Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, landsbygdsminister Peter Kullgren, kulturminister Parisa Liljestrand och bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Från och med den 1 januari 2026 får SVT ensamt bära hela kostnaden för sändningarna via marknätet, som är avgörande för att nå hela befolkningen i landet. SVT behöver därför 1 ½ miljard kronor för perioden 2026–2033 för att täcka kostnaderna. MSB ställer sig bakom detta, eftersom det är en viktig beredskapsfråga. Om public service inte kompenseras kommer verksamheten att behöva skäras ned kraftigt – utöver de neddragningar som redan följer av regeringens låga medelstilldelning för tillståndsperioden.

Det är en akut situation. Hittills har ministern svarat att beskedet kommer först i september nästa år, men det är alldeles för sent. Vilket är kulturministerns besked om att ge kompensation för kostnaderna från årsskiftet för att inte public service ska behöva dra ned drastiskt ytterligare?

Herr talman! Jag tackar för en viktig och bra fråga.

Både public service och marknätet är viktiga frågor i sig. Marknätet är en del av vår beredskap, och det är därför viktigt att vi ser till att det fungerar.

Nu vet vi att ett antal parter kommer att lämna marknätet. Det försätter marknätet i en annan position. Det tittar vi nu på att lösa, dels genom en pågående utredning om marknätets förutsättningar, dels genom att vi från och med årsskiftet antar en ny proposition för public service, som får ett nytt sändningstillstånd. I det sändningstillståndet ingår att public service första året kommer att få en uppräkning med 3 procent. Det kommer att göra att public service-bolagen sammantaget får över 10 miljarder nästa år.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för svaret, men det löste inte frågan om budgeten för nästa år.

Det finns ett enormt engagemang i Sveriges befolkning för public service. Över 17 000 personer har skrivit under en namninsamling där de uttrycker sin oro för en nedsläckning av public service.

Nu hotar ytterligare nedskärningar på grund av marknadskostnaderna. Det är en akut situation nu, men det är även en långsiktig fråga. Hur säkerställer kulturministern public service-budgeten inte bara för nästa år utan även långsiktigt kopplat till marknadskostnaderna?

(Applåder)

Herr talman! Jag kan konstatera att den konstruktion som vi har för public service handlar om att värna dess oberoende. Med dagens konstruktion ger vi ett budgetutfall som ska hålla över tid för att public service ska veta sina långsiktiga förutsättningar. Nu ger vi public service förutsättningar för åtta år framöver. Vi har även tillsatt en utredning som ska ta hand om frågan om marknätet både kortsiktigt och långsiktigt. Jag kommer därför att återkomma i frågan, vilket jag också har meddelat utskottet.

Herr talman! Jag hade tänkt fråga landsbygdsministern om länsstyrelsernas oacceptabla villkor för vargjakten, med digital övervakning av jägare. Men jag kan nu konstatera att detta dragits tillbaka av länsstyrelserna, vilket är mycket glädjande. Därför skiftar jag ämne. Min fråga kommer i stället att handla om spannmålsodlingen.

Det går väldigt bra sett till storleken på skördarna. Däremot är lönsamheten utmanad i sektorn till följd av låga världsmarknadspriser och höga priser på insatsvaror. I kontakter med enskilda lantbrukare får vi till oss att många räknar med att gå med förlust när de odlar. Det är till och med så att förlusten kan bli lägre om man sätter marken i träda. Allra bäst är lönsamheten om man odlar blommor med hjälp av stöd.

Min fråga till landsbygdsministern är helt enkelt: Hur ser regeringen på situationen, och vad bedömer man att man kan göra för att stärka motståndskraften i sektorn?

Herr talman! Utvecklingen är oroande inom hela jordbrukssektorn, och det har varit så under lång tid. För vissa produktionsgrenar har det sett ljusare ut en tid. På spannmålssidan har det varit ett allvarligt läge tidigare år, primärt på grund av dåliga skördar. Nu har vi ett skörderesultat betydligt över femårsgenomsnittet. Men tyvärr har vi ett världsmarknadspris som ställer till det. Det hade varit bra för landets spannmålsbönder om de hade fått ett rejält tillskott i kassan nu.

Svaret på frågan är att allt det regeringen gör på jordbrukssidan syftar till att öka lönsamheten. Det gäller både regelförenklingarna och de budgetsatsningar vi gjort. Men i grunden handlar det om att marknaderna måste fungera. På spannmålssidan är Sverige självförsörjande. Därför är det oerhört viktigt med ökad export av våra svenska spannmålsprodukter för att kunna upprätthålla produktion och lönsamhet.

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Kostnadsbördan är tung för lantbruket. Nästa år införs CBAM, EU:s så kallade koldioxidtullar, vilket kommer att göra gödningsmedlet dyrare. När vi sätter tull på import av gödningsmedel men ingen extra tull på livsmedel från andra kontinenter försvagas europeisk konkurrenskraft.

Min fråga till regeringen är: Avser man att ta några initiativ på EU-nivå för att undanta lantbrukets insatsvaror från CBAM-regelverket?

Herr talman! CBAM kommer att börja tillämpas den 1 januari, och handelsgödsel ingår i mekanismen. På förra rådsmötet, tidigare i veckan, lyfte Sverige denna fråga med viss oro för hur utvecklingen kommer att se ut för den här varan, som ju är helt avgörande för mycket av vår odling. Vi fick stöd av ytterligare fem medlemsländer. Vi har alltså lyft frågan och kommer såklart att följa den noga.

Herr talman! För några veckor sedan beslutade EU:s medlemsländer om nästa års fiskekvoter för Östersjön. I riksdagen har vi varit överens om att kvoterna borde sättas mycket lägre. Det är bra, även om vi från Vänsterpartiets sida ville att Sverige skulle driva på för ett stopp för industrifisket i Östersjön.

Tyvärr fortsätter andra länder att blunda för problemen, och kvoterna blev därför alldeles för höga. Nu är det viktigt att regeringen gör det man kan på hemmaplan för att skydda Östersjöns fiskbestånd.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för fördelningen av den svenska kvoten. Med tanke på att regeringen säger att den vill främja det småskaliga fisket för humankonsumtion borde man rimligtvis prioritera det när kvoterna fördelas och begränsa tilldelningen till det storskaliga fisket.

Min fråga till landsbygdsministern är: Avser regeringen att verka för att regionalkvoten och kustkvoten prioriteras samtidigt som ITQ-kvoten begränsas?

Herr talman! Det görs redan. Vi prioriterar det småskaliga fisket först. Det får alltid sina kvoter först och så mycket som man vill ha. Problemet för de småskaliga kustfiskarna har varit att det inte har spelat någon roll hur stora kvoter de har fått, för det har inte funnits någon fisk.

Det är på grund av långtida överfiske, alldeles för slapp förvaltning av säl och skarv som har kommit in alldeles för nära skärgården och även fortsättningsvis stora miljöproblem i Östersjön. Alla de delarna fokuserar regeringen på genom arbetet i EU och genom arbetet med vår havsmiljöproposition.

Herr talman! Jag träffade en kustnära fiskare tidigare i veckan. Han menade i varje fall att det i dag inte är möjligt för nya fiskare att etablera sig i det kustnära fisket på grund av att kvoten är begränsad. Jag tror ändå att det finns vissa problem när det gäller detta.

Jag har tidigare frågat landsbygdsministern om regeringen tänker göra någonting åt systemet med överlåtbara fiskerättigheter, ITQ-systemet, som har fått skarp kritik för att gynna det storskaliga fisket på bekostnad av det småskaliga. Då fick jag inte något tydligt svar. Därför undrar jag om regeringen nu har bestämt sig för att agera i frågan.

Herr talman! Systemet bestäms i tioårscykler. Jag tror att jag var inne på det, herr talman, senast vi diskuterade den här frågan. Systemet sattes senast på pränt 2019. Det är i princip tioåriga affärsuppgörelser som vi har möjlighet att förändra först 2029.

Nu kan ledamoten inte svara. Men motfrågan är: Varför gjordes inte detta 2019 när Vänsterpartiet var en del av regeringsunderlaget? Vi kommer att göra vårt inför 2029 och se över systemet.

(Applåder)

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till kulturministern.

Många människor vill bo i levande städer med ett starkt kulturliv. Men kulturdöden fortsätter att breda ut sig, och fortfarande händer ingenting i bullerfrågan annat än att fler klubbar och livescener stänger.

Visst rör det sig lite för de stora kulturdrakarna. Där talar vi om en förändrad hyresmodell, vilket är välkommet. Men för de mindre aktörerna som ligger i framkant för kulturen går utvecklingen åt fel håll.

Städer urholkas och förlorar sin attraktivitet, och hårdast faller Stockholm. När Sveriges huvudstad faller i världens ögon faller också allt annat: jobben, företagen och människor.

Unga kommer att tvingas välja bort Sveriges städer. Varför? Därför att livet som de vill leva och möjligheterna som de söker finns någon annanstans.

Herr talman! Låt oss fokusera på städers framtid och de unga som utgör framtiden. Hur skapar vi levande städer som sätter kulturen i fokus?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en fin men mycket bred fråga. Den skulle vi kunna tala länge om, betydligt längre än vad frågestunden tillåter. Låt oss komma tillbaka till det i något annat sammanhang.

Att kulturen är en viktig del av ett levande stadsliv är alldeles uppenbart. Man kan titta på städer som har en stor utveckling i dag runt omkring i Sverige och fråga kommuner och städerna: Vad är det ni ser att människor efterfrågar? Svaret är kulturupplevelser. Människor vill inte bara leva och bo. De vill också kunna uppleva saker.

Det är väldigt fint att se att det finns många goda exempel på kommuner runt om i Sverige som gör något åt just detta. Man prioriterar scener och ser till att det finns ett levande kulturliv i form av att det finns fungerande lokaler. Man ger också ett erbjudande till medborgarna med en bred kultur.

Detta är någonting som vi behöver fortsätta att ha ögonen på också från regeringens håll.

Herr talman! Jag vill tacka för den positiva anklangen i svaret på frågan. Jag delar bilden att kulturlivet måste få leva i hela Sverige.

Låt mig bredda frågan och tala lite om besöksnäringen, som är helt beroende av ett starkt kulturliv. Det jag hör mest just nu är hur de skenande kostnader som vi har sett generellt i samhället de senaste åren av olika anledningar gör att kostnaderna också skenar inom kulturen där stöden inte hänger med.

Hur får vi kulturstöden att hänga med när världen förändras?

Herr talman! Låt oss tala om stöden, men låt oss framför allt tala om branscherna. Låt oss tala om den strategi som regeringen har tagit fram för KKB, de kulturella och kreativa branscherna.

Det är branscher som ger massor till Sverige i form av Sverigebilden som stärks, exportmöjligheter och inhemska upplevelser. Det är en livskraftig bransch som vi behöver göra allt för att också främja. Vi ska inte bara fokusera på att tala om stöd.

(Applåder)

Herr talman! Också jag har en fiskefråga till landsbygdsministern.

Det är snart en månad sedan uppgörelsen om kvoter för framför allt Östersjön blev klar i ministerrådet. Beslutet blev en besvikelse, trots svenskt nej. Vi fiskar för mycket och går över den vetenskapliga rådgivningen.

Ett av de grundläggande problemen är den vetenskapliga rådgivningen från havsforskningsrådet Ices som man förlitar sig på när man gör fiskekvoterna. Den tar inte ett helhetsgrepp på fiskens roll i ekosystemet och andra parametrar. Där har Sverige drivit på och försöker att ändra det. Vi behöver ändra spelplanen till nästa års fiskeförhandlingar.

I rådets beslut för en månad sedan fanns också en tydlig skrivning om att man ska begära en återhämtningsplan. Nu när Sverige genom ministern är ordförande i Baltfish, det organ där Östersjöländerna samarbetar om fisket, är det ett unikt tillfälle att driva på.

Min fråga är: Vilka konkreta initiativ har ministern tagit och avser ministern att ta för att åstadkomma de förändringarna i rådgivningen?

(Applåder)

Herr talman! Vi såg till exempel till att det står i beslutet att vi ska ta fram en återhämtningsplan. Det var ett svenskt initiativ som vi drev på.

Vi ville ha lägre kvoter. Det var därför vi röstade nej. Men för andra förhandlingsomgången i rad har vi utifrån gällande regelverk landat på historiska nivåer utifrån Ices headline advice.

Förra året landade vi för båda bestånden av sill och strömming på den lägsta punkten i havsforskningsrådets rådgivning. I år landade kvoterna under rekommendationen för central sill och på rekommendationen för bottnisk sill. Förhandlingsmässigt är det ändå framgångar mot hur den tidigare regeringen hade lyckats med förhandlingarna, när kvoterna var betydligt högre.

Hade den förra regeringen lyckats lika bra som vi och landat på de lägsta nivåerna kanske vi inte hade haft en sådan allvarlig situation som vi nu har.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Nu var inte frågan riktigt om kvoterna. Vi vet att Ices headline advice nästan följdes, och det är positivt. Det står hela riksdagen bakom och är tacksam för.

Problemet är att vi har sett att rådgivningen inte följer hela ekosystemet och att det finns svårigheter där, och man ska nu ta initiativ till att förändra det. Som ministern sa var det ministern som fick in det i skrivningarna.

Jag undrar återigen: Vilka initiativ har man för att se till att det blir en förändring så att nästa rådgivning inte hamnar där?

(Applåder)

Herr talman! Det finns mycket att säga om Ices rådgivning. Jag är den första att skriva under på att vi behöver uppdatera detta så att det blir tydligare och så att vi slipper hålla på och diskutera vad som egentligen gäller. Allra helst skulle jag vilja ha headline advice från Ices som faktiskt tar hänsyn till helheten. Det är också någonting som vi driver – allt för att svaga bestånd ska kunna återhämta sig.

Vi kommer självklart att fortsätta sätta ett högt tryck på kommissionen för att det vi fick in i detta beslut också ska bli verklighet.

Herr talman! Sverige har genom EU förhandlat fram ett nytt frihandelsavtal med Sydamerika, som förväntas bli en stor och viktig handelspartner till EU – det så kallade Mercosuravtalet. EU har också träffat en överenskommelse med Indonesien om ett nytt frihandelsavtal.

Jag skulle vilja ställa en fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa: Vilka konkreta nya marknadsmöjligheter ser regeringen för svenska företag i och med frihandelsavtalen med Mercosurländerna och överenskommelsen med Indonesien i framtiden?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Mercosuravtalet, alltså avtalet med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, är det största frihandelsavtalet i modern tid, som EU nu är på väg att teckna. 95 procent av alla tullar skulle avskaffas i båda riktningar.

På den direkta frågan hur detta skulle kunna påverka oss är svaret att EU-kommissionen räknar med att det kan skapa uppemot 440 000 jobb på vår egen kontinent. Men det kommer förhoppningsvis också att märkas av i svenska butikshyllor, då vi kan köpa produkter från den här typen av länder till ett lägre pris. Alltifrån apelsinjuice till rostat kaffe, ris och andra produkter som vi själva i Sverige har svårt att producera kan bli billigare som ett direkt resultat av Mercosur. Mercosur skulle skapa den största frihandelszonen i hela världen.

Indonesien är förvisso också en stor och växande marknad, men jag tror att potentialen framför allt ligger just i Mercosur. När USA och andra länder sluter sig ska vi i Europa göra tvärtom och svara genom att öppna upp nya handelsrutter för svenska och europeiska företag.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det ser ut att kunna finnas stora möjligheter för svenska företag. Min följdfråga blir: Hur avser regeringen att stödja företagen i Sverige så att de snabbt kan dra nytta av de nya möjligheter som öppnar sig?

Herr talman! Det handlar delvis om våra ambassader på plats och delvis, självklart, om Business Sweden, som har ett särskilt ansvar för att få ned trösklarna för små och medelstora företag så att de snabbt kan dra nytta av den här typen av stora avtal.

Vi vet att det framför allt är de mindre och medelstora företagen som gynnas av frihandelsavtal. Frihandelsavtal handlar både om tullar och om att få bort annan byråkrati och administration som på olika sätt försvårar för mindre företag att göra affärer.

Herr talman! I regeringens reformagenda för bistånd betonas vikten av ett mer samlat och synergibaserat arbetssätt inom ramen för Team Sweden.

I detta arbete har inte bara de statliga aktörerna utan även svenska biståndsorganisationer en central roll, då de ofta har långvariga partnerskap och besitter lokal kännedom och erfarenhet av några av världens mest komplexa miljöer. De har alltså expertis som kompletterar statens insatser.

För att uppnå de mål som regeringen har satt upp krävs att hela bredden av svenska aktörer tas till vara på ett strukturerat och strategiskt sätt och att det perspektivet finns med i Sidas tillämpning, där också svenska biståndsorganisationer ses som en strategisk resurs.

Mot denna bakgrund vill jag fråga biståndsministern: Hur avser ministern att säkerställa att Team Sweden-perspektivet, inklusive en roll för svenska biståndsorganisationer, integreras i Sidas tillämpning?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Sverige har en helt fantastisk resursbas i form av civilsamhällesorganisationer som, precis som sades i debatten, ofta har varit i komplicerade miljöer i många decennier. Det är en otroligt viktig prioritering för regeringen att ta vara på den kapacitet och kunskap som finns ute i fält och att stimulera detta engagemang.

I de strategier som vi har fattat beslut om och i dem som vi ska fatta beslut om framöver värdesätter vi särskilt den svenska resursbasen. Vi vill såklart att våra egna statliga myndigheter och organisationer jobbar på ett integrerat sätt. Det gäller alltifrån Sida och Folke Bernadotte-akademin till våra ambassader. Det handlar också om att få in de svenska företagen, som ofta finns på en del av dessa marknader.

Det är otroligt viktigt för regeringen att dra nytta av all den kompetens som finns.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Samtidigt kunde vi nyligen läsa om att inga svenska biståndsorganisationer har gått vidare för strategiskt partnerskap inom det humanitära biståndet. Det är något som väcker frågor om hur Sida jobbar med perspektivet i praktiken. Detta är också ett avsteg från reformagendans intentioner och riskerar att försvaga Sveriges långsiktiga kapacitet.

Bedömer ministern att det behövs ytterligare eller tydligare styrning för att säkerställa att Sida tillämpar detta och beaktar Team Sweden-perspektivet i tillämpningen?

Herr talman! Det är Sida som ytterst fattar beslut om vilka organisationer som ska få stöd och vilka som inte ska få stöd. Det finns två stora pågående processer, dels de humanitära aktörer som man håller på att välja ut, dels aktörerna inom ramen för CSO-strategin, som håller på att plockas ut nu under hösten.

Vi får nog anledning att återkomma till frågan om huruvida regeringen behöver styra myndigheten ytterligare. Just det humanitära arbetet är lite svårare, för där behöver det vara organisationer som har kapacitet och logistik också i mycket komplicerade miljöer.

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsministern.

Den rör det beslut som kom i förra veckan om gps-övervakning vid licensjakt på varg. Beslutet fattades av samtliga länsstyrelser där vargjakt ska bedrivas nästa år. Men nu har vi just nåtts av beskedet att samtliga länsstyrelser har dragit tillbaka beslutet.

Anledningen till att beslutet fattades var att man ville kunna beivra jaktbrott, och det är självklart jätteviktigt. Men frågan är om det finns lagstöd för detta, och att beslutet nu har dragits tillbaka kan ju vara ett tecken på att det inte gör det. Faran är ändå inte över, och vi kan se sådana här beslut inför kommande år.

Jag är medveten om att statsrådet inte kan gå in och styra vilka beslut myndigheterna fattar, men detta är ändå någonting som vi inte vill se genomföras.

Frågan är därför: Vad avser statsrådet att göra framdeles?

Herr talman! Jag har följt den diskussion som har förts både om tilldelningen av antal vargar som får fällas under den kommande jakten och om gps-spårning av jägarna.

Jag bjöd in de länsstyrelser som var aktuella till ett möte, primärt för att diskutera frågan och för att jag skulle få mer kunskap. Nu har samtliga länsstyrelser meddelat att de inte kommer att gå vidare med detta eftersom frågan behöver utredas ytterligare. Deras egna ord är att man funderar över professionaliteten i beslutet.

Jag avser att avvakta vad man kommer fram till i vidare utredning och helt enkelt se var det landar.

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för svaret!

Det faktum att beslutet fattades till att börja med säger kanske någonting om synen på jägare och viltdebatten. Debatten kopplad till vargfrågan är särskilt polariserad, något inte minst jag som bor i Mullhyttan, mitt i ett av Sveriges vargtätaste områden, kan se.

Vad tänker statsministern att vi kan göra för att förbättra den politiska diskussionen i denna högst polariserade fråga?

Herr talman! Elin Nilsson behöver inte be om ursäkt för att hon råkade säga ”statsministern” – för vem vet vad som sker i framtiden?

Jag bor också i ett varglän, i Värmland, och jag är medveten om dels den polarisering, dels det stigma som ofta uppstår kring varg. Jag har inget till övers för tjuvjakt, utan man ska följa lagen till punkt och pricka. Men det är klart att beslut måste vara proportionerliga, och det är just det som länsstyrelserna nu ska se över. Jag väljer därför att avvakta tills de har gjort sitt arbete.

Herr talman! Regeringen har länge varit medveten om den växande veterinärbristen, som har fått stora konsekvenser inte minst på landsbygden. Trots detta har man inte gjort tillräckligt för att se till att djurägare har tillgång till veterinärvård när det behövs.

Nu föreslår dessutom utredningen om veterinär beredskap att staten inte längre ska ansvara för akutsjukvård för sällskapsdjur under jourtid, ett besked som inte minst svenska jägare är väldigt oroade över – med all rätt.

I ett läge där veterinärbristen är akut verkar planen alltså vara att staten ska dra sig undan och lämna över ansvaret till privata aktörer på en marknad som inte fungerar. Det innebär att djurägare på landsbygden riskerar att stå utan veterinärvård kvällar, nätter och helger.

Därför undrar jag: Delar landsbygdsministern utredningens bedömning att det statliga ansvaret för veterinärvård bör minska?

Herr talman! Först och främst betackar jag mig för att vi i regeringen får oss åsikter tillskrivna som vi inte har. Vi har tagit emot en utredning, och precis som ledamoten vet bereds den nu i Regeringskansliet. Innan det är färdigt kan vi varken säga bu eller bä till de förslag som utredningen har.

Syftet med utredningen är att vi ska få bättre veterinärtäckning. Vi ska möjliggöra för privata aktörer att få del av eventuell jourersättning så att de ska kunna ta ett större ansvar. Detta vill många privata veterinärer göra.

Att däremot säga att staten ska ta fullt ansvar skulle innebära ett enormt stort åtagande. Jag har inte heller sett några som helst konkreta förslag eller budgetmedel från Socialdemokraterna om detta.

Låt oss gå igenom utredningen ordentligt. Syftet med utredningen är glasklart: Det ska bli bättre, inte sämre.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har ingått en överenskommelse med Somalia för att underlätta återvändande och möjliggöra verkställande av utvisningar, något som är helt avgörande både för rättsstatens trovärdighet och för att Sveriges migrationspolitik ska kunna fungera i praktiken.

För fortsatt bistånd har Sverige ställt motkrav på att Somalia ska följa folkrätten och ta emot sina av Sverige utvisade medborgare. Oppositionen, bland annat Socialdemokraterna, har riktat kritik mot det upplägget, och nu har tyvärr utvisningarna stoppats. Det innebär att det i dagsläget inte fullt ut är möjligt att utvisa den som inte har rätt att vistas i Sverige.

Vad gör ministern för bedömning av hur politiska utspel från oppositionen påverkar Sveriges möjligheter att verkställa utvisningar till Somalia eller andra länder som historiskt har varit motvilliga att ta emot sina egna medborgare?

Herr talman! Jag instämmer helt och hållet: Det är slut med att svenska folket behandlas som något slags bankomat där länder år ut och år in bara kan förvänta sig svenskt stöd utan att följa folkrätten och leverera på svenska intressen, det vill säga ta emot sina egna medborgare, däribland sådana som begått mycket grova brott i Sverige.

Vi har med denna överenskommelse med Somalia faktiskt lyckats få tillbaka människor dit som inte har i Sverige att göra. En del av dem har dessutom varit grovt kriminella.

Vi jobbar dag och natt för att kunna verkställa fler utvisningar. Utvisningarna till Somalia har också ökat kraftigt under den här mandatperioden, och vi kommer såklart att se till att de fortsätter att göra det.

Det är klart att Socialdemokraternas och andra partiers utspel och rena lögner i debatten har påverkat frågan på ett negativt sätt. Det tycker jag är beklagligt. Det är väl viktigare att faktiskt kunna skicka tillbaka personer, som i vissa fall till och med kan vara farliga i Sverige, än att plocka kortsiktiga politiska poäng.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har sedan den tillträdde upprepat mantrat att det svenska biståndet ska bli effektivare och mer transparent. Men för att biståndet ska vara effektivt krävs både långsiktighet och effektiva myndigheter.

Vad gäller långsiktigheten är den mer eller mindre kastad ut genom fönstret eftersom landstrategi efter landstrategi stryks och fler och fler FN-organ får sina anslag borttagna eller kraftigt nedskurna.

Hur är det då med effektiviteten hos biståndsmyndigheten Sida? Myndigheter ska ju fatta självständiga beslut, men såklart utifrån de ramar och riktlinjer som regeringen i form av regleringsbrev normalt utfärdar en gång om året. När det kommer till Sida har regeringen skrivit sju nya regleringsbrev under det här året. Nästan varje månad går alltså regeringen in och ändrar eller justerar Sidas styrning och uppdrag.

Min fråga till biståndsminister Dousa är: Hur effektiv och långsiktig blir en myndighet egentligen om den får nya direktiv nästan varje månad?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Effektivitet i biståndet är en av de viktigaste komponenterna i den stora omläggning av biståndspolitiken som den här regeringen just nu driver igenom. Har det inte hänt jättemycket i biståndspolitiken sedan 70-talet och den här regeringen kommer in med mycket stor reformvilja kommer vi förstås att styra våra myndigheter på ett mycket tydligt sätt.

Dessutom har ju omvärlden under detta år förändrats väldigt mycket. Flera av dessa regeringsbeslut syftar exempelvis till omprioriteringar av den befintliga biståndsbudgeten.

Vi har gått in med flera nya paket – exempelvis på SRHR-området och till humanitära och livräddande insatser, men också till Ukraina som ett direkt resultat av att USA med kraft har dragit sig tillbaka. USA stod tidigare för 40 procent av allt humanitärt stöd och 30 procent av allt utvecklingsstöd i världen, så det är klart att detta påverkar stora givare som Sverige. Därför måste vi se till att Sida också levererar på regeringens politik.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Vi har 290 kommuner runt om i Sverige, och de har en nyckelroll i vårt civila försvar. Det ser dock lite olika ut om man reser runt bland Sveriges kommuner. En del har kommit långt; en del har inte alls kommit så långt. Det finns ju inte riktigt någon lägstanivå.

Hur säkerställer regeringen rent konkret att kommuner har tillräckliga resurser och även det mandat de behöver för att kunna bygga ett robust civilt försvar?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Anstrell för en väldigt bra fråga.

Vi kommer att behöva öka kravställningen på kommunerna givet hur omvärldsläget ser ut. Det är någonting som regeringen just nu arbetar med i form av ny lagstiftning, som när den väl kommer på plats kommer att både tydliggöra det kommunala ansvaret och klargöra roller. Den är beräknad att läggas fram till riksdagen under den första delen av nästa år.

Med den kommer också mer medel. Vi kommer att öka finansieringen från den nationella nivån. Vi presenterade i budgetpropositionen i höstas en treårsbana som spänner över totalt 4,6 miljarder, vilka kommer att tilldelas kommunerna för att de bättre ska kunna arbeta med robusthetshöjande åtgärder på den lokala nivån. Det är helt nödvändigt givet det allvarliga omvärldsläget.

(Applåder)

Herr talman! Public service har en särskild roll i vårt demokratiska samhälle, en roll som bygger på höga krav på saklighet, transparens och korrekthet. När redigering eller översättning brister riskeras förtroendet, inte bara för den enskilda redaktionen utan för hela public service-uppdraget.

Den senaste tiden har BBC hamnat i en omfattande skandal där ett tal av Donald Trump den 6 januari 2021 klippts på ett sätt som fått hård kritik. Även SVT har ifrågasatts, om än inte alls i samma omfattning.

Här i Sverige har vi däremot sett andra allvarliga exempel. Sveriges Radios språkversioner felöversatte ett uttalande från min partiledare där ”islamister” återgavs som ”muslimer” i en vilseledande framställning som är helt oacceptabel.

Min fråga till kulturministern blir därför: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka public services trovärdighet och objektivitet så att allmänhetens förtroende kan värnas?

Herr talman! Public service-företagen är självständiga medieföretag och ägs av en stiftelse. Det är så vi har valt att organisera detta för att säkerställa public services oberoende.

Oberoendet handlar dock också om att man måste bygga upp ett förtroende hos den allmänhet som ska ta del av det public service erbjuder, i det här fallet nyheter.

Självklart är oberoendet avgörande för allmänhetens förtroende för verksamheten, men det är inte vare sig min eller regeringens sak att lägga oss i hur verksamheten bedrivs eller vilka publicistiska beslut som faktiskt fattas. Sådana försök skulle vara ingrepp mot den grundlagsskyddade redaktionella självständigheten, som står emot principen om styrningen av public service som faktiskt har beslutats av riksdagen.

Herr talman! Den här regeringen har försatt Sverige i en sjukvårdskris. För tredje året i rad ser vi underskott i regionerna, och vi ser tusentals varsel runt om i Sjukvårdssverige. En tredjedel av våra 21 regioner har redan minskat på personalstyrkan, vårdköerna är samtidigt på historiskt höga nivåer och SKR varnar för fler neddragningar.

Trots detta fortsätter regeringen att skjuta ifrån sig ansvaret. Man kallar till presskonferens, men vi ser och hör inget om nya resurser, inga fler armar och fötter, i vården. Däremot ska en ny utredning tillsättas.

Hur anser ministern för civilt försvar att beredskapen ska höjas när regeringen och deras samarbetsparti Sverigedemokraterna strukturellt underfinansierar den svenska hälso- och sjukvården?

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Jag tackar Markus Selin för frågan.

Jag delar i grunden inte bedömningen. Vi befinner oss i en situation med historiskt stora tillskott via statsbidrag till landets regioner. Med det sagt handlar uppdraget att förbereda sjukvården för kris och krig till stor del om att skaffa sig andra planeringsförutsättningar, det vill säga att skaffa nationella förstärkningsresurser på ett sätt som tyvärr saknades exempelvis när Socialdemokraterna styrde landet under den senaste stora sjukvårdskrisen – pandemin.

Vi bygger nu upp nationella förstärkningsresurser hos Socialstyrelsen med fältsjukhus och intensivvårdsavdelningar. Det är förmågor som hittills har saknats men som nu finns på plats i tilltagande grad.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har som bekant genomfört en rejäl reform av biståndspolitiken, där det nu är fokus på kvalitet, resultat och motverkande av slöseri. Det här är naturligtvis både nödvändigt och en välkommen inriktning.

Det är därför djupt oroande att svenska biståndsmedel fortfarande går till Nordkorea, som är en av världens mest brutala diktaturer. I Nordkorea används svält som vapen. Hundratusentals hålls i slavläger, offentlig avrättning är rutin och det finns ingen som helst transparens eller oberoende aktör som kan säkerställa att det bistånd som kommer dit faktiskt når dem som behöver det.

Därtill är Nordkorea sedan 2022 en aktiv del i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och sedan 2025 är Nordkorea också en aktiv del genom att skicka soldater som strider på Rysslands sida i detta fasansfulla krig.

Mot den bakgrunden är det direkt oansvarigt att skicka pengar till denna regim. Biståndsministern får gärna svara på om han avser att stoppa detta bistånd.

Herr talman! Precis som ledamoten Markus Wiechel sa är en av de viktigaste prioriteringarna för regeringen att göra vattenspridaren i biståndspolitiken till tydligare vattenstrålar, att rensa upp den korruption som har funnits och att se till att vi vattnar där det växer och ger maximal effektivitet.

Vad gäller biståndet till enskilda länder är det framför allt Sida som gör den typen av bedömningar, men det är klart att vi följer den processen mycket noga. Vi har också en direkt myndighetsdialog med Sida vad gäller enskilda stöd som tas upp i debatten.

Vi följer frågan mycket noga i fallet Nordkorea, och vi kommer självklart att agera om det visar sig att svenska skattemedel har hamnat snett, till exempel till regimen i Nordkorea.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsministern och berör vargen.

Vargen är en starkt hotad art i Sverige, och regeringen har lagt om politiken och valt en referensnivå som inte har en vetenskaplig grund utan i stället grundar sig på regeringens tyckande och önskemål om att minska populationen till 170 vargar. Detta sker trots att vi har en starkt inavlad vargstam och population i Sverige, men det sker också en omfattande illegal jakt i Sverige. I Värmland har vargarna gått från 130 individer till 45 på bara två år utan att det finns en förklaring.

Minskningen av populationen till 170 har satts igång genom att besluta om licensjakt på 48 vargar. Vad anser kommissionen om att Sverige väljer den här vägen och sätter ett lågt referensvärde som inte har vetenskaplig grund?

Herr talman! Det stämmer att regeringen vill verkställa det som den här kammaren har beslutat ett otal gånger, det vill säga att vi ska ha en vargpopulation som är mellan 170 och 270 vargar. Det stämmer också att vi har rapporterat 170 vargar som referensvärde.

Vi fick alldeles nyligen ett brev från kommissionen, som vill ha förklaringar. Frågan bereds just nu, och självklart kommer vi att svara på brevet. Vad svaret landar i exakt återstår att se.

Vi har också från våra expertmyndigheter tydligt fått höra vad som behöver ske för att vi ska kunna ta stegen för att få fram en mindre vargstam i Sverige. Regeringen har också varit tydlig med att i ett första steg under kommande vinters vargjakt nå fram till 270 vargar. Hur vi sedan ska komma under den siffran har vi mycket tydligt fått veta från expertmyndigheterna, det vill säga vilka mått och steg som behöver vidtas för att gå under nivån och närma oss 170.

Herr talman! Sverige befinner sig i en djup läskris. Det är inte längre en varningssignal, utan det är ett faktum att läskrisen slår mot våra barns framtid.

Så många som en femtedel av svenska fjärdeklassare kan inte förstå en medelsvår text. Andelen elever som presterar på en låg nivå i läsning har ökat dramatiskt. Vi ser tydligt hur bristande läsförmåga underminerar elevernas självförtroende och förmåga att hänga med i all undervisning. Det drabbar alltså inte bara svenskundervisningen.

Läsförmågan är grunden för all kunskapsutveckling. När den brister får det konsekvenser inte bara för skola och inlärning utan också för resten av livet. Därför är det välkommet att regeringen har gett ett uppdrag till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor. Dessa presenterades för ungefär ett år sedan.

Hur går det med implementeringen av dessa listor i skolorna? Har skolorna lyckats leva upp till den bredd av verk som listorna innehåller? Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Herr talman! Regeringen gör många saker för att hjälpa till i den läskris som råder och se till att Sverige åter blir ett läsande land. En av de saker som vi gjorde nyligen var att besluta om en ändring i förordningen om statsbidrag till litteratur- och kulturtidskrifter samt läsfrämjande insatser.

Ändringen innebär att man nu kan ge statsbidrag till utgivning av böcker som finns med på Kulturrådets och Skolverkets läslistor. Det gör att böcker som inte finns i tryck och kanske inte skulle ha tryckts kan tryckas på nytt och finnas tillgängliga för barn och unga att ta del av.

Vi tror att beslutet kommer att leda till dels att läslistorna kan fungera på det sätt de är tänkta, dels att fler barn och unga kan ta del av den fauna av litteratur som ändå har plockats fram och därmed kan hitta in till skönlitteraturen och förhoppningsvis bli läsande varelser.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsminister Kullgren. Det är inte lätt att vara bland de senare frågeställarna. Jag hade nämligen tänkt diskutera det något chockerande förslaget om elektronisk övervakning av jägarkåren, alltså inte av vargen, men det har vi redan gått igenom. Jag ändrar därför min frågeställning lite.

Jag tycker att ministern har varit väldigt tydlig om ambitionen att kraftigt minska den svenska vargstammen till cirka 170 individer eller strax däröver. Samtidigt har jag sett att exempelvis tilldelningen av licensjakten på varg, som tillsammans med skyddsjakt är det enda tillgängliga sättet att reglera eller minska den svenska vargstammen, hela tiden har minskat de senaste åren. Vid årets licensjakt blev tilldelningen endast 30 individer, och detta på en vargstam som troligtvis ligger närmare 400 individer.

Hur avser ministern att uppnå målet om att kraftigt få ned den svenska vargstammen?

Herr talman! Det här beror på att vi först i år hade möjlighet att anmäla ett nytt referensvärde och kunde ta tag i det här. Det sker ju i fem- eller sexårscykler, och nu fanns möjligheten att göra skillnad på riktigt. Detta liksom att vi har lyckats ändra Bernkonventionen och art- och habitatdirektivet gör att vi nu kan gå fram med ett offensivt förslag om att vi vid kommande licensjakt tillsammans med skyddsjakt ska komma ned till 270, som är den övre delen av det intervall som riksdagen har angett i sitt tillkännagivande till regeringen.

I regeringens ståndpunkt påpekar vi att det ändå är centralt för oss att vi också ska kunna säkerställa en skyddsjakt så att vi kan ta bort de individer som får smak för får, kvigor eller vad det nu kan vara. Det är anledningen till att det har blivit som det har blivit.

Herr talman! Min fråga går till minister Benjamin Dousa. Sverige har kraftigt växlat upp verktygen för att stötta Ukrainas återuppbyggnad och stärka svensk konkurrenskraft. Regeringen höjer ramen i exportfinansieringssystemet till 175 miljarder från 2026 och EKN:s garantiram till 650 miljarder. Samtidigt deltar ministern och Team Sweden aktivt i Rebuild Ukraine i Warszawa för att matcha svenska lösningar med konkreta projekt, vilket är ett viktigt steg från ord till affär.

Kan ministern redogöra för vilka affärer, investeringar och jobb i Sverige som hittills möjliggjorts av denna förstärkta exportfinansiering och Team Swedens insatser?

Herr talman! Det stämmer att vi har ett mycket omfattande samarbete med Ukraina både biståndsmässigt och handelsmässigt. En viktig del i att bygga upp Ukrainas motståndskraft långsiktigt är att bidra till mer reformer men också mer affärer i Ukraina. Det kan handla om att fler svenska butikshyllor fylls med ukrainska varor, men det kan också handla om annat.

När jag träffade min motpart i Ukraina sa han tydligt att de behöver reservdelar till i praktiken allting. Han hade en lista på 150 företag, alla svenska, som han ville skulle sälja till Ukraina. Det här är ett samarbete som alltså verkar i båda riktningar.

Om vi ska vara ärliga är tyvärr bara ungefär 60 svenska företag aktiva i Ukraina. Det handlar ungefär om samma företag som var aktiva i Ukraina före kriget. De som är där finns kvar. Vi försöker att få till en ökning, men det är svårt givet att Ukraina befinner sig i brinnande krig.

Tyvärr ser det ut så här i stora delar av Europa. Jag träffade företrädare för Polen för några dagar sedan. De sa att inte heller de lyckades få dit polska företag i någon stor utsträckning. Det här är snarare en investering till dagen efter kriget.

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Svenska musiker har länge varit mycket framgångsrika runt om i världen. Vi är mycket stolta över det. Vi måste också värna om att fortfarande ha internationellt kända och duktiga svenskar i den konkurrens som finns. Vi vill att de mest begåvade musikeleverna ska kunna utvecklas redan från grundskolan och få både individuell och internationell framgång. Det gör också att Sverige blir både rikare och tryggare.

Det är därför jag nu med glädje ser att regeringen tillsätter en utredning om spetsutbildning i musik redan på grundskolenivå. Jag undrar om ministern kan berätta mer om varför den här utredningen behövs, vad ministern ser framför sig och vilka svårigheter regeringen hoppas att det här ska kunna lösa.

Herr talman! Det är alldeles riktigt att svenskt kulturliv behöver både bredd och spets. Tanken med utredningen är att ge svenska unga musiktalanger möjlighet att utvecklas redan i ung ålder.

Vi vet att svenska musiker har varit framgångsrika under lång tid, inte bara här i Sverige utan runt omkring i hela världen. Vi vet också att det måste börjas i tidig ålder om man vill bli riktigt bra när man blir stor. Svensk grundskola måste kunna mäta sig med den konkurrens och den talang som finns utomlands om vi ska kunna värna vår ställning också framöver.

Spets och bredd är kommunicerande kärl när det gäller utveckling inom kulturen. Vi måste kunna ha bredd för att kunna erbjuda spets. Men vi måste faktiskt också ha spets för att föda bredd. Därför är det riktigt bra att utredningen nu äntligen kommer på plats.

(Applåder)

Herr talman! Med tanke på Sveriges uttalade prioritering av barns rättigheter finns det stor oro över utvecklingen i svenskt bistånd. Sverige avvecklar ensidigt strategier i sju länder. Ytterligare åtta bilaterala strategier plus två regionala tematiska strategier löper ut vid årsskiftet utan besked om förnyelse. Samtidigt får strategier i länder som Sudan, Tanzania och Somalia upprepade kortsiktiga förlängningar. Denna osäkerhet skapar ett administrativt och verksamhetsmässigt vakuum.

Hur bedömer regeringen de långsiktiga konsekvenserna av denna osäkerhet för insatser riktade mot barns hälsa, utbildning och skydd i dessa länder? Och hur ser regeringen på den akuta säkerhetspolitiska risken att aktörer som Ryssland och Kina kommer att fylla tomrummet och därmed stärka sitt inflytande när Sverige drar sig tillbaka?

Herr talman! Regeringen prioriterar särskilt områden som hälsa och sådant som rör barn och barns utbildning. Men det här året har biståndspolitiskt såklart varit väldigt stressat med ett USA som drar sig tillbaka väldigt fort och ett krig som fortsatt pågår i Ukraina. Detta var vi inne på tidigare under frågestunden.

Dessutom ska man veta att vi minskar biståndsbudgeten med 3 miljarder och har avskaffat enprocentsmålet, vilket vi kan ha andra debatter om.

Någonstans måste pengarna komma ifrån. Vi tycker att det är viktigt att värna humanitära, livräddande insatser, och ska vi dessutom gå upp från nästan 10 procent av vårt bistånd till Ukraina till nästan 20 procent nästa år måste pengarna tas någonstans ifrån. Det här var något av det första regeringen gjorde.

Låt mig vara ärlig och säga att närmare årsskiftet kommer fler utfasningar och fler beslut. Därefter kommer besked om att vi kommer att behöva göra neddragningar för att värna SRHR, humanitära insatser och framför allt Ukraina.

Herr talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Planen är att utöka civilplikten till 3 000 personer, vilket Sverigedemokraterna ser positivt på. Vi har i dag ett krig i vårt närområde, och vi ser att krigföringen inte enbart riktas mot Ukrainas försvarslinjer utan även mot viktig infrastruktur, som medborgarnas vatten och avloppssystem.

Min fråga är om det kan bli aktuellt att civilplikten i Sverige breddas till att koncentreras än mer på andra viktiga samhällsområden, till exempel drivmedels- och vattenförsörjning.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Tack, ledamoten Westmont, för frågan!

Regeringens ambition gällande civilplikten är faktiskt ännu högre. Vi pratar om 3 000 personer bara inom sektorn kommunal räddningstjänst de kommande tre åren. Därefter avser vi att gå vidare med ytterligare personalförsörjning i den sektorn. Därutöver har vi redan startat utbildning för civilpliktiga inom elförsörjningsområdet, där vi på lite drygt två år kommer att utbilda ungefär 1 000 personer. Vidare finns ett uppdrag till Socialstyrelsen om att utreda behovet av civilpliktiga i hälso- och sjukvårdssektorn.

Som svar på frågan kan också nämnas att regeringen så sent som förra veckan fattade beslut om att utreda behovet inom transportsektorn – eller att ge Trafikverket i uppdrag att i detalj titta på var civilpliktiga kan komma att användas inom transportsektorn.

Svaret är alltså: Ja, vi tittar på fler sektorer, och vi kommer att gå vidare med ytterligare sektorer framöver.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Benjamin Dousa. Den 14 november undertecknade Saab och Colombia ett avtal om försäljning av 17 JAS Gripen. Försäljningen är en av Sveriges största exportaffärer någonsin. Jag undrar om statsrådet kan utveckla vad en exportaffär av det här slaget kommer att betyda för svensk ekonomi och svensk säkerhet.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Detta är, som sagts, en av Sveriges största exportaffärer någonsin. Lejonparten av de här flygplanen kommer att produceras i Linköping för export till Colombia.

Vi vet dessutom att det här vapensystemet – det finns andra ministrar som kan detta ännu mer i detalj – är helt anpassat efter svenska förutsättningar och mycket kostsamt att utveckla. Vi ser det på stridsflygssidan, på ubåtssidan och även när det gäller andra vapensystem. Ska vi kunna utveckla detta för Sverige och i Sverige krävs att vi har den här typen av omfattande exportaffärer för att kunna finansiera den typen av utvecklingsuppdrag. Det är alltså viktigt för Saab och i sin tur för Sveriges försvar, men det är också viktigt för svensk ekonomi.

Det skickar också en tydlig signal till andra intressenter runt om i världen om att allt fler länder just nu vill komma in i Gripenfamiljen. Vi välkomnar dem, för det är bra för försvaret av Sverige men också för vår ekonomi.

Herr talman! Utan folkbildning tystnar Sverige, och utan replokaler tystnar det svenska musikundret. Ministern pratade tidigare om spets och bredd i den musikaliska utbildningen och hur viktigt detta är för musiken. Regeringen pratar sig gärna varm för den svenska musikexportens vikt för både ekonomin och det svenska kulturlivet. Men när regeringen samtidigt går fram och slaktar den svenska folkbildningen och därmed möjligheten för tusentals och åter tusentals svenska ungdomar blir den musikaliska resan omöjlig, och därför är regeringens prioritering obegriplig.

Kulturministern får gärna besvara frågan om hur kulturministerns och regeringens kulturpolitik kommer att skapa framtida artister och musiker runt om i vårt land, med tanke på att replokalerna får stänga.

Herr talman! Jag undrar om ledamoten lever i samma verklighet som jag. Regeringen lägger över 4 miljarder kronor på folkbildningen, och ledamoten kallar det för en slakt. Jag tänker att medborgarna i Sverige tycker att 4 miljarder kronor är rätt mycket av deras skattepengar. Jag tycker inte att det är rätt att uttrycka det som en slakt.

Men till frågan. Jag kan konstatera att folkbildningen och stöden till bland annat studieförbunden, som är en del av den, framför allt hanteras under Utbildningsdepartementet. Det är Lotta Edholm som är ansvarigt statsråd för de frågorna.

Men jag kan också konstatera att det är studieförbunden själva som väljer att prioritera andra aktiviteter än just replokaler. Det är en fråga för dem, inte en fråga för regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga berör också CBAM och arbetet för att ge våra bönder bättre förutsättningar i en tid när vår livsmedelsproduktion måste öka.

CBAM, som börjar gälla fullt ut efter årsskiftet, riskerar att slå hårt mot svenska växtodlingsbönder. För många gårdar är import av gödsel oundvikligt, och när införandet av CBAM höjer kostnaden kommer trycket att öka på ett jordbruk som redan brottas med höga räntor, dyra drivmedel och pressade marginaler. Många svenska bönder går redan på knäna samtidigt som de konkurrerar på en global marknad där många andra producenter inte möter motsvarande regelbörda.

Min fråga till landsbygdsministern är därför: Hur avser regeringen att arbeta för att säkerställa att svenska växtodlare inte slås ut när CBAM kraftigt höjer kostnaderna för importerad gödsel?

Herr talman! Svaret blir liknande det som gavs förut. Det vi har gjort initialt är att vi från svensk sida har lyft frågan på ett rådsmöte. Det är fler europeiska länder som delar denna oro.

När det gäller handelsgödsel- eller konstgödselfrågan generellt sett är det klart att det råder ett exceptionellt läge, där vi i Europa och stora delar av världen tidigare har importerat vår handelsgödsel från länder som vi kanske helst inte vill importera handelsgödsel från nu – Belarus och Ryssland.

Om man får vara lite visionär skulle jag allra helst vilja se att vi här i Sverige producerade mer av de här insatsvarorna som vi behöver. Vi har väldigt goda förutsättningar för det. Då gäller det också att vi får möjlighet att ta fram de grundämnen som vi behöver för att göra det.

Vi följer frågan noggrant och jobbar på i många olika spår för att stärka lönsamheten och minimera kostnaderna för det svenska jordbruket.

Frågestunden var härmed avslutad.