Mikael Damsgaard (M)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär att en myndighet får möjlighet att granska, och om nödvändigt förbjuda utländska direktinvesteringar i svenska företag, vars verksamhet har betydelse för svenska säkerhetsintressen.

Syftet med den nya lagen är att hindra att värdefull teknik, information eller strategiskt viktiga fastigheter kontrolleras av främmande makt på ett sätt som inte är önskvärt.

Förslaget innebär även att underrättelse- och säkerhetstjänster i Storbritannien och Schweiz får direktåtkomst till vissa personuppgifter för att förhindra terroristattentat och andra terrorbrott.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 december 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2023-09-07

Datum

2023-09-07

Bordläggning

2023-09-12

Debatt

2023-09-13

Beslut

2023-09-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om ordningsvakter. Lagen ska skapa förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter samt ge dem utökade befogenheter.

Enligt den nya lagstiftningen ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller bidra till trygghet. De ska även ges fler befogenheter, till exempel att få transportera vissa omhändertagna personer och förstöra beslagtagen alkohol om värdet är ringa.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-01

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

Datum

2023-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om terrorism. Motionerna handlar bland annat om förebyggande åtgärder, våldsbejakande organisationers verksamhet och finansiering av terrorism.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna bland annat med hänvisning till utrednings- och beredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

11, 64 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-04

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.

Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i lägst två och högst åtta år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid.

Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 55 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-04-27

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om återfallsförebyggande arbete, Kriminalvårdens kapacitet och villkorlig frigivning.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-13

Bordläggning

2023-04-18

Debatt

2023-04-19

Beslut

2023-04-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. 

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 37 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-07

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Motion till riksdagen 2022/23:674 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M) Om avfallsdeponier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt tillsyn av tillfälliga avfallsdeponier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

3

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:MJU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:669 av Caroline Högström och Mikael Damsgaard (båda M) Möjliggöra gårdsförsäljning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

2

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:SoU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:102 av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M) Infrastruktur i Västmanland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Mälarbanan och snabbare förbindelse mellan Stockholm och Oslo och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2022-11-15

Förslag

5

Datum

2022-11-15

Utskottsberedning

2022/23:TU11 2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Rättsväsendet

Datum

2022-10-19

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Med ett tillträdesförbud menas att en person kan förbjudas att vistas i vissa lokaler och på vissa platser - även om allmänheten har tillträde dit. Anledningar till ett tillträdesförbud kan exempelvis vara sexuella kränkningar, brott eller allmänna ordningsstörningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 samt följdmotioner med anledning av regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4708 av Johan Forssell m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brotten köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

3

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:JuU41

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4726 av Johan Forssell m.fl. (M, KD) med anledning av prop. 2021/22:233 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det inte ska uppställas något väsentlighetskrav vid resning till tilltalads

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:JuU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4693 av Viktor Wärnick m.fl. (M) med anledning av prop. 2021/22:208 Vägar till hållbara vattentjänster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur fastighetsägare kan få möjlighet att överklaga beslut

Inlämnad

2022-04-27

Förslag

6

Datum

2022-04-27

Utskottsberedning

2021/22:CU29

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 5 avslag, 1 bifall,