Birger Lahti (V)

Inlämnad

2025-04-08

Förslag

1

Datum

2025-04-08

Utskottsberedning

2024/25:NU20

Inlämnad

2025-03-28

Förslag

1

Datum

2025-03-28

Utskottsberedning

2024/25:CU19

Inlämnad

2025-03-25

Förslag

1

Datum

2025-03-25

Utskottsberedning

2024/25:SkU17

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-04

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen rör bland annat nätfrågor, elområden, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-06

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service samt lokalisering av statliga myndigheter. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan elproduktion från naturresurser.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredningsarbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 99 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-13

Bordläggning

2025-02-18

Debatt

2025-02-19

Beslut

2025-02-26

Inlämnad

2025-02-11

Svarsdatum

2025-02-19

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj.

Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-17

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen.

Lagen börjar gälla den 16 mars 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

26, 58 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Inlämnad

2025-01-22

Förslag

15

Datum

2025-01-22

Utskottsberedning

2024/25:KU25 2024/25:UbU15

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 1 avslag, 14 saknar beslutsinformation

Inlämnad

2025-01-17

Förslag

3

Datum

2025-01-17

Utskottsberedning

2024/25:NU14

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2025-01-16

Förslag

13

Datum

2025-01-16

Utskottsberedning

2024/25:FiU17

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Totalt cirka 4,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 2 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder. Drygt 1,7 miljarder kronor går till europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (perioden 2021–2027) och knappt 550 miljoner går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och godkännande om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium (Eorpa). Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18

Cirka 8,3 miljarder kronor ut statens budget för 2025 ska gå till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på området.

Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till anslaget Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Det näst största anslaget Institutens strategiska kompentensmedel får 881 268 miljoner kronor. Anslaget Exportfrämjande åtgärder får drygt 484 367 miljoner kronor.

Riksdagen godkänner också förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och om att ändra uppdraget för AB Göta kanalbolag.

Riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2024 som bland annat innehåller alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-11

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-17

Totalt cirka 6,6 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,6 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard går till biogasstöd och drygt 900 miljoner går till laddinfrastruktur.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

54, 152 minuter

Justering

2024-12-05

Datum

2024-12-09

Bordläggning

2024-12-11

Debatt

2024-12-12

Beslut

2024-12-17

Datum

2024-12-12

Inlämnad

2024-11-27

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:CU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2024-10-23

Svarsdatum

2024-11-25

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Företagen på elmarknaden ska bli bättre på att ge sina kunder tillgång till mät- och förbrukningsuppgifter. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som grundar sig på nya EU-regler på elmarknadsområdet.

Syftet med det nya regelverket, som innebär ändringar i ellagen, är att kunderna bättre ska kunna anpassa och planera sin energianvändning. Lagändringarna börjar gälla den 5 januari 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Det ska inte längre krävas tillstånd för att öppna ett hotell eller ett pensionat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndskravet ska ersättas med ett anmälningsförfarande. Det innebär att den som ska öppna ett hotell eller pensionat som ska kunna ta emot minst nio gäster samtidigt eller som har minst fem gästrum ska anmäla detta till Polismyndigheten. En anmälan ska vara skriftlig och innehålla ett fåtal uppgifter om anmälaren och verksamheten.

Syftet med förändringen är att förenkla administrationen och därmed sänka kostnaderna för hotell- och pensionatsinnehavare.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-11-14

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20