Louise Meijer (M)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om och fri- och rättigheter som inkom i motioner under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare och pågående arbete inom de frågor som förslagen handlar om.

Förslagen handlar bland annat om rätten till domstolsprövning, grundlagsskydd av aborträtten, återkallelse av medborgarskap, diskriminering och trossamfunds trygghets- och säkerhetsarbete.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

18

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 72 minuter

Justering

2025-04-01

Datum

2025-04-03

Bordläggning

2025-04-08

Debatt

2025-04-09

Beslut

2025-04-09

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Kulturminister Parisa Liljestrand M Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall M Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa M Kulturminister Parisa

Datum

2024-10-03

Motion till riksdagen 2024/25:2023 av Ludvig Ceimertz m.fl. M Stärkt sydsvenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om militär mobilitet och värdlandsstöd

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

2

Utskottsberedning

2024/25:FöU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2288 av Louise Meijer (M) Avskaffande av den statliga inkomstskatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har Sveriges

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:SkU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2045 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Skogsnäringen i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att ta till vara på de unika skånska förutsättningarna och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

2

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:MJU12

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2051 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. M Gårdsförsäljning och alkoholhaltiga drycker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

3

Utskottsberedning

2024/25:SoU13

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2018 av Lars Johnsson m.fl. M Ett Skåne fritt från varg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för ett Skåne fritt från varg och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har flera

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:MJU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2539 av Boriana Åberg m.fl. (M) Uppåkra Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör överväga att ta ett ansvar för bevarande och tillgängliggörande av kulturarvet Uppåkra och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

2

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:KrU5

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2387 av Mats Sander m.fl. (M) Persontågstrafiken i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge persontågstrafiken i Skåne högsta prioritet under rusningstimmarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:TU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2380 av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M) Översyn av statligt ägande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över möjligheten att sälja Vasallen AB och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

4

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:FiU22 2024/25:FiU25 2024/25:NU4

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1814 av Peter Ollén m.fl. (M) Livskraftig skånsk landsbygd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skånskt jordbruks produktionskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

5

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:MJU20 2024/25:MJU8 2024/25:NU10

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 3 avslag, 2 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2024/25:2050 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Levande fiske i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fortlevnad för det småskaliga fisket och husbehovsfisket i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

3

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:MJU19

Motion till riksdagen 2024/25:2095 av Noria Manouchi m.fl. (M) Nationell Öresundsagenda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga framtagandet av en nationell Öresundsagenda för att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för fortsatt integration

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

1

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:UU14

Motion till riksdagen 2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) Högre utbildning och forskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över universitetsutbildningarnas kvalitetsutvärderingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

16

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:SfU15 2024/25:SkU9 2024/25:UbU14 2024/25:UbU15

Riksdagsbeslut

(16 yrkanden): 3 avslag, 13 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2024/25:1824 av Emma Ahlström Köster m.fl. (M) Stöd för att motverka stranderosion Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att göra stranderosion orsakad av havet till en statlig angelägenhet och tillkännager detta

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

3

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:CU15

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:2388 av Mats Sander m.fl. (M) Elkrisens påverkan på Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att undersöka möjligheten till lokala effektreserver i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2024-10-03

Förslag

6

Datum

2024-10-03

Utskottsberedning

2024/25:NU12 2024/25:NU19

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:1676 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) Bevarande av ålfisket som ett kulturarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ålfiskeföretagare har möjlighet att överlåta sin verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

2

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KrU5 2024/25:MJU19

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2024/25:1232 av Lars Johnsson m.fl. (M) Bättre infrastruktur i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att prioritera och tidigarelägga infrastruktursatsningar i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2024-10-01

Förslag

9

Datum

2024-10-01

Utskottsberedning

2024/25:TU13 2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 8 avslag, 1 saknar beslutsinformation