Betänkande 2015/16:NU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om 6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet näringsliv.
Näringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om regeländringar gällande AB Svensk Exportkredit, AB Götakanal bolag och SAS AB. Ändringarna berör ägarstruktur (AB Svensk Exportkredit), användning av vinst (AB Götakanal bolag) och försäljningskostnader (SAS AB).
Debatt om förslag 2015/16:NU1
Herr talman! Det första jobbet är det viktigaste jobbet. Det är det första som kan ge ett andra och ett tredje jobb. Det handlar om att få en chans att kunna kliva in på arbetsmarknaden och visa vad vi går för. Det är en extra utmaning om vi som unga kommer dit utan erfarenheter. Men det är otroligt viktigt. Det är chansen att komma in.
Näringsliv
Herr talman! Vi kan nu se ett nytt framväxande utanförskap i Sverige. Det tidigare breda utanförskapet har förbytts i ett nytt och spetsigare som framför allt slår mot unga och utrikes födda. De utmaningarna kommer också att öka som en följd av att många människor har sökt sig till Sverige och fortsätter att söka sig till Sverige.
Herr talman! Det är väldigt lätt för politiker att tala om att alla ska kunna arbeta och ha en chans. Men menar vi allvar med den typen av tal krävs aktiva politiska beslut.
Det är i ljuset av detta man ska se de förslag som Moderaterna har lagt fram i sin budgetmotion. Vi har ett särskilt paket för att trycka tillbaka det nya utanförskapet med en särskild anställningsform, första-jobbet-anställningen, en riktad skattesänkning för det första jobbet men också en sådan sak som en utökning av ROT-avdraget till att inkludera även sådant som flyttjänster.
Vi kan, herr talman, notera att regeringen möter det nya utanförskapet med att göra det dyrare att anställa och mindre lönsamt att arbeta och med att på olika sätt försämra och minska ned RUT och ROT. Eller för att uttrycka det annorlunda: Utmaningarna i Sverige i tiden framåt växer. Regeringen möter det med att försämra för både människor och företag. Det duger helt enkelt inte.
Det nya utanförskapet är en av Sveriges större utmaningar på lite sikt tillsammans med en tilltagande internationell konkurrens och behov av att få fler företag som växer till. Vi kan om vi lyfter blicken se trender i världen som ger både problem och möjligheter för Sverige om vi talar om globalisering, urbana storstadsmiljöer och digitalisering som omdanar bransch efter bransch.
I den miljön är min slutsats att vi i Sverige måste göra fler reformer som underlättar för företag och för företagsamma människor. Det är helt enkelt så vi ska kunna klara en sådan här tilltagande internationell konkurrens.
Det är därför vi i vårt budgetförslag gör stora satsningar på forskning och på infrastruktur. Vi satsar på skolan, till exempel, genom fler karriärtjänster. Vi lägger fram konkreta förslag för att underlätta tillgången till riskkapital. Vi sänker kraven på aktiekapital för att få fler att starta företag. Vi gör en särskild satsning för att hjälpa företag att handla mer med andra. Vi är tydliga med att vi vill underlätta för fler företag och entreprenörer att kunna använda optioner som ett instrument för att växa. Vi utökar RUT-avdraget. Vi har en serie reformer för att få inte minst äldre människor att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.
Listan kan göras längre, herr talman. Det här och annat är exempel på den typ av reformer vi vill göra för att möta Sveriges lite större utmaningar. Det handlar till syvende och sist om att vi måste påverka vardagen för människor och företag. Det är helt enkelt så vi bygger konkurrenskraften för att svenska företag ska kunna klara den hårdnande internationella konkurrensen. Om vi kommer in i en handelsdiskussion kan vi se att det är bra villkor här hemma i Sverige som avgör om ett företag ska kunna klara den tuffa konkurrensen i Tyskland, Kina, USA eller andra länder.
Mot Alliansen står en, som jag tycker, passiv regering. För att möta de stora utmaningarna är det mer prat än konkret politisk handling från regeringens sida. Det duger inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Låt mig, herr talman, ta två exempel. Det finns såklart fler. Vi kan ta energipolitiken, som är avgörande för den viktiga svenska industrin där vi historiskt har vi klarat en trygg energiförsörjning. När vi ser en tilltagande internationalisering och konkurrens väljer alltså regeringen att kraftigt höja kärnkraftsskatten. Det är en skatt som tillsammans med låga elpriser gör att det redan nu har kommit besked om att man ska stänga fyra kärnkraftsreaktorer. Det är osäkert vad som kommer att hända med de återstående. Regeringen försätter alltså Sverige i en osäker situation vad gäller den viktiga energiförsörjningen. Det duger inte om vi fortsatt ska vara ett industri- och företagarland.
Vi kan också ta exemplet med transporterna. Hälften av svensk ekonomi är kopplad till handel, alltså import och export. Då är transporter avgörande. Det handlar om att få godset att flyta in till Sverige och ut till kunder. Vårt svar är att underlätta transporter genom mer satsningar på underhåll av vägar och järnvägar, längre och tyngre lastbilsekipage och en serie andra saker. Regeringens agenda är tvärtom den omvända: Hur kan man försvåra, försämra och fördyra de viktiga transporterna?
Vi kan konkret exemplifiera med sådana saker som att regeringen trots riksdagens beslut fortsatt jobbar för att lägga ned Bromma flygplats. Detta gör man trots den betydelse vi vet att flygplatsen har för olika landsändar. Regeringen jobbar för att införa en kilometerskatt på lastbilsskatt och en flygskatt.
Allt detta sammantaget slår tydligt, inte minst utanför landets större städer, mot viktiga industrier och andra företag. Det hänger inte ihop med att vi ska vara ett industri- och företagarland framåt. Om vi ska kunna lägga en grund för fler jobb och växande företag måste vi ha en reformagenda som underlättar för företag och för företagsamma personer. Det har vi med Alliansens partier, men det har vi inte med den här regeringen.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Jörgen Warborn (båda M).
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som står fritt från såväl liberalismens som socialismens ekonomiska teorier. Vi kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det gagnar Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med samtliga partier. Vi anser att det inte måste finnas motsättningar mellan å ena sidan tillväxt och sysselsättning, å andra sidan allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande.
På sikt emotser Sverigedemokraterna emellertid en diskussion om vad som egentligen genererar tillväxt och nya framgångsrika företag. Vi utesluter inte att staten bör ta ett steg tillbaka på vissa områden och överlåta innovation, entreprenörskap och förnyelse av näringslivet på de mest lämpade privata aktörerna vars förutsättningar snarare kan optimeras genom reformer på till exempel skatteområdet.
Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler turister att resa hit. Bolaget har i dag närvaro på tolv prioriterade marknader med egna kontor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Sverigedemokraterna ser Indien som en växande ekonomi med många potentiella framtida turister. För att kunna ta del av dessa framtida turister bör Visit Sweden öppna ett kontor i Indien med syfte att marknadsföra Sverige, vilket ger rätt förutsättningar för ökad indisk turism.
Sverigedemokraterna tror på långsiktiga spelregler för näringslivet, och vår näringsfrämjande politik sträcker sig över flera politiska områden. Konkurrenskraftig energiförsörjning och sund konkurrens är ett par av förutsättningarna för ett gott klimat i näringslivet. Vi anser att det behövs en naturlig balans mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Frihandel och globala handelsavtal innebär ökad internationell konkurrens men även större möjligheter för svenska företag. Vår syn är att detta skapar fler arbetstillfällen i Sverige. Sverigedemokraterna vill därför skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv genom globala handelsavtal.
Svenska småföretag har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer. Sverigedemokraternas näringspolitik inriktar sig därför till stor del på små företag. Vi vill minska småföretagens administrativa börda.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill utöka antalet tillåtna undantag i turordningsreglerna från två till fem. Vi vill ge arbetsgivarna större möjlighet att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens. Vi minimerar även inlåsningseffekterna för arbetstagare med lång arbetslivserfarenhet från en och samma arbetsplats om de vill byta jobb.
Sverigedemokraterna föreslår att man utökar starta-eget-bidraget genom två prioriteringar. Vi vill sänka den generella gränsen för att kunna söka bidraget till 20 år i stället för dagens 25 år. Sverigedemokraterna föreslår vidare att stödet bör utbetalas under nio månader i stället för dagens sex månader.
Sverigedemokraterna vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2 710 080 kronor per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift.
Sverigedemokraterna vill införa ett sjuklöneavdrag för små företag. Vi vill reformera sjuklöneansvaret och mikro- och småföretagens börda så att den lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra ett avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd upp till ett maxtak på nio anställda.
Herr talman! Johan Nissinen tar i sitt anförande upp frågan om turism och turister, och det är naturligtvis otroligt viktigt. Vi har en omfattande besöksnäring i Sverige. Turister kommer till större städer såväl som till orter utanför de större städerna för att åka skidor och annat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Besöksnäringen är en bransch som är bra på att ta in människor, och det handlar mycket om vilken vilja och vilket driv man har som person snarare än om vilken utbildningsbakgrund och erfarenhet man har.
Sedan kan vi se det här framväxande utanförskapet i Sverige som på arbetsmarknaden så tydligt slår framför allt mot unga och utrikes födda. Vi kan konstatera att Sverigedemokraterna tidigare har haft förslag om att höja skatten för att anställa unga människor, det vill säga att det ska bli svårare för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna har också förslag om att höja restaurangmomsen, vilket tydligt skulle slå mot besöksnäringen.
Lägger man ihop detta med det nya utanförskapet och behovet av att få fler jobb för unga - på landsbygden är en restaurang eller ett hotell inte sällan helt avgörande för att få bygden att funka och växa - leder det till att jag vill fråga Johan Nissinen varför Sverigedemokraterna vill försämra för restauranger och övriga besöksnäringen. Varför vill ni försvåra för unga människor att komma in på arbetsmarknaden, och varför vill ni försvaga möjligheten att vara företagare på landsbygden?
Herr talman! Flera institut har bedömt att de satsningar som Alliansen hade förut inte funkar. Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar har inte gett några fler jobb, och turismmomsen har inte heller gett så många önskade jobb.
Därför satsar vi i stället på generella åtgärder som ska gynna hela arbetsmarknaden. Då anställer arbetsgivarna brett. Man ska inte gynna särskilda grupper, utan det är bättre att alla får möjligheter. Då får också ungdomarna möjligheter, och har de inte möjlighet till jobb i vissa branscher får man erbjuda utbildningar för att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden.
Herr talman! Jag har största respekt för att vi kan landa i olika förslag och olika lösningar för att möta en del av utmaningarna.
Vi kan lägga det här med ungdomsskatten åt sidan och titta på restaurangmomsen i stället. Det kom en utvärdering häromveckan som visade att detta har gett tusentals nya arbetstillfällen. Tittar vi på besöksnäringen som bransch kan vi se att en stor andel som jobbar i den är unga människor. Det handlar om en tredjedel ungefär. Andelen utrikes födda är också en tredjedel. Över hälften av företagen i besöksnäringen drivs av människor med utländsk bakgrund. Branschen är ett av de tydligaste exemplen när det handlar om lågtröskeljobb, alltså det där första viktiga jobbet för att komma in på arbetsmarknaden.
Om man dubblerar matmomsen för restauranger, som Sverigedemokraterna säger att man ska, är det klart att det får effekt för en restaurang eller ett hotell oavsett om det ligger i Stockholms innerstad eller i någon by eller ort ute på landsbygden. Då kommer vi tillbaka till att det är med en nästan kirurgisk precision som Sverigedemokraternas förslag slår mot ungas och utrikes föddas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
Frågan blir då: Hur tänkte ni?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Som jag tidigare sa har vi generella åtgärder, till exempel avskaffande av den allmänna löneavgiften och ett lindrat sjuklöneansvar. Det gynnar alla, särskilt småföretagen som har ett mindre antal anställda. Det är ju där vi ser att de flesta jobben skapas. Fyra av fem jobb skapas i småföretagen. Det är där satsningarna ska göras, och de ska inte göras bara för en grupp utan generellt.
I stället för små åtgärder som inte visat sig fungera satsar vi generellt.
Herr talman! Johan Nissinen gör flera intressanta uttalanden här, måste jag säga, speciellt i replikskiftet med Lars Hjälmered.
Först och främst finns det ingenting som heter turismmoms. Jag kan upplysa Nissinen om att det är 6, 12 och 25 procent vi pratar om. Det är olika moms för olika saker. Om du går in i en djurpark är det en momssats, och åker du buss är det en annan momssats. Går du in på ett museum är det ytterligare en momssats, och en guidebok du köper har en annan momssats.
Det finns tre momssatser, och vi kristdemokrater har jobbat för att göra en enhetlig momssats. Jag vill därför ställa frågan till Nissinen om det verkligen är så att Sverigedemokraterna vill ha en turismmoms. Och skulle de i så fall jobba för att få en enhetlighet så att de många små företagen inom besöksnäringen kan hantera sin administration och försäljning på ett likvärdigt sätt? De som inte har så stora resurser skulle kunna göra bättre affärer om de slapp en del av administrationen.
Nissinen kanske menar att turismmomsen är samma sak som den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som Hjälmered också nämnde, eller den sänkta matmomsen, som plötsligt blev 12 procent utom för just konferenser där man fortfarande får betala 25 procent, vilket är helt ologiskt.
Skulle Sverigedemokraterna vara med på att verka för att även mat på konferenser får en momssats på 12 procent?
Herr talman! När det gäller exempelvis restaurangmomsen, som vi pratade om, har instituten sagt att detta inte har gett den effekt som man önskat. Därför gör vi generella satsningar för att ge fler arbetstillfällen och för att göra det lättare för småföretagen. Jag vet inte riktigt hur det hängde ihop med turismmomsen och var du fick det från, Penilla Gunther.
När det gäller en jämn momssats kan jag ställa en fråga tillbaka. Ska vi höja eller sänka då, och hur ska vi få igång allting? Om du sänker all moms kanske inte staten får in de resurser som behövs, och det kanske inte skapar något annat, och höjer du matmomsen kanske du riskerar att familjer som inte har det så lätt inte har råd att köpa mat. Hur har ni tänkt där?
Herr talman! Du har själv uttalat det här med turismmoms i ditt replikskifte med Lars Hjälmered, Johan Nissinen. Jag antar att du menar något med det ordet och att det har en innebörd. Det var därför jag ställde frågan. Vad är turismmoms för Sverigedemokraterna? Är det 6, 12 eller 25 procent?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
En utjämning, en harmonisering, av momssatserna måste det göras en utredning av. Men frågan är om ni verkligen vill ha det utrett.
När det gäller generella åtgärder undrar jag vad det är för trams - ursäkta ordvalet, herr talman - att prata om generella åtgärder när vi diskuterar momssatser inom besöksnäringen. Det handlar om sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, vilket inte bara innebär en sänkning av arbetsgivaravgifterna för just besöksnäringens företag utan också om arbetsgivaravgifter för till exempel personlig assistans där många unga har fått sitt första jobb.
Det här med matmomsen fick jag inte något svar på. Jag kan ställa frågan igen. Om vi nu ska ha en sänkt matmoms, kunde det då inte vara logiskt att vi har det jämnt över så att vi också kan stimulera mötesindustrin med att ha en 12-procentig moms när vi äter på konferenser? Både du och jag är ute på konferenser emellanåt, och vi ska vara medvetna om att vi betalar dubbelt så mycket moms för maten vi äter då som för annan mat.
Herr talman! Vi gör generella satsningar på småföretag, och det gynnar alla branscher oavsett om det är turism, industri eller någon annan bransch. Vi har som sagt satsningar på den allmänna löneavgiften och sjuklöneansvaret. Det gynnar alla småföretag.
Om ni kommer med ett förslag som ser bra ut och funkar för Sverige och näringslivet när det gäller momsen kan vi alltid ta ställning till det.
Herr talman! Centerpartiet har i sitt budgetförslag fokuserat på att sänka kostnaderna för framför allt företagen. Vi tycker att det är grunden för att kunna skapa fler jobb. I förlängningen ger det också ett större underlag för välfärd. Ju fler som jobbar, desto mer pengar blir det till skola, vård och omsorg.
Under Alliansens tid i regeringen fick människor mer pengar i plånboken, och fler företag hade möjlighet att anställa. Vi kunde alltså sänka skatterna för privatpersoner och företag samtidigt som statsskulden minskade. Det tillförde, enligt SKL, 160 miljarder mer i skatter och statsbidrag till landsting och kommuner.
Tyvärr är den svenska regeringen på väg i motsatt riktning. Stora skattehöjningar på jobb och företagande riskerar att bryta återhämtningen och kommer att drabba tiotusentals arbetstillfällen. Dessutom bidrar de statliga myndigheternas uttåg från landsorten tillsammans med höjningen av drivmedelsskatten inte minst till ytterligare klyftor mellan stad och land.
Herr talman! Världen förändras, och vi ser stora flyktingströmmar. För att ta till vara all kompetens behöver vi även det som man brukar kalla enkla jobb. Visste ni att Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst andel enkla jobb?
Alla människor som kommer till vårt samhälle har inte en högre utbildning, men man har ändå väldigt mycket att bidra med - bara man får möjligheten. Vad beror det på? Jo, i Sverige har vi under lång tid effektiviserat både verksamheter och jobb. Vi ställer också högre krav på utbildning. Därför har vi ett samhälle som inte innehåller lika många enkla jobb i dag som det kanske gjorde för 20 år sedan. Trots det väljer regeringen att halvera RUT-avdraget och sänka ROT-avdraget. Det är avdrag som har minskat andelen svarta jobb och som har gett upphov till en mängd nya företag. De företagen har de facto anställt många som tidigare varit långt från arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Tidigare har Socialdemokraterna varit snabba att kritisera bland annat RUT. Tillsammans med Vänsterpartiet har de försökt få människor att tro att det bara är välbeställda personer som nyttjar avdraget. Men det stämmer inte. När Centerpartiet tog fram siffror, bland annat via Skatteverket, visade det sig i stället att drygt sju av tio som köper RUT-tjänster tjänar under 32 000 kronor i månaden. Det visade sig dessutom att det är kvinnor i högre grad än män som köper tjänsterna och att användandet ökar i hela landet. Sanningen är att under 2013 använde 537 000 personer hushållsnära tjänster, och de största köpgrupperna är barnfamiljer och personer över 65 år.
Faktum är att RUT-branschen har vuxit sig stark. Och av de som driver företagen är sju av tio kvinnor. Det innebär att RUT-avdraget inte bara är kostnadseffektivt; det ger även kvinnor ekonomisk makt och hjälper människor att gå från arbetslöshet till arbete.
Med tanke på alla de positiva effekter som RUT- och ROT-avdragen haft i Sverige och med tanke på att vi behöver fler enkla jobb borde regeringen skyndsamt återställa de försämringar man har genomfört på området.
Enligt en färsk undersökning från Global Entrepreneurship Monitor minskade andelen kvinnor i nystartade företag i Sverige med 40 procent mellan 2013 och 2014. Studien är den tveklöst största uppskattningen av entreprenörers aktivitet, ambition och attityd.
När färre kvinnor väljer att bli företagsledare leder det till att färre kvinnor åtnjuter finansiell makt och inflytande. Det är naturligtvis ett problem för ekonomisk jämställdhet.
Om man tittar i backspegeln är fallet i nyföretagande en dramatisk vändning. Mellan 2006 och 2012 ökade antalet företag som drivs av kvinnor med 50 000, och antalet sysselsatta inom kvinnors företag steg med 130 000 personer. Det stärkte kvinnors ekonomiska makt och skapade fler jobb i Sverige.
Det branta fall som nu sker gör att Sverige inte bara bryter en positiv utveckling. Vi sticker dessutom ut jämfört med andra länder. Det borde vara en oacceptabel utveckling för en feministisk regering men har så här långt inte föranlett något större intresse från vare sig statsminister Stefan Löfven eller näringsminister Mikael Damberg.
Slutligen skulle jag vilja tala lite om offentlig upphandling. En statlig utredning på området föreslår att upphandlande myndigheter, det vill säga statliga myndigheter, kommuner och landsting och deras bolag, ska tvingas kräva kollektivavtalsenliga villkor av företag som deltar i offentliga upphandlingar. Men samma villkor ska inte gälla företagarens utländska konkurrenter.
Låt mig förklara! Det innebär exempelvis att om ett företag är stationerat i ett annat land men har personal i Sverige omfattas inte företaget av samma regler som de svenska företagen.
Det finns också ett annat problem. I undersökningar som genomförts av Sifo visar det sig att ungefär 60 procent av småföretagen inte har kollektivavtal eller hängavtal. Här är det viktigt att påpeka att de flesta av de små företagen är seriösa, både vad gäller verksamheten och att erbjuda sina anställda goda arbetsvillkor. Men om utredningens förslag går igenom får den stora gruppen företag svårt att konkurrera i en offentlig upphandling. Det är allvarligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Det finns dessutom ytterligare farhågor då sådana krav riskerar att leda till en fördyring av de offentliga upphandlingarna eftersom lika många inte kommer att kunna vara med. Även om det är väldigt viktigt med sjysta arbetsvillkor - det vill jag verkligen betona - får man inte blunda för den här problematiken när man behandlar utredningen.
I detta anförande instämde Anders Ahlgren (C) samt Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M).
Herr talman! Helena Lindahl lyfte i sitt anförande fram RUT-tjänster och den förändring som Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om i samband med budgeten. Helena Lindahl försöker påstå att det skulle ha stor påverkan på kvinnors arbetskraftsdeltagande men framför allt på den regionala tillväxten.
Det finns en problematik i det sätt på vilket Helena Lindahl beskriver förändringen som nu är på väg att ske. Enligt Helena Lindahl är det en stor mängd människor som använder sig av RUT-avdrag. Hon säger att det rör sig om ungefär en halv miljon människor i Sverige.
Man ska ha klart för sig att det som Vänsterpartiet och regeringen nu är överens om är att vi ska sänka taket för hur stora RUT-avdrag man kan göra för tjänster. Vi sänker inte avdraget för alla. Vi sänker det för dem som är yngre än 65 år. Det berör alltså 11 procent av alla RUT-avdrag som görs i dag. Vi berör inte ens en omfattande del. Men vi pekar på en väldigt viktig faktor. Det är att bland den halva miljonen människor som använder RUT-tjänster är det stor skillnad på hur man använder dem. Det kan vara något man använder en gång för att man flyttar från en lägenhet till en annan eller från ett hus till ett annat. Det kan också vara något man använder i princip varje dag, för att ha en inomhuspool, en utomhuspool, en trädgårdsmästare, en restaurangkock och så vidare.
När vi tittar djupare i statistiken kan vi se att de som använder RUT-avdragen i hög utsträckning, som kostar oss skattebetalare mest pengar, också är väldigt rika.
För mig är det viktigare att mina skattepengar används till att städa barns badhus än till att städa Helena Lindahls toalett.
Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för ett svulstigt inlägg!
Jag kan informera Svenneling om att jag städar min toalett själv. Det kostar inget annat än lite energi från min egen sida.
Det är märkligt att Vänsterpartiet, som vill stå för jämställdhet, samtidigt kapar kvinnor som vill driva företag jäms med fotknölarna. Det är nämligen exakt det ni gör.
Jag kommer ihåg förra valrörelsen, eller om det var förrförra, då ni slängde er med ord som pigavdrag. Ni sa aldrig drängavdrag om män, utan pigavdrag var det ord ni använde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Vet ni, det finns ingenting som retar mig så mycket som när personer som vill utge sig för att vara feminister använder sådana nedsättande uttryck om kvinnor. I grund och botten handlar det om att det kvinnor gör och har gjort i alla tider inte värderas lika högt som det män gör. Det är precis det som det handlar om.
Det är definitivt inte sant att det skulle vara rikisar som använder de här tjänsterna i högre grad. Som jag sa i mitt anförande har Skatteverket självt sagt att majoriteten av de som använder tjänsterna är människor som har en inkomst under 32 000.
Det är också människor som är över 65 år, och framför allt är det i högre grad kvinnor än män som använder sig av dessa tjänster.
Så kom inte och försök att slå blå dunster i ögonen på mig och börja diskutera som att det här skulle vara en rikemanssatsning! För det är inte sant.
(Applåder)
Herr talman! Vi har en klassisk politisk konflikt här. Vi ser båda behovet av ökad jämställdhet och behovet av fler kvinnor som driver företag. Det enda skillnaden är att vi har olika vägar dit.
Om vi ser till att små företag och innovativa idéer får större tillgång till statligt riskkapital, då har dessa idéer och företag större chans att lyckas.
Bankerna klarar inte av att leverera kapital till kvinnor, till personer med utländsk bakgrund och till ungdomar. Man tror inte på dem som trovärdiga företagare. När Almi kliver in och levererar lån kliver också banken in och säger: Vi tror på din företagsidé. Det, Helena Lindahl, kommer att leda till fler kvinnliga företagare, fler kvinnor som jobbar i det svenska samhället så att man får upp det kvinnliga arbetstagandet till samma nivå som männens. Det finns lite kvar här att göra.
Jag tror att det leder till att vi kanske får lite smutsigare toaletter hos rika människor, men det jag kan jag leva med, för jag vet att det kommer att bli ett bättre samhälle.
Herr talman! Jag tänker inte kommentera den diskussionen mer, för jag tycker att den är överflödig. Jag hoppas att Håkan Svenneling också har modet att säga det till alla kvinnor som jobbar och driver företag inom RUT-sektorn.
För ett halvår sedan fanns det en grupp här som var engagerad i styrelsefrågor. Det har funnits olika projekt, bland annat ett som heter Styrelsekraft som Almi har drivit där man ska försöka att få fler kvinnor att bli aktiva i styrelser. Vi var i Andrakammarsalen, och jag har aldrig någonsin varit på ett möte med folk från hela Sverige - jag tror att vi var 80-90 personer. Det var en fantastisk kraft i salen.
Vad man var ledsen över var att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet tyvärr lade ned denna verksamhet på samma sätt som ni nu också har lagt ned Kvinnors ambassadörskap, ett framgångsrikt projekt som har drivits via Tillväxtverket. Kvinnor har åkt runt i landet och informerat ungdomar och andra om hur det är att vara företagare och att kvinnor kan. Det har ni lagt ned.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Slutligen har jag också fått besked om att Winnet - som ofta består av ideella föreningar - som bedriver jämställdhetsarbete runt om i Sverige inte ska få några fortsatta pengar. Det innebär att om man inte har en kommun bakom sig med muskler och mycket pengar, blir det ingen verksamhet.
Allt detta har ni medverkat till att lägga ned. Det tycker inte jag är jämställdhet.
(Applåder)
Herr talman! Det sägs att vi entreprenörer har företagandet, frihetstörsten och nyfikenheten i vårt DNA. Ibland framställs vi som ett främmande släkte från sagornas värld som tillsammans med våra enhörningar ska skapa välstånd och tillväxt ur tomma intet. Ingenting kunde vara mer fel. Bakom varje jobbskapande företag står en stolt entreprenör av kött och blod - en människa som, precis som jag, har tagit det första steget till självförverkligande, egenförsörjning och mervärde för sina medarbetare.
Vi entreprenörer föds inte. Vi växer fram om vår jordmån är näringsrik. När jag skapade mitt första företag 2008 gjorde jag det i en miljö och i ett politiskt näringslivsklimat som sjöd av framtidstro och optimism. Ett liberalt högtryck svepte över landet med reformer som skapade jobb och sysselsättning inom riktiga företag som drevs av riktiga företagare. Det var inte några nya beredskapstjänster med lönlösa praktikplatser inom offentlig sektor eller, för den delen, tillsättandet av ett dussintal pampar som gråmelerade industrikanslerer från DDR-tiden. Nej, kära ledamöter, jag talar om riktiga företagare.
Herr talman! Liberalerna vill att det ska vara enkelt, givande och lönsamt att driva företag. För oss liberaler är företagandet både ett utryck för individens möjlighet att förverkliga sina drömmar och en grundförutsättning för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas.
Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och i förlängningen ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Individens frihet, den fria företagsamheten och det goda näringslivsklimatet är det som bygger det starka samhället.
Under Liberalernas och Alliansens tid vid makten spirade mitt och många andra företag. Vi drev på för ett för ett bättre företagsklimat i form av sänkt bolagsskatt, vilket gett ett bättre investeringsklimat. RUT- och ROT-avdragen gjorde så kallade svarta jobb vita och skapade utrymme för fler företag att växa och utvecklas. Regelbördan minskades bland annat genom ett avskaffande av revisionsplikten för små företag och förenklade redovisningsregler.
Det kan kanske vara svårt att förstå för den som gått raka vägen från ungdomsförbundet via posten som ombudsman i en organisation till näringsutskottet i Sveriges riksdag, men det gör inte sanningen mindre korrekt. Verkligheten är att fyra av fem nya arbetstillfällen skapas i små och medelstora företag. Om inte de trivs i vår näringspolitiska jordmån så kommer framtiden för vårt land att vara mörk.
Herr talman! En annan verklighet är möjlig. Jag har sett den från verkstadsgolvet på Saab Automotives, från mitt företagande där jag öppnat upp dörren för ungdomar som tagit steget in på arbetsmarknaden och från denna sal, där jag har sett alternativet till Liberalernas och allianspartiernas politik. Det är en politik som jag dessvärre inte kommer att se förverkligad under den närmaste tiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Den 25 november i år togs ännu ett steg bort från jobb, företagande och tillväxt. Då fattade riksdagen beslut om ramar för statsbudgetens utgiftsområden enligt regeringens proposition. Det är en tråkig utveckling för Sverige och för våra näringsgivande företag. Men det är den verklighet som riksdagsvalet lämnade oss med. I detta läge måste vi liberaler ta vårt ansvar och i denna oroliga tid inte skapa ytterligare osäkerhet för landets företagare. Som företagare vet jag att denna osäkerhet är den mest förlamande av alla känslor. Jag vill inte att osäkerhet kring budgetprocessen ska läggas till på listan över osäkerhetsmoment som osäkerhetsregeringen stolpat upp vid sidan av stängda broar, stoppultimatum för det näringsgivande affärsflyget och straffbeskattning av våra jobbskapare.
Vårt förslag för hur vi ska styra landet i rätt riktning är att betrakta som en helhet, ett heltäckande och välavvägt budgetförslag. Majoriteten av de beslutade utgiftsområdena i regeringens budgetproposition överensstämmer inte med det förslag som Liberalerna förespråkar. Vi ser ett värde i att hålla samman budgetprocessen och undviker således enskilda utbrytningar. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslag inom utgiftsområdet. Med det sagt vill jag göra Liberalernas hållning tydlig och klar i ett särskilt yttrande.
Det är vår liberala övertygelse att staten inte kan skapa jobb och företag, men väl förutsättningar för ett gott näringslivsklimat. Utgångspunkten för vår politik är att det ska löna sig att driva företag och ta risker. Men då måste förutsättningarna för landets företag anpassas efter de utmaningar som entreprenörerna möter i globaliseringens, urbaniseringens och digitaliseringens spår.
Det är starka företag som har byggt Sverige starkt. Och alla stora företag har en gång varit små. Genom att ge de små företagen bättre förutsättningar att förverkliga sina drömmar kan de växa sig starka. Vi ifrågasätter således regeringens så kallade aktiva näringslivspolitik som i huvudsak går ut på att gömma ytterligare skattekronor i korridorerna på statliga myndigheter. Hur dessa miljoner ska gynna företagen är oklart. Verket för innovationssystem skapar inga jobb. Det gör landets företagare, och de behöver mindre, inte mer inblandning från politiken och det offentligas sida.
Satsa i stället pengarna där de gör nytta i digitala kanaler som Verksamt.se som ger konkreta resultat och underlättar för många företag! Satsa på kreativa investeringslösningar, inte på ännu en industrikansler! Vi har redan fyra för många.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M) samt Anders Ahlberg och Helena Lindahl (båda C).
Herr talman! Nya tider kräver nytt tänkande. Om man tänker som man alltid har gjort får man naturligtvis de resultat man alltid har fått, brukar det sägas. Lite grann är det så med den socialdemokratiska och miljöpartistiska regering som vi fick efter valet förra året. Visserligen har man ett nytt samarbete. Man brukar ju också kalla sig för samarbetsregeringen. Men ett samarbete utan föregående samtal brukar sällan bli långvarigt, eller så hackar det i alla fall lite grann på vägen. Och förberedelserna för den här regeringen har inte varit särskilt bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Näringspolitiken måste i grunden handla om att vi ska få fler företag. Men vi måste också få de befintliga företagen att växa och anställa fler. Då handlar det naturligtvis om att vi ska ha konkurrenskraftiga skatter. Vi måste kunna stärka de svenska företagens exportmöjligheter på den globala marknaden för att få de intäkter som behövs till det offentliga välfärdssystem vi har i Sverige.
Därför blir det naturligtvis bekymmersamt när man tar till gamla metoder och gamla idéer för att lösa saker som inte fungerade förut. Varför skulle traineejobb fungera bara för att de benämns med ett engelskt uttryck? Förut har de hetat någonting helt annat, beredskapsjobb eller vad som helst. En arbetsmarknadsåtgärd är det i alla fall. Vi kan också se på resultatet från Arbetsförmedlingen. Häromveckan framkom det att det hade tillkommit ett enda över hela Sverige, eller något liknande.
Traineejobb brukar annars vara eftertraktade. Så är det när de skapas på företag som ser möjligheter att använda arbetskraft i vilken ålder som helst - unga, medelålders, äldre - och använda människors kompetens till arbete direkt för att kunna lära upp dem på den befintliga arbetsplatsen. Vi måste få en näringspolitik som gör det enklare för företagen att ge arbetsträning, praktik och arbetstillfällen, annars kommer vi inte någonstans i det här landet.
Då måste vi också - allihop oavsett parti - inse att vi måste tänka nytt. Tjänstesektorn är och förblir någonting som vi har vant oss vid. Vi reser mer. Vi har mer erfarenheter av att köpa tjänster från andra håll än vad vi hade bara för tio år sedan i det här landet.
Den försämring av RUT- och ROT-avdragen som regeringen har tänkt göra efter årsskiftet är helt enkelt en åtgärd som jag tror att ingen riktigt förstår. Skulle någon kunna kliva upp i den här talarstolen och berätta för mig hur man har tänkt att arbetstillfällena ska öka om man sänker RUT- och ROT-avdragen? Jag vill gärna ha svar på det.
Enligt den färskaste undersökning som jag har till hands säger 12 procent av dem som fått frågan om de tycker att RUT- och ROT-avdragen ska sänkas ja. Var femte socialdemokrat tycker enligt undersökningen att det här är bra. Men det mest intressanta är att resterande tycker att avdragen är bra. Då kan jag undra var man har ett sådant stöd för sina idéer att man ens kommer fram med det här förslaget i budgeten.
Det är runt 20 000 personer som har arbete inom RUT-branschen i dag. Om vi behåller RUT-avdraget som det ser ut i dag och utökar det med några fler tjänster skulle det enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv kunna tillkomma 16 000 nya arbetstillfällen till år 2020. Med andra ord skulle en mängd företag starta över hela Sverige. Man ska väl inte kasta 16 000 nya arbetstillfällen i sjön och säga att de inget betyder?
Jag skulle vilja få ett svar på var man annars ska få 16 000 arbetstillfällen från. Det är ju det vi måste mäta emot. Jag skulle bli jätteglad om vi hittade nya industrier och nya produkter att producera och det ledde till att 16 000 personer blev anställda. Men nu har vi ett fungerande system. Vi har möjlighet att få företagare att känna framtidstro och behålla de företag de har. Vi har möjlighet att stärka kvinnligt företagande och få människor inte minst med utländsk bakgrund att komma in med en fot på arbetsmarknaden. Ska vi då sänka avdragens storlek och minska möjligheterna för folk att köpa tjänsterna? Då sänker vi också företagens möjligheter att anställa och överleva.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! För att bidra till nytänket från Kristdemokraternas sida vill vi sänka momsen för enkla tjänster som cykelreparationer, skomakeri, tvätteritjänster och skrädderiverksamhet för att ge lite stimulans till de så kallade enkla jobben, som i min värld är ganska svåra jobb. Jag tycker att man ska ha respekt för den yrkeskunnighet som finns i de yrkesgrupperna. Kan vi sänka momsen så att fler får arbete tycker jag att det är väldigt mycket värt.
För att inte vara så snäva i vårt tänkande har vi sagt att tvätteritjänster, kanske frisörtjänster, enkla fastighetstjänster och så vidare skulle kunna vara ytterligare möjligheter att komma in i RUT-systemet, eller också sänker vi momsen på det ändå. Vi måste tänka nytt och hjälpas åt så att vi får ytterligare 100 000 människor i arbete.
Och vet ni vad? Jag pratar nu inte i första hand om nya svenskar. Jag pratar om människor med arbetshinder överlag. En fjärdedel av dem som söker arbete i dag har någon form av arbetshinder. Vi behöver hjälpas åt för att de personerna ska hitta möjligheter till arbete, oavsett om de har utländsk bakgrund eller inte. Det är någonting som jag som kristdemokrat vill arbeta för.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M) samt Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C).
Herr talman! Jobb och tillväxt är avgörande för vilken välfärd vi har råd med, vilka satsningar vi kan göra på skola, vård och omsorg och vilken ambitionsnivå vi kan ha för våra trygghetssystem och allt annat som ligger oss varmt om hjärtat. Därför är det glädjande att vi nu har en regering som så tydligt prioriterar jobben och som investerar för att bygga bort tillväxthinder.
Kapital och kompetens är sannolikt de två enskilt viktigaste tillväxtfaktorerna. Här har vi under lång tid sett betydande brister. Det har blivit svårare och svårare att finansiera nya idéer, varor och tjänster, såväl i tidiga skeden som i utvecklingsfaser - inte för att det är brist på kapital, utan för att incitamenten har varit felaktiga och otydliga.
Därför är det välkommet att regeringen nu har gjort en utredning om det statliga riskkapitalet och att man avser att komma tillbaka till riksdagen med förslag på hur det bättre kan utformas så att det möter de behov som finns. Det ska fungera marknadskompletterande och i större utsträckning riktas till tidiga skeden och utvecklingsfaser. Man ska också se över möjligheten att komplettera med någon form av lånegaranti. Banklån är fortfarande den finansieringsform som många företagare i första hand efterfrågar. Det statliga riskkapitalet ska med andra ord jobba och fungera som smörjmedel i systemet för mesta och bästa möjliga nytta för företagande och tillväxt.
Också när det gäller kompetensförsörjningen levererar regeringen. I ett läge där arbetslösheten är hög samtidigt som antalet lediga jobb är fler än någonsin blir det uppenbart att den förra borgerliga regeringens politik inte har fungerat och att investeringar i kunskap och matchning är nödvändiga för att arbetsgivare ska kunna anställa den kompetens som de behöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Därför investerar regeringen nu stort i ett nytt kunskapslyft med en kraftfull utbyggnad av högskolan, yrkeshögskolan och folkhögskolan samt av komvux och yrkesvux. Sammanlagt tillkommer nästan 44 000 nya utbildningsplatser 2016.
Men det räcker inte. Människor måste också kunna ta sig dit där jobb och utbildning finns, och de måste kunna bo där. Därför är investeringar även i infrastruktur och bostäder nödvändiga. Sammanlagt investerar regeringen 5,5 miljarder i bostadssektorn under nästa år, vilket är den största bostadspolitiska satsningen som gjorts de senaste 20 åren.
För att tågen ska gå i tid och företagens transporter ska komma fram görs en 20-procentig ökning av järnvägsunderhållet.
Det här är smarta investeringar för jobb och tillväxt här och nu som också bygger Sverige starkt för framtiden.
Herr talman! Vi socialdemokrater tror på en aktiv näringspolitik. Vi ser att satsningar på samverkan, innovation, forskning, export och omställningsförmåga är avgörande för framtidens jobb och tillväxt. Vi har i enlighet med det levererat på en rad områden.
Statsministern har tillsatt ett innovationsråd. Vi jobbar på att ta fram modeller för effektiv innovationsupphandling. Vi föreslår satsningar inom strategiska utvecklingsområden som life science och klimat. Vi skapar förutsättningar för demoanläggningar och pilotprojekt i stor skala. Detta är bara några exempel.
Vi tar också ett omtag om exportfrågorna och levererar en ny exportstrategi med syfte att hjälpa framför allt små och medelstora företag ut på fler och växande tillväxtmarknader. Det innebär att vi ökar vår närvaro på strategiskt viktiga marknader, men det är också en satsning på regionala exportrådgivare. Handel och export är avgörande faktorer för jobb och tillväxt.
Vi tror på industrins framtid. Industrin är inte bara grunden för vårt nuvarande välstånd och för merparten av vår export. Den är också en av nycklarna till framtidens tillväxt, inte bara genom de jobb, exportintäkter och investeringar som den står för utan också genom sin betydelse för näringslivets förnyelse och utveckling. Industrins produktion av och efterfrågan på högkvalificerade tjänster är en viktig förklaring till Sveriges position högt upp i de globala värdekedjorna. Det är en position värd att försvara.
Morgondagens industri lär dock se annorlunda ut. Produkter, tjänster och marknadsmodeller samspelar i alltmer komplex symbios. Globalisering och digitalisering skapar nya förutsättningar och möjligheter - om vi tar vara på dem, om vi samverkar och om vi ligger i framkant. Regeringens aviserade nyindustrialiseringsstrategi är därför ett steg i rätt riktning.
Herr talman! Små och medelstora företag spelar en allt viktigare roll. Mycket av jobb och tillväxt sker redan där. Ny statistik visar att antalet nystartade företag under november i år steg med 16 procent jämfört med 2014. Under samma period minskade antalet konkurser. Det är glädjande, men det betyder också att vi måste vara fortsatt måna om att bevaka och följa upp företagandets villkor.
Ett trygghetssystem och en föräldraförsäkring som båda är bättre anpassade till företagandets villkor och att fortsätta arbetet med regelförenklingar är exempel på frågor som måste vara fortsatt prioriterade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Jag kan konstatera att vi inte löser vare sig matchningsproblemen på arbetsmarknaden, bostadsbristen, företagens villkor eller framtidens kompetenskrav med nedskärningar eller kortsiktiga skattesänkningar. Det har vi testat med klent resultat. Nu behövs i stället investeringar - i kunskap, i innovation, i infrastruktur, i bostäder, i export och i omställningsförmåga.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! Om vi lyfter blicken ser vi att Sverige möter ett antal större utmaningar framöver. Vi har det nya utanförskapet, som tydligt slår mot framför allt unga utrikes födda. Vi har en tilltagande internationell konkurrens. Det är inget nytt att svensk industri och andra företag möter detta, men det är en alltmer hårdnande internationell konkurrens. Det är ett antal rätt stora och allt större utmaningar för Sverige.
Då tycker jag och Moderaterna att det är viktigt att bygga förmåga här hemma. Villkoren för företag och företagsamma personer är det som avgör om vi ska klara denna hårda konkurrens.
Då kan vi, herr talman, konstatera att Jennie Nilsson och Socialdemokraterna har en budget som innebär skattehöjningar i 150-miljardersklassen. Man vill ha lastbilsskatt. Man har sedan tidigare höjt skatten på att anställa unga. Man har konsekvent haft linjen att göra det både dyrare att anställa äldre och mindre lönsamt för äldre att vara kvar på arbetsmarknaden trots de demografiska utmaningarna Sverige står inför.
Vi kan lyfta fram andra områden såsom överskottsmålet, som finansministern lovade skulle vara kvar men ett halvår efter valet började tumma på. Vi har energiförsörjningen, som man äventyrar. Vi har hela transportpolitiken med flygskatt, lastbilsskatt och arbetet med att stänga Bromma flygplats. Listan kan göras längre, men detta slår tydligt mot just företag och företagsamma personer.
Därför vill jag, herr talman, fråga Jennie Nilsson hur hon tycker att alla de här skattehöjningarna, transportförsämringarna och osäkerheterna som regeringen utsätter det svenska näringslivet för leder till fler jobb och växande företag.
Herr talman! Tack för frågan, Lars Hjälmered! Jag kan bara konstatera att vi gör väldigt olika analyser av vad det är som bygger Sverige starkt för framtiden.
Vi har i nuläget möjligheten att utvärdera effekten av åtta år med borgerligt styre. Jag kan bara konstatera att mycket av det som Lars Hjälmered beskriver - bland annat det nya utanförskapet, som väl rimligen är en effekt av de nya Moderaterna - är sådant som man har misslyckats med att ta hand om med en ensidig skattesänkarpolitik.
Jag är övertygad om att de satsningar som den här regeringen gör är rätt tänkta. I stället för ofinansierade skattesänkningar satsar man på att bygga bort tillväxthinder. I stort sett alla bedömare säger att de två saker som är absolut viktigast för tillväxt och utveckling i Sverige är kompetensförsörjning och kapitalförsörjning. Det är också där regeringen levererar stort, inte minst när det handlar om kompetensförsörjning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Ett läge med hög arbetslöshet samtidigt som det finns fler lediga jobb än någonsin tidigare är inte resultatet av en lyckad politik. Det är resultatet som Lars Hjälmereds regering lämnade efter sig.
Herr talman! Jag ska vara ärlig och blicka framåt, för det tycker jag att vi ska göra. Då är det nya utanförskapet en av Sveriges större utmaningar.
De senaste åren har det skapats i storleksordningen 300 000 nya jobb i Sverige. Det är helt fantastiskt jämfört med andra europeiska länder.
Men det ska också sägas att det är otillräckligt för att möta de stora utmaningar som slår mot framför allt unga som har liten eller ingen erfarenhet och utrikes födda som kommer hit. Kombinerar man detta, det vill säga om man är utrikes född och kommer hit utan någon utbildning, har man det jättesvårt.
Detta måste vi på olika sätt fortsätta möta, framför allt nu när det accentueras i och med att många människor söker sig till Sverige. Det är en utmaning som tydligt ligger framför oss.
Både i fråga om detta och för näringslivet i stort har vi en regering som försvårar och fördyrar för näringslivet.
För att hyfsa debatten, herr talman, kan man titta på vad Jennie Nilsson, Stefan Löfven och Socialdemokraterna säger om den aktiva näringspolitiken. De går runt och knackar dörr hos företag och säger så här: "Kan du ge mig en femtiolapp? Det är så mycket vi höjer skatten för dig. Samtidigt ger vi tillbaka en krona." Jennie Nilsson säger till alla landets företagare: "Vi tar en femtiolapp av dig. Vi ger en krona." Det är så nettot ser ut i skattepolitiken för Socialdemokraterna, bara så att vi är tydliga med vad vi talar om.
Det för oss tillbaka till den hårdnande internationella konkurrensen. Det handlar om att om stora industrier och mindre företag som växer till ska klara den internationella konkurrensen, då måste man vara urstark i Sverige för att kunna konkurrera med såväl svenska konkurrenter som bolag i andra delar av världen.
Regeringens giv är: Vi tar femtiolappen, och vi ger enkronan. Jag tror inte att det långsiktigt gynnar Sverige. Det finns ett annat vägval vi borde göra, bland annat för att kunna klara att trycka tillbaka det nya utanförskapet.
Herr talman! Jag efterlyser också hyfs i debatten. Det är närmast befängt att göra som Lars Hjälmered i nuläget gör. Han försöker påstå att bara det som finns på det näringspolitiska utgiftsområdet, som vi debatterar här, är regeringens näringspolitik medan allting som han och hans eget parti företräder får plockas från alla andra utgiftsområden. Gör man relevanta och likvärdiga jämförelser kan man konstatera att vi tar och ger olika utifrån att vi prioriterar olika.
Jag delar Lars Hjälmereds syn, att vi lever i en globaliserad värld, där det blir allt viktigare att vi har starka konkurrensfördelar för svenska företag och svensk industri. Jag tror dock inte att kritiserade, ineffektiva och dessutom ofinansierade skattesänkningar är det bästa för att möta konkurrensen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Jag tror att det handlar om att vi har teknikutveckling, innovationsutveckling och forskning i världsklass. Det som är viktigt är att vi har utbildad personal, att vi har en skola som fungerar, att den kompetens som arbetsgivaren efterfrågar finns, att det finns tillgång till kapital i rätt skeden och så vidare.
Man pratar om det vi gör på hemmaplan. Det är helt rätt att det som vi gör hemma, som stärker förutsättningarna hemma, också är viktigt. Det är till exempel viktigt att tåg och infrastruktur fungerar och att bostadsmarknaden fungerar. Därför gör regeringen stora prioriteringar för att du ska kunna bo, förflytta dig, ha en fungerande omställning och ha en fungerande utbildning.
Det är vårt alternativ. Det är så de bör ställas tillsammans. Allt annat, Lars Hjälmered, är oseriöst.
(Applåder)
Herr talman! Finansminister Magdalena Andersson var nyligen på Dagens industris Gasellgala. Där kallade hon RUT-avdraget för kostnadseffektivt. Det hon menar, kort sagt, är att avdraget skapar så pass många arbetstillfällen att det är en bra investering.
Det ska ställas mot att samma Magdalena Andersson innan hon fick finansministerhatten på sitt huvud faktiskt ville halvera RUT-avdraget så att inte "familjerna på Solsidan, Djursholm och Danderyd ska kunna fortsätta dra av för heltidsanställda hembiträden".
Underförstått menar finansministern att RUT-avdraget skulle vara något slags subvention för att enstaka förmögna människor ska få lägre kostnader för heltidsanställd personal i hemmet. Riktigt så ser inte bilden av RUT-användandet ut. Det vet vi. Det vet uppenbarligen också Magdalena Andersson nu.
De tusentals företag som har startats på området har gjort att kvinnor har vunnit ekonomisk makt. Även bland de anställda är kvinnor i majoritet. Tre av fyra som får anställning i branschen kommer från arbetslöshet.
Jag har en fråga till Jennie Nilsson. Eftersom Magdalena Andersson nu tycker att RUT är en samhällseffektiv tjänst undrar jag om ni nu kommer att åtgärda de försämringar som ni har gjort på området.
Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan! Jag var inte på Gasellgalan. Jag kan därför inte kommentera vad Magdalena Andersson sa. Däremot kan jag konstatera att varken RUT eller ROT i sin nuvarande form eller i en utvidgad form bygger konkurrenskraft.
Det kan finnas absoluta skäl till att man ska subventionera vissa branscher. Det kan vara konjunkturskäl, introduktionsskäl eller annat. Så har man gjort när det gäller ROT över tid. Det har fungerat som en konjunkturdämpare. Så skulle man kunna tänka sig att man också hanterar RUT. I någon mening är det exakt det vi har gjort i den överenskommelse som regeringen har gjort med samtliga allianspartier. Där lägger man in det som en form av konjunkturåtgärd och tillfällig åtgärd. Det tycker jag är rimligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Men det är inte rimligt att, som Helena Lindahl och Centerpartiet gör, säga att det här är en fråga som är avgörande exempelvis för kvinnligt arbetskraftsdeltagande, invandrares arbetskraftsdeltagande eller, för den delen, kvinnligt företagande. Att slå fast att detta bara kan ske effektivt om man är hänvisad till att befinna sig inom ett område där det finns en låg betalningsvilja - det är ju därför som vi subventionerar de här tjänsterna - eller en låg acceptans för att det görs stora vinster blir väldigt konstigt.
Jag hoppas och önskar att Helena Lindahl och Centerpartiet kan höja sig till att ha en diskussion kring frågorna utifrån de rätta betingelserna. Jag tycker att man väldigt ofta gör det väldigt lätt för sig i de här debatterna.
Herr talman! Om Jennie Nilsson menar att de rätta betingelserna är de lovord som Socialdemokraterna vill föra ut kan jag väl säga att jag kanske inte är med i den hyllningskören. Det kan Jennie Nilsson ha rätt i.
När det gäller den här frågan är jag faktiskt väldigt mån om detta, för det har skapat väldigt mycket jobb för kvinnor. Det finns massvis med statistik på det. Dessutom har det gett kvinnor ekonomisk makt och möjlighet att bli företagsledare - man har startat många nya företag.
Det som kanske gör mig mest bedrövad är att Jennie Nilsson nämner att det här är något slags subvention, precis som att det bara skulle vara en peng som staten har delat ut för att vara snäll mot en viss grupp. Det här har faktiskt generat väldigt mycket tillbaka till samhället. Om till och med Magdalena Andersson nu har ändrat åsikt och säger att det är samhällseffektivt innebär det att det genererar arbetstillfällen. Det kostar inte staten något, eftersom många människor kommer i arbete, vilket gör att människor betalar skatt. Det blir också en inkomst för staten. Det vet vi redan.
Vi står inför samhällsutmaningar. Vi har nästan inga enkla jobb att erbjuda de nysvenskar som inte har någon utbildning. Vad ska vi göra med de människorna? I stället för att kapa RUT kanske man skulle utvidga RUT.
Sedan skulle jag vilja komma till min fråga: Vad har den feministiska regeringen för planer på att utveckla kvinnors företagande? Det undrar jag med tanke på att RUT inte är en av grejerna. Ni har också, som jag nämnde tidigare, lagt ned satsningen på kvinnors ambassadörskap, Styrelsekraft via Almi och nu också Winnet, som ger ideella organisationer runt om i Sverige möjlighet att jobba med jämställdhet och företagande.
Vad finns det för planer från den feministiska regeringen på att utveckla kvinnors företagande?
Herr talman! Först kan jag konstatera att många av de projekt som Helena Lindahl nämner - det handlar om kvinnligt ambassadörskap och kvinnligt styrelsedeltagande - var projekt som löpte ut förra året. De fanns inte med ens i Centerpartiets budget, varken för förra året eller för detta år. Sannolikt beror det på att det var projekt som löpte ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Jag tycker att det har varit väldigt goda projekt. Jag utesluter inte alls att man gör nya projekt på samma tema i syfte att höja kunskapsnivån, att få fram mentorer, att lyfta goda exempel, att inspirera och så vidare. Jag tror att det är bra åtgärder. Men jag tror också att detta ska bedrivas i projektform.
När det gäller Winnet är det så att regeringen inte gör någon neddragning på Tillväxtverket, till skillnad från till exempel Moderaterna, som gör en neddragning med 120 miljoner på Tillväxtverket. Jag kommer inte ihåg vad Centerpartiet lägger där. Men om jag inte missminner mig drar ni också ned förvaltningsanslaget för de myndigheter som hanterar de här stöden - till Winnet, till IFS, till Coompanion och så vidare.
Den förändring som nu görs när det gäller Winnet är inom ramen för att det är Tillväxtverket som administrerar de pengar man får. Med samma uppdrag har man valt ett annat upplägg, att lägga ut det på regionerna, enligt den information jag har fått. Vi kommer att följa den utvecklingen och givetvis följa vad det får för genomslag. Men det är inte så att vi har dragit ned på pengarna på detta område.
Slutligen vill jag rekommendera Helena Lindahl att läsa SCB:s senaste statistik, som visar att det går väldigt bra, trots alla varningar från Alliansens företrädare kring de förändringar som vi gör på skatteområdet och så vidare för att i stället satsa på skola och investeringar.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Tiden är ute.)
Arbetslösheten är nu nere på 6,7 procent, vilket är mindre än vad den var under i princip hela er period.
Herr talman! De borgerliga partierna slår sig gång efter annan för bröstet för att de är näringslivets och entreprenörskapets bästa vänner. Men när man läser denna budget, framför allt utgiftsområde 24 Näringsliv som vi nu debatterar, framträder en annan bild. Borgerliga partier hävdar att det är skatterna som är avgörande för om det blir fler företag. Jag skulle vilja påstå att rådgivning och riskkapital som vågar satsa på nya idéer och företag är minst lika viktigt, kanske till och med viktigare. Framför allt ska dessa råd och detta kapital frambringa så många idéer som möjligt så att många kan försöka starta företag och så att vi kan få fram framtidens spjutspetsföretag i Sverige.
I denna budget är skillnaden mellan höger och vänster i politiken mycket tydlig, det vill säga vilken tilltro man sätter till de statliga insatserna för att stödja en positiv utveckling av näringslivet. Den tabell som finns i betänkandet visar att Kristdemokraterna vill sänka anslaget med 667 miljoner kronor, Liberalerna med 623, Centerpartiet med 557, Moderaterna med 497 och Sverigedemokraterna med 204 miljoner kronor - allt detta för 2016. Åren 2017-2019 fortsätter i ungefär samma stil och på samma nivå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Jämför detta med de neddragningar de borgerliga ville göra i förra årets budget, vilket var 62 miljoner kronor. Nu har man alltså tiodubblat de neddragningarna jämfört med vårt förslag. Fem partier vill skära i innovationsforskningen, fyra partier vill skära i satsningarna på näringslivsutveckling, fyra partier vill skära i satsningarna på export och tre partier vill skära i satsningarna på turism.
Jag frågar mig: Är detta verkligen en företagsvänlig politik? Skulle det verkligen leda till ökat entreprenörskap om någon av de borgerliga budgetarna skulle gå igenom? Jag är mycket tveksam.
Jag är i stället stolt över att representera den budget som Vänsterpartiet har förhandlat fram tillsammans med regeringen. Det är en budget som satsar på nyindustrialisering, export, entreprenörskap och turism. Det är satsningar som tar sikte på både stora och små företag, och det är satsningar som tar sikte på både befintliga företagare och morgondagens företagare.
I arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft anser jag att Almi har en nyckelroll i att stödja, ge råd och vara långivare till människor som startar företag. Det är särskilt glädjande att Almis verksamhet lånar ut i hög utsträckning både till kvinnor och till personer med utländsk bakgrund samt till unga. Det är grupper som annars riskerar att diskrimineras på lånemarknaden. När Almi lånar ut ser vi också att bankerna vågar skjuta till medel eftersom deras risker minskar.
I denna budget föreslås också förändringar av hur det statliga riskkapitalet är organiserat. En slutsats man kan dra är att det i dag finns många statliga aktörer och att möjligheterna till styrning eller nya initiativ är små. Att därför, som föreslås i budgetpropositionen, slå ihop och minska antalet aktörer tror jag är rätt väg att gå. Däremot behöver vi fortfarande bevaka det regionala perspektivet så att det statliga riskkapitalet bidrar till regional tillväxt i hela Sverige. Debatten lär fortsätta under våren när regeringen lägger fram sin proposition för oss i näringsutskottet.
Herr talman! För Vänsterpartiet är arbetet för full sysselsättning centralt. Frågan är dock var framtidens nya jobb ska utvecklas och hur framtidens välfärd och välstånd ska byggas i en globaliserad ekonomi. Det är Vänsterpartiets övertygelse att det inte är genom lägre löner och sämre villkor på arbetsmarknaden som framtidens jobb skapas i Sverige. Vi vill i stället att vårt land ska utvecklas genom innovationer och nytänkande som omsätts i nya produkter eller tjänster. Då kan Sverige stå starkt, nå målet om full sysselsättning och utvecklas till en kunskapsdriven nation.
Vänsterpartiet är ett näringspositivt parti som vill ställa om Sverige mot framtidens utmaningar för att behålla och stärka vår konkurrenskraft. Jag tror att det är viktigt att öka tillgången till finansiering för innovativa små och medelstora företag eftersom det på sikt kommer att leda till en ökad utveckling och tillväxt för Sverige.
Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Herr talman! En viktig bit i näringspolitiken handlar om handelspolitiken. Sverige är ett handelsberoende land. Ungefär hälften av svensk ekonomi är kopplad till handel, det vill säga import och export. Historiskt har handeln byggt det svenska välståndet, och vi kan säga att den kommer att vara viktig även framöver. Den svenska marknaden räcker sällan till för svenska företag. Antingen direkt eller ganska kvickt behöver de söka sig någon annanstans för att få avsättning för sina produkter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
En avgörande fråga för Sverige är att få på plats ett handelsavtal mellan Europa och USA. De som är inne i detta kallar det ibland för TTIP. I praktiken handlar det om världens två största ekonomier.
Vad tycker då Vänsterpartiet? Jo, Vänsterpartiets partiordförande skrev på Twitter i samband med Saudiskandalen att han tycker att man ska stoppa TTIP. När det var en diskussion om vilket mandat EU-kommissionen, som förhandlar för Sveriges räkning, ska ha röstade Vänsterpartiet nej. Man ville inte att kommissionen skulle förhandla fram ett handelsavtal. Det finns också motioner som riksdagen och näringsutskottet ska behandla senare där Vänsterpartiet vill stoppa förhandlingen om ett handelsavtal mellan Europa och USA.
Herr talman! Vad innebär detta i praktiken? Jag är göteborgare, och Göteborg är Volvos hemstad. Där bygger man bland annat bilar. I dagsläget utvecklar Volvo Personvagnar två bilar, en bil för den europeiska marknaden och en helt annan bil för den nordamerikanska marknaden. Om vi får ett bra handelsavtal på plats innebär det att Volvo kan utveckla en bilmodell som fungerar på båda marknaderna. Det sparar pengar, vilket gör att det blir billigare för Volvo att utveckla nya bilprodukter. Jobben kan tryggas.
Herr talman! Varför vill Håkan Svenneling inte vara med och säkra bilbyggar- och bilutvecklarjobb i Göteborg?
Herr talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!
Frågan om TTIP-avtalet är het, och jag skulle påstå att den debatt vi har i Sverige inte liknar andra debatter i Europa. Det är en smal och trång sektor för vad man får tycka och vilka åsikter som förs fram i fråga om TTIP-avtalet. Det gör att jag hoppas att vi kan fortsätta med en bred debatt om TTIP. Jag vet att vi kommer att återkomma till TTIP framåt våren.
Lars Hjälmered försöker få det att låta som att Vänsterpartiet skulle vilja stoppa handeln lite i världen och framför allt mellan EU och USA. Jag skulle vilja påstå att vi snarare är ett parti som vågar satsa på export och står bakom de satsningar som vi gör tillsammans med regeringen. Vi pekar på vikten av att exportera. Jag är själv engagerad i frågan hur Sverige ska kunna handla på ett enklare sätt med Norge, som faktiskt är vår viktigaste handelspartner.
Som ett exempel på varför vi borde sluta ett handelsavtal tycker Lars Hjälmered att bilen är ett bra exempel. Men jag påstår att det är ett exempel på varför vi inte ska sluta ett handelsavtal på det sätt som föreslås mellan EU och USA.
Risken är att vi försämrar för människor och miljö. Bilexemplet visar att man trodde att det skulle vara enkelt att införa amerikanska krocktester i Europa eller tvärtom så att bilarna inte behöver testas två gånger. Men det har visat sig att de amerikanska krocktesten är betydligt osäkrare än de europeiska. De europeiska testerna är - jag tar det från huvudet - tre till fyra gånger bättre. Amerikanerna kör in en bil i sidan medan européerna krockar rakt in i en vägg. Som helhet kommer man ändå fram till att den europeiska säkerheten är högre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Vad innebär det om man säger att det är helt okej för bilföretag att inte teckna avtal för båda konsekvenserna? Det innebär att vårt mål om att nå en nollvision i trafiken hamnar betydligt längre bort än i dag.
Herr talman! Det vi talar om är att Europa och USA är världens två största ekonomier. Om vi får ett bra handelsavtal på plats innebär det tillväxt och nya jobb i Sverige, i andra delar av Europa och i USA. Det innebär också att den typen av standard som sätts i ett sådant handelsavtal kan stå modell för andra handelsavtal med andra delar av världen. Ofta kan det vara obalans. EU är stort, och det land man förhandlar med är litet. I det här fallet är det två jämbördiga parter.
Låt oss se på bilexemplet. Det ställs olika krav. Man måste reda ut ett antal frågor. Kontentan i detta blir att ett antal av oss följer den svenska traditionen att stå upp för handel, för frihandel och för möjligheten att handla mer. Det Vänsterpartiet föreslår, som riksdagen och näringsutskottet ska behandla, är att inte ha ett handelsavtal med USA, trots att vi vet att Sverige är ett av de viktigaste länderna som investerar i USA. Vi har mängder av företag som handlar på den marknaden.
När Vänsterpartiet nu säger nej till den typen av handelsavtal slår det mot bilbyggar- och bilutvecklarjobben i Göteborg, liksom det kan slå mot många andra företag runt om i landet. Det här är en konkret fråga som tydligt avgör om vi ska klara den stora utmaningen med en tilltagande internationell konkurrens.
Jag frågar återigen: Varför vill inte Vänsterpartiet värna viktiga industrijobb i Sverige genom att få på plats ett stort, brett och bra handelsavtal med USA?
Herr talman! Lars Hjälmered vill att TTIP-avtalet ska råda som standard för andra handelsavtal i världen. Det är väldigt svårt att se att det skulle bli fallet. Det är snarare så att vi ser andra handelsavtal som har förhandlats fram som nu riskerar att få värdet för standard för TTIP eller andra handelsavtal som berör EU.
Jag tror att i stället för att hålla på och svänga samman de två stora ekonomierna Europa och USA behöver vi skapa ett annat system för handel, där vi inkluderar alla och skapar fria och rättvisa handelsvillkor för alla över hela världen.
Därför hoppas jag ändå mycket på att man kan komma fram i WTO-förhandlingarna så att vi får en mer rättvis handel. Det är bra att vi får till en fri handel, men den måste också vara rättvis så att olika parter har samma möjligheter.
Lars Hjälmered försöker ge sken av att vi inte vill ha ett handelsavtal med USA. Jag vill bara säga väldigt tydligt till Lars: Vi vill jättegärna ha ett handelsavtal med USA. Vi vill dock inte ha TTIP.
Det är skillnad, för vi ser att TTIP sätter storföretagens intresse först. TTIP riskerar människors hälsa och miljön. Det kan innebära att vi får sämre hälsa och sämre miljö, och det vill vi inte vara med och riskera. Man kan inte sitta på COP 21 i Paris och förhandla om miljö- och klimatavtal samtidigt som man i andra ändan håller på med handelsavtal som kan försämra miljön.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Vi vill se en helhet. Vi vill se att man löser enkla problem mellan EU och USA, tar tag i dessa problem och fixar till dem så att vi kan minska tullarna mellan EU och USA och få en ökad handel. Hittar man villkor som inte stämmer överens med varandra är vi jätteöppna för att man löser dem. Men om man gör på det här sättet och låter storföretagen få ett dubbellås på framtida lagstiftning genom att både kunna påverka lagstiftningen innan den ligger på vårt bort här i riksdagen och sedan kunna stämma oss som stat när vi har stiftat en ny lag tror vi att det är fel väg att gå för handelspolitiken.
Herr talman! Jag gillar Håkan Svenneling på något vis, inte bara för att han är värmlänning liksom jag. Men han är en ganska ovanlig vänsterpartist, får man ändå säga. Jag tror aldrig att jag har hört någon vänsterpartist här säga att Vänsterpartiet är ett näringspositivt parti. Jag tror att det behöver tas extra till protokollet, herr talman, så att vi inte bara har det talade ordet utan också det skrivna, för det är någonting vi inte har upplevt i politiken tidigare. Det skulle kunna vara av betydelse även framöver i denna kammare om det vore så.
När Håkan Svenneling i sitt anförande säger att det är skillnader när det gäller tilltron till statliga insatser mellan opposition, regeringspartier och uppenbarligen Vänsterpartiet kan det kännas lite tvärtom här. Eftersom jag i mitt eget anförande eftersträvade nytänkande får jag väl utnämna Svenneling till den mest nytänkande här i debatten.
Det finns dock fortfarande inget svar från Vänsterpartiets representant när det gäller vad som ska hända med RUT-företagen. Om det finns prognoser som säger att vi skulle kunna utöka från 20 000 jobb till 36 000 jobb på bara några år och Vänsterpartiet säger nej till detta, hur är det då tänkt att dessa extra 16 000 jobb ska komma till? Förutom detta måste vi också räkna med att tusentals jobb kommer att försvinna om RUT-avdraget minskas.
Herr talman! Tack för berömmet, Penilla! Du skulle bara se vad jag och Birger Lahti har för nya idéer i byrålådan! Vi kommer att få en spännande tid i näringsutskottet.
Gällande de statliga insatserna och hur man ser på de möjligheterna vågar jag påstå att staten är en viktig aktör när det gäller att få fram nya entreprenörer. Jag tycker ändå att man som vänsterpartist måste gå med på och säga att de insatser vi har sett för att stimulera nyföretagande, till exempel bland elever i skolan, entreprenörskap och så vidare, har tagit till vara en generation som jag tycker är mer innovativ och kreativ än tidigare generationer. Vi ser också hur fler unga människor som inte kommer från småföretagarfamiljer och liknande är beredda att satsa på att bli företagare. Det är någonting som jag tycker är väldigt positivt och som ska lyftas fram.
Vi i Vänsterpartiet har hela vägen varit väldigt tydliga med att vi aldrig har tyckt att RUT-avdraget är en bra idé. Vi tycker inte att de skatteintäkter vi tar in till staten ska fördelas ut genom avdrag till olika företag, utan de ska gå till satsningar på en generell välfärd för alla. Det är därför vi tycker att det är viktigt att man tar tag i de skenande kostnader vi ser för både RUT och ROT, tar in dem till staten och i stället omvandlar dem till välfärdssatsningar som når alla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Därför är vi tydliga med att vi inte tycker att RUT-avdraget är bra. Vi har i den här budgeten accepterat vissa nivåer av RUT genom att vi ändå har fått ned det och fått igenom andra välfärdssatsningar.
Det är så det går till när man förhandlar med regeringen. Vi är ett oppositionsparti, men vi är väldigt tydliga med att vi samarbetar med regeringen. Vi vill se att den här regeringen och dess budget, som vi står bakom, kommer att gå igenom eftersom vi tycker att det kommer att leda till ett bättre Sverige.
För att vara tydlig vill jag ändå säga att vi inte tror att en satsning på och utökning av RUT är rätt väg att gå. Jag är inte säker på att prognoserna stämmer, och framför allt är jag ganska säker på att det inte bidrar till att stärka svensk konkurrenskraft.
Herr talman! Jag har fortfarande inte fått något svar av Håkan Svenneling på min fråga: Om man säger nej till 16 000 nya jobb, var ska de då hittas någonstans om inte inom det här området? Jag och vi alla här, tror jag, tar tacksamt emot nya förslag som kan komma på arbetsmarknaden totalt sett, för vi behöver verkligen hjälpas åt på det området för att få människor i arbete så att man just kan göra de välfärdssatsningar som Håkan Svenneling eftersträvar. Liksom jag vill han ju ha ett fungerande välfärdssystem i Sverige.
Vänsterpartiet har varit en känd motståndare också till välfärdsföretag som drivs av kvinnor. Man vill alltså dra ned speciellt på kvinnors företagande. Vi kan prata äldrevård, vi kan prata handikappomsorg, vi kan prata vilka omsorgsformer som helst som kan drivas i företag så har Vänsterpartiet varit emot det.
Därmed kommer jag in på samma sak som min kollega från Centerpartiet har pratat om, nämligen Winnet. Vi hörde näringsutskottets ordförande säga att det inte dras ned någonting, utan pengarna läggs bara på regional nivå.
Nu säger Winnet själva att det har de ingen aning om. Då kan man fråga sig vem som har rätt svar. Är Vänsterpartiet berett att driva frågan vidare om det är viktigt att kvinnor får stöd och hjälp med att starta och driva företag? Det gäller också, och inte minst, att Winnet också driver jämställdhetsfrågan i olika sammanhang, vilket jag tror att både Håkan Svenneling och jag är intresserade av att vi blir bättre på.
Herr talman! Jag vill börja där Penilla Gunther slutar. Det är viktigt att komma ihåg att vi är ett oppositionsparti. Det är viktigt att komma ihåg att vi är ett samarbetsparti till regeringen i frågor om budget. Det betyder inte att Vänsterpartiet har möjlighet att lägga regleringsbrev till myndigheter eller peka ut riktningen för vad myndigheter ska besluta eller inte.
Det gör regeringen, och när till exempel en myndighet som Tillväxtverket fattar ett beslut om Winnet eller Welcome Sweden är jag lika förvånad som Penilla Gunther över att man lägger ned bra satsningar. Då kliver jag lika mycket som hon in i min oppositionsroll här och kommer att kritisera det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Däremot är vi i Vänsterpartiet tydliga med vad vi vill i våra förhandlingar. Vi vill få en välfärd som man kan lita på. Vi är inte kritiska till några företag, men vi är kritiska till att man gör vinst på vår välfärd. Vi ser i dag hur riskkapitalister har gjort sig rika på den och hur man tar ut stora vinster ur vår välfärd.
Vi vill se till att dessa pengar går till det som de är avsedda för, det vill säga till människor som jobbar i äldreomsorgen, i hemtjänsten eller i skolan så att vi får en bättre välfärd - en välfärd som man kan lita på.
Detta gör att jag inte säger nej till några 16 000 jobb. Jag säger bara att vi ska satsa på sektorer som stärker svensk konkurrenskraft och på en välfärd som går att lita på.
Jag tror till exempel att Vänsterpartiets satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen är en jätteviktig satsning för att fler ska kunna känna sig trygga, trivas på äldreboendet och känna sig sedda. Därför tror jag att det är viktigt att vi inte bara skickar ut pengar utan att ha någon aning om vilka jobbeffekter de får utan i stället har en bra statlig styrning som faktiskt ger resultat i jobb. Många av de jobb som har skapats under den borgerliga regeringens tid var väldigt dyra. Det kostade oftast mer än det skulle kosta att anställa direkt inom den statliga välfärden eller i kommunen.
Herr talman! Ja, nu står vi här igen, Håkan Svenneling! Jag skulle vilja prata lite turism med dig. Svensk turism går ju riktigt bra. År 2014 omsatte vi 268 miljarder, har jag läst på Visitas hemsida.
Vi är också ett mycket exportberoende land. Sedan år 2000 har den totala exporten ökat med 66 procent, men motsvarande ökning för turismen, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, är 138 procent.
Många får sitt första jobb inom den här branschen, och det är också många ungdomar som jobbar där. Det problem som nu tornar upp sig är att regeringen inför fördubblade arbetsgivaravgifter för unga. Det kommer att slå hårt mot den här näringen. Vi vet ju att marginalerna är mycket små, och den här kallduschen kommer inte att göra saken bättre.
Tjänsteexporten växer i dag betydligt snabbare än varuexporten. Samtidigt vet vi att den globala turismen kommer att öka med drygt 60 procent fram till 2030. Då är min fråga till Håkan Svenneling: Är det verkligen så klokt att fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga när vi vet att turistnäringen är så beroende av ungdomar och många ungdomar också får sitt första jobb i denna bransch?
Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan! För mig är detta med den sänkta arbetsgivaravgiften för unga väldigt tydligt. Den infördes av den borgerliga regeringen när jag själv var ung och ny på arbetsmarknaden. Jag hade precis fått mitt första jobb. I efterhand har man räknat ut att detta var en satsning som var ineffektiv, och jag ser tydligt varför. Den riktar sig nämligen inte mot de ungdomar som står en bit ifrån arbetsmarknaden, utan den riktar sig till alla som är i rätt ålder för att få sänkt arbetsgivaravgift.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
För egen del hade jag precis fått mitt första riktiga jobb, en tillsvidareanställning. Jag skrev på kontraktet. Sedan gick det en eller två månader. Sedan kom ett brev till min arbetsgivare där det stod: Vad kul att du har anställt Håkan Svenneling! Det gör att du nu får en sänkt arbetsgivaravgift. Arbetsgivaravgiften var inte halverad från början, utan det kom sedan ytterligare ett brev om att den hade sänkts lite till.
Detta visar hur ineffektiv reformen är. Jag hade redan en anställning. Det var redan klart att jag skulle jobba tills vidare, så länge det fanns pengar i projektet - i sju år, skulle det visa sig, ända tills jag klev in här - men ändå var jag berättigad till stöd.
Jag vill i min politik i stället se att detta riktas till de ungdomar som står längst bort från arbetsmarknaden. Jag vill att staten tänker till och ser de ungdomar som i dag har svårt att etablera sig, så att de får stöd, utbildning och satsningar som leder till att de kan bli anställbara. Det tror jag tyvärr inte att en sänkt arbetsgivaravgift för unga gör.
Däremot håller jag med i Helena Lindahls resonemang om att turistnäringen är en viktig näring för unga, och vi måste se den. Jag tycker att det finns en ganska bred samsyn i näringsutskottet när det gäller att turistnäringen är något vi vill lyfta. Vi tänker oss kanske lite olika vägar att göra detta, men vi vill allesammans lyfta den. Vi i Vänsterpartiet tar upp den i flera motioner och i den parlamentariska landsbygdskommittén, som jag sitter i.
Herr talman! Tack för bra svar, Håkan Svenneling! Jag håller inte riktigt med när det gäller ungdomsarbetsgivaravgifterna, för jag kan se det från ett annat håll. Jag vet att många ungdomar har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, och det är väl inte så konstigt. Om man inte har någon erfarenhet är det ju jättesvårt att tävla med någon som har massvis av erfarenhet. Självklart blir man bortvald då.
Låt oss säga att du, Håkan, skulle ha ett grävmaskinsföretag och att du skulle kunna välja mellan någon som inte har erfarenhet och kommer direkt från skolan och någon som har tio års erfarenhet, och du är ensamföretagare. Jag kan slå vad om vem du skulle välja. De facto är det så.
Nåväl. Vi vet att regeringen kommer att avveckla Inlandsinnovation, men vi kommer att jobba mot detta ända tills vi ligger ned. Jag vill bara meddela detta, så att ni vet. Nu pekar jag på Håkan med pennan också. Vi vet också att flera områden i Sverige tyvärr har blivit utan landsbygdsutvecklingspengar, Leaderpengar, och det vet jag att Håkan Svenneling känner till. Tyvärr är det fem områden av totalt 52 som har blivit utan. De kommer att vara utan i ungefär fem sex år. Detta är projekt som startas från gräsrotsnivå, och en del av dessa pengar har också gått till lokala turistsatsningar.
Vad har Vänsterpartiet för tankar och idéer när det gäller att utveckla turismen i berörda landsbygdsområden? Det är ju just dessa områden som är specifikt sårbara som också kommer att drabbas av sänkningarna.
Herr talman! Tack för frågan, Helena Lindahl!
Det finns många olika delar i turistsektorn. Vi har ett extra ansvar, precis som Helena Lindahl säger, för de delar där de ekonomiska hjulen går lite trögare. Vi ser att turismen är en möjlighet att utveckla de områdena.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Många av dessa områden har en väldigt känslig natur som vi måste vara rädda om. Då är det bra att det finns både ekonomiska föreningar som Ekoturismföreningen, som organiserar företagen och tänker till när det gäller hur man skulle kunna göra det på ett hållbart sätt, och intressant forskning och studier från bland annat vårt grannland Finland, som pekar på hur viktigt ett statligt naturreservat är för entreprenörer om man gör det på rätt sätt.
Vi i Sverige måste lära oss att bli bättre på att gå denna balansgång. Vi ska titta på Finland och andra länder för att se hur statliga insatser för att skydda och bevara miljön kan kompletteras med privata insatser för att öka antalet besökare. Då tror jag att Norrlands inland och andra delar av Sverige kommer att leva upp på ett bättre sätt och kan ta emot fler turister på ett hållbart sätt. Men då ser vi också andra utmaningar som vi många gånger har diskuterat här i kammaren.
Till exempel är förutsättningarna för att man ska kunna ta tåget upp till Jämtlandsfjällen av avgörande betydelse för de företag som finns där. Det vi måste skapa är hållbara företagare som har fyra säsonger att sälja sina produkter och tjänster på. De kan inte leva på bara en vinter- eller sommarsäsong. Där har vi ett politiskt ansvar för att hjälpa till att skapa förutsättningar för att de företagen ska kunna växa.
Herr talman! Sveriges välstånd byggs genom öppenhet och handel. Samtidigt utmanas företag och jobb i Sverige ständigt av entreprenörer och innovationer från hela världen.
För att säkerställa fortsatt goda villkor för företagande och för att svenska företag ska kunna konkurrera på den globala marknaden behöver villkoren för företagsamhet och entreprenörskap hela tiden utvärderas och förbättras. En ambitiös politik för företagande, entreprenörskap och innovationer är därför en förutsättning för att klara jobben och välfärden.
Herr talman! Det börjar med innovationer och fortsätter med handel. Och det som är handel kommer att ge upphov till morgondagens innovationer.
Vi säger att Sverige är ett exportberoende land. Sverige är ett handelsberoende land, för exporten är beroende av import, och därför är ökad frihandel i världen absolut prioriterad, för den utvecklar kompetens över gränserna. Här spelar den nya tidens mönster, med ökade inslag av e-handel, en väldigt stor roll. För Sveriges och Europas del är detta särskilt angeläget, då 80 procent av tillväxten nu sker utanför Europa.
Vi moderater vill att förhandlingarna om TTIP-avtalet, frihandelsavtalet med USA, ska fortsätta, så att avtalet kan slutas så fort som möjligt. Det kommer att vara viktigt för framtidens välfärd i Sverige.
Vi ser en utmaning i framtidens handel med nya marknader som öppnar upp sig. Iran och Kuba är länder som kommer att gå mer mot marknadsekonomi och öppna upp sig mot världen.
Det finns många branscher som vuxit sig stora i Sverige som en följd av olika valfrihetsreformer. Det finns företag vilkas tjänster möter stor efterfrågan utomlands. Ett tydligt exempel på det är efterfrågan på förskoletjänster i Tyskland, ett land som tar stora kliv framåt när det gäller utbyggnad av barnomsorg och förskola - det är en jämställdhetsreform som äger rum i Tyskland - och därför måste vi i Sverige se välfärdstjänster som självklara handelsvaror, lika självklara som järnmalm och bilar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Alla affärer börjar lokalt. Därför bör även exportrådgivningsinsatserna vara lokalt och regionalt tillgängliga. Här finns mycket att göra, bland annat genom att öppna upp den delen av Business Swedens verksamhet. Att ha offentlig upphandling av exportrådgivningstjänster är en reform som vi moderater gärna vill se.
Det finns många goda företag runt om i landet, småföretag och mellanstora företag, som har praktisk konkret erfarenhet och kan dela med sig av den till företag som vill ut i världen. Vi har också handelskamrar runt om i landet som står beredda. Det är aktörer som absolut skulle kunna komma in på den svenska exportrådgivningsmarknaden och göra en stor insats.
För att utveckla Sverige och utveckla vår ekonomi behöver vi ha en strategi för att utveckla svenska företags möjligheter till e-handel. I sammanhanget är det viktigt att EU:s tjänstedirektiv breddas med syftet att även utveckla den inre marknaden. Då får bland annat svenska välfärdstjänster möjlighet att nå ut i världen.
Herr talman! Många talar om innovation och om riskkapital, men man undrar varför ingen nosar efter de privata pengar som ligger och skvalpar där ute. Sverige har i förhållande till sin storlek en relativt stor finansiell marknad, men vi talar om att det är det statliga riskkapitalet som ska in. Det var intressant att höra från Vänsterpartiet att vi måste ha mer statligt kapital som ska gå till de privata företagen så att vi sedan kan beskatta dem ordentligt, högt och mycket. Det kan man kalla rundgång i dess mest vänsterinriktade bemärkelse.
För statens del handlar det till stor del om att undanröja hinder, agera där marknadsmisslyckanden förekommer samt smörja redan fungerande system. För att utfallet ska bli det bästa förutsätter det ett underifrånperspektiv med fokus på den enskilde innovatörens utgångspunkt.
Behoven varierar, vilket innebär att man inte kan ha ett specifikt förhållningssätt för innovationspolitiken och riskkapitalförsörjningen, utan det måste anpassas utifrån branschhänsyn, mognadsgrad, tillväxtförutsättningar och innovationer. Det förutsätter således ett individuellt underifrånperspektiv. Den svenska innovationsmodellen bör utformas så att hela systemet utvecklas och blir självlärande.
Herr talman! För att nya företag ska skapas och växa är tillgången till kapital central. Här har statliga finansieringsinsatser en viktig marknadskompletterande roll att spela. Det finns redan indikationer på att statligt riskkapital undantränger privat kapital i senare faser, och de statliga fonder som finns är på många sätt överlappande vad gäller mål och mandat.
Herr talman! I den moderata budgeten vill vi satsa på att bygga det framtida entreprenörskapet underifrån. Vi vill satsa på att ungdomar i större utsträckning ska kunna delta i Ung Företagsamhet och göra ett kvalitetslyft av Ung Företagsamhets verksamhet. Vi vill också satsa resurser på Drivhuset, som borde få i uppdrag att etablera närvaro och verksamhet på landets yrkeshögskolor. Dessutom vill vi se till att nyanlända med stark entreprenörsanda och tydlig vilja att bli självförsörjande ska kunna få stöd till det. Därför vill vi lägga resurser på IFS, som är en del av Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
I detta anförande instämde Cecilie Tenfjord-Toftby och Jörgen Warborn (båda M), Anders Ahlgren (C) samt Said Abdu (L).
Herr talman! Jag tänkte att Hans Rothenberg och jag skulle spara oss till februaridebatten om handel och ska därför inte tala om den nu. I stället tänkte jag ta upp att Hans tror sig ha förstått hur Vänsterpartiets modell för utveckling och tillväxt fungerar. Jag skulle vilja komplettera och utveckla det lite grann.
Hans uttrycker oro för att de privata aktörerna inte går med när staten utvecklar sitt riskkapital och investerar det i olika företag. Jag vill påstå att det är precis tvärtom. När jag träffar Almi Invest och andra statliga aktörer som vill investera i växande företag säger de att det är så bra för dem att det finns privata riskkapitalbolag som de kan hitta vägar till och samarbeta med.
Låt oss ta mitt hemlän Värmland som exempel. Det stora privata riskkapitalet finns framför allt i Stockholm, och sedan finns det lite i Göteborg och också lite på andra platser. Det kräver några timmars resa, och det är svårt att ha koll på de lokala företagen och de lokala marknaderna. Men när staten kliver in och har ett lokalkontor, exempelvis Almi Invest i Karlstad, kan de titta på olika projekt, värdera dem och göra analyser. När så Almi Invest vet att ett visst privat riskkapitalbolag gillar life science ringer de det riskkapitalbolaget och berättar vilket företag de har hittat. Eller så vet Almi Invest att ett annat privat riskkapitalbolag gillar verkstadsindustrier. De är duktiga på att utveckla dem. Alltså kontaktar de dem. På det sättet gör staten det möjligt för företagare att hitta det privata riskkapitalbolaget som finns en bit bort. Jag har med egna ögon sett det hända.
Det handlar om att ha lokala entreprenörer och lokala riskkapitalister men även om att ha staten nära till hands. På det sättet hittar man kompisar lite längre bort som är med och investerar. Det tror jag kommer att ge Sverige en bra utveckling.
Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för repliken! Det råder fri replikrätt i den här debatten, men det har vi tidigare inte märkt så mycket av vad gäller regeringsunderlaget, så ett stort tack för frågan!
Vi har egentligen inte olika uppfattningar här. Almi fyller en funktion. Det finns också andra aktörer som fyller en funktion vad gäller riskkapital och rådgivning. I grunden finns det många fler aktörer som skulle kunna vara med i rådgivningsprocessen. Vi vill gärna öppna upp för det, till exempel genom att ha en upphandling av rådgivningstjänsterna.
Att det finns lokala rådgivare runt om i landet är hur bra som helst. Det måste det finnas. Vi behöver mer av det. Men det behöver inte alltid stå Almi på dörren. Det kan stå Almi, men det kan också finnas ett annat kontor i närheten. Det kan finnas andra entreprenörer som kan vara knutna till Almi eller till andra aktörer. Så ska det vara, absolut, och därför är det viktigt att det finns fler aktörer att kunna gå till.
Jag träffar Almi titt som tätt. Jag träffar också många företagare, som ibland är väldigt frustrerade över att de inte hittar pengarna. När de väl hittar pengarna får de nej, och då vill de kunna gå till någon annan. Vi ska vara väldigt försiktiga när vi tittar över det statliga riskkapitalsystemet så att det inte blir alltför få aktörer. Om du har fått nej en gång kommer du inte och bankar på dörren en gång till och frågar om de inte kan ändra sig. Därför måste vi ha en bredd bestående av flera aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Det är viktigt att vi jobbar aktivt för att få fram det privata riskkapitalunderlaget. Det finns där ute. Det är lika viktigt att stimulera det att komma fram som det är att vi tar våra skattepengar och skickar in dem i företag. Sedan kommer Håkan Svenneling och vill gärna beskatta dem, för vi ska ju ha ett stort skatteunderlag för att kunna hantera regeringens och Vänsterpartiets budgetsatsningar.
Herr talman! Jag får säga att jag håller med Hans Rothenberg om det mesta. Jag tycker att han har en hel del goda tankar och är inne på rätt spår i vissa delar. Jag har själv under lång tid jobbat med landsbygdsutveckling och EU-stöd och sett hur viktigt det är att det finns olika aktörer och att de kan samverka med varandra men också att få till en statlig styrning på ett bra sätt.
Problemet just nu är nog inte att vi har för få aktörer som man inte kan hitta fram till, utan problemet är att vi har en uppsjö av aktörer som drar åt lite olika håll och har lite olika regelverk att förhålla sig till. Jag skulle vilja ha det lite renare, lite rakare och med lite bättre styrning på det hela.
Det som vi har hamnat i nu är att EU lägger sig i vissa saker men inte andra, att staten är med och styr i andra delar och att det ibland är någon region med. Det gör att det blir lite råddigt för de entreprenörer som vill fram.
Jag hoppas därför att vi tänker till och tänker efter så att det blir på det bästa sättet så att entreprenörer kan få stöd för sina idéer och vi kan få med det privata riskkapitalet när det behövs.
Herr talman! Det är en härligt annorlunda debatt här. Här står vi från Vänsterpartiet och Moderaterna och tycker att vi är nästan lika bra. Men vi kommer tillbaka i handelsdebatten i februari, och då ska vi nog kunna fila på lite olikheter.
Jag tycker att det är viktigt att säga att vi behöver ha en uppsjö av alternativ. Vi behöver väldigt många alternativ, och en del av dem ska vara i statlig regi. Men det är också viktigt att vi får fram många privata aktörer.
Med tanke på hur det ser ut i Sverige och det flöde som vi har i dag, framför allt flyktingströmmar, tycker jag att den satsning som vi vill göra på IFS - rådgivning till nyanlända - kanske blir ännu viktigare.
Det är intressant, för IFS var från början en förening som gick ihop med en statlig aktör, Almi. Det har mig veterligen bara hänt vid ett tillfälle. Här finns en specialkompetens.
Vi måste kunna fånga upp morgondagens entreprenörskap och de många entreprenörer som nu kommer till Sverige. Vi har fått ett inflöde av entreprenörserfarna människor ur medelklassen som snabbt måste komma in i sitt arbetsliv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Här ser jag att IFS och Almi kan göra en stor insats genom att vid sidan av Arbetsförmedlingen erbjuda tjänster och rådgivning om hur man kan ta med sig sitt entreprenörskap från hemlandet för att komma igång i Sverige mycket fortare.
Det är ett bra sätt att använda till exempel Almi på, och vi måste kunna ta med oss många av de fiffiga lösningarna även i andra sammanhang.
Det blev bara ett replikskifte, men jag tackar för det.
(forts. § 13)
Näringsliv
Herr talman! Den som väntar på något gott fick vänta länge denna gång.
Näringspolitiken är beroende av samverkan med i stort sett alla andra politikområden. Utan utbildning finns det inte kompetenta medarbetare att anställa, utan infrastruktur kan varor och tjänster inte transporteras och utan fungerande bredband kan inte näringen eller civilsamhället fungera. Utan många fler bostäder och fungerande välfärd med tillgängliga förskolor, äldreboenden, skolor och sjukvård går det inte heller att starta företag eller hitta personal.
Vi har satt upp målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det mål som vi har satt upp kan, ska och vill hela Sverige bidra till. Det är ambitiöst, och det är viktigt på riktigt.
För att nå detta mål har Sveriges alla regioners olika styrkor sin givna roll. Vårt fordonskluster ställs mot sina motsvarigheter i Tyskland, USA eller Kina, vårt it-kluster ställs mot Silicon Valley och vår skogsindustri och vårt papperskluster ställs mot liknande miljöer i Finland och Kanada. Och hemma hos mig i Åre, och på alla andra besöksnäringsmål i Sverige, tävlar vi om turisterna med resten av världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Sveriges konkurrenskraft är beroende av en jobbpolitik som låter varje region ta till vara och utveckla sina styrkor, men som samtidigt pekar på de utmaningar som är gemensamma för Sverige som land och där vi behöver kraftsamla på nationell nivå. Det kan handla om life science, miljöteknik eller digitalisering.
Herr talman! När Statistiska centralbyrån presenterade nationalräkenskaperna för tredje kvartalet framgick det att Sveriges ekonomi visar sin starkaste sida just nu. Jämfört med kvartalet 2014 steg bnp med 3,9 procent. Det är historiskt höga nivåer. SCB:s beskrivning av bnp-statistiken visar att uppgången är bred och omfattar såväl konsumtion och investeringar som export.
Arbetsmarknaden ser också bättre ut. Enligt den senaste arbetskraftsundersökningen ökade sysselsättningen i oktober med 81 000 personer jämfört med året innan. Även andelen sysselsatta ökade. Samtidigt sjönk arbetslösheten med 0,8 procentenheter till 6,7 procent.
Herr talman! Lite bättre siffror och lite fler människor i arbete gör inte att man kan luta sig tillbaka och tro att det går att bromsa sig in i framtiden. Sverige har fortfarande väldigt många utmaningar att lösa.
Därför är det lite grann med förvåning som jag kan konstatera att ambitionsnivån när det gäller det som vi debatterar i dag - näringspolitiken - inte är lika hög om man jämför det förslag som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lämnat med de förslag som Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet presenterar var för sig inför dagens debatt. Jag undrar vad ni ser behov av att bromsa. Kommer det för många turister till Sverige? Forskas det för mycket? Samverkas det för mycket?
Vi ser vikten av en exportstrategi och en nyindustrialiseringsstrategi. Vi ser behovet av ett nationellt skogsprogram och en långsiktig livsmedelsstrategi. Vi ser behovet av forskning och innovationer. Vi ser att regeringen satsar stort på utbildning och kompetens, som varje företag som jag träffar efterfrågar. Vi ser behovet av samverkan mellan näringslivet, forskningen, politiken och samhället i övrigt.
Om vi tittar lite närmare på skogsnäringen är det inte bara decembers julgransinköp som gör att den växer, utan den går bra.
Nationella skogsprogrammets vision är att skogen - det gröna guldet - ska bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.
Vi kan se att Vinnova redan har delfinansierat flera projekt där skogsråvara kan användas inom textil- och kemisektorn för att utveckla nya produkter. Vi ser att det går bra för den sektor som ägnar sig åt kartong, förpackningsmaterial och sågat trämaterial. Vi ser också att det går bra för den sektor som bygger med trä.
I det senaste veckobrevet från Sveriges Kommuner och Landsting framgår att det fanns 173 000 potentiella bostäder i färdiga och aktuella detaljplaner bland 54 av Sveriges tillväxtkommuner. Tänk om en stor del av dessa bostäder byggdes i trä.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
I fjol byggdes det bara 22 000 bostäder i kommunerna. Men nu, med regeringens bostadssatsning, tar kommunerna sats för ett ökat bostadsbyggande. Och skogsnäringen behöver, precis som övriga näringar, samverkan för att växa.
Herr talman! En annan bransch som jag gillar att nämna är besöksnäringen. Den sträcker sig från Abisko till Österlen. Den är sysselsättningsintensiv. Jobben kan inte flyttas - fjällen står där de står, vi har skärgården här utanför och Gotland ligger väldigt fint där det ligger.
Vi har fantastiska besöksnäringsmål. Vi har upplevelser att erbjuda. Vi har en erkänt god mat som lockar gäster från världens alla hörn. Men vi konkurrerar faktiskt med hela världen, och vi måste nå ut med det som gör Sverige fantastiskt. Därför äger staten tillsammans med näringen Visit Sweden för att marknadsföra Sverige.
Vi välkomnar verkligen den satsning som regeringen gör tillsammans med Vänsterpartiet om 30 miljoner extra för att locka fler att besöka oss och för att fortsätta insatserna för destinationsutveckling. Här är jag mycket förvånad över att så många andra partier inte står upp för denna satsning.
Besöksnäringen är också en näring som är i behov av samverkan; det vet jag av erfarenhet. Den utveckling som destinationerna i Jämtland och Härjedalen har haft beror på samarbete mellan företagen, det offentliga, frivilligorganisationer som idrottsrörelsen, forskningen och inte minst eldsjälar.
Varför har jag då valt att fokusera hela utgiftsområde 24 på skogen och besöksnäringen? Jo, det har jag gjort för att de finns i hela Sverige. De är viktiga för utvecklingen av stad, men de är ännu viktigare för utveckling av landsbygd. Tillsammans bidrar de till nya jobb, och det utvecklar Sverige. Eller också har jag kanske valt det för att ni som deltar i debatten i dag ska längta efter det perfekta åket i en snörik skog i fjällen.
(Applåder)
Herr talman! Anna-Caren Sätherberg tog i sitt anförande upp ett antal nyckelord. Hon talade om skogsindustrin, besöksnäringen och lite annat. Hon nämnde inledningsvis också infrastrukturen, och det är den som jag tänkte ta fasta på.
En nyckelfaktor för de branscher som Anna-Caren Sätherberg, och även personer i svenskt näringsliv från till exempel exporterande industri, tar upp är fungerande transporter. Människor ska kunna åka till och från arbetet, kunna besöka en restaurang eller ett hotell eller få ut gods på en internationell marknad.
Där kan vi konstatera, herr talman, att regeringen har en agenda som handlar väldigt mycket om att fördyra och försämra transporter. Vi är eniga i vissa delar som handlar om ett ökat underhåll av väg och järnväg, men det finns andra konfliktområden. Riksdagen har fattat beslut och säger att Bromma flygplats ska vara kvar, men regeringen jobbar fortsatt med att lägga ned Bromma flygplats. Det är ju inte en Stockholmsfråga utan något som slår mot Åre, Ängelholm, Visby och andra orter.
Regeringen jobbar också för att införa både en flygskatt och en lastbilsskatt. Tittar vi på lastbilsfrågan kan vi se att den skogsindustri Anna-Caren Sätherberg nämner skulle drabbas ganska hårt om man införde den typen av skatt. Därför vill jag, herr talman, i all enkelhet fråga Anna-Caren Sätherberg följande: Om hon och Socialdemokraterna vill införa flygskatt och lastbilsskatt samt jobba för att lägga ned Bromma flygplats - hur blir det bättre för företagare i Jämtland och på andra ställen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Tack för frågan, Lars Hjälmered! Det är alltid samma frågor, på något sätt. Det är alltid Bromma, och det är alltid skatter. Det är aldrig hur tillståndet ser ut nu, vad vi tog över och vad vi satsar på.
När det gäller Bromma flygplats vet Lars Hjälmered efter många debatter att det pågår en utredning. Den ska titta på att kommunikationerna inte ska försämras för oss ute i landet och inte heller för Stockholm som stad. Den tittar också på det Stockholm så väl behöver, nämligen en ordentlig bostadspolitik efter otroligt många år av intet byggande i den här staden. Men det viktiga med utredningen är att den verkligen ska tala om att det finns möjlighet till kommunikationer, både för näringslivet och för privatpersoner. Jag bor i en del av landet som behöver flyg; det har Lars Hjälmered helt rätt i.
De andra bitar Lars Hjälmered pekar på är också utredningar. När det gäller vägslitageavgift, om det var det han tänkte på, är det också en utredning. Vi vet inte hur den ser ut sedan. Jag undrar om vi kanske kan ta och debattera dessa frågor när förslagen väl kommer.
Jag skulle dock vilja fråga Lars Hjälmered en sak. Han talar ändå om turismen och tycker att den är viktig, och vi har en ganska gemensam syn på hur viktig exporten är och att det är många exportkronor här. Varför väljer man till exempel att inte förstärka anslagen till Visit Sweden för att locka hit fler gäster?
Herr talman! Jag återkommer gärna brett kring besöksnäringen och andra satsningar i fler och andra sammanhang, men jag går tillbaka till huvudfrågan som handlar om transporterna.
Jag tycker att det är intressant, herr talman, att Anna-Caren Sätherberg kommer in och talar om hur viktig skogsindustrin är och hur viktig besöksnäringen är. Jag delar verkligen den uppfattningen, för vi kan se att det betyder väldigt mycket för jobb, exportintäkter och allt sådant. Men vi kan se att en avgörande faktor är just goda villkor för transporter.
För att upprepa mig: Det finns delar där vi är eniga, till exempel när det gäller att kraftigt öka underhållet av väg och järnväg för att få systemet att fungera bättre. Men vi kan se att flyget och lastbilarna är väldigt avgörande i valda delar av landet. I till exempel skogsindustrin är kostnaden för transporter helt avgörande om man ska hämta ut grovt ur skogen för att använda exempelvis som biomassa. Där är logistikkostnaden så hög att det är avgörande om vi politiskt förmår få fram reformer för längre och tyngre lastbilsekipage, vilket Moderaterna vill. Det har visat sig spara både pengar och miljö i användningen i skogsindustrin. Regeringen har sjabblat, försenat och försämrat detta.
Sedan kommer vi tillbaka till de andra bitarna. Det är alldeles riktigt att det är utredningar som tittar på både flygskatt och lastbilsskatt, men jag menar att inriktningen från regeringens sida är tydlig. Man säger alltså inte att man ska underlätta och göra det billigare för industrin och andra, utan inriktningen är att göra det dyrare för skogsindustrin. I diskussionen om Bromma flygplats finns ett antal förbehåll som Anna-Caren Sätherberg tar upp, men målet är att lägga ned flygplatsen. Det skulle försämra transportmöjligheten för många delar i landet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Det är detta som är den samlade bilden som slår mot många viktiga näringsgrenar. Då är vi alltså tillbaka i huvudfrågan, herr talman. Om man som Anna-Caren Sätherberg och regeringen vill införa flygskatt och lastbilsskatt, försena detta med tunga och långa lastbilar samt jobba på att lägga ned Bromma - hur blir det bättre för näringslivet i Jämtland eller i andra delar av landet?
Herr talman! Institutet Skogforsk visar hur mycket skogsindustrin och transporterna förlorar på att vägarna är alldeles för dåliga. Vad kunde det vara? Jag tror att det är upp till nästan 1 miljard per år. Det gör att den satsning vi gör på bärighet i och underhåll av vägar, som så länge har minskat och sänkts år från år uppe i hela det område där jag bor, är en del för att möta just skogsindustrins transportbehov. Det handlar om att de inte ska köra sönder sina lastbilar.
En annan del när det gäller skogsindustrin är att satsa på att ta till vara det som kanske kommer nu i riskkapitalsförslaget med demonstrationsanläggningar och att använda skogen till många fler saker. Det är också det Moderaterna faktiskt skär ned på i Vinnovas pengar. Man minskar dem ganska kraftigt. Det är liksom den forskning som görs och som tar fram de nya produkterna inom skogen - de som gör att skogen kan anpassas från att vara papper till att bli ännu mer. Skogsindustrin själv säger att det skulle skapa 15 000-20 000 nya jobb.
Vi följer skogsindustrin hand i hand i det nationella skogsprogrammet. Där diskuteras naturligtvis även den del Lars Hjälmered beskriver, det vill säga vägslitageavgiften.
Herr talman! Anna-Caren Sätherberg och jag har ett gemensamt intresse. Vi kanske har fler - jag vet inte - men skidåkning är inte min starka sida. Även om det finns mycket snö i Värmland tror jag att Åre har lite mer och kanske också fler backar att åka i.
När Sätherberg talar om besöksnäringen blir jag dock lockad att ställa en fråga. Det nämns ord som export, innovation och nyindustrialiseringsstrategi - vilket för övrigt skulle ge väldigt många poäng i Wordfeud, skulle jag tro. Det är ett av de längsta ord som går att hitta i den här propositionen. Utbildningen över huvud taget nämns också. Då kan man ställa sig frågan: På vilket sätt medverkar Socialdemokraterna och den här regeringen till att även besöksnäringen får del av dessa strategier och policydokument samt det exporttänk som finns?
Vi kan ändå konstatera att de 30 miljoner till destinationsutveckling som Anna-Caren Sätherberg nämnde i grunden inte är någonting värt om man inte har kunniga människor på dessa orter som vet vad de gör, som kan ta emot både nationella och internationella besök, som vet vad kunderna vill ha och som är utbildade i meeting management, meeting planning och vad det nu kan heta. Har verkligen de utbildningarna kunnande i inte minst budget och så vidare som man har på andra ställen runt om i världen? På vilket sätt kan Anna-Caren Sätherberg säga att hennes parti har medverkat till att bredda den kunskapen inom besöksnäringen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv
Herr talman! Penilla och jag har verkligen besöksnäringen varmt om hjärtat båda två, och jag lovar henne att vi har fantastiska skidlärare som - om hon väljer att komma upp - kan lära henne allt om skidåkning. Även jag kan göra det, fast jag ska villigt erkänna att jag tyvärr inte har lika mycket tålamod.
Det var dock inte det vi skulle tala om, utan vi skulle tala om helt andra saker. Vi skulle tala om besöksnäringen. 30 miljoner är inte bara 30 miljoner, utan det är 30 miljoner extra. Jag kan konstatera att Kristdemokraterna och vi lägger fram förslaget att det ska vara extra. Det handlar om att nå ut på andra marknader, få hem fler turister och få fler utländska turister att spendera pengar hos oss samt ha en längre vistelse när de är här. Detta är otroligt viktigt. Penilla vet precis som jag hur medelklassen ökar i hela världen och verkligen vill resa, och de borde besöka Sverige.
Vad vi mer gör är att lägga mer pengar på universitet och högskolor. Vi lägger pengar till exempel på Mittuniversitetet, som forskar - där har vi Etour. Vi har inte så mycket besöksnäringsforskning i Sverige, men vi har en i Östersund som är väldigt bra. Alldeles nyss slöts det också ett snabbspår med kockar. Penilla Gunther och jag vet precis hur många som fattas varje dag; jag brukar gå ut och kolla, och då vet man även att alla inte anmäler sig till Arbetsförmedlingen.
Vi lägger mer pengar på underhåll av järnvägen, så att tågen tar sig till Åre - de som går, alltså. De kommer i alla fall dit. Vi lägger också pengar på utbildning som gör att vi kan anställa fler i den här fantastiska näringen.
Herr talman! Jag kan konstatera att det är lite vagt på utbildningsfronten från Socialdemokraternas sida här. Både Sätherberg och jag vet ju att turismutbildningarna, inte minst på yrkeshögskolan, är nästan noll och intet prioriterade. Ska vi ha en destinationsutveckling i Sverige och kvalitativt goda möten, kongresser, stora event och gruppresor till Sverige är det klart att vi måste ha väl utbildad personal.
Det är krävande människor som kommer hit. Vi vet själva hur krävande vi är när vi är på olika ställen och verkligen ställer krav på bra service, miljötänk, jämställt bemötande och vad det nu kan vara. Det har vi i oss och med oss när vi reser. Och de kraven ställs inte minst från olika branschorganisationer över hela världen. Branschorganisationerna inom besöksnäringen, som jag har förmånen att träffa lite nu och då både inom och utom Sverige, säger att Sverige är ett fantastiskt land men att vi nästan inte har några utbildningar på det här området.
Då ställer jag frågan igen: Hur ska vi komma till rätta med detta? Vi kan naturligtvis ha duktiga människor av både praktisk och akademisk karaktär, men det gäller också att veta i vilken bransch man befinner sig. Då behöver även besöksnäringen en del av innovation och andra strategier för att utvecklas som bransch.
Även om båda våra partier anslår pengar innebär det inte att vi automatiskt får fram den kunskapen. Vi hoppas det, men det måste till någonting mer. Skillnaden är att vi kristdemokrater har skrivit det både i vårt handlingsprogram och i motionen.
Näringsliv
Herr talman! Penilla Gunther säger att det behövs strategier för detta. Det är också därför besöksnäringen står med i Sveriges exportstrategi. Jag tror inte att den har gjort det innan, men jag är djupt stolt över att den är med där som en punkt.
När det gäller utbildning har du helt rätt. Den här branschen behöver kompetenshöjas. Det är en självklarhet. Därför tillför vi, i stället för att minska, mer pengar till yrkeshögskolan. Det kommer inte att bli fler yrkeshögskoleutbildningar inom besöksnäringen med mindre pengar.
Det var när anslagen minskade under Alliansens tid, Penilla, som de yrkesutbildningar som fanns försvann. Jag tror att vi hade två i Jämtland och fyra i Dalarna, och alla försvann. Men de behövde också kvalitetssäkras lite mer, så det har du också rätt i.
Vi har naturligtvis ett jobb att göra tillsammans med branschen, som efterfrågar en kvalitetssäkring av utbildningarna, fler yrkeshögskoleplatser och en höjning av kompetensen. Det är något som besöksnäringen i Sverige skulle må väldigt väl av.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 10 december.)
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2016 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 300 000 000 kronor 2017-2021,
2. under 2016 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 290 000 000 kronor 2017 och 2018,
3. under 2016 för anslaget 1:9 Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 300 000 kronor 2017 och 2018,
4. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 450 000 000 000 kronor,
5. under 2016 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive utestående garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor,
6. för 2016 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 125 000 000 000 kronor för systemet med statsstödda export-krediter.
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 94 | 0 | 0 | 19 |
| M | 0 | 0 | 72 | 12 |
| SD | 0 | 37 | 0 | 11 |
| MP | 20 | 0 | 0 | 5 |
| C | 0 | 0 | 16 | 6 |
| V | 18 | 0 | 0 | 3 |
| L | 0 | 0 | 13 | 6 |
| KD | 0 | 0 | 12 | 4 |
| - | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 132 | 37 | 113 | 67 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
