten är att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Vi kan dock konstatera att utvecklingen, som i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer, kan vara svår att förutse och påverka. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro.

I detta läge, och mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt, är utmaningen för det svenska asylsystemet mycket stor. Vistelsetiderna i Migrationsverkets anläggningsboende för personer som har beviljats uppehållstillstånd ökar. Det innebär att platser för nya asylsökande inte frigörs, samtidigt som tillströmningen ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta allvarliga läge enades regeringen och de fyra borgerliga partierna, genom en överenskommelse i oktober, om nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. Överenskommelsen berör ett flertal av de frågor som tas upp i de motioner som behandlas i betänkandet.

När det gäller boendeformer för ensamkommande barn, som tas upp i flera motioner, kan utskottet konstatera att regeringen avser att införa en ny placeringsform, så kallat stödboende. I november kom en proposition med förslag till extra ändringsbudget för 2015. Där anvisas medel till kommunerna med 11 miljarder kronor. Merparten tillförs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen.

Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för hela samhället. När alla kommuner tar sitt ansvar blir arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, det sammantagna mottagandet och omfattningen av asylsökande mer rättvist och solidariskt. Om detta kommer också en proposition för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet i hela Sverige.

Herr talman! Vi vet alla att situationen för flyktingar diskuteras överallt, och hela samhället är involverat. Medan vi debatterar här har jag en grupp från min hemkommun på besök som jag egentligen skulle ha guidat här i riksdagen. De läser svenska på gymnasiet i min kommun och får just nu här i riksdagen en demokratiorientering. I morgon när jag kommer hem ska jag vara med på Sportnatten, som anordnas av bland andra min fotbollsklubb LFK. Dit vet jag att det kommer många flyktingbarn, för det är öppet för alla och utan kostnad. Detta är inte unikt för mig, utan det är så som det ser ut för de flesta i samhället: Man tar en del av ansvaret.

När statsministern var på besök i Skaraborg för några veckor sedan mötte han läkare som arbetade med det som de var utbildade till - turligt nog, får man säga, för det skulle kunna vara mycket bättre etablering på arbetsmarknaden. Men eftersom man har jobbat mycket med detta i Västra Götalandsregionen kan läkarna komma in förhållandevis snabbt på arbetsmarknaden där.

Och det är så det ser ut runt om i Sverige: Alla är och bör vara involverade för att hjälpas åt för att göra vardagen bättre för dem som kommer. Ibland kan det låta som om gränserna är stängda, men i förra veckan anlände 6 100 asylsökande - kvinnor, män, flickor och pojkar. Sverige tar ett stort ansvar, och det tycker vi naturligtvis att vi ska fortsätta att göra.


Anf. 24 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Detta är en lite märklig budgetdiskussion. Vi har en budget som, om man ska raljera lite, är lika aktuell som 2009 års budget. I den hastigheten tycker jag att vi har passerat hösten. Men den har kompletterats både med överenskommelsen med Alliansen och med ett förslag från regeringen i förra veckan. Vi moderater tror dock inte att detta är tillräckligt, och därför för vi ett resonemang om att vi kanske behöver tolka Dublinförordningen lite striktare. Jag har förstått att regeringen inte riktigt gör den bedömningen.

Min fråga till Carina Ohlsson blir då: När är gränsen nådd? När klarar Sverige inte av anhopningen av asylsökande?

Det har gått ned lite, men den senaste veckan har det i alla fall varit 5 679 personer som kommit. Slår man ut det på ett år blir det 295 000. Vilken bedömning gör ni av när gränsen är nådd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Och hur kommer detta att påverka vår välfärd? Vi får signaler om brist på behandlingshem och brist på skolplatser. Kommuner och myndigheter vittnar om att de utsätts för ett oerhört tryck. Om ni då inte tycker om den lösning som vi föreslår för när gränsen är nådd, vad är det då ni föreslår?


Anf. 25 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Tänk om någon kunde svara entydigt om när gränsen är nådd! Jag tycker inte att det finns något svar. Det beror på vilken gräns du menar, Mikael Cederbratt - är det en gräns i antal, handlar det om gränsskydd? Är det gränsen för välfärden för oss i Sverige, eller är det gränsen för hur många EU ska ta emot?

Jag tycker inte att de förslag som har diskuterats den gångna veckan skulle ha kommit tidigare. Nu har myndigheter och kommuner sagt att man inte klarar detta just nu. Jag tycker dock att vi måste göra än mer för att de tillfälliga förslag som vi lägger fram inte ska vara permanenta utan just tillfälliga.

Vi kan göra mycket mer i samhället. Det handlar till exempel om utbildning. Vi har talat om att det är för få lärare. Det skulle behövas fler. Det skulle behövas fler socialsekreterare.

Jag ser alltså inte någon distinkt gräns, utan det kommer att hända saker under tiden som gör att vi kan upprätthålla välfärd, och då ska det gälla välfärd för alla, såväl asylsökande barn som samhället i övrigt.


Anf. 26 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Jag tackar Carina Ohlsson för svaret.

Jag tror att Sverige behöver en paus, både för välfärdens och för mottagningssystemets skull. Jag tolkar Carina Ohlssons svar som att den gränsen inte är nådd. Då blir min fråga igen: När den gränsen är nådd, vad vill ni då föreslå?

De samtal som ledde fram till överenskommelsen i oktober fördes under ganska konstruktiva och bra former. Men de signaler jag får nu om de samtal som åtminstone har pågått - de pågår väl knappt nu - handlar om att man är väldigt låst när det gäller att vara lyhörd för förslag som kommer från dem som är utanför regeringen. Då frågar jag helt enkelt: Är ni beredda att fortsätta att föra samtal med oppositionen?


Anf. 27 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Tack, Mikael Cederbratt, för frågorna! Jag förstår att det i frågorna också ligger en önskan om att vi ska fortsätta diskutera varandras förslag. Det ska vi naturligtvis göra.

Sedan har jag svårt att diskutera vilken ton som finns i de samtal som förs eftersom jag inte själv har deltagit i de samtalen. Jag tror att inte heller Mikael Cederbratt har gjort det.

Detta är en svår fråga för hela samhället. Som jag tog upp i flera punkter i mitt anförande behöver alla involveras. Då är det klart att man ska titta på alla förslag. Sedan kan det vara en del förslag som man inte tycker är bra, och så kan man förhålla sig antingen man tillhör oppositionen eller regeringen. En del av de förslag som de senaste veckorna har lagts fram av regeringen tror jag att även Moderaterna tycker är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Själva mottagandet är en del, men samtidigt måste man jobba med etablering och involvering i samhället. Det handlar också om utbildning. Detta är viktigt för att man ska känna tillit till att vi klarar av detta tillsammans. Det krävs tillit om man ska göra så mycket man kan. Det finns mycket kvar att göra.

Det skulle också ha varit bra om vi tillsammans hade varit mer förberedda. Flera av talarna här har tagit upp det, och jag håller med. Det kan handla till exempel om att det skulle ha behövts fler personer i välfärden som är utbildade för att möta denna svåra kris och de personer som söker asyl.


Anf. 28 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! En hel del av de förslag som nu har kommit från Socialdemokraterna går emot det jag trodde att vi delade, nämligen den internationella solidariteten och insikten om att otrygghet inte kan vara något att bygga en framtid på. Där hade jag tydligen fel.

Jag skulle framför allt vilja prata om id-kravet. När regeringen i nästa vecka kommer att lägga fram förslag om id-krav på tåg och bussar innebär det att ni kommer att neka människor rätten att söka asyl. Det är så det är.

När ni talar om det säger ni att det är för att pressa andra länder att ta emot. Men vi ser nu att Danmark samtidigt förbereder exakt samma sak vid tyska gränsen. Dominoeffekten är igång, och de som kommer att betala priset är människor på flykt. De kommer att behöva anlita smugglare och välja farliga vägar. Vi såg i går rapporter om den första båten med flyktingar över Östersjön.

Det regeringen gör förvärrar på många sätt situationen. Till exempel har regeringen varit tydlig med att man vill att samtliga asylsökande registreras i Malmö. Vi hör från Malmömässan hur dåligt det fungerar. Det är alldeles ovärdigt. Men samtidigt finns det platser i Bromölla, alldeles i närheten. De används inte trots att situationen i Malmö är så otroligt dålig som den är.

Jag undrar såklart: Vad tänker ni som regeringsparti kring detta? De förslag ni kommer med inskränker verkligen asylrätten. Och det ni gör resulterar faktiskt i att detta blir mycket svårare att hantera.


Anf. 29 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Först måste jag säga till Christina Höj Larsen att de förslag som har lagts fram smärtar mig också. Det beror inte på min egen situation, utan det handlar om det som människor på flykt möter. Jag vill ändå tillstå att jag håller med om detta.

Samtidigt får man rapporter från myndigheter, kommuner och andra om att de inte klarar av den här situationen. Då är det ett försök från regeringen att hitta en balans i detta. Det handlar om att söka samarbete med andra partier och naturligtvis om att ta upp frågan i EU och värna den samtidigt som man ska värna den internationella asylrätten.

Det här är inte enkelt att lösa. På vilket sätt ska vi lösa det? De förslag som kommer i det sammanhanget kommer ur hela sammanhanget. Sedan kan man naturligtvis titta på varje enskilt förslag. Det smärtar mig också att man ska behöva ta till sådana metoder för de enskilda människorna. Det handlar ytterst om de människor som flyr från kris, konflikt och krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Samtidigt måste de som kommer mötas av värdighet och ett bra mottagande. Det välfärdssamhälle som vi har, som många har talat om, måste inkludera alla. Det är en balans som måste råda. Det är flera som har talat om situationen för flyktingar i Turkiet, att de inte har rätt och inte har möjlighet till skolgång och så vidare. Vi måste se till att de som kommer till Sverige får ett värdigt och bra mottagande.

När samarbetet inte funkar måste vi peka på det, som Christina Höj Larsen lyfter upp. Det handlar om ankomstkommuner och annat.


Anf. 30 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag skulle snarast säga att det som har hänt den senaste tiden förvärrar situationen - ärligt talat. Jag kan inte säga att ett värdigt mottagande är en överfull mässhall i Malmö, där människor sover på betonggolv och inte har tillgång till toaletter. Det är inte det. Och det är resultatet av att ni, Carina Ohlsson, säger: Alla måste söka här.

I stället skulle ni kunna sprida ut mottagandet och prata om hur vi får saker att funka. Om förlossningsvården inte funkar säger vi inte att folk inte får föda. Det är liksom inte så vi brukar lösa välfärdsutmaningar.

Om ni vill prata om hur vi ska få myndigheter, välfärd och alla de viktiga sakerna att funka är ett tips att ni ska söka upp partier som verkligen är intresserade av välfärd och inte bara släppa in borgerlig arbetsmarknadspolitik. Det tror jag skulle vara välbehövligt.

Men jag är väldigt intresserad av att veta: Hur tänker sig Socialdemokraterna att man ska kunna få ett bättre mottagande, där människor inte måste sova på betonggolv? Det här går att lösa. Det finns platser i kommuner alldeles intill. Det måste lösas. Det måste lösas i dag.


Anf. 31 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Det är klart att det inte är värdigt och inte heller kan vara hälsosamt att leva i den miljön flera dagar i sträck. Om det hade varit en natt eller två nätter hade det varit en annan sak, men det är inte så det ser ut. Det är ett ansvar för oss som politiker. Vi måste hjälpa till att lösa de situationerna.

De här sakerna staplas på varandra. Det gör att man ser att det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer i samhället. Det gäller både myndigheter och kommuner. Kommuner är i det här fallet också myndigheter. Det är detta som vi måste hitta lösningar på. Det är svårt när det kommer 10 000 ena veckan eller 8 000. Den här veckan var det 6 000. Påfrestningarna är väldigt stora för alla samhällsaktörer.

Om jag hade en lösning på detta skulle jag i dag göra så som Christina Höj Larsen önskar. Då skulle jag säga: Gör så här! Men vi tar naturligtvis med oss de här frågorna. Jag träffar ansvarigt kommunalråd i eftermiddag. Naturligtvis kommer vi att fråga: Hur ska man kunna lösa detta?

Vi hör flera gånger att det finns aktörer som säger: Vi skulle kunna ta emot. Ändå funkar det inte riktigt. Då måste det finnas något i själva kommunikationskedjan som inte riktigt funkar. Vi måste ta bort hindren och skapa möjligheter så att alla som verkligen vill vara med och hjälpa till på ett solidariskt sätt kan göra det. Vi ska naturligtvis även lyssna på Vänsterpartiets förslag.


Anf. 32 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Det är den här regeringen och till stor del även den förra som har orsakat den situation som vi nu står inför. Detta är någonting som vi skulle ha kunnat förutspå. Vissa av oss har väldigt länge förutspått hur det skulle se ut.

Det är därför glädjande att regeringen nu skärper migrationspolitiken. Det är någonting jag välkomnar. Att man anammar SD-förslag är extra positivt. Men faktum är att regeringen har varit väldigt ansvarslös.

Jag har egentligen en ganska enkel fråga till Carina Ohlsson, som säger sig värna hjälp till flyktingar: Är det rimligt att man tar från biståndsbudgeten för att bekosta uppehälle och annat för en person som har kommit från Danmark eller Tyskland?


Anf. 33 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Markus Wiechel lägger ansvaret på den förra regeringen och denna regering; det är de som har orsakat situationen. Då har vi helt olika inställning. Varken denna eller den förra regeringen har orsakat att människor är på flykt. Det är krig och konflikter i länder som människor flyr från för sina liv. Det är det som har orsakat situationen. Där verkar vi ha helt olika inställning.

Både den förra regeringen och denna regering värnar asylrätten. När människor flyr från krig och konflikt ska man upprätthålla asylrätten. Då ska vi också göra vårt yttersta för att kunna möta människor som är på flykt undan krig och konflikt.

Sedan är det inte den utgångspunkt som Markus Wiechel har, att vi skulle anamma Sverigedemokraternas synsätt i de här frågorna. Vi har helt andra utgångspunkter. Naturligtvis tycker vi att alla ska välkomnas på lika villkor, och de människor som är här ska inkluderas i samhället. Där ser jag att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har helt olika ideologiska synsätt.


Anf. 34 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Om man tittar på förslagen ser man att det är ganska tydligt att vi helt plötsligt faktiskt delar åsikter i vissa frågor. Det är inte mig emot - tvärtom.

Men det är ingen slump att människor väljer just Sverige. Varför har man passerat sju, åtta säkra länder? Jag fick inget svar på frågan om det är rimligt att man tar från biståndsbudgeten för att bekosta uppehälle för en person som har passerat Öresundsbron. För mig är det totalt orimligt att man gör en sådan sak när människor, som vi har hört tidigare i dag, svälter runt om i världen för att det inte finns tillräckligt med stöd till FN:s läger.

Om man nu värnar asylrätten - det gör även Sverigedemokraterna - måste man kanske också värna ett rättssäkert system. Vad gör Carina Ohlsson och Socialdemokraterna för att verkställa avvisningsbeslut? I dag är det tusentals människor som har fått ett avvisningsbeslut som gömmer sig i Sverige. Avser Carina Ohlsson och Socialdemokraterna att försöka se till att de också lämnar vårt land?

Sist men inte minst: Till och med Socialdemokraterna har insett att gränsen sedan länge är nådd i Sverige. Är det inte läge för Sverige att likt Danmark inrätta en aktiv signalpolitik för att minska trycket i Sverige?


Anf. 35 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Markus Wiechel säger att vi socialdemokrater sedan länge har sett att gränsen är nådd. Nej, det har vi inte alls sett. Vi värnar fortfarande asylrätten.

Markus Wiechel frågar om det är en slump att man ser Sverige som ett bra land. Nej, det är inte någon slump, utan det är för att vi gör ett medvetet ideologiskt och demokratiskt arbete för en rättsstat med en demokratisk värdesyn och ett bra välfärdssystem.

Det är inte någon slump att Sverige ser ut som det gör, utan det är helt medvetet som vi har stått upp för dessa värden, och det ska vi fortsätta att göra. Det är det som kallas god politik.


Anf. 36 Aron Modig (KD)

Herr talman! Precis som både Carina Ohlsson och flera av debattörerna före mig har talat om har läget kraftigt förändrats under hösten och den senaste tiden. Då kan man tycka att det är rimligt att de politiska partierna svarar upp mot den nya verkligheten med nya politiska förslag.

Vi kristdemokrater har kontinuerligt försökt göra detta. Vi har bland annat föreslagit tillfälliga uppehållstillstånd, ett system med säkra länder, ett etableringsavdrag, asylansökningsområden, att få till stånd snabbare och mer effektiva avvisningar och att införa en kriskommission för att titta på läget.

Samtidigt har det varit väldigt tyst från regeringen. Som jag sa i mitt anförande har man arrangerat presskonferenser där man har målat upp en väldigt svart problembild, men sedan har man inte kommit med några som helst åtgärder som har svarat upp mot denna problembild. Det är problematiskt, för jag tror att det har spätt på oron hos allmänheten. I stället kom i förra veckan allt på en gång när statsministern och Miljöpartiets språkrör gick fram med kraftiga åtgärder.

Jag vill helt enkelt fråga: Hur ser planen ut framåt? Kommer det att fortsätta att vara på det här sättet, eller kommer regeringen att mer fortlöpande anpassa sin politik när verkligheten förändras?


Anf. 37 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag vet inte riktigt var Aron Modig har befunnit sig den senaste tiden. Som flera har sagt kanske inte siffrorna i betänkandet stämmer med den verklighet som vi kommer att möta nästa år, men det finns dock förslag i det betänkandet som kommer från regeringens proposition.

För en månad sedan antogs 21 punkter, och då var Aron Modigs kristdemokrater med och stod bakom punkterna. Häromveckan har det också kommit förslag, något som jag och Christina Höj Larsen debatterades alldeles nyss, eftersom Vänsterpartiet tycker att det var för kraftfulla förslag.

Om Aron Modig menar att det inte har kommit några förslag har vi helt olika verklighetsbilder. Sedan kan det vara så att Kristdemokraterna inte fullt ut står bakom de förslag som har lagts fram av regeringen den senaste veckan. Men nog har det kommit förslag.

Ser vi på framtiden kommer vi att få jobba väldigt mycket med den här frågan. Då handlar det även om det som debatterades i går, det vill säga etablering, att verkställa fattade beslut och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det kommer att jobbas med den här frågan hela tiden, och vi kommer nog att mötas både i diskussioner här i talarstolen och också i andra samtal, för den här frågan möter människor varje dag i verkligheten.


Anf. 38 Aron Modig (KD)

Herr talman! Tack för svaret! Men jag vill nog ändå vidhålla min verklighetsbild. De 21 punkterna som gavs som exempel stod sex partier bakom. Det var ju inte regeringen som kom fram med dessa punkter.

Jag tycker att det är positivt att Carina Ohlsson tar upp det som kommer nu med etablering och integration, för det kommer naturligtvis att bli en fråga här framöver. Det är en större utmaning, vilket jag också tog upp i mitt anförande. Vi har väldigt många personer som har kommit i år men ännu fler som är inskrivna i Migrationsverkets system. När vi ser på hur det ser ut i etableringsuppdraget i dag ser vi att ungefär 50 procent av dem som är inskrivna där max har grundskolekompetens sedan tidigare.

Ska vi klara av den integrationsutmaning som vi står inför, och som vi måste klara av, tror jag att det kommer att behövas fler jobb. Vi ser vad regeringen föreslår på det området. Det är höjning av befintliga skatter, införande av nya skatter, försämrat RUT-avdrag och bostadssubventioner som riskerar att minska byggandet. Och lyssnar man på Christina Höj Larsen från Vänsterpartiet i replikskiftena kommer det inte att bli mindre av den varan framöver.

Kristdemokraterna har föreslagit att man ska inrätta en kriskommission som ska vända på varje sten, både på migrationsområdet och på integrationsområdet. Jag vill därför fråga Carina Ohlsson: När får vi se en sådan kriskommission tillsättas, för det är bråttom? Varje dag som går är en förlorad dag i det skede som vi är i just nu.


Anf. 39 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag är inte säker på att det är fler grupper eller myndigheter som behöver tillsättas för att man ska lösa den här frågan, som är oerhört svår och som alla behöver vara med och engagera sig i. Det kanske handlar om mer av samarbete och mer om att bryta gränser, vilket vi har hört flera ta upp i debatten. Det kan handla om gränser mellan kommuner eller mellan länder, exempelvis. Det kan också handla om gränser mellan myndigheter. Jag är därför inte säker på att man ska bygga upp fler myndigheter, kriskommissioner eller liknande.

Naturligtvis händer det samtidigt en del, och det kommer att hända mer. Det handlar bland annat om satsning på utbildning också när man är asylsökande. Aron Modig tog ju upp att om man inte har en utbildning, kanske inte kan det svenska språket och kanske inte har en grundskoleutbildning så är det oerhört viktigt att man direkt får möjlighet att börja studera. Som jag sa guidades det runt en grupp här från gymnasiet som är ensamkommande flyktingbarn och som nu går och läser svenska. Här får de en möjlighet att diskutera demokrati med oss riksdagsledamöter. Så kan hela samhället involveras.

Jag tror att det mer handlar om att bryta gränser än att tillsätta nya grupper. Naturligtvis ska vi också lyssna till varandras förslag, även om man inte kommer att anamma alla - men kanske delar av varandras förslag. Det kan ändå vara mer än vad som har gjorts tidigare. Ingenting ska vara uteslutet, utan samtal ska pågå, och man ska också kunna vrida och vända på de förslag som finns från riksdagen och från andra aktörer.


Anf. 40 Magda Rasmusson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Snart lämnar vi en höst bakom oss som kommer att gå till historien och förändra Sverige på många sätt framöver. Trots att vi i vårt land har haft fred i mer än 200 år har vi kanske aldrig någonsin känt krigets brutala närvaro som vi gjort i år. Det är kriget i Syrien som fortsätter att rasa efter flera års pågående konflikter, och det är krigen i Afghanistan, Irak och Eritrea.

Faktum är att aldrig tidigare har vi tagit emot så många som vi har gjort det här året. Det hade inte varit möjligt utan de fantastiska människor i vårt land som har välkomnat människor på centralstationer, som har jobbat på våra myndigheter och slitit dag och natt, som jobbar i våra skolor för att ta emot de barn som kommer, som skänker kläder och leksaker till våra nya medborgare.

Herr talman! Sverige växer just nu. På flera håll runt om i vårt land kommer nya invånare till orter som tidigare har präglats av utflyttning. Där det tidigare har funnits lediga lägenheter är det för första gången bostadskö.

Ett av dessa små samhällen är Kramfors, som ligger i Västernorrlands län. Jag besökte dem för ett litet tag sedan, liksom jag har besökt många andra kommuner runt om i landet för att hämta inspiration till det vi behöver utveckla för att etablera dem som kommer. Där bor ungefär 18 000 människor. Tack vare vad som har hänt under hösten kan invånarna behålla en av sina skolor i stället för att lägga ned den. Den lokala lanthandeln har utökat öppettiderna i stället för att stänga under helgerna. På flera håll i kommunen anordnas olika aktiviteter för att välkomna de nya invånarna. På biblioteket kan man i stället för att låna en bok låna en svensk ny kompis att umgås med. Språkkurser och olika sätt att välkomna människor anordnas för fullt av invånare som aldrig tidigare har jobbat med dessa frågor.

Det gör mig stolt och glad att vi ser detta runt om i Sverige. Oavsett om det görs mycket, och att det kommer att behöva göras ännu mer, måste vi också prata om vad som har hänt den senaste veckan.

Den här hösten har antalet asylsökande ökat kraftigt. På grund av det har regeringen agerat för att skapa ett tillfälligt andrum i systemet för mottagande och för att öka kapaciteten i mottagandet på lång sikt. Samtidigt vet vi att när krig pågår går det inte att skapa andrum. Vi kan inte skapa andrum för de människor som befinner sig på flykt, och vi kan inte skapa andrum för de familjer som i dag splittras.

Miljöpartiet har i regeringen varit tvunget att fatta ett beslut som går emot våra politiska övertygelser. Uppgörelsen om migration är utan tvivel det beslut som har varit tuffast att fatta för vårt parti. Vi är också väl medvetna om de fruktansvärda konsekvenser beslutet får för de individer som berörs. Det handlar om en ökad otrygghet till följd av tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta, och det handlar om en mycket dålig tillvaro för de familjer som nu inte kommer att förenas.

Ni kommer aldrig att höra en miljöpartist säga att förslagen är bra. De är inte bra förslag för vårt land, och de är inte bra för de människor som drabbas. De enskilda åtgärderna som föreslås kan helt enkelt inte försvaras i sak. Att vi ändå har gått med på överenskommelsen beror på att vi är helt övertygade om att med det politiska landskap vi har i Sverige i dag hade alternativet varit betydligt sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det här är förmodligen min sista debatt i och med att jag är ersättare och snart lämnar riksdagen. Men jag har ändå en uppmaning till alla er som är kvar i riksdagen och till alla aktiva politiker som tror på ett öppet Sverige. Vi behöver framöver lägga allt vårt krut på att se till att öka kapaciteten i det svenska mottagandet. Lagen är tillfällig och ska gälla i tre år. Redan efter två år kommer det att vara en avstämningspunkt. Då ska det inte råda något tvivel över huvud taget om att vi kan lämna lagstiftningen och återgå till den ordning vi har haft där alla människor kan förenas med sin familj och där vi kan ha permanenta uppehållstillstånd som huvudregel.

Jag vill också att vi ska påminna oss själva och varandra om varför vi har gjort denna överenskommelse. Låt oss påminna oss om att de människor som flyr är just människor. De är aldrig stora siffror, och de är inte ett hot mot vårt samhälle. De är människor som behöver en fristad. Den retorik som vissa partier framför i vårt samhälle och runt om i Europa som utmålar människor som ett hot ska vi aldrig acceptera.

Det finns flera saker i budgeten som jag måste kommentera. Det gäller de beslut som ska fattas som trots allt är bra, som är viktiga och som vi behöver mer av. Det handlar till exempel om ett utökat bostadsbyggande. Här behöver mer göras. Det handlar också om pengar till kommuner och civilsamhälle, som har en viktig roll i den etablering som det behövs mer av. Det handlar om ökade schabloner till kommuner och skolor som tar emot asylsökande barn. Det handlar också om att alla kommuner måste ta emot de flyktingar som kommer till vårt land.

Med detta sagt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 41 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Efter att mitt parti har ingått i underlaget för en alliansregering i åtta år tycker jag att det är ett märkligt uttalande att regeringen har fattat beslutet men att det går emot vad man tycker. Jag hade aldrig uttryckt mig på det sättet.

Det här är min tionde migrationsdebatt. Jag har talat om att det ska vara skillnad på ett ja och ett nej. Jag uppfattar att regeringen också tycker så. Hur tänker Magda Rasmusson göra för att se till att det blir fler återtagandeavtal? Det är en av de viktiga beståndsdelarna för att få ordning och reda på saker och ting. Mest akut är antagligen Afghanistan.

Jag har tittat på förslagen som kom förra veckan på regeringens hemsida. Där står något om skärpta försörjningskrav. Hur är det tänkt att utformas? Har Magda Rasmusson någon inside information?


Anf. 42 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Att den första frågan Moderaterna ställer handlar om att göra det ännu svårare för människor att stanna i Sverige är inte jätteförvånande med tanke på den politiska resa som Moderaterna har gjort det senaste året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det finns flera saker som regeringen gör. Ett av förslagen ingick i den sexpartiöverenskommelse som vi gemensamt skrev under för drygt en månad sedan och som gäller avvisningsbesluten. Inte är det något som mitt parti hade gått fram med, men vi gjorde överenskommelsen som en del av en kompromiss.

Jag skulle däremot vilja fråga Mikael Cederbratt varför vi bara hör förslag från Moderaterna om att göra det svårare för människor att komma hit. Inte en enda förhandling som jag har suttit i när Moderaterna har varit närvarande har handlat om ett ökat bostadsbyggande, hur vi får en bättre svenskundervisning på våra asylboenden och i sfi-utbildningen eller hur vi kan ta emot fler barn på ett bättre sätt i skolan.

Hur kommer det sig att Moderaterna så ensidigt riktar in sig på att försöka göra det svårare för människor att komma hit i stället för att stå upp för en human flyktingpolitik och göra det möjligt för människor att etablera sig på ett bra sätt i Sverige?


Anf. 43 Mikael Cederbratt (M)

Herr talman! Jag vill påstå att vi har drivit integrationsfrågor intensivt. Vår främsta företrädare Elisabeth Svantesson hade nog reagerat lite mer än jag mot uttalandet att vi inte engagerar oss i de frågorna. Där vill jag påstå att Magda Rasmusson har fel.

Sedan var det en kommentar om att det skulle bli svårare att stanna kvar i Sverige. Jag tolkar Magda Rasmusson så att det inte ska vara någon skillnad på ett ja och ett nej. Om man har fått ett nej har man inte uppfyllt de kriterier som finns för att få begära skydd och få stanna. Ska jag tolka Magda Rasmussons uttalande som att ni inte ställer upp på att det ska vara skillnad på ett ja och ett nej?

Jag fick faktiskt inte svar på någon av de frågor jag ställde. Jag tror ändå att det var utgångspunkten eftersom jag fick möjlighet att ställa frågor. Det är fritt att återkomma i nästa replik.

Apropå vilka som inte har rätt att stanna finns 22 000 personer, eller ärenden, överlämnade till polisen för att de inte frivilligt har lämnat landet som lagen föreskriver. Ett av de viktigaste verktygen när det gäller att hitta dem som inte har rätt att vara här är inre utlänningskontroll. Jag anser att den är viktig. Anser Magda Rasmusson att inre utlänningskontroll är viktig?


Anf. 44 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Om Mikael Cederbratt frågar de människor som utvisas från Sverige kommer han att få höra att det är stor skillnad på att få ett ja eller ett nej i dag. Att leva som papperslös med ett avvisningsbeslut är inte en lätt tillvaro. Det är skillnad, och det ska vara skillnad. Givetvis är det så.

Om du sätter dig in i sexpartiöverenskommelsen som jag nämnde, Mikael Cederbratt, kommer du att se förslag som berör detta även där.

Jag kan inte undvika att återigen kommentera den, tycker jag, tråkiga utveckling som vi har sett i det moderata partiet. För inte mer än drygt ett år sedan hade det en partiledare, Fredrik Reinfeldt, som var tydlig med sina åsikter om asylrätten och vad det betyder för Sverige att vara ett öppet land. Nu tycker jag mig se ett moderat parti som lägger mer fokus på att endast lägga fram förslag som syftar till att minska antalet människor som kommer till Sverige men som inte kommer med förslag för att bygga upp kapaciteten.

Migration

Jag tror att vårt samhälles viktigaste utmaning de närmaste åren kommer att vara det senare - att se till att vi kan ha ett stort mottagningssystem som tar emot de människor som är på flykt i världen i dag. Jag hoppas att de krafter inom ditt parti som står för det ska bli starkare.

(forts. § 5)


Anf. 114 Markus Wiechel (SD)

Frågestund

Migration

Herr talman! Miljöpartiet har nu fått tampas med ett antal brutna vallöften, vilket har irriterat väljare. Det handlar om kolkraft, Förbifart Stockholm, licensjakt på varg med mera.

Någonting som jag tycker är rätt häpnadsväckande är det brutna löftet, om man nu ska kalla det för löfte, om avräkning i biståndsbudgeten. Miljöpartiet kritiserade tidigare det väldigt hårt. Nu är MP-S-regeringen beredd att höja avräkningen till hela 30 procent.

Detta var ett svek som jag personligen tyckte var fruktansvärt att höra. Men sedan fanns det också att annat svek som jag faktiskt blev glad över. Det är den nya migrationspolitiken som Miljöpartiet har gått ut med. Det är naturligtvis inte perfekt, men det är steg i rätt riktning.

Alldeles nyss har vi fått se uppgifter om att regeringen vill stänga Öresundsbron. Är det inte då mer hederligt att bara säga att man vill stänga gränserna?


Anf. 115 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Precis som vi skilde oss åt och var varandras motsatser för några veckor sedan och precis som vi har varit det tidigare är vi lika mycket varandras motsatser i dag. Det handlar inte om en omsvängning av Miljöpartiets politik, eller för den delen av regeringens politik. Det handlar om en tillfällig lag i en mycket akut och svår situation.

När det kommer till biståndet har vi i dag en väldigt svår situation där många människor tar sig till vårt land och erbjuds en fristad här. Det ska vi vara väldigt stolta över. Det handlar om en prioritering. Vi måste lägga resurser på detta för att klara av att ge människor tak över huvudet och mat för dagen. Där vet jag att Sverigedemokraterna hellre hade sett att de inte hade kommit hit över huvud taget.

Jag minns en Twitterkonversation vi hade tidigare här under hösten. En av Marcus Wiechels kollegor här i riksdagen blandade ihop att det kom 1 000 personer i veckan med att det kom 1 000 personer om dagen, eller tvärtom. Någonstans sammanfattar det Sverigedemokraternas politik. För Sverigedemokraterna spelar det ingen roll om det kommer 1 000 personer om dagen, 1 000 personer i veckan eller ens 1 000 personer i år eller vartenda år. Skillnaden är att Sverigedemokraterna är emot invandring i sig. Ni tycker inte att någon ska komma hit och få skydd. Därför går det inte heller stå och påstå att vi på något sätt har närmat oss er.

När det gäller biståndet är jag väldigt glad att regeringen nyligen har presenterat en ganska stor satsning på 800 miljoner mer till biståndet. Det ska gå till UNHCR som vi vet gör ett väldigt viktigt arbete bland annat i Turkiet, Libanon och Jordanien där många flyktingar är just nu men också andra insatser som är väldigt viktiga för att människor inte ska behöva fly i framtiden. Det är helt enkelt förebyggande.


Anf. 116 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Magdalena Rasmusson vet mycket väl att Sverigedemokraterna står för en betydligt mer effektiv biståndspolitik än Miljöpartiet. Hon vet mycket väl att vi i våra förslag lägger mycket mer pengar på riktig flyktinghjälp till människor. Hon vet också mycket väl att vi inte vill stoppa invandringen. Däremot vill vi ha en reglerad invandring som vi har kontroll över.

Problemet är nu att regeringen och även förra regeringen sedan länge har haft en totalt okontrollerad invandring vilket innebär att kostnaderna skenar.

Det här har inneburit att regeringen nu - och vi ser det också för nästkommande år - höjer skatter. Välfärden slås sönder, och kommuner och landsting struntar regeringen fullständigt i på grund av ökade kostnader. Nu kommer regeringen dessutom att låna 10 miljarder för att bekosta någonting som vi sedan länge har varnat för.

Vi har absolut ingenting emot människor från något annat land. Däremot är vi realister. Vi inser att om människor kommer hit som kanske framför allt har svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad behöver man också stötta dem. Det klarar vi inte av i dag.

Det är svenskt välstånd som möjliggör ett effektivt bistånd. Det verkar inte Miljöpartiet riktigt ha brytt sig om.

I ett tidigare replikskifte mellan Magda och någon annan tydliggjorde hon att det ska finnas en skillnad mellan dem som har rätt att vara här och dem som inte har rätt att vara här. Då undrar jag hur Magda kan försvara att tillståndslösa får privilegier som inte ens svenska medborgare har.


Anf. 117 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Att ni inte skulle ha en annan syn på invandrare har jag lite svårt att förlika mig med, med tanke på den typ av parti som ni var när er partiledare valde att gå med i Sverigedemokraterna 1994. Ni står för en rasistisk ideologi som gör skillnad på människor och som har medlemmar som uttrycker sig på ett sätt som jag aldrig ens skulle kunna drömma om att man talar om sina medmänniskor på. Det talas om gräshoppor, att man förökar sig som kaniner och allt möjligt. Det är en människosyn som jag inte tycker hör hemma i en demokrati över huvud taget. Jag vet att ni gärna vill tvätta bort denna stämpel av er själva, men jag tror inte att ni kommer att lyckas med det. Det finns lite för många enskilda undantag för att man ska kunna undgå att blotta dessa misstag.

I dag har vi människor som lever i vårt land som har fått ett avslagsbeslut och som därmed i laglig mening inte har rätt att vara här. Men det är också människor som har vissa akuta behov. Därför är jag glad över att vi har haft en ordning där papperslösa kan få tillgång till vård och liknande. Jag ser fram emot att vi kommer att ha det även i framtiden.


Anf. 118 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Nu har EU bestämt att man tänker betala Turkiet för att hålla tillbaka flyktingar. Man betalar alltså en stat som vi vet konsekvent kränker mänskliga rättigheter och där yttrandefriheten egentligen inte finns. Turkiet mördar delar av oppositionen och bombade och mördade den kurdiska befolkningen. Där finns ingen asylrätt, och Turkiet tillåter och ser uppenbarligen mellan fingrarna med att IS handlar med olja. Därmed upprätthåller man också delar av det krig som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag undrar hur Magda ser på detta.


Anf. 119 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag är väl medveten om de övergrepp som begås i Turkiet. Jag är också medveten om att det är många flyktingar som just nu befinner sig i Turkiet. Det är ungefär 2,2 miljoner syrier, och vi vet att där också finns afghaner. Det är människor som helt enkelt inte har kunnat stanna i sitt hemland.

Det gör också att jag är glad över att vi kan skjuta till medel som går till att hjälpa just de flyktingarna. Det är också det som gör att jag är glad över att vi kommer att ha möjlighet att styra över vad medlen används till.

Detta är ett beslut som fattades ganska nyligen, och därför kommer det att vara jätteviktigt att vi i närtid också bestämmer exakt hur vi ska kunna styra medlen så att de används rätt och kommer flyktingarna till del.


Anf. 120 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Jag tycker att det låter lite naivt. När vi redan nu får rapporter om att människor ska deporteras tillbaka till Syrien har jag lite svårt att se på vilket sätt Miljöpartiet ska kunna gå i god för Erdogan och ett i grunden fascistiskt styre.

Vad är det vi kommer att få se? Vi ser redan push backs. Vilken typ av permanenta deportationsläger är det vi talar om? Vi har också hört att Erdogan har talat om att han skulle vilja ha permanenta läger i Syrien, naturligtvis av egna internpolitiska skäl.

Herr talman! Det här är ungefär lika listigt som att sälja vapen till diktaturer, vilket vi tyvärr också gör. Man är med och upprätthåller en våldsspiral. Jag har mycket svårt att förstå hur Miljöpartiet kan gå med på det.


Anf. 121 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag är den första att erkänna att frågorna är komplexa. Det är inte alltid självklart hur man ska agera i en sådan här situation. Men vi måste samtidigt se att det i Turkiet just nu befinner sig många människor som är flyktingar.

Vi var på en gemensam resa tidigare år i Turkiet och fick se hur man jobbar med flyktingarna. Jag tror att alla som var med på resan insåg att det behöver göras mycket mer. Flyktingarna behöver ha någon typ av plan för sin framtid, helt enkelt. De kan inte bara ha tillfälliga uppehållstillstånd i all evinnerlighet, isoleras i flyktingläger och liknande.

Det är här vi har en möjlighet att påverka detta. Pengarna ska inte betalas ut till Erdogan privat för att han ska kunna styra dem, utan de ska styras och gå till flyktingarna direkt. Så kan vi se till att hjälpa dessa människor så att barnen får tillgång till skola, till exempel, och att människor får en något så när dräglig tillvaro.

Det kommer att vara Miljöpartiets och även regeringens främsta prioritet: Pengarna ska gå till flyktingarna så att de får en bättre tillvaro.


Anf. 122 Aron Modig (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag vill lyfta fram någonting som jag tycker att Magda Rasmusson gör bra i sitt anförande, till att börja med. Det handlar om att lyfta fram de oerhört viktiga insatser som enskilda handläggare på myndigheter har utfört under hösten och som också ideella organisationer och aktörer av olika slag i samhället har genomfört under hösten. Jag tycker att det är viktigt att göra det.

Det handlar även om det ansvar som vi alla har framöver för att integrationsarbetet ska gå ihop. Det är ett ansvar som ligger på personnivå.

Jag vill ställa en fråga om någonting annat. Det gäller det som Magda Rasmusson ger uttryck för i sitt anförande och även i flera av replikskiftena. Hon tar nästan avstånd från den egna regeringens politik; i alla fall upplever jag det så.

Vi hade en alliansregering i åtta år mellan 2006 och 2014. Kristdemokraterna var ett alltför litet parti under den perioden. Vi tvingades kompromissa ganska mycket, men i alla lägen stod vi upp för den gemensamma politiken. Det var ett givande och ett tagande, så att säga.

Jag tror att det är lite farligt att göra ett sådant öppet avståndstagande från den egna regeringens politik. Jag tror att det bidrar till att regeringen ses som svagare.

Jag vet att Magda Rasmusson kommer att lämna riksdagen, men hon kommer säkert tillbaka framöver. Jag vill ändå fråga: Kommer vi att få se mer av denna typ av avståndstagande från den egna regeringens politik från regeringspartiernas riksdagsgrupper?


Anf. 123 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag får väl börja med att tacka för tipset. Det känns bra att Aron Modig värnar om att regeringen ska verka stark.

Det finns alltid olika typer av beslut. Jag tror att oavsett vilken regering som hade suttit i dag hade det varit svårt för många partier. Anledningen till att jag och många med mig i mitt parti och i flera andra partier anser att det är viktigt att markera att man inte står bakom denna politik och att man egentligen vill se något annat är att jag är rädd för att politiken annars kommer att bli permanent. Vi har ett politiskt landskap i dag där flera partier uttrycker att detta inte ens räcker, utan att man vill göra mer. Jag noterar bland annat att det var Aron Modigs statsministerkandidats första reaktion på detta.

Jag tror att folk i alla partier som inte vill att detta ska vara en lag som permanentas har ett jättestort ansvar att påminna oss om varför vi inte tycker att politiken i sig är bra, utan att den ska vara tillfällig i ett mycket akut och exceptionellt läge.


Anf. 124 Aron Modig (KD)

Herr talman! Jag förstår vad Magda Rasmusson säger, men jag tycker likväl att det här är problematiskt. Jag skulle gärna se en annan regering i Sverige, men nu har vi den regering vi har. Det är en svår situation nu, och oavsett vilken regering vi har ska den kunna visa handlingskraft. Den handlingskraften tror jag blir försvagad när de egna riksdagsgrupperna går ut och så här öppet protesterar mot regeringens politik.

Jag noterade i Magda Rasmussons anförande att riksdagsledamoten talade om mindre orter där det länge har skett en utflyttning men där det finns bostäder och människor nu bosätter sig. Det är ju bra, men problemet på många av de här ställena är att arbetsmarknaden är ganska svag. Det är ont om jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

På orten där jag är uppväxt, Söderhamn i Hälsingland, har det funnits många tomma lägenheter som nu fylls, men arbetsmarknaden är svag. Där ser jag ett problem. Man driver från regeringens sida en integrations- och i grunden jobbfientlig politik med mycket skattehöjningar och mycket nya skatter. Ett av regeringens stödpartier är ju Vänsterpartiet, och det verkar som att varje skatt som går att höja gärna ska höjas, enligt dem. Man vill ha allt, helt enkelt.

Hur är tanken att det här ska gå ihop?


Anf. 125 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag tror att vi alla ska vara ärliga med att vi kommer att behöva göra ett rejält arbete här. Budgeten som lades fram den 21 september kom precis innan vi såg den dramatiska ökningen under hösten, och vi kommer att göra långt fler saker än det som vi har pratat om hittills.

Jag är dock glad över att regeringen redan har gjort mycket. Det handlar till exempel om att vi nu äntligen får ett system där alla kommuner tar ansvar. Det tycker jag är mycket bra. Det handlar om snabbspår som gör att nyanlända med kompetens som vi saknar på svensk arbetsmarknad kan gå in snabbare i arbete. Det handlar om utökad möjlighet för validering för legitimationsyrken. Det handlar också om saker som vi kom överens om med bland annat Kristdemokraterna för drygt en månad sedan, till exempel ett breddat RUT-avdrag, vilket jag tror är viktigt för nyanländas möjligheter och som också kan ses som en företagssatsning.

Sedan har vi givetvis också paket när det gäller utbildning generellt. Vi vet att många som kommer hit kanske faktiskt aldrig har suttit i en skolbänk tidigare. Det är inte helt lätt att lära sig ett nytt språk, speciellt inte om man är lite äldre. Här har nu regeringen sett till att man ska få lära sig svenska från dag ett, och pengar satsas också på sfi-utbildningen.

Det är alltså mycket på gång, men jag tror att det kommer att behöva göras mycket mer. Jag ser också att regeringen har den verklighetsbilden, och jag är övertygad om att alla partier kommer att behöva föra fler samtal om detta.

Jag är mån om att det ska bli bra i slutändan.


Anf. 126 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Jag är orolig över utvecklingen just nu, och det tror jag att Magda Rasmusson också är. Jag har hört en hel del personer säga att Miljöpartiet har gått med på det här på grund av maktlystnad, att man vill sitta i regeringen och så vidare. Jag tror inte det. Jag tror att Miljöpartiet på fullaste allvar tror att man har gjort någonting bra, att man har kunnat begränsa det dåliga och bidra till att reducera det negativa genom att gå med på det som regeringen nu föreslår.

Jag bara undrar om man inte borde ta sig en funderare till. För vad är nästa steg? Vi har en migrationsminister som nu säger att antalet måste ned till 1 000 personer i veckan för att det här ska gå. Vad blir då nästa steg? Hur snabbt kommer man att kräva att Öresundsbron ska stängas? Hur snabbt kommer man att kräva direktavvisning vid gränsen? Och vad har Miljöpartiet då varit med om att legitimera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag märker varje dag hur röster tystnar i debatten. Jag ser miljöpartister som tidigare ihärdigt var emot och argumenterade starkt och skarpt nu sitta tysta. Det gör mig orolig och rädd. Jag tror att det är betydligt fler än miljöpartisterna som har tystnat på grund av det som Miljöpartiet nu har gjort i regeringsställning.

Jag bara önskar att Miljöpartiet tar en funderare till. Chansen finns fortfarande att backa. Chansen finns fortfarande att trycka på nej-knappen när det här kommer upp i riksdagen. Vi har alla ett personligt ansvar.


Anf. 127 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag får börja med att instämma, för jag är också orolig över framtidsutvecklingen. Framför allt är jag kanske inte oroad på grund av Miljöpartiets agerande utan på grund av den politiska verklighet som vi lever i. Precis som jag påpekade för Aron Modig ser jag att vi har flera partier på högerkanten som tycker att det här inte räcker utan vill gå längre. I det läget hade jag inte känt att det varit ansvarsfullt att backa undan från möjligheten att påverka.

Även om jag är exakt lika orolig som Johanna över tystnade röster och över den risk som det alltid finns att man legitimerar förslag som man i grunden är starkt emot noterar jag att Centerpartiet i det här läget inte har sagt någonting om hur man skulle ha agerat om man skulle ha suttit i regering med till exempel Moderaterna. Vi har ett val som kommer snart. Här kommer man att behöva välja en statsministerkandidat, och i dagsläget väljer Moderaterna att driva en linje där man helt vill stänga gränsen. Centerpartiet kommer givetvis också att ställas inför val.

Mitt främsta budskap till Johanna Jönsson och alla andra som vill se en öppen och human politik framöver består av två delar. Jag tror att jag redan har nämnt båda. Den första är att vi fortsätter vara så kreativa vi bara kan för att utöka mottagningskapaciteten så att den här lagen över huvud taget inte har någon chans att bli permanent. Den andra är att vi, precis som Johanna Jönsson dagligen gör - och jag tycker att du gör det väldigt bra - fortsätter att påminna oss om varför det här är fel.

Jag tror att det kommer att vara viktigt att vi har starka röster som står upp för de här frågorna framöver. Jag kan lova att jag kommer att vara en av dem. Jag välkomnar att också centerpartisterna står för en stark röst i den debatten.


Anf. 128 Johanna Jönsson (C)

Herr talman! Vad som händer i valet 2018 kan vi verkligen bara sia om. Saker förändras otroligt snabbt just nu. Positioner skiftas från dag till dag, och det är helt omöjligt att säga hur man över huvud taget ska komma framåt i olika frågor. Det blir nästan lite konstigt att dra den parallellen i det här läget. Vi har varit tydliga från Centerpartiets sida med var vi står i den här frågan. Det vet Magda Rasmusson lika väl som jag att vi har varit.

Det som Miljöpartiet nu har valt att göra - det är där vi står, för ni har redan valt det här - är vad vi borde diskutera. Jag anser fortfarande att ni behöver gå hem och fundera ett varv till. Magda Rasmusson har chansen att som sin sista gärning under den här perioden i riksdagen ta ställning, trycka på en annan knapp och visa att det finns en annan väg. Ju fler vi är som argumenterar och visar på den andra vägen, som Miljöpartiet vet finns, desto större är chansen att det är den väg som Sverige kommer att ta, kanske inte nu, men längre fram. Nästa steg kommer annars alldeles oundvikligen att komma. Jag förstår att tanken är att Miljöpartiet kanske har räddat några människor och kanske har skjutit upp utvecklingen med några veckor, men det kommer att ske ändå.

Migration

När ska man sätta hälarna i marken, sätta stopp och säga nej?

Snälla, tänk ett varv till!


Anf. 129 Magda Rasmusson (MP)

Herr talman! Jag tror inte att Miljöpartiets agerande i det här läget är det som framför allt kommer att se till att vi klarar av den här situationen. Det handlar i stället om att öka kapaciteten i mottagandesystemet.

Jag fortsätter nog ändå vidhålla att det inte går att bortse från den politiska verklighet vi lever i. Det är klart att man alltid kan välja att stå utanför. Man kan välja att säga nej, absolut. Vi hade gjort det ifall vi hade trott att det skulle ha hjälpt flyktingar på väg till Europa just nu. Jag tror inte att det hade hjälpt. Jag kan ärligt erkänna att jag och mitt parti inte tror att det hade hjälpt. I så fall skulle det ha varit ett mycket lättare beslut.

Jag tror att även Johanna Jönsson inser att det inte är så lätt som att vi, om vi bara säger nej, kommer att kunna stoppa något väldigt dåligt. I det här läget behöver alla krafter som vill ha öppenhet, även framöver, fortsätta göra allt som står i vår makt för att riva upp den här tillfälliga lagen i Sverige så snart möjligt. Från vårt håll kommer det att vara i regeringsställning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2015-12-03
Förslagspunkter: 7, Acklamationer: 3, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 8

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2016Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3.
    Därmed avslår riksdagen motionerna

    2015/16:1288 av Richard Jomshof (SD),

    2015/16:2232 av Markus Wiechel m.fl. (SD),

    2015/16:3120 av David Lång och Mikael Jansson (båda SD),

    2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 5, 6, 19 och 21,

    2015/16:1757 av Jan Ericson m.fl. (M),

    2015/16:1880 av Fredrik Schulte (M),

    2015/16:2489 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1 och 4-7,

    2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2, 3, 23 och 39,

    2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

    2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkande 2,

    2015/16:2878 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 25,

    2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6,

    2015/16:3048 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 7,

    2015/16:3166 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (FP),

    2015/16:3182 av Johanna Jönsson m.fl. (C) och

    2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 4, 10, 17-19 och 31 samt

    bifaller proposition 2015/16:1 utgiftsområde 8 punkt 2.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2017, 58 000 000 kronor 2018 och 67 000 000 kronor 2019-2023.


    Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 8 punkt 1.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M007311
    SD035013
    MP23002
    C50143
    V18003
    L00181
    KD00142
    -0001
    Totalt1473511948
    Ledamöternas röster
  2. Mottagande av asylsökande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2012 av Mattias Bäckström Johansson (SD),

    2015/16:2026 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

    2015/16:2746 av Adam Marttinen (SD),

    2015/16:2759 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1-3,

    2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17,

    2015/16:601 av Mikael Dahlqvist m.fl. (S) yrkandena 2 och 3,

    2015/16:996 av Åsa Lindestam (S),

    2015/16:1861 av Elin Lundgren (S),

    2015/16:2760 av Hanna Wigh (SD) yrkandena 1, 2, 4 och 6 samt

    2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 13 och 14.
    • Reservation 2 (M)
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990113
    M073011
    SD003513
    MP22012
    C19003
    V18003
    L30151
    KD00142
    -0001
    Totalt161736649
    Ledamöternas röster
  3. Migrationsverkets anläggningsboenden

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 11,

    2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 16 och

    2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 12.
    • Reservation 4 (M, SD, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1000112
    M072012
    SD036012
    MP22003
    C19003
    V18003
    L50131
    KD01402
    -0001
    Totalt1641221449
    Ledamöternas röster
  4. Förbättrad boendekedja

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:659 av Roger Haddad (FP) yrkandena 2 och 3 samt

    2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 7-9.
    • Reservation 5 (FP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (FP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M1805511
    SD360012
    MP23002
    C19003
    V18003
    L01801
    KD00142
    -0001
    Totalt215186947
    Ledamöternas röster
  5. Eget boende

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 17,

    2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 8,

    2015/16:802 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S),

    2015/16:2019 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1,

    2015/16:2039 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 1,

    2015/16:2636 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 7 och

    2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.
    • Reservation 6 (SD)
    • Reservation 7 (KD)
  6. Boende hos enskilda

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 10 och 12.
    • Reservation 8 (SD, KD)
  7. Vidarebosättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2015/16:3126 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2015/16:1879 av Fredrik Schulte (M) och

    2015/16:2941 av Paula Bieler (SD).
    • Reservation 9 (SD)