Statsministerns frågestund

Herr talman! De senaste åren har varit tuffa för svenska folket. Det har varit pandemi och sedan krig i vårt närområde som skapade en kostnadskris som gröpt stora hål ur svenska folkets plånböcker. I det här läget behöver vi göra allt vi kan för att undvika nya kostnadschocker.

Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens klimatpolitik kommer att öka de samhällsekonomiska kostnaderna med rekordhöga böter för skattebetalarna när vi inte når våra klimatmål och kraftiga pålagor för dem som är beroende av bilen för att vi snabbt behöver få ned utsläppen.

Nu sitter man givetvis i Regeringskansliet och funderar på hur vi ska hantera den här situationen för att inte skapa en ny kostnadschock för svenska folket. Det är sju av åtta riksdagspartier som står bakom det klimatpolitiska ramverket och de mål som vi har satt upp för Sverige. Regeringen har själv arbetat med de mål som finns i EU. Därför behöver regeringen ha en politik för att nå våra mål och undvika nya kostnadschocker.

Det jag vill säga är: Jag finns här. Vi socialdemokrater finns här. Socialdemokraterna och Moderaterna är två partier som brukar kunna komma överens om stora viktiga frågor, som när du och jag samarbetade om till exempel Natoansökan.

Min fråga till Ulf Kristersson är därför: Är du beredd att sätta dig ned tillsammans med oss socialdemokrater och ta gemensamt ansvar för att vi ska kunna nå våra klimatmål och undvika en ny kostnadschock för svenska folket?

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag hålla med om att det har varit tuffa år, och vi är fortfarande i en tuff situation. Regeringen ärvde tvåsiffriga inflationstal från den förra regeringen. Det är det värsta som vi har haft på många år. Vi var på allvar oroliga för att vi skulle gå in i en 90-talsliknande situation med hög inflation, höga räntor och ständiga nya kostnadskriser.

Statsministerns frågestund

Det är väl känt att vår främsta ekonomisk-politiska uppgift har behövt vara att bekämpa inflationen och besegra inflationen så att vi kan använda styrkan i de svenska statsfinanserna till att investera i framtiden. Jag delar i varje fall delar av beskrivningen.

När det gäller energipolitiken lägger vi om den samlade svenska energipolitiken. Om man inte har en energipolitik har man inte en klimatpolitik. Jag vet att de som talar mest om klimatet vill tala minst om energin. Det beror på att de sällan är eniga om energipolitiken.

I 40 år har kärnkraftsfrågan paralyserat svensk politik och gjort att vi knappt har haft någon enda regering som kunnat enas om att bygga ut den fossilfria energin i den omfattning som krävs för att klara av Sveriges åtaganden.

Att bli av med oljan var en rent ekonomisk fråga i början av 70-talet. Sedan blev det en klimatfråga. Nu är det också en säkerhetspolitisk fråga.

Det vi nu gör är att vi säkrar våra möjligheter till elektrifiering genom att göra dubbelt så mycket elproduktion i Sverige som tidigare. Vi kan då elektrifiera både vägtransporter och industriprocesser, och vi kommer då att klara våra klimatåtaganden.

Att lägga alla ägg i bara reduktionsplikten var en återvändsgränd. Jag är glad att nästan alla partier har övergett den återvändsgränden och lämnat den till sitt eget öde.

Herr talman! Det var inte riktigt svar på frågan. Vi har här i riksdagen sju av åtta partier kommit överens om det klimatpolitiska ramverket och de mål som finns i det ramverket. Ulf Kristersson har själv suttit i Bryssel och förhandlat om de klimatmål som finns på EU-nivå.

Här varnar nu ert eget expertorgan Klimatpolitiska rådet för att det kan bli väldigt dyrt för svenska folket om inte regeringen vidtar åtgärder för att nå målen. Man konstaterar att den klimathandlingsplan som finns inte räcker för att nå målen vare sig 2030 eller 2045.

Man kritiserar dessutom regeringen för att göra precis det som Ulf Kristersson nu gör - att bara tala om en enskild fråga, nämligen kärnkraft. Det är just att ha ett för snävt fokus, och man kommer inte att nå målen.

Min fråga kvarstår: Är Ulf Kristersson beredd att samarbeta med mig och Socialdemokraterna för att undvika en kostnadschock för svenska folket och nå de klimatmål som våra ungdomar förtjänar att vi ska ta på allvar?

(Applåder)

Herr talman! Först till frågan om Klimatpolitiska rådet. Dess uppgift är att granska och kritisera. Det granskade och kritiserade livligt också den förra regeringens politik. Det kommer alltid att finnas saker att både granska och kritisera.

Vårt utpekade mål är att klara den långsiktiga energiomställningen så att vi klarar de långsiktiga klimatpolitiska målen. Detta är den första regering i modern tid som skapar trovärdiga förutsättningar för det.

Jag samverkar som bekant mycket gärna. Kan vi göra fler saker över blockgränserna och skapa den stabilitet som näringslivet vill ha i energiförsörjningen är ingen gladare än jag. Jag vet också att ni har deltagit i de energipolitiska samtal som Ebba Busch har haft.

Om det är så att även Socialdemokraterna vill förbinda sig till att ha långsiktig kärnkraft som basen bredvid vattenkraften i svensk energiförsörjning är ni mycket välkomna. Vi kan dessutom fortsätta att bygga ut den havsbaserade vindkraften. Regeringen har gjort mer på åtta månader än vad ni gjorde på åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Kan vi enas om detta är ni mycket välkomna.

(Applåder)

Herr talman! Två riksdagspartier har gått fram med en lagstiftning som kan leda till enormt stora sårbarheter. Detta görs för att möta en ytterst liten grupp individer som är osäkra i sin könsidentitet. Jag talar alltså om könstillhörighetslagen.

Många aktörer och tunga instanser vittnar om att lagförslaget har stora brister. Polismyndigheten ser behov av ytterligare åtgärder för att stävja risken för att systemet missbrukas i oärliga syften. Riksdagens ombudsmän ställer sig tveksamma till om man kan bortse från risken för missbruk.

Sveriges Kvinnolobby med 47 medlemsorganisationer delar bilden att förslaget kan ha stora konsekvenser för jämställdhetsarbetet i Sverige. Idrottsrörelsen varnar för ojämställda villkor.

Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Brottsförebyggande rådet avstyrker lagförslaget och anser att man bör avvakta med lagstiftningen tills åtgärder sätts in för att undanröja möjligheten till missbruk.

Arbetsförmedlingen lyfter fram att det finns risker som utredningen har identifierat med att personer med ont uppsåt kan ändra sin könsidentitet i olika register för att få tillträde till arenor för personer som man annars inte hade fått tillträde till.

Herr talman! Det är tunga instanser som ser problem med förslaget. Men även tillvägagångssättet är problematiskt. Utskottsinitiativ var inte tänkta att användas på detta sätt - något som också konstitutionsutskottet har framfört. Svaret på frågan om initiativet blir alltid retoriskt: Det vilar på riksdagen.

Men ministern bör väl ändå kunna ha en generell uppfattning om detta att skapa lag utan regeringens inblandning och på vilket sätt det påverkar regeringens arbete? Det gäller särskilt i fall där lagstiftningen anses kunna bidra till ökad sårbarhet, bedrägeri och kriminalitet som regeringen därefter måste ta ansvar för. Detta är också något som strider mot andan i Tidöavtalet.

Vilka faror ser statsministern med det faktum att lagstiftningsprocessen i framtiden allt oftare kan komma att kullkastas av snabba utskottsinitiativ från riksdagen liknande det om könstillhörighetslagen? Och varför ska riksdagen gå omvägen via regeringen när till och med regeringspartier väljer att gå den snabba vägen i utskotten direkt till lagstiftning?

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först säga att jag har mycket stor respekt för att man kan ha olika uppfattningar i den här frågan. Det här är en komplex social frågeställning som är utredd i omgångar sedan 2014. Alla förstår att frågan har många dimensioner, och alla förstår att den är svår. Man kan ha olika övertygelser och praktiska uppfattningar om frågan. Jag har all respekt för detta; jag vill bara ha det sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

För formens skull vill jag också säga att regeringen inte har någon ståndpunkt i frågan som regering, även detta av väl kända skäl. Frågan ligger bokstavligt talat i dag i riksdagens socialutskott. Alla riksdagens partier har att ta ställning till frågan. Det händer - inte ofta men dock ibland - att man väljer den vägen, där en regering inte kan eller vill lägga fram lagförslag men där det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att lösa ett problem, med problemets olika komplexiteter.

Om jag ändå tillåts svara för Moderaternas del kan jag säga att Moderaterna sedan 2011, tillsammans med en bred majoritet i Sveriges riksdag, har haft uppfattningen att könstillhörighetslagen, som den heter, från 1972 behöver moderniseras. Det är en mycket bred uppfattning som finns här.

Det handlar alltså om att separera det rent kirurgiska och medicinska från det juridiska. Med modernisering har de flesta avsett detta: Låt oss närma oss de andra nordiska länderna! Alla andra länder i Norden har en sådan här lagstiftning - säkert inte utan diskussion och debatt men utan stora problem som följd.

Om en modernisering kan hjälpa till att lösa ett antal sociala problem för ett antal personer som befinner sig i en mycket utsatt social position har jag stor respekt för att riksdagens breda majoritet väljer att lösa detta, även på ett sätt där inte regeringen lägger fram en proposition från början.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill ändå påstå att det här är en betydligt allvarligare fråga än vad statsministern vill göra gällande. Inte nog med att vi med lagförslaget öppnar upp för att kriminella ska kunna undanröja sin identitet genom att byta personnummer, eller samordningsnummer för den delen, utan professionen är också bekymrad. Den uttrycker en oro för att lagförslaget innebär att det är möjligt att byta kön utan medicinsk diagnos och att vi i och med detta missar möjligheten till en god vård och ett bra stöd. Sverigedemokraterna delar professionens oro.

Vi kommer också att i och med förslaget få ett folkbokföringsregister som bygger dels på det biologiska könet, dels på det kön som någon känner sig som för stunden. Man kan ifrågasätta om vi faktiskt behöver ett sådant register.

Det är i sammanhanget lite delikat att Moderaterna ser det som angeläget att barn och unga ska få registrera sin könstillhörighet lite som de känner och tycker medan den moderata riksdagsgruppen inte får rösta som man känner i frågan.

Jag menar att det fortfarande finns möjlighet att dra tillbaka ärendet. Det är inte heller säkert att vår lagstiftning och vårt folkbokföringsregister här i Sverige ser exakt likadana ut som de andra nordiska ländernas. Därmed blir kanske inte heller sårbarheten densamma.

Tycker verkligen statsministern att detta är det bästa lagförslaget för alla barn och unga som lider av könsdysfori? Det skulle jag vilja veta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Som jag sa är det väl känt att det finns olika ståndpunkter i frågan, och jag har stor respekt för detta. Men en riksdag måste också kunna gå till beslut om att göra förändringar eller inte göra förändringar. En bred majoritet har under en lång tid velat se en modernisering av lagen.

Jag vänder mig lite emot ledamotens beskrivning. Det har gjorts betydande förändringar sedan ursprungsförslaget. Det är en högre åldersgräns, det är föräldrar som ska lämna in ansökan om det gäller en 16- eller 17-åring, det ska vara läkare eller psykolog som ger ett utlåtande och avgör om personens könsidentitet kan anses vara bestående och det är Socialstyrelsen som ytterst ska pröva om fallet ska godkännas. Det finns inget slarvigt i detta.

Jag tycker att det kanske starkaste argumentet är att vi därmed gör ungefär som likasinnade och närliggande nordiska länder har gjort när de har löst samma komplexa sociala fråga - med respekt för att det finns olika dimensioner när man ska fatta beslut.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har beställt en utredning för att förändra och försämra sjukförsäkringen. Utredningen presenterades under veckan.

Vi vet att de förslag från utredningen som ligger på bordet innebär en återgång till en sjukförsäkring som ledde till ett oändligt antal mänskliga tragedier. Svårt cancersjuka blev utförsäkrade. Jag minns Christine Udding, som innan de nya reglerna infördes var en vårdhjälte som arbetade på Kungälvs sjukhus med att behandla covidsjuka. Hon blev själv covidsjuk och blev utförsäkrad av Försäkringskassan.

Ett stort antal människor frågar sig om det över huvud taget är värt att leva när man blir svårt sjuk och dessutom förlorar sin inkomst. Det var en sådan sjukförsäkring vi hade före Vänsterpartiets förändringar, som presenterades 2021.

Vi vet redan hur de tidigare reglerna såg ut, så det är ingenting som behöver redas ut. Ingen behöver påpeka i dag hur de såg ut, för vi har redan upplevt de här reglerna. Statsministern är mycket väl medveten om vad de gamla sjukförsäkringsreglerna ledde till.

Min fråga är mycket enkel: Kan statsministern i dag ge besked om att vi ska återgå till det system som skapade en ändlös mängd mänskliga tragedier och öden därför att allvarligt sjuka inte fick de rättigheter som de ska ha?

(Applåder)

Herr talman! Som nämndes presenterades en utredning så sent som häromdagen i en ständigt aktuell fråga - sjukförsäkringen. Regeringens mycket formella svar är att vi har tagit emot utredningen och att det pågår en analys av den. Det är inte mer än så, och inte mindre heller.

Det här är en viktig fråga. Jag har själv jobbat med den i många år. Ingen ansvarsfull regering kan bara se på när sjuktalen ökar, för vi vet exakt vad som händer om man då inte gör någonting.

När jag jobbade operativt med dessa frågor kom vi in i ett läge där den gamla socialdemokratiska regeringen med Göran Persson i spetsen hade sett att en dubbelt så hög sjukfrånvaro som i andra länder var något ohållbart. Det är ohållbart, för det urholkar ekonomin, och det urholkar människors förmåga att komma tillbaka till arbetslivet. Det är farligt på alla sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det var den situationen vi då arbetade med för att få ned orimligt långa och många sjuktal, med all respekt för att människors sjukdomssituation ser olika ut.

Nu är vi inne i en situation där sjuktalen ökar igen. Då vill vi vara förberedda på att titta på hur vi kan möta detta. Med vilka olika insatser, åtgärder och regler kan vi möta en situation så att vi inte om några år igen står i ett akut skede och måste fatta panikartade beslut?

Vi har en dålig vana i Sverige att inse problemen för sent och då tvingas göra saker i panik. Det har ibland gällt energipolitik, och det har gällt säkerhetspolitik - för att ta ett övertydligt exempel. Låt oss inte låta det gälla också sjukförsäkringens viktiga ekonomiska och mänskliga dimensioner!

Det bokstavliga svaret är alltså att det har kommit en utredning som vi tittar på för att se hur regelförändringarna har påverkat sjuktalen. Utredningen har lagt fram ett antal förslag. Regeringen kommer att analysera dem, och jag lovar att vi kommer att komma tillbaka med vårt resultat till riksdagen.

(Applåder)

Herr talman! Jag noterar att statsministern inte tycker att det är ohållbart att människor funderar på att ta sina liv på grund av att Försäkringskassan utförsäkrar svårt sjuka. Det är andra saker som är ohållbara.

Statsministern påstår nu att han ska analysera detta. Låt mig påminna om att det första den här regeringen gjorde tillsammans med Sverigedemokraterna var att byta ut den utredare som satt med denna utredning innan dess mot en utredare som man visste skulle komma fram till just detta svar eftersom han hade drivit frågan tidigare och krävt detta. Dessutom ändrade man direktiven till utredningen för att komma fram till just detta. Så analys tror jag väl inte riktigt på.

Jag vill än en gång fråga statsministern: Är statsministern redo att fatta ett beslut som innebär mycket stora konsekvenser för människor och deras inkomst när de blir svårt sjuka? Kan han tänka sig att genomföra förslagen i utredningen?

Herr talman! Som jag sa analyserar regeringen frågor innan vi bestämmer oss för vad vi vill och vad vi vill söka riksdagens stöd för. Så jobbar alla seriösa regeringar. Man killgissar inte. Man hoppas inte på någonting. Man gör ordentliga analyser: Har vi ett problem? Är det så att sjuktalen ökar? Om de ökar, varför ökar de? I vilken mån har regelförändringar konsekvenser för ökningen? I vilken mån är det helt andra saker som ligger bakom ökningen? Om man inte har någon aning om detta har man heller ingen aning om vart man ska gå.

Det jag på allvar är rädd för är att komma tillbaka till situationen 2004 med fördubblade sjukskrivningstal och människor som glöms och göms i statistik år efter år - en situation med oändliga sjukskrivningar, dubbelt så höga som i många jämförbara länder, och med människor som aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Det är dyrt, och det är mänskligt skadligt. Att komma tillbaka till den situationen tänker vi inte medverka till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag vet att detta aldrig har varit Vänsterpartiets prioritering. Men vi kommer att analysera saken mycket noga innan vi fattar ett beslut.

(Applåder)

Herr talman! Vi skriver 2024. Vi har en högteknologisk industri. Vi har haft tre svenska astronauter i rymden. Vi har en högspecialiserad vård i absolut världsklass.

Men vad händer när snön slår till? Kaos - inte bara en gång, inte bara två gånger utan i princip varje gång det snöar lite mer ordentligt. Och det gör det i Sverige. Sverige har vinter. Detta påverkar hela vårt samhälle, och det är därför jag väljer att ställa frågan också till statsministern och inte enbart till infrastrukturministern.

Statsministern sa i sin regeringsförklaring 2022 att man nu tog över efter en regering som inte klarade av att hantera parallella kriser. Då hade det varit ganska rejäla kriser - pandemi och så vidare. Man flyttade till och med frågan om krisberedskap till Försvarsdepartementet, och den fick en egen minister. När snön slog till i går twittrade den ministern om oansvariga medborgare som bytte till sommardäck och inte hade möjlighet att låta bilen stå. Vid Folk och Försvar-konferensen sa han också att nu är det bara att göra. Det visar sig väl nu att det inte är bara att göra. Man måste också veta vad man ska göra.

Det är helt oacceptabelt att varor inte kommer fram, att människor inte kommer fram, att ambulanser inte kommer fram, att man inte har möjlighet att komma till sitt jobb eller sin skola och att företag tappar i konkurrenskraft. Det är ändå en ganska stor kris om man räknar samman vad allt detta handlar om.

Jag vill fråga statsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att krisberedskapen i alla delar av regeringen och dess myndigheter ska fungera på ett mycket bättre sätt.

Herr talman! Jag håller verkligen med: Sverige har vinter återkommande. Inte lika återkommande har vi också aprilväder som slår igenom med stora skillnader mellan olika delar av landet med alltifrån sol till rejäla snödrivor. Återkommande har vi även orangea varningar där man verkligen avråder människor från att ge sig ut i trafiken om det inte är absolut nödvändigt. Återkommande händer det också att människor trots allt åker i vinterväglag med sommardäck. Återkommande händer det att utländska långtradare och lastbilar åker i Sverige på däck som inte är anpassade för svenska vägar. Allt detta måste man ta in i beräkningen.

Det som nu sker, inte minst efter händelserna häromdagen på E4 och E20, är att vi tittar väldigt noga på hur samverkan mellan myndigheterna fungerar. Har de det beslutsmandat de behöver? Är stuprören alldeles för starka så att man inte vet vad som ska hända när det inte är uppenbart om det är en olycka eller på väg att bli en olycka?

Vi tittar dessutom på, precis som ministern för civilt försvar antydde, om människor själva följer rekommendationerna om att inte åka ut över huvud taget och, än viktigare, om de följer det som är mer än rekommendationer om att inte åka på vägar med vinterväglag med däck som är anpassade för sommarväder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Allt detta tittar vi nu i detalj på. De som följde infrastrukturministerns presskonferens i går och de som har följt kommunikationen från ministern för civilt försvar kan se att vi tar detta på mycket stort allvar. Att det inte är bra nog är solklart, men vi tänker inte hoppa in i slutsatser innan vi vet var det har brustit, om någon har gjort fel och i så fall vem. Men det finns många skäl att misstänka att det finns rejäl förbättringspotential här.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, herr statsminister! Aprilväder vet vi att det kommer med jämna mellanrum. Det är ju också april varje år.

Jag tänker ändå på de delar som regeringen har lyft. Regeringen pekar på enskilda individer som jag upplever inte har åkt ut med sommardäck för att det vore skoj att sladda lite utan som faktiskt har ett yrke, kanske som barnmorska eller något annat, där det är otroligt viktigt att komma till sitt arbete. Jag tycker att man är lite vårdslös med att peka ut enskilda människor som har gjort ett allvarligt försök att ta sig till sitt jobb som oansvariga. Jag uppskattar dock att statsministern inte vill killgissa i den här frågan heller utan verkligen tar detta på stort allvar.

På vilket sätt kommer man att jobba med detta lite mer konkret? Nu ska man titta på om stuprören är för starka. Utredningen från Skåne och E22 visar ju att det inte funkar med samverkan. På vilket sätt kommer statsministern att säkerställa att detta kommer att fungera till nästa vinter?

(Applåder)

Herr talman! Det är precis de analyserna som pågår efter utvärderingen av det som hände på E22 och efter lärdomarna från gårdagen.

Sedan vill jag bara understryka att det inte är oviktigt att en minister påpekar att staten har ett mycket stort ansvar och att myndigheter ska göra sitt jobb. De ska inte bara sköta sitt jobb utan också vara tillräckligt flexibla och beslutskapabla för att lösa närliggande problem och arbeta tillsammans när det inte är helt uppenbart vem som bär ansvaret.

Enskilda människor har också ett ansvar i vårt land. Ibland är det som att svära i kyrkan att påpeka detta: Enskilda människor har ett ansvar. Det enda ministern sa var att han inte ville se att någon i detta vinterväglag med orangea varningar hade givit sig ut på vägen med däck som inte var anpassade för detta. I bästa fall var det ingen som gjorde det. I bästa fall var det inte en enda utländsk långtradare som åkte med däck som inte var lämpade och därmed blockerade trafiken. Men även det vill vi veta.

(Applåder)

Herr talman! När Klimatpolitiska rådet nyligen presenterade sin årliga granskning av regeringens klimatpolitik innehöll den inte bara ett totalt underkännande av klimatpolitiken i sak. Rådet slog även fast att regeringens påstående att klimatplanen visar hur Sverige ska nå hela vägen till nettonoll senast 2045 är missvisande och brister i saklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Efter att granskningen presenterats fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari svara på kritiken. Hon var, trots att rådet varnade för att Sverige var på en farlig väg, "inte särskilt orolig".

Hon sa också att det finns olika åsikter om planen och syftade på Klimatpolitiska rådet - att Klimatpolitiska rådets granskning mest är åsikter.

Även statsministern fick en chans att ge en kommentar till granskningen i Dagens Nyheter. Där sa statsministern att "det är väl känt att det finns olika åsikter".

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende vetenskapligt expertorgan som har till uppgift att granska om regeringens samlade politik följer klimatlagen och leder mot målen om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045.

Jag vill i dag inte fråga statsministern om regeringens klimatpolitik i sig, utan min fråga till statsministern är om han menar att Klimatpolitiska rådets analyser och beräkningar, gjorda av oberoende experter och forskare enligt vetenskapliga metoder, bara är åsikter.

Herr talman! Jag tror att jag nöjer mig med de formella riktigheterna. Klimatpolitiska rådet ska granska och analysera regeringens politik, det är uppgiften, och rådet är nästan alltid kritiskt mot nästan alla regeringar. Det ligger nästan i själva uppgiften.

Det förändrar inte det faktum att man kan tycka olika. Det är helt legitimt att tycka olika. Vi tycker olika, i politiken men också jämfört med Klimatpolitiska rådets grundsyn.

Vi tycker olika om kärnkraftens betydelse för att klara av en fossilfri elektrifiering av Sverige. Det är inte en vetenskaplig fråga; det är en ståndpunktsfråga. Vi tycker att det behövs kärnkraft och mycket mer kärnkraft för att klara av total fossilfrihet så att vi kan klara av hela elektrifieringen av all svensk industri och transport. Där tycker vi olika.

Vi tycker också olika om reduktionsplikten. Numera är det bara Miljöpartiet som står kvar vid den gamla ståndpunkten om reduktionsplikten. Alla andra har ändrat sig på den punkten. Man kan tycka olika där också. Om den enda idé man har är att med höga bensin- och dieselpriser klara av en enda sak fram till 2030 förstår jag logiken. Vi som vill använda fler verktyg och dessutom nå hela vägen till noll tycker annorlunda, och jag konstaterar att de flesta partier i Sverige i dag inte längre tycker att reduktionsplikten ska vara det enda ägget i den enda korgen.

Vi tycker olika, men låt oss acceptera det! Det här är politik. Ibland är man i majoritet, och ibland är man i minoritet. Just nu är ni i minoritet med reduktionsplikten.

Nu är det vår uppgift att visa att Sverige kan klara av en fullständig elektrifiering med laddinfrastruktur och dubbelt så mycket elenergi så att vi också klarar av våra högt satta klimatmål.

Herr talman! Jag tolkar statsministerns svar som att Klimatpolitiska rådet ägnar sig åt åsikter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är en otroligt tydlig, skarp kritik av regeringens klimathandlingsplan som läggs fram. Jag skulle i princip säga att Klimatpolitiska rådet säger att regeringens klimathandlingsplan ljuger. För att använda rådets egen vokabulär eller inlindade ord är den missvisande. Regeringen påstår saker i planen som inte kan visas, vilket rådet visar utifrån att det gör en granskning utifrån vetenskapliga metoder och beprövade sätt när det tittar på det här.

Då säger statsministern att man kan ha olika syn på de här sakerna. Rådet säger att planen är osaklig och missvisande och att regeringen använder sig av retoriska grepp i stället för att visa hur någonting egentligen hänger ihop, till exempel när det gäller kostnadseffektivitet. Det saknas analyser, och det saknas strategier.

Återigen: Anser statsministern att det är åsikter som Klimatpolitiska rådet kommer med?

Herr talman! Klimatpolitiska rådet ska och får och har som uppgift att recensera regeringen. Det är inte regeringens uppgift att recensera Klimatpolitiska rådet. Det tänker jag inte heller göra.

Vi tar del av alla analyser som görs, från det hållet och från andra håll. Sedan är det vår uppgift att väga samman vad som är den bästa energi- och klimatpolitiken för Sverige och oppositionens uppgift att ifrågasätta den. Så fungerar det i ett seriöst demokratiskt samhälle.

Vår grundläggande syn är att har man inte en stabil energipolitik har man ingen klimatpolitik. Man kommer inte runt detta. Kan man inte visa hur vi ska klara elektrifieringen utan fossila källor har man ingen klimatpolitik i vår tid.

Titta på Tyskland! Man har världens dyraste, finaste elbilar. Om de ska produceras med kol och sedan laddas med koldriven el under hela sin livstid är det en värdelös klimatinvestering.

Vi tänker längre. Vi gör andra vägval. Vi kommer att klara elektrifieringen och därmed våra klimatmål.

(Applåder)

Herr talman! I november 2021 dömdes den så kallade Nytorgsmannen för 35 olika sexualbrott, varav 7 våldtäkter. På grund av låga straffskalor och den generösa mängdrabatten stannade straffet vid fem års fängelse.

Nu har Nytorgsmannen blivit villkorligt frigiven från fängelset efter drygt tre år. Hans fängelsetid har i praktiken inneburit att varje brott ungefär motsvarat endast en månads fängelse.

Herr talman! Under tiden i fängelset har Nytorgsmannen brutit mot flera regler. Så sent som i höstas dödshotade han en kriminalvårdare. Enligt Kriminalvårdens egen utredning har han en hög risk för återfall i generell kriminalitet, en hög risk för återfall i sexualbrott och en hög risk för återfall i partnervåld.

Min fråga till statsministern är vad den moderatledda regeringen gör för förändringar för att grova sexualbrottslingar ska sitta längre tid i fängelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag tror att många var mycket upprörda. Ändå måste jag säga detta: Som statsminister kan jag inte gå in på enskilda fall och recensera domar och beslut som har fattats inom nu gällande lagstiftning. Ha respekt för det!

Däremot gör vi ett antal stora förändringar som är viktiga, som påpekas här.

Mängdrabatten måste förändras så att inte väldigt många brott leder till sammantaget väldigt låga straff. Det är det första.

Man måste också kunna döma till livstids fängelse om brotten är upprepade och av en sådan karaktär att de sammantaget utgör en fara för allmänheten även om varje enskilt brott inte skulle leda till livstids fängelse.

Villkorlig frigivning måste förändras, inklusive att det inte kan vara så att villkorlig frigivning ska aktualiseras oavsett om det finns hög återfallsrisk eller inte.

Allt detta är justitieminister Gunnar Strömmer på, nästan dygnet runt. Resultat kommer.

(Applåder)

Herr talman! Sverige är historiskt sett ett land av samhällsbyggare. På kort tid lyftes vårt land ur fattigdom, och vi kraftsamlade genom såväl offentliga som privata investeringar. Vi byggde en infrastruktur för att bidra till en växande ekonomi. Vi utvecklade välfärden för att människor skulle kunna bo, arbeta och leva i hela landet. Men sedan tog det stopp. I dag är Sverige underinvesterat i det som brukar benämnas samhällsinvesteringar.

För att lösa detta har vi kristdemokrater tagit ställning för att öka takten i de offentliga investeringarna. Vi arbetar nu för att överskottsmålet ska tas bort. Med lånefinansieringar under en bestämd tid frigörs miljarder till att rusta vägar och järnvägar och till energisystem, försvarsmateriel och krisberedskap. Vi vill bygga Sverige starkt igen.

I tider av oro och osäkerhet behövs en realistisk plan, så min fråga till statsministern är hur han och regeringen tänker kring detta.

Herr talman! Regeringen tänker mycket på detta, inte minst finansminister Elisabeth Svantesson.

Det allra första jag måste säga är att kampen mot inflationen ännu en tid är och förblir den viktigaste ekonomisk-politiska uppgiften. Skulle vi misslyckas med den kommer inget av detta som efterlyses att kunna göras. Ha respekt för det! Glöm inte bort 90-talslärdomarna! Om man gör det tappar man helt kontrollen. Då får man inte syssla med någonting annat än bara ekonomi därefter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt håller jag med om att det finns viktiga investeringar att göra. Vi ska kunna använda styrkan i svenska statsfinanser till riktigt samhällslönsamma långsiktiga investeringar i högre utbildning, forskning, digital infrastruktur, fysisk infrastruktur och många sådana saker.

Jag har ändå två varningar.

Man ska inte börja med att se hur mycket pengar man har och sedan sätta sprätt på dem. Vad är riktigt nödvändiga och lönsamma samhällsinvesteringar? Det är det första.

Det andra man bör tänka på är att hela tiden vara så varsam att styrkan i ekonomin behålls inför nästa kris.

Herr talman! Sveriges inträde i Natogemenskapen ökar vår säkerhet, men det ställer även krav på vår förmåga att bidra till det gemensamma försvaret. Ett aktuellt område är vår infrastrukturs robusthet. Skicket på de svenska vägarna och järnvägarna kan problematiseras. Det gäller både våra östvästliga förbindelser och transporterna över Öresund. Sårbarheten är stor med bara en fast förbindelse till vårt Natogrannland Danmark.

Min fråga till statsministern rör därmed behovet av att stärka den svenska infrastrukturen och vidare vilka initiativ regeringen avser att ta för att öka Sveriges möjligheter till gränsöverskridande transporter.

Herr talman! Jag måste först medge att jag verkligen uppskattar att det efter 200 år av allianslöshet nu finns otålighet i att snabbt på allvar bli ett Natoland som tar in allt.

Men jag måste ändå mana till lite tålamod. Det kommer att ta några månader för Sverige att fullt ut bli integrerat in i Natos alla processer. Att fullt ut förstå vad vi bäst bidrar med och exakt var, och vad vi själva måste ändra på för att bidra maximalt, är en uppgift jag har stor respekt för. Den är politisk, militär och civil, bland annat just i fråga om infrastruktur.

En fråga som nämndes här är om våra infrastrukturella system - vägar, broar - är anpassade för den uppgift vi kan komma att tilldelas. Den analysen har också redan påbörjats. Trots att jag själv ofta har bråttom vill jag säga att vi ska låta det ta några månader till innan vi fullt ut vet exakt vad Sverige bäst bidrar med och vad vi själva måste anpassa för att kunna bidra som bäst.

Herr talman! Den svenska byggbranschen möter för närvarande en av sina största kriser på länge. 630 företag har gått i konkurs sedan augusti 2023, och prognosen för 2024 är att 1 750 företag går i konkurs.

Denna kris har inte bara skapat en ökad osäkerhet för byggföretag utan har också skakat ekonomin i stort. I ljuset av dessa bekymmersamma siffror och risker för en kedjereaktion som påverkar andra sektorer är det viktigt att regeringen agerar för att tillhandahålla stöd för företagen. Det akuta behovet av hjälp till företag och arbetare i byggsektorn är uppenbart. Särskilt småföretag är extra drabbade. Det finns tydliga krav från hela branschen att regeringen ska agera för att lindra krisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Därför blir min fråga till statsministern: Vilka konkreta åtgärder överväger regeringen för att stödja företag och anställda i byggbranschen?

Herr talman! Jag måste återkomma till det grundläggande stora problemet, nämligen att en ekonomi med hög inflation och höga räntor i lågkonjunktur alltid kommer att vara tuff för något så känsligt som byggbranschen. Så har det alltid varit, och så kommer det till del också alltid att vara.

Alla förstår att efterfrågan på bostäder kommer att minska när räntorna är höga. Alla förstår att försiktigheten vid nya investeringar kommer att minska när inflationen är hög. Det är därför jag med en dåres envishet säger att detta att få kontroll över den ekonomiska situationen, att få ned inflationen och att besegra inflationen är en helt överskuggande ekonomisk-politisk uppgift.

Vi är på väg att vinna! Vi är på väg dit nu. Det är en bra signal för dem som ska köpa hus, och det är en bra signal till dem som ska investera i nya byggbolag. Sedan krävs det även politiska förändringar. Där tror vi på att förenkla regler, ta bort byråkrati och göra det enklare och billigare att bygga i stället för att subventionera de system som redan finns.

Herr talman! Ännu en gång har ett antal aktivister blockerat en viktig väg. Några aktivister klättrade upp på en portal över riksväg 73. Totalt greps nio personer för sabotage. Stoppet i trafiken varade i nästan en timme, och kön blev ungefär en mil lång.

Det finns uppenbara risker för liv och hälsa när blåljuspersonal hindras från att komma fram. För industrier och andra näringsidkare innebär dessa stopp produktionsbortfall, och för samhället resulterar det här i betydande kostnader.

Kommer ni att verka för en översyn av lagstiftningen och att straffen skärps för de personer som blockerar vägar och därmed stoppar viktig infrastruktur?

Herr talman! Jag förstår den folkliga ilska som skapas när människor tar sig friheter på andra människors bekostnad och gör att deras viktiga uppgifter inte kan fullföljas. Jag förutsätter också att så fort någon gör något på ett sätt som inte är lagligt griper polisen in och flyttar på människor. Det är inte min uppgift att avgöra exakt vilken situation som är laglig och olaglig, utan det har vi rättsvårdande instanser till.

Jag vill inte utesluta att om det är så att man skulle agera på ett sådant sätt som skulle kunna uppfattas som sabotage mot blåljusverksamhet är det extra anmärkningsvärt och extra klandervärt. Det bör också vara förknippat med extra stränga straff. Men det är inte min uppgift att tolka varje enskild situation och vilken lagparagraf som skulle vara tillämplig i den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! På söndag har det gått sex månader sedan det fruktansvärda kriget i Gaza startade på grund av Hamas fruktansvärda attack. Nu råder svält, död och hunger i Gaza, och ännu har vi inte en svensk regering som kräver permanent vapenvila.

Omvärlden måste nu sätta press på Israel för att få till fred, och nu har FN:s säkerhetsråd äntligen kommit fram till att kräva fred och omedelbart eldupphör i resolution 2728.

Internationella domstolen har varit tydlig med att Israel måste vidta åtgärder för att förhindra folkmord. FN:s särskilda rapportör konstaterar att Israels agerande nu uppfyller kriterierna för att klassas som folkmord.

Nu råder en situation där över 30 000 människor har dödats, tusentals har skadats, bostäder har förstörts i massiv omfattning och FN-anställda och representanter för medierna har dödats.

Vad gör den svenska regeringen för att sätta press på Israel så att kriget tar slut?

Herr talman! Det är en helt förfärlig situation i Gaza. Vi ser bilderna varje dag. Det är helt förfärligt.

Sverige står fullt ut bakom de gemensamma europeiska ståndpunkter och krav som har riktats, det vill säga alltifrån en ovillkorlig och omedelbar frigivning av gisslan, nu på en gång, inga om och inga men, till ett snabbt ökat humanitärt tillträde genom en vapenvila så att man kan få in medicin, mat och andra förnödenheter. Civila ska skyddas bättre än i dag, och vi ska snabbt återkomma till en diskussion om tvåstatslösning. Det är där den gemensamma politiken nu ligger, och där måste den ligga.

Jag har vissa förhoppningar att ett enat Europa tillsammans med USA kan utöva den auktoritet som behövs för att nå målet. Men varje dag man ser bilderna på tv misströstar man och inser att situationen just nu är helt förfärlig. Då är det humanitärt tillträde som är det absolut nödvändigaste.

Herr talman! För en månad sedan ställde jag frågan till statsministern om varför man vill försvåra för Sveriges företagare genom en höjning av lönegolvet för arbetskraftsinvandring till 34 200 kronor. Statsministern menade att han har mött många företagare som tycker att det är ett bra förslag. Själv har jag inte mött en enda. Vidare menar statsministern att lösningen på företagens rekryteringsproblem står att finna bland arbetslösa och dem som lever i utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Nu visar det sig i en undersökning från Svenskt Näringsliv att en majoritet av dem som kommer att drabbas av det nya lönegolvet har akademisk examen och att ytterligare en fjärdedel har hög yrkeskompetens. Att säga till näringslivet att de ska ersättas med lågutbildad arbetskraft uppfattas därför som ett hån.

Min fråga till statsministern är därför: Varför lyssnar inte regeringen på den massiva kritik som kommer från Svenskt Näringsliv, Almega, Visita, gröna företagare med flera mot förslaget om höjt lönegolv för arbetskraftsinvandringen?

Herr talman! Vi verkar höra helt olika saker. Jag hör en massiv kritik mot en arbetskraftsinvandring som inte längre fungerar. Det kommer hit människor från länder utanför Europa. De kan inte tala svenska och arbetar för löner på 13 000 kronor i månaden. Prata med de poliser som gång på gång upptäcker människor som utnyttjas och missbrukas i spåren av detta!

Vi ska inte heller bortse från det absurda faktumet att det finns gott om människor i Sverige som inte heller talar svenska, som inte har högre utbildning och som borde ta de jobb som finns. Det är alldeles uppenbart att systemet inte fungerar.

Alla vi som tycker att det är bra att man ska kunna komma till Sverige och arbeta i funktioner som Sverige annars inte skulle klara av att utföra har ett ansvar för att se till att det inte missbrukas. Brottsligheten inom arbetskraftsinvandringen har blivit för stor. Det är därför vi stramar åt den.

(Applåder)

Herr talman och statsministern! Regeringen har tagit krafttag mot den organiserade brottsligheten. Förhoppningarna från medborgare, inte minst i de utsatta områdena, är nu stora att detta snabbt ska ge effekt och att tryggheten i samhället återigen kan stärkas.

De preventiva vistelseförbuden har nyligen trätt i kraft. Jag undrar om man redan nu kan se att förbuden har börjat ge resultat.

Herr talman! Vi är tillbaka till det där med otålighet och uthållighet. Det handlar om otålighet för att genomföra väl förberedda reformer men också om uthållighet för att inse att det tar tid att nå resultat.

Det kommer att ta tid innan de börjar tillämpas och innan domstolarna fattar sina beslut. Jag har aldrig sagt att det kommer att gå fort att knäcka den organiserade kriminalitet som har vuxit fram under över ett decennium. Vi får ha lite uthållighet när det gäller detta.

Häromdagen var justitieminister Gunnar Strömmer i Rågsved, tror jag att det var. Han fick se de första tecknen på vad vistelseförbud kan betyda och träffade människor som tyckte att det var alldeles utmärkt att få lite andrum när kriminella annars skulle prägla närområdet alldeles för mycket. Tänk på de föräldrar vars barn därmed slipper träffa kriminella människor!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tror att stödet för rätt tuffa tag är som allra störst bland de människor som annars drabbas hårdast av den grova kriminaliteten.

Herr talman! Många regioner har det ekonomiskt tungt. Andra regioner har genomfört förändringar som gör att de klarar av dagens utmaningar. Vi kan konstatera att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Med tanke på dem som har det tufft är det bra att regeringen skjuter till 6 miljarder till sjukvården för att motverka att vårdpersonal sägs upp.

Vi kristdemokrater har länge hävdat att postnumret inte ska avgöra vilken vård man får. Vi är glada över att regeringen har tillsatt en huvudmannaskapsutredning, vars syfte bland annat är att se över om sjukvården ska ha en mer nationell styrning.

Med den utveckling vi ser just nu är frågan: Hur ser statsministern på mer statlig styrning?

Herr talman! Det var en utmärkt kort sammanfattning av delar av vårändringsbudgeten och delar av regeringsförklaringen. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Som statsminister tycker jag exakt som regeringen tycker i de här frågorna, ned till sista kommatecknet. Precis som det står i regeringsförklaringen har det tillsatts en utredning om ett starkare statligt ansvar. Vi kommer också att utreda i detalj hur det ska gå till och vad som är lämpligt och inte.

Människorna och sjukhusen finns fortfarande på plats. Staten är alltså inte självklart svaret på alla frågor.

Men människor förväntar sig också mer likvärdighet. Då menar vi verkligen hög likvärdighet, det vill säga kvalitet som är god och likvärdig. När det gäller inte minst sjukvård för kvinnosjukdomar, som endometrios eller bristningar efter förlossningar, har jag själv sett att det finns enormt stora skillnader. De är oacceptabla. Vi kommer att föreslå förändringar för att lösa de problemen.

Herr talman! Krisen i sjukvården är ett faktum. Brist på resurser tvingar fram varsel och nedskärningar samtidigt som vårdplatser står tomma, helt enkelt på grund av att det saknas personal. Priset betalas i dag av de sjuka, som får sämre vård, men också av personalen, som får en helt ohållbar arbetssituation.

Regeringen har aktivt valt att inte kompensera sjukvården för de kostnadshöjningar som Sverige har drabbats av de senaste åren. Och när vi socialdemokrater gång efter annan har föreslagit mer pengar till vården har SD-regeringen prompt sagt nej.

Jag har två frågor till statsministern. Den första är: Ser inte statsministern allvaret i sjukvårdskrisen och hur den kommer att drabba kompetensförsörjningen inom vården på lång sikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Den andra frågan är: Tror statsministern verkligen att svensk sjukvård kommer att fungera i händelse av kris eller krig när den inte ens fungerar i dag?

Herr talman! Som vi berättade för en tid sedan kommer regeringen i vårändringsbudgeten att anslå 6 miljarder kronor mer till hårt ansatta regioner för att de ska klara sin viktiga verksamhet.

Vi sa då också uttryckligen att vi tar vår del av ansvaret och att vi vet att regionerna både kan och vill ta sin del av ansvaret. Det är de som ytterst lägger sina budgetar. Det är de som bär det faktiska ansvaret. Men vi känner ett stort deltagande i detta och vill medverka till att göra deras uppgift lite lindrigare. Där är vi.

Det var för övrigt jag själv som tog upp det första gången i den här kammaren, i talarstolen här bredvid mig, när jag sa att jag är bekymrad över regionernas ekonomi. Jag har sedan tagit upp frågan gång på gång och landat i slutsatsen att regeringen kommer att anslå 6 miljarder kronor. Det är alltså inte så att vi har drivits fram till detta.

Men om en regering skulle kompensera för all inflation skulle vi få en inflationsspiral, som skulle skada regionerna lika mycket som alla andra.

Herr talman! I mars greps två så kallade flyktingar i Tyskland för att ha planerat ett terrordåd mot oss här i Sveriges riksdag. Det var ett angrepp som motiverades av att vi i Sverige har yttrandefrihet och att man här får säga sin åsikt, vilket är oacceptabelt för många troende muslimer.

De här personerna vill döda oss för att markera mot värderingar som vi ser som fullständigt grundläggande i fria och demokratiska samhällen. Fallet är ytterligare ett exempel på att integration av invandrare från den muslimska världen ofta är fullständigt omöjlig.

Jag menar att vi måste göra allt för att minimera invandringen från den typen av länder. Håller statsministern med mig om detta, eller tror han att den här typen av problem kan lösas genom så kallad integrationspolitik?

Herr talman! Jag tycker att man ska vara varsam med svepande formuleringar om något så otroligt allvarligt som terrorangrepp eller misstänkta terrorförsök. Det här är på allvar på riktigt.

Av många olika skäl tänker jag inte gå in på detaljer. Men den tyska polisen har alltså identifierat personer som de menar hade för avsikt att begå terrordåd mot Sverige. Det bevisar framför allt att det fanns starka skäl för Sverige att i somras höja terrorhotnivån från tre till fyra.

Terrorbrott är bland det grövsta man kan ägna sig åt i ett samhälle. Att uttrycka sig svepande och generaliserande om terrorism tycker jag är direkt dåligt. Det finns väldigt många människor med väldigt många olika trosuppfattningar som lever så långt ifrån terrorism man bara kan komma. Var alltså lite aktsam med de orden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Med det sagt tar vi de hot mot Sverige som terrorismen utgör på extremt stort allvar.

(Applåder)

Herr talman! Nu vill regeringen och Sverigedemokraterna återigen införa striktare regler i sjukförsäkringen. Det kommer att innebära en ny utförsäkringsvåg. Det kommer inte längre att vara läkarens bedömning utan regelverk som regeringen har beslutat om som väger tyngst. Återigen ska människor tvingas ta fiktiva hittepåjobb, trots att de är sjuka och läkare har bedömt att de är i behov av sjukskrivning.

När Vänsterpartiets mandat behövdes förbättrades sjukförsäkringen. År 2021 och 2022 infördes lättnader som innebar att fler fick längre sjukskrivningar, fler äldre fick rätt till sjukersättning och färre utförsäkrades.

Nu vill regeringen tillbaka till de regler som gällde tidigare. Trots att det bara har gått en kort period vill man väldigt snabbt dra slutsatsen att detta innebär stora ökningar. Jag undrar om statsministern har en egen spåkula då han säger att Sverige kommer att få så höga sjuktal. Försäkringskassan säger något annat.

Varför vill regeringen genomföra detta?

Herr talman! Man kan tycka olika, men vi kan ha gemensamma fakta. Vi har alltså tagit emot ett betänkande från en utredning som analyserat orsaken till att de svenska sjuktalen nu ökar igen. Vi tar alltså denna fråga på allvar, för vi vet vad som händer om sjuktalen fortsätter öka. Det är dåligt för människor, och det är dåligt för svensk ekonomi.

Vi lärde oss denna läxa 2004, mot Vänsterpartiets uttryckliga ståndpunkt. Vänsterpartiet såg antagligen inte någon gräns för hur många människor som kunde vara sjukskrivna hur länge som helst. Vi ser den gränsen. Det handlar inte om att vara hjärtlös, men det är farligt med höga sjukskrivningstal. Man ska göra vad man kan för att undvika det. Därför bad vi en utredare titta på om de ändrade reglerna också har påverkat sjuktalen.

Nu har vi utredarens analys och förslag till åtgärder. Nu kommer vi att analysera vad som är möjligt och lämpligt att göra i form av politiska reformer.

Herr talman och herr statsminister! Jag älskar att åka tåg. Sedan tonåren har jag valt tåget så långt det bara är möjligt, i Sverige, i Europa och i andra delar av världen. Det är klimatsmart och hyfsat tidseffektivt.

Statsministerns frågestund

Men i Sverige har det under det senaste året blivit rent ut sagt hopplöst. Det är mer regel än undantag med kraftiga förseningar, tåg som ställs in med kort varsel och omledningar med mer eller mindre omöjliga byten på märkliga orter. Det går inte längre att rekommendera folk att välja tåget. Detta är superallvarligt - för alla som pendlar, för industrin och för vårt totalförsvar.

Det finns absolut skäl; det vet vi. Det handlar om personalbrist och underhållsskuld. Min fråga är nu: Vad gör regeringen konkret åt detta?

Herr talman! Jag känner igen mig i detta. Jag satt i somras och väntade i tre och en halv timme på Stockholm C för att åka sträckan Stockholm-Abisko. Några glada medvandrare kom fram och sa till mig: Det känns bra att just du sitter här, för det kanske ökar chansen att detta förbättras inför nästa år.

Fullt så stor makt har jag inte och ska jag inte heller ha. Men jag delar beskrivningen - det är ett ovedersägligt faktum att det är för många förseningar. Som gammal pendlare vet jag också att väldigt många som varje dag pendlar mellan större och mindre städer får sin arbetsdag förstörd på grund av detta. Det finns alltså mycket att göra.

Vi kommer att återkomma - det är mitt lite mer byråkratiska svar - i infrastrukturpropositionen om ett samlat program för både underhåll och nyinvesteringar, för att förbättra möjligheterna att transportera sig på både vägar och järnvägar.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.