Fredrik Ahlstedt (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sänka subventionsgraden för installation av solceller från 20 till 15 procent inom ramen för grön teknik. Förslaget innebär också att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el slopas. Särskilda skatteregler har gällt för de som producerar förnybar el genom att till exempel installera solceller på sin fastighet och leverera el till elnätet.

Antalet installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren. Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte längre finns behov av att stimulera efterfrågan på solceller i samma omfattning, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska tas bort.

Sänkt subventionsgrad för installation av solceller börjar gälla den 1 juli 2025. Förslaget om att slopa skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 39 minuter

Justering

2025-05-06

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-14

Debatt

2025-05-15

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 inom området företag, kapital och fastigheter.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, fastighetsskatt och fastighetsavgift och skogskonto.

Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och att utredningar och beredningar redan pågår.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-01

Bordläggning

2025-04-09

Debatt

2025-04-10

Beslut

2025-04-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.

I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

Även riksdagen anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 31 minuter

Justering

2025-02-18

Datum

2025-02-19

Bordläggning

2025-02-26

Debatt

2025-02-27

Beslut

2025-02-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner.

I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i.

Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för mervärdesskatt, moms. Ändringarna påverkar mindre företag och vissa tjänster samt försäljning av konstverk.

De nya reglerna innebär bland annat att

• omsättningsgränsen för när företag undantas från momsplikt höjs till 120 000 kronor
• företag i andra EU-länder kan använda omsättningsgränsen i Sverige och att företag etablerade i Sverige kan använda omsättningsgränser i andra EU-länder
• fler företag ska kunna utfärda förenklad faktura
• vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen finns här
• skattesatsen 12 procent ska gälla för all försäljning av konstverk, med undantag för försäljning där reglerna om så kallad vinstmarginalbeskattning tillämpas.

Det är med anledning av ändrade EU-regler om moms som regeringen har föreslagit ändringar i den svenska lagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 12 minuter

Justering

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:MJU19

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:UbU14

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.

Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

28, 107 minuter

Justering

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja punktskatten på spel från 18 till 22 procent av vinsten för varje beskattningsperiod. En beskattningsperiod är en kalendermånad.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 36 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-24

Debatt

2024-04-25

Beslut

2024-05-02

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Datum

2023-12-14

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Inlämnad

2023-11-08

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:SkU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.

Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.

Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.

Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-10-19

Bordläggning

2023-10-24

Debatt

2023-10-25

Beslut

2023-10-25

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2023/24:UbU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag