Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av energi- och näringsminister Ebba Busch, försvarsminister Pål Jonson, civilminister Erik Slottner och kulturminister Parisa Liljestrand.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Energi- och näringsministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Höga elpriser och höjda elnätsavgifter riskerar att göra nästa elräkning väldigt svår att betala för många familjer i Sverige.

Vi socialdemokrater kräver att det utlovade elstödet ska aktiveras. I tre års tid har vi krävt att regeringen ska förbereda ett elstöd som fungerar för svenska hushåll och företag, men ingenting har hänt. Regeringen har inte gjort det möjligt att betala ut något elstöd. Det finns inte ens en förordning på plats som reglerar stödet.

Regeringen lovade att ingen ska stå ensam med höga elräkningar. Därför blir min fråga till energi- och näringsministern: Kommer regeringen nu att aktivera elstödet?

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för frågan.

Det hon säger stämmer inte riktigt. Vi har förberett det Socialdemokraterna inte var förmögna att göra under sina åtta år vid makten, det vill säga ha beredskap för att stå hushållen bi i en mycket tuff situation med höga elpriser under längre tid.

Därtill har elpriserna under varje år sedan jag blev energiminister i Ulf Kristerssons regering gått ned. En vanlig genomsnittsvilla har nu 10 000 kronor lägre elkostnad än när Socialdemokraterna lämnade över makten.

Vi har ett elstöd som står fullt redo att betalas ut om det finns behov av det. Det är dock ett stöd som bygger på retroaktivitet. Det är när vi ser att priset legat över en viss nivå under en längre tid som vi trycker på den slutgiltiga delen.

Allt förberedelsearbete har dock skett. Ansvarig myndighet som skulle få i uppdrag att betala ut stödet står också redo.

Herr talman! Jag tror att det är få som känner igen sig i energi- och näringsministerns beskrivning att det inte finns något behov av att betala ut stödet nu, med tanke på hur elräkningarna har sett ut hittills och riskerar att se ut även framöver.

Vi socialdemokrater har avsatt samma pengar i budget som regeringen. Vi tycker att de ska användas, vilket den här regeringen inte verkar vilja göra.

Hur ska vi tolka ministerns löfte att ingen ska lämnas ensam med höga elräkningar när man inte aktiverar elstödet?

Herr talman! Det stämmer inte att jag har påstått att vi inte skulle se ett behov av stödet. Vi ser ett behov av att kunna ha ett elstöd. Det är därför vi har tagit fram detta, vilket Socialdemokraterna inte gjorde.

Varför har vi så höga och volatila elpriser? Jo, för att vi har ett väderberoende system. Vilka är det som städar upp i det? Jo, det är våra fyra samarbetspartier. Vilka är det som genom sin politik har sett till att en vanlig, hårt arbetande familj har 5 000 kronor mer kvar i månaden? Jo, det är de fyra samarbetspartierna.

Vi står redo att stå hushållen bi.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Sverigedemokraterna anser att rikets försvar är en fråga för hela befolkningen, såväl män som kvinnor. Vi anser därför att kvinnor har en självklar plats inom Försvarsmakten men att det ska ställas samma krav på kompetens oavsett kön. Studier har pekat på att kvotering snarare kan få en negativ effekt på såväl kvinnors trovärdighet som den operativa effekten när kraven sänks. Studier har också pekat på att kvinnor som uppfyller samma krav som män klarar utbildningen med motsvarande resultat som män.

Vi tror på att individen själv kan välja och att alla kan finna sin roll i totalförsvaret. Vi oroas därför av att det i regleringsbrevet för Försvarsmakten står att kravprofiler och medicinska bedömningsgrunder ska ses över för ökad jämställdhet.

Tidigare regeringar har gärna skrivit om verkligheten när den inte matchat målbilden. Det är beklagligt om Moderaterna fortsätter i samma hjulspår.

Jag undrar därför om statsrådet kan redogöra för på vilket sätt sänkta krav stärker Försvarsmaktens operativa förmåga.

Herr talman! Jag tackar Pelle Söderlund för frågan.

Det är verkligen mycket enkelt. Försvarsmakten anser att man blir bättre om man får in fler kvinnor inom myndigheten. Man arbetar aktivt med detta, på lite olika sätt.

Tittar vi på värnpliktskullarna kan vi se att de ökade med ungefär hundra kvinnor fler i år än i fjol. Däremot har vi sett att de proportionellt har blivit färre som procentandel.

Vi ser att kvinnor proportionellt sett gör bättre ifrån sig än män när det gäller att komma in på officersutbildningen. De ligger på ungefär en fjärdedel av dem som läser till officer.

I grunden handlar det dock om att Försvarsmakten bedömer att man blir bättre om man kan få in fler kvinnor. Det som skiljer sig åt är att färre tjejer vid mönstringen uttrycker intresse för att göra värnplikten. Det är ett skäl till att det i slutändan är färre kvinnor som gör värnplikten.

Herr talman! Tack för svaret, försvarsministern!

Vid mönstring mäts muskelstyrka i en skala från 1 till 9. En stor andel av kravprofilerna för grundutbildningen har haft ett krav på muskelstyrka 3 och uppåt för att den värnpliktiga ska klara krigets hårda krav.

I Försvarsmaktens senaste budgetunderlag kan man läsa att antalet befattningar med krav på muskelstyrka 2 har ökat och att det möjliggör en ökning av antalet kvinnor som genomför grundutbildning. Bedömningskraven har alltså sänkts, och det var även i princip det som stod i regleringsbrevet.

Anser försvarsministern att sänkta krav på muskelstyrka stärker vår försvarsförmåga och i så fall hur?

Herr talman! Det handlar om rätt person på rätt plats. Det finns många befattningar inom Försvarsmakten, 175 olika. Ska man vara jägarsoldat kan det vara väldigt viktigt med muskelstyrka. Ska man jobba med logistik, underhåll eller andra delar är inte muskelstyrka det väsentliga.

Det är rimligt att se över befattningskraven så att man får rätt person på rätt plats. Det finns utrymme för fler kvinnor som vill göra värnplikten, och det ska vi i så fall välkomna.

Herr talman! Min fråga kommer att gå till energi- och näringsministern.

Det är ingen hemlighet att Aurora Line togs i drift i november. Som riksdagsledamot från norra Sverige har jag aldrig fått så många samtal om elpriser från det elprisområdet som nu. Pensionärer ringer och säger: Min pension är på 11 000 och elräkningen på 10 000. Det är svårt att svara en sådan person vad problemet är, men helt klart finns det en koppling mellan utlandsförbindelsen Aurora Line och de höga priserna i norra Sverige sedan den togs i drift.

Hur ser regeringen på att vi har en utlandsförbindelse som gör att vi smittas av högre priser? Om priserna har gått upp med 300 procent kan man inte bara säga att det beror på kylan.

Herr talman! Regeringen har i dag inte fog för att säga att det specifikt är Aurora Line, alltså sammanlänkningen med Finland, som driver upp priserna i norra Sverige och som gjorde det under den här väldigt tuffa vintern. Birger Lahti får gärna redogöra för vilka belägg han har för detta.

Vi har däremot hållit på exempelvis Hansa Powerbridge till norra Tyskland av den anledningen att vi där vet väldigt tydligt att vi smittas av de höga elpriserna.

Det är också anledningen till att vi har sagt att vi behöver se över elprisområdena, och vi har gett i uppdrag att ta fram ett nytt underlag för att se hur vi också kan skydda Sverige från att smittas av högre elpriser från andra områden.

Andra vintrar har vi varit extremt beroende av import från Finland, och då är det bra att vi har en ledning mellan två länder med mycket baskraft.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Personer säger till mig att de aldrig har haft en så hög uppgång på elpriset. Jag hävdar inte att den starka kylan inte har en betydelse, men det planeras även en Aurora Line 2.

När man frågar industrin hur stor betydelse låga elpriser har för att industrin ska ställa om, till exempel SSAB, säger industrin att det är avgörande med låga elpriser i norra Sverige och att elen är förnybar. Hur nervös ska industrin vara?

Herr talman! Man kan vara trygg med att vi inte tar lätt på frågan om baskraft. Vi har alltså inte en övertro på att svensk konkurrenskraft kan stå sig med ett system som primärt lutar sig mot väderberoende kraftproduktion, framför allt vindkraft.

Det är precis detta som vi fyra samarbetspartier städar upp i nu. Varje kraftslag har sina fördelar och nackdelar, och därför har vi värnat vattenkraft, fjärrvärme och kraftvärme, och vi banar väg för ny kärnkraft. Det är viktigt, inte minst för konkurrenskraften i norra Sverige.

Herr talman! Min fråga riktar sig också till energiministern.

Vi har haft dessa extrema elpriser för många hushåll, i norr och i söder, den senaste tiden. Nu väntar vi på effekten av den olje- och gassituation som råder i Persiska viken under det krig som pågår.

Varför gör inte regeringen allt den kan? Elstödet har nämnts, men det kommer inte i närtid, förstår vi. Det har pratats om elskatten, och det har inte kommit något besked om att effektavgifterna inte ska införas.

Sedan är det de mycket kraftfulla höjningarna av nätavgifterna, som kom vid årsskiftet. Det är en avgiftshysteri på el just när vi ska elektrifiera. När kommer besked från regeringen om de tanknotor som stiger i pris?

Vad gör regeringen i det här läget för att fossilberoendet inte ska fördjupas utan att det i stället ska bli lägre avgifter och mer elektrifiering?

Herr talman! Det är mycket enkelt. Vi städar upp efter en rödgrön röra på energiområdet. Det är så vi värnar den baskraft som behövs för att göra Sverige robustare i turbulenta tider.

Vad är det som gör att Sverige i dag är mer motståndskraftigt mot turbulensen i omvärlden? Det är sådant som ingen kan vaccinera sig mot, vare sig krig i Ukraina eller krig i Iran – men vi står stadigare. Jo, det är fyra samarbetspartier som stoppar förtida nedläggning av vattenkraft, som banar väg för nyinvestering i upprustning av befintlig kärnkraft, som banar väg för nyinvestering i ny kärnkraft, som värnar fjärrvärmen och tar bort punktskatten på bland annat fjärr- och kraftvärme, det vill säga avfallsförbränningsskatten.

Allt detta gör vi för att Sverige ska stå robustare. Elstödet har vi, och det är redo att användas. Det hade inte de rödgröna. Vi sänker elskatten. Effektavgifterna som ni banade väg för måste vi se över och vara beredda att stoppa. Och nu har vi fått ny lagstiftning från denna församling för att städa upp i nätavgifterna.

Herr talman! Det räcker inte att skylla ifrån sig i ett krisläge och säga att vi kommer att bygga kärnkraft någon gång 2038. Det hjälper inte dem som har fått riktiga elräkningar på över 10 000 kronor i dag och som fruktar att få sådana räkningar framöver.

Jag frågar igen om ni är beredda att agera när det gäller elskatten, effektavgifterna, nätavgifterna och att elstödet betalas ut tidigare. Jag har hittills inte fått något besked av energiministern på de punkterna.

Herr talman! Martin Ådahls namn har skrikits ut många gånger tidigare, men det verkar finnas ett återkommande problem med hörseln. Vi tar det igen.

När det gäller elstödet har vi rätt, men det hade inte de rödgröna. Vi är redo att betala ut. Varken Centerpartiet eller Socialdemokraterna har kunnat redogöra för om det ska ske godtyckligt när Damberg vaknar upp en morgon och tycker att stödet ska betalas ut.

Vi har satt en nivå på vad priset behöver ligga på, och det måste hanteras seriöst i en rättsstat.

Vi har sänkt elskatten. Det gjorde inte de rödgröna. Vi ser nu över effekttarifferna. Det mäktade inte de rödgröna med, utan det var de som införde dem. Nätavgifterna har vi skaffat oss lagstiftningsutrymme att städa i. Det är svar.

(Applåder)

Herr talman! ”Vi ska dö nu. Glöm inte oss.”

Så skrev systrarna Donya och Darya till sina vänner från Iran när bomberna började falla. Systrarna är två av offren för regeringens utvisningspolitik. De kom till Sverige i tidiga tonåren, och de blev vuxna här. Då bestämdes att de inte längre var en del av sin kärnfamilj. De utvisades till Iran medan deras systrar och föräldrar är kvar i Sverige. Där sitter de nu, livrädda för att dö, berövade sina drömmar och sin frihet. De fick nej på att komma tillbaka till Sverige eftersom just den starka önskan att återförenas med familjen hindrar domstolarna från att tro på studieavsikten, som de sökte hit för.

När kommer regeringens lösning på tonårsutvisningarna?

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att vi är många som dagligen följer rapporterna om människor som har hamnat i kläm i ett system som inte är perfekt.

Även jag som minister i Sveriges regering har tagit del av fallet med Darya och Donya. För vem som helst går hjärtat sönder av att höra om deras tuffa situation och tuffa fall.

Vi är många som firar att det på riktigt finns hopp om ett fritt Iran med ayatolla Khameneis död. Men vägen till fred och frihet kommer att vara lång och svår. Då behöver vi i Sverige fortsätta att ta vårt ansvar för att hjälpa utsatta människor och för att se till att det finns en stram och kontrollerad migration för lång tid framöver och även se över hur vi på ett bättre sätt kan möta de så kallade tonårsutvisningarna. Det arbetet pågår just nu på Regeringskansliet, och jag hoppas att vi kan presentera det inom kort.

Herr talman! Ebba Busch har beklagat resultatet av sin egens regerings utvisningspolitik. Samma sak var det när den åtta månader gamla Emanuel skulle utvisas utan sina föräldrar.

Samtidigt som regeringen är bestört över utvisningarna planerar man för ytterligare familjesplittrande lagstiftning, där en mamma som drabbas av cancer och inte kan jobba också kan behöva fatta beslut om vilket barn som ska utvisas. Utvisningspolitiken måste stoppas.

(Applåder)

Herr talman! Jag oroar mig nu över två delar i debatten.

Vi behöver fler krafter som gör precis det regeringen nu gör, nämligen ser över hur vi kan skruva i delar av migrationssystemet för att se till att det inte blir fler av de olyckliga enskilda fallen som vi har tagit del av, utan att ta ställning i enskilda fall.

Jag ser också uttalanden från sådana som Annika Hirvonen, som nu öppnar för en slapp migrationspolitik som riskerar att gå ut över dem som behöver ett Sverige de kan lita på allra mest. Vi måste klara av att ha sans och balans i migrationspolitiken för lång tid framöver.

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Försvarsmakten har ett högt förtroende hos allmänheten. Det fick vi kvitto på senast i dag, eller i går, i Medieakademins årliga förtroendebarometer, där Försvarsmakten ligger på plats 2, det vill säga näst högst av alla dem som ingår i mätningen. Det här är naturligtvis glädjande, särskilt utifrån det omvärldsläge vi befinner oss i.

Eftersom Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen tänkte jag koppla resultatet till min fråga. Hur går det med personalförsörjningen för Försvarsmakten – fler anställda soldater och fler värnpliktiga? En uppföljande fråga är följande. Hur går det med krigsplaceringen av den personal som också har blivit utbildad?

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

När det gäller personalförsörjningen inom Försvarsmakten går det bra. Inom samtliga kategorier ligger Försvarsmakten i dag över den nivå som det beslutades om i totalförsvarsbeslutet den 17 december 2024. Vi har tagit in fler värnpliktiga, 8 136 i år; det skulle ha varit 8 000. När det gäller kontinuerligt anställda är det fler, liksom när det gäller tidvis anställda. Det är också nu väldigt många som söker in till officersprogrammet. Det är faktiskt över 500 personer som läser till både officer och specialistofficer.

Rekryteringen till Försvarsmakten går alltså väldigt bra. Skälet till det är att Försvarsmakten har jobbat väldigt hårt med krigsplaceringen – äras den som äras bör. Tittar vi på krigsplaceringen i krigsförbanden ser vi att den är mer än 25 procent högre i år än i fjol, vilket har att göra med att man flyttar över folk från personalreserven in i krigsförbanden. Arbetet går alltså bra.

Herr talman! Tack så mycket, försvarsministern, för svaret! Det låter mycket glädjande och betryggande.

När vi pratar om personal har regeringen också aviserat en proposition till riksdagen om personalförsörjningen inom försvaret. Den är inte färdig – jag förstår det – men det har också kommit en utredning. Kan försvarsministern kanske säga någonting om innehållet i den?

Herr talman! Det är en rätt så bred proposition som vi avser att återkomma till riksdagen med under våren. I grund och botten handlar det om att öka tillgängligheten på olika personalkategorier för Försvarsmakten – allt på grund av det allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget. Vi behöver fler värnpliktiga och fler anställda soldater. Det måste finnas förutsättningar för till exempel reservofficerare att vara tjänstlediga.

Detta bygger på en utredning av förre rikshemvärnschefen Roland Ekenberg, och vi ser fram emot att återkomma till riksdagen med den propositionen.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch.

För många är måltiden dagens höjdpunkt, men vi har sett att många kommuner, till exempel Arboga och Bollnäs, har dragit ned på dyrare livsmedel, som kött och mejeriprodukter, på äldreboenden. Reaktionerna mot detta har varit starka. De äldres mat borde vara det sista man skär ned på. Det är tydligt att vi måste säga att bra mat till våra äldre inte är något man sparar på.

Vi kristdemokrater menar att äldre ska få äta söndagsstek, njuta av gott pålägg på smörgåsen och äta svenska köttbullar. Det är en del av vår svenska mattradition och också en självklar del av en värdig äldreomsorg. Att ersätta uppskattad mat med billiga alternativ är fel väg att gå.

Frågan är: Vad anser ministern om den uppkomna situationen?

Herr talman! Stort tack till Dan Hovskär för frågan! Det är fler som liksom jag tycker att måltiden är dagens höjdpunkt. Så är det nästan alltid för mig, i alla fall.

Frågan om hur vi tar hand om våra seniorer har varit viktig för våra fyra samarbetspartier. Detta är en anledning till att vi bland annat har förstärkt och förlängt Äldreomsorgslyftet men också nu inför ett språkkrav i äldreomsorgen från och med den 1 juli i år. Man ska kunna känna igen sig på ålderns höst. Här vet vi att maten är en väldigt viktig fråga. Att då dra ned på maten eller ersätta uppskattade råvaror av ekonomiska skäl är fel väg att gå.

Samtidigt är äldreomsorgen kommunernas ansvar. Jag vet att det är många av våra partier som slåss för den här frågan, inte minst lokalt. Uppmaningen är väl att fortsätta att göra det så att vi går i takt nationellt och lokalt.

Herr talman! Tack så mycket, ministern, för svaret!

I flera kommuner vill de rödgröna öka den vegetariska andelen och minska andelen kött inom äldreomsorgen. Vi har svenska mattraditioner som är värda att bevaras och ett svenskt lantbruk i världsklass som är värt att stötta. För många äldre handlar det om identitet, igenkänning och livskvalitet. God mat och god omsorg hör ihop.

Hur ser ministern på detta?

Herr talman! Frågan om en värdig äldreomsorg har vi kämpat väldigt hårt för, och det är därför vi har gjort dessa tydliga prioriteringar i vår gemensamma budget.

Det finns fantastiskt mycket bra vegetarisk mat där ute. Men svenska rotfrukter i all ära – det får inte bli en överideologi där man trycker bort mat som ger igenkänning. Det här citatet är varken exakt eller gemensamt berett, men vår linje är såklart att värna den svenska köttbullen.

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Flera bedömare pekar nu på att krigen i Mellanöstern kan påverka Ukrainas möjligheter att försvara sig mot Ryssland. För oss här uppe på våra breddgrader är det oerhört viktigt att det militära stödet till Ukraina fortsätter och att det är kontinuerligt, långsiktigt och omfattande. Vilken bedömning gör försvarsministern av detta om krigen i Mellanöstern pågår under en längre tid?

Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för en verkligt angelägen fråga!

Först det tydligaste: Det svenska stödet ligger fast. Vi är ett av en handfull länder i världen som har lämnat allra starkast stöd till Ukraina. Vi har i den här kammaren fattat beslut om att stödja Ukraina med över 103 miljarder. Vi kommer inte att darra på manschetten.

Med detta sagt: De utmaningar som jag nu ser med kriget i Mellanöstern är egentligen två. Den ena är att den politiska uppmärksamheten och bandbredden flyttas från Ukraina till Mellanöstern. Det såg vi efter det fasansfulla terrorangreppet den 7 oktober. Den andra är att kriget kan påverka förutsättningarna för oss att kunna köpa försvarsmateriel från USA och skicka till Ukraina, framför allt när det gäller luftvärnssystemet Patriot och de robotar som är kopplade till det. Det vi ser nu är att Iran brett angriper en rad länder i Mellanöstern, och då blir luftvärnsförmåga en trång sektor framöver.

Herr talman! Tack så mycket, försvarsministern, för svaret!

Det är självklart oerhört viktigt att vårt stöd ligger fast. Det är också väldigt viktigt att krigen i Mellanöstern tar slut fort och att 90 miljoner iranier får möjlighet att bygga ett nytt, demokratiskt och sekulärt samhälle. Det är klart att det också är helt avgörande för detta.

Jag hoppas att försvarsministern precis som jag och alla andra verkligen följer detta noga och att man också är beredd att växla upp för Ukraina om så krävs.

Herr talman! Som sagt: Det svenska stödet ligger fast. Vad vi gör nu är att fortsatt arbeta med amerikanerna framför allt för att se om vi kan köpa fler PAC-3-robotar. Det vi också har sett är att Ryssland har ökat sin långräckviddiga bekämpning mot Ukraina, både med drönare och med kryssningsrobotar men också med ballistiska robotar. Ukraina kommer alltså även fortsatt att behöva ha robotar till sitt Patriotsystem. Sverige arbetar väldigt aktivt med att skapa goda förutsättningar för att skydda den ukrainska befolkningen mot den hemska ryska fjärrstridsbekämpningen.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att de miljömässiga riskerna med brytning i alunskiffer är för stora. Därför har vi fattat beslut om att verka för ett förbud mot brytning i just alunskiffer.

Tyvärr har inte regeringen valt att anamma den linjen, men för en tid sedan meddelade regeringen att man ska utreda ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer. Man skulle dessutom snabbutreda detta, sa man. Än finns dock ingen utredare, ingen tidsplan och inga direktiv.

Den fråga som jag och många andra jämtlänningar men även skaraborgare och andra berörda ställer oss är om Ebba Busch menar allvar med detta. Eller var det bara dimridåer för att stilla ett växande motstånd under ett valår? Frågan är: När kommer utredningen? Men kanske framför allt: När får vi i den här kammaren möjlighet att rösta om ett kommunalt veto mot brytning i alunskiffer?

Herr talman! Jag kan lugna både Kalle Olsson och de västgötar och jämtar som undrar och har varit engagerade i frågan. Jag var själv på plats i orterna runt Oviken senast i höstas och talade direkt med flera av de boende och med många engagerade och kunniga kommunala företrädare.

Detta kommer vi att leverera på, men vi behöver ha en bra och skickad person som kan utreda detta. Vi arbetar hårt med frågan nu. Jag kan inte ge ett datum i dag, men det har mycket hög prioritet.

För mig har det dock varit viktigt att politiken inte går före vetenskapen, så att vi ska bestämma vad som ska vara tillåtet och inte. Det gör vi ju inte när det gäller någon annan del på gruvsidan. Men det finns i dag ingen vettig teknik för att bryta alunskiffer. Det är också anledningen till att jag som gruvminister har tyckt att det varit väldigt viktigt att gå fram med det kommunala vetot. Man kan ju få ett ja i många andra instanser, men det är först i den sista som den riktigt viktiga prövningen sker.

Herr talman! Under lång tid har den så kallade dansbandsmomsen varit ett exempel på otydliga och inkonsekventa skatteregler som slår mot kultur- och nöjesbranschen. Olika momssatser har tillämpats beroende på om publiken sitter stilla eller dansar, något som uppfattas som både svårbegripligt och administrativt betungande.

Regeringen har tagit steg för att förenkla detta, vilket är positivt, men kultursektorn vittnar fortfarande om krångliga regelverk, olika momssatser och en administrativ börda som slår särskilt hårt mot mindre aktörer.

Min fråga till kulturministern är: Är regeringen beredd att ta ytterligare initiativ för att förenkla regelverken och skapa mer enhetliga och förutsägbara villkor för kultur- och evenemangsbranschen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Det är alldeles riktigt att vi nu justerar det som egentligen har varit helt orimligt, det vill säga att andra typer av kulturyttringar har haft en moms som har legat på 6 procent medan dansbanden drabbats av en orättvis moms som legat betydligt högre. Nu justerar vi detta, och dansbanden får en lägre moms som möjliggör för dansbandssektorn att frodas i Sveriges alla hörn och fortsätta utvecklas som den fantastiska kulturform det är.

Sedan ska man komma ihåg att de kulturformer som redan ligger på 6 procents moms har fått en lägre momsnivå just för att vi ser att de är viktiga för att stärka kulturyttringarna och möjliggöra kultur i hela landet.

Herr talman! Min fråga går också till kulturministern. Den rör villkoren för Statens museer för världskultur.

I många år har det funnits en oro från myndighetens sida för att en alltför stor andel av budgeten går till att betala hyror. Både för den här regeringen och tidigare regeringar har man påtalat problemet, men trots detta har frågan inte hanterats.

När man nu har fått reda på att Statens fastighetsverk vill höja hyran för Etnografiska museet med så mycket som 57 procent bedömer myndighetschefen att det inte går att ha kvar alla museer längre. Detta är en mycket olycklig utveckling. Det hoppas jag att kulturministern kan vara överens med mig om.

Mycket kan göras när det gäller avkastningskrav och kravet på marknadshyra hos Statens fastighetsverk, men det är troligtvis en lite längre process. Nu uppfattar jag dock att det brinner i knutarna. Därför undrar jag om kulturministern är beredd att sända en signal redan i vårändringsbudgeten om att museerna kommer att få täckning för sina ökade hyreskostnader. Om inte, vilka andra åtgärder är ministern beredd att ta till för att säkra att svenska folket kan ta del av de här museernas verksamhet även i framtiden?

Herr talman! Det är klart att jag också ser allvarligt på den situation som världskulturmuseerna nu befinner sig i. Från mitt och Kulturdepartementets håll följer vi frågan noggrant. Vi har precis tagit emot budgetunderlaget för 2027–2029. Vi undersöker alla möjliga alternativ framåt, och vi stänger inga som helst dörrar.

Men det är myndighetens ansvar att säkerställa att verksamheten faktiskt kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt och också hantera lokalfrågorna inom ramen för sitt självbestämmande. Så säger regelverken. Jag vet att myndigheten tittar intensivt på hur de ska kunna hantera den nya situationen, och vi gör naturligtvis detsamma.

Men låt mig påminna ledamoten om att den här regeringen har tagit hyresfrågorna på allvar, till skillnad från tidigare regeringar. Vi har redan löst ett antal viktiga frågor som har varit liggande i decennier. Det tycker jag är bevis nog för att detta är en viktig fråga som regeringen kommer att bevaka framöver.

Herr talman! Inför valet 2022 fick vi höra Tidöpartierna sjunga kärnkraftens lov. Det skulle gå snabbt, och det skulle bli billigt. Först skulle det börja byggas inom 100 dagar. Sedan skulle det första spadtaget tas under mandatperioden, och det skulle inte behövas några subventioner.

I dag har Vattenfall inte ens valt leverantör. I bästa fall räknar man med att vara igång i mitten av nästa decennium. Det kommer att behövas lån på hundratals miljarder och subventioner av elkunder på ytterligare hundratals miljarder. Det verkar varken bli billigt eller gå särskilt snabbt.

Det fanns alternativ – att effektivisera vattenkraften, slopa eleffektavgifterna och stötta energieffektivisering – men dem verkar regeringen ha schabblat bort. Därför är frågan: När ska svenska folket få lägre elräkningar egentligen? Och hur går det med kärnkraften?

Herr talman! Det går alldeles utmärkt för kärnkraften i Sverige. Till att börja med har vi sett investeringar i befintlig kärnkraft för att förbättra effekten och effektuttaget när det gäller den kärnkraft som vi har. Man kan nu planera långsiktigt, i stället för att ha ett politiskt tryck på sig om att man gärna får fasas ut för att det finns politiska krafter som styr landet som vill bli av med kärnkraften.

Dessutom har vi nu fått in vår första kärnkraftsansökan, före jul. Det är ett enormt steg för Sverige. Vi har nu ett omfattande kärnkraftsprogram som motsvarar 5 000 megawatt, med en riskdelningsmodell för att finansiera och få på plats de första 2 500.

Jag skulle säga att det är enorm leverans på det här området samtidigt som vi värnar vattenkraften, fjärr- och kraftvärme och banar väg för den landbaserade vindkraften. Vi har också sett över flera av de saker som gör att vi inte använder elnäten tillräckligt effektivt. Nog levererar vi väldigt mycket, också på kärnkraftens område!

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Den handlar också om Statens fastighetsverks aviseringar av kraftiga hyreshöjningar för världskulturmuseerna, upp till 57 procent. Om inget görs nu måste sannolikt både Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet stänga.

Kulturministern har hittills svarat ganska undvikande på frågan. Det är begripligt. Frågan kommer hastigt på, hyresfrågor ligger på ett annat departement och så vidare. Men nu har det ändå gått några dagar. Jag skulle vilja ge ministern ytterligare en möjlighet att kommentera och gärna också ge museerna, myndigheten och framför allt besökarna något hopp i den här frågan. Finns det finansiering, beredskap eller åtminstone något slags politisk vilja i regeringen och på Kulturdepartementet för att lösa den akuta situationen för dessa viktiga och fina museer?

Herr talman! Jag kan egentligen bara återupprepa vad jag sa här nyss, att det naturligtvis är allvarligt med det läge som världskulturmuseerna befinner sig i just nu. Jag, regeringen och Kulturdepartementet följer frågan noggrant. Det är absolut inte så att vi duckar den på något sätt.

Men jag tror att även Mats Berglund kan hålla med om att ”några dagar” är ganska kort tid när det kommer till budgetprocesser. Budgetprocesser brukar pågå betydligt längre än så.

Även om den här frågan är en nyhet just nu är det inte en nyhet att museer kan aviseras om hyreshöjningar. Det sker hela tiden, inte bara inom museiväsendet utan överallt, både i statlig regi och i det privata.

Sedan behöver vi naturligtvis titta på hur vi ska kunna se till att museerna fortfarande kan uppfylla det de är satta att göra. Det är väl ändå det viktiga i detta, alltså att de i någon mån ska kunna fortsätta sin verksamhet framöver. Det bevakar vi.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Regeringen har under mandatperioden arbetat brett för att möta flera av Sveriges stora samhällsproblem. Man har bekämpat inflationen, tagit krafttag mot det dödliga gängvåldet och genomfört skattesänkningar för att stärka vanliga familjers ekonomi. På område efter område har regeringen presenterat reformer för att stärka Sverige.

En fråga som berör många människor i vardagen gäller dock tillgängligheten i vården och de långa vårdköerna. Att människor får vård i tid är avgörande för både livskvaliteten och förtroendet för vårt välfärdssystem. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet: Vilka effekter ser regeringen av sin politik när det gäller att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård?

Herr talman! Ja, vi har gett Sverige en nystart på många områden. Det handlar om att få ordning och reda när det gäller migration, energi och vår ekonomi. Sverige låg i EU:s bottenliga när vi tog över. Nu har vi vänt det till att vi har en god prognos för i år, och vi börjar närma oss toppen.

Nu ser vi också resultat på vårdområdet. I dag kunde vi presentera färska siffror som visar att vårdköerna i Sverige har minskat med 28 procent. Det tog lite tid att vända runt efter åtta år med en rödgrön röra som lämnade efter sig mer än fördubblade vårdköer. Men nu ser vi att det var ett tydligt trendskifte förra året. Det håller i sig även i år.

Har man ett av världens högsta skattetryck – även om vi nu lyckats ha det lägsta skattetrycket i Sverige på 50 år för alla hårt arbetande föräldrar – ska välfärden stå som starkast när man är som svagast.

Det är en minskning med 28 procent. Vi är inte nöjda där. Vi behöver fyra år till för att fullfölja den riktningen.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sedan 2017 har vi en livsmedelsstrategi i vårt land. Regeringen har uppgraderat den till 2.0. I livsmedelsstrategin står det att vi ska öka livsmedelsproduktionen, ha mer lönsamhet i jordbruket, stärka konkurrenskraften och öka Sveriges livsmedelsförsörjning. Ändå får vi ideligen rapporter om att Sveriges myndigheter inte verkar utifrån strategin utan tvärtom motarbetar den.

Jag har flera exempel, men jag tar ett i högen. En mjölkbonde som har sin gård utanför Jönköping har precis fått beslut från länsstyrelsen om att han måste fråga sina 190 grannar om lov för att kunna sprida ut gödsel på sina åkrar. Dessutom får han absolut inte sprida ut gödsel på helgerna. Det blir en byråkratisk mardröm för mjölkbonden. Han hoppas att grannarna ska säga okej. Tänk om 30 säger nej, eller tänk om bara en säger: Nej, det här går jag inte med på.

Frågan är: Vad gör regeringen för att livsmedelsstrategin ska råda och för att landets myndigheter ska förbättra för landets jordbrukare?

Herr talman! Alla förstår att jag inte kommer att lägga mig i ett enskilt ärende. Men vi har i och med Miljötillståndsutredningen låtit ta fram förslag där man är väldigt tydlig med att jordbruk och andra verksamheter inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet.

Vi är i ett läge där vi behöver bygga Sverige starkt, så att vi står stadigare i turbulenta tider. Då kan inte en avgörande del av vårt totalförsvar klassas som miljöfarlig verksamhet. Det handlar om vår suveränitet och om att vi kan sätta mat på bordet – från skogen till bordet, från åkrarna till bordet – för våra familjer och barn.

Vi har fortfarande en lång väg kvar att gå när det gäller implementeringen av detta, men signalen är supertydlig. Jordbruk är dessutom en väderberoende verksamhet, och då behöver det vara anpassat för väder och vind 24/7 under 365 dagar om året. I den riktningen går vi nu.

Herr talman! Energi- och näringsministern säger att regeringen har beredskap. Vi ska känna oss trygga, säger energi- och näringsministern.

Det betalar ingen elräkning, näringsministern. Det hjälper inte de pensionärer i norra Sverige som nu har fått elräkningar som är 300–600 procent dyrare. Detta betalar inte de elräkningarna när pensionen inte räcker till.

Det sägs att vi ska känna oss trygga och att regeringen har beredskap. Regeringen måste leverera. Regeringen säger: Vi har beredskap för att kunna betala ut. Se då till att trycka på knappen!

Energi- och näringsministern har också sagt: Vi kan tänka oss att pausa effekttarifferna. Jag skulle säga att det är helt nödvändigt att pausa effekttarifferna eftersom det nu visar sig att de slår helt fel. Det här kan inte ha varit meningen när man gav elnätsbolagen fria händer att implementera en helt orimlig tariff.

Herr talman! Nu behöver jag ändå att vi blir lite seriösa i den högsta beslutande församlingen i Sverige.

Socialdemokraterna kan inte på fullt allvar driva en linje kring elstödet som bygger på att vi ska gå lite på känn när vi betalar ut ett elstöd. Socialdemokraterna bör vara seriösa nog att kunna specificera vid vilken nivå det ska ske, för vi har satt en nivå för när elstödet ska betalas ut. Satte Socialdemokraterna en annan nivå i höstas när man gick ut med sitt budgetförslag? Nej, man satte samma nivå och har inte preciserat detta utöver Mikael Dambergs känslor för att det ska betalas ut ett elstöd.

Det är en tuff situation för många svenska hushåll nu. Tack och lov har vi halverat drivmedelspriserna, sänkt skatten för hårt arbetande familjer och bekämpat den inflation på 10 procent som Socialdemokraterna lämnade efter sig – vi har fått ned den till 2 procent. Och elpriset har gått ned vartenda år sedan jag blev energiminister.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen genomfört den största upprustningen av totalförsvaret i modern tid. Den socialdemokratiska regeringens insatser för totalförsvaret under föregående mandatperiod var närmast en axelryckning i jämförelse med våra satsningar.

Men trots stora satsningar återstår det mycket arbete. Sverigedemokraterna har återkommande uppmärksammat regeringen på att det inom stora delar av statsförvaltningen flyter på som om världsläget varit oförändrat sedan Sovjetunionens fall.

De viktiga länsstyrelserna verkar inte alls vara med på noterna. Vid en överblick av flera länsstyrelsers kalendarier och publikationer ser man att det är ett övervägande fokus på allt annat än myndigheternas verksamhet kopplad till totalförsvaret. Satsningar på totalförsvaret är alltså inte riktade satsningar på att tala lite om klimatet, utbildningar eller jämställdhet och rasism i svensk sjukvård.

Jag vill med anledning av detta fråga civilminister Erik Slottner om han kan redogöra för regeringens viktiga styrning av länsstyrelserna när det gäller totalförsvaret och kanske förklara varför länsstyrelserna inte verkar anse att det är en prioriterad fråga.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag tycker att det är lite orättvist. Detta är faktiskt inte riktigt den bild som jag möter. Jag träffar väldigt ofta länsstyrelserna och landshövdingarna. På nästan vartenda möte, där de själva sätter agendan, kommer just totalförsvarsfrågan upp och inte minst deras viktiga arbete med det civila försvaret.

Det är 21 länsstyrelser. De är indelade i sex så kallade Civo-områden, alltså civilområden. De har fått medel för att jobba med detta, och de är de högst ansvariga myndigheterna vad gäller just den civila beredskapen. De har mycket nära samarbete med kommunerna kring bland annat lagerhållning, katastrofövningar och vad som ska hända när beredskapen höjs i Sverige.

Vi kan säkert jobba på mycket mer, men regeringen styr dem absolut åt detta håll. Jag vet att de är viktiga myndigheter för mig, såklart. Men de är inte minst också viktiga för ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, som står i nära dialog med samtliga länsstyrelser.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Livsmedelsproducenterna i de gröna och blå näringarna är beroende av mycket energi i sin produktion. Ingen kan missa regeringens ambition att få ett lågt pris vid pump för bland annat diesel. Det stora beroendet av diesel gör oss sårbara och mindre robusta, speciellt i oroliga tider.

Mina frågor är: Kan vi få tillräckligt med diesel när vi behöver diesel? Har regeringen gjort tillräckligt för att minska beroendet av diesel?

Herr talman! Det korta svaret är ja och nej.

Regeringen har haft enormt fokus på totalförsvaret. Det märks bland våra Natoallierade att vi har en realistisk plan att nå 5 procent av bnp till försvaret och att vi prioriterar både den militära delen och den civila delen.

I det näringslivspolitiska rådet har bland andra Carl-Oskar Bohlin, jag själv och Peter Kullgren varit väldigt engagerade och haft en nära dialog med näringarna – både de gröna näringarna och näringslivet i stort – för att säkerställa att Sverige har nog med lagerhållning och att dieselförsörjningen fungerar även vid tider av kris och krig. Där finns mer att göra, men vi är på god väg.

I den andra delen försöker vi nu säkerställa att energisystemet är beroende av de fossila källorna så lite som möjligt. Men i tid av kris och krig kommer det nog att behövas både och. Det säkerställer vi på olika sätt.

Herr talman! I en intervju i Dagens Nyheter säger vice statsministern att det är viktigt att ta diskussionen om bra och dålig religion – och det i en mening som handlar om Iran.

Jag tror att Busch blandar ihop politik och makt med människors enskilda tro. Om man som statsrådet menar att den iranska regimens förtryck beror på islam, hur kommer det sig då att världens största muslimska land, Indonesien, inte förtrycker sin egen befolkning? Hur kommer det sig att tio muslimska länder har valt kvinnliga presidenter medan världens största kristna land inte lyckats göra det en enda gång?

Eritrea är ett kristet land, och där är 80 procent av alla kvinnor könsstympade. Innebär det att det är en kristen tradition? Israel definierar sig som ett judiskt land. Innebär det att statligt sanktionerade bosättningar på ockuperad mark är judiskt? Såklart inte.

Allt detta handlar snarare om auktoritära män som använder våld som ett sätt att styra. Men om nu vice statsministern ändå anser att det finns bra och dålig religion, kan statsrådet då rangordna kristendom, islam, judendom, buddism, hinduism och sikhism från bäst till sämst?

Herr talman! Jag kan börja med sämst: den islamska regimen i Iran. Länge leve det fria iranska folket, oavsett om de tillber Allah, Gud eller ingenting alls!

Jag uppskattar verkligen den här frågan från Jacob Risberg, därför att den visar på precis den typ av naiva, flata förhållningssätt som gjort att Sverige blivit hemvist för många jihadister. Många IS-krigare åkte från Sverige för att begå bestialiska brott mot mänskligheten för några år sedan. Det är också en anledning till att ungefär en kvarts miljon unga i Sverige lever under hedersförtrycksliknande villkor och till att troende svenska muslimer i dag inte kan gå till en moské utan att behöva vara rädda för om Turkiet eller någon annan totalitär muslimsk stat kontrollerar dem.

Att ta debatten om bra och dålig religion handlar inte om att vara emot någon enskilds tro. Det handlar om att ta kampen mot det totalitära, som gör att judar, kristna och muslimer eller ateister inte kan leva i fred och frihet i vare sig Sverige eller Iran. Den kampen och den debatten borde vi alla ta, oavsett vad vi tror och tycker i övrigt.

(Applåder)

Herr talman! Kriminaliteten i Sverige är mångfasetterad och ser ut på många olika sätt. Ett växande problem handlar om bedrägerier, bland annat mot konsumenter. Det har utvecklats till ett av de större problemen för enskilda människor i Sverige. Inte minst äldre drabbas ofta av telefonbedrägerier, nätbedrägerier eller olika typer av digitala bedrägerier. Kriminella lurar människor att lämna ifrån sig pengar eller känsliga personuppgifter.

Den här brottsligheten orsakar inte bara ekonomiska förluster utan också ett stort lidande för de människor som drabbas. Vi vet att intäkterna från brotten ofta finansierar annan brottslighet. Min fråga till civilminister Erik Slottner, som även ansvarar för konsumentskyddet, är vad regeringen gör när det gäller att skydda och att minimera skadorna bland de konsumenter som blir lurade och utsätts för bedrägerier.

Herr talman! Tack, ledamoten, för den viktiga frågan!

Det här är en otroligt hänsynslös och cynisk brottslighet som många gånger drabbar äldre personer, men även andra grupper. Regeringen tar naturligtvis frågan på mycket stort allvar. Den skapar stor upprördhet.

Inom mitt område jobbar vi framför allt med att försvåra för telefonbedrägerier, som är ett stort problem. Vi ser att regeringens arbete på bred front har gett resultat. Vinsterna från bedrägerier har ungefär halverats, visar den senaste siffra jag fick.

Med de vägledningar vi har tagit fram stoppas 50 000 misstänkta bedrägerisamtal varje dag. Vi går snart vidare med en proposition om att samma principer ska gälla för att förhindra sms-bedrägerier.

Justitiedepartementet, justitieministern och finansmarknadsministern jobbar med straffskärpningar men också med att bankerna ska ta sitt ansvar.

Allt detta arbete ser vi nu ger resultat. Vi ska fortsätta det arbetet framåt, för den här brottsligheten ska upphöra.

Herr talman! Energiminister Ebba Busch har fått flera frågor om elstödet under frågestunden. Det är tydligen en känslig fråga för ministern med tanke på att hon ägnar en stor del av sin tid till att prata om andra partiers politik i stället för att ta ansvar för sin egen regerings politik på det här området.

Många har här och nu haft svårt att betala sin elräkning eller inte vetat hur de ska kunna göra det, men än så länge har regeringen inte gett något besked om utbetalning av elstöd. Man hänvisar till att nivån för när stödet kan tänkas betalas ut inte har nåtts. Men nu gör faktiskt även situationen i Iran att energipriserna riskerar att höjas och vara väldigt höga under lång tid. Det handlar inte bara om att det är vinter och kallt. Är energiministern beredd att ompröva nivån för när stödet kan betalas ut?

Herr talman! Frågan är inte ett dugg känslig. Jag är bara trött på en fullkomligt antiintellektuell debatt där Socialdemokraterna ropar efter ett stöd som man påstår inte finns, som finns. Det är väl förberett och redo att betalas ut.

Socialdemokraterna hade inget elstöd själva, utan det krävdes en nödförordning från EU för att det skulle bli av – men vad lyckades man leverera till svenska folket? En tummetott.

Vi har ett tydligt stöd som svenska folket har kunnat räkna med ända sedan i höstas, i god tid innan den här tuffa vintern. Vi står redo att använda det när man når nivån som jag uppfattar att det fanns en bred enighet kring i höstas.

Jag går över till den väldigt legitima följdfrågan: Vad händer om det sker fler förändringar i prisnivåerna till följd av situationen i Iran? Då har både finansministern och jag själv som energiminister sagt att vi kommer att fortsätta att stå svenska folket bi. Då är vi beredda att vidta ytterligare åtgärder. Där är vi inte nu. Vi ser inga sådana indikationer just nu. Men då kommer vi att återkomma. Vi lämnar inte svenska folket i sticket i ett sådant läge.

Herr talman! Minister Busch är populär i dag och föremål för även min fråga.

Under den här frågestunden har vi hört tre socialdemokrater säga att pengarna måste ut, kommentera vad ministern lovat och fråga när det ska hända. Det är, som hon säger, oärligt. Socialdemokraterna har inget eget förslag.

Ingen av talarna i debatten har kunnat säga att man vill sänka gränsvärdet till en viss nivå för högkostnadsskyddet för el eller kommit med några andra konstruktiva förslag på det här området. Den möjligheten hade de i sin egen budgetmotion. De har möjligheten att gå fram i den frågan nu. Men det gör de inte, och det är beklämmande.

För att vara konkret: Finns det från ministerns sida ett intresse för att titta på att sänka gränsvärdet från 1,5 kronor per kilowattimme? Nu gör jag Socialdemokraternas jobb, men jag skulle också långsiktigt vilja se en fortsatt sänkning av elenergiskatten. Kan ministern hjälpa mig med detta?

Herr talman! Jag ser redan fram emot de kommande förhandlingarna om nästa års budget. Jag vet att vi är fyra samarbetspartier som är överens om att vi behöver fortsätta leverera till svenska folket. Jag talar om stabilare elpriser och elpriser som är ännu lägre än de blivit efter de sänkningar man har kunnat se varje år sedan vi tillträdde. Vi behöver fortsätta att städa i oförutsägbarheten när det gäller höjningar av nätavgifter, vilket är ett arbete som vi har påbörjat.

Vi är flera som skulle vilja se ett allmänt sänkt skattetryck på svenska folket. Här kan man tänka sig att elskatten är en del. Den budgetdebatten kommer jag att hålla mig ifrån i kammaren i dag, då jag representerar helheten av vårt samarbete. Vi kommer att ta den debatten i godan ro.

Vi ska dock inte tillbaka till den tid då Sverige var helt beroende av väder och vind som strategi framåt för att bygga Sverige starkt. Nog är vi många som gärna jobbar på i den riktningen, men det tar vi i budgetförhandlingarna.

Herr talman! Försvarskraft handlar inte bara om försvarsmateriel och personalnumerär. Försvarskraft handlar också om att finnas på rätt plats i rätt tid. Då krävs en organisation som snabbt kan mobiliseras för att möta överraskande angrepp.

Ett välutrustat och växande hemvärn utgör en viktig del av en sådan beredskap, men ännu snabbare och effektivare skulle det vara att som komplement återskapa det driftvärn som vi hade från mitten av 40-talet och fram till början av 2000-talet. Driftvärnet bestod av särskilt utbildad personal vid dåtidens viktigaste anläggningar. I dag skulle det kunna handla om exempelvis hamnar, kraftverk, va-anläggningar, dataanläggningar, flygplatser och annan särskilt känslig infrastruktur.

Min fråga till försvarsministern är: När får vi tillbaka driftvärnet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Den tangerar kanske något mer Carl-Oskar Bohlins beredningsområde; han är ju minister för civilt försvar.

Med det sagt görs det nu väldigt stora satsningar på både det militära försvaret och det civila försvaret. Vi har i dag tre gånger så stor budget för det militära försvaret som vi hade 2018, och vi har fattat beslut om en femdubbling av anslagen till det civila försvaret. Det här är viktiga satsningar för att stärka samhällets motståndskraft och resiliens.

Det vi har att förhålla oss till är att vi har fått en utredning som pekar på en modern bygg- och reparationsberedskap som behöver återupprättas. En viktig lärdom från kriget i Ukraina är hur viktigt det är att ha resiliens i samhället, så att man kan återuppbygga en byggnad eller exempelvis ett ställverk efter ett angrepp och att man kan få tillbaka en säker elförsörjning. Jag bedömer att en modernt anpassad bygg- och reparationsberedskap mycket väl skulle kunna leva upp till de krav som kriget ställer. Detta kan regeringen få skäl att återkomma till.

Herr talman! Energiministern sa att vi socialdemokrater går på känn när vi pratar om elstödet. Det stämmer helt enkelt inte. Däremot går vi på vanligt folks berättelser. Vi tror och litar på pensionären vars pension nu äts upp av skyhöga elräkningar. Vi tror och litar på de barnfamiljer som nu får göra brutala prioriteringar i sin ekonomi för att klara månadens elräkning. Det är just därför vi ställer de här frågorna till statsrådet i dag.

Regeringen och riksdagen har avsatt pengar i budgeten för att kunna betala ut elstöd. Därför vill vi nu att regeringen ser till att elstödet kommer ut till svenska hushåll.

Jag vill fråga statsrådet: Är regeringen villig att betala ut de här pengarna till svenska hushåll?

Herr talman! Min uppgift är att stå på svenska folkets sida. Jag ser det som en hedersuppgift att som folkvald jobba för mitt land i den här egenskapen under en kort tid i mitt liv.

Att vi vill stå på vanliga, hårt arbetande människors sida är ju anledningen till att vi har tagit fram det här elstödet. Vi står redo att betala ut det, så svaret är ja. Frågan är vid vilken nivå det ska ske. Ytterligare en fråga är hur Socialdemokraternas icke-existerande elstöd ser ut, om man nu inte längre stöttar det elstöd som vi presenterade i höstas och som svenska folket har kunnat räkna med sedan dess.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Den handlar om byråkrater, byråkrater, byråkrater, för att ta efter ett känt fotbollscitat av Sven Jerring.

Antalet byråkrater i Sverige är stort. Byråkraterna blir också fler, och de kostar skattebetalarna enorma belopp varje år. Civilministern har på ett föredömligt sätt lett Tidöpartiernas arbete med att minska antalet myndigheter i Sverige, herr talman, men ett mindre antal myndigheter betyder inte per automatik att det blir färre byråkrater.

Jag vill fråga civilministern om det är hans absoluta uppfattning att arbetet med att effektivisera myndighetsstrukturen ska fortsätta och om målsättningen är att antalet byråkrater ska minska i Sverige.

Herr talman! Det är roligt att ledamoten Westmont uppmärksammar det arbete som regeringen gör med effektivisering av staten och dess myndigheter. Om vi tittar på de beslut som hittills har tagits och på sådana som ligger i den så kallade pipelinen kan vi se att det under mandatperioden kan fattas beslut om att det ska bli ett fyrtiotal färre myndigheter i Sverige. Det är väldigt bra, tycker jag.

Därutöver har vi särskilt främjat lägre lokalkostnader genom skärpningar i lokalförsörjningsförordningen. Vi har också satt kommunikationskostnaderna under lupp – kostnaderna för kommunikation har ökat mycket mer än kostnaderna för den övriga statsförvaltningen. Vi ser dessutom att digitalisering och inte minst mer användning av AI skulle kunna effektivisera processer och minska behovet av viss arbetskraft.

Om vi exkluderar rättsväsendet, kriminalvården och försvaret har antalet anställda inom staten legat ganska stilla under den här mandatperioden, vilket innebär en minskning per capita. Ökningen har verkligen avtagit. Jag tror att vi kommer att kunna få se en minskning om vi agerar rätt, fokuserar på kärnan och minskar det som inte är kärnuppgifter.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Vi har ju alla tagit del av nyheterna från Ukraina om utvecklingen av drönarkriget och hur denna har förändrat markkrigets natur. Jag skulle därför vilja fråga försvarsministern hur vi i Sverige tar in lärdomarna från Ukraina när vi bygger vår försvarsmakt.

Jag skulle också vilja passa på att fråga ministern vilken form av samarbete vi nu har med Ukraina. I krigets inledning var det ju vi som hjälpte Ukraina, men jag tror att det i framtiden kommer att vara Ukraina som behöver hjälpa oss. Jag förstår om ministern inte kan berätta allt om detta; det kan ju finnas hemliga samarbeten. Jag vill ändå fråga vad allmänheten bör känna till i den här frågan.

Herr talman! Tack, Stefan Olsson, för frågan!

Vi har gett MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och Försvarsmakten i uppdrag att systematiskt utvärdera erfarenheter från kriget i Ukraina. När det gäller lärdomarna är det framför allt de obemannade systemen som är väldigt påtagliga, både i luften och på ytan. Det ställer krav på att vi utvecklar ett starkare luftförsvar. Detta har vi också gjort satsningar på i och med det som heter counter-UAS, som är till för att bekämpa drönare. Vi har ju presenterat en sådan satsning på 3,5 miljarder.

Det handlar också om att lära av ukrainarna. Vi har ett nytt centrum för UAS, eller för drönare, nere i Karlsborg. Det är väl känt att vi får mycket hjälp och stöd av ukrainarna när det gäller teknik och metoder för att operera drönare. Just nu finns det inget land i världen som är lika skickligt som Ukraina på att operera drönare. Vi har alla skäl att lära så mycket som det bara går av deras erfarenheter.

Herr talman! Min fråga går till vice statsminister Ebba Busch.

Natten mellan den 8 och den 9 januari blev över 30 000 iranier massakrerade. Det finns siffror som pekar på att det kan ha varit uppemot 50 000 människor som blev rent ut sagt slaktade över en natt, när mobilnätet och internet stängdes ned.

Den 14 februari samlades över 250 000 exiliranier i anslutning till säkerhetskonferensen i München för att ta emot och visa sitt stöd för kronprinsen av Iran, Reza Pahlavi, som med största sannolikhet – enligt min åsikt – är den officiella oppositionsledaren och den enda person som kan leda en övergångsregering i Iran mot ett demokratiskt, sekulärt och fritt Iran.

Min fråga till vice statsministern, som tydligt har visat sitt stöd för Iran långt tidigare, är: Om kronprinsen av Iran kommer till Sverige, kan vice statsminister Ebba Busch tänka sig att träffa honom?

Herr talman! Den utveckling vi har sett i Iran, egentligen ända sedan revolutionen, har inte gått obemärkt förbi. Trots att en diktator genom ett massivt religiöst förtryck har försökt hålla ett helt land fånget har vi haft koll. Vi gläds nu med det iranska folket, som söker frihet. Sveriges regering står bakom den frihetskampen.

Även om det inte är vår uppgift att utse den som ska ta över i ett fritt Iran – det måste vara det iranska folkets uppgift – går det inte att undgå att höra att ett namn ropas på gatorna runt om i hela världen men även här i Sverige, och det är Reza Pahlavi. Han har själv sagt att han vill leda Iran till en sekulär demokrati som en övergångsledare.

Det är positivt att möta dem som samlar stöd för ett fritt och demokratiskt Iran, och det är klart att vi från Sveriges sida också bör vara beredda att möta dem i ett sådant läge – självklart!

Frågestunden var härmed avslutad.