Kenneth G Forslund (S)

Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område.

Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar.

Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026.

Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare.

Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen.

Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader.

Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande.

Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 132 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-11

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Civilminister Erik Slottner (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Civilminister

Datum

2026-05-28

Interpellation 2025/26:467 Nedläggning av Skatteverkets kontor i Vetlanda av Johanna Haraldsson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) När Skatteverket beslutar att stänga sitt kontor i Vetlanda drabbas inte bara de anställda. Det är också ännu ett steg i en utveckling där staten drar sig tillbaka från mindre

Inlämnad

2026-05-04

Svarsdatum

2026-05-19

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Infrastruktur- och

Datum

2026-05-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen.

Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 51 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-23

Bordläggning

2026-04-27

Debatt

2026-04-28

Beslut

2026-04-29

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2026-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 och från allmänna motionstiden 2025 som rör folkrätt, inklusive humanitär rätt, mänskliga rättigheter samt demokrati och rättsstatens principer.

Förslagen handlar bland annat om hur Sverige ska stödja de internationella domstolarna som tillämpar folkrätt, om ekocid ska införas som ett nytt brott i den internationella rätten, vilket stöd Sverige ska ge till demokratirörelsen i Hongkong och om hur kvinnor, barns och hbtqi-personers mänskliga rättigheter ska värnas.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

44, 158 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-06

Bordläggning

2026-03-18

Debatt

2026-03-19

Beslut

2026-03-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.

Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.

Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2026-03-05

Datum

2026-03-05

Bordläggning

2026-03-10

Debatt

2026-03-11

Beslut

2026-03-11

Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.

Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

46, 125 minuter

Justering

2026-02-19

Datum

2026-02-19

Bordläggning

2026-02-23

Debatt

2026-02-24

Beslut

2026-02-25

Interpellation 2025/26:285 Problemet med så kallade skenskrivningar av Kalle Olsson (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Så kallade skenskrivningar, att en individ skriver sig på en adress han eller hon inte bor på, är ett växande problem. I enskilda fall kan konsekvenserna för drabbade fastighetsägare bli

Inlämnad

2026-01-16

Svarsdatum

2026-02-20

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Interpellation 2025/26:226 Regeringens hantering av Utbetalningsmyndigheten av Mikael Damberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Under hösten har regeringen beslutat att avbryta Utbetalningsmyndighetens arbete med att inrätta ett system för transaktionskonton ett arbete som enligt myndigheten själv kommer

Inlämnad

2025-12-11

Svarsdatum

2026-02-20

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) Gymnasie-, högskole-

Datum

2026-01-29

Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning.

Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon.

Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter.

De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2026-01-22

Datum

2026-01-23

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer. Ekonomiskt våld innebär exempelvis att ta makt över och kontrollera en annan persons ekonomi.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och menar att den visar att arbetet mot ekonomiskt våld måste fortsätta och intensifieras samt att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning.

I rapporten lämnas fyra rekommendationer till regeringen och två till relevanta myndigheter. Riksdagen noterar att regeringen har genomfört en del åtgärder utifrån rekommendationerna. Bland annat har regeringen initierat en översyn av reglerna om bodelningsprocessen och betänketid i äktenskapsbalken. Riksdagen noterar även att regeringen arbetar med att ta fram en ny långsiktig strategi om bland annat mäns våld mot kvinnor och att regeringen inom ramen för det arbetet kommer fortsätta arbetet för att förebygga och bekämpa ekonomiskt våld.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Samtidigt sa riksdagen nej till ett antal motioner på området, varav två inkom under den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

37, 122 minuter

Justering

2025-12-09

Datum

2025-12-10

Bordläggning

2026-01-13

Debatt

2026-01-14

Beslut

2026-01-14

Interpellation 2025/26:62 Generella alkoholförbud på skyddade boenden av Helena Vilhelmsson (C) till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Talita är en ideell organisation som i över två decennier har hjälpt kvinnor att lämna prostitution, människohandel och andra former av exploatering. De utsatta kvinnor

Inlämnad

2025-10-10

Svarsdatum

2025-12-18

Besvarare

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Migrationsminister Johan Forssell (M) Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2025-12-11

För att uppnå en hög cybersäkerhetsnivå i samhället föreslår regeringen en ny cybersäkerhetslag som syftar till att genomföra det så kallade NIS 2-direktivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom vissa utpekade sektorer bland annat ska vidta åtgärder för att skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera betydande incidenter. Förslaget innebär även att en tillsynsmyndighet ska ingripa om en verksamhetsutövare bryter mot bestämmelser i lagen.

NIS 2-direktivet beslutades av EU 2022 och syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till ändring i andra lagar som rör elektronisk kommunikation, toppdomäner och sekretess.

De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 56 minuter

Justering

2025-12-02

Datum

2025-12-03

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Fråga 2025/26:262 Myndigheters telefontillgänglighet av Kenneth G Forslund (S) till Civilminister Erik Slottner (KD) I dag är det mycket vanligt med centrala växlar, talsvarssystem, knappval i menysystem och chatbottar både hos privata företag och hos offentliga myndigheter. Samtidigt upplever många att det under de

Inlämnad

2025-11-26

Svarsdatum

2025-12-03

Besvarare

Civilminister Erik Slottner (KD)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) Minister

Datum

2025-11-20

Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.

Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

25, 81 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-12

Debatt

2025-11-13

Beslut

2025-11-19