Birger Lahti (V)

Inlämnad

2025-06-10

Förslag

1

Datum

2025-06-10

Utskottsberedning

TU

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändring i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Förslaget innebär att radio- och tv-företag inkluderas i ersättningsordningen för privatkopiering och ges motsvarande rätt till ersättning som övriga ersättningsberättigade rättighetshavare. Förslaget syftar till att anpassa svensk rätt till en dom från EU-domstolen.

Regeringen föreslår också en lagändring som förtydligar regeringens möjlighet att bestämma hur upphovsrättslagen i vissa fall ska tillämpas.

Lagändringarna om radio- och tv-företag börjar gälla den 1 januari 2026, och lagändringen med förtydligandet börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar om olika immaterialrättsliga frågor som exempelvis upphovsrätten i ljuset av utvecklingen av artificiell intelligens (AI), åtgärder mot patentintrång och kunskapsfrämjande insatser på immaterialrättens område. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

10

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Den nya lagen reglerar de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag som investerar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Stödet ska utformas så att risker och vinster fördelas på ett väl avvägt sätt mellan staten och det företag som får stöd. Förslaget innebär att statligt stöd får lämnas i form av

• statliga lån
• dubbelriktade differenskontrakt, en modell för elprissäkring som innebär ett avtal mellan operatören av reaktoranläggningen och staten som omfattar både ett minimiersättningsskydd och en gräns för överkompensation.

De statliga lånen får ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer samt för projektering och andra förberedande åtgärder inför uppförandet. De dubbelriktade differenskontrakten får ingås för rutinmässig drift av nya kärnkraftsreaktorer.

Lagen börjar gälla den 1 augusti 2025.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

88, 281 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-16

Bordläggning

2025-05-20

Debatt

2025-05-21

Beslut

2025-05-21

Det ska bli möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen.

Undantag från kraven gäller för högst 80 procent av antingen det totala antalet studentbostäder i en byggnad eller det antal studentbostäder som tillkommer i en byggnad när en åtgärd vidtas. Undantaget ska skapa förutsättningar för att öka byggandet av studentbostäder med lägre hyra.

Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla de nuvarande kraven på tillgänglighet och användbarhet. En studentbostad som omfattas av undantaget ska dock kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 89 minuter

Justering

2025-05-15

Datum

2025-05-15

Bordläggning

2025-05-19

Debatt

2025-05-20

Beslut

2025-05-21

I ett meddelande från EU-kommissionen presenterades i januari 2025 den så kallade konkurrenskompassen. Konkurrenskompassen är en övergripande strategi för att öka EU:s konkurrenskraft genom att exempelvis stärka motståndskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

Riksdagen har granskat meddelandet och välkomnar strategin. Bland annat ser riksdagen positivt på initiativet att förenkla regler och att det bör göras utan att minska krav på kvalitet, säkerhet eller hållbarhet. Därtill framhåller riksdagen vikten av att den gröna omställningen genomförs på ett teknikneutralt sätt. Riksdgen lyfter också fram handelspolitikens roll, energiförsörjningens betydelse och att Europas konkurrenskraft bör baseras på marknadsdrivna lösningar.

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 82 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-13

Debatt

2025-05-14

Beslut

2025-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner som lämnats under den allmänna motionstiden 2024. En anledning är att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens inriktning, fossilfria kraftslag, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

16

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

44, 150 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-07

Debatt

2025-05-08

Beslut

2025-05-14

Ett nationellt kontantförbud bör införas vid handel med järn- och metallavfall. Det menar riksdagen och beslutade uppmana regeringen i ett tillkännagivande att vidta åtgärder för att införa ett sådant förbud.

Syftet med att endast tillåta digitala betalningar är att det ska bli enklare att kontrollera misstänkt avfallshantering och försvåra för den organiserade brottsligheten.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 150 förslag om näringspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

22

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

24, 93 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-16

Bordläggning

2025-04-22

Debatt

2025-04-23

Beslut

2025-04-24

Inlämnad

2025-04-08

Förslag

1

Datum

2025-04-08

Utskottsberedning

2024/25:NU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2025-03-28

Förslag

1

Datum

2025-03-28

Utskottsberedning

2024/25:CU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2025-03-25

Förslag

1

Datum

2025-03-25

Utskottsberedning

2024/25:SkU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om nya mål för forskning och innovation på energiområdet. Sverige har gjort en omläggning av energipolitiken. Den innebär att man nu fokuserar på vad energi- och kraftsystemet ska prestera, snarare än vilka energi- och kraftslag det ska bestå av.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att målen för energiforskningen behöver anpassas till energipolitikens nya inriktning som handlar om försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Vidare instämmer riksdagen i regeringens uppfattning om att det behövs en särskild satsning på forskning och innovation om kärnkraft. Dessutom behöver Energimyndigheten förbättra sin uppföljning och sina analyser av energiforskningens nytta och effekter.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-04

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Anledningen är bland annat att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Förslagen rör bland annat nätfrågor, elområden, tillståndsprocesser och leveranssäkerhet.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-06

Bordläggning

2025-03-11

Debatt

2025-03-12

Beslut

2025-03-13

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service samt lokalisering av statliga myndigheter. Det finns också förslag om att regionerna och kommunerna ska få behålla mer av de värden som genereras av lokala naturresurser, exempelvis regionalisering av fastighetsskatten samt ekonomisk ersättning för vind- och vattenkraft och annan elproduktion från naturresurser.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredningsarbete.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 99 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-13

Bordläggning

2025-02-18

Debatt

2025-02-19

Beslut

2025-02-26

Inlämnad

2025-02-11

Svarsdatum

2025-02-19

Besvarare

Statsrådet Andreas Carlson (KD)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj.

Det är viktigt att regeringen årligen lämnar sin skrivelse för att riksdagen ska kunna följa utvecklingen i bolagsportföljen. Riksdagen vill också att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i skrivelsen så att man får en god bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 60 förslag i motioner som handlar om statens ägande och förvaltning av företag. Av dessa har cirka 40 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

11

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-12-17

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om finansiering av en så kallad kapacitetsmekanism för elmarknaden. Mekanismen kan behöva användas för att balansera Sveriges elsystem vid risk för effektbrist, så att elproduktionen alltid är lika stor som elförbrukningen. Regeringens förslag innebär att Svenska kraftnät får ta ut en avgift från de elföretag som är ansvariga för att balansen hålls. Avgiften ska täcka myndighetens kostnader för att upprätthålla kapacitetsmekanismen.

Lagen börjar gälla den 16 mars 2025.

Riksdagen beslutade också att säga nej till flera förslag som rör kapacitetsmekanismen, varav två är från den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

26, 58 minuter

Justering

2025-01-14

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Inlämnad

2025-01-22

Förslag

15

Datum

2025-01-22

Utskottsberedning

2024/25:KU25 2024/25:UbU15

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 15 avslag

Inlämnad

2025-01-17

Förslag

3

Datum

2025-01-17

Utskottsberedning

2024/25:NU14

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2025-01-16

Förslag

13

Datum

2025-01-16

Utskottsberedning

2024/25:FiU17

Riksdagsbeslut

(13 yrkanden): 13 avslag

Totalt cirka 4,3 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 2 miljarder kronor går till regionala utvecklingsåtgärder. Drygt 1,7 miljarder kronor går till europeiska regionala utvecklingsfonden och fonden för en rättvis omställning (perioden 2021–2027) och knappt 550 miljoner går till transportbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och godkännande om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium (Eorpa). Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-13

Bordläggning

2024-12-16

Debatt

2024-12-17

Beslut

2024-12-18