Frågestund

Fru talman! Vi är många som har kultur som livsluft. Det är därför med stort intresse och engagemang vi följer en ny socialdemokratisk minister och undrar vilken inriktning kulturpolitiken nu ska få.

Vi har också följt flera intressanta intervjuer, bland annat av den duktiga Stina Oscarson som ställde många intressanta frågor - som dock förblev obesvarade.

Min fråga till kulturministern är därför: Vad anser kulturminister Jeanette Gustafsdotter att kultur är?

Fru talman! Jag har inte läst allt som har skrivits om mig, och det är för att jag inte ska tappa fokus på varför jag tog uppdraget, det vill säga för att motverka att det demokratiska samtalet drunknar i hat och hot, för att säkra att kulturen finns över hela landet för alla oavsett bakgrund och såklart för starka, fria, oberoende medier.

Jag tror att om jag fokuserar på det som har skrivits om mig nu tappar jag styrfarten på det som är det absolut viktiga.

Fru talman! Jag tycker inte att jag fick svar på min fråga vad kulturministern anser vara kultur. Jag kan snäva in lite mer: Anser kulturministern att det finns något som är svensk kultur, och vad är det?

Fru talman! Det finns någonting som heter kultur i Sverige. Det är det absolut viktigaste för mig. Det ska finnas kultur över hela landet för alla, oavsett bakgrund. Det är a och o. Vi ska inte ha demokratiska samtal som dränks i hat och hot, och vi ska ha fria, starka medier.

Det som vi också ska fokusera på nu är att få ut kris- och återstartsmedel.

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som är ansvarigt statsråd för reduktionsplikten.

I dag har vi en situation där hårt drabbade hushåll och blödande småföretagare inom åkeri- och lantbruksnäringen straffas ut för att de råkar vara baserade i Sverige. I Finland är dieseln 2,50 kronor billigare. I Danmark är den mer än 3 kronor billigare. Om vi jämför med Tyskland är prisskillnaden 4,50 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige är i dag, trots sin storlek, världens största konsument av den biobaserade dieseln HVO. Vi står för 30-40 procent av marknaden i EU, och vi importerar över 90 procent av det här.

Det är uppenbart att det här är en orimlig politik som andra länder inte kan ta efter utan en miljökatastrof som följd. Min fråga till ministern är därför: Är man beredd att sänka reduktionsplikten och återställa svensk konkurrenskraft?

Fru talman! Tack, Martin Kinnunen, för frågan!

Reduktionsplikten är kanske ett av våra absolut viktigaste verktyg för att nå våra utsläppsmål, och det har tjänat oss väldigt väl så här långt.

Förra året var Sverige det land i EU som hade flest nybilsinköp av elbilskaraktär, vilket är ett fantastiskt betyg. Omställningen går mycket snabbare än vad vi egentligen från början trodde. Den är dessutom viktig för att driva på investeringarna i biodrivmedel. Vi från Socialdemokraterna och regeringen vill ju se mer biodrivmedel från Sverige och mindre olja från Saudiarabien.

Nu är vi på god väg att få en inhemsk produktion av biodrivmedel, och det är tack vare reduktionsplikten.

Fru talman! Jag konstaterar att ministern alltså inte är beredd att verka för lägre reduktionsplikt.

Ministern talade om många vinnare. Jag undrar vad privathushållen, åkerinäringen och lantbruket har tjänat på detta. Varför tycker ministern att de här näringarna och dessa människor ska få en extra prischock 2023?

Fru talman! Jag tänker inte upprepa de argument jag precis förde fram. Vi kan bara inledningsvis konstatera att om vi skulle sätta lägre krav skulle takten i omställningen också sakta ned.

Med detta sagt gav regeringen innan jul Energimyndigheten i uppgift att just ta fram ett underlag för en så kallad kontrollstation. Det handlar dels om att analysera hur väl reduktionsplikten funkar, dels vilka ekonomiska konsekvenser detta får för hushåll och näringsliv.

Fru talman! Min fråga går till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Förra året drabbades mer än vartannat företag i Sverige av brott. Det handlar om alltifrån upprepade stölder till systematiska bedrägerier. Det här framgår av en färsk rapport från Svenskt Näringsliv.

Den här brottsligheten kostar oerhört stora pengar, både för företagen själva och även för samhället i stort. Flera av dem som drabbas överväger om det alls är värt att fortsätta att kämpa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Trots detta hör vi knappt talas om företagare som brottsoffer. Än mindre syns de i statistiken. Det finns nämligen ingen systematisk registrering och insamling av data kring företagare som utsätts för brott. För att vidta rätt åtgärder måste vi veta hur den brottsligheten ser ut. Brå sitter på enormt mycket statistik men saknar brottskoder som ger en heltäckande bild av de brott som begås mot företag.

Min fråga är därför vad ministern avser att göra för att kartlägga brottsligheten mot landets företag.

Fru talman! Jag menar nog att vi ganska väl vet vilken typ av brottslighet det handlar om, inte minst bedrägeribrotten, och polisen arbetar väldigt aktivt mot dessa bedrägerier. Jag kan konstatera att antalet bedrägerier faktiskt har minskat de senaste åren till följd av att polisen och de andra brottsbekämpande myndigheterna går in på det sätt som man gör.

När det gäller att kartlägga, registrera och så anser jag nog inte att det är den vägen vi ska gå, utan vi ska skärpa och utöka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att komma åt den här kriminaliteten. Där vet Malin Björk att vi gör fantastiskt mycket.

Från januari finns störst antal poliser i Sverige någonsin. Det är 21 929 poliser. Lite senare under året kommer det också att vara störst antal poliser per invånare i Sverige till följd av att de satsningar vi har gjort innebär att allt fler poliser går ut från sina utbildningar, färre slutar och fler återrekryteras.

Vi måste fortsätta att skärpa arbetet med brottsbekämpningen i de delarna.

Fru talman! Vi anser att det är viktigt att kartlägga vad det handlar om för brottslighet för att kunna vidta rätt åtgärder. Jag förstår faktiskt inte varför det inte finns brottskoder hos Brå som registrerar att det är företag som utsätts för brott. Det finns inte heller någon trygghetsundersökning som riktar sig till företagare, men det finns trygghetsundersökningar som avser allmänhet och även oss förtroendevalda.

Vad tänker ministern göra för att synliggöra brottsligheten?

Fru talman! Nu blir det lite mer konkret. Först och främst är det Brå som sitter på brottskoderna. Brå bestämmer dem. Om det finns alltför många brottskoder innebär det en enorm administrativ uppgift för polisen att registrera.

Däremot pekar Malin Björk på en annan sak som kan göras om man vill lyfta upp denna typ av brottslighet, nämligen att titta på trygghetsundersökningarna och trygghetsmätningarna. Det är en idé som jag gärna tar med mig, och jag ska se om vi kan göra något där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till klimatminister Annika Strandhäll.

Vi behöver minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. Det är bara åtta år kvar till dess. Häromdagen kom Trafikverket med ny statistik om utsläppen från våra vägtransporter. De minskade med bara 0,3 procent i fjol. Det är alldeles för lite. Är klimat- och miljöministern nöjd med statistiken?

Man kan tänka sig statlig medfinansiering till kollektivtrafiken, ökade satsningar på elektrifiering av fordonsflottan och en vägslitageavgift på de tunga transporterna för att flytta över transporter från väg till järnväg.

Jag vill veta vad klimat- och miljöministern tänker göra för att vi snabbt ska minska utsläppen från vägtransporterna så att vi når vårt klimatmål till 2030. Det måste väl ändå vara planen?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågan.

Den här regeringen jobbar stenhårt för att öka takten i den gröna omställningen. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Som Jens Holm sa kom alldeles nyligen statistik från Trafikverket som visar att utsläppen förra året minskade med 0,3 procent. Vi har nyligen också fått färsk statistik över utsläppen generellt som visar att det har varit rekordstora utsläppsminskningar under 2020. Det är något som jag tycker är mycket glädjande. Naturligtvis ser vi också en effekt av pandemin, nämligen att vi flyger mindre. Delar är alltså en pandemieffekt.

Men det råder inget tvivel om att vi behöver öka takten. Därför är det glädjande att vi ser att Sverige ligger i topp i EU vad gäller nybilsinköpen av elbilar. Regeringen tänker fortsätta att stötta utvecklingen med en utbyggnad av fler laddstationer.

Fru talman! Det är märkligt att klimatministern verkar så nöjd med statistiken. Utsläppsminskningarna är inte alls tillräckliga. Precis som ministern är inne på är de till största delen en effekt av pandemin.

Men vi kan dra nytta av förändrade beteendemönster som har skett under pandemin. Dessvärre har regeringen subventionerat flygtrafiken med 16 miljarder kronor. Järnvägstransporterna har inte fått motsvarande stöd. Vad tänker ministern göra för att främja de hållbara transporterna?

Fru talman! Som jag nämnde inledningsvis ska vi ha en hög ambition, och det är otroligt viktigt att få ned utsläppen från transportsektorn med många olika medel. Vi måste fasa ut de fossila bränslena.

Biobränslen är en av delarna för att nå dit. Jag talade initialt om att vi står upp för reduktionsplikten. Det är en viktig del. Även bonus malus-systemet har visat sig vara framgångsrikt. Vi fortsätter på inslagen väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det pågår en internationellt koordinerad islamistisk påverkanskampanj mot Sverige, och socialtjänsten är i fokus. Lögner sprids att barn kidnappas, att de tvingas bära kors och att de tvingas ta av slöjan. Syftet är att väcka vrede i den muslimska världen. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar utnyttjas känslor av utanförskap, okunskap om det svenska samhället och misstro mot myndigheter som finns i den muslimska målgruppen. De falska ryktena riskerar att socialsekreterare och skolpersonal utsätts för ökat hot och våld.

I Sverige har den utvisningsdömda imamen Abo Raad, som utgör ett hot mot rikets säkerhet, tillsammans med det radikala partiet Nyans deltagit i den islamistiska propagandan. Islamismen måste bekämpas.

Vad gör regeringen för att motverka situationen?

Fru talman! Jag börjar med att instämma i det Andreas Carlson säger. Det här är en allvarlig kampanj riktad mot Sverige. Det finns lite olika bakgrunder till detta. Bland annat finns de som vill svärta ned och smutskasta Sverige som sådant. De finns alltid, och jag är inte särskilt oroad för detta. Sveriges rykte i omvärlden är starkt; vi har ett gott rykte.

Det jag är mer orolig för är dels vad Andreas Carlson tar upp om att kampanjen kan leda till ökat hot och hat mot dem som jobbar i socialtjänsten, dels att människor inte vågar ta kontakt med socialtjänsten - det gäller människor som behöver det stöd och den hjälp som socialtjänsten kan erbjuda - eftersom de tror att de ska bli orättvist behandlade.

Jag var i kontakt med Myndigheten för psykologiskt försvar i förra veckan. MPF stöder andra myndigheter som kan gå in med motbudskap, och exempelvis har Socialstyrelsen gjort så. Vi gör mycket på många olika plan för att försöka motverka kampanjen.

Fru talman! Svenska islamister har en fördel jämfört med deras kumpaner från andra länder eftersom det här i Sverige är fritt fram för utländska stater att finansiera extrem verksamhet. Länder som Turkiet och Saudiarabien har en direktlina in till svenska moskéer, där påverkanskampanjen pågår för fullt.

Kristdemokraterna vill strypa den möjligheten. Hur ser justitieministern på förslaget att stoppa finansieringen av utländska extremister?

Fru talman! Det är ännu värre än så. Det friskolesystem som finns sedan många år är helt vidöppet för den typen av extrema rörelser att ta över.

Den förra regeringen, alliansregeringen, öppnade friskolesystemet. Det är vi som nu stänger skolorna där det har funnits islamistiska kopplingar, och vi kommer att fortsätta att göra det. Just frågan om finansiering av moskéer har jag själv tagit upp i EU-sammanhang, och det kommer jag att fortsätta att göra. Glöm inte att friskolesystemet är ett stort bekymmer i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige har öppnats. Konserthus och teatrar börjar att få publik igen. Men samtidigt har många det tufft. Vi har haft en jobbig period bakom oss, och uppbyggnaden kommer att ta tid. Konsekvenserna kommer förmodligen att bli långvariga. Därför behövs en ambitiös och långsiktig politik för att stärka kulturlivet och återuppbyggnad, och det kommer sannolikt att ta många år. Det handlar om att locka tillbaka publik, att våga återanställa, att locka framtida talanger och att satsa på kulturen i stället för något annat.

Fru talman! Det vore klokt om vi fick en bred samstämmighet i svensk politik om en långsiktig och förutsägbar kulturpolitik som gör att det går att känna trygghet i öppnandet. Den tryggheten är svår att uppnå när det råder ett svagt parlamentariskt stöd. Det har lagts fram få propositioner från kulturministerns sida till riksdagen, och det vore klokt om kulturministern samlade riksdagen bakom sig.

Är kulturministern beredd att samla en bred politisk uppslutning bakom en långsiktig kulturpolitik?

Fru talman! Ja, det stämmer verkligen - kulturbranschen har nyligen genomgått den största krisen på mycket länge. Kulturbranschen har också tagit ett stort eget ansvar för detta.

För regeringen är det av yttersta vikt att föra en nära dialog med branschen och dess företrädare. Därför har vi också inrättat ett nytt kris- och återstartsråd. Vi ska faktiskt ha ett nytt möte i morgon. Parallellt med detta pågår remisstiden för återstartsutredningen Från kris till kraft.

Christer Nylander efterfrågar en bred kulturpolitisk samling för att diskutera kulturens långsiktiga villkor. Jag för gärna en dialog med riksdagspartiernas företrädare om hur vi tillsammans kan utforma kulturpolitiken.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen att det finns ett nära samarbete med kulturbranschen. Jag välkomnar också att det, som jag uppfattade ministern, snart kommer en inbjudan till riksdagens partier om nära samverkan om hur vi ska få en långsiktig, ambitiös och förutsägbar kulturpolitik. Jag tror verkligen att det behövs.

Just nu är det enstaka kulturpolitiska propositioner på väg till riksdagen. Jag tror inte att det är tillräckligt. Här behövs verkligen handlingskraft, och för att få långsiktig handlingskraft behövs det också bredd.

Har jag uppfattat kulturministern rätt? Kommer det ganska snart en inbjudan till riksdagens partier?

Fru talman! Nu är det fokus på att få ut kris- och återstartsmedlen. Därefter är det fokus på att sätta ihop remissvaren så fort som möjligt. Efter det är den exakta formen inte klar ännu - där förväntar jag mig att återkomma snarast. Men jag ser fram emot en fortsatt dialog med Christer Nylander framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Just nu pågår en massiv dumpning av giftigt slam i Öresund från den danska sidan. Det är ett akut hot mot havet, mot kusten och mot Natura 2000-områden. Det pågår protester mot detta från organisationer och politiska partier.

Jag vill med anledning av detta fråga miljöminister Strandhäll vad regeringen tycker om dumpningen av gift i Öresund som sker just nu. Vidtas det några åtgärder för att stoppa det här?

Fru talman! Jag tackar Rasmus Ling för en väldigt viktig fråga.

Låt mig inleda med att säga att arbetet med att skydda Öresunds marina ekosystem är högt prioriterat av regeringen. Det är också av stor vikt att vi samarbetar med våra grannländer om sådant som på ett betydande sätt kan påverka vår gemensamma miljö.

Från svenskt håll har regeringen, bland annat genom min företrädare, tydligt framfört synpunkter om brister i underlaget rörande projektet Lynetteholmen samt invänt mot valet av dumpningsplats för muddrade massor. Trots detta godkände folketinget byggnationen av Lynetteholmen, och de fysiska arbetena har nu inletts.

Svenska myndigheter bevakar nu utifrån sina respektive expert- och ansvarsområden bland annat miljöövervakningen av den pågående dumpningen av muddermassor.

Fru talman! Jag är medveten om beslutet som folketinget tog i den här frågan. Det var otroligt olyckligt. Eftersom man har påbörjat det här och läget är så akut - det pågår i detta nu - måste regeringen agera och protestera mot det som sker. När det väl har hänt ligger det på botten och förgiftar havet, och då är det för sent. Det är nu möjligheten fortfarande finns att göra något, och jag hoppas att Annika Strandhäll och regeringen kan göra det skyndsamt.

Fru talman! Min bedömning är att i läget som vi är i nu är det nog de svenska myndigheterna som har de bästa förutsättningarna att föra en konstruktiv dialog om projektets genomförande med hänsyn till dess olika miljöeffekter. Myndigheterna har ju länge och engagerat deltagit i samrådet om projektet.

Jag kommer dock att fortsätta följa frågan, och jag utesluter inte några ytterligare åtgärder från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I mitt yrke som facklig ombudsman på Seko träffar jag mängder av arbetare. Det är telearbetare, grävmaskinister, vägarbetare, brevbärare med flera. När de når pensionsåldern får många av dem en inkomstpension som i princip är lika med garantipensionen. Några av våra medlemmar som tjänar något bättre får ändå en pension som landar väldigt nära garantipensionen eftersom de haft tunga jobb och inte orkat jobba ett helt yrkesliv. Det här skadar legitimiteten för systemet ute på våra arbetsplatser.

Jag skulle vilja veta om statsrådet delar uppfattningen att det är dags att höja inbetalningarna till inkomstpensionerna. Och vad gör regeringen för att säkerställa sjysta pensioner för dem som jobbat ett helt arbetsliv i LO-yrkena?

Fru talman! Jag tackar Alexander Ojanne för frågan.

Vi ska visa respekt för svenska pensionärer. Det sker inte bara med ord, utan det sker också med pensionshöjningar. Pensionerna måste höjas.

Vi har nu i flera steg höjt pensionerna. I september infördes pensionstillägget. Vid årsskiftet höjdes pensionen. Nu har vi ett förslag om ett garantitillägg som lyfter de fattigaste pensionärerna. Runt 1 miljon svenska pensionärer får höjd pension, varav hälften får maxbeloppet 1 000 kronor skattefritt i månaden. Men det räcker inte. Pensionerna måste fortsätta höjas.

Därför har regeringen tagit ställning för en höjning av avsättningarna till det allmänna pensionssystemet så att vi får förutsättningar att långsiktigt fortsätta höja pensionerna. Den frågan hanteras av Pensionsgruppen, och vi hoppas kunna nå politisk enighet i Pensionsgruppen så att pensionsavgiften kan höjas i syfte att höja pensionerna för svenska pensionärer.

Fru talman! Jag vet att regeringen gör väldigt mycket bra på det här området. Men det finns fortfarande en brist på legitimitet ute på arbetsplatserna. När vi höjer garantinivåerna väldigt mycket blir det så att de som har jobbat ett helt yrkesliv och lever på inkomstpension kommer att leva på i stort sett samma pension som om de inte hade jobbat alls.

Det här är en oerhört viktig fråga för att skapa legitimitet ute på arbetsplatserna hos våra medlemmar.

Fru talman! Det är precis därför som en höjning av lägstanivån genom införandet av ett garantitillägg måste följas av en höjning av de allmänna pensionerna, som bygger på livsinkomsten.

En höjning av pensionsavgiften, alltså avsättningarna till det allmänna pensionssystemet, är en förutsättning för att vi ska kunna visa respekt för våra pensionärer och en förutsättning för legitimiteten för det svenska pensionssystemet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Väl utförda rättsintyg utgör ofta viktig bevisning i rättegångar.

Dessvärre har antalet rättsintyg som utförs av Rättsmedicinalverket minskat kraftigt det senaste decenniet. Antalet rättsintyg utfärdade av Rättsmedicinalverket som baseras på kroppsundersökningar har halverats sedan Morgan Johansson tillträdde som justitieminister, från 2 487 år 2014 till 1 243 förra året.

Det har i stället blivit vanligare att polis och åklagare enbart använder sig av patientjournaler som skadedokumentation, vilket inte minst i ärenden som handlar om sexualbrott och våld i nära relationer ofta ger ett betydligt sämre underlag i rättsprocessen.

Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson vilka åtgärder han avser att vidta för att polis och åklagare i framtiden ska beställa fler rättsintyg och kroppsundersökningar från Rättsmedicinalverket.

Fru talman! När det gäller hur brottsbekämpning genomförs i detalj, vem som beställer vad från vilken myndighet, måste det nog trots allt vara polis och åklagare som bestämmer. Det kan man inte gå in och detaljreglera som politiker. Det blir fel, helt enkelt.

Det finns många olika källor i en brottsutredning. De här intygen är en av dem. Sedan har vi allt det som polisen själv beställer från sin egen enhet, NFC, som också är bevisspårning och olika utredningar som förundersökningen kan behöva. Det handlar om fingeravtryck och om blodspår och andra typer av spår. Men det måste trots allt vara polis och åklagare själva som bestämmer det.

Jag har faktiskt inte hört någon, varken Rättsmedicinalverket eller polisen, ta upp det här som ett problem. Om det skulle komma upp ett sådant problem, ja, då får vi naturligtvis vara beredda att göra något. Men lita på de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att själva bestämma var de ska hämta sin information! Det brukar jag göra.

Fru talman! Min fråga går till justitie- och inrikesministern. Att smuggla in hundar till Sverige kan vara en mycket lukrativ affär för kriminella, men det sker på djurens bekostnad. Inte sällan kommer valparna från valpfabriker där de lever under miserabla förhållanden. Detta var ett problem redan före coronapandemin, men tyvärr framgår det tydligt av Tullverkets siffror att den illegala införseln av hundar ökar. De kommer in i Sverige genom att de antingen hålls gömda i transporterna eller har förfalskade papper eller genom att man rent av chansar och hoppas på att inte fastna i en kontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Trots att arbetet pågår för att motverka hundsmugglingen fortsätter denna illegala verksamhet. Av statistiken att döma ser den ut att öka. Min fråga till Morgan Johansson är därför om ministern menar att de åtgärder som finns i dag är tillräckliga. När kan vi i så fall få se ett slut på denna handel?

Fru talman! En del kriminella utnyttjar naturligtvis alla möjligheter att tjäna pengar, även när det gäller att bedriva handel med helt oskyldiga djur på ett sätt som många gånger är hemskt att se.

Hur gör vi då för att motverka detta? Vi har naturligtvis de allmänna satsningarna på brottsbekämpningsområdet, med mer resurser till polisen. Men vi behöver också stärka det svenska gränsskyddet generellt sett. Jag skulle tro att i och med att vi nu sedan 2015 har gränskontroller har upptäcktsrisken ökat även för dessa smugglingsmöjligheter.

Sedan har vi också förstärkt Tullverket väldigt kraftigt. Vi har sedan 2017 förstärkt Tullverkets anslag med 30 procent, och vi har ytterligare 100 årsarbetskrafter på gång till Tullverket under det här året.

Vi genomför alltså en stor satsning på tullen och också på gränsskyddet, och då kommer man åt även denna typ av kriminalitet.

Fru talman! Min fråga riktar sig till miljöminister Annika Strandhäll. Sedan den breddade definitionen av kommunalt avfall infördes har vi sett att mer verksamhetsavfall faller under det kommunala avfallsmonopolet. Detta har skapat bred oro runt om i näringslivet och runt om i landet för att man inte ska kunna fortsätta med den upparbetade avfallshantering man har och för att ens arbete för hållbarhet och ökad återvinning ska försvåras.

Detta torde inte vara några nyheter för klimat- och miljöministern, men min fråga är vad regeringen avser att göra för att lindra denna oro, försöka lösa problemen och se till att man kan fortsätta arbeta för att öka återvinningen även för det verksamhetsavfall som ligger utanför, och ska ligga utanför, det kommunala avfallsmonopolet.

En tätt sammankopplad fråga är varför regeringen inte har valt att lägga frivalsutredningens förslag på riksdagens bord. Varför kan man inte gå fram med en proposition utifrån frivalsutredningen, som ju fastslog att det är gynnsamt för cirkulärekonomin om fler verksamheter kan hantera sitt eget avfall och välja vem som hanterar det åt dem?

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för detta! Avfallsfrågorna tillhör regeringens och klimat- och miljöområdets mer prioriterade frågor. Vi måste på alla sätt öka återvinningen av vårt avfall. På EU-nivå pågår nu ett stort arbete för att se avfallet som den resurs det faktiskt är, liksom dess bidrag till den cirkulära ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tar i övrigt med mig Magnus Eks fråga gällande den proposition som han lyfter upp här och avser att återkomma.

Fru talman! Gängbrottsligheten i Sverige är stor och komplicerad. Polisen har under väldigt många år fått extremt stora ekonomiska resurser. Man har fått ändrad lagstiftning och fler hemliga tvångsmedel.

Polisledningen skrev decemberbeskrivningen, med ett stort antal önskemål. Lärare ska få större förmåga att sätta gränser, utan att man kunde precisera vad det skulle innebära. Beviskraven ska vara lägre, utan att polisen kan svara på hur det skulle hjälpa. Straffen ska bli längre, men inte heller där finns någon evidens. Många andra, både myndigheter och kommuner, ska göra mer.

När kommer Morgan Johansson att kräva att polisledningen slutar skriva önskelistor och ser till att man börjar leverera resultat? Det är dags nu, med de enorma resurser vi lägger på Polismyndigheten.

Fru talman! Min uppfattning är att polisen har varit underfinansierad. Vi har haft alldeles för låga anslag och alldeles för låg bemanning inom polisen och andra brottsbekämpande myndigheter under väldigt lång tid. Detta har lett fram till det vi i dag ser, det vill säga att de gängkriminella har kunnat rota sig. Vi har inte tagit tag i dem tillräckligt.

Det vi nu gör är att vi bygger upp detta. Vi har nu, som jag sa innan, det största antalet poliser någonsin i Sverige. Om man jämför 2014 med 2025 ser man att vi nästan fördubblar anslaget till Polismyndigheten, vilket är en otrolig förstärkning.

Men det polisen gör i sin dialog med regeringen, och även utåt, är att man också pekar på vad andra måste göra. Skolan, socialtjänsten och fritidsverksamheten måste göra sitt. Kommunerna måste göra sitt för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Jag ställer krav på polisen att de ska leverera mer, men jag måste faktiskt också ställa krav på att andra myndigheter och andra aktörer i det svenska samhället gör sitt för att bryta nyrekryteringen. Där tycker jag att polisens inspel är bra.

Fru talman! När vårdbidraget omvandlades till omvårdnadsbidrag lovade socialförsäkringsministern att ingen som är berättigad till stöd skulle få försämrad ersättning. Nu visar Inspektionen för socialförsäkringen att hela 33 procent av de föräldrar som tidigare hade vårdbidrag, tvärtemot statsrådets löfte, har fått en lägre ersättningsnivå och att 21 procent har fått avslag på sin ansökan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Försäkringskassan å sin sida uttalar följande: Det är dock vanskligt att dra några slutsatser om ersättningsnivåerna i fråga om vårdbidraget har varit alltför höga på grund av den lagstiftning ni säger har varit otydlig. I lagstiftningen om omvårdnadsbidraget är det tydligare definierat vad som krävs för att ha rätt till en viss nivå.

Min fråga till socialförsäkringsministern blir därför: Kommer regeringen att hålla sitt löfte och vidta åtgärder för att kompensera de familjer som har drabbats av försämrade villkor sedan omvårdnadsbidraget infördes, eller har statsrådet Shekarabi gett ett löfte som han inte kan hålla?

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för frågan och för engagemanget för våra socialförsäkringar, inte minst den politik som skapar trygghet för funktionsvarierade i vårt land!

Det vi ser gällande denna förmån är oroande. Regeringen har tagit detta på största allvar, och vi bad också Inspektionen för socialförsäkringen att noga följa Försäkringskassans rättstillämpning. Inspektionen för socialförsäkringen har nu presenterat sin analys. Vi studerar detta noga och är beredda att agera för att våra medborgare ska ha den ekonomiska trygghet de förtjänar.

Vi har dessa system för att medborgare som är i behov av stöd ska få stöd. Det var väldigt tydligt från regeringens och riksdagens sida att lagändringen inte skulle innebära en mer restriktiv hållning. Detta löfte kommer vi att hålla.

Fru talman! För ungefär tio dagar sedan drabbades min hemkommun Västerås av tre mycket grova brott. Det mest anmärkningsvärda, som jag tror chockade hela landet, var att en skolklass knivrånades mitt på ljusa dagen under pågående lektion.

Detta visar att brottsutvecklingen är allvarlig. Vi ser sedan lång tid tillbaka att utvecklingen går åt fel håll på flera av våra orter, även i Västmanlands län, som jag kommer från. Vi behöver fler brottsförebyggande insatser och fler poliser, och vi behöver fortsätta skärpa straffen. När det gäller straffrabatt för unga finns fortfarande luckor i systemet.

Ministern säger att vi har en all-time-high, men låt mig upplysa om att vi har 20 färre utredare och 32 färre poliser i Västmanland än 2015. Vad tänker justitieministern göra åt detta?

Fru talman! Ja, vi har all-time-high när det gäller antalet poliser i Sverige. Antalet poliser var 21 929 i januari. Det här året kommer vi dessutom att få ytterligare 800, som går ut från de nya polisutbildningarna som vi har startat i Borås och Malmö. Polisutbildningarna levererar nu på alla de fem orter där de finns.

Vi kommer också att fortsätta med straffskärpningarna i en del avseenden. Jag presenterade förra veckan skärpt straff just för brott mot knivlagen. Vi har sett att det har legat alldeles för lågt under lång tid. Det måste vi se till att åtgärda. Vi har också förslag på gång när det gäller skärpt straff för rån och också ökade häktningsmöjligheter när det gäller dem som rånar, så att vi tar hand om de mest brottsaktiva individerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men man ska inte glömma bort att om vi ska lyckas på riktigt måste kommunerna också göra sitt för att hjälpa till att bryta nyrekryteringen. Då handlar det om att satsa på skola, socialtjänst och fritidsverksamhet för att se till att minska nyrekryteringen till gängen. Det är enormt viktigt.

Fru talman! Jag har noterat att regeringen häromdagen äntligen antog havsplanerna, som ska reglera verksamheten på svenskt vatten. Det är positivt att regeringen pekar ut en hög ambitionsnivå för havsbaserad vindkraft för framtiden. Men det är samtidigt oroväckande att ambitionsnivån här och nu bara handlar om 20 till 30 terawattimmar havsvind när vi vet att potentialen är så mycket större.

I vilket fall som helst finns det andra stora hinder för att utbyggnaden verkligen ska komma igång, och ett av dessa är rättsosäkra och dåligt fungerande lokala processer. Just därför lät den förra regeringen på initiativ av Miljöpartiet utreda hur det lokala inflytandet kunde förändras och göras mer rättssäkert. Men på regeringens propositionslista saknades förslag om detta, så jag undrar nu om regeringen kommer att agera för att göra den lokala processen bättre och mer rättssäker.

Fru talman! Tack, Axel Hallberg, för en väldigt viktig fråga! Jag är otroligt glad över att vi nu har kunnat besluta om de första svenska nationella havsplanerna, som i ett första steg ger en grund för en utbyggnad av den havsbaserade vindkraften på någonstans mellan 20 och 30 terawattimmar. Vi har också lagt ett uppdrag till Energimyndigheten att samordna och lägga fram ett snabbt förslag till regeringen om ytterligare möjliga områden för havsbaserad vindkraft.

Regeringen arbetar vidare med att säkra stöd för den vindkraftsproposition som vi ganska snart hoppas kunna lägga på riksdagens bord, som tar sikte på både det kommunala vetot och samrådsstrukturer. Förhoppningsvis innebär detta steg i en riktning som handlar om ökade incitament för kommunerna att just tillåta mer havsbaserad vindkraft från vindkraftverk som man inte kommer att se eller märka från land.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson.

Över 1 miljon svenskar bor i dag i bostadsrätter. Det är en populär boendeform både för mindre småbarnsfamiljer och för äldre. Eftersom det är en så viktig boendeform är det också viktigt med ett starkt skydd för den som vill köpa en bostadsrätt.

I dag har vi vissa problem med att bostadsrättsföreningar kapas. Detta kan leda till väldigt svåra problem med bland annat eftersatt underhåll och dålig ekonomi. Jag vill veta vad statsrådet avser att göra åt detta problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag instämmer i att detta kan bli ett mycket stort problem för dem som bor i bostadsrättsföreningar som kapas. Vi har ett aktuellt exempel i Malmö, Kinesiska muren. Som tur är har vi ett bra och starkt kommunalt, allmännyttigt bostadsföretag i Malmö, MKB, som kunde gå in och rädda situationen genom att köpa fastigheten och därmed rädda många av de boende undan en situation där de annars hade förlorat allt som de hade investerat i lägenheten. Det är fantastiskt bra.

Men vi måste se till att förebygga, så att detta inte kan hända igen. Just i det här fallet var det ett bolag med säte på Östermalm i Stockholm som satt och kontrollerade föreningen och mjölkade den på pengar. Det var inte klokt, faktiskt, om man ser på hur det gick till. Man finansierade inga upprustningar, och till slut förföll huset.

Nu har vi förslag på gång där vi ser till att man inte kommer att kunna kontrollera bostadsrättsföreningar på samma sätt längre. Det kommer att vara ett hushåll, en röst. Man kan inte avvika från det. Därmed undviker vi den här situationen för framtiden.

Fru talman! Häromdagen presenterade Demoskop att energi är den fjärde viktigaste frågan för väljarna. För mig som bor i Skåne har tyvärr elförsörjningen varit oroande i många år, och skånska politiker har larmat om både elbrist och höga elpriser. Detta är ju en effekt av regeringens politik. Man har lagt ned kärnkraft i förtid.

Utöver detta har vi Sverige världens högsta dieselpris. De höga elräkningarna i kombination med extremt höga drivmedelspriser gör att många har svårt att få ekonomin att gå ihop, och situationen är nu ohållbar.

Moderaterna vill ju gå från mål om 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri energiproduktion år 2040, där kärnkraften skulle vara en självklar del. Vad anser klimat- och miljöministern om denna förändring?

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att många svenskar är beroende av bilen. Jag börjar i den änden. Därför känns det naturligtvis extra i många plånböcker när priserna på bensin och diesel stiger.

För att kompensera dem som bor på landsbygden har vi sänkt skatten för personer som bor i 80 glesbygdskommuner. Det finns också undantag från fordonsskatten för personer i glesbygden, av samma anledning. Nu har regeringen också lagt fram ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel med 50 öre.

Men låt mig också kommentera den andra delen. Med moderata förslag om att bygga ut kärnkraften kommer vi inte att få se särskilt mycket ny el de närmaste 10-15 åren, med tanke på hur tillståndsprocesser och annat ser ut. Dessutom kan man konstatera att när vi väl får el - som vi behöver få på plats mycket tidigare - kommer den att vara dyrare. Det är bara att se sig om i världen och titta på hur det ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! De senaste dagarna har sociala medier flödat över av kärlek till bröderna i Kevinfallet. Bröderna beskylldes som barn för att ha dödat fyraårige Kevin, men avskrevs från misstankarna 20 år senare, när förundersökningen öppnades på nytt och stora brister uppdagades.

Något som däremot inte har visat kärlek för de drabbade bröderna är Socialdemokraterna. Morgan Johanssons företrädare som justitieminister vid tillfället för mordet brydde sig endast fram till valdagen. I efterhand har det spekulerats om att Socialdemokraterna engagerade sig i fallet för att undvika en invandrardebatt.

Inte heller i dag visar Socialdemokraterna någon kärlek. De båda bröderna ansökte förra året, efter att JK avslog deras skadeståndsansökan, om ex gratia-ersättning från regeringen. Ännu har regeringen inte tagit beslut. Kan Morgan Johansson lova att bröderna får den ersättning de kräver och förtjänar?

Fru talman! De enda som har spekulerat i detta är väl Sverigedemokraterna och deras gelikar.

Jag tycker att man ska ta den här frågan på stort allvar. Vi vet att rättsväsendet då och då faktiskt gör fel. Då är det viktigt att det finns möjligheter att ge upprättelse i de fall där myndigheterna gör fel. Jag tycker att det är en enormt viktig princip.

Sedan finns det olika sätt att göra det på. Man kan gå till domstol. Man kan begära ersättning på annat sätt. Man kan begära skadestånd och sådant. I sista hand finns ex gratia-möjligheten hos regeringen. Det har kommit in en ansökan till regeringen om just detta.

Samtidigt har vi velat följa frågan i övrigt, för det har ju rört på sig när det gäller hur kommunen ska hantera detta. Där har vi fått nya besked bara häromdagen. Jag vill därför inte gå händelserna i förväg, men jag vill att alla ska veta att vi följer den här frågan med stor seriositet, och vi återkommer i frågan om ex gratia. Men där har jag inga nya besked att ge i dag.

Fru talman! Jag har en fråga till Morgan Johansson om Burma, eller Myanmar.

För ett år sedan skedde en militärkupp i Burma, och då kom det också fram att ett svenskt bolag hade exporterat produkter med dubbla användningsområden till Myanmar.

Nu är statsrådet på väg fram med en ny lagstiftning, och jag undrar om man kommer att täppa till hålen så att denna typ av polisdatorer, som kan användas för att eftersöka oppositionella, inte kan exporteras i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag undrar också om Sverige stöder Gambia, som har stämt Burmas militärdiktatur i International Court of Justice, ICJ, för folkmordet på rohingyer.

Fru talman! Om det är lagstiftningen för vapen och annan materiel som kan användas dubbelt som Håkan Svenneling är ute efter finns det en ansvarig myndighet, ISP, som granskar detta i enlighet med den lagstiftning Sverige har för krigsmaterielexport och andra produkter. Det råder stor politisk enighet kring denna nya lagstiftning.

Jag kan gärna titta närmare på just detta fall, men det är i slutänden myndigheten som beslutar vilken export som kan ske.

När det gäller Gambia och den pågående rättsprocessen ber jag att få hänvisa till utrikesministern. Jag har inte den detaljkunskapen och ska inte ens försöka svara på frågan. Ledamoten får återkomma i särskild ordning till utrikesministern.

Fru talman! Jag har en fråga till kulturministern.

Operahuset i Stockholm är från 1800-talet, och ingen vet riktigt vad vi ska göra med det. I tio års tid har det projekterats till en kostnad av 200 miljoner kronor men utan att något egentligen hänt.

Det finns två scenarier. Det ena är att renovera det gamla 1800-talshuset, vilket kostar ungefär 6,5 miljarder. Det andra är att bygga nytt, vilket på sikt sannolikt blir billigare. Det finns skisser för ett operahus i Masthamnen på Södermalm, vid Stockholms inlopp.

Reykjavik, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors har alla moderna operahus men inte Stockholm. Hur ser ministern på detta? Är ministern beredd att agera så att vi kommer vidare i denna fråga?

Fru talman! Jag tackar Roland Utbult för frågan.

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett och en viktig nationalscen för regeringen. Jag är väl medveten om att byggnaden är i behov av investeringar för att kunna möta kraven som ställs på fastighetsägarna om att ha en modern opera som är tillgänglig för fler. Det måste även vara en fungerande arbetsmiljö.

På regeringens bord ligger det just nu ett antal underlag. De olika fackdepartementen behöver fördjupa sig i de olika delarna, och detta arbete pågår för närvarande.

Låt mig också påminna om att det har varit en pandemi de två senaste åren, vilket har fördröjt processen. Min avsikt är dock att titta på detta så fort det är möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Denna vecka är det brottsofferveckan, och det är välkommet att det sätts extra fokus på dem som drabbats av brott. Alltför ofta läggs stort fokus på gärningsmännen.

Regeringen har gjort en hel del när det gäller brottsoffer, vilket vi har sett under åren, och mer kommer att göras. Det handlar om bemötande av brottsoffer, om information om Brottsofferjouren men också om sjukvård, psykologiskt stöd och kontakt med andra myndigheter. Den ekonomiska ersättningen är givetvis central och självklar.

Jag vill fråga statsrådet Morgan Johansson vad regeringen avser att göra för att stärka stödet till brottsoffer ytterligare.

Fru talman! Just i dag har regeringen beslutat om den största reformen för stöd till brottsoffer på 20 år. Den presenterades offentligt i går, och jag är mycket stolt och glad över att vi nu levererar den. Det är ytterligare ett socialdemokratiskt vallöfte som vi kan bocka av.

Det handlar om fördubblade skadestånd till brottsoffer, och för vissa brottsformer faktiskt mer än en fördubbling. Vi inrättar även ett nytt stöd för dem som har förlorat en nära anhörig genom dödligt våld. Vi gör det lättare för poliser och ordningsvakter att få kränkningsersättning, och vi gör det lättare att utmäta misstänktas skadestånd när de har varit frihetsberövade om de har skulder till andra brottsoffer.

Det här en stor reform, och jag är som sagt väldigt glad över att vi kan leverera den. Jag ser fram emot riksdagsbehandlingen av denna viktiga brottsofferreform.

Fru talman! I min hemstad Göteborg har vi haft omfattande problem med ordningsstörningar kring bland annat Brunnsparken, Järntorget och Avenyn.

Sedan Alliansen tog över styret i Göteborg har vi arbetat systematiskt för att komma till rätta med dessa problem, och ett viktigt verktyg har varit att stärka upp polisen med kommunala ordningsvakter. Det har bland annat skett vid Brunnsparken och Järntorget, där ordningsvakterna under polisens ledning har kunnat arbeta brottsförebyggande och minska stöket. Dock har staden inte fått tillstånd för ordningsvakter vid Avenyn.

Att tillståndsprocessen är omständlig och inte särskilt förutsägbar är ett välkänt problem, och regeringen tillsatte också en utredning som såg över ordningsvaktslagen och som lämnade sina förslag i somras. Jag hittar dock inget förslag i regeringens propositionslista.

Jag frågar därför: Avser justitieministern att föreslå några ändringar av ordningsvaktslagen i närtid?

Fru talman! Vår grundinställning är att ordningsvakter är bra, och vi vill gärna utveckla möjligheterna för ordningsvakter att verka. Vi arbetar med det utredningsbetänkande som David Josefsson pekar på, men jag kan inte nu ge besked om tidsplanen. Anledningen till att vi tillsatte utredningen var just att vi såg att det fanns en del saker som behövde utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi arbetar vidare och återkommer till riksdagen när vi är färdiga.

Låt mig ändå säga att även om vi utvecklar ordningsvakters möjlighet att arbeta ska de inte ersätta poliser. Vår grundläggande strategi är att utöka antalet poliser. Nu är det all-time-high när det gäller antal poliser, och vi fortsätter att utbilda poliser. Det gäller att fortsätta den här utvecklingen.

När det gäller samverkan mellan polis och ordningsvakter lokalt är det polisen som avgör hur ordningsvakterna ska agera inom kommunen.

Vi återkommer i fråga om lagstiftningen.

Fru talman! Försvarsmakten befinner sig i ett expansivt skede, och för att bygga förmåga behövs möjlighet för övningsverksamhet.

Försvarsmakten har i nuläget åtta miljöprövningsärenden som ligger hos regeringen för avgörande, och det äldsta är från januari 2012 - detta trots att regeringen för några år sedan tog beslutet att miljöprövningsdelegationen ska hantera färdiga tillståndsansökningar på sex månader.

Trots många tillkännagivanden märker Försvarsmakten ingen skillnad, utan en tillståndsprocess tar fortfarande i snitt tio år.

Det finns egentligen inga lagar som förhindrar en mer effektiv hantering. Ser man till lagens utformning sägs det explicit såväl i miljöbalken som i den tidigare naturresurslagen att i de fall där riksintressen står mot varandra ska Försvarsmakten ha företräde.

Min fråga till klimat- och miljöministern är: När kommer vi att se att de ärenden som ligger på regeringens bord är färdighanterade?

Fru talman! Jag tackar Caroline Nordengrip för frågan.

Denna verksamhet är givetvis av ytterst stor vikt för Sverige som nation, men det gäller att ha respekt för att det är många aspekter som måste beaktas. Dessutom måste det säkerställas att beslutet i alla delar har vägt samman alla olika aspekter.

Vår ambition är att kunna avgöra de större ärendena under detta år, och vi arbetar aktivt med detta på Miljödepartementet. Det är mitt klara svar.

Fru talman! De senaste dagarna har det diskuterats en hel del om beslutet att tillåta ett kinesiskt företag att ta hand om säkerhetskontrollerna på Arlanda. Företaget har militära kopplingar i Kina och har svartlistats i USA, och det finns utredningar från Kanada. Ganska mycket har diskuterats om detta.

I Sverige har vi haft en lång diskussion om utländskt ägande och utländsk drift i samhällsviktig verksamhet den senaste tiden. Vänsterpartiet tycker såklart att det är viktigt att samhällsviktig verksamhet drivs offentligt av staten, kommuner eller regioner. Vi har antagit en säkerhetsskyddslag, och vi har diskuterat utländska direktinvesteringar på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till inrikesministern är: Hur kan detta ha hänt, och vilka åtgärder tänker regeringen vidta?

Fru talman! Åtgärder är redan vidtagna. De som har följt debatten de senaste dagarna vet att Transportstyrelsen granskar affären nu, med stöd av den nya säkerhetsskyddslagen, det vill säga de delar som gäller från den 1 december 2021. Det är ganska färskt. Det här möjliggör för myndigheter att ingripa i sådana affärer, om man kan visa att det finns ett konstaterat skyddsvärde på området. Processen får ha sin gång. Transportstyrelsen får göra sin utredning, och så får vi se vad den kommer fram till.

Hanna Gunnarsson nämnde också en annan fråga, direktinvesteringar, det vill säga när utländska intressen kan gå in och ta över till exempel företag. Där har vi ett betänkande från Sten Heckscher som kom förra året och som vi arbetar vidare med. Jag har fått en föredragning om detta så sent som i dag. Det är också en angelägen fråga för oss.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till justitieminister Morgan Johansson.

100 miljarder kronor är summan av de kostnader som drabbar våra företag i Sverige varje år på grund av brott. Det gäller dels direkta kostnader, dels intäktsförluster och förebyggande insatser, och det drabbar den lokala handlaren genom hot och stölder, lastbilsföretaget som förlorar utrustning och bränsle och byggprojekt som försenas och fördyras på grund av olika stölder. Ofta begås brotten av stöldligor, och stöldgodset försvinner ut ur landet. Mörkertalet är stort då många företag inte anmäler brotten.

Företag är en förutsättning för vårt samhällsbygge, och därför är denna utveckling oroväckande. Det är hög tid att ta brott mot företag på större allvar. Kristdemokraterna ser bland annat behovet av ökade befogenheter för tullen, en EU-nivå på polistätheten samt att straffen blir högre när flera brott begås samtidigt.

Vilka åtgärder vill ministern vidta för att motverka den stora omfattningen av brott mot företag?

Fru talman! Det handlar om att fortsätta att förstärka de brottsbekämpande myndigheterna. Nu har polisen mer resurser än någonsin, bättre verktyg än någonsin, fler anställda än någonsin och all-time-high när det gäller antalet poliser.

Vi ser också över tullens befogenheter. Jag nämnde tidigare att vi har ökat tullens anslag kraftigt - 30 procent sedan 2017. De har fått 265 fler anställda sedan 2017, och de får ytterligare 100 fler anställda i år. Vi kommer att gå in med ytterligare medel de kommande åren och bygga ut tullen. Vi ser också över tullens befogenheter i denna del, då en problematik är just stöldgods som förs ut ur landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt kan jag konstatera att antalet inbrott i Sverige ligger på sin lägsta nivå sedan 1975. Vi vet att hälften av alla inbrott som begås i Sverige begås av internationella stöldligor. Det arbete som har bedrivits på senare år riktat mot de internationella stöldligorna kan mycket väl ha burit frukt också i den delen. Det handlar om att fortsätta arbetet på det sätt som vi nu gör.

Fru talman! Statsrådet Ardalan Shekarabi har vid många tillfällen sagt att år 2022 ska vara pensionärernas år. Eftersom jag är pensionär sedan 18 år tillbaka vet jag att detta har pensionärerna väntat på länge. Det har tagits upp tidigare under frågestunden, men jag tror att vi kommer att tjata om det många gånger.

Jag vill fråga statsrådet: På vilket sätt kommer pensionärerna vid årets slut att ha märkt att 2022 har varit pensionärernas år?

Jag tror att det är viktigt att även kommande pensionärer märker av något, till exempel att det har tagits ett beslut om att tillföra pensionssystemet mer pengar. Det kommer både dagens och morgondagens pensionärer att ha glädje av.

Fru talman! Tack, Elsemarie Bjellqvist, för frågan!

Vårt arbete med höjda pensioner handlar i slutändan om respekten för de människor som har byggt upp vår välfärd och vårt välstånd. Därför genomför regeringen nu flera reformer som innebär att pensionerna höjs. Förra året i september månad infördes pensionstillägget. Vid årsskiftet höjdes bostadstillägget och konsumtionsstödet i bostadstillägget, och skatten för pensionärer sänktes.

Snart kommer vi att på denna kammares bord lägga ett förslag om införandet av ett garantitillägg som innebär en pensionshöjning för runt 1 miljon svenska pensionärer, varav hälften ska få ta del av maxbeloppet, 1 000 kronor skattefritt varje månad.

Vi arbetar också med frågan om att öka avsättningarna till pensionssystemet så att vi kan fortsätta att höja pensionerna. Vi ska inte ha fattigpensionärer i ett av världens rikaste länder. Vi klarar av att höja pensionerna, och det är precis detta vi ska göra.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som även är ansvarig för friluftsfrågorna.

Under pandemin har det varit en ökad efterfrågan på att vistas i naturen och möjligheten att utöva friluftsaktiviteter. Detta är mycket positivt för friluftslivet och folkhälsan.

Det är mer än tio år sedan Sveriges första friluftspolitik togs fram av den dåvarande alliansregeringen, och 2012 fastställdes tio mål för friluftspolitiken. Målen handlar om att utveckla och vidta åtgärder för att förutsättningar för friluftsutövandet ska förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Naturvårdsverket är den samlande myndigheten, men flera andra myndigheter ansvarar för enskilda mål. I den senaste uppföljningsrapporten från december 2019, gjord av Naturvårdsverket, konstaterades att endast tre av tio uppsatta mål går i positiv riktning när det gäller att uppnås. Hur avser den ansvariga ministern att agera för att övriga mål för friluftspolitiken ska uppnås?

Fru talman! Tack, Ulrika Jörgensen, för en väldigt bra fråga!

Friluftspolitiken är otroligt viktig. Sverige och den fantastiska möjlighet vi har att röra oss i natur och mark har stimulerat många svenskar att göra detta. Jag träffade nyligen Friluftsfrämjandets nya generalsekreterare och hade ett långt samtal med henne. Vi resonerade bland annat om just det faktum att det är tio år sedan politiken togs fram.

Vi tittade också på den uppföljningsrapport som Ulrika Jörgensen hänvisade till, och man kan konstatera att det går i rätt riktning för en del mål men inte för andra. Framför allt kan man se att skolorna i relation till barnen i alldeles för låg utsträckning stimulerar en positiv utveckling hos barn och unga att röra sig. Där går det tvärtom åt fel håll.

Jag ser fram emot att ta nya initiativ och också fundera på om vi behöver uppdatera politiken i stort.

Tack igen för en bra fråga!

Fru talman! I går twittrade Annika Strandhäll ut ett påstående om ett samband mellan vårt parti och Putin, detta mot bakgrund av en partiledarutfrågning nyligen. Även om jag tycker att den typen pajkastning egentligen är lite löjlig skulle jag gärna vilja fråga: Vem föredrar Annika Strandhäll själv av till exempel Xi Jinping och Donald Trump?

Fru talman! Jag vet inte riktigt om den här frågan rör min tjänsteutövning. Men oavsett det kan jag svara på den. Jag skulle naturligtvis föredra Donald Trump i det fallet, en demokratiskt vald ledare i ett västland.

Jag skulle vilja säga att svaret på den frågan nog är enkelt för i stort sett vilket parti som helst i Sveriges riksdag. Men det finns ett parti som har problem med att svara på frågan om man föredrar en auktoritär ledare, en diktator eller en demokratiskt vald västledare. Det partiet heter Sverigedemokraterna.

I och med att Ludvig Aspling nu har ställt frågan och jag har fått mandat att svara på den bör väl var och en kanske titta på vilka problem som Sverigedemokraternas partiledare vid upprepade tillfällen har haft att svara på om han föredrar Macron eller Putin eller om han föredrar, i detta fall, Biden eller Putin. Detta sker samtidigt som Putin rullar pansarvagnar mot Ukraina. Det är häpnadsväckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)