Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den moderata reservationen om politikens inriktning.

Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning. Vi ska främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling och hävda internationell rätt och jämställdhet. I det läge som vi nu har i världen är det arbetet viktigare än på många år. Målet är att bidra till att omvandla förtryck till frihet, fattigdom till framsteg och resursslöseri till hållbar utveckling.

Världen är verkligen mer orolig och osäker än på mycket länge. Vi ser alltifrån fruktansvärda terrordåd. Vi ser kriget i Syrien och Irak. Vi ser den ryska aggressionen mot Ukraina, och vi ser ökade spänningar i Östersjöområdet. Ett alltmer osäkert närområde ställer stora krav på svensk inrikes- och utrikespolitik. Samtidigt påverkas vår säkerhet också av det som händer långt borta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Globaliseringen knyter samman det som är nära med det som är avlägset, och förändringarna går allt fortare. Det som en gång var separata områden, som på ett praktiskt sätt kunde etiketteras som försvar, säkerhet, klimat och terror, är numera delar av samma helhet.

Vi ska ha förmågan att förebygga och hantera de kriser vi ställs inför, och vi ska göra det tillsammans med andra. Det kräver att vi för en aktiv och sammanhållen utrikes, försvars- och säkerhetspolitik som ska syfta till att värna det öppna samhället. Det handlar om grundläggande värderingar som demokrati, frihet, jämställdhet och respekten för mänskliga rättigheter.

Vi ska framför allt fortsätta stödja människor i länder där dessa värden nu är hårt ifrågasatta. Idéer som för bara några år sedan antogs vara på väg att bli allmänt vedertagna i världen - vi såg demokrati och mänskliga rättigheter spridas - är nu hårt ifrågasatta. Det handlar om länder som har auktoritära regimer. Vi ser också våldsbejakande organisationer. Det finns alltså krafter som arbetar mot det som vi vill sprida. Det gör det alltmer angeläget att vi tillsammans med andra hittar svar på hur vi ska möta de utmaningar vi nu står inför.

Det här utgiftsområdet handlar om hur vi samverkar med andra, hur vi arbetar inom ramen för internationella organisationer. Det är framför allt det som ryms inom utgiftsområde 5. Det är också där våra medlemsavgifter och bidrag, både till FN och till andra internationella organisationer, kommer in.

Världssamfundet måste nu samla sig kring kraftfulla åtgärder för att bekämpa Isil, Daish, på plats i Irak och Syrien. Sverige kan och ska hjälpa till i den kampen. För första gången har ett land begärt stöd inom ramen för Lissabonfördraget, enligt artikel 42.7. Vår vilja och förmåga att ge stöd prövas alltså i detta nu.

Herr talman! Från den moderata utgångspunkten kan jag se att vi, för att möta inte bara framtidens utmaningar utan även dem som vi står inför precis nu, behöver ett bättre och starkare samarbete inom EU. EU är nu under prövning och har egentligen varit i konstant krishantering sedan finanskrisen kom 2008. Men det är likväl genom samarbete vi kan möta de olika hoten och lösa problemen. Inom utrikespolitikens område behöver EU bli mer aktivt, ha en utrikespolitik som är bättre förankrad och som bedrivs konsekvent.

Jag efterlyser ett större engagemang från regeringen här. Man bör fokusera mer på arbetet inom EU, inte minst inom utrikes- och säkerhetspolitikens område.

FN och FN:s säkerhetsråd har det högsta ansvaret för internationell fred och säkerhet. FN ska även i fortsättningen vara en hörnsten i vår utrikespolitik. FN ska tillsammans med EU, OSSE och andra internationella organisationer fortsätta att arbeta aktivt för att få stopp på krig och kriser runt om i världen. De ska främja fred, frihet och försoning. Och Sverige ska fortsätta vara redo att delta med militära förmågor i fredsfrämjande insatser som leds av FN, EU eller Nato runt om i världen.

Men inte minst kriget i Syrien har visat att FN:s säkerhetsråd och FN som helhet är i behov av reformer. Det behövs ett bättre fungerande säkerhetsråd som inte förlamas av vetosystemet, som kan ingripa i inomstatliga konflikter och som bättre speglar världen som den ser ut i dag. Vi vill också se ett demokratikrav för medlemskap i rådet för mänskliga rättigheter. Vi ställer krav i FN på att effektivitet, transparens och värderingar ska spela roll. Här har Sverige en bra plattform att stå på. Som en av de största bidragsgivarna kan vi spela en roll när det gäller förändringen av FN.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Vi vill också fortsätta stärka det nordiska samarbetet. Det är inte någon hemlighet att Moderaterna, och numera hela Alliansen, vill att Sverige inte bara ska fördjupa samarbetet med Nato utan också ska titta på hur Sverige kan bli medlem.

Herr talman! Det finns mycket att säga. Men jag avslutar här och yrkar återigen bifall till min reservation.

Herr talman! Det är spännande tider, också för en budgetdebatt.

Jag skulle kunna instämma i ganska mycket av det som Karin Enström anförde. Men jag hoppas att Karin Enström också skulle vilja instämma i motion 2015/16:3048 av Johanna Jönsson med flera och hennes yrkande 14. Det är nämligen ett yrkande som jag vill lyfta fram och som jag önskar att kammaren ställer sig bakom. Jag yrkar alltså bifall till Johanna Jönssons yrkande.

Ett land som står rustat när den internationella konkurrensen hårdnar kan inte sluta sig mot omvärlden. Vi lever i en globaliserad värld. Marknader och arbetsmarknader blir alltmer gränslösa. Vårt framtida samhälle behöver formas med vetskapen om att människor inte bor på en plats, eller ens i ett och samma land, under hela livet.

Redan på kort sikt finns det behov av en reforminriktad politik som på ett hållbart sätt kan hantera ökad migration. Totalitära och förtryckande regimer, våldsamma konflikter, terrorism och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter gör att 60 miljoner människor är på flykt i världen. Det ställer stora krav, såväl på världssamfundet som på EU och Sverige. Sverige behöver vara en aktiv part i en global strävan efter att minska antalet konflikter och sprida liberala och demokratiska världen globalt.

Det hoppas jag att Karin Enström skulle vilja instämma i.

Herr talman! Det råder ofta stor samsyn mellan de flesta partier om de här frågorna, inte minst i utrikesutskottet och självklart inom Alliansen.

Jag vet inte om det rent formellt hjälper att yrka bifall till en motion i ett replikskifte.

Jag vill verkligen understryka vikten av ett gott samarbete inom ramen för EU men självklart också i andra internationella organisationer när det gäller hur vi ska hantera den enorma utmaningen med det stora antalet flyktingar.

Det är någonting som inte kommer att försvinna. Men jag vill också trycka på att EU måste kunna syssla med andra saker samtidigt.

De andra utmaningarna, som jag beskrev tidigare, har inte försvunnit. Det är naturligt att man har en fråga på agendan som överskuggar allt annat. Men för att detta ska fungera i framtiden borde EU bli mycket bättre på att vara konkurrenskraftig och ha ett väl fungerande utbildningsväsen. EU måste också bli bättre på att skapa lagliga vägar för arbetskraftsinvandring, cirkulär migration och sådant som inte är direkt kopplat till flyktingar eller migration som är ett resultat av krig och konflikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Tack, Karin Enström, för kommentarerna!

Jag vill bara understryka vikten av att Sverige är ett föredöme på miljöområdet och genom konkreta styrmedel visar att ekonomisk tillväxt, innovation och entreprenörskap går hand i hand med minskade utsläpp, minskade utsläpp av gifter samt ekologisk balans. Det är inte minst viktigt i den period som vi nu befinner oss i, herr talman, med Paristoppmötet som vi hoppas ska leda till ett avtal innan det ringer i klockan.

Detta är en viktig politik för att skapa välfärd och trygghet för alla i hela landet. Vi hade velat ha en annan budget och vi hade andra siffror när det gällde internationell samverkan. Vi lyfte bort en del av de ökningar i budgeten som regeringen valde att lägga på en del av institutionerna.

Herr talman! Rambeslutet är ju redan fattat så därför får man se det här mer som ett särskilt yttrande.

Herr talman! I en alltmer globaliserad värld måste Sverige sträva efter goda relationer till omvärlden. Vi behöver visa upp en bild av vårt land som en seriös och trovärdig samarbetspartner, ett land värt att investera i eller besöka och ett land som deltar i insatser och forskning för en fredligare värld.

I stort sett är vi nöjda med hur regeringen disponerar anslaget till utgiftsområde 5, Internationell samverkan, men jag vill ändå nämna två satsningar som vi föreslår och som vi anser skulle vara till stor fördel för både Sverige och våra samarbetspartner.

Svenska institutet har till uppgift att skapa förtroende för Sverige och svenska kompetenser och lägga grunden för långsiktiga relationer mellan Sverige och omvärlden. Genom möten, nätverksbyggande och dialog med omvärlden bidrar institutet till utveckling och skapar ett förtroende för Sverige, vilket underlättar för företag, universitet, kulturinstitutioner, kommuner och andra som är beroende av Sveriges attraktionskraft.

Svenska institutet tillhandahåller genom sitt ledarskapsprogram utbildning för utländska medborgare, och det finns i dag ett nätverk av stipendiater som genomgått utbildningen där. Många av stipendiaterna har eller kommer att få viktiga poster, positioner och funktioner i sina hemländer, både inom näringslivet och inom det offentliga, till exempel inom diplomatkåren.

Detta gör nätverket till en stor resurs för Sverige, en resurs som vi sverigedemokrater vill utnyttja mer effektivt. Därför föreslår vi att Svenska institutet framarbetar en handlingsplan för hur Sverige ska kunna ta vara på detta nätverk, både ur diplomatisk synpunkt och ur handelssynpunkt. Vi vill även se att Svenska institutet tar fram en kommunikationsplan och väljer fem till tio länder som man satsar mer på. Därför har vi i vårt budgetförslag anslagit ytterligare 10 miljoner kronor årligen för dessa ändamål.

Den andra satsningen, herr talman, rör det nordiska samarbetet. Vi sverigedemokrater betraktar oss i fallande ordning som en del av en nordisk, europeisk, västerländsk och global gemenskap. I linje med detta vill vi särskilt arbeta för att stärka den nordiska identiteten samt bredda och fördjupa det nordiska samarbetet. Våra länder har mycket gemensamt, och det nordiska samarbetet är väl inarbetat sedan lång tid. Tillsammans utgör vi världens tionde största ekonomi, och våra länder är på många områden och i många sammanhang världsledande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

De nordiska länderna delar gemensamma värderingar och ett gemensamt kulturarv, men även de gemensamma dragen i de nordiska språken är en hörnsten i den gemenskap som binder de nordiska länderna samman. Därför vill vi anslå extra medel om 10 miljoner kronor för att bättra på den internordiska språkförståelsen och stötta insatser för kulturellt utbyte.

Herr talman! Vi välkomnar att utskottet betonar vikten av att regeringen lämnar en resultatredovisning inom utgiftsområdet som är logisk, tydlig och som koncentreras på en redovisning av faktiska uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen, och att sambandet mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår samt att de redovisas med längre tidsserier.

Detta påpekande gjordes redan förra året. Beklagligt nog har utskottet återigen tvingats understryka detta. Vi får hoppas att regeringen nu tar till sig utskottets och riksdagens synpunkter så att vi nästa år inte tvingas återupprepa vikten av en ordentlig resultatredovisning.

Då ramen för utgiftsområdet redan är beslutad och vi har föreslagit en utökad ram deltar vi inte i beslutet under punkt 1 utan vi har i stället fogat ett särskilt yttrande till betänkandet.

Avslutningsvis tänker jag föregå med gott exempel och inte ta min talartids alla minuter i anspråk.

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).

Herr talman! Den somalisk-brittiska poeten Warsan Shie har skrivit: "Senare den kvällen, höll jag en atlas i mitt knä. Jag drog mina fingrar över världen, och viskade: Var gör det ont? Den svarade: Överallt, överallt, överallt."

Jag tror knappast att det går att bättre att beskriva känslan just den här senhösten 2015, att det faktiskt i världen gör ont överallt.

Vi har en värld där friheten går tillbaka för nionde året i rad. Det går inte att bortse från vår omvärld och säga att vi klarar oss själva i denna situation.

Det här året har visat att världen kommer till Sverige, och det alldeles oavsett i vilken grad som vi politiker vill att Sverige kommer till världen.

I arbetet för fred och säkerhet, konfliktlösning och internationell samverkan har Förenta nationerna definitivt en särställning. FN blir aldrig mer än vad medlemsstaterna gör det till. Vi liberaler tror på Förenta nationerna, men vi tänker samtidigt aldrig blunda för de stora problem som FN-systemet tampas med.

Jag oroar mig särskilt över de motsättningar som finns mellan demokratier och diktaturer, diktaturer som tillåts att påverka arbetet alltför mycket.

Det finns ett speciellt frågetecken kring rådet för mänskliga rättigheter, som en gång skapades med Jan Eliasson i spetsen. Diktaturer använder rådet som en lekplats till den grad att begreppet mänskliga rättigheter riskerar att sjangsera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Här måste det till stora reformer, inte minst på området Internationell samverkan, framför allt för de människor som varje dag faller mellan stolarna.

Vi liberaler tror att ett starkt FN skulle kunna göra skillnad. Men det kräver att institutionerna i New York och världen över reformeras och att världens demokratier samarbetar bättre. Det är i samarbete med andra som Sveriges säkerhet bäst tryggas. Vi måste vara mer solidariska med dem som värderingsmässigt står oss nära. Världens demokratier är inte längre en liten minoritet som håller till i norr som ett slags Tolkienskt fylke. Demokrater finns överallt, och det blir aldrig demokrati utan demokrater på fältet.

Det finns trots allt det som gör ont i världen. Många skulle kunna samarbeta mer. För oss liberaler är det självklart att en av vägarna framåt går via Nato.

Mot bakgrund av det som hänt - och fortsätter att hända - i vår eget närområde är det uppenbart att vi inte längre kan säga oss stå mittemellan väst och Ryssland.

Alliansfriheten har alltid varit en myt. Men vi går nu snart in i 2016, och det får vara slut på detta hyckleri.

Till skillnad från den rödgröna regeringen menar vi liberaler att det ryska agerandet måste få konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska vägval.

Sverige samarbetar i dag mycket nära med Nato. Men när de riktiga besluten ska fattas - också om framtiden för vårt närområde - stängs Sverige ute. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland, skulle man kunna säga. Det är en farlig position för ett litet land med ett utsatt läge. Att förvägra det svenska folket de säkerhetsgarantier från Nato som följer av ett medlemskap är oansvarigt.

Inget annat än en Natoanslutning kan på ett lika avgörande sätt förbättra vår nationella säkerhet.

Samtidigt fortsätter EU att vara det mest centrala forumet för Sveriges utrikespolitik. Vi liberaler vill att Sverige fortsatt ska vara en aktiv och engagerad medlemsstat. Det kräver att regeringen driver samarbetet framåt.

EU brottas med stora problem, som vi alla vet. Det är just nu inte bara en solidaritetskris i förhållande till alla de människor som flyr till Europa utan också en solidaritetskris mellan europeiska länder, eftersom vissa vägrar att ta ansvar. Vi kan skämmas över vissa europeiska kollegor som tummar på EU:s grund om mänskliga rättigheter. EU måste därför skapa ett robust system där EU:s syndare synas, granskas och straffas. Annars blir EU inte mer än drömmen om Europa. På det har Sverige allt att förlora, och det hoppas jag att regeringen inser.

Avslutningsvis, herr talman: Vi liberaler är historiskt sett vana att arbeta i motvind när högerextremister, rasister, kommunister och islamister enas i sin avsky mot frihet. Vi vill att Sverige i denna svåra tid ska fortsätta att vara en stark röst för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det gäller i EU, det gäller i FN och det gäller i alla andra internationella organisationer. Det gäller framför allt nu när det gör ont överallt på världskartan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 5 Internationell samverkan. Det är ett viktigt budgetområde, som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Målet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder.

Vad innebär det att vi ska säkerställa Sveriges intressen? Jo, det innebär att vi ska försvara och stå upp för universella värden, såsom mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, för att bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter, helt enkelt att bidra till en fredligare och säkrare värld. Det ligger i Sveriges intresse.

Vi kan bäst bidra via samarbeten med andra - tillsammans med våra nordiska grannar, inom EU, med FN och med OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Ensam är inte stark.

I inbördeskrigets Syrien och genom Islamiska statens, Daish, framfart dödas människor, och människors rätt till liv och värdighet kränks. I stora delar av Nordafrika och Mellanöstern har den arabiska vårens hopp bytts i förtvivlan. Kristna och andra religiösa minoriteter, kvinnor och civilsamhällets organisationer möter nytt motstånd och nytt förtryck. Det är en allt oroligare värld, och i vårt absoluta närområde ser vi hur den ryska aggressionen mot Ukraina har försämrat den säkerhetspolitiska situationen i Europa.

I det instabila läge som råder krävs betydligt mer av internationell samverkan. I vårt särskilda yttrande har vi kristdemokrater tydliggjort hur vi hade velat se en annan fördelning av medel inom denna budgetpost. Vi anser nämligen att ett höjt stöd till freds- och säkerhetsfrämjande insatser är en nödvändighet i en tid av oro och när så många människor befinner sig på flykt undan krig, terror och förföljelse.

Vi anser att Sverige ska prioritera insatser som bekämpar det fruktansvärda som människor flyr ifrån. Det är därför av stor vikt att Sverige även fortsättningsvis kan bidra till både etablerade och nya insatser inom fredsfrämjande verksamhet. Planeringen av internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser måste ta hänsyn till utvecklingen i världen, som snabbt kan komma att förändras. Genom EU-samarbetet och genom globala och regionala organisationer får strävandena efter fred och säkerhet ett mycket starkare genomslag.

Herr talman! Vanligt förekommande i den svenska säkerhetspolitiska debatten är i dag argument som att alliansfriheten har tjänat och tjänar alltjämt Sverige väl, ett slags ensam-är-stark-förklaring. Men svensk utrikespolitik bygger på solidaritet med andra länder, något som genom vår egen solidaritetsförklaring, Lissabonfördraget, i dagarna är högaktuellt.

Sverige är i dagsläget inte fullvärdig medlem av en försvarsallians, så det är ännu viktigare att Sverige agerar i enlighet med dessa förklaringar och handlar solidariskt med de länder som hamnar i kris, oavsett om det handlar om en väpnad attack från främmande makt, om det handlar om terrorism eller om en miljökatastrof.

Herr talman! Sverige ska ha fortsatt hög beredskap att bidra till militära insatser i EU:s regi och ska vara drivande i arbetet med att utveckla EU:s krishanteringsförmåga. Exempelvis anser Kristdemokraterna att Sverige bör vara pådrivande inom EU för att få till stånd en översyn av EU:s stridsstyrkor, så kallade battlegroups, som står i ständig beredskap att delta i en snabb och begränsad insats. Dessa har dock aldrig använts, och därmed har osäkerheten kring konceptet blivit allt större. Efter översynen måste beslut fattas om dessa styrkor ska få en alltmer aktiv och framträdande roll, något som Kristdemokraterna skulle välkomma. Världen runt Europa har inte blivit säkrare eller stabilare under de senaste åren, tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Avslutningsvis: För att vi med kraft ska kunna möta de utmaningar världen i dag står inför behövs ett utökat internationellt samarbete. Vi måste bli mer handlingskraftiga. Då duger det inte med ett FN som inte kan agera på grund av vetorätten. Då duger det inte med ett EU som inte enat kan stå upp för sina värderingar. Då duger det inte med en regering som lyfter fram Sverige som en oberoende röst. Sverige är beroende. Sverige är bara starkt och kan uppnå förändring i samverkan med andra.

(Applåder)

(forts. § 9)

Internationell samverkan

Herr talman! Sverige är ett litet land sett till befolkningen men ett stort land sett till ytan. Sverige ligger i ett område där det under lång tid har funnits stora säkerhetspolitiska utmaningar - utan tvekan.

Herr talman! Sverige är också ett litet land i en stor och orolig värld, som just nu präglas av krig och konflikter, av flyktingströmmar, av svält, av brist på demokrati och av en lång rad andra problem som påverkar vår säkerhet. Detta gör också att Sverige har ett stort behov av att ha ett globalt samarbete.

Vi behöver och vi har samarbeten på nordisk nivå. Vi behöver och vi har samarbeten på europeisk nivå, bland annat genom EU. Vi behöver och vi har globalt samarbete, framför allt i och genom FN. För ett land som Sverige är alla de här samarbetena och alla de här möjligheterna att höja vår röst avgörande för vår säkerhet och för vår möjlighet till internationell samverkan.

Den oroliga värld som vi lever i präglas av Rysslands annektering av Krim, aggressioner i Ukraina, kriget i Syrien, diktaturens hopplöshet i Eritrea och den vacklande utvecklingen i Afghanistan - bara för att nämna några av de problem som vi i stort sett varje dag brottas med i det utrikesutskott vi har här i riksdagen.

I de allra flesta fall har vi ett mycket brett politiskt samförstånd i Sveriges riksdag och i Sveriges utrikesutskott mellan de åtta partier som finns i riksdagen om hur Sverige ska agera. Jag tror, herr talman, att det är viktigt att politiskt hålla ihop i en orolig värld.

Det finns naturligtvis skillnader mellan våra partier. Annars hade vi inte varit åtta olika partier. Det finns skillnader även i vår syn på hur saker och ting ska gå till i utrikespolitiken och i vår säkerhetspolitik. Det ska man inte förneka eller försöka dölja. Men tittar man på det betänkande som finns från utrikesutskottet i dag om utgiftsområde 5 inser man att de skillnaderna, jämfört med skillnaderna i kanske många andra länder, är relativt små. Jag måste säga att jag uppskattar det. Jag uppskattar det samarbetsklimat och den tradition av bred samsyn i utrikespolitiken som finns i Sverige och som finns i utrikesutskottet.

Vi står samlade i vårt ställningstagande här i Sverige, i utrikesutskottet och i riksdagen, för demokrati och för rättsstatens principer. Det är det som vi ska hävda i våra olika internationella samarbeten, där vi agerar.

Internationell samverkan

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i utrikesutskottets betänkande nr 1.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)