Martin Westmont (SD)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 238 minuter

Justering

2025-06-05

Datum

2025-06-10

Bordläggning

2025-06-13

Debatt

2025-06-16

Motion till riksdagen 2024/25:3434 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) med anledning av prop. 2024/25:181 Säkerhet och tillgänglighet vid val Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en straffsanktionerad tystnadsplikt för väljarbiträden och tillkännager detta för

Inlämnad

2025-06-12

Förslag

3

Datum

2025-06-12

Utskottsberedning

KU

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) EU-minister Jessica Rosencrantz

Datum

2025-06-05

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Utbildningsminister Johan Pehrson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Bistånds- och utrikeshandelsminister

Datum

2025-05-22

Motion till riksdagen 2024/25:3429 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) med anledning av prop. 2024/25:165 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser formerna för ändringar i grundlag och riksdagsordning. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2025-05-14

Förslag

2

Datum

2025-05-14

Utskottsberedning

2025/26:KU2

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om kommunal samverkan och kompetens, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige och kommunalt partistöd.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

20

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 32 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

18

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 72 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Civilminister Erik Slottner (KD) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Försvarsminister Pål Jonson (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Civilminister Erik Slottner (KD) besvarar såväl

Datum

2025-02-20

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-30

Bordläggning

2025-02-10

Debatt

2025-02-11

Beslut

2025-02-13

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Motion till riksdagen 2024/25:1378 av Matheus Enholm m.fl. SD Språkvård i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagsstyrelsen ska arbeta fram riksdagsspecifika styrdokument för riksdagens interna och externa bruk som tydligt bevarar och betonar det svenska

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

2

Utskottsberedning

2024/25:KU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1379 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Kommunpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunal verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligare förbud mot otillbörlig

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

6

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU25 2024/25:KU26

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1380 av Matheus Enholm m.fl. (SD) En behövlig myndighetsöversyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om aktivistiska och opinionsdrivande tjänstemän och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

5

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:FiU25 2024/25:KU16 2024/25:KU23 2024/25:KU25

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1377 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Några valfrågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om id-kontroller i anslutning till de allmänna valen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

8

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU13 2024/25:KU16 2024/25:KU26

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Konservativ politik för samtid och framtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra monarkens uppgift att utse regering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

10

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU14 2024/25:KU16 2024/25:KU8

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1375 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Grundlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny programskrivning i grundlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reversera sentida grundlagsrevisioners

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

8

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU16 2024/25:KU25

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1374 av Matheus Enholm m.fl. (SD) Granskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur statsråd som åsidosatt sin tjänsteplikt effektivare kan utkrävas ansvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

4

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU16

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1424 av Thomas Morell m.fl. (SD) En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera för att utarbeta en nationell AI-plan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

11

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:TU12 2024/25:UbU10

Riksdagsbeslut

(11 yrkanden): 11 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:302 av Martin Westmont och Robert Stenkvist båda SD Minskad köbildning och ökad trafiksäkerhet på E20 sträckan SödertäljeStockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör ges i uppdrag att utreda hur man ska kunna motverka

Inlämnad

2024-09-24

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag