2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar

Debatt om förslag 15 februari 2024
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 118 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, som tidigare har hetat lagen om särskild utlänningskontroll. Det är en lag som gör det möjligt för vårt land att utvisa personer som inte nödvändigtvis har begått ett brott men som befaras kunna utgöra ett problem som kan leda till terrorattentat i Sverige eller att vårt land, vårt rikes intressen, på olika sätt hotas.

Lagen har varit väl debatterad i den här kammaren genom åren. Den har också skärpts i enlighet med de krav Sverigedemokraterna har ställt under det senaste decenniet, på många olika sätt till det bättre. Det vill säga att vi har fått bättre möjligheter att använda förvar av flera olika skäl, inte bara för att kunna verkställa utvisningar utan även när det kan befaras att människor kommer att begå brott.

Det har alltså skett en hel del förbättringar, men Sverigedemokraterna har fortfarande ganska många synpunkter på hur lagen är utformad och hur den kunde göras bättre för att säkerställa att inga säkerhetshot rör sig fritt i vårt land. Vi vet ju av sorglig erfarenhet i vårt land vilka små medel som krävs för att personer som utgör säkerhetshot ska kunna utföra fruktansvärda attentat på våra gator.

Den 17 oktober hade vår statsminister en presskonferens med anledning av det terrorattentat som skedde dagen innan i Bryssel, där två svenska fotbollssupportrar kallblodigt sköts ihjäl av en våldsbejakande islamist. En av de slutsatser som vår statsminister delgav under presskonferensen var att farliga människor som utgör ett hot mot andra och inte är svenska medborgare måste lämna vårt land omedelbart. Det är en slutsats vars innebörd är svår att misstolka. Med detta kommer också ett politiskt ansvar att faktiskt se till att det också blir så.

Jag har full förståelse för att den här typen av ärenden är komplexa och att en fullt ut transparent redogörelse för allt arbete som sker för att utvisa utlänningar som utgör säkerhetshot inte är möjlig. Men just lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar måste ändå anses vara ett av de mest offensiva verktygen om man vill förmå utländska säkerhetshot att lämna landet omedelbart.

Vi ser att siffrorna i redogörelsen när det gäller hur många ärenden som hanteras med hjälp av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar inte imponerar. Ett enda nytt ärende om utvisning har väckts under perioden 1 juli 2022-30 juni 2023. Det ska för tydlighetens skull nämnas att den här regeringen inte har varit verksam under hela den perioden och att styrningen av våra myndigheter sker efter en viss ordning.

Man kan alltså utifrån detta konstatera att Säkerhetspolisen behöver en mer tydlig styrning från regeringen om orden från vår statsminister ska få verklig betydelse. För att inte verkställighetshinder ska stå i vägen måste ett mer offensivt arbete ske med just diplomatiska garantier och utvisningar till fler tänkbara mottagarländer. Det måste alltså sättas fart med detta.

Med detta sagt ska också regeringen känna ett stort stöd från Sverigedemokraterna i ett fortsatt arbete med att just utvisa utlänningar som utgör säkerhetshot.

De utländska säkerhetshoten kan däremot i vanlig ordning känna stöd för sin närvaro i Sverige från den politiska vänsterkanten. Vänsterpartiet har i traditionsenlig ordning samlat sina invändningar mot lagen, som alltså gör det möjligt att utvisa säkerhetshot, i ett särskilt yttrande i betänkandet. Tidigare har Vänstern velat avskaffa lagen helt och hållet.

Detta visar lite grann skillnaden mellan Vänstern och framför allt Sverigedemokraterna. Med Vänstern får vi hit fler utländska säkerhetshot som vi får allt svårare att utvisa. De blir säkert till och med medborgare om Vänstern och Miljöpartiet får bestämma själva. Men om Sverigedemokraterna får bestämma får vi inte hit några utländska säkerhetshot, och de som finns i vårt land skulle utvisas precis så omedelbart som statsministern uttryckligen önskade vid sin presskonferens den 17 oktober 2023.


Anf. 119 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Vi debatterar i dag 2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Ett enigt utskott föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna. Men det finns ändå anledning när skrivelsen behandlas i kammaren att ge en viss bakgrund i frågan.

Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats kraftigt under de senaste åren. Vi ville under många år inte riktigt se hur Ryssland utvecklades i en alltmer auktoritär och aggressiv riktning. Men med det fullskaliga och olagliga kriget mot Ukraina är det tydligt hur säkerhetsläget i Europa har förändrats i grunden för lång tid framöver. Därtill har vi Kina och Iran, som på olika sätt utgör hot mot Sveriges säkerhet.

Vi har under lång tid levt med hotet från terrorismen, främst från den våldsbejakande islamistiska miljön men för den delen även från den våldsbejakande vitmaktmiljön. Att olika konspirationsteorier som förekommer inom olika extrema miljöer dessutom blandas till en giftig cocktail av extrema antietablissemangsrörelser förvärrar situationen.

Under senare år har hotbilden mot Sveriges säkerhet breddats, och Sverige står inför allvarligare säkerhetspolitiska hot än tidigare. Sverige står mer i fokus för våldsbejakande extremism. Vi har sett många exempel i vår omvärld på hybridkrigsföring genom information och påverkansoperationer.

De senaste årens desinformationskampanjer om den svenska socialtjänsten och förra årets koranbränningar har fått stor spridning i den muslimska världen. Det innebär att Sverige, från att varit ett västland bland andra, har kommit att pekas ut som ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister.

Att denna utsatthet inte enbart är en teoretisk risk utan en i allra högsta grad konkret hotbild blev alltför tydligt i Bryssel den 16 oktober, när två svenska fotbollssupportrar mördades just för att de var svenskar.

Mot den bakgrunden är det av stor vikt att Sverige med kraft kan ingripa mot utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot i Sverige. Där fyller lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar en viktig funktion genom att särskilda åtgärder kan vidtas gentemot utlänningar som bedöms utgöra hot.

I fråga om detta är de flesta partier överens, men som föregående talare påpekade sticker Vänsterpartiet tydligt ut. I det särskilda yttrande som Vänsterpartiet har i betänkandet påminns vi om att Vänsterpartiet avstyrkte den nya lagstiftning som trädde i kraft 2022 efter att ärendet i flera år hade varit bortglömt i den socialdemokratiska regeringsbyråkratin. Det är en lagstiftning som syftar till att ge oss bättre möjligheter att hantera kvalificerade säkerhetshot i Sverige. Men det slutar inte där. Vänsterpartiet röstade nej till den nya terrorbrottslagen, som gav oss ett bättre straffrättsligt skydd mot terrorism. Vänsterpartiet röstade också nej till att kriminalisera deltagande i en terrororganisation. Vänsterpartiet röstade också emot införandet av hemlig dataavläsning.

Vänsterpartiet har alltså gång på gång röstat nej till viktig lagstiftning för att skydda Sverige mot terrorism. Vänsterpartiets partiledning försöker nu göra sig mer regeringsfähiga för att kunna ta plats i en framtida socialdemokratisk regering. Men jag bävar för vad det skulle betyda för Sveriges säkerhet om Vänsterpartiet skulle få möjlighet att ta plats i en regering.

Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om detta av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt. Det måste också övervägas hur de fall där det inte är möjligt att verkställa utvisningar bättre ska hanteras och på vilket sätt samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Inom ramen för det nuvarande regeringssamarbetet adresseras dessa frågor.

Nu har Sverige en regering som prioriterar och tar Sveriges säkerhet på allvar. Detta, herr talman, känns tryggt i en osäker tid.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.


Anf. 120 Gudrun Nordborg (V)

Herr talman! Som vänsterpartist kommer jag att fortsätta att argumentera för viktiga demokratiska värden som rättssäkerhet och stabilitet i en rättsstat. Det har varit vårt värn, men vi har ifrågasatt många av de reformer som har handlat om hemliga åtgärder och om kontroll av vissa utlänningar.

Vi har velat lägga in fler markörer och säkerhetskontroller i de här systemen, och det är en av de frågor som jag kommer att uppehålla mig vid i dag.

Det handlar om hur vi kan förbättra de processuella möjligheterna att få insyn. Där har vi redan för flera år sedan föreslagit att regeringen skulle ge ett tilläggsdirektiv till utredningen om den här lagen om särskild utlänningskontroll för att se över rättssäkerheten för den enskilde och möjligheten att föra över beslutanderätten om utvisning i samtliga säkerhetsärenden till allmän förvaltningsdomstol. Att det inte skedde skulle jag säga är ett skäl till att vi har varit kritiska till en del reformer.

Jag anser fortfarande att rättssäkerheten blir lidande om man inte vidtar vissa sådana åtgärder. Det är också oerhört upprörande att den som blir misstänkliggjord inte får ta del av underlaget som gör att man hotas med utvisning eller att utvisning till och med verkställs. Inte heller de juridiska biträdena i dessa processer får insyn.

Här skulle man kunna tänka sig olika steg. Vi borde kunna lita på att domstolarna kan särskilja vad som är sträng sekretess och vad ett ombud för vidare till sin klient. Men det finns inga sådana säkerhetsmarkörer i systemet nu.

I den nu aktuella skrivelsen kan man också se att det inte är många fall som har gått hela den administrativa vägen upp till regeringen. Ett av besluten innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om utvisning. Det beslutet rörde någon som inte tidigare hade varit föremål för åtgärder enligt den här lagen eller ens om utlänningskontroll.

Ett annat beslut innebar avslag på ett överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om förbud att lämna ett vistelseområde.

Ytterligare tre beslut innebar avslag på begäran om omprövning av utvisning, efter begäran av den enskilde.

Dessa saker borde vi kunna korrigera för att leva upp till att vi är en rättssäker stat, och jag menar att lagstiftningen och jurister har större möjlighet att skapa tillit i de här frågorna än vad rent politiska organ har.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är stolt över att vara vänsterpartist. Det är ett stort avstånd mellan vår politik och Sverigedemokraternas politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)

Beslut

2023 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU10)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023. Regeringen har under den aktuella perioden fattat fem beslut med stöd av lagen.

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet och Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.