Fastighetsrätt

Betänkande 2018/19:CU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Regeringen bör göra det lättare att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar (CU13)

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motioner med förslag om ett tillkännagivande till regeringen om ett förenklat förfarande för att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 36

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-11
Justering: 2019-04-23
Trycklov: 2019-04-26
Reservationer: 12
Betänkande 2018/19:CU13

Alla beredningar i utskottet

2019-04-02, 2019-04-11

Regeringen bör göra det lättare att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar (CU13)

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker civilutskottet som vill att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-04-30
Debatt i kammaren: 2019-05-02
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:CU13, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2018/19:CU13

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 137 Emma Hult (MP)

Fastighetsrätt

Herr talman! Vi är här för att debattera civilutskottets betänkande där motioner om fastighetsrätt från allmänna motionstiden behandlas. Betänkandet handlar bland annat om arrendefrågor, tomträtt, expropriationsersättning, jordförvärvslagstiftningen, översyn av fastighetsmäklarlagen, finansiering av och tillgång till geodata och översyn av Lantmäteriet.

I betänkandet föreslår en majoritet i utskottet ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet om ett förenklat förfarande för att ändra andelstal i gemensamhetsanläggningar. I denna fråga har vi en reservation, reservation nr 4, som jag yrkar bifall till. I sak är vi faktiskt inte helt oense med majoriteten; vi har nog bara en lite annorlunda bild av hur ett sådant här förändringsarbete ska gå till. Vi tycker givetvis att det är viktigt att samfällighetsföreningar som har behov av att ändra otidsenliga andelstal ska kunna göra detta på ett så enkelt och rättssäkert sätt som möjligt, och vi räknar med att regeringen jobbar vidare med den frågan.

Herr talman! I detta betänkande finns också ett avsnitt som heter "Rätt att anordna cykelvägar". I det avsnittet finns en motion av två av mina partikollegor, och den handlar om förändring av expropriationsmöjligheterna för att just anlägga och utveckla nationella och regionala cykelleder. Motionärerna anser bland annat att anläggningslagen ska ses över i syfte att upplåta en rätt för staten eller en kommun att ta mark i anspråk för att anlägga och utveckla cykelleder.

Samhällsvinsterna med cykling är odiskutabla. Lägre utsläpp, bättre luftkvalitet, mindre trängsel, bättre hälsa och god ekonomi kommer som en följd av att fler väljer att cykla i stället för att exempelvis ta bilen. Människor som cykelpendlar presterar bättre på jobbet, lever längre och blir allmänt gladare. Glädjande nog kan vi se att cyklandet ökar i svenska städer och att cykelsporten ökar. Både vardagscykling och motionscykling ökar fysisk och psykisk hälsa. Mer oroväckande är att cyklingen minskar i glesare delar av Sverige samt att även barn och ungas cykling minskar.

Det enskilt viktigaste för att fler ska välja cykeln är att infrastrukturen håller måttet. Det är väl argument vi känner igen, fast då oftast när vi pratar om annan form av infrastruktur. Därför krävs det ett kraftigt ökat fokus på utbyggd och förbättrad infrastruktur, inte bara från kommunernas sida utan även från nationellt och regionalt håll. Det långsiktigt kanske viktigaste som bör göras är att säkerställa en ordentlig cykelinfrastruktur i hela landet och garantera markåtkomsten för denna infrastruktur.

Trots cykelns påtagliga fördelar gällande hälsa, samhällsekonomi och miljö saknas det i dag viktiga juridiska instrument för att kommuner, regioner och stat ska kunna garantera en väl utbyggd cykelinfrastruktur. Utanför tätorter, där mark normalt sett inte är detaljplanelagd, är det i dag svårt att få tag på den mark som krävs för att bygga rimlig infrastruktur. Det är i dag inte möjligt att expropriera marken för ändamålet att anlägga fristående cykelvägar, vilket däremot går att göra när det gäller bilvägar. Detta gör att utbyggnaden av nationella och regionala cykelleder som binder ihop olika tätorter, kommuner och regioner försvåras.

Ett annat hinder är att anläggningslagen, där expropriationsrätten regleras, endast omfattar väglagens definition av väg - i vilken cykelvägar alltså inte ingår.

Frågan om markåtkomst för bland annat cykelväg har diskuterats under lång tid - redan på 1970-talet fanns det diskussioner om att införa detta. I olika utredningar har man också föreslagit det, senast i cykelutredningens slutbetänkande från 2012 samt i slutbetänkandet från Fossilfrihet på väg 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag tycker nog att det är dags att vi går från utredning till handling i den här frågan. Jag kan även konstatera att såväl Liberalerna som Kristdemokraterna också tycker att denna fråga är viktig. Jag hoppas därför att vi tillsammans ska kunna hitta vägar framåt för att förbättra cyklingens förutsättningar i Sverige.

(Applåder)


Anf. 138 Joakim Järrebring (S)

Herr talman! Civilutskottet debatterar i dag ett motionsbetänkande från den allmänna motionstiden rörande fastighetsrätt.

Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 4 av S, V, L och MP.

Herr talman! Civilutskottet har att hantera en stor bredd av frågor. Vi har tidigare under riksdagsåret haft flera debatter med fokus på bostadsförsörjning och bostadspolitik, till och med i den förra debatten om planering och byggande.

Fastighetsrätt är ett oerhört viktigt och kraftfullt verktyg för att vi ska kunna hålla uppe bostadsbyggandet och ha en fungerande samhällsutveckling. En avgörande nyckelspelare för en fungerande fastighetsrätt är Lantmäteriet. Många fastighetsrättsliga ärenden är kopplade till just Lantmäteriets verksamhet, och därför är det viktigt att deras processer är effektiva, kvalitativa och rättssäkra.

Även under förra mandatperiodens fastighetsrättsdebatt var Lantmäteriets höga arbetsbelastning uppe för diskussion. De senaste årens ökning av bostadsbyggandet har inte minskat den bördan.

Jag var för drygt två veckor sedan, tillsammans med mina socialdemokratiska kamrater i civilutskottet, i Gävle, där vi besökte just Lantmäteriet. Vi kunde då bland annat följa upp de uppdrag som regeringen givit Lantmäteriet att redovisa hur man arbetar med att attrahera nya medarbetare, hur man ska fokusera på att lösa de stora utmaningar som finns kring kompetensförsörjning och framför allt hur man kan arbeta med att hitta nya arbetssätt där man kanske kan slå ihop olika kompetenser och på så sätt lösa de utmaningar som finns inom Lantmäteriets ram och verksamhetsområde.

Glädjande nog kunde vi ta del av informationen att man nu har det antal anställda på plats som behövs för en effektiv verksamhet. Även om frågan om rätt kompetens är en fråga om fortsatt vidareutbildning genom verksamhetens egen försorg har Lantmäteriet tagit flera steg åt rätt håll de senaste åren.

Än mer intressant är den processutveckling som sker - och har skett - för att kunna prioritera och hantera ärenden i tid. Till skillnad från vad jag själv spontant trodde har inte alla ärenden behov av att hanteras snabbt utan snarare i rätt tid. På detta sätt menar myndigheten att handläggningstiden för tidskänsliga ärenden kommer att kunna kortas.

I den rapport från Lantmäteriet som sedan några dagar finns tillgänglig för oss alla kan vi också glädjande nog se att handläggningstiden har effektiviserats när det gäller samhällsservice och infrastruktur. Men vi kan även se att mycket arbete återstår för att korta handläggningstiden. Särskilt gäller detta ärendegruppen fastighetssamverkan och gemensamhetsanläggningar, och framför allt rör det ärenden på landsbygden.

Det är positivt att Lantmäteriets pågående förändringsarbete redan har givit effekt. Med vetskap om att stora vinster fortfarande står att finna med hjälp av ny teknik genom olika typer av digitalisering och automatisering ser den fortsatta utvecklingen ljus ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Jag tänkte fortsatt fokusera på en fråga i betänkandet: frågan om enskilda vägar.

Enskilda vägar inrättas oftast som gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen. Beslut om att skapa en gemensamhetsanläggning fattas av Lantmäteriet. Lantmäteriet bestämmer över hur kostnader för vägens utförande och drift ska fördelas mellan berörda fastigheter. De fördelar också ett antal andelstal beroende på hur mycket drift olika andelsägare har. Andelstalen beräknas utifrån en viss typ av fastighet och kan ändras genom en ny lantmäteriförrättning eller genom att alla medlemmar är överens om hur andelstalen ska fördelas - då räcker det med ett godkännande från Lantmäteriet.

De långa handläggningstider vi har kunnat se på Lantmäteriet beror i mångt och mycket på det jag har talat om tidigare, det vill säga att det just nu sker väldigt mycket i samhället. Därför har Lantmäteriet kommit efter.

Detta är självklart ingenting som vi ska acceptera. Lantmäteriet måste komma ned i handläggningstider. Vi får inte ha ett system där enskilda eller större grupper av individer hamnar i kläm på grund av att staten inte klarar av att hantera enskilda frågor.

Det vi diskuterar här, med det förslag om tillkännagivande som har fått majoritet i utskottet, rör huruvida man ska ändra lagen och det sätt som vägsamfälligheterna arbetar på. Det är bra att det har kommit konstruktiva förslag från Riksförbundet Enskilda Vägar på hur man kan se på och lösa utmaningarna framgent.

Det vi socialdemokrater är oroliga för är att vi med en förändring i likhet med den finska modellen riskerar att hamna i en rättsosäkerhet för enskilda. Alternativt måste vi bygga upp ett system för överklagande där parter som är oense måste anlita konsulter, vilket är en process som riskerar att kosta stora summor pengar.

Herr talman! Saken är komplicerad och rymmer målkonflikter. Vi vill inte att minoriteter eller enskilda fastighetsägare ska komma i kläm i strävan efter ett mer effektivt system. Rättssäkerheten måste i ett land som Sverige komma först, men rättssäkerhet och effektivitet måste rimligen också gå att förena.

Frågan om ytterligare förenklingar av förfarandet genom att det görs möjligt för samfällighetsföreningar att själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vi vill framhålla betydelsen av att analysera möjligheten till ytterligare regelförenklingar på området. Men eftersom beredning pågår i Regeringskansliet bedömer vi att det inte finns någon anledning att nu rikta något tillkännagivande till regeringen.

(Applåder)


Anf. 139 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 12, för tids vinnande, men självklart står vi bakom alla våra reservationer i detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Jag noterar att Socialdemokraterna pratar om ungefär samma ämnen som jag kommer att prata om, med skillnaden att vi moderater tycker att handling är viktigare än ord.

Herr talman! Detta är ett brett motionsbetänkande, som tar upp många olika områden. En av våra reservationer handlar om livsmedelsproduktion, det vill säga att jordbruk kan bedrivas långsiktigt på arrenderad mark. Arrendena är ofta ettåriga, vilket kan ställa till med problem för långsiktigheten för jordbrukets funktion och produktivitet.

Sveriges lantbruksuniversitet föreslår i en rapport från december 2018 att det ska bli lättare för jordägare och arrendatorer att själva bestämma hur avtalet mellan dem ska se ut. Moderaterna tycker att regeringen ska prioritera arbetet med beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens slutbetänkande så att frågan om arrenden kan få mer långsiktiga lösningar.

Herr talman! För fastighetsrätt och fastighetsbildningar är det av avgörande betydelse att staten löser sin kärnuppgift: att se till att Lantmäteriet fungerar. Om detta råder det nog inga delade meningar politiskt.

Vi har i en tidigare debatt i dag hört hur man, inte minst från Socialdemokraterna, har sagt att det är kommunerna som har bostadsförsörjningsplanerna och att det är kommunernas ansvar. Man har betonat kommuner, kommuner och kommuner. Men, herr talman: Statens kärnverksamheter måste fungera.

Därför är det djupt bekymmersamt med Lantmäteriets exceptionellt långa handläggningstider. Som Gävlebo är jag självklart stolt över den verksamhet som fungerar väl på Lantmäteriet, och det finns många medarbetare som gör ett fantastiskt bra jobb utifrån de förutsättningar de har. Men det krävs betydligt mycket mer leverans av Lantmäteriet.

Jag tog nyligen fram en RUT-rapport för att ta reda på hur verksamheten är organiserad i våra nordiska grannländer, vilka handläggningstider man har och vad det kostar. Om man ska sammanfatta RUT-rapporten kan man säga att det är betydande skillnader i handläggningstider mellan Sverige, Norge och Danmark. För samma typ av förrättning, till exempel avstyckning, har Norge max tolv veckor i kötid, 0,23 år, i Finland är den 0,41 år och i Sverige 0,6 år. Det är alltså en dramatisk skillnad i handläggningstider. När det gäller avgifterna för jämförbara tjänster är de i Sverige, tyvärr, också väldigt mycket högre än i våra grannländer.

För många kommuner är det mycket frustrerande att staten inte löser sin kärnverksamhet när privatpersoner vill bygga eller när företag vill expandera. Jag var själv i Ljusdal, där man var djupt frustrerad över att det kunde ta först ett år för att få en handläggare och sedan ett år till innan ärendet var klart. Detta bromsar ju upp samhällsutvecklingen på landsbygden.

Herr talman! Kommunen har då gjort dispensansökningar och sagt: Vi måste få råda över den här situationen. Men regeringen har konsekvent avslagit dispensansökningarna.

Vad kan då vi i riksdagen göra? Antingen kan vi stå här och vara nöjda, säga att utvecklingen går åt rätt håll och hoppas att det löser sig - vi hörde just Socialdemokraterna säga att det var deras lösning - eller så kan vi, som Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern gör i det här betänkandet, kräva en översyn av hela Lantmäteriet. Översynen får då naturligtvis visa hur staten ska lösa sin kärnverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Om vi vill att det ska byggas mer, om vi vill ha en levande landsbygd och om vi vill att samhällsutvecklingen ska fortsätta måste staten leverera, och statens verktyg i det här fallet fungerar inte tillräckligt väl.

I Danmark är en stor del av lantmäteriverksamheten privatiserad när det gäller förrättningar. I Norge är det en blandning av uppgifterna mellan stat och kommun. Men riksdagens utredningstjänst skriver att Norge går mot en privatisering av förrättningarna för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet.

Hur det ska se ut i Sverige borde översynen visa, men uppenbarligen finns det en stor förbättringspotential jämfört med våra nordiska grannländer.

Det finns också många aktörer som skulle kunna tänka sig att engagera sig i lantmäteriverksamheten. Det kan vara konsulter eller pensionerade lantmätare som ser en möjlighet att driva företag och jobba extra.

Precis som Socialdemokraterna sa finns det ett tillkännagivande i betänkandet som handlar om andelstal i samfälligheter. Vi söker ju ofta konkreta exempel här i riksdagen på hur vi ska kunna korta handläggningstider. Här har vi ett färdigt förslag från Riksförbundet Enskilda Vägar. Förslaget har kommit så långt att det bereds på Regeringskansliet.

Vi har debatterat det här de senaste två åren, men ingenting har hänt. Majoriteteten i utskottet konstaterar nu att det är dags att komma till skott med detta. Det är därför som vi riktar ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Det har tagit lång tid att agera. Jag hoppas verkligen inte att vi står här om ett år igen utan att någonting har hänt. Nu krävs det action. Staten måste hålla sin del av samhällskontraktet för att vi ska kunna bygga mer i hela Sverige.


Anf. 140 Roger Hedlund (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna har två reservationer i betänkandet, reservationerna 2 och 8. Vi ställer oss bakom båda reservationerna, men för tids vinnande yrkar vi bifall bara till reservation 2, som handlar om arrende.

Vi menar att sidoarrenden med kortare upplåtelsetid bör ha ett svagare besittningsskydd och bör begränsas. Detta bör övervägas i den fortsatta beredningen av Tomträtts- och arrendeutredningens betänkande.

Vidare är vi glada över att förhoppningsvis få se ett tillkännagivande gällande andelstalen i vägsamfälligheterna. Vi har tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lagt fram ett förslag i den här frågan som vi tror skulle ge ekonomisk vinning för staten, de enskilda samhälligheterna och för samhället i stort.

Det finns många föreningar av olika slag som behöver förenklingar för att kunna utveckla sin verksamhet, minska kostnaderna och korta handläggningstiderna. Det förslag som nu är framlagt ser ju också ut att kunna gå åt det hållet. Vi får såklart beakta eventuella konsekvenser av förslaget, men vi ser väldigt positivt på det.

Sverige är ett land med väldigt många föreningar. Vi menar att vi ska försöka förenkla för dem som jobbar med föreningsverksamhet av olika slag så mycket som möjligt och minska kostnaderna. Föreningsverksamheter har gjort att Sverige har utvecklats väl. Vi kan fortsatt ha ett bra fungerande samhälle med låga kostnader om vi alla är med och arbetar gemensamt för att förbättra saker och ting. Det här är ett bra förslag som går i helt rätt riktning för föreningsverksamheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Precis som många andra pekar vi på att den finska modellen, som möjliggör för samfällighetsföreningar att ändra sina andelstal, är en väldigt bra modell att utgå ifrån. Vi menar att den skulle underlätta väldigt mycket för Lantmäteriet. I stället för att lägga resurser på det här kan man välja att lägga resurser på andra viktiga områden som i dag behöver en snabbare hantering av sin verksamhet. Det som Lantmäteriet hanterar kan samfällighetsföreningarna i stor utsträckning hantera själva. Riksförbundet Enskilda Vägar ställer sig bakom den här modellen, vilket är oerhört viktigt för att det ska fungera i verkligheten.

Med dessa ord, herr talman, ställer jag och Sverigedemokraterna oss bakom utskottets förslag gällande andelstalen i vägsamfälligheter och yrkar bifall till reservation 2.


Anf. 141 Ola Johansson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare på läktaren! Svenska kraftnät är i färd med att byta ut äldre luftledningar från tidigt 50-tal mot nya säkrare ledningar med högre kapacitet.

Att kunna distribuera ström blir allt viktigare när vi får en mer elektrifierad fordonsflotta och stora datorhallar som kräver stabil elförsörjning över tid och alltjämt har en industri som är energikrävande. Vi har produktionskapacitet i landet så det räcker, och Sverige exporterar i år netto 19 terawattimmar el till våra grannländer. Med tanke på att vår produktion med förnybart är mer decentraliserad och till stor del förlagd till norra Sverige behövs det ledningar som kan transportera elen dit där den för tillfället förbrukas - ledningar som går över åkrar, genom skogsmark och passerar människors bostäder, ibland så nära att hälsan påverkas av strålningen från dessa.

För några veckor sedan besökte jag skogsägare i Hylte kommun i Halland som inte upplever att vare sig kommuner, länsstyrelse eller myndigheter, och kanske allra minst Svenska kraftnät, har förståelse för hur viktig deras skog är som intäkt från brukandet, som kolsänka, det vill säga växande skog som binder koldioxid, och som hemvist för den biologiska mångfald som vi alla vill värna om.

Herr talman! Skogsägare gör en miljönytta genom att bruka skogen. Det är skamligt när de inte får betalt för mark som tas i anspråk, ofta mot deras vilja. Mark ska kunna skyddas för att den huserar någon viktig och skyddsvärd art eller tas i anspråk för att säkerställa den viktiga gemensamma infrastruktur som bidrar till vår tillväxt, välfärd och även nationella säkerhet. Det är inget tvivel om det. Men det får inte vara något allmänintresse som bekostas genom ekonomiska uppoffringar från den som äger marken. Det ser vi i Centerpartiet som den just nu viktigaste äganderättsfrågan.

Äntligen tas markägarna på allvar när det gäller biotoperna, eftersom det var ett av kraven från Centerpartiet för att släppa fram regeringen Löfven. Men vi vill också tillgodose markägarnas intressen av skälig ersättning när skog tas i anspråk för ledningar och transportinfrastruktur. Skäligt är när man får betalt för skogens miljönytta och det alternativa värdet om den brukas, och då är dagens ersättningsnivåer alltför låga. Med en högre ersättning till markägaren blir det en starkare drivkraft för ägaren av infrastrukturen att söka de marksnålaste lösningarna för sin ledningsdragning. Därför yrkar Centerpartiet bifall till sin reservation 6 under punkt 7.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Det är glädjande att vi får ett beslut som innebär betydande regelförenklingar för landets mer än 10 000 medlemmar i vägsamfälligheter, som tillsammans förvaltar 430 000 kilometer väg. Det är den avgjort största andelen i kilometer räknat av landets totala vägnät.

Beslutet att tillåta vägsamfälligheter att själva besluta om andelstal ser Centerpartiet som ett första steg. Under det senaste århundradet har mycket skett i vägnätet, och det finns tusentals exempel i landet, inte minst hemifrån Kungsbacka, där tidigare jordbruksbygd i karga kustområden blivit attraktiva platser för åretruntboende och fritidsbebyggelse.

Det finns ofta motstående intressen längs dessa vägar, och det är ett tufft jobb för föreningarnas styrelser att balansera de olika fastighetsägarnas intressen. Det kan handla om en väg som ursprungligen sköttes av fem sex jordbrukare och som numera bebos av ett hundratal villaägare och där allt större jordbruksmaskiner ska samsas med lokalbussar, personbilar, barnvagnar, cyklister och tillfälliga besökare till badplatser.

Det är nu dags att gå vidare och se hur vi kan förenkla ytterligare för såväl Lantmäteriet som samfällighetsföreningarna. Rollen som ytterst ansvarig myndighet ska vi inte ta ifrån Lantmäteriet. Vi ska dock se till att deras arbetsbörda består av de svåraste ärendena som kräver just deras expertkunskaper, inte av matematiska beräkningar som kan ligga till grund för enskilda beslut om andelstal på en föreningsstämma.

Jag ställer mig alltså kraftfullt bakom betänkandet i den delen.

Jag har full förståelse för att Lantmäteriet har fullt upp med de snabba samhällsförändringar vi har och behovet av att stärka äganderätten i en tid när alltmer mark tas i anspråk för bebyggelse. Digitaliseringen är en möjlighet och en utmaning. Insamlingen av geodata som behövs för att förutse brandkatastrofer, som vi tycks drabbas av alltmer, är viktig, och Lantmäteriets information behövs för att räddningstjänsten ska kunna ta sig till brandplatserna.

Herr talman! Vi menar att man i den förändringsprocess som påverkar Lantmäteriet, och andra myndigheter, måste överväga andra organiseringssätt, till exempel att med ett fortsatt tillsynsansvar tillåta utomstående aktörer att utföra det arbete som i dag görs av lantmätare anställda av myndigheten.

Att det är svårt att få tag i nyutbildade lantmätare är välkänt. Jag menar att det skulle underlätta rekryteringen om det fanns möjligheter att utöva yrket även om man är anställd i byggbranschen, på konsultföretag eller hos en större förvaltare av fastigheter.

Centerpartiet står även bakom reservationen 12 om en översyn av Lantmäteriet.

Herr talman! Slutligen vill jag påpeka att det just nu bereds ett ärende på Regeringskansliet som handlar om en översyn av jordförvärvslagen. Det finns en utredning som föreslår att det ska bli lättare för juridiska personer att köpa mark av enskilda markägare. Centerpartiet känner en oro för detta och att en ändring i jordförvärvslagen i denna del kan leda till svårigheter för exempelvis unga lantbrukare att hävda sig gentemot bolag vid köp av fastigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Vi har reserverat oss mot detta, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 6 under punkt 7.


Anf. 142 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Vi debatterar alltså betänkandet Fastighetsrätt.

Det är viktigt att lyfta fram kommunernas ansvar i denna fråga. Kommunerna har en viktig roll när det gäller att öka bostadsbyggandet. Det är bland andra kommunerna som tar fram de detaljplaner som anger hur områden ska bebyggas. Ska det byggas fler bostäder behöver planberedskapen vara god, och för att öka bostadsbyggandet bör kommunerna ges en mer offensiv och styrande roll.

Herr talman! Ett av kommunernas viktigaste verktyg för ett offensivt bostadsbyggande är markpolitiken. En förutsättning för att genomföra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder är att kommunen också äger exploaterbar mark. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att planlägga och därefter bygga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt.

Kommunernas möjlighet att förvärva attraktiv byggmark har dock minskat efter att riksdagen 2010 ställde sig bakom den borgerliga regeringens förslag att avskaffa förköpslagen.

Förköpslagen gav en kommun förköpsrätt vid försäljning av vissa typer av fastigheter. Det innebar att kommunen hade förköpsrätt till en fastighet vid en överlåtelse som uppfyllde de kriterier som lagen uppställde. Lagen var ett viktigt redskap för kommunernas fysiska planering och tätbebyggelseutveckling och ett stöd för fler exploateringsavtal.

Herr talman! Byggrättsutredningen har haft i uppdrag att se över kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk. Bakgrunden till uppdraget är det stora behovet av att snabbt få fram bostäder eftersom det råder bostadsbrist.

Utredningen överlämnade i augusti 2018 sitt betänkande Ett snabbare bostadsbyggande. Utredningens analyser visar att problem med dröjsmål och byggrätter oftast avser privatägd mark eftersom kommunerna har skarpare verktyg för att snabbt få fram bostäder på egen mark. Utredningen anser därför att kommunerna i större utsträckning bör bedriva en strategisk och långsiktig markpolitik med syfte att förvärva egen mark.

Herr talman! Vi vet att mark inte är oändlig, och ny mark kommer inte att växa fram. När jag satt i kommunfullmäktige i Malmö sålde kommunen mark på varje möte vi hade. Ni har säkert hört talas om Percy Nilsson som köpte mark i Malmö väldigt billigt. När han sålde den efter några veckor gjorde han nästan 300 miljoner i vinst.

Herr talman! Utredningen föreslår bland annat att Boverket får i uppdrag av regeringen att utreda frågan om införandet av en kommunal förköpslag som kan underlätta bostadsbyggande och tätortsutveckling i kommunerna.

Utgångspunkten för Boverkets uppdrag bör vara att utreda en ny modern förköpslag som också kan komma till rätta med de problem som fanns i den tidigare förköpslagen. Enligt min mening bör regeringen ge ett sådant uppdrag till Boverket och därefter återkomma till riksdagen med förslag till en ny förköpslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Herr talman! Vänsterpartiet anser alltså att en ny förköpslag bör införas i syfte att förbättra kommunernas möjligheter att planera för och bygga fler bostäder.

Dagens bostadsbrist driver upp priserna på mark. Det har fått till följd att byggherrar som av kommunen har fått tillgång till planlagd mark i syfte att bygga på den låter bli att bygga eftersom de förväntar sig fortsatt stigande markpriser och högre avkastning på sin investering längre fram.

Detta bekräftades bland annat av Dagens Nyheters granskning 2016. Enligt granskningen, som omfattade omkring 25 000 bostäder i lägenhetshus som byggdes klart 2015, är detta en viktig anledning till att det byggs för lite och för sakta.

Att hålla på mark på detta sätt innebär att byggbar mark inte blir bebyggd trots att det finns ett stort behov. Vänsterpartiet kan inte acceptera en ordning där byggherrarnas fördröjande vinstupplägg tillåts styra bostadsutbudet samtidigt som Sverige har en nationell bostadskris och det råder bostadsbrist i stora delar av landet.

Herr talman! Jag ställer mig bakom samtliga reservationer från Vänsterpartiet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 7.


Anf. 143 Lars Beckman (M)

Herr talman! Efter detta angrepp på äganderätt och marknadsekonomi tänkte jag att Vänsterpartiet skulle kunna förtydliga vad man menar egentligen. Vi är överens om problembilden: Det byggs för lite. Det behöver byggas mycket mer i hela Sverige, men konfiskation av privat egendom genom att ge kommunerna förköpsrätt skulle jag gärna vilja att Vänsterpartiet utvecklar lite mer. Jag har två frågor som rör den delen av anförandet, nämligen: Tror Vänsterpartiet på äganderätten - tycker Vänsterpartiet att den behöver förstärkas i Sverige, inte minst för markägare? Den andra frågan är: Tror Vänsterpartiet på marknadsekonomi? Det är kopplat till den delen.

Sedan har jag en fråga. Vi andra har pratat om väsentligheter här i debatten, nämligen om handläggningstiderna för Lantmäteriet, till exempel. Jag noterar att Vänsterpartiet inte har ställt sig bakom den välbehövliga översyn av Lantmäteriet som är nödvändig. Det vore intressant att höra Vänsterpartiets lösning på att korta handläggningstiderna och ge kommunerna rådrum över den situation som ger samhällsutveckling, till exempel i Ljusdals kommun. Det finns andra kommuner som också har ansökt om att få bedriva lantmäteriverksamhet i egen regi eftersom staten inte levererar på sitt samhällskontrakt. I dag är det årslånga handläggningstider, vilket skadar samhällsutvecklingen dramatiskt i Gävleborg och andra delar av Sverige.

Det vore intressant att få några svar från Vänsterpartiet på dessa frågor.


Anf. 144 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Tack för dina frågor, Lars Beckman! De var många, men jag ska försöka svara.

Förköpslagen är viktig för oss. Den är viktig framför allt i dessa dagar när vi, så som har sagts här tidigare, har en nationell bostadskris. Människor måste ha någonstans att bo. För att kunna bygga behövs mark, och då måste kommunerna, som har bostadsförsörjningsansvar, ha tillgång till mark. Om kommunerna inte har tillgång till mark kan vi stå här och ha hur många reformer som helst och ge dem hur mycket stöd som helst - det kommer inte att byggas några bostäder. Om man vänder sig till dem som har privatägd mark tänker de på marknadsekonomi, som du pratade om, Lars Beckman. De säger: Varför ska vi bygga? Vi kan ju spekulera och vänta och se hur höga priserna kan bli, och då kan vi bygga eller sälja marken. Detta är inte något som gynnar allmänheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är en rättighet för varenda människa att ha någonstans att bo, och därför måste vi riksdagsledamöter ha ordningar och reformer som gör det möjligt för kommunerna att ha tillgång till mark. Detta innebär att kommunerna också måste ha en effektiv markpolitik, vilket jag anser att många kommuner inte har. Jag nämnde min egen kommun Malmö, där man sålde mark varje gång vi hade kommunfullmäktigemöte, som om det skulle växa fram ny mark. Detta är inte ett bra eller effektivt sätt att bedriva markpolitik. Därför tycker vi i Vänsterpartiet att förköpslagen, som vi hade tidigare, borde komma tillbaka så att vi kan möjliggöra för kommunerna att bygga bostäder.


Anf. 145 Lars Beckman (M)

Herr talman! Vänsterpartiet skulle ha större trovärdighet i denna fråga om de hade ställt sig bakom kravet på en översyn av Lantmäteriet, så som vi ansvarsfulla partier i denna kammare har gjort. För det är så att byggklar mark finns och marknadsekonomin funkar, men staten levererar inte. Det är statens kärnverksamhet som inte levererar därför att det är årslånga väntetider. Man måste liksom få kedjan att hänga ihop.

Vi är överens om att det är bostadskris. Vi är överens om att det måste byggas mer. Vi är överens om att vi har en osynlig bostadsminister. Vi är överens om att vi har en januariöverenskommelse som inte kommer att leverera. Jag är inte säker på att bostadskrisen i Sverige kommer att lösas av att vi har byggnadslovsfria altaner eller att fler unga kommer att få bostäder av det, men det vi absolut inte är överens om är konfiskation av privat egendom.

Jag tycker att det är obehagligt, herr talman, att vi har ett parti i Sveriges riksdag som inte värnar äganderätten och som står här och säger att man mer eller mindre ska ge kommunerna rätt att konfiskera privat egendom med en lagstiftning från Sveriges riksdag. Jag är glad över att Vänsterpartiet är ensamt om den uppfattningen här i kammaren.

I ledamotens andra replik får Vänsterpartiet gärna förklara varför Vänsterpartiet är så nöjt med hur det fungerar med dagens situation på Lantmäteriet. Om vi är överens om att det byggs för lite och att kommunerna ska få rådighet över sin verksamhet, varför ställer man sig då inte bakom en översyn av Lantmäteriets verksamhet som gör att vi kan nå målet, nämligen att kommunerna ska kunna bygga mer bostäder och se till att företagen kan expandera och att landsbygden kan leva? Detta vore bra att få veta.

(Applåder)


Anf. 146 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Jag tror att Lars Beckman aktivt väljer att inte höra det jag sa. Det jag pratar om är förköpslagen. Det jag pratar om är en lag som vi har haft i Sverige nyligen - den togs bort 2010.

Skillnaden mellan Vänsterpartiet och Moderaterna är att vi i Vänsterpartiet vill värna allmänheten - alla i en gemenskap. Det är detta som är viktigt för oss. Moderaterna fokuserar på individens välmående, vilket inte är särskilt viktigt för oss. Om vi på något sätt kan skapa ett samhälle där fler människor har någonstans att bo och där fler människors livsvillkor blir bättre kan jag säga att till och med de individer som Lars Beckman och Moderaterna värnar om är inkluderade. Men med den politik som Lars Beckman och Moderaterna bedriver är inte fattiga, utsatta och hemlösa människor inkluderade. Det är detta som är skillnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det vi pratar om är en kris där människor behöver någonstans att bo, och vi försöker hitta lösningar så att de får det. Det här är inget nytt utan något som vi har haft innan. Och Lars Beckman står här och säger att vi är det enda parti i hela Sveriges riksdag som gör detta.

Vad gäller Lantmäteriet tror jag att alla är överens om att man måste göra något åt de långa handläggningstiderna. Vi är också överens om att det är viktigt att staten tar ansvar och levererar samhällskontrakt. Det är inte detta frågan handlar om, i alla fall inte för oss.


Anf. 147 Ola Johansson (C)

Herr talman! Ursäkta, detta replikskifte skedde lite spontant!

Vi har oerhört skilda åsikter om vad som kännetecknar en enskild markägare. I sin reservation skriver Vänsterpartiet "i kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja", och så tar man det till intäkt för att misstänka att det finns enskilda markägare som inte har en god vilja och för att föreslå att vi ska återinföra en starkt kritiserad förköpslag.

Jag kan berätta om markägare. Markägare kan vara en yngre bonde eller en bonde i min ålder. Nu är ju inte jag bonde, men det kan vara en person som har en plan för att låta sina barn eller barnbarn fortsätta att driva lantbruket på samma grund som det kanske har drivits i generationer i utkanten av en stad. Det kan handla om en skogsfastighet, som jag beskrev i mitt huvudanförande, där det finns en förväntan på att skogen ska ge någon form att tillväxt och avkastning och också fungera som en kolsänka, som all växande gröda gör.

Jag kan se riskerna för att vi med en återinförd förköpslag kommer att få se kommuner som köper upp mark för lagerlokaler, logistikcenter och andra markkrävande verksamheter på den bästa brukningsvärda åkermark som landet har, med stöd av Vänsterpartiets förköpslag, och dessutom med möjligheten att inte ens ersätta markägaren för den förväntade intäkten av att kunna bruka marken.

Är det sådan politik Vänsterpartiet förespråkar med sitt krav på att återinföra förköpslagen och sin ståndpunkt att man inte ska få skälig ersättning för den mark som kommunen köper och tar i anspråk för de bostäder som Vänsterpartiet vill tvinga fram?


Anf. 148 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Återigen: Det är viktigt att lyssna på vad som sägs eller kanske läsa vår reservation ordentligt. Ola talar om att ta mark från privata markägare utan skälig ersättning. Det har ingen påstått.

Vi har talat om kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja för att kunna planlägga. I det fallet menar jag helt enkelt att privata markägare ganska ofta vill göra så mycket vinst som möjligt på sin mark. Detta är kapitalismens logik. Varför ska jag sälja min mark billigt när jag vet att om jag avvaktar kommer marknaden att leda till att prisnivån höjs ytterligare. Varför skulle jag göra det? Det går emot marknadens och kapitalismens logik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är detta som avses här. Kommunerna litar på de enskilda markägarnas goda vilja för att kunna få tillgång till marken eller kunna planlägga. Det tycker vi är djupt problematiskt. Vi lägger, återigen, inte skulden för problematiken bara på de privata markägarna, utan vi lägger den också på kommunerna. De har dålig markpolitik, vilket måste förändras.


Anf. 149 Ola Johansson (C)

Herr talman! Det är intressant att höra Vänsterpartiet föreläsa för mig om kapitalismens logik. Vi har diametralt skilda uppfattningar, vilket kommer fram i ett yttrande som det som Momodou Malcolm Jallow avslutade sitt replikskifte med Lars Beckman med. Han sa att individen inte är särskilt viktig. Nej, den är ju inte det i Vänsterpartiets samhälle.

I det samhälle som jag förespråkar är individen viktig. Individen är en oerhört viktigt faktor för att skapa en drivkraft så att man kan använda sig av det man för tillfället äger och förvaltar. Det är kanske inte några stora egendomar. De är kanske inte ens speciellt mycket värda, men för kommande generationer, för barn och barnbarn eller eventuellt tillkommande, är det oerhört viktigt.

Vad jag vill lyfta fram, vilket kanske dock inte framgår av Momodou Malcolm Jallows reservation men som mycket tydligt framgår av Vänsterpartiets politik, är det utredningsförslag som hans partikamrat Nooshi Dadgostar har lagt fram. Det innebär att man ska kunna ta mark i anspråk för att göra olika gemensamma satsningar på infrastruktur och annat för att möjliggöra bostadsbyggande utan att ge någon ersättning till markägaren. Expropriation är inte ett tillräckligt uttryck, utan det är ren och skär stöld av mark för att kunna göra den typen av samhällssatsningar som ska möjliggöra bostadsbyggande.

Det här är fullständigt främmande för Centerpartiet, och jag är helt övertygad om att de närvarande socialdemokraterna inte kommer att bidra till att en sådan utredning genomförs. Vill Momodou Malcolm Jallow se en utveckling där man inte längre ens ska kunna få betalt för sin mark om samhället bestämmer sig för att det ska vara så?


Anf. 150 Momodou Malcolm Jallow (V)

Herr talman! Som Ola vid det här laget kanske vet älskar jag att ha ideologiska debatter. Kapitalismen är motsatsen till vad jag och mitt parti står för och den ideologi jag tror på. Jag har en stark övertygelse om socialismen. Det handlar om att bygga en gemenskap.

Det är det här Sverige handlar om, om en gemenskap där vi bygger en välfärd. Jag som är frisk kan jobba och betala skatt för att den som är sjuk kan få vara hemma och tillfriskna. Jag som har jobb kan betala skatt för att den som är arbetslös ska kunna ha någonstans att bo och pengar att leva på. De som kan bidrar med sin förmåga, och de som har olika behov kan få det de behöver.

Det är vår grundläggande ideologi. Det handlar inte om individer utan om vi i gemenskapen. Jag ska visa solidaritet för min närmaste medmänniska. Det är detta som är skillnaden mellan Vänsterpartiet och liberaler. Liberaler tänker på individen. Det är precis som i USA och andra kapitalistiska länder. Om du är individ och är stark och kan använda armbågarna för att klara dig bryr du dig inte om hur din nästa har det. Jag vill inte leva i ett sådant samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är därför vi talar om att bostadsbyggandet ingår i den gemensamma välfärden i Sverige. Det måste gälla alla. Vi kan inte ha enskilda individer som köper mark och använder den för sin privata vinst medan det finns ett stort behov att bygga nya bostäder för olika människor - pensionärer och barnfamiljer - som är hemlösa. Jag vill inte leva i ett sådant samhälle, och det är därför jag är socialist.


Anf. 151 Larry Söder (KD)

Herr talman! Tomträttsinstitutet infördes i Sverige i början av 1900-talet som en lösning för mindre bemedlade så att de kunde bygga hus även om de inte hade råd att köpa den mark som huset skulle stå på. Jag tror att tomträtten som princip fortfarande kan göra det möjligt för människor att ha råd med ett eget boende. Man behöver inte låna upp lika mycket pengar direkt, och därmed blir ett eget boende mer tillgängligt för fler människor.

Vi har under dagen diskuterat denna fråga ganska mycket. Jag hävdar att vi har en bostadskris som innebär att vi måste hitta andra och nya vägar. Tomträtt är något som jag tror att vi måste gå vidare med.

Under alliansregeringen tillsattes Tomträtts- och arrendeutredningen som i delbetänkandet Tomträttsavgäld och friköp presenterade ett antal förslag för att modernisera tomträtten. Bland annat föreslog utredningen att avgälden ska justeras varje år. För småhustomträtternas del föreslogs treåriga värderingsintervall. Utredningen föreslog också att en generell avgäldsränta ska anges i lag. Avgäldsräntan ska bestämmas med ledning av den långsiktiga realräntan och uppgå till 2,75 procent.

Tomträtter för bostadsändamål kan bli attraktivare och tryggare som upplåtelseform om avgäldsperioderna och nivån på avgäldsräntan justeras i enlighet med utredningens förslag. Många av de reportage som förekommit i medierna handlar om just denna problematik. Höjningarna blir höga när man gör uppräkningen för sällan, och kommunerna tar olika betalt. Därför behövs någon typ av standard. Tomträtts- och arrendeutredningen överlämnade sitt delbetänkande i oktober 2012.

Dåvarande statsrådet Helene Fritzon besvarade i januari 2018 en skriftlig fråga om huruvida statsrådet tänkte ta några initiativ för att modernisera de villkor som styr tomträttsavgälder. Statsrådet sa att regeringen bedrev ett aktivt beredningsarbete och att Regeringskansliet under 2017 hade hållit ett möte med vissa särskilt berörda myndigheter och organisationer om den fortsatta inriktningen på arbetet. Statsrådet förklarade att de synpunkter som framförts vid mötet analyserades inom Regeringskansliet.

Att de synpunkterna analyserades är ju ett lugnande besked. Visserligen redovisade inte statsrådet någon tidsplan för när analyserandet skulle vara färdigt, men jag hoppas att det är snart. Det skulle vara trevligt för alla som vill ha ett eget boende.

Det är anmärkningsvärt att regeringen ännu inte har presenterat något konkret förslag om hur man avser att gå vidare i denna viktiga fråga. Kan regeringspartierna kanske redovisa detta i kammaren i dag? Det vore önskvärt.

För ett antal verksamheter och för hela samhällsbyggnadsprocessen är Lantmäteriets insatser av avgörande betydelse. Bostadsbyggandet kräver bildande av nya fastigheter, och byggandet av nya järnvägar kräver markupplåtelser med stöd av fastighetsbildningslagen, ledningsrättslagen och anläggningslagen. När samfälligheter bildas för vägar eller när anläggningar för bredband installeras är myndigheten inkopplad för att lösa markupplåtelsefrågorna. För den som vill förändra sin fastighet genom om- eller tillbyggnad, registrera ägande vid köp eller försäljning eller ändra fastighetsgränser behövs Lantmäteriets insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Under många år har Lantmäteriet haft stora problem med långa handläggningstider. Trots tillgång till ny teknik är väntetider och handläggningstider ett mycket stort problem för många som vill utveckla sina företag och sina fastigheter.

De långa handläggningstiderna har också en negativ inverkan på näringslivsutvecklingen på många orter. Lantmäteriets avgifter bestäms av regeringen, men de motsvarar inte alls arbets- och serviceinsatsen.

Enligt vår uppfattning skulle många aktörer, till exempel konsulter, byggföretag eller fastighetsägare, själva kunna utföra mätningsdelen i en förrättning, vilket dagens regelsystem förhindrar. I de flesta andra länder finns lösningar där certifierade företag eller personer får utföra olika moment, och det skulle vi vilja att man tittar närmare på.

För att komma till rätta med problemen anser vi att det krävs en allmän översyn av Lantmäteriets verksamhet. Det är av yttersta vikt att man kan minska de långa handläggningstiderna. Det man skulle kunna göra snart är att låta vägsamfälligheter själva besluta om förändringar av andelstal. Dessa andelstal är viktiga för bland annat årsavgiften till samfälligheten. Det är i dag förenat med långa handläggningstider och dyra avgifter att göra registreringen. Vi anser att det är smidigare att vägsamfälligheterna själva kan besluta om andelstalen, och därmed är registren hos vägsamfälligheterna alltid riktiga. Om det skulle uppstå en tvist i vägsamfälligheten är det rimligt att Lantmäteriet blir inkopplat, men i 95 procent av fallen är det fråga om rutinärenden som borde kunna skötas på det lokala planet. Då kan Lantmäteriets resurser användas för andra delar som är viktiga för att öka bostadsbyggandet.

Vi tror att det finns ett stort stöd för en sådan förändring bland vägsamfälligheter. Exempel finns från andra länder där det fungerar mycket bättre. Man borde kunna lösa detta fort, om regeringen vill. Jag är dock förvånad över att Liberalerna hamnat på andra sidan i frågan. När jag säger andra sidan handlar det om att det borde vara naturligt för Liberalerna att hamna på den sida där vägsamfälligheterna på ett eller annat sätt får större frihet. Vad är det om inte liberalism?

Socialdemokraternas Joakim Järrebring är orolig för rättssäkerheten. Jag är orolig för att vi har ett system som inte alls fungerar eftersom registren är felaktiga, och systemet är administrativt otympligt. Jag tycker att det är ett större problem, och jag tycker att vi kan lösa detta fort och i en god anda.

Jag hoppas att riksdagen fattar beslut om ett tillkännagivande så att problemet kan lösas fort. Och jag hoppas att den sittande regeringen kan ta problemet till sitt hjärta och lösa det fort. Vi kan inte lägga dessa resurser på Lantmäteriet, utan det är bättre om de läggs på det lokala planet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservationerna 3 och 12.


Anf. 152 Henrik Edin (L)

Herr talman! Lantmäteriets förrättningsprocess har under flera år dragits med problem som löpande har förvärrats. Genomförandetiden för förrättningar är alldeles för lång. Otillräcklig lokalkännedom gör att förrättningar inte alltid blir gjorda med den kvalitet som kan förväntas. Dessutom finns det ett stort missnöje med höga förrättningskostnader.

Under perioden 2012-2016 har mediantiderna för handläggning i Lantmäteriet fördubblats. Vid ärenden om fastighetsreglering närmar sig mediantiden ett år.

Långa handläggningstider hos Lantmäteriet försvårar inte bara bostadsbyggande utan skapar också bekymmer i många andra sammanhang. Exempelvis kan förseningar leda till ekonomiska förluster för de jord- och skogsbrukare som behöver göra avstyckningar av befintliga fastigheter. Även vägförrättningar och frågor om fastställande av andelstal för vägföreningar försvåras.

Detta är inga okända problem. Frågan har flera gånger debatterats i denna kammare, inte minst under förra mandatperioden. Flera åtgärder har påbörjats för att komma till rätta med de strukturella brister som ligger bakom problemet. Detta har tidigare talare tagit upp.

Liberalerna är öppna för att göra genomgripande reformer för att förbättra förrättningsprocesserna. Vi anser att det är viktigt att samfällighetsföreningar som har behov av att ändra otidsenliga andelstal kan göra det på ett så enkelt och rättssäkert sätt som möjligt.

Liberalerna har tre reservationer i betänkandet. Jag skulle vilja yrka bifall till reservation 5, vilken rör en helt annan fråga. Den handlar om cykelvägar.

Att gång- och cykelvägar inte kan anordnas inom ramen för väglagen om de saknar samband med allmän väg gör att det ofta är svårare att anordna gång- och cykelvägar än vanliga vägar, vilket förstås är mycket märkligt. Det är ett uppenbart problem. Om vi menar allvar med att ta krafttag i klimatfrågan måste vi göra något åt denna fråga.


Anf. 153 Lars Beckman (M)

Herr talman! Tack, Henrik Edin, för anförandet!

Problembilden kan vi moderater ställa oss bakom. Liberalerna har naturligtvis helt rätt i att systemet med andelstal i vägsamfälligheter inte fungerar tillräckligt väl i dag. Det finns ett konkret förslag som skulle fungera bättre, som Riksförbundet Enskilda Vägar tycker vore bra.

Precis som Larry Söder sa i sitt anförande blir man förvånad. Hur kommer det sig att Liberalerna byter sida och ställer sig på socialisternas sida? Det vore intressant att få höra.

Det som är än mer anmärkningsvärt är naturligtvis översynen av Lantmäteriet. Precis som Henrik Edin sa i sitt anförande är det långa handläggningstider. Staten klarar inte av att leverera sin kärnverksamhet. Staten havererar. Staten hindrar samhällsutvecklingen. Staten försvårar byggnationer ute i kommunerna. Kommunpolitiker är ibland desperata eftersom det kan ta flera år att göra enklare saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det logiska är då naturligtvis att göra en översyn av Lantmäteriet. Man kan titta på hur det ser ut och är organiserat i Danmark, Norge och Finland - närliggande länder till oss. Det vore intressant att få veta vad Liberalernas lösning är på att förkorta handläggningstiderna på Lantmäteriet och varför Liberalerna tycker att det är så viktigt att inte göra en översyn av verksamheten.


Anf. 154 Henrik Edin (L)

Herr talman! Först och främst vet jag inte om det är så uppenbart att Liberalerna inte vill göra en översyn av Lantmäteriets verksamhet. Det är vad vi vill göra. Det är uppenbart något som behöver göras för att korta handläggningstiderna.

Vad som sedan behöver göras för att korta handläggningstiderna är lite en annan fråga. Jag tror att Lars Beckman överdriver meningsskiljaktigheterna i utskottet, även om vi har olika åsikter.

Jag menar att när vi gör översynen av Lantmäteriets verksamhet behöver vi ha så breda perspektiv som möjligt. Vad som förordas av bland annat Moderaterna är att vi uteslutande går vidare med den så kallade Finlandsmodellen. Jag säger inte att det inte skulle vara ett gångbart alternativ, men jag menar att vi behöver en mycket bredare ansats när vi ska angripa problemet.


Anf. 155 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag vet inte om ledamoten blandar ihop ärendena. Det ena handlar om andelstal i vägsamfällighetsföreningar. Det kan finnas 10 000 delägare - medlemmar - i föreningen som vill ha en lösning som de tycker är bra. För mig som moderat är det logiskt att lyssna in vad man vill i "branschen"; vilken lösning de vill ha.

Det andra ärendet gäller reservation 12, som Liberalerna inte ställer sig bakom. Det gäller en generell översyn av Lantmäteriet. Jag gav några exempel i mitt anförande, som att man i Finland har väsentligt kortare handläggningstider. Jag gav exempel från Norge med väsentligt kortare handläggningstider. Jag gav exempel från Danmark, där verksamheten i stort är privatiserad. Ett generellt drag från alla tre länder är att de i många fall har kortare handläggningstider och lägre kostnader.

Då undrar jag vad det liberala är att inte ställa sig bakom en översyn av Lantmäteriet, herr talman. Jag anser att handling alltid slår ord. Det är när man gör någonting som det blir skillnad. Det är när man ställer sig bakom i det här fallet tre borgerliga partier, M, C och KD, som man kan driva igenom någonting. Vi hade hoppats att alla partier i Sveriges riksdag hade ställt sig bakom. Det var inte sannolikt att det skulle ske efter Vänsterpartiets inlägg med angreppet på äganderätten. De vill ha en helt annan samhällsmodell. Men hör på namnet Liberalerna! Jag kan inte tänka mig att Liberalerna skulle vara mot till exempel en ökad privatisering av den verksamhet som vi ser utvecklas i andra länder.


Anf. 156 Henrik Edin (L)

Herr talman! Det är förstås så att vi har ett stort problem som vi behöver hantera. Vi behöver ta ett så brett grepp som möjligt om den här frågan. Det är som Lars Beckman säger. Det finns en reservation här som Liberalerna skriver under. Men den har ett väldigt stort fokus på att man inom föreningarna med majoritetsbeslut ska kunna ändra andelstalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Det är egentligen det som vi känner att vi behöver ha en bredare ingång till. Jag menar att det finns målkonflikter i frågan. Det är jag alldeles säker på att Lars Beckman också inser. De målkonflikterna innebär att det skulle kunna hända att en enskild människa hamnar i konflikt med sina grannar, alltså en majoritet. Det är någonting som vi behöver ta på rätt stort allvar.

Därför behöver vi egentligen bredda översynen av verksamheten till att kunna inkludera andra lösningar än just den så kallade Finlandsmodellen.


Anf. 157 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag vill i dag läsa upp vad vi faktiskt har skrivit i betänkandet: "Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan."

Jag menar att det är ganska löst formulerat. Jag kan inte riktigt förstå vad i den meningen som Liberalerna har problem med. Liberalerna har samma uppfattning, det vill säga att det är ett problem. Jag har samma uppfattning om att vi borde ändra systemet. Vad är det i denna skrivning som gör att Liberalerna går emot detta? Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan komma på andra sidan.

Jag säger andra sidan, för jag tycker att Liberalerna är ett alliansparti. Liberalerna borde stå upp för att när vi kan fatta beslut på lägsta effektiva nivå borde vi göra det. I detta fall är det alldeles solklart att det är på vägsamfällighetsnivån.

När det gäller översynen av Lantmäteriet kan jag heller inte riktigt förstå hur man landar där man gör. Där öppnar vi för att man ska kunna få in andra aktörer som gör en del av uppgifterna som Lantmäteriet gör för att Lantmäteriet ska göra mer av det som det faktiskt är duktigt på och som bara det kan göra.

Det borde väl vara en liberal tanke att andra aktörer släpps in även i statliga verksamheter. Det gör att vi konkurrensutsätter de delarna för att göra det så effektivt som möjligt och använder skattemedel på bästa sätt.

Jag håller nog med Lars Beckman i hans tolkning. Jag skulle vilja att Liberalerna förklarade lite mer varför de hamnar på andra sidan.


Anf. 158 Henrik Edin (L)

Herr talman! Larry Söder framför samma kritik som Lars Beckman tidigare och hävdar att det är en lös formulering i frågan om andelstal. Det kanske säger någonting om just Liberalernas position i den här frågan.

Det är förstås så att frågan redan ligger på regeringens bord. Det fick vi höra från Lars Beckman inte minst i inledningsanförandet här tidigare. Jag vill absolut inte gå i försvar för regeringen i den här frågan på något sätt. Men menar Larry Söder att riksdagen ställer sig bakom en fråga som regeringen redan hanterar och driver den till regeringen?

Det kanske är en lös formulering. Men är inte det också ett rätt löst agerande? Är det inte bättre att man har en mycket tydligare och slagkraftig formulering som tar ett bredare grepp om frågan? Det tycker i varje fall jag.

Vi är överens om verklighetsbeskrivningen. Det är ett mycket stort problem. Lantmäteriets verksamhet behöver ses över, och vi behöver korta handläggningstiderna. Det är inget konstigt med det alls.


Anf. 159 Larry Söder (KD)

Herr talman! Hur vill då Liberalerna göra det? Det är den stora frågan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet avstyrker denna motion, och Liberalerna avstyrker denna motion. Det betyder att de inte har något uppdrag från riksdagen att göra någonting över huvud taget.

Hur vill Liberalerna komma till rätta med de långa handläggningstiderna? Hur vill Liberalerna flytta beslutandemakten närmare människorna? Det är faktiskt det vi vill göra. Om inte det är liberal politik vet inte jag vad liberal politik är längre.

När det gäller att man är rädd för att det är rättsosäkert är det klart att man måste ha ett system där man kan överpröva det på ett eller annat sätt. Men i 95 procent av fallen är alla överens om vilket andelstal det ska vara.

De fallen kommer med detta system att fungera alldeles utmärkt. Andelstalet kommer att vara rätt. Man kommer att betala den avgift man ska betala, och Lantmäteriet belastas inte. Men i detta fall tycker Liberalerna att det är bättre att det går till Lantmäteriet och det ska sitta och besluta om det är rätt eller fel.

Förlåt mig, men jag tycker att Liberalerna har hamnat på fel sida i dessa två delar. Annars har vi samma verklighetsbeskrivning av problemet. Om Liberalerna vill ha en skarpare skrivning som gör att de kan gå med på detta nästa år, javisst, gärna. Det är fine för mig. Men detta är en så lös skrivning att även Liberalerna skulle kunna gå med på det.


Anf. 160 Henrik Edin (L)

Herr talman! Det är möjligtvis en snäll formulering i betänkandet. Men det finns en målkonflikt i den så kallade Finlandsmodellen. Det behöver vi verkligen ta i beaktande.

Jag tror att det är viktigt att se att enskilda individer kan hamna i kläm om det inte genomförs på rätt sätt. Även om Finland måhända har ett välfungerande system i dag är det inte säkert att det fungerar att applicera på svenska förutsättningar.

Fastighetsrätt

Det är ungefär det jag har att avsluta debatten med. Vad vi i Liberalerna vill göra för att korta processerna är att arbeta med regelförenklingar och också göra en fullständig översyn av verksamheten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-07
Förslagspunkter: 15, Acklamationer: 8, Voteringar: 7

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Störningsservitut

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:336 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkande 7,

    2018/19:938 av Hans Rothenberg (M),

    2018/19:1343 av Lars Püss (M) och

    2018/19:2318 av Roger Richtoff (SD).
  2. Arrende

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1293 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 14 och

    2018/19:2896 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8.
    • Reservation 1 (M)
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M00619
    SD05903
    C26005
    V26002
    KD20002
    L17002
    MP14002
    -0001
    Totalt191596138
    Ledamöternas röster
  3. Tomträtt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 19.
    • Reservation 3 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD59003
    C27004
    V26002
    KD02002
    L17002
    MP14002
    -0001
    Totalt29220037
    Ledamöternas röster
  4. Andelstal i vägsamfälligheter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utreda hur en lagreglering som innebär att en samfällighetsförening själv kan besluta om ändrade andelstal i en gemensamhetsanläggning kan utformas och återkomma till riksdagen i frågan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2018/19:1012 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

    2018/19:1126 av Sten Bergheden (M),

    2018/19:1409 av Lars Beckman (M),

    2018/19:2427 av Anders Åkesson m.fl. (C) yrkande 18,

    2018/19:2494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkande 1,

    2018/19:2771 av Sten Bergheden (M) och

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 27 och

    bifaller delvis motionerna

    2018/19:1293 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 15 och

    2018/19:2662 av Patrik Björck m.fl. (S).
    • Reservation 4 (S, V, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, V, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S187012
    M61009
    SD59003
    C27004
    V02602
    KD20002
    L01702
    MP01402
    -0001
    Totalt168144037
    Ledamöternas röster
  5. Rätt att anordna cykelvägar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1400 av Lorentz Tovatt och Emma Berginger (båda MP),

    2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 47 och

    2018/19:2916 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 8.
    • Reservation 5 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD59003
    C27004
    V26002
    KD20002
    L01702
    MP14002
    -0001
    Totalt29517037
    Ledamöternas röster
  6. Förvaltning av samfälligheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:1467 av Per Lodenius (C).
  7. Expropriationsersättning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1944 av Annika Qarlsson och Fredrik Christensson (båda C) yrkande 4,

    2018/19:2406 av Anders Åkesson m.fl. (C) och

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 6 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD59003
    C02704
    V26002
    KD20002
    L17002
    MP14002
    -0001
    Totalt28527037
    Ledamöternas röster
  8. Skymmande vegetation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:1393 av Jonas Eriksson (MP).
  9. Förköpslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 9 och

    2018/19:1150 av Niklas Karlsson (S).
    • Reservation 7 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M61009
    SD59003
    C27004
    V02602
    KD20002
    L17002
    MP14002
    -0001
    Totalt28626037
    Ledamöternas röster
  10. Jordförvärvslagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1293 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 13,

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 37 och

    2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 32.
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (C, KD)
  11. Översyn av fastighetsmäklarlagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:338 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-7 och

    2018/19:410 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 35.
    • Reservation 10 (V)
  12. Finansiering av och tillgång till geodata

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:238 av Camilla Brodin (KD) yrkande 1,

    2018/19:2590 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 48 och

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 28 och 29.
    • Reservation 11 (KD, L)
  13. Översyn av Lantmäteriet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:1348 av Jan R Andersson (M),

    2018/19:2425 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 11,

    2018/19:2428 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,

    2018/19:2502 av Kristina Yngwe (C),

    2018/19:2520 av Anders Åkesson och Per Åsling (båda C),

    2018/19:2831 av Mats Green m.fl. (M) yrkande 53 och

    2018/19:2914 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 26.
    • Reservation 12 (M, C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (M, C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880012
    M06109
    SD59003
    C02704
    V26002
    KD02002
    L17002
    MP14002
    -0001
    Totalt204108037
    Ledamöternas röster
  14. Fideikommiss

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:715 av Hillevi Larsson (S),

    2018/19:1079 av Gustaf Lantz (S) och

    2018/19:1097 av Lawen Redar (S).
  15. Friköp av historiska arrenden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:673 av Heléne Björklund och Annelie Karlsson (båda S).