Luftfartsfrågor

Anf. 73 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Sverige har en lång tradition av att vara en flygvänlig nation. Under årtionden har människor kunnat förflytta sig i och från Sverige och ut i Europa samt övriga världen med flyget. Affärsresor, familjesemestrar och allmänflyg med flygklubbar och privatflyg växte under en tid och bidrog till ett nytt sätt att resa.

Inrikesflyget knyter samman vårt avlånga land, från norr till söder och från öst till väst. Över dagen kan människor transportera sig snabbt och effektivt för viktiga jobbmöten, familjeangelägenheter eller för en guldkant på sin fritid.

Den förra regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev en politik som enligt mig var försvårande för branschen, inte minst med införandet av flygskatten 2018, som direkt riktade sig mot biljettpriset och resenärerna i stället för mot flygets utsläpp. De regionala flygplatserna hade det kämpigt, och sedan kom pandemin. Budskapet till bolagen var att hålla kommunikationerna igång – men till resenärerna var budskapet att inte resa kollektivt. Men pandemin som drabbade hela världen klandrar jag inte vare sig Socialdemokraterna eller Miljöpartiet för.

Herr talman! Flyget är en central del av vårt lands infrastruktur och har en direkt påverkan på vårt lands konkurrenskraft, tillväxt och jobben. Flyget erbjuder snabba transporter av människor och varor, vilket är avgörande för ekonomin där företag måste kunna nå kunder, leverantörer och marknader i andra länder utan fördröjning. Flyget gör det helt enkelt lättare att rekrytera kompetens och attrahera viktiga investeringar för vårt näringsliv.

Flyget skapar tusentals jobb inte enbart inom flygbolag och på flygplatser utan också indirekt i form av hotell, restauranger, logistik och turism. Ett exempel är Örebro Airport i mitt hemlän, en av Sveriges största fraktflygplatser, som bidrar med cirka 600 arbetstillfällen i sitt närområde. I många regioner är flyget en av livlinorna som knyter samman mindre orter med större ekonomiska centrum och därmed bidrar till den regionala utvecklingen och jämlikare förutsättningar. Utan flyget är jag övertygad om att många företag skulle förlora sin konkurrenskraft och tusentals arbetstillfällen riskera att gå förlorade. Det vore riktigt dåligt för Sverige.

Herr talman! Länge var Arlanda en ledande flygplats i vår del av världen, men tyvärr inte längre. Vi ser hur andra flygplatser, exempelvis Kastrup, har dragit ifrån i attraktivitet. Men nu försöker vi ändra på det.

Regeringen har tillsatt en Arlandasamordnare i Peter Norman för att stärka Arlandas konkurrenskraft genom stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser. Han redovisar sitt uppdrag den 31 maj, och därefter kommer vi också att landa i slutsatser för vidare arbete.

Jag nämnde tidigare i mitt anförande den ineffektiva flygskatten. Den försvinner nu. Ja, ni hörde rätt! Flygskatten avskaffas den 1 juli i år. Det kommer att förbättra tillgängligheten i hela landet för inrikesflyget och även utrikes från framför allt Arlanda och Landvetter. Ett slopande av flygskatten gör det helt enkelt mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige.

Men vi har inte enbart Arlanda och Landvetter som flygplatser i Sverige, utan vi har många fler. Här kan nämnas Ängelholms, Trollhättans och Skellefteås flygplatser och många fler. De regionala flygplatserna spelar en avgörande roll för ett Sverige som fungerar, ett Sverige som håller ihop – även i kristider. Det statliga driftsstödet till de regionala flygplatserna fördubblades under föregående år, från 103 till 210 miljoner. För exempelvis Karlstads flygplats har det betytt en ökning från 3,6 till 8 miljoner. Regeringen har också tillfört 1 miljard för att täcka det underskott i GAS-systemet som byggdes upp under pandemin. GAS är en förkortning av det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Det underlättade för flygbranschen och bidrog till att flyget på ett bättre sätt kunde upprätthålla sin konkurrenskraft.

En fungerande flyginfrastruktur är också en viktig komponent för vårt lands totala beredskap – det gäller vid samhällsstörningar, i kriser och ytterst i krig. Här kan nämnas ambulansflyg, brandflyg och helikoptrar men också militära flygtransporter. Jag tror att vi alla minns skogsbränderna för några år sedan. Jag tror att vi alla också förstår vikten av ambulansflyg, som på riktigt räddar liv.

En robust infrastruktur som fungerar och knyter samman Sverige skapar förutsättningar för att flytta material, livsmedel och trupper och är på så sätt en förutsättning för att stödja och skydda civilbefolkningen. Sveriges flygplatser skapar en hög förmåga att såväl hantera kriser som avskräcka yttre hot, då de visar på en kapacitet att snabbt kunna mobilisera insatser.

Herr talman! Regeringskansliet har upprättat en färdmedelsneutral resepolicy. Nu vill jag rikta mig till dig som verkar i en kommun eller region. Ditt uppdrag som kommun- eller regionpolitiker spelar en avgörande roll för flygets utveckling. Flyget är en viktig del av Sveriges infrastruktur och spelar en central roll för tillväxt, ekonomi och totalförsvar.

Alla trafikslag behövs för att hela Sverige ska leva. Vi behöver därför se till att alla trafikslag får rätt förutsättningar. I dag har Sverige regioner och kommuner som äger en flygplats men som inte tillåter personalen att resa med flyget. Det är både osunt och ett tidsslöseri. Det kan också hämma den sociala hållbarheten för de anställda.

I dag kan man faktiskt köpa biljetter där det förnybara flygbränslet SAF ingår. Satsa på goda kommunikationer till och från er närmsta flygplats och bidra till flygets omställning genom att möta framtidens elektrifiering genom att säkerställa energiförsörjning för laddinfrastruktur på flygplatsen!

Flygets klimatpåverkan är en viktig diskussion. Självklart ska flyget ställa om. En omställning är nödvändig och är också på gång, men den debatten bör bottna i en del fakta. Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter.

Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation, en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå. Den börjar gälla i år. I dag är hållbart flygbränsle relativt kostsamt för flygbolagen, och det finns i begränsad mängd. Det nya regelverket kommer att främja både produktion av och tillgång till hållbara flygbränslen. Vi ser också att det kommer vätgasdrivna flyg, elflyg och hybridflyg, och det är glädjande att Sverige snart har två tillverkare av hållbara flygbränslen.

Med det går jag nu ned för landning och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Damsgaard, David Josefsson, John Widegren och Viktor Wärnick (alla M) samt Rashid Farivar (SD).

Anf. 74 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Tack till Oskar Svärd för hans anförande!

Jag instämmer med Oskar Svärd i att flyget är en väldigt viktig infrastruktur för vårt avlånga land. Där har vi inga tveksamheter. Men jag hade förväntat mig att Oskar Svärd kanske skulle ha nämnt någonting om Bromma flygplats. Jag hörde ingenting om Bromma flygplats.

Bromma flygplats blöder i dag. Den dränerar oss på skattepengar, och den dränerar Swedavia, som ansvarar för de statliga flygplatserna, på pengar. Men vi har en regering som envisas med att ha Bromma flygplats under sina vingar trots att den i dag har förvandlats till en spökflygplats.

Herr talman! Jag undrar om Moderaterna kommer att fortsätta finansiera en flygplats som dränerar oss på skattemedel. Det kostar hundratals miljoner kronor årligen att upprätthålla en flygplats som ekar tomt mitt i Stockholm. Är det Moderaternas definition av ansvarstagande? Är det här effektiv ekonomisk politik?

(Applåder)

Anf. 75 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer att jag inte nämnde Bromma flygplats i mitt anförande, men jag hade någonstans i bakhuvudet tänkt att den frågan kanske dyker upp så att vi får möjlighet att debattera den ändå.

Bromma flygplats ingår i Swedavia. Tidöpartierna har i samarbetet kommit överens om att Bromma ska vara kvar. Bromma är en viktig flygplats för totalförsvaret men också för exempelvis allmänflyget. Den har tidigare varit viktig för resenärerna och visar sig vara det även nu. Bara de senaste veckorna har vi sett att vi har fått två nya flyglinjer från och till Bromma. Det tycker jag visar på att flygbolag vill etablera sig där.

Beskedet jag har till Socialdemokraterna är inte nytt. Vi ska behålla Bromma under den tid som vi har sagt från Tidösamarbetet.

(Applåder)

Anf. 76 Kadir Kasirga (S)

Herr talman! Tack för svaret, Oskar Svärd!

Det här är alltså en flygplats som, som jag nämnde, ekar tomt. Jag var tillsammans med min kollega Aylin Nouri på verksamhetsbesök där för någon vecka sedan. Vi mötte ledningen för Swedavia och flygplatschefen och gick runt där. Vi kunde inte ens köpa en kopp kaffe. Restaurangerna, näringslivet, har flyttat därifrån.

Inte ens marknaden tror på Bromma flygplats. Men vi har en regering som försöker ge konstgjord andning till en flygplats som inte längre uppfyller sitt syfte. Det finns möjlighet att bygga flera tusen bostäder där. Det handlar om flera tusen arbetstillfällen. Ändå envisas regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna med att hålla igång en flygplats som i dag används av miljonärer och deras mopsar. Så används den i dag. När det gäller de flygbolag som har etablerats där: Är det elva passagerare per tur?

Det här är inte en ansvarsfull ekonomisk politik. Jag tycker att regeringspartierna, inklusive Moderaterna, borde omvärdera inställningen när det gäller Bromma flygplats.

(Applåder)

Anf. 77 Oskar Svärd (M)

Herr talman! Det är inte något nytt att Moderaterna och Socialdemokraterna står ganska långtifrån varandra i just Brommafrågan.

Jag är glad att ledamoten just lyfter Bromma flygplats. Man kan lyfta Bromma ur ett annat perspektiv också. Jag har själv besökt Bromma och de företag som ligger där. Bromma flygplats är otroligt viktig för fraktflyget, för Kriminalvården och för affärsflyg. Men det finns också flera företag i närheten av Bromma som arbetar med underhåll av flygplan. Som det ser ut just nu är det inte verksamheter som vi direkt kan lyfta över till Arlanda.

Bromma flygplats ska vara kvar. Det är regeringens besked i just Brommafrågan, och det är den överenskommelse vi har. Jag ser fram emot att vi i framtiden kan resa till och från Bromma i större utsträckning än vi kan göra i dag.

(Applåder)

Anf. 78 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för anförandet!

Det är uppenbart att flyget är viktigt. Precis som ledamoten sa behöver vi ha transporter som håller ihop vårt land och som gör det möjligt för både människor och gods att kunna färdas snabbt över den stora landyta vi har. Därför kompletterar de olika transportslagen varandra.

Jag vill ställa några frågor som jag fortsatt funderar över.

Ledamoten sa att man hade höjt resurstilldelningen till de regionala flygplatserna från 103 miljoner till 210 miljoner. Men samtidigt vet vi att det finns ett oerhört stort behov och att underskottet förra året låg på mellan 500 och 600 miljoner. Det innebär att ett antal hundra miljoner riskerar att göra så att flygplatser bestämmer sig för att lägga ned.

Ledamoten nämnde covid som en viktig del. Vi har en lågkonjunktur, som påverkar på sitt sätt. Vi har också en hel del annat. Ledamoten nämnde även olika kommuners flygpolicyer. Det finns inte en allenarådande fråga här, utan det är ett antal frågor som bidrar till hållbarhet för flyget.

Jag vill fråga ledamoten Svärd om han är nöjd med de 210 miljonerna och tycker att återstående miljoner – närmare en halv miljard kronor – är något som regioner och kommuner själva får svara för och jobba i kapp. Ledamoten nämnde gasen och hur viktigt det är att den har ersatts.

Räcker det här? Är ledamoten nöjd med dessa delar? Om inte, vilka initiativ avser ledamoten att ta för att den moderatledda regeringen ska jobba för att utveckla flyget i Sverige?

Anf. 79 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!

Ledamoten frågade om jag är nöjd. Jag är stolt men inte riktigt nöjd med den flygpolitik som regeringen har lagt fast. Det jag inte är nöjd med är att en mandatperiod går väldigt fort. Men vi har hunnit med väldigt mycket.

Från 103 miljoner till 210 miljoner på ett år innebär en dubblering av driftsstödet till de regionala flygplatserna. Det är långt mycket mer än vad den föregående regeringen lyckades åstadkomma.

Vi slopar nu flygskatten, vilket kommer att underlätta även för de regionala flygplatserna. Vi var inne på en fördubbling av det statliga driftsstödet. Vi har sett över beredskapsflygplatserna och har nu 27 stycken. Men det är viktigt att kommunerna och regionerna gör sin del, till exempel genom att tillåta sin personal att på ett hållbart och grönt sätt resa med flyg, vilket jag tog upp i mitt huvudanförande.

Den här regeringen har också gett kommuner och regioner möjlighet att kunna upphandla flyglinjer direkt. Det kunde man inte göra tidigare.

Vi har gjort extremt mycket som jag är väldigt stolt över. Men man ska nog aldrig vara nöjd, för då kan man likaväl sätta sig ned och sluta jobba. Det är inte min melodi.

Anf. 80 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det förefaller vara angenämt att vara extremt nöjd. Var det så ledamoten sa att han var över allt det fantastiska som han hade åstadkommit, även om han inte ville vara nöjd och sätta sig som en mätt katt?

Oavsett det vill jag ställa ytterligare några frågor. Okej, man har fördubblat stödet till de regionala flygplatserna. Men det fattas fortfarande ett antal hundra miljoner kronor.

Jag tror att både ledamoten och jag har fått mejl i dag som handlade om att Transportstyrelsens regler och höjda avgifter kommer att försvåra för beredskapsflygplatserna. Det finns många delar som vi behöver lyfta in.

Ledamoten nämnde både beredskap och covidpandemin i sitt anförande. Beredskapsfrågan är förstås inget man löser en gång för alla och sedan är klar, utan det är en fråga som vi kommer att få leva med under lång tid framöver. Behöver vi inte säkerställa att de regionala flygplatserna är tillräckligt livskraftiga? Behöver vi inte ha en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris eller i värsta fall krig?

Ledamoten nämnde covidkrisen och att budskapet till flygbolagen då var ”Flyg!” men till resenärerna var det ”Stanna hemma!”. Är ledamoten, och därmed regeringen, beredd att ta liknande initiativ till en plan för en miniminivå för transporter i Sverige i händelse av kris och krig? Varför hör vi så lite om beredskapsfrågorna i förhållande till infrastruktursektorn när det gäller det rent konkreta?

Man säger att det är viktigt, och man talar ofta om det. Men vi har ännu inte sett några konkreta planer för hur detta ska verkställas. Jag är väldigt nyfiken på om ledamoten kan bringa klarhet i det.

Anf. 81 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!

Det stämmer att jag har fått ett mejl. Jag fick det för exakt en timme sedan. Det var precis före debatten, och jag har inte hunnit kika på det än.

När det gäller pandemin och dess effekter har flygplatserna tveklöst haft otroligt tuffa år. Det var därför vi lade till 1 miljard i gassystemet för att täcka upp en del av den kostnaden. Jag tycker att regeringen här gör en väldigt stor och viktig satsning. Vidare har driftsstödet dubblerats, vilket också är en stor och viktig satsning. Men det finns såklart fler saker att göra.

Alla vet att omvärldsläget har förändrats de senaste åren. Det pågår ett krig i vårt närområde. Det ställer självklart krav på oss. Just nu arbetas det för fullt med att se hur vi kan stärka infrastrukturen för att få ett mer robust land. Allt detta är superviktiga frågor, och jag vet att man talar om det här på Regeringskansliet. Jag själv talar om det med vår minister, och vi talar om det inom ramen för vårt samarbete.

Vi har gjort mycket, men det återstår tid av mandatperioden. Jag är säker på att det kommer fler saker i fråga om flyget och flygplatserna.

Anf. 82 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Ledamoten talade i sitt anförande om ett Arlanda som i dagsläget inte kan utvecklas bra och som ligger efter sina internationella motsvarigheter, till exempel i Danmark. Han talade även om stödet till de regionala flygplatserna. Samtidigt har vi en flygplats – Bromma flygplats – som blöder pengar.

Jag undrar hur Moderaterna och Tidöpartierna inför Swedavia, som gärna vill flytta över all trafik till Arlanda, försvarar beslutet om att Swedavia med sina olika regionala flygplatser ska behöva betala för denna flygplats, som verkligen inte går ihop och i dag inte fyller någon vettig funktion.

Anf. 83 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor!

Det jag nämnde angående Arlanda var att flygplatsen länge har varit ledande i vår del av världen men tyvärr inte är det längre. Jag syftar framför allt på Kastrup som tar en stor del av invånare i södra Sverige, som hellre åker till Kastrup för att ta flyget därifrån. Det påverkar självklart Arlandas konkurrenskraft.

Därför har regeringen tillsatt den utredning som ska se över Arlandas konkurrenskraft genom bland annat stärkt tillgänglighet med kollektivtrafik och bättre väg- och järnvägsförbindelser dit. Uppdraget kommer att redovisas i slutet av maj. Det är ett sätt att stärka Arlandas konkurrenskraft.

När jag i ett replikskifte tidigare pratade om Bromma och Arlanda menade jag att min bild just nu är att det inte går att bara flytta över all verksamhet som finns på Bromma och i omkringliggande företag direkt till Arlanda. Sådan kapacitet finns inte just nu.

Bromma är viktig, och en del av Tidösamarbetets överenskommelse är att flygplatsen ska vara kvar. Den är bra för totalförsvaret, Kriminalvården, fraktflyg och många andra. Bromma har ungefär 10 000 rörelser per år, och det tycker jag att vi ska slå vakt om.

Anf. 84 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag skulle såklart kunna prata mer om Bromma flygplats, men det finns en annan fråga som jag också tycker är viktig. Det handlar om att ställa om resepolicyer för att man ska flyga mer.

Många kommuner jobbar med denna fråga i dag. Man har skarpa klimatplaner som siktar på att minska utsläppen och klimatpåverkan. Många har en resepolicy som innebär att man ska försöka ersätta flyg med bland annat tåg i de fall där det är möjligt och rimligt.

Nu säger ledamoten att kommuner bör ställa om och ändra sin resepolicy så att folk ska flyga mer. Han säger också att flygsektorn blir mer hållbar, bland annat genom att man kan blanda in biobränslen, att man kan flyga med elflyg och att det kommer vätgasflyg.

I dag har vi ett ärende där EU-direktiv sätter ramar för att man ska blanda in 2 procent biobränsle i flygbränslet. Det är inte så stor mängd.

Om man sitter i en kommun där man verkligen jobbar för att minska sina klimatutsläpp och sin klimatpåverkan: När anser ledamoten att vi har den hållbara flygsektorn på plats? När är det hållbart att flyga? När kommer elflygen, och när kommer vätgasflygen? När ska man ändra sin resepolicy?

Anf. 85 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för uppföljande frågor!

Svaret på frågan när man bör ändra sin resepolicy i kommunerna och regionerna är: Helst i går! Det är extremt viktigt speciellt när man äger och driver en flygplats att man tillåter sina anställda att använda den.

När vi talar om flygets omställning måste vi se det ur flera perspektiv. När det gäller flygets klimatpåverkan är det som jag nämnde i mitt anförande en väldigt viktig debatt som vi nu har här. Omställningen är också på gång. Men den behöver bottna i fakta.

Inrikesflyget i Sverige står för ungefär 2,5 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från inrikes transporter. Utrikesflyget, det vill säga de resor som startade i Sverige och hade sin första destination utomlands, står för cirka 4,8 procent av Sveriges totala utsläpp.

Under Sveriges ordförandeskap i EU togs konkreta steg med ReFuelEU Aviation. Det är en överenskommelse som ska minska flygets utsläpp på EU-nivå, och den börjar gälla i år. Vi ser att vi nu får elflyg, och vi ser hybridflyg. Vi ser också att vi har fossilfri bränsletillverkning i Sverige.

När jag träffar näringslivet och flygbranschen säger man att elflygen kan vara här 2030. Men då måste man också flyga nu för att visa att det finns en efterfrågan, och att marknaden kan få styra vilket fossilfritt alternativ flygplanen ska drivas med.

Redan i dag har vi inrikesflyg i Sverige som flyger med så stor andel som EU tillåter med hållbart flygbränsle. Det är någonting som vi ska värna. Men fler måste flyga för att marknaden ska kunna ställa om. Med fossilfri kärnkraft blir det toppen när man kan ladda sitt elflyg framöver.

(Applåder)

Anf. 86 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det är ett motionsbetänkande men också en skarp lagstiftning som vi har att fatta beslut om. Det gäller regeringens förslag till lag om tillhandahållande och användning av hållbara flygbränslen.

Vi vet att det arbetet pågår hos flygbolagen och hos flygplatserna. Förhoppningen jag känner inför det är att regeringen nu lägger fram förslag om lagstiftning. Men det finns farhågor om att det kommer att skapas stora undantag i den. Jag hoppas att regeringspartierna står upp för lagstiftningen och ser det som ett steg i omställningen av flyget mot ett grönare flyg.

Fru talman! Det finns ett antal olika delar i betänkandet. Jag ska uppehålla mig vid fyra, fem av dem.

Den första handlar om finansiering och stöd till de regionala flygplatserna. Vi hörde alldeles nyss från ledamoten Oskar Svärd att man hade höjt stödet och fördubblat det. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Här är det oerhört allvarligt att man inte från regeringens sida fullt ut lyssnar på den farhåga som finns hos flygplatshållarna. Man kommer att få lägga ned, och man kommer att få dra ned. Sedan är man i den negativa spiralen som gör att man inte skapar en ökad lönsamhet.

Ledamoten Svärd var i sitt anförande också inne på vikten av att flyget ställer om i en mer klimatsmart riktning. En av grundbultarna för att man ska kunna ställa om är att man har en lönsamhet så att man har kraft och muskler att ställa om. Det hoppas jag att regeringen kommer att visa i sina olika strategier framöver.

Hur det än är hänger sviterna av covid kvar. Vi ser också behovet av en ökad beredskap. Jag upplever att regeringen inte fullt ut ser de två delarna. Jag vill i det sammanhanget också passa på att yrka bifall till reservation nummer 4.

När det gäller de beredskapsflygplatser vi har är jag bekymrad. Nu står vi här och diskuterar flyget. Vi har fyra eller möjligtvis fem transportslag. Ibland talar vi om bredband som det femte transportslaget. Det är självklart att transportslagen hänger samman.

Vi talar många gånger om transporteffektivitet och så vidare. Men vi visar också på behovet av snabba klimatsmarta transporter i hela vårt land för både människor och gods.

Jag ställde en fråga till ledamoten i det förra replikskiftet om det finns en beredskap för att ta fram en miniminivå. Där ser man på transporteffektiviteten utifrån en minimal nivå som man ändå måste säkerställa i tider av kris och krig. Jag upplever inte att jag fick något klart svar på den frågan.

Det är klart att det är oerhört viktigt för företagen – oavsett om det är ett flygbolag eller en kommunal eller regional flygplats, och oavsett vem som äger dem – att de vet vad som gäller i tider av kris och krig. Det kan också handla om de andra transportslagen. Det är den andra delen.

Jag skulle vilja att man inte pratade så mycket om detta utan att man tog fram konkreta förslag, lade dem på bordet och sa: Det är så här vi tänker. Låt oss titta på dem och se hur de kan fungera tillsammans.

Den tredje delen jag skulle vilja lyfta fram handlar om flygets klimatpåverkan. Det är klart att vi är bekymrade över att det inte händer mer. Vi kan lyfta fram att det blandas in SAF i flygbränsle. Det är jättebra. Vi ser att elflyget kan komma någon gång. Vätgasflyget kan också komma. Men vi saknar ändå de kraftfulla initiativen för att det ska bli verklighet.

Vi kan bara se på vårt grannland Norge och på den typ av regelverk som man har tagit fram för att främja elflygets utveckling. Jag skulle välkomna om vi fick se ett liknande arbete i Sverige som det man har gjort i Norge.

Fru talman! Jag vill komma in på frågan om hinderbelysning av vindkraftverk. Vi talar om ljusföroreningar. Det kan låta som en väldigt liten fråga, men människor upplever att det stör.

Det anmärkningsvärda är att det finns teknik som man kan använda när det gäller detta. Men då behöver man undantag från regler hos Transportstyrelsen. När Transportstyrelsen har ställt frågor till Försvarsmakten har man sagt att man inte litar på tekniken. Därför kan det inte införas, och så blir det ingenting.

Det är en svaghet från regeringens sida att man inte tar tag i frågorna och ser till att lösa dem. År efter år har vi de utmaningar som vi ser där man med teknikens hjälp skulle kunna hitta lösningar, men där man ändå från regeringens sida väljer att inte se det.

Det behövs en större flexibilitet hos de berörda myndigheterna för att skapa förutsättningar för utveckling i hela landet. Det skulle jag vilja se mer av.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att vi från Centerpartiets sida välkomnar att man talar om beredskap i många olika sammanhang. Men det finns så mycket mer att göra. Jag skulle vilja se mer handling från regeringens sida.

Det finns en färdplan mot klimatneutralitet. Jag skulle vilja att man från regeringens sida visade att man omsätter det i praktiken.

Som allra sista punkt vill jag lyfta fram innovationsfrågorna. Jag hoppas att de kan belysas lite ytterligare av kommande talare från regeringspartierna eller Tidöpartierna.

Att satsa fullt ut på innovationsfrågorna behöver vi göra också för att säkra flygets klimatomställning.

Anf. 87 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack för anförandet, fru ordförande i trafikutskottet Ulrika Heie!

Jag tänkte börja med att önska Centerpartiet stort lycka till med partiets nya ordförande och gratulera Ulrika Heie till hennes nya post som andre vice partiordförande. Jag önskar hela Centerpartiet lycka till i kommande valrörelse.

Anledningen till att jag begärde ordet var att jag har två små frågor. Den första gäller flygskatten, och den andra gäller Bromma flygplats. Jag börjar med flygskatten.

Som ledamoten Oskar Svärd nämnde kommer flygskatten att avskaffas helt den 1 juli. År 2018 infördes flygskatten av Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet. Men Centerpartiet var emot skatten. Om, gud förbjude, Socialdemokraterna efter nästa val tillsammans med Miljöpartiet bildar regering med stöd av Vänsterpartiet och kanske Centerpartiet, vad kommer då Centerpartiets hållning att vara när det gäller att införa flygskatten igen?

Jag känner en oro för att Miljöpartiet vill fördubbla den nuvarande flygskatten. Analyser visar att om vi tar bort flygskatten nu kommer vi att se effekterna i slutet av 2026. Vilket är Centerpartiets ställningstagande i flygskattefrågan om vi får en rödgrön regering?

Anf. 88 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack, Rashid Farivar, för de vänliga lyckönskningarna både till ordförandeskap och till kommande valrörelse! Det uppskattar jag givetvis.

Däremot blir jag lite bekymrad om ledamoten på allvar tror att jag här i talarstolen skulle stå och berätta på vilket sätt Centerpartiet skulle agera efter nästa val och vilka överenskommelser vi eventuellt skulle göra med olika partier. Det hör inte hemma i det här replikskiftet.

Jag vill ändå passa på att poängtera att vi ser alla fyra transportslag som oerhört viktiga för hela Sveriges utveckling. Vi är också oerhört engagerade i flygets omställning. Då behöver man göra ett antal olika saker. Det gäller inte minst satsningen på de regionala flygplatserna. Jag vill visa på hur vi från Centerpartiets sida verkligen värnar själva infrastrukturen så att den fungerar. Sedan kan vi ha en fungerande flygverksamhet.

Men det är klart att flygplatserna är bland de absolut mest centrala förutsättningarna för att vi ska ha en god flygverksamhet i Sverige. Därför är jag väldigt mån om men också intresserad av och ser med uppskattning på, om jag får uttrycka mig så, det arbete som sker på de regionala flygplatserna som ägs av kommuner, till exempel. Men det gäller också Swedavias arbete.

Det pågår alltså mycket viktigt arbete för att ställa om flygsektorn, men jag kan inte stå här och tala om hur vi skulle spela och agera när det gäller olika frågor. Det hör inte till dagens debatt.

Anf. 89 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Heie!

Då kan jag absolut formulera om min fråga: Tycker ledamoten att det är positivt att Sverigedemokraterna och regeringen slopar flygskatten helt? Det var den första frågan.

Den andra frågan gäller Bromma flygplats. Jag har läst noggrant i betänkandet. Vi vet vad ställningstagandet från Tidöpartierna är: Vi vill behålla Bromma flygplats, och vi vill utreda Bromma flygplats funktion.

De rödgröna tillsammans med Vänsterpartiet vill jämna flygplatsen med marken och bygga bostäder. Absolut – det respekterar jag också.

Men vad är Centerpartiets hållning i Brommafrågan? Jag kunde inte hitta någonting om det i betänkandet. Den här frågan kanske är något som ledamoten Ulrika Heie vill spara och besvara först efter valet. Men jag vore tacksam om Centerpartiet och ledamoten kunde ta någon ställning i frågan.

Anf. 90 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Frågan var: Tycker ledamoten att det är positivt att man tar bort flygskatten?

Vi har i Sverige väldigt höga flygpriser, och det ser jag som ett bekymmer. Det gör att det inte blir möjligt för människor att ta sig från och till olika ställen. Från norra Sverige till Stockholm, till exempel, har vi väldigt höga priser. Jag ser det som positivt om man kan sänka de priserna något. Det kan ske genom att man tar bort en flygskatt eller genom andra möjligheter; det kan ju finnas olika verktyg på vägen dit.

Något jag dock skulle prioritera ännu mer är att hitta ett sätt att åstadkomma en grön omställning av flyget och olika sätt att snabba på den. Därför skulle jag välkomna mer av innovationsåtgärder från Tidöpartierna. Jag skulle vilja se ett större utvecklingstänk runt flygplatserna och flygbolagen ur klimathänseende i Sverige. När det sedan gäller om det skulle vara flygskatten som gör det ena eller det andra handlar det faktiskt om en liten del, om vi nu tittar till helheten. Jag vet att många tycker att det är positivt.

Vad är Centerpartiets hållning i Brommafrågan? frågar också ledamoten. Vi har den infrastruktur vi har därför att det har fattats beslut tidigare. Jag tycker att det är viktigt att fundera över vilka underlag man har för att fatta nya beslut. Därför är jag inte beredd att i det här replikskiftet säga vare sig att Bromma flygplats måste bevaras eller att den ska läggas ned. Det handlar faktiskt om på vilket sätt vi framöver tar ställning till hur infrastrukturen ska hänga samman.

Vi har haft ett besök i utskottet när det gäller de här frågorna. Då visade man att med mer järnväg i regionen finns också möjligheten att nå fler flygplatser som kan ta fler uppdrag. Jag är ledsen att jag inte hann svara färdigt, för talartiden sprang iväg!

Anf. 91 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Under de senaste ett och ett halvt åren har vi kristdemokrater arbetat med en samhällsbyggnadskommitté som har arbetat fram den politik som vi ämnar driva för att bygga ett bättre samhälle. Jag har haft förmånen att arbeta med våra tankar kring framtida infrastruktur.

Jag ämnar därför i dag lyfta fram vad vi kristdemokrater anser är nödvändigt för att flyget ska utvecklas på ett bra sätt. Därefter kommer jag att peka på det vi har fått med oss i regeringen samt avsluta med en framtidsspaning.

Fru talman! Flyget är en del av den nationella kollektivtrafiken. Därför lyfte jag redan under förra mandatperioden att det ska vara möjligt för kommuner och regioner att upphandla flygtrafik. Det är därför glädjande att detta nu är regeringens politik.

Men vi vill fortsätta att stärka flyget, och därför vill vi stärka det statliga driftstödet till icke-statliga flygplatser. Vi vill se över basutbudet, och vi vill förändra ägardirektivet så att Swedavia får ett bredare uppdrag avseende militära och civila funktioner samt avseende GA-trafiken. Jag är inte säker på att alla vet vad GA-trafik är, men det är alltså privata helikoptrar, polisflyg, ambulansflyg, brandflyg, statligt flyg och flygskolor. Det är med andra ord allt det som egentligen inte är det vanliga flyget, det som man i vanliga fall talar om, men som är helt samhällsnödvändigt.

Vi vill också utveckla Arlanda så att vi kan ta upp konkurrensen med Köpenhamn avseende att vara Nordens starkaste flyghubb. Ska vi lyckas med det måste vi få till infrastrukturen till och från Arlanda, och vi måste underlätta för både utrikes och inrikes passagerare. Kristdemokraterna vill därför att man tillsätter en Arlandaförhandling.

På samma sätt som vi vill utveckla Arlanda vill vi att man utreder Bromma avseende i första hand GA-trafik och drönare. Det är svårt att se hur framtidens drönartrafik ska fungera tillsammans med all annan trafik som kommer att gå på Arlanda.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att en ny järnvägsförbindelse mellan Nyköping och Stockholm kommer att förändra förutsättningarna för Skavsta, vilket är bra ur både ett regionalt och ett nationellt perspektiv.

Fru talman! Regeringen har gjort en hel del på flygområdet. Vi har avskaffat flygskatten. Vi har fördubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Vi har tillsatt en Arlandasamordnare. Vi har gjort det möjligt för kommuner och regioner att upphandla flyg, som jag redan nämnt. Vi har förbättrat infrastrukturen både till Landvetter och framgent till Skavsta.

Samtidigt har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att påskynda arbetet avseende fossilfritt flyg. Man har påbörjat ett nordiskt samarbete avseende elflyg. I dag tar vi också beslut om en ny förordning avseende hållbart flygbränsle som är en del av regeringens förhandling avseende Fit for 55.

Utöver detta avser regeringen att tillsätta en utredning som omfattar det nationella basutbudet och Bromma flygplats. Utredningen kommer bland annat att titta på frågor om hur basutbudet bör se ut på sikt, inklusive frågor om finansiering och organisation. Arbetet med direktiven pågår.

Vi kan se hur det ser ut för de kommunala flygplatserna. Redan i dag har de ett samlat underskott på cirka 800 miljoner. Det gör att man på flera orter har allvarliga funderingar på att lägga ned flygplatsen, vilket kommer att försämra vår civila och militära beredskap samtidigt som det försvårar för näringslivet att utvecklas i hela landet.

Den kommande utredningen bör därför även titta på hur man gjort i Finland och Norge, där deras motsvarighet till Swedavia har tagit över ansvaret för hela inrikesflygets infrastruktur.

Det är tyvärr inte säkert att ökat statligt stöd kommer att rädda de kommunala flygplatserna, utan mycket talar för att vi behöver göra en större förändring för att skapa ett väl fungerande inrikesflyg i hela landet. Utifrån detta perspektiv är det bra att regeringen och andra offentliga aktörer samt bolag nu ser över sina resepolicyer så att man kan flyga, vilket stärker flyget över tid.

Fru talman! Det pågår en fantastisk teknisk utveckling inom flyget. St1 och Preem tar fram nya, mer miljövänliga bränslen. GKN Aerospace hemma i min hembygd utvecklar bättre och miljövänligare traditionella motorer, samtidigt som man tillsammans med sina partner håller på att ta fram motorer som kommer att kunna drivas med vätgas. Heart Aerospace har utvecklat ett modernt elflyg som kommer att förändra flygets förutsättningar.

Tyvärr tappar vi Heart Aerospace, då de nu kommer att fortsätta att utveckla sitt flyg i USA. Detta visar att vi måste förbättra förutsättningarna för flyget om vi ska klara av att vara med och utveckla nästa generation av miljövänliga flyg.

Denna förändring av flyget kommer att ställa helt nya krav på framtidens flygplatser avseende möjlighet att leverera olika bränslen samt el. Det kommer också att ställa krav på de lokala räddningstjänsterna på flygplatserna, som kommer att vara tvungna att kunna hantera olika typer av olyckor och bränder.

Men även om omställningen har utmaningar är den nödvändig, och summan av alla förändringar blir att vi på sikt flyger inrikes med el, kontinentalt med vätgas och interkontinentalt med biobränsle.

Fru talman! Flyget är en del av svensk kollektivtrafik. Vi måste därför förbättra flygets förutsättningar. När den tekniska utveckling som just nu pågår får full effekt kommer flyget med all sannolikhet att vara ett betydligt miljövänligare alternativ än exempelvis järnvägen. Detta paradigmskifte kommer att förändra vår syn på flyget och framtidens resande.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

Anf. 92 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Magnus Jacobsson för hans anförande. Vi instämmer i att flyget är viktigt för Sveriges konkurrenskraft, för att hålla samman landet och för att kunna transportera saker.

Jag hörde ledamoten Magnus Jacobsson nämna Kristdemokraternas arbetsgrupp som tar fram nya förslag. Jag har läst om dem, och några av förslagen är väldigt intressanta och nära oss socialdemokrater och vårt sätt att se på infrastruktur.

Magnus Jacobsson nämnde också den flygplatsutredning som Peter Norman ledde. Det var faktiskt den socialdemokratiska regeringen som tillsatte den utredningen, bara sagt som en parentes. Utredningen visade att staten behöver ta ett större ansvar för flygplatssystemet, för både tillgänglighetens och beredskapens skull. Den föreslog att flygplatserna Skellefteå, Kalmar-Öland, Ängelholm-Helsingborg och Sundsvall-Timrå skulle tas över av Swedavia. Denna utredning verkar dock samla damm på departementet. Det händer ingenting.

Jag har hört och läst i debattinlägg från företrädare för dessa kommuner att de är oroliga över att de inte får några besked eller beslut från regeringen. Jag undrar om Magnus Jacobsson har något meddelande till dem. När kommer besked och beslut om att Swedavia ska ta över dessa flygplatser?

Anf. 93 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag uppskattar den raka frågan från ledamoten Kadir Kasirga. Du ska få ett rakt svar: Nej, jag har inget besked i dag. Jag får väl säga som alltid: Det bereds på Regeringskansliet.

Däremot är frågan väldigt spännande. Det Peter Norman pekar på är att ta ytterligare några flygplatser och lägga in dem i Swedavia. Personligen är jag inte helt säker på att det kommer att räcka. Det var därför jag i det arbete som jag gjorde internt i partiet, som jag fick stöd för på vårt partifullmäktige och som jag också lyfte i mitt anförande sa att vi nog behöver titta på en lösning till.

Min favorit, för att vara helt ärlig, är den norska lösningen. Där har man förstatligat och gett ett helt annat uppdrag. Vi ser nämligen också vad som händer i en del kommuner. Jag kan bara gå hem till Trollhättan, där kostnaderna är drivande. I Karlstad går man 40 miljoner minus, om jag är rätt informerad. Det är inte helt givet att kostnadssituationen där enskilda kommuner ska bära ett ansvar för alla runt omkring är vare sig rimlig eller rättvis.

Jag hoppas att regeringen skyndsamt tittar vidare på Peter Normans förslag. Det skulle lösa situationen för en del kommuner. Det skulle dock också dela upp den svenska flygsektorn ännu en gång mellan de kommuner som hamnar innanför och de kommuner som hamnar utanför. Därför är jag som sagt glad att regeringen har aviserat att man ska göra en utredning till om Bromma och att man även pratar om att se över den svenska flygstrukturen. Jag tror nämligen att vi behöver ta ett större helhetsgrepp.

Anf. 94 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag uppskattar verkligen att ledamoten Magnus Jacobsson lyfter upp de svårigheter och utmaningar som de regionala flygplatserna har. Man måste ofta ta pengar från välfärden för att kunna hålla dessa flygplatser öppna. Jag tycker också att hela flygplatssystemet är någonting som man borde se över.

Men det finns en annan flygplats som ligger här i Stockholm, Bromma flygplats, som blöder, ekar tomt och kostar hundratals miljoner kronor. Swedavia har i en rapport sagt att de inte vet hur de ska göra. Det dräneras från andra flygplatser för att Bromma flygplats ska vara öppen.

Jag undrar vad ledamoten Magnus Jacobsson kommer att göra – också med tanke på att ledamoten representerar Kristdemokraterna, som har departementet i den här frågan. När kommer vi att få något besked om att Bromma flygplats ska läggas ned och att det ska byggas bostäder till stockholmarna men även till de människor som ska flytta till Stockholm för att studera eller arbeta?

Anf. 95 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Efter en förhållandevis lång inledning kom då frågan: När kommer vi att få besked om att lägga ned och bygga bostäder? Då är svaret väldigt enkelt: Det sker inte under den här mandatperioden. Vi har en överenskommelse om att Bromma ska vara kvar just nu. Vi har också en överenskommelse om att utreda Bromma.

Fru talman! Jag reagerar lite grann på den retorik som ledamoten använder sig av. Det är ju inte så att det bara handlar om åtta–tio personer. Det är inte heller så att det bara handlar om rika knösar som landar med en privatjet, fru talman. Det här handlar om ambulansflyg, flygskolor och transporter. Det är fortfarande en och annan kärra som kommer från landet, bland annat från Trollhättan. Jag ser att Visby tittar på det, och jag tror att det precis har börjat komma flyg från Växjö.

Det handlar också om hela frågan gällande drönare. Om vi är lite ärliga mot oss själva ser vi att det pågår en förändring av den svenska flygsektorn, och det är inte givet att vi vill att ett sjukvårdsflygplan ska in och landa på Arlanda och ha en längre transportsträcka in till sjukhuset. Jag vet att de har företräde, så det är ingen diskussion. Men det stör fortfarande systemet. Det är inte heller givet att vi vill att drönare som ska transportera olika varor ska in och ut via Arlanda. Det är inte givet att det är den klokaste lösningen.

Därför är jag glad att regeringen nu har bromsat diskussionen om att stänga Bromma men sagt att vi måste utreda hur flygplatsen ska användas. Den som lyssnar noga på mitt anförande hör också att jag nämner andra saker som regeringen gör. Vi ser nu till att Landvetter har järnväg, och man tittar även på att ha järnväg ned till Skavsta. Skulle det bli färdigt skulle det vara en helt annan sektor, och då stämmer 2038 något bättre än i dag.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Anf. 96 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor och regeringens förslag om en ny lag om tillhandahållande och användning av flygbränsle.

Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar i dag bifall enbart till reservation 3 under punkt 3, som handlar om finansiering av regionala flygplatser, och reservation 9 under punkt 5, som rör Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser.

Låt mig börja i enighetens anda. Jag tror att alla partier i denna kammare delar insikten att flyget är viktigt för Sverige. Vårt land är stort, avlångt och glesbefolkat, och dessutom ligger vi i Europas utkant. För många människor, företag och regioner är flyget helt avgörande för tillgänglighet, konkurrenskraft och för att hålla landet samman.

Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha en effektiv, hållbar och strategisk flygpolitik – en politik som förenar klimatansvar med nationell sammanhållning. Men det här betänkandet visar en regering som saknar riktning. Det finns ingen ordentlig strategi och ingen samordning utan bara lite lappande i kanten.

Det blir extra tydligt när vi ser vad som händer med våra regionala flygplatser, vilket några ledamöter redan har nämnt. Kommuner och regioner larmar; de orkar inte längre själva. Dessa flygplatser fyller samhällsviktiga funktioner för beredskap, sjukvård och näringsliv. Det är inte rimligt att kommunerna ska bära det ansvaret på sina axlar.

Fru talman! Vi menar att det är hög tid att se över finansieringen. I det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i, där beredskap, totalförsvar och robusthet krävs, är det fullt rimligt att staten genom Swedavia får ett större ansvar – kanske till och med för hela flygplatsnätverket. Vi behöver ett statligt helhetsansvar, inte ett lapptäcke där enskilda kommuner får bära nationella uppgifter på sina axlar.

Fru talman! Redan i förra årets luftfartsdebatt stod jag här och varnade för att Bromma höll på att bli en spökflygplats, och nu är vi där. Den reguljära flygtrafiken har kollapsat – 95 procent av resenärerna är borta. Terminalen ekar tom, och flygbolagen har lämnat flygplatsen. Ändå pumpas hundratals miljoner kronor om året in från skattebetalarna för att hålla igång något som inte längre fyller sitt syfte.

Dessutom hör vi från regeringens sida och från infrastrukturministerns sida att det kanske vänder – 2065. År 2065 kanske det vänder för Bromma flygplats. Med sådana budskap menar Tidöregeringen tillsammans med SD att man är beredd att skattefinansiera en spökflygplats i fyra decennier till, fru talman. Det är en flygplats som skulle kunna ge plats åt tusentals bostäder och arbetstillfällen.

Det här är inte långsiktighet, fru talman. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna kallar detta att ta ansvar. Jag kallar det vad det är: Det är prestige det handlar om, på skattebetalarnas bekostnad.

Vi har hört Kristdemokraterna säga att de står upp för det glömda Sverige, men ändå försvarar de ett tomt flygfält i huvudstaden. Sverigedemokraterna säger att de står på vanligt folks och glesbygdens sida, men de röstar gång på gång för att miljonärer ska kunna flyga privatjet från Bromma med sina mopsar.

Jag tycker att det är dags att ta till sunt förnuft. Det här är en flygplats som marknaden har övergivit. Flygtrafiken i Stockholmsregionen behöver koncentreras till Arlanda. Vi hörde även från Moderaterna och Kristdemokraterna att vi inte kan ha två flygplatser i en region. Det här behöver göras för kapacitetens skull, för miljöns skull och för att bygga fler bostäder för de nya stockholmarna.

Fru talman! Flygpolitiken ska självklart också handla om framtiden. Vi ser nu en snabb utveckling av drönartrafik och drönarteknik. Vi ser drönare som används för att flytta hjärtstartare till olycksplatser och drönare som används för att upptäcka oljeutsläpp, inspektera kraftledningar och mäta virkesvolymer i skogsbruk. Det är jättebra. Det är också ett sätt att effektivisera samhällsservicen. Vi ska såklart välkomna den här tekniken, men vi måste även se till att reglera drönartrafiken klokt.

I ärlighetens namn behövs dessutom inte 130 hektar mark för att drönartrafiken ska fungera här i Stockholm. Det behövs inte. Jag ville bara säga det.

Fru talman! Samma framtidsfokus behövs såklart i klimatpolitiken. Flyget måste vara en del av klimatomställningen, inte ett undantag. Vi vill öka inblandningen av hållbara flygbränslen, och vi hör att branschen kämpar med den frågan. Vi vill också stärka elflygets utveckling. Det är bra att göra Sverige till ett föregångsland för fossilfritt flyg. Det kommer att kräva investeringar, främjande av forskning och såklart politiska beslut.

Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater står för en flygpolitik som ska hålla ihop Sverige och som driver klimatomställningen och bygger framtiden. Flyget behövs för inrikesresor, utrikesresor, sjukvård, beredskap och konkurrenskraft – men vi måste också tänka på att det behövs rätt sorts flyg på rätt plats och med rätt ansvar.

Jag yrkar återigen bifall till Socialdemokraternas reservationer 3 och 9.

(Applåder)

Anf. 97 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Jag tycker att det som ledamoten förde fram var väl genomfört, väl balanserat och – faktiskt – i många stycken god politik. Det finns bara ett litet problem: Det var inte samma politik i regeringsställning. Då var det flygskatt, marginellt stöd till kommunerna, flygskam och flygförbud i socialdemokratiskt styrda kommuner och regioner. Det mest fascinerande var nog att man förlängde avtalet avseende Arlanda Express utan att över huvud taget komma till trafikutskottet och informera om att man tänkte göra det.

Vi ser nu effekten av den politiken. Flygskammen i kombination med covid har försämrat förutsättningarna för flyg i hela Sverige. En del var glada över det; det fanns till och med de här i huset som under den förra mandatperioden firade med tårta när flyget minskade. Det här slår stenhårt mot glesbygden.

Vi ser också hur det har slagit mot industrin. Heart Aerospace är ett fantastiskt företag som nu väljer att flytta. Ett av de skäl som man tidigare har lyft fram är att man inte har kunnat använda Säve flygplats. Göteborg styrs av socialdemokrater och miljöpartister som inte valde att växla mark så att man kunde öppna upp och se till att vi klarar av att säkra den här industrin i Sverige. Vi tappar den här industrin på grund av socialdemokratisk flygpolitik.

Fru talman! Jag gillar de vackra orden, men jag tror inte att det är den politiken vi kommer att få när S regerar med Miljöpartiet. Hur kommer ni socialdemokrater att leva upp till er politik efter nästa val?

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Rashid Farivar (båda SD).

Anf. 98 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Tack, Magnus Jacobsson, för frågorna!

Jag vill börja med att säga att vi går till val som ett eget parti.

Magnus Jacobsson ställde frågor om flygskam, flygskatt och Arlandabanan. När det gäller Arlandabanan kan jag hålla med om att vi kanske borde ha agerat lite mer, tittat och försökt att ta tillbaka den. Det svar jag har fått är dock att det hade kostat skattebetalarna jättemånga miljarder.

Nu finns det en utredning, eller en delrapport, från Peter Norman. Vi borde se över detta tillsammans och kolla hur vi kan göra det billigare för människor som vill ta sig till Arlanda till rimliga priser. Det finns fortfarande möjlighet att använda de politiska verktygen för att göra det billigare att åka Arlandabanan, och jag hoppas att Magnus Jacobsson driver den frågan tillsammans med sina regeringspartner.

Flygskam är ett ord jag inte gillar. Det som har hänt i samhället är att medvetenheten bland människor har ökat. Det har blivit lättare att ta sig med järnväg till olika punkter. Näringslivet har ju en digital omställning. Många affärsresor som man tidigare gjorde genom att ta flyget till exempelvis Stockholm gör man inte längre, utan man genomför dessa möten digitalt. Medvetenheten hos människor har ökat, och näringslivet och företagen har helt enkelt sett möjligheten att tjäna pengar.

Anf. 99 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det är givetvis helt korrekt att covidperioden gjorde att viss teknikutveckling kom att ske väldigt snabbt, och det tror jag är bra. Jag tror att det är jättebra att vi är rädda om miljön och värnar den och att vi hittar tekniska lösningar som underlättar. Men det tar faktiskt inte bort faktumet att ett stort antal kommuner, ofta röda, har valt att även i sina reglementen försvåra resor med flyg. Eftersom kommuner och regioner är en väldigt stor del av den svenska ekonomiska basen innebär det att underlaget för flyg minskar. Priserna går upp, vilket resulterar i att näringslivet har svårare att använda biljetter och att privatpersoner som vill flyga sällan har råd om de inte har väldigt höga löner.

Det är alltså den raka motsatsen till den politik som socialdemokratin ofta säger sig stå för, och jag beklagar det. Jag är glad att vi har en regering som nu uppmanar till att göra annorlunda.

Jag går tillbaka till en annan fråga, fru talman, nämligen Bromma. Inte ett ord hörde jag i anförandet om ambulansflyg, polisflyg, transporter, utbildning av nya piloter eller brandflyg. Tänk när det brinner här i vårt område – jag har själv varit med om det hemma i Bohuslän, och de som kommer från Västmanland vet hur en brand kan te sig. Det flyget vill vi inte ha på Arlanda. Vi måste ha en alternativ flygplats för den typen av samhällsnytta. Inte ett ord hörde jag, fru talman, om hur socialdemokratin apostroferar det här problemet. Det verkar tyvärr som att man helt har glömt bort det.

Därför vill jag fråga: Hur ämnar ni hantera en skogsbrand? Hur ämnar ni hantera en sjuk människa? Hur ämnar ni hantera ett hjärta som behöver komma fram? Hur tänker ni hantera polisen? Ni kan inte bara prata om de rika som flyger.

Anf. 100 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag kan hänvisa till vad som kan hända med ambulansflyg, brandflyg och polishelikoptrar. Det finns i rapporter från Swedavia och i rapporter från Trafikverket. Det finns plats på Arlanda även för dessa verksamheter.

Jag tycker att det är en märklig argumentation att använda – 130 hektar mark ska reserveras och blockeras för några miljonärer som ska använda privatjet, dessutom med sina mopsar. Det kostar hundratals miljoner kronor, vilket dränerar Swedavias budget. Pengar tas från andra flygplatser för att Bromma flygplats ska vara öppen. Det tycker jag att Magnus Jacobsson ska ta med sig och prata med sitt statsråd om.

Stockholmarna vill bygga bostäder på Bromma flygplats mark. I dag har marknaden övergivit Bromma flygplats. Titta på Stockholms Handelskammares rapporter! Titta på Swedavia! Lyssna på SAS! 96 procent av resenärerna har försvunnit. Ni pratar om flygbolag som har etablerat sig, men det handlar fortfarande bara om två linjer, till Trollhättan. Det finns flyg som går till Trollhättan. Det är inte så att människor inte kan ta sig till Stockholm, utan det finns alternativ.

Självklart behöver förbindelserna till Arlanda förbättras. Där är vi redo att tillsammans titta på vad som kan göras när det gäller Arlandabanan för att göra det billigare.

(Applåder)

Anf. 101 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för anförandet.

Min kollega Magnus Jacobsson sa det mesta jag tänkte säga, men det finns så mycket att säga om hur den rödgröna regeringen under åtta år nedmonterade den svenska flygbranschen och svenska flygplatser.

Jag läser ur betänkandet. I reservation 3 kan man läsa att Sverige är ett glest befolkat land med stora geografiska avstånd. Det står också att man anser att ”en effektiv och hållbar flygpolitik är av yttersta vikt för individer och näringsliv och för att vårt land ska hålla samman”.

Det är samma sak i reservation 6: ”Vi vill framhålla att Sverige, med sina långa avstånd och sin placering i Europas utkant, är starkt beroende av väl fungerande flygtrafik.”

I åtta år hade Socialdemokraterna makten, så i åtta år kunde Socialdemokraterna ha gjort något för att förstärka Sveriges flygindustri och flygplatser. Men steg för steg nedmonterade Socialdemokraterna Sveriges flygbransch och luftfart. Exemplen är många, och min kollega har nämnt de flesta. Flygskatten infördes av den socialdemokratiska regeringen. Man ville till och med införa EU-skatt på flyg. Miljö- och klimatpolitiken hade fokus på minskat flygande.

Nedläggningen av Bromma flygplats är inget nytt förslag. Socialdemokraterna gjorde avsiktligt Bromma flygplats olönsam för att kunna lägga ned den.

Varför gjorde Socialdemokraterna ingenting under sina åtta år i regering?

Anf. 102 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Rashid Farivar för frågan.

Först och främst är det inte Socialdemokraterna som har gjort Bromma flygplats olönsam. Det är marknaden som har övergivit Bromma flygplats. Låt mig påminna Rashid Farivar om att i Region Stockholm beslutade socialdemokrater och moderater gemensamt att dra Tvärbanan till Bromma flygplats. Här var vi överens med Moderaterna.

Det är inte Socialdemokraterna som har gjort Bromma flygplats olönsam, utan det är marknaden. Färre resenärer väljer att resa därifrån, och flygbolagen har kommit fram till att det inte längre är lönsamt att flyga från Bromma flygplats. De tycker att det är bättre att koncentrera flyget till Arlanda.

Vad gäller att Socialdemokraterna inte gjorde något kan jag ge ett par exempel på motsatsen. Under pandemin var det den socialdemokratiska regeringen som beslutade att sätta in resurser för att rädda flygbranschen från permitteringar av anställda. Socialdemokraterna tog också beslut om beredskapsflygplatser. Det var vår regering som såg till att Sverige i dag har fler beredskapsflygplatser, och vi vill att de ska bli ännu fler.

Jag köper inte retoriken att vi socialdemokrater inte gjorde något.

Anf. 103 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för svaret.

Jag sa inte att Socialdemokraterna inte gjorde något. Socialdemokraterna gjorde allt de kunde för att försämra förutsättningarna för flyget i hela landet.

Socialdemokraterna är det enda parti som kan vara på båda sidor av politiken samtidigt. Ledamoten Kadir Kasirga menar att Socialdemokraterna alltid har värnat flyget, men det var Socialdemokraterna som införde flygskatten. Socialdemokraterna påstår nu att de alltid har varit för en stram migrationspolitik, men de har också varit för öppna gränser. Socialdemokraterna var emot ett Natointräde, men över en natt bytte de fot och var plötsligt för ett Natointräde.

Snälla ledamoten Kadir Kasirga! Lär mig hur man kan vara på båda sidor av politiken samtidigt!

Det är ett faktum att Socialdemokraterna med Ibrahim Baylan i spetsen beställde en utredning för att göra Bromma flygplats olönsam på papperet och därefter föreslå en nedläggning av Bromma flygplats. Det är anmärkningsvärt att ledamoten förnekar fakta om verkligheten.

Hur kan man vara på båda sidor av politiken samtidigt, alltså säga något och samtidigt göra något helt annat?

Anf. 104 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Nu blev det en märklig debatt. Med all respekt för ledamoten Rashid Farivar, men han tar upp frågor som inte rör luftfarten, såsom Natofrågan och migrationsfrågan. Detta hör inte hemma i denna debatt, även om jag givetvis skulle kunna ta en debatt om dessa frågor med ledamoten Rashid Farivar.

Socialdemokraterna är det parti som har byggt upp detta land i samarbete med fackföreningsrörelser, folkrörelser med flera. Jag behöver inte ge Rashid Farivar en historieläxa, för jag tror att han är införstådd med vad Socialdemokraterna har åstadkommit i Sveriges historia.

Det jag vill skicka med ledamoten Rashid Farivar är att Sverigedemokraterna hävdar att de står på vanliga människors sida och på glesbygdens sida. Men vad är det för politik Sverigedemokraterna för när de äntligen får möjlighet och inflytande att påverka en regering? Vi ser att det har blivit både dyrare och farligare att vara svensk. Arbetslösheten har rusat iväg, men Sverigedemokraterna kommer inte med förslag på hur det ska lösas. Dessutom skenar kriminaliteten. Sverigedemokraterna har inflytande, men vad prioriterar de? De sänker skatterna för de rika och kämpar för en flygplats för miljonärer och deras hundar. Det är vad Sverigedemokraterna prioriterar.

(Applåder)

Anf. 105 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag har en konkret fråga till Socialdemokraternas ledamot. Varifrån har ledamoten fått den ekonomiska kalkylen gällande Bromma flygplats? Jag tyckte mig höra något om hundratals miljoner som pumpas in i Bromma flygplats. Mig veterligen särredovisar inte Swedavia sina flygplatser, så jag undrar var ledamoten har fått denna siffra ifrån.

Anf. 106 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag tackar Oskar Svärd för frågan.

Låt mig påminna Oskar Svärd om att Swedavia besökte utskottet, och jag har för mig att Oskar Svärd också var där då. Då berättade Swedavia hur mycket detta kostar. Närmare 100 miljoner kronor pumpas varje år in för att hålla Bromma flygplats öppen. Detta redogjorde Swedavia för på utskottsmötet.

Men det är inte den enda kostnaden. Att hålla Bromma flygplats öppen och blockera de 130 hektaren mark kostar Stockholms stad närmare 1 miljard kronor i förlorade investeringar.

Jag vill att Oskar Svärd ska fundera på om det är ansvarsfull politik att hålla en flygplats som ekar tomt och som marknaden inte tror på öppen och pumpa in miljoner kronor i den för några personer med privatjetplan.

Anf. 107 Oskar Svärd (M)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag deltog i samma utskottsmöte och har också träffat Swedavia vid andra tillfällen. Jag uppskattar ledamotens tydliggörande, men det är skillnad på hundratals miljoner kronor och närmare hundra miljoner. Det var därför jag ställde min fråga.

Min nästa fråga handlar om privatflyget. Min uppfattning är att ledamoten i sitt anförande hade en ganska raljerande ton gällande privatflyget och pratade om rika människor som flyger runt som om det vore någon form av hobbyflyg. Jag är ganska övertygad om att de som använder flyget, även privatflyget, gör det av en anledning – att det går fort och att det är effektivt. Dessa människor bidrar inte bara med företag och tillväxt till Sverige, utan de bidrar också med hundratusentals jobb. Det är jag helt övertygad om.

Min fråga är: Anser ledamoten att privatflyget inte behövs?

Anf. 108 Kadir Kasirga (S)

Fru talman! Jag anser att privatflyget inte behövs på Bromma flygplats. I dag har privatflyget på Bromma flygplats en inlåsningseffekt. Det blockerar 130 hektar mark mitt i Stockholm. Det kan hända att människor, såsom affärsmän, behöver flyga. De har sina leksaker, absolut, men de behöver inte 130 hektar mark mitt i Stockholm.

Vi har en flygplats, och det är Arlanda. Man får kolla på om det kan beredas plats även för privatflyget på Arlanda för de affärsmän som behöver privatjet. Man får skicka med Oskar Svärd, och så får regeringen eller Swedavia utreda hur plats kan beredas även för privatflyget. Det är mitt korta svar.

Helena Gellerman (L)

Anf. 109 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi flygfrågor.

Sverige är beroende av flyget. Vi är ett avlångt land, och utan flyget skulle Sverige inte kunna fortsätta att ha en hög innovationstakt och öka sin konkurrenskraft. Det skulle bli svårare att jobba och bo i hela landet och att hälsa på släktingar och vänner runt om i landet. Vi behöver att alla de fyra trafikslagen – flyg, sjöfart, väg och järnväg – fungerar och att de fungerar tillsammans.

Det är viktigt att binda ihop trafikslagen för att kunna nå flygplatserna med spårbunden trafik. Det är därför positivt att man nu i Västsverige har funnit en lösning för en ny järnväg Göteborg–Borås, med fyra spår under Landvetter. Det kommer att öka Landvetters upptagningsområde och förmåga att attrahera nya direktlinjer.

Regeringen har också tillsatt en Arlandasamordnare, med syfte att stärka Arlandas konkurrenskraft genom att förbättra tillgängligheten för kollektivtrafik och även väg- och järnvägstrafik. Rapporten kommer att redovisas senast den 31 maj. Jag ser verkligen fram emot den.

Samtidigt är flyget under press, inte minst inrikesflyget. Om vi vill att hela landet ska leva måste vi underlätta för flygets återhämtning efter pandemin och med färre överflygningar på grund av Ukrainakriget samt den pågående lågkonjunkturen.

Liberalerna och dess samarbetspartier ser flygets fördelar och det svåra dagsläget och har vidtagit en rad åtgärder. Vi har tagit beslut om 1 miljard för att kompensera för en stor eftersläpande kostnad från pandemin, då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna fast resenärerna i princip uteblev. Alternativet var att kostnaden skulle tynga biljettkostnaderna och försvåra återhämtningen. Vi har också dubblerat driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner.

Vi har även tagit bort flygskatten. Fokus i klimatomställningen ska vara flygets utsläpp, inte flygresan som sådan. En borttagen flygskatt kommer att stärka tillgängligheten inrikes men även utrikes, framför allt från Arlanda och Landvetter. Utan flygskatt blir det mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige. Flygskatten avskaffas den 1 juli 2025.

Samtidigt ska naturligtvis flyget göra sin del i klimatomställningen och eliminera sina utsläpp. Swedavia med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala och undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen kan tillhandahållas av flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg redan 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är samtidigt viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Under det svenska ordförandeskapet fattades beslut om EU:s gröna omställningspaket Fit for 55 och ett paket specifikt riktat mot flyget – ReFuelEU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter kommer att upphöra 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om reduktionsplikt för fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Det kommer att driva omställningen av flyget i hela Europa. I och med dagens betänkande beslutar vi om kompletterande bestämmelser när det gäller ReFuelEU Aviation. Flygets utsläpp löser vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för global påverkan.

På ämnet konkurrensneutrala förutsättningar för flyget är det också dags att se över de resepolicyer som finns i Sverige. Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land som har längst avstånd mellan landsändarna. För att bibehålla och fortsätta att utveckla ett konkurrenskraftigt Sverige krävs en fungerande flyginfrastruktur. Det är därför viktigt att resepolicyer inte hindrar eller försvårar att effektiva resor kan göras inom Sverige och till utlandet.

Möjligheten att köpa till fossilfritt bränsle vid flygning tillvaratas inte i dag i tillräckligt hög omfattning. Sverige lider fortfarande av efterdyningarna från en tid när man inte trodde på flygets klimatomställning. Resepolicyer inom både offentlig förvaltning och privata företag förordar att andra färdsätt ska väljas framför flyget, inte minst inrikes, även om det ger betydligt längre restid för den anställda och potentiellt högre kostnader. Detta riskerar också att hindra flygets omställning. I stället för hotellövernattningar och ökad betald restid kan kostnaderna omprioriteras till inköp av fossilfritt bränsle.

Teknikneutrala resepolicyer som ser till hela kostnaden för en resa gynnar svenska intressen och landets tillväxt, samtidigt som klimatet kan värnas och resenärerna kan minska sin tid från hemmet. För att föregå med gott exempel har Regeringskansliet infört en färdmedelsneutral resepolicy som började gälla redan 2024. Nu behöver fler ta efter.

För att nå flygbranschens mål att ha ett fossilfritt flyg 2045 krävs utveckling av en rad tekniker. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmare i tid, medan flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort. Regeringen har gett Energimyndigheten ett uppdrag att påskynda sjöfartens och luftfartens omställning till fossilfrihet, och det ska redovisas den 1 januari 2026.

Redan i dag kan man flyga fossilfritt på biobränslen producerade i Västsverige av Stl och snart även Preem. Flera företag i Sverige satsar på produktion av både biobränslen på inhemsk råvara och elektrobränslen.

Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Norge och resten av Norden är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Elflyg har potentialen att binda samman mindre regionala flygplatser runt om i landet, även inom Norden. Liberalerna har länge velat se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Det är därför glädjande att Nordens ministrar i augusti 2024 skrev på en deklaration om nordiskt samarbete kring elflyg. Detta skedde i Göteborg.

Liksom vi i Sverige har stora producenter av biobränsle är vi långt framme inom elflyg. Heart Aerospace i Göteborg utvecklar ett elflygplan för 30 personer och 400 kilometer som har rönt internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst från USA. Företaget är ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg – inte minst baserat på den kompetens i fråga om vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan, som nu expanderar kraftigt.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras. Det är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Samtidigt har konsekvenserna av minskat inrikesflyg gjort att flygrörelserna på Bromma har minskat dramatiskt. Vi bör dock se på inrikesflyget över en längre tidsperiod och inte göra förhastade förändringar. Baserat på vår nya omvärld, behovet av klimatomställning och kommande ny flygteknik behöver konsekvenserna och behovet av en central flygplats i Stockholmsområdet utredas före framtida beslut om Brommas framtid.

Det är dock intressant att konstatera att det nu startas nya flyglinjer till Bromma när regioner och företag går samman, ändrar sina resepolicyer och belägger nya flyglinjer. Det är exempel vars drivkrafter man kan bygga vidare på.

Liberalerna har länge krävt här i riksdagen att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik likt i övriga EU. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att utreda och förbereda för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att öppna nya flyglinjer med allmän trafikplikt utöver det statliga utbudet. Trafikverkets förslag är just nu ute på remiss.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan i Sverige men även globalt.

Nu har Sverige äntligen fått en liberal borgerlig regering som tror på flyget och redan har vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka flygets framtid och omställning.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

Anf. 110 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor, det vill säga flygfrågor. Det finns 27 reservationer i betänkandet, och vi sverigedemokrater står bakom alla våra 8 reservationer. För att spara tid yrkar jag dock bifall enbart till reservation 7, som rör beredskapsflygplatser.

Fru talman! Flygets historia är lika gammal som människans dröm om att flyga. Redan för tusentals år sedan blickade vi upp mot fåglarna och drömde om att sväva som de. På 1800-talet tog drömmen fart, och den 17 december 1903 flög bröderna Wright det första motoriserade flygplanet.

Men varför flyger vi än i dag? I ett debattklimat där flyget ibland skambeläggs och där cykeln av vissa partier lyfts fram som framtidens enda transportslag är det kanske viktigare än någonsin att börja i just den frågan. Varför flyger vi? Jo, för att dagens värld är global. Människor flyttar, familjer sprids över kontinenter och varor och tjänster färdas över hela jordklotet. För att detta ska fungera behövs effektiva färdsätt över långa avstånd, och där är flyget oumbärligt såväl i dag som i framtiden.

För Sverige, ett exportberoende land långt från många av världens stora marknader, är flyget särskilt viktigt. Om vi vill behålla och stärka vår konkurrenskraft måste vi ha goda möjligheter att delta i den globala ekonomin.

Även inom Sveriges gränser är flyget avgörande. Vårt land är stort till ytan men har en glest spridd befolkning. Flyget möjliggör regional tillgänglighet, utveckling och sammanhållning till en samhällsekonomiskt låg kostnad. Flyget är en viktig del av vår kollektivtrafik och skapar förutsättningar att leva och verka i hela landet.

En liten historisk parentes, fru talman: Bröderna Wright, som uppfann det första flygplanet, arbetade faktiskt med cyklar – de reparerade, tillverkade och sålde dem. Cykeln var alltså en förutsättning för flygets födelse. Det går med andra ord utmärkt att älska både cykling och flyg, Miljöpartiet! Men nog om historien – vi är här för att prata politik.

Utmaningarna för svenskt flyg är stora. Regionala flygplatser blöder ekonomiskt. Bromma flygplats har flera gånger hotats av nedläggning, och Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet i Stockholm verkar helst vilja jämna den med marken och bygga bostäder.

Flygskatten, i verkligheten ett straff på varje bokad flygstol, tillsammans med covid-19-pandemin 2020 har slagit hårt mot branschen – särskilt mot inrikesflyget, som ännu inte återhämtat sig till hälften av nivåerna 2017. Sedan 2022 har SAS genomgått en omfattande rekonstruktion och vid flera tillfällen varit nära konkurs.

Man skulle kunna ägna hela kvällen åt att prata om den destruktiva behandlingen av svensk flygbransch och flyginfrastruktur under tidigare regeringar. Men låt oss i stället tala om vad som faktiskt går åt rätt håll!

Jag anser att regeringens insatser för att stötta flyget är tillfredsställande, men mer behöver göras. Sedan förra årets luftfartsdebatt har viktiga åtgärder genomförts.

Flygskatten, införd av den rödgröna regeringen med stöd av Vänsterpartiet år 2018, avskaffas helt den 1 juli i år.

Regeringen har tillskjutit 1 035 miljoner kronor till säkerhetskostnader på flygplatser för att motverka avgiftshöjningar och kompensera underskottet från pandemitiden.

Driftsstödet till regionala flygplatser fördubblas från 103 till 210 miljoner kronor årligen.

En Arlandasamordnare har tillsatts för att stärka Arlandas konkurrenskraft.

Arlanda är Sveriges största flygplats och vår port mot världen. Den är central för affärsresor, turism, forskning, utbildning och diplomati.

Jag har själv besökt flera moderna flygplatser runt om i världen det senaste året, bland annat Helsingfors-Vanda, Kastrup, Haneda och Narita i Japan och senast Zayed i Abu Dhabi – ett odemokratiskt land. Varje gång jag återvänder till Arlanda känns det som att resa 10–20 år bakåt i tiden.

Arlanda flygplats behöver inte ett nytt namn. Den behöver lyftas in i framtiden. Kommunikationerna till och från flygplatsen måste förbättras, både på väg och järnväg, och Arlanda ska ges förutsättningar att bli ett attraktivt nordiskt nav och en stjärna.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom regeringens ambition att det ska vara möjligt att leva och verka i hela landet, där tillgänglighet och konkurrenskraft är ledord inom flygbranschen. Vi vill också se mer pengar till infrastrukturen och mer infrastruktur för pengarna. Infrastrukturen är landets blodomlopp. Utan en fungerande infrastruktur kommer Sverige att stanna.

Regeringens och Sverigedemokraternas historiska satsning på infrastrukturen inom den nya ekonomiska ramen för planperioden 2026–2037 – som uppgår till hela 1 171 miljarder kronor – ligger helt i linje med denna ambition.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges formella inträde i Nato har vikten av våra flygplatser – särskilt beredskapsflygplatser – blivit än mer påtaglig. Statsminister Ulf Kristersson uttryckte det tydligt i sitt tal vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i januari i år: Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred.

Fru talman! Detta gör behovet av en väl utbyggd och fungerande infrastruktur över hela landet ännu mer akut. Trots den tidigare regeringens försök att skambelägga flyget och nedmontera vår flyginfrastruktur är verkligheten att flyg och flygplatser är avgörande i fredstid, liksom vid kris och i krig. Flygplatser spelar en nyckelroll för Sveriges försvar och för Natos närvaro och beredskap i regionen.

Mot denna bakgrund anser Sverigedemokraterna att fler regionala flygplatser bör drivas i statlig regi och att fler flygplatser med beredskapsverksamhet bör klassas som beredskapsflygplatser.

Malin Östh (V)

Anf. 111 Malin Östh (V)

Fru talman! Ledamöter! Sverige är ett stort och glest befolkat land. Tillgänglighet är viktigt. Det är en förutsättning för mobilitet och utveckling i hela landet. Här finns funktionsmålet om allas rätt till grundläggande tillgänglighet av god kvalitet. Det är en viktig princip som ska värnas. Det är också en princip som vi från Vänsterpartiet står bakom och har tagit strid för flera gånger. Senast var i höstas, när fyra trafikavtal riskerade att stå helt utan statlig finansiering.

I höstas såg vi också vad som hände på Gotland när flygningarna till och från Gotland drastiskt och plötsligt minskade från två avgångar om dagen till en i veckan. Detta varade i två månaders tid. Sjukvårdens möjligheter att snabbt kunna transportera akutprover och blod påverkades allvarligt, vilket hotade patientsäkerheten.

Flyget bidrar på flera platser med tillgänglighet som annars skulle vara väldigt begränsad, och för tidskritiska transporter är flyget ofta helt avgörande. Det råder alltså inga tvivel om att flyget behövs, och ibland är flyget också det enda alternativet. Flyg är dock för den sakens skull inte ett hållbart trafikslag.

Vi menar från Vänsterpartiet att vi måste kunna hålla båda de här sakerna i huvudet samtidigt. Vi behöver en saklig debatt om flygets förutsättningar och utmaningar med siktet tydligt inställt på samhällsnytta, omställning och vad som krävs rent konkret för att klara klimatmål.

För att kunna ha en sådan saklig debatt måste flygets omställning kommuniceras och planeras realistiskt och baseras på fakta – inte önsketänkande.

En sägning som förekommer frekvent i dag är att utsläppen från flyget måste minska, inte flygandet i sig. Det hör man ganska ofta. Det här är en sägning som inte har stöd i forskning. Flygets utsläpp måste minska, det är sant, men samlad forskning visar också att vi behöver flyga mindre om vi ska klara att minska flygets utsläpp i linje med Parisavtalet. Det är ett faktum.

Fru talman! Det finns ingenting att vinna på att gömma undan de stora utmaningar som finns. Målar man upp en alltför optimistisk bild av vilka tekniska förutsättningar som finns för att minska flygets utsläpp i närtid och samtidigt förutsätter en ständig tillväxt, där flygandet ska öka kraftigt under samma period, riskerar det att uppfattas som oseriöst.

Internationella civila luftfartsorganisationen planerar för och prognostiserar en fördubbling av antalet flygpassagerare till år 2042. De menar samtidigt att en sådan massiv trafikökning ska vara fullt möjlig att genomföra utan att utsläppen ökar. Det här är ett uttalande som även inifrån flygbranschen har avfärdats som just oseriöst. Det finns också fler kritiska röster inifrån flygbranschen.

Call aviation to action är en grupp som består av verksamma eller tidigare verksamma personer inom flygbranschen. De kritiserar sin egen bransch för att skönmåla de tekniska förutsättningar som finns för en bred omställning. De menar också att fokus för flyget behöver skifta från ständigt ökande flygande till att prata mer om samhällsnytta och till att identifiera och upprätthålla de mest värdefulla förbindelserna så att flyget förblir tillgängligt för de personer och regioner som är mest beroende av flyget.

Det här är ett perspektiv som jag tycker saknas i den svenska debatten. Här har vi i stället sedan länge haft en debatt som präglas av att allt flyg är viktigt – och lika viktigt. Alla flygplatser ska behållas oavsett kostnad, och oavsett om det finns möjligheter att upprätthålla en god tillgänglighet med andra färdmedel.

I mitt hemlän har vi två flygplatser med bara fyra mil emellan: Linköping och Norrköping. I relativ närhet finns utöver de här två också två till: Skavsta och Jönköping. Det här är alltså ett relativt litet område i södra Sverige där avstånden är korta och där det dessutom finns goda möjligheter till alternativa färdmedel. Detta tycker jag att vi måste kunna diskutera. Men i dag är möjligheten att diskutera den här typen av frågor väldigt låst, och det är olyckligt.

Fru talman! Flyget behöver precis som allt annat i samhället förhålla sig till att man verkar i en föränderlig tid där förutsättningarna inte är statiska. Där ingår också att resandemönster förändras.

En orsak till att inrikesflyget har minskat är förändrade mötesvanor under pandemin, där digitala möten blivit allt vanligare. Det här är i grunden positivt. Att transportefterfrågan minskar till följd av nya tekniska möjligheter är helt i linje med steg ett i fyrstegsprincipen. Det är en princip som regeringen själv betonar ska ligga till grund för utvecklingen av transportsystemet. Det skriver man väldigt tydligt i sin egen infrastrukturproposition.

I stället för att efterleva sina egna principer gör regeringen dock ett stort nummer av att kritisera regioner och kommuner som antagit resepolicyer som följer fyrstegsprincipen och som tar klimatmål på allvar. I stället för flygskam jobbar den här regeringen hårt för att sätta en resepolicyskam samtidigt som man också uppmanar regioner och kommuner – och svenska folket – att stödflyga mitt i en klimatkris.

En sådan strategi stimulerar allt flygande. Man gör alltså ingen skillnad på om flygresan går till Thailand, mellan Stockholm och Göteborg eller mellan Stockholm och Gällivare.

Ett problem med en sådan strategi är att flygets utsläpp inte kommer att minska i linje med klimatmålen. Det är heller ingen garanti för att det blir de samhällsviktiga flygkommunikationerna som prioriteras, och då har man tappat ett jätteviktigt perspektiv.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga, men jag avslutar där. Jag skulle vilja yrka bifall till reservation 10.

Anf. 112 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malin Östh för anförandet.

Det är glädjande att höra ledamoten lyfta upp vikten av flyget för att hela samhället ska fungera, men det står lite annorlunda i betänkandet. Jag läser att Vänsterpartiet vill belägga flyget med hårda sanktionsavgifter. Jag läser också att man vill avveckla och riva Bromma flygplats. En annan intressant sak är att man vill avveckla flyglinjen mellan Stockholm och Göteborg.

Jag läser ur betänkandet: ”Jag konstaterar att en enda flygresa mellan Stockholm och Göteborg motsvarar så mycket som klimatavtrycket från 50 000 tågresor. Därmed anser jag att flyglinjer på sträckor där samma sträcka med tåg tar under tre timmar bör avvecklas.” Just nu tar tågresan mer än tre timmar, nämligen i bästa fall tre och en halv timme.

Just nu råder ett allvarligt läge i fråga om försvar och beredskap. Vi vill behålla flygplatserna med tanke på deras beredskapsförmåga, för att kunna använda dem om ett krig eller en kris slår till. Med ledamotens politik behöver vi stänga ned flera flygplatser i landet. På vilket sätt hjälper det oss att bygga bättre beredskap om det blir en kris eller ett krig?

Malin Östh (V)

Anf. 113 Malin Östh (V)

Fru talman! Jag hoppas att det i hela mitt anförande framgick att jag beskrev samhällsnyttan av vissa flyglinjer och problemen och utmaningarna med flyget utifrån ett klimat- och miljöperspektiv. Det var i alla fall min ambition med anförandet. Jag nämnde också i mitt anförande att flygbranschen själv anser att man för att klara klimatmålen måste flyga mindre, inte bara flyga mer miljövänligt.

När det gäller omställningen inom flyget finns kritiska synpunkter. När man har lyssnat på vissa som har talat i dag kan man få intrycket att flyget redan är fossilfritt. Förra året var det svenska flygets inblandning av biobränslen 1,2 procent – detta trots att det har varit en reduktionsplikt för flyget i Sverige sedan 2021. Eller hur? Det går oerhört långsamt, och utmaningarna är också extremt stora. Därför menar jag att vi kommer att behöva prioritera kring flyget. Det är den bistra sanningen.

Jag har ett par frågor tillbaka till ledamoten. Vad förväntas de kommuner som står med en regional flygplats i dag skjuta till i form av skattemedel? Norrköping, en närliggande kommun till där jag bor, skjuter årligen till 30 miljoner till en charterflygplats. Ser ledamoten det som ett kommunalt kärnuppdrag att jobba på det sättet?

Anf. 114 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Jag tackar för svaret och frågan, ledamoten Malin Östh.

Mitt svar är nej. Det är inte kommunernas och regionernas ansvar i det här svåra säkerhetspolitiska läget att se till att flygplatserna fungerar som de ska. Jag har samma inställning som min kollega Magnus Jacobsson. Vi tycker att staten bör gå in och ta ansvar för flera kommunala och regionala flygplatser, och helst ska de drivas i statlig regi.

Ett problem med flygplatser är att det är lätt att lägga ned fungerande flygplatser – och det går fort – men att snabbt bygga upp infrastrukturen igen är i princip omöjligt.

För att hålla sig med ambulansflyg, polishelikoptrar och sjöräddningshelikoptrar som bevakar skogsbränder behöver man en flygplats. Med den politik som ledamoten Malin Östh förespråkar måste vi stänga ned de flesta flygplatser. Hur ska de samhällsviktiga funktionerna fungera när det inte finns någon flygplats? Varifrån ska dessa flyg starta? Jag hoppas att ledamoten har förståelse för min oro. Det här kommer att skada både den militära och den civila beredskapen.

Malin Östh (V)

Anf. 115 Malin Östh (V)

Fru talman! Jag hör ledamoten säga att det är ett statligt kärnuppdrag att finansiera charterflygplatser. Det var vad min fråga gällde.

Jag tror att man behöver göra avvägningar, och man kommer att behöva göra prioriteringar. Är det rimligt att jag, som jag beskrev i mitt anförande, som bor i en del av södra Sverige med korta avstånd, där järnvägen är väl utbyggd och det finns gott om alternativa färdmedel, på kort avstånd har tillgång till fyra flygplatser? Är det rimligt?

Jag hör dina frågor om beredskap och försvarets behov, men här försöker jag prata om något annat. Jag tror att vi kommer att behöva prioritera, precis som jag nämnde tidigare.

Anf. 116 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i stort sett i allt som Malin Östh sa i sitt anförande. Det var en pedagogisk genomgång av flygets problematik.

Den här debatten behandlar både en proposition om en EU-förordning om mer hållbara flygbränslen fram till 2050 och en samling motioner om luftfartsfrågor.

Jag tänkte börja med den EU-förordning som propositionen gäller och som innehåller bestämmelser som ska öka användningen och tillgången på hållbara bränslen inom luftfarten.

EU-förordningen, ReFuelEU Aviation, är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55, som ska bidra till att EU når sitt mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. Det är ett viktigt förslag att debattera, och eftersom det tycks finnas de som inte tycker att flygets klimatpåverkan är särskilt viktigt att hantera tänkte jag börja med att återge Transportstyrelsens information.

Luftfartens totala klimatpåverkan, med den så kallade höghöjdseffekten inräknad, uppskattas i dag till omkring 4–5 procent av den mänskliga påverkan på klimatet. Luftfarten är dock en tillväxtbransch, vilket gör att flygets negativa klimatpåverkan på sikt riskerar att kraftigt öka i förhållande till all annan mänsklig klimatpåverkan. Det är därför angeläget att ta fram åtgärder som motverkar den negativa trenden. Så säger Transportstyrelsen.

Personligen vill jag också understryka att även om 4–5 procent av världens klimatpåverkan kanske låter lite måste man ändå ha i bakhuvudet att 80 procent av jordens befolkning aldrig har flugit. När fler på jorden får samma förutsättningar för att resa kan klimatpåverkan öka dramatiskt.

När vår infrastrukturminister Andreas Carlson ber oss att skippa flygskammen för att flyget nu ställer om är det intressant att veta vad det är som EU kräver av flyget i denna omställning. Vad är det vi ska göra? Och vad tycker jag och Miljöpartiet om förslaget?

På kort och medellång sikt räknar man med att biobränsle kommer att vara det som gör störst skillnad för att minska flygets klimatpåverkan. Det är vi väl alla överens om.

Först och främst vet vi att det kommer att finnas stora utmaningar med att få biobränslet att räcka till allt flygande som sker i dag. Trots det tycker vi att målet för omställningen av flygbränsle är satt alldeles för lågt i förslaget. Enligt flygbranschens egen färdplan ska det svenska inrikesflyget vara fossilfritt redan år 2030. I den förordning som vi diskuterar i dag ställs krav på 2 procent inblandning av biobränsle, vilket ska öka till 6 procent år 2030. År 2050 ska 70 procent av flygbränslet vara biobaserat, enligt direktivet. Det blir alltså uppenbart att Sverige behöver gå snabbare framåt för att flyget ska ta sin andel av utsläppsminskningarna som behövs för att vi ska kunna nå de svenska klimatmålen. Det är också uppenbart att ett minskat flygande behöver vara en del av den ekvationen.

Det är inte nog med den oerhört långsamma utfasningen av fossila drivmedel. Direktivet gäller inte heller alla våra flygplatser. Vi anser att direktivet i alla fall borde gälla de flygplatser som i dag ingår i det nationella basutbudet, alltså de tio flygplatser som är utpekade som nödvändiga basflygplatser i Sverige i dag.

Bryter man mot förordningen ska sanktioner användas. Regeringen har i förslaget gett tydligt utrymme för att sätta ned sanktionsavgiften eller ta bort den helt – mer än vad vi anser att EU-förordningen ger utrymme för. Vi skulle vilja se en större begränsning för när man kan få undantag från att tanka mer hållbara bränslen. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till Miljöpartiets reservation 2 i betänkandet.

När det gäller det svenska flygandet vill jag understryka vikten av att utsläppen från flyget och svenskt flygande måste minska. Ser man till varje enskild flygresenär tar utsläppsutrymmet slut väldigt fort, med en flygresa eller två. Därför är det extra viktigt att vi slutar subventionera flygandet i Sverige och inom EU, så att flyget i stället betalar sina egna kostnader och sin klimatpåverkan.

Stora satsningar behöver göras för att möjliggöra utsläppsfria resor på sträckor som är svåra att klara på ett annat sätt. För att minska flygets klimatpåverkan krävs det en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elhybridflyg för de flygresor som inte kan ersättas på något sätt. Men mycket av den här tekniken ligger en bit framåt. Det kommer att ta tid att ersätta fossila flygbränslen med annat. Det visar inte minst den proposition som vi debatterar i dag. Därför anser vi att flyget behöver begränsas på sträckor som kan ersättas med andra färdmedel, inte minst tåg.

Resor med privatjet genererar stora utsläpp.

En flygresa mellan Stockholm och Göteborg ger samma utsläpp som 50 000 tågresor – och det är inte när man flyger privatjet utan när man flyger med ett vanligt flygplan. Under den här flygresan gör man av med flygbränsle som skulle kunna gå till något annat, precis som Malin Östh lyfte i sitt anförande.

Trots detta står Tidögänget här i dag – i stort sett alla – och vill att man helt ska negligera att kommuner försöker styra bort från de onödiga resorna så att man kan få en bättre flyginfrastruktur.

Vi tycker att det borde vara mycket tydligare hur stor klimatpåverkan en flygresa ger upphov till. Därför skulle vi vilja se en klimatmärkning vid försäljning av flygbiljetter.

Fru talman! Som gammal Stockholmspolitiker behöver jag också lyfta frågan om Bromma flygplats. Det är en flygplats som enligt Swedavia kan ersättas av Arlanda. Den medför stora kostnader både för Swedavia och för andra lokala flygplatser, som behöver täcka upp den minuspost som Bromma flygplats i dag är.

I januari i år flög totalt 850 personer från Bromma flygplats, och de flesta av dem flög i en privatjet. Det är orimligt på väldigt många olika sätt. Det är inte acceptabelt att den här typen av klimatskadlig verksamhet kan få fortsätta. Vi i Miljöpartiet vill bland annat införa en privatjetskatt. Inom EU har Frankrike, Irland, Nederländerna och Österrike tagit initiativ till att se över reglerna och att upprätta klimatåtgärder kring privatjetflygningarna i Europa. Vi vill verka för en begränsning av privatjet på både nationell och internationell nivå.

Vi vill snarast se en avveckling av Bromma flygplats, och vi vill att regeringen redan nu tar bort Bromma flygplats från det nationella basutbudet av flygplatser. Swedavia har i en samlad bedömning konstaterat att det inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma flygplats vidare samt att flygtrafiken kan flyttas till Arlanda. Det är för mig ganska provocerande att regeringen och Sverigedemokraterna i dag blockar en central, byggbar del av Stockholm för privatjet samtidigt som Swedavia och flygresenärer från andra flygplatser behöver betala kostnaden.

Slutligen, fru talman, vill jag lyfta en mer teknisk grej, som är nog så viktig. Det är frågan om hinderbelysning, som Centerpartiet lyfte tidigare. Vindkraftverk och andra höga byggnader och torn behöver blinkande belysning för att synas. Det är krav på det i Sverige. För många som bor runt omkring är det ett störande inslag, inte minst när det gäller vindkraftverk. I dag finns tekniken för att ljuset ska kunna vara avstängt när inga flyg finns i närheten. Det är en teknik som bland annat används i Danmark. Jag tycker att den tekniken borde tillåtas i Sverige för att minska onödiga störningar.

Med detta sagt: Det finns väldigt mycket att jobba vidare med på flygområdet. Och det behövs ett rejält krafttag för att vi ska kunna se röken av det omställningsarbete som vår infrastrukturminister anser att flygbranschen just nu sysselsätter sig med.

Jag ställer mig bakom alla Miljöpartiets reservationer men vill för enkelhetens skull yrka bifall bara till reservation 2, som jag sa tidigare i mitt anförande.

Anf. 117 Rashid Farivar (SD)

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Katarina Luhr!

Det är ett intressant ställningstagande, men det är inte nytt. Många av oss vet vad Miljöpartiet tycker om flyget och flygandet.

Jag satt och väntade på att ledamoten skulle lyfta upp vikten av flyget när det gäller vårt försvar och vår beredskap. Jag vet inte om ledamoten har märkt att det pågår krig i Europa. Rysslands hot mot oss har blivit allt allvarligare.

Med Miljöpartiets politik behöver vi inte längre tänka på flyget, för alla våra flygplatser kommer att stängas. Man vill fördubbla flygskatten, som ledamoten inte ens nämnde i sitt anförande. Man vill förbjuda vissa sorters flygande.

Jag såg fram emot att Miljöpartiets representant skulle lyfta upp samhällsviktigt flyg – det gäller till exempel ambulansflyg, polis och sjöräddning. Miljöpartiet värnar miljön. Hur ska vi upptäcka skogsbränder? Ska vi cykla runt och upptäcka dem?

Vad är ledamotens inställning när det gäller flygets vikt inom försvar och beredskap? Med den politik som ledamoten förespråkar behöver vi ingen fiende, för den politiken gör Putins jobb.

Anf. 118 Katarina Luhr (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Som uppväxt bredvid F17 i Kallinge har jag stor förståelse för flygets vikt för vårt försvar och för vår beredskap. Men med det sagt anser jag inte att man behöver behålla exempelvis Bromma flygplats, som suger pengar ur andra viktiga flygplatser som vi kan behöva.

Vårt totalförsvar och vår beredskap när det gäller ambulansflyg, brandflyg och annat har vi diskuterat ganska rejält tidigare i den här debatten. Swedavia har gjort en utredning där man föreslår att Arlanda ska ta över den verksamhet som i dag finns på Bromma flygplats. Vi har faktiskt en ganska ojämn fördelning av flygplatser för reguljärflyg i Sverige, men vi har också platser runt om i Sverige där ambulansflyg och brandflyg kan starta och landa och som inte kräver en infrastruktur för reguljärflyg.

Som jag lyfte i mitt anförande är det extremt viktigt att vi planerar smart om vi ska kunna använda flygbränslen till det som är det viktigaste.

Sedan lyfte ledamoten flygskatten, som vi vill öka. Vi vill flytta över den till tåg, som också är en extremt viktig del i vårt försvar. Det är viktigt att vi rustar upp vårt tågsystem. Det tror jag också att ledamoten har koll på.

Anf. 119 Rashid Farivar (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Katarina Luhr för svaret.

Jag vidhåller min åsikt. Med Miljöpartiets politik kommer vi inte att ha kvar några flygplatser för polis- och ambulansflyg att starta eller landa. De behöver kanske starta och landa på gator eller motorvägar. Jag vet inte, men kanske kan det vara en lösning.

När det gäller att fördubbla flygskatten hoppas jag att ledamoten vet i vilket läge inrikesflyget befinner sig. Inrikesflyget har halverats sedan 2017. Om flygskatten fördubblas innebär det i princip en dödsdom mot inrikesflyget.

Är det Miljöpartiets ambition att vi slutar flyga helt? Varför i så fall?