Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om stärkt polissamarbete i fråga om människosmuggling och att stärka Europols stöd för att förebygga och motverka sådan brottslighet

Debatt om förslag 6 mars 2024
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 21 Ulrika Liljeberg (C)

Herr talman! Det känns lite oväntat att jag från Centerpartiet står här i riksdagen och anser att vi ska lyfta en fråga till EU-nivån när övriga partier är tveksamma, vi som alltid har förespråkat decentralisering och att beslut ska fattas på lokal och nära nivå, helst av individen själv, vi som slår vakt om personers frihet, integritet och självbestämmande. Jag ska återkomma till varför det är av just dessa skäl som vi agerar som vi gör i detta ärende.

I dag hanterar vi huruvida ett förslag till förordning som avser den delade befogenheten, det vill säga det brottsbekämpande området, är i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Detta innebär att vi ska avgöra om det som ska regleras kan lösas effektivare nationellt än i ett samlat EU där alla 27 medlemsländer förbinds att göra mer eller mindre likadant.

Vi ska även göra en proportionalitetsbedömning, alltså bedöma om de föreslagna åtgärderna är av rätt art och har rätt intensitet för att lösa problemet.

Då kommer vi till den sakfråga som prövningen rör: handel och smuggling. Bara detta känns spontant som en fråga som löses bäst samlat än genom att 27 olika länder gör olika.

Sedan kommer vi till vad som smugglas och handlas. Det är inte vapen, narkotika eller saker vi pratar om, utan det är människor som smugglas, ofta på ett sätt som gör att deras utsatta position utnyttjas grovt. Och så har vi detta med människohandel främst för sexuella ändamål och som arbetskraft, som båda är grova brott där individer behandlas och utnyttjas hänsynslöst.

Människosmuggling och, kanske ännu mer, människohandel rör den yttersta bristen på och den yttersta frånvaron av personers frihet, integritet och självbestämmande. Just de värden som jag nämnde tidigare är skälet till att vi ofta anser att EU inte ska lägga sig i, men i just detta fall behövs EU som en gemensam kraft mot det här.

Vi anser att förordningen avser en fråga som man inte kan lösa var och en för sig. Vi ska komma ihåg att vi inte enbart yttrar oss om de svenska förhållandena utan om hur vi ser på frågans lösning i samtliga medlemsländer. Detta avser länder som i nuläget inte ens ingår i Schengensamarbetet, till exempel Bulgarien och Rumänien, som med denna förordning skulle förpliktas att vidta åtgärder i denna fråga.

Herr talman! Jag medger att majoriteten säger att detta är en viktig fråga, inte tu tal om det. Jag ska inte förespegla något annat. Vad är det då som majoriteten reagerar på i förslaget? Det finns ett krav på att den nationella polisen ska utse särskilda funktioner som ska specialiseras inom detta område. I den officiella översättningen står det alltså "utse", inte "inrätta". Jag tycker att detta är fullt rimligt därför att "utse" för mig är att visa på vilka avdelningar som är ansvariga. Vi pratar ofta om accountability, som vi tycker är viktigt.

Sedan reagerar man på att Europol ska få föreslå att en operativ arbetsgrupp ska inrättas, alltså inte besluta, utan föreslå. I stället säger majoriteten att samarbetet med Europol fungerar bra och att en utökning av samarbetet måste stå i proportion till de kostnader som kommer att uppstå för att tillgodose de ökade insatserna. Detta är dock inte den bild som EU har av människosmuggling och människohandel. Det ökar, och nya arbetssätt behövs.

Vi i Centerpartiet gör samma bedömning som kommissionen i denna fråga, nämligen att detta är ett viktigt steg i det gränsöverskridande arbetet mot människohandel och människosmuggling, där alla länder inte har instanser, funktioner och resurser för samverkan som är till för att bekämpa och lagföra ett av de mest grova brotten: människohandel.

Jag yrkar därför bifall till reservationen.


Anf. 22 Mikael Damsgaard (M)

Herr talman! Människosmuggling och människohandel till och inom EU är omfattande och ett allvarligt problem. I hög grad bedrivs denna verksamhet av smugglingsnätverk som utför grov organiserad brottslighet. Migrantsmuggling ligger exempelvis bakom hundratusentals irreguljära, det vill säga olagliga, inresor till EU.

Under 2023 upptäcktes ungefär 330 000 irreguljära gränspassager vid EU:s yttre gränser, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan 2016. Kommissionen uppskattar att mer än 90 procent av de irreguljära migranter som tar sig till EU använder sig av smugglare.

Smugglingsnätverken gör stora vinster på den brottsliga verksamheten. Det kan handla om upp till 6 miljarder euro per år över hela världen som dessa nätverk tjänar. Förenat med människosmugglingen utnyttjas också många människor i människohandel för sexuella ändamål eller för arbetslivet. Att bemöta smugglingen kraftfullt och bestämt är därför av yttersta vikt för att minska både den irreguljära migrationen och människohandel och utnyttjande.

Kommissionen lämnade i november ett förslag som syftar till att stärka polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och att förstärka Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott.

En del av behandlingen av ett förslag från kommissionen är att de nationella parlamenten har att pröva huruvida förslaget är förenligt med den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga att EU ska vidta en åtgärd endast om och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna. I det ligger också ett proportionalitetskriterium, vilket innebär att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden.

Utskottet ställer sig, liksom regeringen, positivt till den föreslagna förordningens ansats om att på ett mer effektivt sätt än i dag skapa förutsättningar för att bekämpa människosmuggling och människohandel och anser att den högre ambitionsnivån för arbete mot denna typ av gränsöverskridande brottslighet är motiverad.

Enligt utskottets bedömning har förslaget i stora delar fått en utformning som är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Men samtidigt anser utskottet att delar av förslaget strider just mot subsidiaritetsprincipen. Även om samarbete mellan medlemsstaterna, tredjeländer och exempelvis Europol och Frontex är nödvändigt i kampen mot människosmuggling och människohandel och att målen inte i tillräcklig omfattning kan uppnås av medlemsstaterna själva ställer sig utskottet tveksamt till om det i alla delar kräver en reglering på den detaljnivå som föreslås i kommissionens förslag. Detta går också i linje med den bedömning som regeringen har förankrat med utskottet vid en överläggning nyligen, det vill säga att regeringen i viss mån delar kommissionens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen men anser att såväl behovet av föreslagna åtgärder som kompetensfördelning mellan EU och medlemsstaterna behöver klargöras och motiveras ytterligare.

Utskottet konstaterar att det krävs ytterligare analys av behovet av och mervärdet i att reglera verksamhetsområdet på det sätt som EU-kommissionen föreslår. Nödvändigheten av och proportionaliteten i de föreslagna åtgärderna bör därför noggrant bedömas.

En brist är också att förslagen inte åtföljs av utförliga konsekvensbedömningar. I det motiverade yttrande som utskottet föreslår att riksdagen ska lämna till kommissionen framhålls att man i det fortsatta arbetet med förordningen noga överväger hur förslagets olika delar förhåller sig till subsidiaritetsprincipen och beaktar kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna.


Anf. 23 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi subsidiaritetsprövningen av ett förslag till förordning från EU-kommissionen. Förslaget handlar, som nämnts här, om att stärka Europols roll och kapacitet för att bekämpa människosmuggling och människohandel.

Som kristdemokrat välkomnar jag att EU-kommissionen tar initiativ för att stärka polissamarbetet och att vi tillsammans arbetar för att motverka akuta, gränsöverskridande problem som människosmuggling och människohandel. Det är en allvarlig brottslighet som i grunden drabbar utsatta människor som cyniskt utnyttjas av människosmugglare och skapar stora problem för EU:s medlemsstater. Det är en brottslighet där Europol har en viktig samordnande roll.

Det var på goda grunder som den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och kampen mot denna gjordes till en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar våren 2023.

Enligt Europols bedömning är 70 procent av de kriminella nätverken aktiva i mer än tre EU-länder samtidigt. Det är en verklighet som kräver fördjupat samarbete inom rätts- och kriminalpolitiken, där vi måste göra vissa saker tillsammans över våra nationsgränser och där vi även strävar efter ett bättre samarbete med tredjeland. Om vi inte gör det hamnar vi steget efter de kriminella som utnyttjar EU:s inre marknad och fria rörlighet till sin fördel.

Herr talman! Brottsligheten kräver, som sagt, insatser både på nationell nivå och på EU-nivå. För svensk del handlar det om att fullfölja alla de insatser som vi kristdemokrater och regeringen har påbörjat med ett paradigmskifte inom rätts- och migrationspolitiken. Tempot i reformarbetet är högt, med flera åtgärder som redan är på plats, och mer är på väg.

För att bekämpa den organiserade brottsligheten behöver vi också göra saker tillsammans. Här är de gemensamma EU-myndigheterna Europol och Eurojust viktiga, där vi kristdemokrater vill se ett stärkt samordningsmandat och ett fördjupat samarbete med tredjeländer och med EU:s kandidatländer.

Frågan om brottsbekämpning hänger även ihop med migrationspolitiken och EU:s gränsbevakning. Faktum är att över 90 procent av de illegala migranterna som kommer hit betalar människosmugglare för att ta sig till Europa.

Många tar sig in i unionen och går sedan under jorden och skapar en grogrund för växande skuggsamhällen och kriminalitet runt om i Europa. Som kristdemokrat vill jag vara tydlig med att det måste vara vi i Europa och inte människohandlarna som avgör vem som kommer in i unionen.

Herr talman! Europol och deras underrättelseverksamhet fyller i dag en viktig funktion i kampen mot den organiserade brottsligheten. De utgör en underrättelse- och stödtjänst med expertis till alla våra brottsbekämpande myndigheter, främst Polismyndigheten men även Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Säpo och Kustbevakningen.

Tillsammans med Europol och Eurojust kan svensk polis och åklagare se till att samordningen kring gränsöverskridande brottsutredningar fungerar. Eurojust kan till exempel hjälpa till med tvångsmedel i pågående förundersökningar, och Europol har viktiga databaser som är ett viktigt informationsstöd för att kunna gripa och lagföra grovt kriminella.

Det står klart att vi måste fördjupa EU-samarbetet när det kommer till gränsöverskridande brottslighet. Det finns en god intention med EU-kommissionens förslag, nämligen att stärka Europols arbete mot människosmuggling, som är en verksamhet som är mycket lönsam för kriminella nätverk. Men samtidigt som vi måste fördjupa samarbetet måste vi också sätta gränser för det, och i detta fall handlar det om ett förslag att utöka Europols mandat.

Här menar jag som kristdemokrat att förslaget från EU-kommissionen behöver förtydligas. Det gäller särskilt i fråga om Europols operativa befogenheter, i synnerhet förslagen om att ge Europols verkställande direktör särskilt mandat att föreslå att en operativ arbetsgrupp inrättas, utplacering av personal och att Europol ska inrätta en så kallad reservpool av medlemstatsexperter för utplacering som Europols operativa stöd.

Att ge Europol ett operativt mandat enligt nu föreliggande förslag är, enligt vår mening, inte helt förenligt med subsidiaritetsprincipen, som vi kristdemokrater så starkt värnar, utan detta ska vara en nationell kompetens. Jag beklagar också att förslaget inte åtföljs av någon konsekvensbedömning. I det fortsatta arbetet med förslaget behövs det en djupare analys av vad det närmare skulle innebära vid ett genomförande, och där man noggrant ser över kompetensfördelningen mellan EU och medlemsländerna.

Beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, så nära medborgarna som möjligt. För oss kristdemokrater handlar det om att ha ett vasst men smalt EU, ett EU som hanterar gränsöverskridande frågor men överlåter till medlemsländerna att hantera frågor som bäst hör hemma inom den nationella kompetensen.

Då är samarbete och samordning det centrala, och där ska vi vara starka. Men vi vill inte se en ökad överstatlighet där vi flyttar operativ makt från svensk polis till EU-nivå. Det operativa måste vara upp till de nationella brottsbekämpande myndigheterna, och gärna i så kallade joint investigation teams i ärenden som berör flera länder. Det är ett instrument som har visat sig fungera alldeles utmärkt men som givetvis kan utvecklas och förbättras.

Herr talman! Subsidiaritet och proportionalitet ska värnas. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

EU-förslag om stärkt polissamarbete kring människosmuggling kritiseras delvis (JuU30)

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Utskottets förslag till beslut
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.